Nya stadskärnan Utveckling av centrala Sundbyberg i samband med att järnvägsspåren läggs ner i tunnel

Transkript

1 Nya stadskärnan Utveckling av centrala Sundbyberg i samband med att järnvägsspåren läggs ner i tunnel Torbjörn Einarsson Projektledare Sundbybergs stadshus infrastruktur AB

2 Mälarbanans utbyggnad

3 Ingångsvärden Mälarbanan byggs ut från två till fyra spår. Spåren läggs ner i en tunnel. Staden frigör mark och skapar nya kopplingar. Nytt resecentrum i Sveriges andra största knutpunkt. Kompletterande stadsbebyggelse. 3

4 Ingångsvärden Framtidsdialogen stadens själ Småstadskänslan Den relativt låga bebyggelsen som släpper ner ljuset Stadskärnan med alla caféer och restauranger Stadskärnan som gör Sundbyberg till en småstad och inte till en förort Sturegatan med sina unika butiker Parkerna och de öppna ytorna 4

5 Ingångsvärden Framtidsdialogen leva & bo Solpaneler på tak Värmeisolering av äldre hus Ta bort genomfartstrafiken Kolonilotter Fler träd och fler parker Bygg en vettig busstation på överdäckningen Fler cykelbanor Ett resecentrum Tidstypiska hus i stadskärnan 5

6 UTKAST: Illustration Sundbybergs nya stadskärna Pågående arbete

7 Illustrationsplan (utkast )

8 Illustrationsplan (utkast )

9 Skillnader mellan utkasten

10 Tvärbana alt 1 (utkast )

11 Tvärbana alt 2 (utkast )

12 Utkast

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24 utkast

25

26

27 utkast

28 utkast

29

30

31 Du e inte från trakten, va?

32

33

34 Mikroklimat i trädgårdstadens skala eller småstadsskala: förlänger sommarsäsongen med två månader

35 Exploaterings-grad 0,7 på tre sätt: kvartersvarianten ger möjlighet att forma gaturum, torgrum och parkrum

36 Matris kvarter i olika täthet - med ledtal för e-tal, genererad trafik, mm

37 halvplansförskjutet, Nynäshamn, skiss i kvartershörn 4 vån, Halvplansförskjutna - effektiva Skarpnäck, Arken under Sundstorget, Helsingborg, garage och dagsljus, 1-5 vån

38 4 Gatustrategier BOULEVARDER Dessa gator har i mitten en grönremsa eller ett antal par keringsplatser omgärdade av träd. Körbanorna på ömse sidor av par keringsplatserna är enkelriktade i skilda körriktningar samt försedda med par keringsfi ckor. Gatutypen används där näringsidkande kan för väntas eller önskas. I ett inledningsskede kan gatumitten lämnas som grön yta. Boulevarder kan ha två eller fyra körfält. Gaturum blir meter. SILNING I GATUNÄTET En repertoar av gatubredder är punkt 1 i en lång lista av vår föreslagna biltrafiksstrategi. Den viktiga avvägningen där det fi nns livgivande men inte barriärskapande trafikrörelser. Den duktige planeraren gissar att det behövs exempelvis ytterligare 7 åtgärder för att få önskat trafi kmönster. Den vise planeraren har sen femton till tjugo punkter i beredskap för den Street management som föränderlig trafi k alltid ger behov av. Punkt 26, avstängning, behövs bara sällan, och bör undvikas. Det är av vikt att silningen upprätthålls om stadsdelen ska generera det stadsliv och de kommersiella betingelser som stadsstrategin syftar till. ÅTGÄRDSTRAPPA Först några punkter vid planeringen: UPPSAMLINGSGATA Träd är planterade på ömse sidor av den 5-7 meter breda körbanan. Innanför träden ligger gång- och cykelbanor eller ibland enbar t en trottoar, gång och cykeltrafi ken är dock separerad. Trädraden avbryts i vissa fall av par keringsfi ckor. Vid enkelriktad samlingsgata används 4-4,5 meter körbanebredd beroende av om stoppförbud införs eller om parkerings- lastfi ckor byggs ut. 1. gatusektioner som svarar mot önskvärd användning 2. fördelning på fl era stråk, gatunät 3. krökta gaturum 4. förskjutningar medelst trevägskors 5. trädgrupperingar som framhäver sekvenser av gaturum i stället för längsgående alléer som framhäver de långa linjer 6. skyltning mot tung genomfartstrafi k; reglering 7. rondeller; cirkulationsplatser 8. avsmalningar av köryta vi övergångsställen i beredskap kan sedan fi nnas: 9. avsmalning av körytans del i gaturummet 10. avsmalning av köryta med refug 11. uppdelning av köryta med längsgående mittsträng 12. byte av ytmaterial vid torg oc h primära GC-passager 13. sidoförskjutningar av körbar yta inom gaturum, med LOKALGATA Lokalgatornas gaturum varierar mellan 8-12 meter beroende på behoven. Vissa gator har trottoar på båda sidor na andra endast på en sida,. Detsamma gäller träden. Körbanans bredd varierar mellan 4,3-5,5 meter beroende på trafi kmängden, kvarterets längd oc h bebyggelsens innehåll (i enstaka fall äv en meter). Vid 4,2 meter är det som mest ca 250 fordonsrörelser/dygn, korta gator med sikt mellan ändpunkterna, inga arbetsplatser oc h parkeringsförbud. träd eller konst i fonden 14. förhöjt gatuplan i samband med övergångsställen 15. förhöjt gatuplan för lägre prioriter ad gata 16. enkel- och dubbelsidiga avsmalningar i samband med hållplatser 17. signalreglering av strategiska korsningar 18. minirondeller 19. avsmalning inklusive signalreglering (skyttesignal) 20. begränsning av användning, t ex bussgata 21. gupp inte så trevligt eller behagligt 22. bom under rusningstrafi k 23. öppethållning bara under vissa tider som för lastning och lossning på förmiddagar 24. avstängning under viss tid för att ändr a körvanor 25. avstängning under t ex turistsäsong 26. avstängning GRÄND 6 METER En smal gata med 3,5 meter körbana och trottoar på ömse sidor. Ingår inte i det allmänna gatunätet. text GRÄND 4 METER En gränd där allt blandas, bilar, gående och cyklister. Med den smala bredden, ytbehandling oc h möblering med pollare och träd kan fordonens hastighet hållas låg. Den ingår inte i det allmänna gatunätet. ÖVERSILNING Översilning betyder att trafi ken kan sila över gatuväven i en stadsdel i en rytm oc h skala som utgår från de gåendes betingelser. En lagom grad av oordning gör att väven blir hanterlig för dem som bor eller har ärenden här, medan genomfartstrafi ken, med hjälp av Åtgårdstrappan, styrs till förbifarter eller andra delar det överordnade nätet.

39 Blanda stort och smått minus 3% plus 20% nya smärre kvarter

40 input: Variationens estetik - eller den jämna takfotens estetik

41

42

43 Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping

44 Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping

45 Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping

46 Ref: Bo17, Vallastaden, Linköping

47 Ref: stadsradhus Okidoki

48 Ref: stadsradhus Borlänge

49

50 U = m * f * a

51 U = m * f * a.du kan påverka m 3% f 30 % a 300%

52 Ref: nybyggd gata 7 m Skaraborgsgatan Södermalm

53

54 Ref: nybyggd gata 12 m Järla sjö

55

56

57

58 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

59 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

60 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

61 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

62 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

63 Ref: Komplettering inom 30m-gata gav gator på 13 m och 9m Högbergsgatan, Södermalm

64 Ref: Tjärhovsplan, Södermalm

65

66 Ref: Tjärhovsplan, Södermalm

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77 flera sorters bebyggelse

78 Ref: komplettering, Hallonbergen

79 Ref: kv Drottningen, Södermalm

80 Ref: kv Drottningen, Södermalm

81 Ref: tegelarkitektur, Södermalm, ark Utopia

82 Ref: klassiska sadeltak, 4,5 vån

83 Taklandskap

84 Ref: höga hus, 11 vån

85 Ref: höga hus, 14 vån

86 Ref: höga hus, 21 vån

87 Ref: höga hus, 5 vån

88 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

89 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

90 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

91 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

92 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

93

94 Ref: Akers Brygge, Osla ark Kari Nissen Brodtkorb

95 Ref: Bo01, Malmö

96 Ref: Bo01, Malmö

97 Ref: Bo01, Malmö

98 Ref: Bo01, Malmö

99 Ref: Annedal

100 Ref: förgårdsmark 1990-tal

101 Ref: förgårdsmark 1990-tal

102 Granskning av framtidsdialog, parallella idéuppdrag m.m. Vision 2020 White arkitekter Framtidsdialogen Parallella idéuppdrag (team av arkitekter, konstnärer, kommunikatörer) Idétävling bland unga Inspel från olika fastighetsägare LandskapsLagets sammanställning av ovanstående

103

104 Det handlar om länkning

105 och grader av influenser.

106 Vision 2020 White arkitekter

107 Cobe / Vandkunsten

108 Juul / Frost

109 Mandaworks

110 HSB / Nyréns

111 LandskapsLagets summerande idéskiss

112 Parallella idéuppdragen - bildutsnitt

113 Sundbybergarnas röster

114

115 Mandaworks, resecentrum Med synkontakt, uppenere

116

117 Parallella idéuppdrag med flera kompetenser

118 Exempel på resecentra, internationella och inhemska

119 Malmö Triangeln - station 119

120 Juul / Frost

121 Santa Fe, New Mexico park & köpcentrum

122 Logroño, Spanien - resecentrum 122

123 Mandaworks, resecentrum Med synkontakt, uppenere

124 Historiska kartor över Sundbyberg

125

126

127

128

129 Gestaltningsprinciper Kvarteren bygger rum (gaturum/torgrum/parkrum) sälja mellanrum vs. sälja byggnader sundbybergsk skala: nätta mått sundbybergsk karaktär Lokaler till stadsliv: x % för stadsliv, beroende på läge (minimum 5-75 %) 129

130 Gestaltningsprinciper, forts. Vertikalt eller horisontellt: staden är vertikal, förorten horisontell Lekfullhet: frammana kommande brukares lust/frihet att göra egna avtryck erbjuda tillägg över tid Taklandskap som tål att tittas på Trygghet: revirstruktur/reviraspekter, eyes on the street 130

131 Gestaltningsprinciper, forts. San Francisco-princip enl Jan Gehl: regeln om att ej allvarligt skugga grannkvarter har lett till att inga nya skyskrapor tillkommit de senaste 20 åren Sekvens-seende, att se en bit i taget: Gordon Cullen vs Bill Hillier Tankefigur: inga p-platser, inga garage 131

132 halvplansförskjutet, Nynäshamn, skiss i kvartershörn 4 vån, Halvplansförskjutna - effektiva Skarpnäck, Arken under Sundstorget, Helsingborg, garage och dagsljus, 1-5 vån

133

134

135 Ref: Annedal

136 Ref: Annedal

137 Ref: Annedal

138 Ref: Annedal

139 Ref: Annedal

140 Ref: Annedal

141 Ref: Annedal

142 Ref: Bo01, Malmö

143 Ref: Bo01, Malmö

144 Ref: Bo01, Malmö

145 Ref: Bo01, Malmö

146 Ref: Bo01, Malmö

147 Ref: Bo01, Malmö

148 Ref: Årstadal, Sjövik, Stockholm

149 Ref: Årstadal, Sjövik, Stockholm

150 Ref: Årstadal, Sjövik, Stockholm

151 Ref: Årstadal, Sjövik, Stockholm

152 Ref: Årstadal, Sjövik, Stockholm

153 Ref: Ørestad, København

154 Ref: Ørestad, København

155 Ref: Ørestad, København

156 Ref: Ørestad, København

157 Ref: Ørestad, København

158 Ref: Ørestad, København

159

160

161

162

163

164

165 Ref: Ørestad, København

166 Ref: Strøget, København Ref: Ørestad, København

167 Illustrationsplan (utkast )

168 Stadsskala i Malmö, 4-7 vån 168

169 Typkvarter för stadsskala - ur gestaltningsprogrm för Östersunds sjöfront

170 Tankar om det kommande saker att ta tag i Kvartersväv, gatuväv, ägoväv skalan/skalorna Destinationer, bärare, accentuerade punkter, stortorget, profiler Marabouparken mer i fokus: vattenrelation, grad av öppenhet Länkningar Stockholm: Annedal, Bromma flygplats Länkningar Solna: tvärbanans dragning, gatuväv 170

171 Tankar om det kommande saker att ta tag i, forts. Resecentrum: stationshall, relationen uppe-nere Kvm: ingångsvärden Sektioner: dagvattenrelationer, påbyggnadsalternativ, återfyllningsalternativ 171

172 Tankar om det kommande teman Parkering: varje kvarter kvot 0,5? 0,8? Rumshöjd 2700 BGV: % verksamhetsytor - % av bottenvåningar (5-75 %) Good manners in architecture Trystan Edwards 1928: vänd ansiktet till Eyes on the street trygghet, trapphus mot gata, aktivt rum mot gata Sekvensseende: Hillier vs. Cullen 172

173 Tankar om det kommande teman, forts. Inga p-platser, inga garage : torg att parkera på respektive våningar att parkera i Incitamentssystem köpeskillning: verksamhetsandel, hållbarhetspoäng à la Tübingen Ingångsvärden i tidigt skede: för att avväga mot ständiga önskemål om en våning till och en till och en till Gestaltningsprogram som uppfordrar till variation: husets uppgift, kvarterets uppgift årstidernas stad 173

174 Verktyget: tuttifruttiplaner för olika stora aktörer p + p: Planberedskap och planrepertoar. Skala för medborgarpåverkan över tid. 174

175

176

177