Holmens Fastighetsbok

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Holmens Fastighetsbok"

Transkript

1 Holmens Fastighetsbok

2 h o l m e n s fa s t i g h e t s b o k Förord Marknaden för skogsfastigheter är het. Under flera år har vi sett rejäla prisökningar för skogsfastigheter i stort sett i hela landet. Stormarna Gudrun och Per i södra Sverige förväntades ha en avkylande effekt på fastighetspriserna men tvärtemot förväntningarna verkar priserna på skogsfastigheter ha stigit efter stormarna. Samtidigt har även utbudet av skogsfastigheter varit stort under de senaste åren. Att blicka framåt är alltid svårt. Men oavsett om konjunkturen fortsätter på högtryck eller om den viker är skog en långsiktig investering som ofta ger avkastning på längre sikt. Holmens Fastighetsbok är en praktisk handbok för dig som äger eller funderar på att köpa eller sälja en skogsfastighet. Boken ger en beskrivning av de viktigaste lagarna och reglerna när det gäller att äga, förvärva eller sälja en skogsfastighet. Boken är producerad av Holmen Skog i samarbete med Björn Lundén Information AB. Vi hoppas att boken ska ge värdefulla och användbara råd för dig som är eller vill bli skogsägare. I n n e h å l l Allemansrätt 5 Arrende 9 Avverkningsrätt 11 Fastighetsbildning 13 Fiske 17 Förvärvstillstånd 19 Gemensamhetsanläggningar 21 Generationsskifte 23 Gränser 27 Inteckning 31 Jakt 33 Lagfart 35 Ledningsrätt 37 Registerbeteckning 39 Samfälligheter 41 Samägt och dödsboägt lantbruk 45 Servitut 47 Skogsvård 49 Skyltar 51 Stämpelskatt 53 Stängsel 55 Terrängkörning 57 Viltvårdsområden 59 Vägar 61

3 a l l e m a n s r ä t t e n Allemansrätten Allemansrätten är unik för Sverige. Den är inskriven i grundlagen, men det finns ingen speciell allemansrättslag. Detta gör det svårt att dra gränsen mellan vad som är tillåtet och vad som är förbjudet i umgänget med naturen och i relationen mellan allmänhet och markägare. Olovligt tagande av vitlav var stöld Lars och Britt-Marie plockade stora mängder vitlav (kallas också vitmossa) på ett skogsskifte i Idre. När markägaren upptäckte detta, fann han också en lastbil med lådor vitlav som de plockat. Stora sammanhängande svarta jordytor var frilagda. Lars och Britt-Marie dömdes till villkorliga fängelsestraff och dagsböter för stöld. (NJA 1986 s 637) ISverige har alla rätt att vara i naturen. Rättigheten gäller även för människor från andra länder. Vi kallar det allemansrätten. Vi betraktar ofta allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol. Allemansrätten kräver ansvar och gott omdöme. Vi får inte skada natur och djurliv, och vi måste visa hänsyn mot markägare och mot andra människor ute i naturen. Allemansrätten kan sammanfattas så här: inte störa inte förstöra. Frihet under ansvar Allemansrätten innebär en begränsad rätt för var och en att färdas över annans mark och tillfälligt uppehålla sig där. Med rätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv markägare andra människor ute i naturen. Vilda blommor, bär och svampar m m Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa (annars är det stöld). Brottsbalken 12 kap 2 2 st De naturprodukter som inte är uppräknade i 12 kap 2 i brottsbalken får man plocka fritt. Detta gäller framför allt vilda bär, vilda blommor och andra örter, svamp och kottar. Naturligtvis får man inte plocka växter som är fridlysta. Mossa och lavar är tveksamt om man får plocka, vilket vidstående rättsfall visar. Kan markägaren utestänga allmänheten? Ibland försöker markägare på olika sätt hålla allmänheten på avstånd genom att sätta upp skyltar av olika slag, exempelvis tillträde förbjudet. Sådana skyltar får markägaren dock inte sätta upp hur som helst. Läs mera om detta i avsnittet Skyltar. Ett annat sätt att utestänga allmänheten är att sätta upp stängsel. Det får inte heller göras hur som helst. Läs om detta i avsnittet Stängsel. Vakthundar Ibland kan markägaren försöka skydda sig genom att hålla en arg hund på ett område där han vill vara i fred. Hundar som är benägna att bita människor får dock inte vara lösa utomhus, om de inte hålls inom säkert inhägnat område, dit utomstående inte har tillträde. De får alltså bara springa lösa på tomter och liknande ställen där inte allemansrätten gäller. Överträder markägaren förbudet kan han få böta, och polismyndigheten kan kräva att åtgärder vidtas mot hunden. Cykling, skidåkning och ridning I allemansrätten anses även cykling, skidåkning och i viss utsträckning ridning ingå. Rätten till cykling och skidåkning går nästan lika långt tillbaka som rätten till gångtrafik. Risken för markskador brukar ju inte vara mycket större i dessa fall. Ett undantag är cykling i terräng med mountainbikes, som kan ställa till skador särskilt när flera tar samma väg. Vid ridning på gångstigar eller i terrängen är skaderisken större. Särskilt i grupp kan ryttare ställa till skador och olägenheter, inte bara för markägare utan också för vandrare, skidåkare och cyklister, som kan få stigar eller spår förstörda. Vid ridning får man ta särskild hänsyn också till dem och exempelvis inte fördärva märkta skidspår eller vandringsleder eller rida i iordningställda motionsspår, även om inte själva marken tar nämnvärd skada. Om marken skadas genom vårdslös ridning kan skadeståndsansvar bli aktuellt, framför allt för ridskolor eller andra som ordnar ridning i grupp. Ridning och cykling kan också regleras genom lokala föreskrifter (57 terrängtrafikkungörelsen), något som blivit ganska vanligt.

4 a l l e m a n s r ä t t e n a l l e m a n s r ä t t e n Motorfordon Rätten att färdas fritt i skog och mark har aldrig sträckt sig till trafik med motorfordon. Man brukar säga, att det finns en allemansrätt men inte en allebilsrätt. Enbart trafik som är klart oskadlig för marken är tillåten utan markägarens tillstånd något som kan få betydelse för sådan trafik som terrängkörningslagen tillåter, t ex med snöskoter. Vid otillåten trafik av olika slag kan trafikanten bli skyldig att ersätta skada på väg eller annan mark. Se även avsnittet Terrängkörning. Fiske Fiske ingår inte i allemansrätten, fast det förekommer en del liknande regler i fiskelagstiftningen. Man får fiska fritt med handredskap i havet och i de stora insjöarna (Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland) till och med om det sker på enskilt fiskevatten. I övrigt är fiske förbjudet utan tillstånd. Läs om detta i avsnittet Fiske. Skadestånd Den som överskrider allemansrätten kan inte bara bli straffad. Han kan också bli skadeståndsskyldig. Han måste ersätta skador som han vållar uppsåtligen eller av oaktsamhet genom olovlig passage över annans mark. Detta kan bli aktuellt också när inte straff kommer i fråga, till exempel när någon glömmer att stänga en grind så att kreatur slipper ut och skadas i trafiken. Större grupper Skadeståndsansvaret kan få särskild betydelse om exempelvis en stig trampas upp av en hel skara personer eller en större grupp rastar på känslig mark men där varje enskild person inte gör märkbar skada. Ledaren för en sådan utflykt till exempel för ett sällskap turister eller en skolklass kan bli skadeståndsskyldig, om han borde ha insett risken med att sällskapet passerade över den känsliga marken. Detsamma gäller den som lägger en snitslad terränglöpningsbana eller ett skidspår över en sådan mark utan att inhämta ägarens medgivande, troligen också den som lämnar anvisningar om hur turister ska rasta utan att förklara vad som är tillåtet och förbjudet enligt allemansrätten. Här ställs det särskilda krav på resebyråföretag och liknande. Även annars är det tänkbart att den som vållar invasion på annans mark kan bli tvungen att ersätta skador genom förslitningen till exempel om ägaren till ett turisthotell regelbundet hänvisar sina gäster till att motionera eller rasta på ett ömtåligt område. I sådana fall kan den skadelidande markägaren åberopa en allmän regel att skälig hänsyn ska visas i grannförhållanden. Dessa skadeståndsmöjligheter kan ha sitt värde bland annat för fastighetsägare som får sin jordbruksmark eller skogsmark skadad genom en stor tillströmning av stadsbor eller turister. I grannförhållanden finns för övrigt vissa möjligheter att få ersättning också för allmän otrevnad som störningar medför för en närboende, om de medför någon sorts ekonomisk skada. Kommersiellt bedriven organiserad forsränning ansågs överskrida vad som kan anses ligga inom allemansrätten Per N är ägare till fastigheten Mårdaklev 3:1. Till fastigheten hör ett naturskönt område, där Ätran bildar en mindre fors kallad Norrströmmen. Denna del av fastigheten är mycket attraktiv för det rörliga friluftslivet, bland annat används Norrströmmen till forsränning. Till Mårdaklev 3:1 gränsar en fastighet, Nyabygget, som ägs av Karsten Y, på vilken Karsten Y bedriver verksamhet i form av bl a uthyrning av utrustning för forsränning. Den plats där Karsten Y hyr ut utrustningen är belägen ungefär 1 km från Norrströmmen. Karsten Y bedriver sin uthyrningsverksamhet under firman White Water Rafting. Ett ganska stort antal personer nyttjar årligen Karsten Y:s gummiflottar eller kajaker och tar sig väg över Per N:s fastighet dels genom att färdas ner i Norrströmmen, dels genom att passera och uppehålla sig på stigar i området. Per N vände sig till tingsrätten och yrkade att domstolen fastställer att Karsten Y saknar rätt att utan Per N:s medgivande, på fastigheten Mårdaklev 3:1 arrangera eller på annat sätt medverka till organiserade flottfärder, så kalllad forsränning, samt att Karsten Y, vid vite om kr, förbjuds att fortsätta verksamheten. Per N ansåg att forsränningsverksamheten avsevärt översteg vad han som markägare var beredd att tåla med hänvisning till allemansrätten. På grund av aktiviteten förstördes fiske och jakt. Trädens rötter blottlades på grund av gångtrafiken längs forsen. Tingsrätten ansåg dock att Karsten Y:s verksamhet rymdes inom allemansrätten. Per N överklagade till hovrätten, som gav honom rätt. Karsten Y överklagade till Högsta Domstolen. HD ansåg att den forsränningsverksamhet som Karsten Y organiserat har inneburit ett utnyttjande av Per N:s fastighet. Verksamheten har inneburit skador på fastigheten och olägenheter för Per N i en utsträckning som klart ligger utöver vad som kan ske med stöd av allemansrätten. Förbud ska därför meddelas Karsten Y att bedriva verksamhet till den del denna överstiger vad som ur allemansrättslig synpunkt kan tolereras, dvs arrangemang under högst en timma per dag med högst tio deltagande personer under juni augusti. (NJA 1996 s 495)

5 a r r e n d e Arrende Arrende är upplåtelse av jord (mark) för olika ändamål, exempelvis jordbruk, bostadshus eller industribyggnader. En byggnad på arrenderad mark brukar kallas byggnad på ofri grund. Arrende är när någon får utnyttja jord mot betalning. Det finns fyra olika former av arrende: jordbruksarrende, där mark och eventuellt även byggnader arrenderas för jordbruksändamål. bostadsarrende, där arrendatorn har rätt att ha ett eget bostadshus på det arrenderade markområdet (byggnad på ofri grund, byggnad på annans mark). anläggningsarrende, där arrendatorn har rätt att ha en egen byggnad för näringsverksamhet (inte bostad eller jordbruk) på det arrenderade markområdet. lägenhetsarrende, där arrendatorn har rätt att använda det arrenderade markområdet för något annat ändamål än vad som gäller för de övriga arrendeformerna, exempelvis som uppställningsplats, golfbana eller campingplats. Skriftligt avtal Ett avtal om jordbruks-, bostads- eller anläggningsarrende ska vara skriftligt. I arrendeavtalet ska samtliga avtalsvillkor finnas med. Muntliga ändringar eller tillägg är ogiltiga. Trots kravet på skriftligt avtal är det vanligt med muntliga avtal, särskilt när det gäller sidoarrende av jordbruksmark. Endast när det gäller lägenhetsarrende kan parterna komma överens om att avtalet kan vara muntligt, men även här är ett skriftligt avtal att föredra. Makens godkännande En make får inte utan den andre makens samtycke arrendera ut hela eller en del av en fastighet som är giftorättsgods. Är fastigheten enskild egendom krävs ändå den andre makens godkännande om fastigheten är makarnas gemensamma bostad. Detta gäller dock inte om fastigheten är enskild egendom genom gåva av någon annan än den andre maken, testamente eller arv. För sambor gäller motsvarande regler om fastigheten är samboegendom, dvs den är anskaffad under eller inför sambotiden och den är gemensam bostad. Betalning av arrendet Om man inte har avtalat något annat, ska arrendeavgiften betalas senast tre månader före varje fardag (arrendeårets slut). Det vanligaste är dock att arrendeavgiften betalas årsvis eller kvartalsvis i förskott. Besittningsskydd Arrendatorn har normalt besittningsskydd, dvs jordägaren kan inte säga upp arrendeavtalet hur som helst. Oftast har arrendatorn rätt att få arrendeavtalet förlängt när avtalstiden går ut. Besittningsskyddet kan upphöra om arrendatorn missköter sig eller om jordägaren behöver fastigheten själv. Vid förlängning av arrendeavtalet bestäms arrendeavgiften till ett rimligt belopp. Kan jordägaren och arrendatorn inte komma överens om den nya arrendeavgiften, ska avgiften bestämmas så att den motsvarar arrenderättens värde med hänsyn till arrendeavtalets innehåll och övriga omständigheter. Arrendenämnden brukar titta på vad andra arrendatorer betalar för motsvarande arrenden. Detta kan ses som ett marknadsvärde. Man kan också titta på rättsfall. Jordägaren har inte rätt att ta ut en högre arrendeavgift bara för att arrendatorn på egen bekostnad har förbättrat arrendestället. Det är vanligt att man indexreglerar arrendeavgiften vid långa arrendetider. Vanligen använder man konsumentprisindex. Jordbruksarrende Vid jordbruksarrende ska marken upplåtas för jordbruksändamål. Även skogsmark kan ingå i ett jordbruksarrende. Den får dock inte vara alltför dominerande. Normalt ingår inte rätt till avverkning av träd och inte heller rätt att ta torv. Upplåtelse av enbart skogsmark är inte jordbruksarrende, utan en annan form av nyttjanderätt (avverkningsrätt). Det kallas gårdsarrende när en bostad för arrendatorn ingår i arrendet, annars kallas det sidoarrende. Bostadsarrende Vid bostadsarrende får arrendatorn överlåta arrenderätten till någon annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Först måste dock bostadsarrendatorn erbjuda jordägaren att återta arrendestället mot en rimlig ersättning. Anläggningsarrende Vid anläggningsarrende ska byggnaden eller byggnaderna vara av betydelse för verksamheten, annars är det ett lägenhetsarrende. Exempel på byggnader för näringsverksamhet är fabriksbyggnader, affärslokaler, kiosker, bensinstationer och verkstäder. Observera att arrendatorn ska anses bedriva förvärvsverksamhet. Därmed är det inte anläggningsarrende när exempelvis en ideell förening arrenderar mark till en klubbstuga eller en hobbyfiskare arrenderar mark till en sjöbod. Då är det istället lägenhetsarrende.

6 a v v e r k n i n g s r ä t t 11 Avverkningsrätt En fastighetsägare kan upplåta rätt för någon annan att avverka skog på fastigheten. En sådan rättighet kallas avverkningsrätt. En skogsägare kan upplåta en avverkningsrätt till en virkesköpare. Det vanligaste är att man upplåter avverkningsrätt till en virkesköpare som köper virket på rot, avverkar det, sköter terrängtransporten och betalar säljaren (fastighetsägaren) efter någon av följande modeller: ett fast pris oavsett vilken volym det blir vid avverkningen och oavsett vilka kostnader köparen får. Detta brukar kallas rotpost och är inte så vanligt idag. ersättning för virket enligt prislista för inmätt volym med avdrag för kostnaderna per kubikmeter för avverkning och transport (den vanligaste modellen idag) ett fast pris per kubikmeter inmätt virke. Tidsgräns fem år Ett avtal om avverkningsrätt är inte bindande längre än fem år. Denna begränsning kan inte avtalas bort, men givetvis kan parterna komma överens om att upprätta ett nytt avtal när tiden börjar löpa ut. Ansvaret för virket Vid en rotpostaffär förvärvar köparen träden i och med att kontraktet undertecknas. Köparen har därmed ansvaret för träden, och är den som drabbas vid en eventuell virkesstöld eller vid skador. Vid en uppgörelse om betalning efter inmätt volym är det skogsägaren som ansvarar för träden tills virket är inmätt hos industrin. Kontantprincipen i deklarationen Inkomster från avverkningsrätt särbehandlas i skogsägarens inkomstskattedeklaration. Här gäller nämligen kontantprincipen om skogsägaren kommer överens med virkesköparen om att utbetalningen av likviden för avverkningsrätten ska fördelas på mer än ett kalenderår. I så fall behöver skogsägaren (säljaren) bara ta upp som inkomst det belopp som har betalats ut under året (betalningsplan). På motsvarande sätt behandlas momsen.

7 fa s t i g h e t s b i l d n i n g 13 Fastighetsbildning Fastighetsbildning är det gemensamma namnet för avstyckning, klyvning, fastighetsreglering mm. Det är Lantmäteriet som utför alla former av fastighetsbildning. Jordytan inom Sveriges gränser är indelad i fastigheter (fast egendom). Jordytan behöver förstås inte vara täckt med jord, den kan vara täckt med grus, sand, asfalt mm, men också med vatten. All fast egendom är inte indelad i fastigheter, exempelvis är allmänna vattenområden inte fastighetsindelade. Varje fastighet är en registerenhet. Läs om detta i avsnittet Registerbeteckning. Olika typer av fastighetsbildning Genom fastighetsbildning kan man ändra fastighetsindelningen. Fastighetsbildning kan innebära att en ny fastighet bildas, exempelvis genom avstyckning den befintliga fastighetsindelningen ändras, exempelvis genom sammanläggning, klyvning eller gränsflyttning fastigheten förändras på något sätt genom fastighetsreglering man reglerar rätten för ägaren av en fastighet att utnyttja ett område på en annan fastighet för ett visst ändamål, exempelvis en utfartsväg eller en vattenledning. Detta kallas servitut. Genom fastighetsbildning kan servitut bildas, ändras eller upphävas. Läs om detta i avsnittet Servitut. fastighetstillbehör (byggnader eller andra anläggningar) förs över från en fastighet till en annan. Lantmäterimyndigheten Den fastighetsägare som vill ha en fastighetsbildning genomförd vänder sig till Lantmäteriet, som utför förrättningen. I vissa kommuner har man en kommunal Lantmäterimyndighet. För att man ska få en fastighetsbildning genomförd måste vissa villkor vara uppfyllda. Dels finns det villkor som reglerar förhållandet mellan de berörda fastighetsägarna, dels finns det villkor som reglerar förhållandet gentemot allmänna samhällsintressen. Över huvud taget finns det ett slags evighetsperspektiv på fastighetsbildningsfrågor i och med att man tittar längre än enbart på hur de nuvarande ägarna till fastigheterna vill ha det. Särskilt om lantbruksenheter En lantbruksenhet får inte nybildas eller förändras hur som helst. Det gäller även rena skogsfastigheter. Efter fastighetsbildningen ska fastigheten eller fastigheterna vara tillräckligt stora för att verksamheten på fastigheterna ska ge ett godtagbart ekonomiskt utbyte. En skogsfastighet får inte klyvas på ett sådant sätt att möjligheten till ett rationellt skogsbruk försämras. Det går inte att säga exakt hur stor skogsareal fastigheten måste ha, men den måste vara så stor att den lämpar sig för ett rationellt skogsbruk. Den måste också ha den omfattningen att skogsägaren kan antas lägga ner rimliga resurser och rimligt intresse på att sköta skogen. En utgångspunkt är att den nybildade fastigheten ska ge en årlig tillväxt om kubikmeter skog. Minimistorleken på en skogsbruksfastighet blir då beroende av markens bonitet, dvs markens förmåga att producera virke. Denna växlar starkt mellan olika landsdelar. I Skåne ligger medelboniteten på ca 12 kubikmeter skog per hektar och år, medan motsvarande siffra för Norrbotten är ca 3 kubikmeter skog per hektar och år. Ovanstående begränsning kan göra att en önskad klyvning av en skogsfastighet inför ett generationsskifte inte går att genomföra. Avstyckning Det vanligaste sättet att avskilja mark från en fastighet är avstyckning. Den avstyckade delen kallas styckningslott och den fastighet som avstyckningen görs ifrån kallas stamfastighet. Anledningen till avstyckningen kan t ex vara att någon har köpt en del av en fastighet. Lotten måste få en sådan storlek och utformning att den blir lämplig för sitt ändamål, t ex för bostad. Det är också viktigt att lotten kan få utfartsväg och att vatten- och avloppsfrågan kan lösas. Styckningslotten bildar en ny fastighet som får en ny registerbeteckning. Stamfastigheten behåller sin registerbeteckning. Det är fastighetens ägare som ansöker om avstyckning. Har det område som ska avstyckas förvärvats av någon, får denne också ansöka om avstyckning. Om styckningsdelarna ägs av samma person, är det han som i ansökan begär hur avstyckningen ska göras. Ägs de av olika personer, ska ett köpeavtal eller liknande lämnas in som bilaga till ansökan. Har det område som ska avskiljas sålts, måste ansökan om avstyckning göras senast sex månader efter köpeavtalet. Om man inte ansöker inom denna tid, blir köpet ogiltigt. Om styckningslotten är ett område för jordbruk eller skogsbruk och styckningslotten förvärvas av någon som skulle ha behövt förvärvstillstånd, får avstyckning inte göras utan godkännande av länsstyrelsen.

8 14 fa s t i g h e t s b i l d n i n g fa s t i g h e t s b i l d n i n g 15 Sedan 1 juli 2004 kan Lantmäteriet redan vid avstyckningen besluta att inteckningarna i stamfastigheten inte ska gälla i styckningslotten. Styckningslotten blir alltså inteckningsfri. En förutsättning är att fordringsägarna som har panträtt i stamfastigheten medger det. Medgivande behövs inte om avstyckningen är oväsentlig, dvs om stamfastigheten endast obetydligt minskar i värde genom avstyckningen. Klyvning När flera personer äger en fastighet gemensamt med samäganderätt kan vem som helst av delägarna ansöka om klyvning. Därigenom delas fastigheten upp i ett antal självständiga enheter som bildar egna fastigheter med egna registerbeteckningar. Dessa ägs normalt av en person vardera, men en fastighet som uppkommer genom klyvning kan också ägas av flera personer gemensamt. Vid klyvning finns det ingen stamfastighet som behåller sin registerbeteckning. Alla delar bildar nya fastigheter med nya registerbeteckningar. Det är någon av fastighetens delägare som ansöker om avstyckning. Har någon förvärvat en andel i en fastighet med villkor om att fastigheten ska klyvas och ett visst område ska avskiljas genom klyvning får förvärvaren också ansöka om avstyckning. Förvärvsdokumentet ska då bifogas till ansökan. Sammanläggning Den som äger två eller flera fastigheter kan genom sammanläggning få dessa sammanslagna till en enda fastighet. En fastighetsdel som har avstyckats från en stamfastighet kan sammanläggas med en annan fastighet (kombinerad avstyckning och sammanläggning). En fastighet som är giftorättsgods får inte sammanläggas med en fastighet som är samma makes enskilda egendom. Fastighetsägaren ansöker om sammanläggning. Den nybildade sammanslagna fastigheten får en helt ny registerbeteckning. Ansökan om fastighetsbildning Ansökan om fastighetsbildning ska vara skriftlig och sändas in till Lantmäterimyndigheten i länet. Ansökan ska vara undertecknad. Till ansökan ska de dokument som är av betydelse för åtgärden bifogas. Exempel på sådana dokument är: köpeavtal gåvobrev servitutsavtal testamente. När Lantmäteriet har meddelat beslut förs förändringen in i fastighetsregistret. Kostnader Kostnaderna för förrättningen betalas av ägarna till de fastigheter som berörs av förrättningen. Lantmäteriet bestämmer hur kostnaderna ska fördelas. Om ägarna har avtalat om en viss kostnadsfördelning följer Lantmäteriet normalt den fördelningen. Avgiften kan vara ett överenskommet fast pris, som Lantmäteriet lämnar när detta är möjligt, eller debiteras enligt löpande räkning (tidersättning) när en ägare inte vill anta det fasta priset. Här är några exempel på baspriser år 2007 (när det är fråga om enkla förrättningar): Avstyckning av en tomt mindre än m²: kr. Fastighetsreglering mellan två fastigheter där den överförda arealen är mindre än m²: kr. Vissa enkla fastighetsregleringar mellan två fastigheter där den överförda arealen är mindre än m², utan fältarbete och utan inteckningsbelastning: kr. Fastighetsbestämning Är det oklart hur fastighetens gränser på marken går, kan de utstakas och lägesbestämmas genom en fastighetsbestämning. På detta sätt kan man också avgöra till vilken fastighet ett visst markområde hör. Vissa oklarheter om servitut kan också redas ut genom en fastighetsbestämning. Fastighetsreglering En fastighet kan behöva förändras så att den får en lämpligare utformning. Detta kan göras genom att mark förs över från en annan fastighet eller att fastigheten byter mark med en annan fastighet. Det kan också vara att fastigheten förändras så att den stämmer överens med kommunens detaljplan för området. Fastigheten kan också förändras genom att den får ett servitut, exempelvis rätt till utfartsväg eller vattenledning eller om ett befintligt servitut behöver ändras eller upphävas. Dessa åtgärder kallas fastighetsreglering.

9 f i s k e 17 Fiske Det här avsnittet handlar om rätten till fiske i svenska vatten. Tyngdpunkten ligger på fritidsfiske, dvs inte på yrkesmässigt fiske. Som allmänt vatten räknas: havet, insjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland. Iallmänt vatten har svenska medborgare och utlänningar som bor i Sverige rätt att fiska med handredskap och högst sex rörliga redskap, dock med vissa begränsningar. Andra utländska medborgare får fiska endast med handredskap. Vid sötvattensfiske görs dock ingen skillnad mellan svenska och utländska medborgare. Det är förbjudet att i onödan uppehålla en fiskeplats. Efter avslutat fiske får inte redskap, utmärknings- eller förankringsanordningar, som kan hindra andra att fiska, lämnas kvar i eller vid vattnet. Fiskaren ska ha kontroll över sina redskap så att de inte trasslar in sig i andra fiskare eller deras utrustning. Rätt att använda någon annans strand Den som fiskar får tillfälligt använda någon annans strand och vattenområde för att dra upp eller göra fast båt eller redskap, om det behövs för fisket och om det kan ske utan olägenhet för den som innehar stranden. För den som fiskar yrkesmässigt gäller detta även om olägenhet uppstår, under förutsättning att ersättning betalas för skada och intrång. Denna rätt fritar dock inte fiskaren från skyldigheten att respektera hemfridszonen, som bland annat kan innebära att fiske från eller i närheten av någon annans brygga eller badplats är förbjudet. Fiskerätt i enskilt vatten Fisket i enskilda vatten tillhör fastighetsägaren. Det innebär att det är förbjudet för allmänheten att fiska i enskilt vatten såvida inte fastighetsägaren på något sätt upplåter rätten, t ex genom fiskekort. Dock är sportfiske till vissa delar fritt i Sverige även i enskilt vatten utmed kusterna och i våra fem största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland. I enskilt vatten längs stora delar av ostkusten och i de stora sjöarna omfattar det fria sportfisket endast fiske med handredskap. Fiskemetoden får inte vara angeldonsfiske eller kräva användande av båt (exempelvis dragrodd eller trollingfiske). I allmänt vatten och enskilt vatten längs Norrlandskusten, Västkusten och Skånes sydkust ingår även andra fiskemetoder i det fria fisket. 100-metersregeln Generellt gäller att fiske med handredskap inom 100 meter från fasta fiskeredskap och fiskodlingar är förbjudet. Förhållandet mellan de fiskande Den som kommer först till en fiskeplats har företräde om inte flera kan fiska samtidigt. Så länge en fiskare använder utsatt fiskeredskap får ingen annan hindra honom.

10 f ö r v ä r v s t i l l s t å n d 19 Förvärvstillstånd I vissa delar av Sverige krävs förvärvstillstånd för att förvärva en fastighet som är lantbruksenhet. Om köparen är en juridisk person krävs i princip förvärvstillstånd. S verige är enligt jordförvärvslagen indelat i: glesbygdsområden, omarronderingsområden samt fria områden. Glesbygd Med glesbygd menas stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till sysselsättning eller service, om det är av regionalpolitisk betydelse att sysselsättning eller bosättning inom områdena främjas. Den som vill förvärva en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet och som ligger i glesbygd måste i vissa fall ha tillstånd att förvärva fastigheten (förvärvstillstånd). Annars får köparen inte lagfart och köpet är ogiltigt. Omarronderingsområden Vissa områden med mycket stark ägosplittring ingår i så kallade omarronderingsområden. Det är mindre områden i Dalarna, Gävleborg och Skaraborg. Där krävs alltid förvärvstillstånd. Fria områden I de delar av Sverige som varken är glesbygdsområden eller omarronderingsområden behöver privatpersoner inget tillstånd för att förvärva lantbruksenheter. Förvärv där lagen inte gäller I följande situationer gäller lagen inte: om en kommun utnyttjar sin förköpsrätt om förvärvaren är gift eller registrerad partner med överlåtaren om förvärvaren är överlåtarens barn, barnbarn osv (förvärv från syskon kräver däremot tillstånd) om fastigheten enligt detaljplan eller områdesbestämmelser är avsedd för något annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk om en andel av en fastighet förvärvas av någon som redan äger en andel i samma taxeringsenhet. Inget förvärvstillstånd vid bosättning Utan förvärvstillstånd får en lantbruksenhet i glesbygd förvärvas av en privatperson som i minst ett halvår har varit bosatt i glesbygd inom den kommun där fastigheten ligger. Det behöver inte vara samma glesbygd som där fastigheten ligger, men det måste vara i samma kommun. Även om inte förvärvstillstånd behövs, ska en anmälan om förvärvet göras till länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger. Anmälan ska göras inom tre månader från förvärvet. Åtagande om bosättning ska göras i anmälan. Åtagandet ska innebära att förvärvaren inom tolv månader från förvärvet ska bosätta sig på fastigheten och därefter bo på den i minst fem år. Med bosättning menas normalt att förvärvaren ska vara folkbokförd på fastigheten. Om förvärvaren inte uppfyller sitt åtagande kan staten tvångsinlösa fastigheten. Vägrat förvärvstillstånd En privatperson kan nekas förvärvstillstånd för en lantbruksenhet i glesbygd, om fastigheten behövs för att främja sysselsättningen eller bosättningen på orten. Ett vägrat tillstånd måste ha en direkt och påvisbar effekt på sysselsättningen eller bosättningen i området. Något krav på att egendomen ska användas för jordbruksproduktion finns inte. Ovanstående innebär att man ofta får förvärvstillstånd även om inte förvärvaren bosätter sig på fastigheten inom ett halvår. Vid svagare släktskapsrelationer än giftermål eller föräldrar/barn, brukar länsstyrelsen ha en ganska generös policy. Det gäller exempelvis om en sambo vill förvärva fastigheten. Sågverk m m För juridiska personer som bedriver så kallad skogsindustriell verksamhet gäller lindrigare regler. Med skogsindustriell verksamhet menas sågverk, massatillverkning, spånskivetillverkning och liknande. Om ett sådant företag förvärvar skogsmark och virket behövs för den egna industrin, lämnas förvärvstillstånd. Detta gäller inte om egendomen med hänsyn till ortsförhållandena bör ägas och brukas av en fysisk person som är bosatt på orten, exempelvis en lantbrukare som vill kompletteringsköpa skog. Område av fastighet Den som förvärvar ett område av en fastighet, måste ansöka hos Lantmäteriet om fastighetsbildning inom sex månader från förvärvsdagen. Missar man ansökningsdagen blir förvärvet ogiltigt. Ansökan om förvärvstillstånd Ansökan om förvärvstillstånd görs skriftligen till länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger. Ansökan om förvärvstillstånd ska göras i så god tid att länsstyrelsen har ansökan senast tre månader efter att förvärvet gjordes. Förvärvet anses ha gjorts den dag då förvärvsdokumentet undertecknades. Görs inte ansökan i rätt tid och på rätt sätt, är förvärvet ogiltigt.

11 g e m e n s a m h e t s a n l ä g g n i n g a r 21 Gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. Exempel på gemensamhetsanläggningar är skogsbilvägar och vattenledningar. En gemensamhetsanläggning bildas av Lantmäteriet. En fastighets behov av olika anläggningar kan inte alltid tillfredsställas inom fastighetens gränser. Ibland krävs en anläggning som är gemensam för flera fastigheter. För att inrätta en gemensamhetsanläggning ska anläggningen vara gemensam för minst två fastigheter och vara av permanent betydelse för dem. Lantmäteriet inrättar En gemensamhetsanläggning inrättas av Lantmäteriet vid en anläggningsförrättning, där rättigheter och skyldigheter regleras. Anläggningsfrågan kan också tas upp som en anläggningsåtgärd vid en fastighetsbildning. Fastigheterna som är med i anläggningen bildar en anläggningssamfällighet för byggande (utförande) och drift av anläggningen. En ny ägare av en fastighet är bunden av vad som har bestämts vid förrättningen och får förstås också utnyttja anläggningen. Exempel på gemensamhetsanläggningar Exempel på gemensamhetsanläggningar för en skogsfastighet är vägar vatten- och avloppsledningar vattentäkter belysningsanläggningar reningsanläggningar andelsladugårdar lagrings- och torkanläggning för jordbruksändamål. Anläggningsbeslut När gemensamhetsanläggningen bildas meddelar Lantmäteriet ett anläggningsbeslut med uppgifter om gemensamhetsanläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga övriga beskaffenhet. Man upprättar en särskild beskrivning över anläggningen. vilka fastigheter som ska delta i anläggningen utrymme som upplåts för anläggningen fastighet eller del av en fastighet som inlöses byggnad eller annan anläggning som omfattas av ett beslut eventuell tid för hur länge anläggningen ska finnas när anläggningen ska vara klar föreskrifter om hur gemensamhetsanläggningen ska utföras. Om anläggningsfrågan tas upp i samband med en fastighetsbildning, kan anläggningsbeslutet tas med i fastighetsbildningsbeslutet. Andelstal I anläggningsbeslutet anges andelstalen för utförande och drift för de fastigheter som är med i gemensamhetsanläggningen. Andelstalet för utförande styr hur utgiften för att bygga anläggningen ska fördelas mellan fastigheterna. Andelstalet för drift styr hur de löpande driftutgifterna ska fördelas mellan fastigheterna. I de allra flesta fall är de båda andelstalen lika. Förvaltning av en gemensamhetsanläggning De deltagande fastigheterna ansvarar gemensamt för anläggningen genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. Läs mer om detta i avsnittet Samfälligheter.

12 g e n e r at i o n s s k i f t e 23 Generationsskifte Från 17 december 2004 är både arvsoch gåvoskatten slopad. Generationsskiften är nu betydligt lättare att genomföra, eftersom man kan välja gåvoalternativet och även sälja en lantbruksfastighet för mindre än taxeringsvärdet utan att drabbas av gåvoskatt. Men fortfarande kan syskonrättvisa vara svår att uppnå, och den mentala biten med att lämna över företaget kvarstår förstås också. Gamla reverser En intressant fråga är hur man ska göra med gamla reverser som upprättats vid ett tidigare generationsskifte för att få ner gåvoskatten. Om det aldrig var meningen att reverserna skulle betalas, kan man nu lämpligen skriva av dem i sin helhet. Framskjutna förvärv Om någon fått en gåva med förbehåll att givaren ska kunna disponera gåvan (vanligen en fastighet), inträdde gåvobeskattning först när dispositionsrätten upphörde. Om en sådan dispositionsrätt upphör efter 16 december 2004 inträder ingen gåvoskatt, även om gåvan gavs dessförinnan. Mentala aspekter Ett generationsskifte är ofta känsligt. Det blir lätt en känsla av åldrande och död i samband med sådana här resonemang. Därför är det viktigt att sätta igång diskussionerna i god tid, då avdramatiseras frågan. Syskonrättvisa Under livstiden är det helt fritt att skänka bort egendom till vem man vill, eller att sälja den billigt. En lantbrukare får alltså sälja gården eller ge bort den till ett av barnen utan att ens fråga de andra. Däremot måste maken eller sambon godkänna överlåtelsen om gården är deras gemensamma bostad. Finns det bara ett enda barn, behöver man inte tänka på syskonrättvisan. Det enda man behöver ta ställning till är om man vill skänka bort gården eller om man vill sälja den, och i så fall till vilket pris. Finns det flera barn blir det värre. Då gäller det att överlåtelsen inte medför avundsjuka och syskonfejd. Ett tänkbart sätt att undvika det, är att överlåta gården till alla barnen gemensamt. Det är dock oftast bara ett sätt att skjuta upp problemet. Det blir lätt konflikter med ett gemensamt ägande. Överlåtarens egen ekonomi spelar in här. Har han eller hon pengar och andra tillgångar, förutom gården, kan de andra barnen få detta redan nu som kompensation. Men kanske överlåtaren vill köpa en annan bostad. Då behöver han eller hon pengarna själv, och de andra barnen får vänta tills föräldrarna avlidit, och det kanske de inte har lust med. Kompenseras inte syskonen för gården kan det dyka upp problem efter överlåtarens död. Då kan de övriga syskonen kräva den som fått gården på ersättning. Gården kan komma att betraktas som förskott på arv. Därför bör man vid generationsskiftet se till att det blir så rättvist som möjligt. Det är bra att göra en utförlig skriftlig beskrivning av hur man tänkt sig att överlåtelsen ska fungera. Om fördelningen är skev, kan de övriga barnen (om de inte är underåriga) skriva på ett papper där de godkänner upplägget och inte kommer att göra anspråk på att få kompensation senare. Bo kvar på gården Orättvisan blir mindre om föräldrarna gör förbehåll vid köpet eller gåvan. Dessa förbehåll tas in i fastighetsregistret och gäller även om gården säljs vidare. Här är några exempel på förbehåll som kan göras vid gåva eller försäljning. Givaren kan förbehålla sig att bo kvar i något av bostadshusen under ett visst antal år eller så länge han eller makan önskar ta ut viss mängd ved eller timmer ur skogen under ett visst antal år få vistas på fastigheten under sommaren kostnadsfritt få arrendera jorden eller en viss del av den få disponera ekonomibyggnaderna behålla ett markområde för att där bygga ett annat hus. Ett syskon som har fått en jordbruksfastighet, där två föräldrar i 60-årsåldern har förbehållit sig rätten att bo kvar i det ena bostadshuset så länge de önskar, och där fyra syskon har rätt att vistas på fastigheten under sommarloven de närmaste 20 åren, kan knappast göra något ekonomiskt klipp. Vilken utomstående vill köpa en gård med sådana förbehåll? Specialvillkor I ett gåvoavtal kan man sätta in villkor för överlåtelsen. Det kan vara att fastigheten blir barnets enskilda egendom, som svärsonen eller svärdottern inte har någon rätt till vid en bodelning fastigheten inte får säljas eller belånas inom en viss tid barnet måste bosätta sig på fastigheten under en viss tid. Vissa villkor är ogiltiga. Det är t ex inte juridiskt bindande att avtala att vid en vidareförsäljning måste barnet först

13 24 g e n a r at i o n s s k i f t e g e n e r at i o n s s k i f t e 25 erbjuda fastigheten till syskonen. En sådan överenskommelse kan endast vara moraliskt bindande mellan parterna. Sälja eller ge bort En fastighetsöverlåtelse räknas skattemässigt antingen som en försäljning (onerös transaktion) eller som en gåva (benefik transaktion). Du kan välja att ge bort gården eller att sälja den. Även om du skänker bort den kan du ta betalt. Då minskar du gåvans värde och därmed eventuell syskonorättvisa. Gåvovärdet minskar också om du förbehåller dig rättigheter, t ex rätten att bo kvar i bostadshuset. Vid gåva får barnet överta ditt skattemässiga omkostnadsbelopp. I omkostnadsbeloppet ingår bland annat fastighetens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter. När fastigheten säljs nästa gång, beräknas kapitalvinsten då utifrån vad du betalade för gården när du köpte den. Barnet får överta ditt avskrivningsunderlag på t ex byggnader och markanläggningar. Den som fått en skogsfastighet i gåva får samma möjlighet till skogsavdrag som den tidigare ägaren skulle ha haft, och det brukar vara fråga om små belopp. Priset en svår fråga En variant är att överlåta fastigheten till alla syskonen gemensamt, och därefter överlåter övriga syskon sina andelar till det syskon som slutligen ska äga gården ensam. Det är ofta svårt att sätta ett riktigt pris på syskonens andelar vid försäljningen till den som ska ta över. Är det mycket skog på fastigheten, blir marknadsvärdet högt. Ska den som tar över låna upp pengar för att lösa ut syskonen, kan ränteutgiften bli så hög att han eller hon inte klarar av det. Alternativet blir i ett sådant fall för det barn som köpt gården att göra en stor avverkning, utnyttja maximalt skogsavdrag, betala skatt på inkomsten och betala syskonen med det som blir kvar. Syskonen kan också göra en avverkning medan de fortfarande äger gården tillsammans. Visserligen får de inget eller litet skogsavdrag, men inkomsten delas upp på flera händer, ofta med lägre skatt som följd. De kan också sätta in skogslikviden på skogskonto för att minska marginaleffekterna. Därefter säljs den avverkade fastigheten till ett lägre pris till ett av syskonen. Kapitalvinsttaket Om du säljer fastigheten, måste priset vara lika med eller högre än taxeringsvärdet för överlåtelseåret, för att affären ska räknas som köp. Är priset lägre än taxeringsvärdet räknas överlåtelsen som gåva. Gåvans värde beräknas som priset minskat med taxeringsvärdet året före överlåtelseåret. Vid kapitalvinstberäkningen vid en framtida försäljning gäller att: Om barnen köpt en fastighet får de som anskaffningsutgift använda det pris som betalats. Vid gåva övertar istället mottagaren givarens omkostnadsbelopp. Därför brukar man inte sälja gården till ett pris som är lägre än vad säljaren högst kan ta ut utan kapitalvinstskatt. Detta kallas kapitalvinsttaket (reavinsttaket). Priset måste dock vara minst lika högt som taxeringsvärdet, annars räknas överlåtelsen som en gåva. I många fall ligger kapitalvinsttaket under taxeringsvärdet, och då fungerar inte det här upplägget. Lagfartskostnader Vid köp blir stämpelskatten 1,5% av priset. Dessutom tar tingsrätten ut en expeditionsavgift. Summan av dessa båda kallas lagfartskostnad. Stämpelskatten slipper man vid gåva. Dock måste priset vara under 85% av taxeringsvärdet, året före det år då lagfart beviljas, för att det inte ska bli någon stämpelskatt.

14 g r ä n s e r 27 Gränser För att skilja olika fastigheter åt, drar man gränser. På marken utmärks gränsen på olika sätt genom gränsmarkeringar. I vatten och där det inte går att göra gränsmarkeringar, är det endast kartans gränser som gäller. Fast egendom (en fastighet) är ett område på jordytan. Det spelar ingen roll om jordytan består av matjord, grus, sten, vatten eller något annat. Jordytan är indelad i fastigheter. En fastighet kan vara bebyggd eller obebyggd. En fastighet avgränsas antingen horisontellt (traditionella fastigheter) eller både horisontellt och vertikalt (tredimensionella fastigheter). All fastighetsindelning görs av Lantmäteriet. Enskilda överenskommelser (så kallad sämjedelning) är inte giltiga. Marken går före kartan En gräns som har blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Hur det ser ut på marken går före hur det ser ut i dokumenten. Om gränsmärkena inte stämmer med förrättningskartan, är det alltså gränsmärkena som gäller. Kan utmärkningen inte längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som framgår av förrättningskarta, andra dokument och andra omständigheter. Det kan vara för att gränsmärkena är övervuxna eller förstörda. Om gränsens sträckning inte har utmärkts på marken alls, har gränsen den sträckning som framgår av karta och dokument. Gränsmarkeringar Fastighetsgränser och gränsmärken har stor betydelse för markens användning och även för grannsämjan. Gränserna definierar fastighetens omfattning på marken. Att känna till gränsens läge och vad man får och inte får göra med den och i dess närhet kan ha betydelse vid fastighetsköp skogsavverkning jakt och fiske uppsättning av staket byggande av hus ledningsdragning schaktning eller utfyllning av en tomt. Gränspunkter Fastighetsgränsen är skiljelinjen mellan fastigheter. Den går mellan de gränspunkter som vanligtvis beslutats vid en lantmäteriförrättning och redovisas på kartan. Gränspunkter kan t ex vara markerade med rör nedslagna i marken, hål i sten eller berg eller ett röse av sten. Straffbart att ändra Det är straffbart att förstöra eller ändra en gränsmarkering. Det är alltså inte tillåtet att t ex rubba eller kapa befintliga gränsrör. Det är givetvis också straffbart att avsiktligt flytta en gränsmarkering. Dessutom får du inte utan vidare bygga i eller för nära en gräns eller på något annat sätt påverka en grannes möjlighet att använda sin fastighet. Vet du att ett gränsmärke kommer att skadas, kan du få hjälp att säkerställa dess läge, genom att få det inmätt av Lantmäteriet. Om du av misstag råkar förstöra en markering köra över den med en skotare, fylla massor över den, gräva eller plöja bort den får du inte på egen hand sätta tillbaka den där du tror att den stod. Markering av gränspunkter är en uppgift för Lantmäteriet. Naturligtvis kan berörda fastighetsägare tillsammans sätta dit något annat som visar var de anser att gränsen går. Detta ersätter dock inte den lagliga gränsen. Det här med gränser mellan fastigheter är en uråldrig företeelse, och det har alltid varit omgärdat med stränga straff, vilket följande exempel visar. Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt folket ska säga amen. (5 Mosebok 27 kap, 17 versen). Var som utan laga domar river rå och bortkastar; varder han tillvunnen med vittnen och häradsnämnd, böte 40 mark till treskiftes. River han och inflyttar rör å annans bostad, varder tillvunnen som sagt är, böte 40 mark och hete tjuv och vare aldrig tingsgill eller vittnesgill. (Sveriges landslag BB 27 kap). Vissa saker får markägaren göra Markägare kan på egen hand söka reda på sina egna gränser, hugga upp gränslinjen, måla träd i gränslinjen och slå ned pålar som markerar gränsen och tydliggöra markeringar med färg (gärna vit eller mörkröd), märkbrickor, pinnar etc. Om de markägare som delar gränsen gör detta tillsammans undviks många onödiga konflikter. Det är också klokt att kontakta grannen innan man påbörjar något som kan tänkas påverka dennes fastighet, t ex anlägga en väg i rågången. Råstenar Råstenen är den vanligaste av äldre gränsmarkeringar på landsbygden och i skogsmark. Den består i allmänhet av en rest toppig sten, något nedgrävd. Den är kringskolad med mindre stenar och stenskärvor. Ibland lades tegelskärvor eller träkol under röset för att visa att det var ett verk av människohand. I enstaka fall kan råstenen utgöras av en jordfast

15 28 g r ä n s e r g r ä n s e r 29 sten, men är då ofta på något sätt märkt med någon inhuggning samt kringskolad för att utmärka dess status. Rör i mark Rör som slagits ner i marken är idag det vanligaste gränsmärket. Det förekommer även hål eller dubb i sten eller berg (ofta omgivet av en huggen fyrkant), trästolpar (i myrmarker) och rör som fästs i sten eller berg eller gjutits fast i cement. Hur man hittar gränsmarkeringar Med hjälp av kartor och uppgifter från tidigare ägare, och från nuvarande och tidigare grannar, kan du oftast ta reda på var någon markering finns eller var delar av en gräns är tydlig. I skogsmark kan du lämpligen börja med att leta efter markeringar i ändpunkter eller i hörn, eftersom dessa markeringar oftast är större och tydligare än markeringar som ligger däremellan. Hittar du en markering eller detaljer på kartan såsom hus eller diken som fortfarande finns kvar, kan du ta ungefärliga mått därifrån. Sedan letar du efter fler tecken på marken där du tror att något bör finnas. Rågångar i skogen och gärdesgårdar samt stenmurar skvallrar om att här går en gräns. Det förekommer också att gränser i skogen stakas ut med aluminiumpålar. Exempel på olika tecken i naturen som tyder på att det finns en hävdad gräns är: Skillnader i bestånden i skogsmark såsom skog av olika ålder. Bleckor i träd, dvs man har med yxa skalat av bark eller näver från trädet i brösthöjd. Ta därför inte bort träd med sådana om de kan vara sparade för att visa rågången. Kvistade och avskalade käppar (oftast av gran). Sätt upp dem igen om de ramlat omkull. hos Lantmäteriet. Om du inte hittar några märken och vill ha gränsens läge rättsligt bestämt vid en lantmäteriförrättning underlättas ärendet om du är överens med grannen. Vid en fastighetsbestämning fastställer man var gränsen går efter utredning med hjälp av kartor, mått till kända punkter (koordinater), hävd på marken och eventuella gränsmärken. Det kan ibland finnas behov av att lägga fast gränser för ett servitut eller en gemensamhetsanläggning. Gränserna stakas ut, markeras i terrängen och dokumenteras på en förrättningskarta. Därefter får fastighetsbestämningen rättskraft, det vill säga den får bindande verkan för framtiden. Det är endast Lantmäterimyndigheten som får göra en fastighetsbestämning. Gränsutvisning Vid en gränsutvisning söker man reda på gränsens sträckning med hjälp av kartor, gränsmärken mm. En gränsutvisning är dock inte rättsligt bindande, eftersom man inte följer samma formella regler för hanteringen av ärendet och kontakter med markägare som vid en fastighetsbestämning. Den gräns som klarläggs har dock förstås samma rättsverkan efter gränsutvisningen som den hade innan. Gränsutvisning kan bestå av uppstakning av gränsen mellan befintliga gränsmarkeringar, lokalisering av överväxta och delvis raserade gränsmärken samt måttuppgifter och inmätning från befintliga kartor. Några nya gränsmarkeringar görs inte vid gränsutvisning. Utliggare och visare I skogsmark finns ofta så kallade utliggare och visare ca 20 m från råstenen i gränsens riktning. Utliggare och visare är en avlång upprättstående sten som pekar i gränsens riktning. Det kan också, ofta i myrmark, vara tre träpålar i gränslinjens riktning. Visare placerades ofta på höjder och krön i terrängen. Gamla gränsmärken även sådana som inte längre har någon funktion kan vara i lag skyddade som kulturminnen. På kartan finns ibland mått som kan användas. Det kan också finnas lägesuppgifter i form av koordinater på kartan (punkter som mätts in från kända märken eller speciella mätpunkter) eller i en bilaga till kartan (teknisk beskrivning). Fastighetsbestämning Ibland är det svårt att hitta gränserna. Många gränser kom till för mer än 100 år sedan, och kan vara överväxta idag. Maskiner i skogs- och jordbruket, vägbyggen och andra anläggningsarbeten har förstört många märken. Har man svårt att hitta gränsen eller är osäker om gränsen går på rätt ställe, bör Lantmäteriet kontaktas. Hittar du inga märken eller om du är oense med din granne om gränssträckningen kan du få läget rättsligen bestämt genom en fastighetsbestämning. En sådan begär du

16 i n t e c k n i n g 31 Inteckning En fastighet kan inte pantsättas på samma sätt som lös egendom, som ska överlämnas till långivaren för att fungera som säkerhet i form av pant. Därför finns ett system med pantbrev, som är ett dokument som används i stället för panten själv. Det är bara fastigheter och tomträtter som kan intecknas. Det är alltid hela fastigheten som intecknas det går alltså inte att inteckna endast en del av en fastighet. Byggnader kan inte intecknas. Det innebär att en byggnad på ofri grund (bostadsarrende) inte kan intecknas. Pantbrev Den som vill ha ut en inteckning ansöker hos Inskrivningsmyndigheten om att få inskrivning i fastigheten på ett visst belopp. Detta kallas fastighetsinteckning. Ett bevis om inskrivningen kallas pantbrev. Fr o m 1 juni 2008 flyttas Inskrivningsmyndighetyen från Tingsrätten till Lantmäteriet. Pantbrevet överlämnas som säkerhet för en fordran, till banken eller någon annan fordringsägare. Panträtten innebär att långivaren om låntagaren inte betalar ränta och amorteringar på avtalat sätt kan tvinga fram en försäljning av fastigheten via kronofogden. Långivaren kan sedan få ut sin fordran ur köpeskillingen för fastigheten (om köpeskillingen räcker till). Exempel: En nybildad fastighet ska belånas och ägaren ansöker om inteckning på kr. Pantbrevet blir då på kr inom kr. Efter en tid ska ägaren bygga och tar ett banklån på kr. Han ansöker om inteckning på samma belopp. Pantbrevet blir då på kr inom kr. Ytterligare senare ska han renovera fastigheten och lånare ytterligare kr. Han ansöker om inteckning på detta belopp. Pantbrevet blir då på kr inom kr. Så hamnar han på obestånd, och fastigheten säljs på exekutiv auktion. Vi antar för enkelhets skull att det inte finns några obetalda räntor. Så här ser den aktuella lånebilden ut: Långivare Fordran Pantbrev kr kr kr kr kr kr Totalt kr kr På auktionen inbringar fastigheten bara kr. Det innebär att långivare 1 får betalt för hela sin fordran på kr. Långivare 2 får resten, dvs kr. Han förlorar alltså kr. Långivare 3 får ingenting alls. Stämpelskatt Stämpelskatten för fastighetsinteckningar är 2%. Inomläge Inteckningar söks i datumordning. Om det finns flera inteckningar i en viss fastighet, har en tidigare sökt inteckning företräde före senare sökta. Ordningsföljden är alltså viktig. Däremot har det ingen betydelse i vilken ordning de olika pantbreven har blivit belånade. För att beskriva i vilken ordning en inteckning är, använder man uttrycket inomläge. Exemplet visar hur det fungerar.

17 j a k t 33 Jakt Rätten att jaga har sedan gammalt omgärdats av begränsningar. Det blir lätt konflikter mellan markägare och jägare. Därför är det viktigt att i ett avtal reglera vad som gäller. Upplåtelse av jakt kallas ofta jaktarrende, men egentligen är upplåtelsen inget arrende. Med jakt menar man att fånga eller döda vilt samt för att göra detta även söka efter, spåra eller förfölja vilt. Med vilt menas vilda däggdjur och fåglar. Med vilda djur menas djur som lever i frihet och inte tillhör någon. Jakträtt Man får bara jaga på mark där man genom markägande eller avtal har jakträtt eller på annat sätt fått tillstånd att jaga. På flera ställen i landet finns möjlighet att korttidsjaga. Att jaga utan att ha någon form av jakträtt är straffbart. Rätt till jakt har ett värde, som ofta höjer värdet på fastigheten. Även om den egna fastigheten har liten areal, ingår den ofta i ett större viltvårdsområde, som ger rätt till jakt. Oftast skiljer man mellan småviltsjakt och älgjakt och man kan upplåta dessa var för sig. Jakten kan upplåtas till en eller flera privatpersoner eller till en förening, klubb eller liknande eller till ett företag. Jaktåret Jaktåret omfattar tiden 1 juli 30 juni. Vid upplåtelse på en tid som är minst ett år, ska avtalet alltid sägas upp för att det ska upphöra att gälla vid avtalstidens slut. Avtalet ska (om inte någon längre uppsägningstid har avtalats) sägas upp senast sex månader före avtalstidens slut. Annars anses det förlängt på samma tid som upplåtelsetiden, dock längst fem år. Ett avtal som gäller tillsvidare ska (om man inte avtalat om längre uppsägningstid) sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast sex månader efter uppsägningen. Viltvårdsområden För att samordna jakten på flera fastigheter inom ett visst område, inrättar man viltvårdsområden. Läs om dessa i kapitlet Viltvårdsområden. Lösspringande hundar och katter Om en hund springer lös i ett område där det finns vilt, får jakträttshavaren eller ett ombud för denne ta hand om hunden. När detta har gjorts ska hundens ägare eller den som har hand om hunden snarast underrättas. Om man inte vet vem det är, ska i stället polisen på orten underrättas. Kan inte hunden omhändertas, får polisen låta döda hunden, om detta är rimligt och angeläget ur viltvårdssynpunkt. En katt som man med goda skäl kan anta att den är övergiven eller förvildad, får dödas av jakträttshavaren eller hans ombud. Inom tätbebyggt område krävs dock tillstånd av polisen. Man måste alltså ha fog för sin misstanke att katten är övergiven eller förvildad, annars blir man skyldig till skadegörelse om man dödar katten. Ingen skadegörelse att döda grannens katt P hade en katt, Lill-Linus, på sin jordbruksfastighet. Katten fick mat inomhus, men var annars utomhus på gården, och lämnade sällan sitt revir. M jagade på mark som P arrenderade och sköt P:s katt med ett hagelgevär då katten befann sig ca 50 meter utanför sin fastighet och ett par hundra meter från boningshus och lagård. Sedan hängde han upp kattkroppen i en grenklyka någon meter ovanför marken. M hävdade att han inte kände till att katten tillhörde P och trodde att den var förvildad. Högsta Domstolen ansåg att M inte haft fog för att anse att katten var förvildad, men att han ändå inte hade uppsåt och därför dömdes han inte för skadegörelse. (NJA 2001 s 115). Avgifter Avgiften ska normalt betalas till fastighetsägaren före jaktårets början. Det är moms på avgiften. Om avtalet gäller en längre tid, brukar avgiften indexregleras. Nyttjanderättshavaren ( jaktarrendatorn ) står för avgifter till viltvårdsområdesföreningen och för statliga avgifter för fällda djur.

18 l a g fa r t 35 Lagfart Den som får äganderätten till en fastighet ska ansöka om inskrivning av förvärvet i fastighetsregistrets inskrivningsdel, så kallad lagfart. Detta ska göras senast tre månader efter förvärvet. I samband med att lagfart beviljas beläggs förvärvet med stämpelskatt om förvärvet räknas som ett köp. Ansökan om lagfart Det är den som har förvärvat en fastighet som ska ansöka om lagfart. Det kan vara en eller flera fysiska (människor) eller juridiska personer. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta typer av förvärv, exempelvis köp och byte gåva arv eller testamente bodelning mellan makar och sambor (såvida inte den som tillskiftats fastigheten i bodelningen redan hade lagfart) fusion. Om ett område av en fastighet överlåts för att tillföras en annan befintlig fastighet, ska lagfart inte sökas. Ett dödsbo som övertar en fastighet från den avlidne behöver inte ansöka om lagfart (dödsbolagfart) förrän dödsboet i sin tur överlåter fastigheten eller om dödsboet ska inteckna fastigheten. Ansökan om lagfart görs hos inskrivningsmyndigheten vid den tingsrätt fastigheten hör till. Inskrivningsmyndigheterna finns vid vissa tingsrätter runt om i landet. Fr o m 1 juni 2008 flyttas Inskrivningsmyndigheten från Tingsrätten till Lantmäteriet. Sökandens namn, personnummer/organisationsnummer och postadress ska vara med i ansökan, och även telefonnummer till bostad eller arbetsplats. Om sökanden är en juridisk person ska samma uppgifter lämnas både om ställföreträdaren och om sökanden. Ansökan ska innehålla uppgift om överlåtarens och förvärvarens namn och person- eller organisationsnummer. Fastighetsbeteckningen ska framgå av överlåtelsehandlingen. Finns det flera förvärvare, ska det anges hur stor andel av fastigheten som var och en har erhållit. Finns det flera överlåtare ska det anges hur stor andel av fastigheten var och en av dem har överlåtit. Bilagor till ansökan Förvärvsdokumentet, som kan vara t ex köpebrev, köpekontrakt, gåvobrev, bytesavtal eller bouppteckning, ska lämnas in i original och en bestyrkt kopia. Dokumenten ska innehålla överlåtarens och förvärvarens person- eller organisationsnummer. Inskrivningsmyndigheten granskar bland annat att överlåtelsedokumentet uppfyller de formella krav som ställs på innehållet. Speciellt vid gåva Vid gåva är det ett gåvobrev som är förvärvsdokument. Givaren måste i gåvobrevet förklara att han överlåter fastigheten till gåvotagaren. Vid gåva av en fastighet mellan makar ska gåvohandlingen vara registrerad hos tingsrätten. Speciellt vid arv och testamente Då lagfart söks på en bouppteckning är det viktigt att hela bouppteckningen skickas in till inskrivningsmyndigheten. Samtliga sidor och bilagor, t ex testamenten och arvsavståenden, ska finnas med i bouppteckningen. Ibland förekommer endast sammanföringsnumret för flera fastigheter i bouppteckningen, och då måste dokumentation som anger fastigheternas officiella beteckningar bifogas ansökan om lagfart. Om man inte har tillgång till bouppteckningen kan man skaffa en kopia från Landsarkivet i Uppsala. Kopior av bouppteckningar för tiden efter 1 juli 2001 kan fås från Skatteverket. Det är viktigt att be om en vidimeringsstämpel som visar att kopian av bouppteckningen överensstämmer med originalet. Om lagfart söks på ett arvskifte krävs, förutom arvskiftesdokumentet i original, endast en bestyrkt kopia av bouppteckningen. Om lagfart söks på ett testamente måste sökanden bevisa att testamentet vunnit laga kraft. Här är det enklast att arvingarna har förklarat sig godkänna testamentet genom att skriva detta på en kopia av testamentet. Annars måste sökanden bevisa att arvingarna delgivits testamentet och att det vunnit laga kraft. Stämpelskatt I samband med beviljande av lagfart påförs en stämpelskatt. Läs om denna i avsnittet Stämpelskatt.

19 l e d n i n g s r ä t t 37 Ledningsrätt Ledningsrätt är en nyttjanderätt som ger ägaren till en ledning rätten att dra ledningar och bygga anläggningar på andras marker. Man ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Man kan även få ledningsrätt för mobiltelefonmaster. Ledningsrätt är ett mellanting mellan servitut och nyttjanderätt. Genom ledningsrätt kan ägare av allmännyttiga ledningar (elföretag, teleföretag mm) få rättighet att dra fram, använda och underhålla ledningar på någon annans mark. Vanligast är elledningar (kraftledningar) telefonledningar (även mobiltelefonnät med mobiltelefonmaster) större vattenledningar gasledningar större avloppsledningar fjärrvärmeledningar bredbandsledningar. Linbanor och liftar ingår inte i begreppet ledning. Telemaster och andra anläggningar Ledningsrätten omfattar också anläggningar som behövs för ledningen, exempelvis transformatorer, pumpstationer, nedstigningsbrunnar, stolpar och stag. Från 1 augusti 2004 ingår även alla slag av anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät, exempelvis mobiltelefonmaster. Den som har beviljats ledningsrätt för t ex en mobiltelefonmast måste dessutom ansöka om bygglov för masten. Lantmäteriet Man ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet, som genomför en lantmäteriförrättning. Lantmätaren börjar med att sammanträda med de berörda fastighetsägarna och med eventuellt inblandade myndigheter. Sedan utreds förutsättningarna för upplåtelsen och intrånget värderas i pengar. Ofta försöker den blivande ledningsägaren komma överens med fastighetsägarna i förväg, så att processen går snabbare. Protokollet från förrättningen utformas ungefär på samma sätt som ett servitut. Ledningsrätt får upplåtas även om fastighetsägaren motsätter sig det. Ledningsbeslut Ledningsrätten upplåts i ett så kallat ledningsbeslut, där markägarnas och ledningshavarens rättigheter och skyldigheter regleras. I ledningsbeslutet anges bland annat vilken typ av ledning det är vilket utrymme som upplåts för ledningen tillträdet till området vid byggande, tillsyn och drift hur marken ska återställas efter arbeten med ledningen andra restriktioner, t ex förbud mot att uppföra byggnader, plantera träd, schakta eller spränga den tid inom vilken ledningen ska vara uppförd. I samband med ledningsbeslutet fastställs också ersättning till fastighetsägarna för upplåtelsen. Ersättningen ska kompensera för skadan och intrånget som markägaren får lida. En ledningsrätt är obegränsad i tiden, dvs den gäller för all framtid. Den kan ändras eller upphävas endast genom en ny förrättning. Ledningen redovisas på en karta i förrättningshandlingarna. Andrahandsupplåtelse Det är möjligt för Lantmäteriet att i ett ledningsbeslut ta in en föreskrift om att ledningsrättshavaren har rätt att låta någon annan installera och använda anordningar inom ledningsutrymmet. Fastighetsägaren ska samtidigt få ersättning för den skada och det intrång som framtida andrahandsupplåtelser kan innebära.

20 r e g i s t e r b e t e c k n i n g 39 Registerbeteckning Alla fastigheter och de flesta samfälligheter har en registerbeteckning. Den består av en geografisk benämning och siffror, exempelvis Hudiksvall Forsa-Hamre 2:14 eller Hudiksvall Lillbyn s:4. Varje kommun är ett registerområde med samma namn som kommunen. En komplett registerbeteckning på en fastighet inleds med kommunens namn, exempelvis HUDIKSVALL. Trakt Varje registerområde delas in i trakter. Traktindelningen bygger på indelningen i tidigare stadsregisterområden, stadsdelar, byar, gårdar eller liknande områden. Varje trakt har ett namn, exempelvis BACKEN, som är ett bynamn i Forsa eller ÅVIK, som är en stadsdel i Hudiksvalls tätort. Samfällighets registerbeteckning En samfällighets registerbeteckning består av registerområdets namn traktnamnet registernumret, som består av bokstaven s (fs för fiskesamfälligheter) och enhetsnumret, med ett kolon emellan, exempelvis: Forsa Hamre s : 2 Kvartersmark En registerenhet som helt eller delvis ligger på kvartersmark eller på mark med kvartersliknande karaktär (främst i städer) kan ha en registerbeteckning som bygger på kvartersindelningen och kvartersnamnen. Sådana fastigheters och samfälligheters registerbeteckning består av registerområdets namn kvartersnamnet ett registernummer som är en siffra utan kolon, exempelvis: Hudiksvall Garvaren 4. Block Fastigheter som hör till samma trakt delas in i block. Ett block består av en eller flera fastigheter. Varje block har ett blocknummer. Indelningen i block bygger på fastigheternas gemensamma ursprung eller indelning i kvarter eller fastigheternas inbördes läge. Enhetsnummer Fastigheterna inom varje block och samfälligheterna inom varje trakt har ett individuellt enhetsnummer. Fastighets registerbeteckning En fastighets registerbeteckning (brukar också kallas fastighetsbeteckning) består av registerområdets namn traktnamnet registernumret, som består av blocknumret och enhetsnumret, med ett kolon emellan, exempelvis: Ljusdal Norrhaga 1: 4

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA

SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA SERVICE ATT ARRENDERA ELLER KÖPA MARK FÖR GOLFBANA Att arrendera eller köpa mark för golfbana En handledning om för- och nackdelar med att arrendera mark respektive köpa mark för en golfanläggning I Sverige

Läs mer

jordförvärvstillstånd?

jordförvärvstillstånd? www.jordbruksverket.se Vem behöver jordförvärvstillstånd? Observera! I en broschyr som denna måste innehållet begränsas och förenklas. Texten i broschyren ger en ledning men ingen garanti för att en viss

Läs mer

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme.

Sotenäs kommun har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Kommunens mål har som mål att boende inom kommunen skall kunna få en plats för sjöbod eller i sjöbodsutrymme. Ett led för att detta skall kunna genomföras, så skall arrende avses för två personer per sjöbod.

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning

Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Bilaga till köpeavtal Överenskommelse om avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggning Parter: FALU KOMMUN (212000-2221) 791 83 FALUN ägare till fastigheten Falun Hälsinggården 24:1, nedan kallad

Läs mer

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM

INFORMERAR SAMÄGANDERÄTTSLAGEN RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM INFORMERAR RÅDGIVNINGSAVDELNINGEN INFORMERAR OM SAMÄGANDERÄTTSLAGEN Villaägarnas Riksförbund 2009 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära

Läs mer

Föreläsning 3 april 2013. 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1)

Föreläsning 3 april 2013. 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1) Föreläsning 3 april 2013 1. Jordabalkens (JB) regler om fast egendom (kap 1) Jordabalken (JB)1970:994 Grundläggande civilrättsliga reglerna om fast egendom. I balken regleras vad en fastighet är och vilka

Läs mer

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn s. 1 (4) ARRENDEKONTRAKT (anläggningsarrende) Jordägare Carl de Geer 451225-0533 Stora Wäsby 194 37 Upplands Väsby nedan kallad jordägare Arrendator (org.nr: 212000-0019) nedan kallad arrendatorn Arrendeområde

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

Arjeplog Långviken 3:16

Arjeplog Långviken 3:16 Försäljningsunderlag Arjeplog Långviken 3:16 Strandlinje mot Storavan Skogsfastighet med upptill tio strandnära tomter föreslagna i detaljplan i närheten av byn Långviken. De föreslagna tomterna är 1 500-2

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte?

Gården. byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Gården byter ägare - Dags för ett generationsskifte? Ett generationsskifte är enkelt uttryckt en överlåtelse till en yngre generation där fastighetens eller företagets värde fördelas mellan familjemedlemmarna.

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Skogsfastighet ca 40 ha

Skogsfastighet ca 40 ha Skogsfastighet ca 40 ha Klippan Östra Ljungby 3:72, del av Skogsfastighet belägen i Östra Ljungby skog ca 10 km norr om Klippan. 41,5 ha varav 39 ha produktiv skog. Virkesförråd om 6951 m3sk med medelbonitet

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om

Rådgivningsavdelningen informerar om Rådgivningsavdelningen informerar om Arrende Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Fastighet med träförråd Gotland

Fastighet med träförråd Gotland Projektnr. 12053855 Diarienr. 2042/2014 Fastighet med träförråd Gotland E-bud Fastigheten säljs genom e-bud. Fri prövningsrätt förbehålles säljaren. Budgivningen startar den 2014-08-19 och är öppen minst

Läs mer

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å

Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Obebyggd skogsfastighet med gräns i Rönne å Klippan Sjöleden 1:5, del av Obebyggt skogsskifte om ca 30 ha. Skiftet är beläget nära Ljungbyhed och har ca 1,3 km gräns i Rönne å. Virkesförråd om 5400 m3sk

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

Nyttjanderättshavaren skall hålla aktuella kartor över den av nyttjanderätten omfattande marken.

Nyttjanderättshavaren skall hålla aktuella kartor över den av nyttjanderätten omfattande marken. NYTTJANDERÄTTSAVTAL Gällande upplåtelse av mark för leder Avtalsparter: Fastighetsägare: Fastighet: Namn: Adress: Postnummer, Ort: Kontonummer: 1 Överenskommelse Ovan angivna markägare,(nedan kallad markägare

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum Tekniska nämnden 2012-04-12 1 (10)

STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sidnr Sammanträdesdatum Tekniska nämnden 2012-04-12 1 (10) Sidnr 1 (10) Plats och sammanträdestid Tekniska förvaltningens sammanträdesrum kl 08.00-09.40 Beslutare Ulf Gustafsson (s), 29-30, 32-36 Peter Sövig (stp) Pierre Gillerstedt (m) Rune Sandin (c) Hans-Robert

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

Bilaga 4. ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL

Bilaga 4. ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL Bilaga 4. ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL Fritidsträdgårdsföreningen Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till namn personnummer adress.. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT 2013 AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT Fastighetsägare: (nedan kallad Fastighetsägaren) Jakträttshavare: (nedan kallad Jakträttshavaren) Är Jakträttshavaren förening eller annan juridisk person skall detta anges.

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

K Ö P E K O N T R A K T

K Ö P E K O N T R A K T K Ö P E K O N T R A K T Säljare: Linköpings kommun, 212000-0449 Teknik- och samhällsbyggnad 581 81 Linköping Telefon växel: 013-20 60 00 nedan kallad säljaren Köpare: Namn personnummer ½-del Telefon, mobil

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av

Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av ÄRENDEBESKRIVNING 2012 09 10 1(1 ) STAFFANSTORPS KOMMUN / KOMMUNSTYRELSEN Ärende: Staffanstorp Stanstorp 1:223, förvärv av Sammanfattning av ärendet: Ärendet avser sådant markförvärv som föranleds av kommunstyrelsens

Läs mer

Exekutiv försäljning av fastighet

Exekutiv försäljning av fastighet Exekutiv försäljning av fastighet Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering

Läs mer

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun

Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Arrenden och försäljningspriser i Söderhamns Kommun Den genomsnittliga arealen på s.k. bostadsarrenden i Söderhamns kommun är ca 1000 m2. Söderhamns kommun har 313 arrenden 217 av dessa har anknytning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Datum: 2009-01-07 Dnr: 09TEK3

Tjänsteskrivelse. Datum: 2009-01-07 Dnr: 09TEK3 Tjänsteskrivelse 09TEK3 Förslag till beslut Att godkänna upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Öjebyn 3:459 i Piteå kommun, till 661102-8900, Annica Rönnqvist, Arnemark. Ärendebeskrivning

Läs mer

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske

Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Kanske Vindbruk i samspel. Har Lantmäteriet nyckeln till framgång och rättvisa? Svar: Nej Svar: Ja Svar: Kanske Vad kan lantmäteriet bidra med vid vindkraftsutbyggnaden? Vindkraftverk med tillhörande anläggningar

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2014/6908 Ert dnr Ju2014/4181/L1 Ju.L1@regeringskansliet.se Yttrande över Jordbruks- och bostadsarrende några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32) Lantbrukarnas

Läs mer

AVTALSVILLKOR. 2 För områdets uppdelning i lotter, gångar m m skall gälla den av Helsingborgs stads parkkontor upprättade översiktskartan.

AVTALSVILLKOR. 2 För områdets uppdelning i lotter, gångar m m skall gälla den av Helsingborgs stads parkkontor upprättade översiktskartan. AVTALSVILLKOR Arrendeområdet får av Föreningen upplåtas till lotter för koloniträdgård och därmed sammanhängande ändamål till enskilda personer, vilka är medlemmar i Föreningen. ORDNINGSREGLER 1 Föreningen

Läs mer

ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen,

ARRENDEKONTRAKT. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, ARRENDEKONTRAKT Koloniträdgårdsföreningen. Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till. personummer... adress... vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad medlemmen, arrenderätten

Läs mer

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL

Bakgrund EXPLOATERINGSAVTAL Bakgrund 1.(5) DSV i Sverige hade år 2007 en omsättning på ca 6,5 miljarder kronor inom sina tre divisioner Road, Air&Sea och Solutions. Bolaget önskar uppföra en ny anläggning i Landskrona för att ersätta

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT

AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT AVTAL OM UPPLÅTELSE AV JAKT Fastighetsägare: (nedan kallad namn namn Fastighetsägaren)...... Nyttjanderättshavare: (nedan kallad Nyttjande- namn namn rättshavaren)...... Är nyttjanderättshavaren förening,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLDELNING AV KÖPLATS SAMT FÖRDELNING AV BILPLATSER OCH PARKERINGSTILLSTÅND INOM KYRKESUND.

RIKTLINJER FÖR TILLDELNING AV KÖPLATS SAMT FÖRDELNING AV BILPLATSER OCH PARKERINGSTILLSTÅND INOM KYRKESUND. RIKTLINJER FÖR TILLDELNING AV KÖPLATS SAMT FÖRDELNING AV BILPLATSER OCH PARKERINGSTILLSTÅND INOM KYRKESUND. Följande riktlinjer gäller för tilldelning av köplats till parkeringsområdet i Kyrkesund, enligt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2005 T 2699-03 KLAGANDE SA Ombud: Advokat BT MOTPART JE Ombud: Advokat AF SAKEN Ersättning för arrenderätt ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014

Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014 Vad är och vad gör hyresnämnderna? 26 november 2014 1 Hårdfakta om hyresnämnderna Åtta hyres- och arrendenämnder Stockholm, Malmö och Göteborg självständiga Statliga förvaltningsmyndigheter (1969); jfr

Läs mer

KÖPEAVTAL. överlåter och försäljer härmed till. för en överenskommen köpeskilling om enmillionetthundrafemtiotusen (1.150.000) kronor.

KÖPEAVTAL. överlåter och försäljer härmed till. för en överenskommen köpeskilling om enmillionetthundrafemtiotusen (1.150.000) kronor. Ekerö Tennisklubb arrenderar i dag mark vid Ekebyhovsdalen för sin verksamhet. Anläggningen har två inomhusbanor och två utomhusbanor. Ekerö Tennisklubb avser nu genomföra en utökning av verksamheten genom

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott 131-150

Regionstyrelsens arbetsutskott 131-150 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 131-150 Tid: 2015-09-07, kl 13:00-16:35 Plats: Regionens Hus, sal A 136 RJL2015 /1609 Försäljning av del av fastigheten Bykvarn 1:2, Eksjö kommun Beslut

Läs mer

MARKNADSVÄRDERING. Rune Lind 470714-1778 2/7-del Soldalsvägen 4 B, 151 68 Södertälje

MARKNADSVÄRDERING. Rune Lind 470714-1778 2/7-del Soldalsvägen 4 B, 151 68 Södertälje OFFENTLIG AUKTION Advokat Richard Ploman är av Gotlands tingsrätt förordnad som god man enligt samäganderättslagen, att på offentlig auktion sälja obebyggda jordbruksfastigheten Gotland Stenkumla Gardrungs

Läs mer

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt

Grundläggande juridik. Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Grundläggande juridik Repetitionsföreläsning om förmögenhetsrätt och fastighetsrätt Normer och normhierarki Grundlagar Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen

Läs mer

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor.

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor. KÖPEKONTRAKT SÄLJARE: Surahammars kommun genom kommunstyrelsen org.nr 212000-2031 Box 203 735 23 Surahammar (nedan kallad Säljaren ) KÖPARE: Netto Marknad Sverige AB org.nr 556615-2269 311 84 Falkenberg

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16.

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16. Skog i Smedjebacken SMEDJEBACKEN JOBSBO 9:13 & DEL AV 6:1 Väl samlat skogsinnehav med mycket bra tillväxt strax norr om Smedjebacken. Ca 25 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om ca 5 000 m³sk

Läs mer

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen.

Är köpeskillingen inte till fullo betald på tillträdesdagen utgår därefter dröjsmålsränta enligt räntelagen. 1 (4) Mellan Ekerö kommun, org nr 212000-0050 (Kommunen) och AB Storstockholm Lokaltrafik, org nr 556013-0683, (SL) har med anledning av att behov föreligger om att flytta SLs bussdepå från Ekerö Centrum

Läs mer

http://hamtplats.lantmateriet.se/finfo/protect/fsokavtal/servlet/fastighetsok

http://hamtplats.lantmateriet.se/finfo/protect/fsokavtal/servlet/fastighetsok Sida 1 av 6 Allmän fastighetsinformation, Taxeringsinformation 11 Januari 2010 Fastighet Beteckning Senaste ändringen i Senaste ändringen i Aktualitetsdatum i Nyköping Svärdsklova 2:1 allmänna delen inskrivningsdelen

Läs mer

Skog norr om Våmhus, Mora

Skog norr om Våmhus, Mora Skog norr om Våmhus, Mora MORA ÖSTRA STORBYN 85:1 Obebyggd skogsfastighet om 55 hektar belägen i södra Blecksberget norr om Våmhus i Mora kommun. Den produktiva skogsmarksarealen är uppmätt till 54,4 hektar

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

KÖPEKONTRAKT Fastighet SÄLJARE Namn Adress Andel Personnummer

KÖPEKONTRAKT Fastighet SÄLJARE Namn Adress Andel Personnummer Sida. 1/5 KÖPEKONTRAKT Fastighet SÄLJARE KÖPARE 1. KÖPEOBJEKT Säljaren överlåter till köparen på nedan angivna villkor Fastigheten: 2. KÖPESKILLING Belopp (med siffror) 000.000 Kr 3. TILLTRÄDESDAG Sida.

Läs mer

Anbudsblankett. Personnummer. Postnummer, ort. Anbud. Bankreferens Kontaktperson

Anbudsblankett. Personnummer. Postnummer, ort. Anbud. Bankreferens Kontaktperson Anbudsblankett Anbudsgivare Namn Personnummer Adress Postnummer, ort Telefon bostad, Telefon arbete, mobiltelefon e-postadress Fastighet/Objekt Leksand Västanvik 7:6 Anbud Bokstäver Bankreferens Siffror

Läs mer

ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL

ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL ARRENDEKONTRAKT - MEDLEMSAVTAL Koloniträdgårdsföreningen Här nedan kallad föreningen, upplåter härmed till namn personnummer adress.. vilken skall vara medlem av nämnda förening, nedan kallad med- lemmen,

Läs mer

Skogsfastighet 36,8 Ha

Skogsfastighet 36,8 Ha Skogsfastighet 36,8 Ha VARBERG ÄLINGABERG 1:5 DEL AV Vacker skogsfastighet utan byggnader mellan Rolfstorp och Ullared, endast 30 min till Varberg. Virkesförråd ca 5150 m³ sk varav 3600 m³ sk möjligt att

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

Virkesrik fastighet på Vikbolandet

Virkesrik fastighet på Vikbolandet Virkesrik fastighet på Vikbolandet Norrköping Risätter 1:2, del av Obebyggd fastighet på Vikbolandet. Arealen uppgår till totalt 55,7 hektar varav 11,9 hektar åker och 38,8 hektar är produktiv skogsmark.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor

Överförmyndarnämnden informerar om. Gåvor Information från Överförmyndarnämnden informerar om Gåvor BARN FÖRÄLDRAR/FÖRMYNDARE Gåvor till barn I de allra flesta fall kan ett omyndigt barn ta emot en gåva utan större formkrav. Till exempel kan en

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel:

Överlåtare/Säljare 1 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 2 Namn: Personnummer: Procentandel: Överlåtare/Säljare 1 Överlåtare/Säljare 2 Överlåtare/Säljare 2 Förvärvare/Köpare 1 Förvärvare/Köpare 2 Förvärvare/Köpare 3 Bostadsrättsförening Namn: Bostadsrättsföreningen Norra Gubberogatan 9-11 1/5

Läs mer

Liten skogsfastighet, Singö

Liten skogsfastighet, Singö Liten skogsfastighet, Singö NORRTÄLJE NORRVRETA 4:8 Varierande obebyggd skogsfastighet med skog, hällmark och liten inäga. Totalt ca 3,5 ha varav 2,9 ha utgörs av skogsmark. God tillgänglighet då fastigheten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 december 2003 T 1581-02 KLAGANDE OH Ombud: advokaten BM MOTPART LB Ombud: advokaten ME SAKEN Klander av bodelning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Åker- och skogsmark nära Spångsholm

Åker- och skogsmark nära Spångsholm Åker- och skogsmark nära Spångsholm MJÖLBY BÖTTESTADTORP 1:1 Fastigheten som saknar byggnader omfattar ca 55 ha varav ca 40 ha prima åkermark och ca 13 ha skog. Allt i ett välarronderat skifte. Tillträde

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Dnr 152/08 Upprättad 2011-11-28 1 Reviderad 2012-05-22 Detaljplan för fastigheten Tamburinen 1 m fl Del av Östra Eklanda Mölndals stad Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING G E N O M F Ö R A N D E B E

Läs mer

Avtal om fastighetsanslutning

Avtal om fastighetsanslutning 1 Avtal om fastighetsanslutning Detta avtal ( Avtalet ) rörande anslutning till fibernät har denna dag ingåtts mellan: Edsleskogs fiber ekonomisk förening med organisationsnummer 769624-7589 (i fortsättningen

Läs mer

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera

Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Att sälja, förvärva, hyra eller hyra ut fastighet eller bostadsrätt med mera Denna informationsbroschyr beskriver vad som gäller för dig som god man, förvaltare eller förmyndare vid försäljning, köp, uthyrning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. SERVITUT Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL

AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL Version 2014-10-22 Mellan Landstinget Västmanland, org nr 232100-0172, nedan kallat Säljaren och Västerås Stads Strategiska Fastigheter AB, org nr 556634-1367, nedan kallat Köparen, har denna dag träffats

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Förslag till KÖPEKONTRAKT

Förslag till KÖPEKONTRAKT Förslag till KÖPEKONTRAKT SÄLJARE: Surahammars kommun genom kommunstyrelsen org.nr 212000-2031 Box 203 735 23 SURAHAMMAR (nedan kallad Säljaren) KÖPARE: Elpartner Norrort AB org.nr 556646-9598 Aprilvägen

Läs mer

Husby-Stenbro 27,5 ha

Husby-Stenbro 27,5 ha Husby-Stenbro 27,5 ha NORRKÖPING HUSBY-STENBRO 1:5, DEL AV Husby-Stenbro omfattar ca 27,5 ha fördelat på drygt 16 ha bördig åkermark och 11,7 ha skogsmark beläget 6 km nordost om Östra Husby. Virkesförråd

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer