INLEDNING TILL. Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING TILL. Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, 1915-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1917."

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. X, Avlönings- och pensionsstatistik. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse avgiven... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = 1:1-10. Efterföljare: Befattningshavare i statens och de större städernas tjänst : deras antal och löneförmåner åren / av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm, Isaac Marcus, s. (Sveriges officiella statistik). Anställnings- och avlöningsförhållandena för lägre personal i allmän tjänst / utgiven av Kungl. Socialstyrelsen. Stockholm : Isaac Marcus, , 115 s. (Sveriges officiella statistik). Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S. 112: Tab. 93. Statens pensionsanstalt BISOS X digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-x0-8601_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. X) AFLÖNINGS- OCH PENSIONSSTATISTIK. I: 3 STATISTISKA CENTRALBYRÅNS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE AFGIFVEN ÅR STOCKHOLM, KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

4

5 Underdånig berättelse Innehållsförteckning. Sid. I-XXVI. Inledning I. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Landtförsvarsdepartementet hörande stater och kårer III. A) Aflöningsförmåner III. B) Pensionsförmåner V. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Sjöförsvarsdepartementet hörande stater och kårer X. A) Aflöningsförmåner X. a) Aflöningsförmåner vid Kungl. Flottan och dit hörande stater och kårer X. b) Aflöningsförmåner vid Lotsverket XIV. c) Aflöningsförmåner vid Navigationsskolorna XVI. d) Aflöningsförmåner vid Kungl. Direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan XVI. B) Pensionsförmåner XVII. Tab. Sammandrag af aflöningsförmånerna för de till Kungl. Landtförsvarsdepartementet och Kungl. Sjöförsvarsdepartementet hörande stater och kårer XXI. Tabeller Tabell 5. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Landtförsvarsdepartementet hörande stater och kårer år 1884 (jfr hänvisningarna i tabellen å sida XXI) 1. I. Generalitet, H. M. Konungens stab m. fl. Kungliga staber och Generalstaben 1. II. Arméens indelning 2. III. Kommendantsstaten 2. IV. Militärläroverken 5. V. Infanteriet 8. VI. Kavalleriet 28. VII. Artilleriet 37. VIII. Fortifikationen 44. IX. Trängbataljonen (år 1885) 45. X. I arméen qvarstående officerare 46. XI. Under K. Arméförvaltningen lydande 50. XII. Arméens sjukvård 52. XIII. Arméens pensionskassa 53. XIV. K. Krigsvetenskapsakademien 53. Rapport au Roi Table des matières. Pages. I XXVI. Introduction I. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département de la guerre III. A) Salaires III. B) Pensions V. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département de la marine X. A) Salaires X. a) Salaires du personnel de la Flotte royale et des autotorités y ressortissantes X. b) Salaires du Corps du pilotage, des phares et feux et du service de sauvetage XIV. c) Salaires du personnel des Écoles de navigation XVI. d) Salaires du personnel de la Direction royale de la Caisse de pension de la marine XVI. B) Pensions XVII. Tab. Résumé des salaires des autorités subordonnées au Département de la guerre et au Département de la marine XXI. Tableaux Tableau 5. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département de la guerre en I. Corps des officiers généraux de l'armée, État-major attaché à la personne du Roi, autres états-majors royaux et. État-major général 1. II. Divisions militaires 2. III. Corps des commendants 2. IV. Écoles militaires 5. V. Infanterie 8. VI. Cavalerie 28. VII. Artillerie 37. VIII. Corps du génie 44. IX. Bataillon de train (en 1885) 45. X. Officiers en disponibilité 46. XI. Ressortants à l'administration de l'armée 50. XII. Service médical de l'armée 52. XIII. Caisse de pension de l'armée 53. XIV. Académie royale des sciences militaires 53.

6 Tabell 6. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Sjöförsvarsdepartementet hörande stater och kårer år 1885 (jfr hänvisningarna i tabellen å sida XXIII) 56. I. Kungl. Flottan 56. A) Flottans stam 56. B) Flottans reserv 59. C) Sjöbeväringen 61. D) Flottans stationer 66. E) K. Sjökrigsskolan 77. F) Sjökarteverket 78. G) Nautisk-meteorologiska byrån 78. II Lotsverket 82. III. Navigationsskolorna 112. IV. Kungl. Direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan 113. V. Kungl. Örlogsmannasällskapet 113. Tableau 6. Salaires et pensions des autorités subordonnées au Département de la marine en I. Flotte royale 56. A) Cadre de la Flotte 56. B) Réserve de la Flotte 59. C) Milice marine 61. D) Stations navales 66. E) École navale 77. F) Bureau d'hydrographie de marine 78. G) Bureau nautique-météorologique 78. II. Corps du pilotage, des phares et feux et du service de sauvetage 82. III. Écoles de navigation 112. IV. Direction royale de la Caisse de pension de la marine 113. V. Société royale de la marine militaire 113.

7 TILL KONUNGEN. -Lill åtlydnad af de i nådiga brefvet den 19september 1879 meddelade föreskrifter har Statistiska Centralbyrån hittills offentliggjort tvenne häften af Aflönings- och pensionsstatistiken, af hvilka det törsta, ntgifvet år 1882, afser Statsrådet, Högsta domstolen och de centrala embetsverken samt Riksdagen och dess e inbets verk och det andra häftet, utgifvet 1884, de till Jnstitie- och Utrikesdepartementen hörande stater och kårer. Aflö%i%g$~ och pentiontttatutik. I: 3. Statistiska Centralbyrån får nu till Eders Kungl. Maj:t nnderdänigst öfverlemna tredje häftet af denna Aflönings- och pensionsstatistik, och redogör detta häfte för de till Landtförsvars- och Sjöförsvarsdepartementen hörande stater och kårer. Af tabellserierna i detta häfte redovisar den första eller den rörande de till Landtförsvarsdepartementet hörande stater och kårer för förhållandet år 1884, med undantag blott för den under organisering varande Trängbataljonen, beträffande i

8 II Åtgärder för arbetets befordrande. Arbetets utförande och plan. hvilken redogörelsen afser år 1885, hvaremot förhållandena sistnämnda år ligga ensamt till grund för den i senare tabellserien intagna redogörelsen om de under Sjöforsvarsdeparteiueutet hörande stater och kårer. Denna olikhet i redogörelseåren är beroende deraf, att utarbetandet af hithörande uppgifter halva, i följd af ämnets synnerligen svåra beskaffenhet utan dereinot svarande arbetskrafter, måst försiggå under en följd af år, och då det här gällt icke så mycket att lemna redogörelse tor någon viss tidpunkt, som att så vidt möjligt och lämpligt varit framlägga senast bestämda torhållanden, hafva de sista år tagits som redogörelseår, for hvilka uppgifterna hunnit utarbetas. Då 187!> års Riksdag hos Eders Kungl. Maj:t anhöll om åtgärders \ idtagande tor utarbetandet och offentliggörandet af en statistisk redogörelse for de från stat, kyrka och kommun årligen utgående atlöningar och pensioner, anvisade Riksdagen visserligen ett belopp till tryckningskostnadernas bestridande, men deremot ieke någonting för sjclfva utarbetandet, enär Riksdagen antog, att Statistiska Centralbyrån härför egde erforderliga arbetskrafter. I anledning häraf fann Eders Kungl. Maj:t godt att i nådiga brefvet den H november 1H79, hvarigenoiu arbetet med atlönings- och pensionsstatistiken öfverlemnades till Statistiska Centralbyrån, föreskrifva, att detsamma skulle fördelas i lämpliga grupper, så att det kunde efter hand, utan intrång i Centralbyråns öfriga göroniål, utföras. Då det emellertid visade sig, att arbetet med atlönings- och pensionsstatistiken icke kunde af enibetsverkets arbetskrafter med önskvärd skyndsamhet bedrifvas, behagade Eders Kungl. Maj:t den.'51 december 188:5, på derom af Centralbyrån gjord underdånig framställning, anvisa ett belopp af 500 kronor, och hafva dessa medel, jemte hvad som kunnat tagas från det åt Centralbyrån anvisade allmänna anslaget for aflöning af tillfälliga biträden, varit de enda, som allt intill 1885 års slut användts för anlitande af särskilda biträden för ifrågavarande statistik. Missförhållandet mellan tillgängliga medel och fordradt arbete blef dock alltmera uppenbart, hvadan Centralbyrån ansåg sig böra i särskild underdånig skrifvelse den 2'2 sept härå fästa Eders Kungl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, och täcktes i anledning häraf Eders Kungl. Maj:t i den till lsh5års Riksdag utlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och bchof äska, att Riksdagen till bestridande af utgifterna för ett skyndsammare bearbetande af aflönings- och pensionsstatistiken måtte på extra stat för år 1H8IJ anvisa 5,000 kronor, en framställning som också af Riksdagen bifölls. Hvad sålunda tor innevarande år lhhti anvisats har naturligtvis till endast ringa del kunnat tillgodokomma den redogörelse, som här framlägges. Arbetena med föreliggande häfte af aflönings- och pensionsstatistiken hafva liksom med de båda toregående företagits i den ordning, att de egentliga primuruppgifterna utarbetats i Statistiska Centralbyrån och sedermera underställts vederbörande verk och myndigheter till granskning. De förberedande arbetena med utarbetandet af här förekommande tfppgifter om de till Landtfårsmrsdepartnnentet hörande stater och kårer påbörjades redan i början af år 1881, då Statistiska Centralbyrån lyckades i och för detta ärende erhålla biträde af öfversteliijtnanten J. F. N. Arosenins. Af honom insamlades synnerligen värderika materialier rörande atlöningsförhållaudeua vid Arméen samt uppgjordes de första koncepttabellerna. Beklagligtvis blef emellertid överstelöjtnant Arosenius genom först sjukdom och sedan blindhet hindrad att fullborda sitt arbete rörande Arméen, utan har detta fått ske genom flere personer, som vidtagit den ene efter den andre. Primäruppgifterna hafva härvid erhållits ur Arméförvaltningens liggare, hvilken under de första åren af arbetets bedrifvande icke fans tillgänglig i tryck, ur riksdagshandlingar och forfattningar, genom förfrågningar i embetsverken m. m. De nödiga uppgifterna och redogörelserna för arméens pensionsväsende hafva hufvudsakligen lemnats af f. d. generalkrigskommissarien N. A. Varenins. Vigtiga upplysningar hafva i öfrigt hemtats ur»handbok för Svenska arméns befäl», utgifven af C. O. Nordensvan och W. E. von Krusenstjerna. För att bereda uppgifterna önskvärd fullstäiidighet oeh tillförlitlighet hafva slutligen korrekturafdrag af tabellerna öfverlcmnats till Statsrådet och Chefen for Landtforsvarsdepartementet, hvilken låtit dem undergå granskning dels i Arinéförvaltningen med afseende på aflöningsförniånerna och dels af Direktionen öfver Arméens pensionskassa beträffande pensionsväsendet. Såväl tabeller som text rörande Flottan, Lotsverket och öfriga till Sjöförsmrsdepartementet hörande stater och kårer hafva till hufvudsaklig del utarbetats af kaptenen i Kungl. Flottan L. A. Hubendick. Materialet har förnämligast erhållits ur 1885 års af Marinforvaltningen till trycket befordrade stater för Sjöförsvarsdepartementet, vidare ur Lotsstyrelsens liggare och underdåniga berättelse för år 1884, gällande reglemente for Flottan, lotsforf sittningar och riksdagshandlingar, genom förfrågningar i embetsverken m. m. Genom Statsrådets och Chefens för Sjöförsvarsdepartementet benägna försorg hafva tabellerna, innan de lemnats till tryckning, granskats med afseende på olika delar i Marinforvaltningen och Lotsstyrelsen, vid Karlskrona och Stockholms stationer samt af Direktionen öfver Amiralitetskrigsmanskassan. I den allmänna planen for uppställningen af tabellerna ingår, såsom i första häftet är omnämndt, att såvidt möjligt följa ordningen i Statskalendern for verk och inrättningar. Då emellertid denna kalender i likhet med Arméens rulla upptager regementena och kårerna delvis efter rangen, hvarigenom det rätta sammanhanget splittras, har det ansetts lämpligare att här upptaga dem efter de olika vapnen och den derinom bestämda nummerföljden. Lönestaterna dereinot hafva en annan ordningsföljd. Dessa senare äro i öfrigt uppstälda på ett helt annat sätt, än det som här kunnat användas, oeh har det sålunda befunnits nödigt att i tabellerna här än sammanslå, än sönderdela många dylika stater, inom hvilka dessutom flere omflyttningar eller andra förändringar vidtagits. Afven i fråga om Kungl. Flottan hafva flere dylika förändringar måst verkställas, och torde härvid böra särskildt nämnas, att enär vid Flottan inkvartering utgår, i motsatts till förhållandet vid Arméen, icke efter innehafvande grad utan efter befattning, uppställningen af motsvarande tabeller för Arméen och Flottan icke kunnat i detta hänseende göras lika. För hela lotspersonalen (betjeningen) upptager riksstaten endast en slutsumma, hvadan de i Lotsstyrelsen befintliga specialstaterna i detta fall användts. Härefter torde Statistiska Centralbyrån fä öfvergå till en redogörelse for de gällaude bestämmelserna rörande aflöningsförmånernu och pensionsväseudet för de till Landt- och Sjöför-

9 Aflöningsförmåner för officerare och underofficerare med vederlikar vid Annéen. III svarsdepartementen hörande stater och kårer. I följd af de här i åtskilliga fall rådande ganska invecklade förhållandena har Centralbyrån ansett sig böra åt denna redogörelse tillmäta ett större utrymme än som i föregående häften (beträffande tab. 1 4) skett for motsvarande del af berättelsen. Tab. 5. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Landtförsvarsdepartementet hörande stater och kårer. A) Aflöningsförmåner. Beträffande tjänstgöringen vid Armécn är i reglementet stadgadt, att ingen eger under exercis- och mötestiderna samt vid sådana tillfallen, då regementet med hela sin styrka är kommenderadt till tjenstgöring, att åtnjuta semester eller att annat än for sjukdom, styrkt af läkarebetyg, egna högst vigtiga angelägenheter samt närmaste slägtings svårare sjukdom eller dödsfall begära tjenstledighet. Semester eger hvarje officer, utom officerarne vid Generalstaben, Artilleristaben och Fortifikationen, rättighet att i fredstid åtnjuta under 3 månader årligen, och får officer under denna tid vistas livar som helst inom riket. Sedan den nya löneregleringen for Generalitetet, Generalstaben, indelta och värfvade arméen samt beväringstrupperna blifvit faststäld af 1875 års Kiksdag samt särskilda lönestater upprättade, meddelade Eders Kungl. Maj:t i skrifvelse den 26 november 1875 (Sv. Förf.-saml. 1875, n:r 102) särskilda bestämmelser i afseende å vilkoren för åtnjutandet af de nya aflöningsförmånerna för officerare och underofficerare med vederlikar. Åtskilliga tillägg äro sedan gjorda. De vigtigaste nu gällande bestämmelserna äro följande. Den fasta lönen åtnjutes oafkortad under hela tjenstetiden. Detsamma gäller ock om det underbefäl med vederlikar vid värfvade annéen medgifna lönetillägg samt underbefälets vid Vesternorrlands beväringsbataljon lönefyllnad. De för kompani-, sqvadrons- och batterichefer vid värfvade arméen samt for bataljonsadjutanter och regementsväblar vid indelta arméen och Vermlands fältjägarekår fastställda arfvoden, hvilka utgöra ersättning for särskild tjenst, utgå alltid till den, som tjensten förrättar, så vida ej särskild öfverenskonimclse blifvit med vederbörande chefs begifvande träffad. De vid Fortifikationen utgående särskilda arfvoden till överstelöjtnanten, majorerna och de kaptener af f:sta klassen, som ej äro kompanichefer, äro endast löneförbättringar och åtnjutas såsom fast lön, men må dock icke innehafvas af den, som i egenskap af fortifikationsbefälhafvare undfår arfvode af fästningsbyggnadsmedel. Öfriga arfvoden afstås såsom tjensteersättning till den, som kommenderas eller förordnas att tjensten förrätta, hvarvid '/ 3K af årsarfvodet skall betraktas såsom arfvode för en dag. Dagaflöning utgår endast under verklig tjenstgöring, hvarmed förstås, utom ordinarie tjenstgöring vid vederbörande regemente eller kår, äfven hvarje på kommendering eller forordnande gmndadt särskildt uppdrag i Jandtförsvarets ärenden. Vid Generalitetet, Generalstaben och värfvade arméen, med undantag af Vermlands fältjägarekår, är dagaflöningen beräknad att utgå för hela året. Den förloras under semester, men bibehålles dels vid annan af sjukdom ej beroende tjenstledighet under en tid af sammanlagdt sex veckor hvarje kalenderår, deri dock icke inberäknadt den kortare ledighet, generalbefålhafvare och regementschef ega att sjelfve sig taga, eller kortare tillfällig permission af högst 8 dagar; dels vid sjukdom under en tid af 2 månader, kommande, om sjukdomen utöfver denna tid fortfar, att bero på särskildt bestämmande, hvilket efter ansökning för officer och dess vederlike meddelas af Kungl. Maj:t, men for underofficerare med vederlikar af vederbörande chef, om vid tillvaro af bevekande omständigheter dagaflöningen må ytterligare behållas, eller om den skall helt eller delvis afstås; samt dels vid anställning såsom elev vid någon af de for officerares utbildning inrättade skolor. Den för indelta arméen, Vermlands fältjägarekår och beväringstrupperna under vapenöfningarna bestämda dagaflöning är beräknad tor (50 dagar och tillkommer en hvar för hela den tid, han verkligen tjenstgör vid regementes eller kårs vapenöfningar. Den utgår för hvarje dag under marsch- och öfningstiden, men ej lör de dagar, då vederbörande före den första marsch- eller mötesdagen samlas och efter den sista åtskiljas. Under tjenstgöring vid kavalleriets rekryt- och remontmöten samt vid förberedande korpralskolor uppbära officerare och underofficerare med vederlikar icke dagaflöning, utan dagtraktamente efter lägre beräkning (se nedan). Officer eller militärläkare, som med understöd af allmänna medel vistas utrikes, uppbär enligt särskild bestämmelse dagaflöning i likhet med den, som är kommenderad i landtiörsvarets ärenden. Lönlöse officerare åtnjuta under tjenstgöring dagaflöning efter sin grad. Underlöjtnant vid indelta arméen, som genomgår ridskola, eger under tiden åtnjuta dagaflöning af 2 kronor. Ofvan anförda stadgande angående dagaflönings åtnjutande af löntagare, som är i landtförsvarets ärenden kommenderad, tillämpas äfven å till riksdagsman utsedd löntagare under den tid, som han genom utöfvande af sin riksdagsmannabefattning är hindrad från militär tjenstgöring. Tjenstgöringspenningar uppbäras vid indelta arméen, Vermlands faltjägarekår och beväringstrupperna samt beräknas såsom ersättning för tjensten på roten. De utgå likasom dagaflöning endast under verklig tjenstgöring. Regements- och kårchefer samt beväriiigstruppernas bataljonschefer, hvilkas tjenstgöringspenningar äro beräknade för oafbruten tjenst under hela året, förlora, om de begagna sig af semester, den del aftjensfgöringspenningarna, som belöper sig på semestertiden, hvarcmot afdrag ej eger rum for den kortare ledighet, chef eger att sig sjelf taga, eller för honom beviljad kortare permission. Likaledes eger han åtnjuta dem utan afdrag under tjenstledighet af tillsammans högst (i veckor under ett kalenderår, hvaremot han, om tjenstledigheten öfverskrider denna tid, skall för den öfverskjutande tiden afstå tjenstgöringspenningarna. Beträffande tjenstgöringspenningarnas afstående under sjukdom gälla samma stadganden som angående dagaflöningen. En hvar annan löntagare än chef, som under ett kalenderår minst ett qvartal (90 dagar) utom tiden för de vanliga vapenöfningarna varit inom regementet eller kåren tjenstgörande eller anstäld såsom elev vid någon af de för officerares ut-

10 IV Aflöningsförmåner för officerare och underofficerare med vederlikar samt manskapet vid Arméen. bildning inrättade skolor, eger uppbära de för året beräknade tjenstgöringspenningarna. Hindras någon af sjukdom från fullgörandet af hela denna tjenstgöring, skall det bero på särskild pröfning, om vid tillvaro af bevekande omständigheter tjenstgöringspenningarna tor året må behållas eller skola helt eller delvis afstås. Den som blir till riksdagsman utsedd eger ätnjnta tjenstgöringspenningar under den tid, som han genom utöfvande af sin riksdagsmannabefattning är hindrad från tjenstgöring. Då vid inträffande semester, tjenstledighet eller vakans dagaflöning eller tjenstgöringspenningar besparas statsverket, skall den, sinn till följd af semestern, tjenstledigheten eller vakansen blir kommenderad eller förordnad att annan tjenst förrätta, under tiden af statsverkets besparingar åtnjuta dagaflöning eller tjenstgöringspenningar till det högre belopp, som tilläfventyrs åtföljer den befattning, hvars upprätthållande blifvit honom ålagdt. Då eiubets- eller tjensteman kommenderas eller förordnas till sådan tjenstgöring i landttörsvarets ärenden, IV»r hvilken särskild ersättning utgår, och annan person beordras eller förordnas att under tiden förrätta hans tjenst, skall den förre till den senare afstå skilnaden mellan sin och dennes dagafiöning eller tjenstgöringspenningar. De garnisonerande truppernas befäl och underbefäl samt deras vederlikar åtnjuta fri inqvartering med servis (säng, sängkläder, ved och ljus) eller inkvarterings- och servisersättning. Inqvartering eller ersättning derför utgår efter lön på stat, hvadan den som icke åtnjuter sådan lön, ej heller är berättigad till inqvartering. Den som innehar fiere tjenster, åtnjuter inqvartering blott för den med högsta lönen. Inqvartering åtnjutes till och med utgången af den månad, under hvilken dess innehafvare dör eller afgår från tjensten. Gällande bestämmelser rörande inqvartering med servis samt inqvarterings- och servisersättning finnas intagna i inqvarteringsordningarna, tor hvilkas innehåll är närmare redogjordt i allmänna anmärkningen till Infanteriet (å sida 24). Officerare med vederlikar äro skyldige att sjelfve anskaffa och underhålla sin beklädnad. Underofficerare med en del vederlikar, utom vid beväringstrupperna, åtnjuta af kronan beklädnad in natnra eller ersättning derför, allt eftersom Kungl. Mnj:t pröfvar vara för kronan fördelaktigast. För närvarande utgår i alla fall beklädnadsersättning. Om någon icke fullgör sin skyldighet att mot denna ersättning åt sig anskaffa beklädnad, eger regementschefen fråntaga honom beloppet och låta torvaltningsdirektionen sörja tor hans beklädnad. Lönetillägg för tjenstehästar (400 kronor tor hvarje häst) utgår blott för verkligen befintliga, i behöriga rullor antecknade hästar. Har vederbörande chef medgifvit mer än tre månaders anstånd med anskaffning af häst, må lönetillägget innehållas, dock icke förr än hästvakansen fortfarit under ett helt år. Den för underhållet af tjenstehästar i stat uppförda och till 1 krona om dagen för hvarje häst beräknade ftirageersättning utgår likaledes endast för verkligen befintliga, i behöriga rullor anteeknade hästar; dock ined rättighet för vederbörande att utan afkortning å furageersättniugen njuta till godo tre månaders vakanstid tor anskaffning af häst, så väl törsta gången som sedermera, när uppsättning af häst erfordras, men med skyldighet att älven under vakanstiden vara beriden, när helst sådant för tjenstgöringen påkallas. Skulle med vederbörande chefs gillande mer än tre månaders anstånd med anskaffning af häst befinnas nödigt, innehålles furageersättningen tor den sålunda öfverskjutande tiden. Officer, som å garnisons- eller komnienderingsort har tjenstehäst insatt på kronans stall, hvarest utfodring med kronans fnrage förekommer, är förbunden att sådant in natura uttaga mot betalning till vederbörande myndighet af 1 krona for hvarje ration. När under marseh- eller vapenöfning kronan tillhandahåller fnrage, är officer berättigad att mot nyssnämnda betalning utfå fnrage tor medförda tjenstehästar. Lönlös underlöjnant vid indelta kavalleriet uppbär under de öfningar, vid hvilka han skall vara beriden, furageersättning for en häst med 1 krona om dagen. Portion eller portionsersättning tillkommer underofficerare med en del vederlikar utom vid beväringstrupperna. Vid värfvade arméen utom Vcrmlands fåltjägarekår åtnjutes den oafkortad under hela tjenstetiden, vid indelta arméen och Vermlands fältjägarekår i de fall, då manskapet tilldelas portion eller dess värde i kontant. Vid extra förrättningar och kommenderingar utom tjenstgöringsorten hvarmed vid värfvad trupp förstås garnisonsorten och vid indelt trupp»regementets stånd» samt i vissa fall äfven inom densamma åtnjutas reseersättning och dagtraktamente. Keseersättningen utgår efter resereglementet af den 11 februari 1881 (Sv. törf.-saml n:r 10), dagtraktamentet åter dels efter samma reglemente, dels efter en»lägre beräkning», som fastställts genom Kungl. kung. den 27 maj 1881 (Sv. törf.-saml. år 1881 n:r 26), och enligt hvilken traktamentet utgår med 7» å 3,' i af de i resereglementet upptagna belopp. I afseende på aflöningsförmånernas åtnjutande gälla for tjenstemännen vid Arméens pensionskassa samma bestämmelser som for tjensteman i allmänhet vid de centrala embetsverken (se härom l:a häftet af Afl. o. pensionsstat. sid. v). För gällande bestämmelser angående avlöningsförmånerna för manskapet vid Arméen är redogjordt i anmärkningarna till tabellerna (sid. 2f> och 26). Här torde endast böra påpekas, att rust- och rotehållare vid arméen liksom vid flottan (hvaroni se anm. 7 sid. 63) enligt lagen af den 5 juni 1885 (Sv. Förf.-saml n:r 32) från och med år 1886 åtnjuta lindring i rustnings- och roteringshesvären med 30 procent af deras uppskattade värde på sätt och under iakttagande af de särskilda bestämmelser och undantag, som i nämnda lag närmare omlörmälas. Dervid beräknas värdet af hela rustnings- och roteringsbesväret för hvarje rusthåll eller rote till 350 kronor vid Lifregementets dragon- och husarkårer; 320 kronor vid Smålands husarregemente, Lifregementets grenadierkår och Vestgöta regemente; 310 kronor vid Andra Lifgrenadierregementet; 300 kronor vid Skånska husar- och dragonregementena, Smålands grenadierbataljon och Jemtlands hästjägarekår (tor dubbelrote); 180 kronor vid Första lifgrenadierregementet, Uplands och Vestgötadals regementen; 170 kronor vid Skaraborgs regemente; 160 kronor vid Vestmanlands, Nerikes och Vermlands rege-

11 Arméens pensionskassa. V menten; 150 kronor vid Kronobergs, Jönköpings, Helsinge, Bohus läns och Kalmar regementen, Dalregementet och Västerbottens fältjägarekår; 140 kronor vid Elfsborgs regemente; 130 kronor vid Södermanlands regemente, Norrbottens och Jemtlands fältjägarekårer, Norra och Södra skånska infanteriregementena; värdet åter af skyldigheten att hålla karl till 180 kronor vid Lifregementets dragon- och husarkårer; 150 kronor vid Smålands husarregemente; 130 kronor vid Skånska husar- och dragonregementena äfvensom Jemtlands hästjägarekår; samt värdet af skyldigheten att hålla karl med beklädnad, remtyg och beväpning till 200 kronor vid Lifregementets grenadierkär och Vestgöta regemente; till 190 kronor vid Andra lifgrenadierregementet och till 180 kronor vid Smålands grenadierbataljon. För de med ny ordinarie rotering till hälften emot annan roterad jord belagda hemman inom f. d. privilegierade jernbergslagen beräknas värdet till hälften af det som bestämts för det regemente, till hvilket de äro indelta eller inom hvars stånd de äro belägna. Lindringen skall af rusthåll och rotar, hvilkas vakansafgifter ingå till statsverket, tillgodonjutas medelst afkortning å vakansafgiften, samt af öfriga rusthåll och rotar erhållas medelst utbetalning till hvarje af ett lindringen motsvarande belopp. Från och med år 1885 har statsverket på grund af K. Förordningen af den 19 juni s. å. (Sv. Förf.-saml n:r 36) och K. Kungörelsen den 23 december s. å. (Sv. Förf.- saml n:r 74) öfvertagit den rusthållarne vid indelta rusthållskavalleriet och rusthållsinfanteriet åliggande skyldighet att anskaffa och underhålla beklädnads-, bevärings-, remtygssamt häst- och sadel munderingspersedlar. B) Pensionsförmåner. I och för beredande af pension åt Arméens befäl och underbefäl med vederlikar inrättades år 1756 Arméens pensionskassa, hvilken står under styrelse af arméen genom krigsbefäl eller fullmäktige. I nu gällande reglemente af den 14 december 1883 (Sv. Förf.-saml n:r 74) bestämmes såsom regel, att ingen kan erhålla pension ur kassan for än efter uppnådda 50 lefnads- och 30 tjensteår, hvarvid såsom tjensteår anses inga andra än de efter adertonde åldersåre i publik tjenst tillbragta. Delegare, som uppnått fulla 25 tjensteår, eger dock träda från sin tjenst samt genom expektansafgifters erläggande lösa de bristande tjensteåren och derigenom bereda sig rätt till åtnjutande af pension vid expcktansärens utgång. Professor vid Generalstaben, som ej förut beklädt militär beställning, erhåller vid afskedet pension etter 20 verkliga tjensteår, så framt han då uppnått 50 års ålder och i fulla 10 år innehaft sysslan. Underofficerare vid gardesregementena, Artilleriet, Fortifikationen och Kronprinsens husarregemente, regements-, stabs-, sqvadrons- och batteri-trumpetare vid värfvade kavalleriet och artilleriet samt ordinarie trumpetare vid Lifgardet till häst, hvilka i fulla 25 år efter 20:de åldersåret tjent vid något eller några af dessa regementen eller annan värfvad kår med undantag af Vermlands fältjägarekår, äro berättigade till pension, och ega de äfven att efter 20 sådana tjenste- och 40 lefnadsår taga afsked med rätt att genom dubbla expektansafgifters erläggande lösa de bristande åren. Den som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom till vidare tjenstgöring oförmögen, eger rätt att afgå med pension, om än vilkoren for pension eljest icke äro uppfylda. ' Pensionsutdelningen verkställes enligt följande pensionsstat: Första klassen: for tältmarskalkar 1 rum å 3,000 kronor; tor generalbefälhafvare, kavalleriinspektören, generalfalttygmästaren, cheferna for Fortifikationen och Generalstaben 4 rum å 2,400 kronor och 6 rum å 1,800 kronor. Andra klassen: for generalintendenten, militärbefälhafvaren på Gotland, öfverstar vid regementena, Generalstaben och Fortifikationen, sekundcheferne vid de tre gardesregementena samt Lifregementets dragon- och husarkårer 1,200 kronor. Tredje klassen: för öfverstelöjtnanter, sekundchefen vid Lifregementets grenadierkär, chefen för Smålands grenadierbataljon samt cheferne for Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands häst- och fältjägarekårer och Vermlands fältjägarekår, intendenten i Arméförvaltningen, fästningsintendenten å Karlsborg, chefen för Krigshögskolan och professorn vid Generalstaben 900 kronor. Fjerde klassen: för majorer, cheferna för Hallands infanteri- och Vesternorrlands beväringsbataljon samt krigsarkivarien 750 kronor. Femte klassen: for ryttmästare, kaptener och regementsqvartermästare, regementsläkare på stat, läkaren vid Krigsskolan, garnisonsläkaren på Karlsborg samt regementsintendenter 600 kronor. Sjette klassen: för förste bataljonsläkare, auditörer, regementsskrifvare, sekreteraren vid Fortifikationen, fältkamreraren vid Gotlands nationalbeväring, verkmästaren vid Artilleriets tygstat, förvaltaren vid centralförrådet å Karlsborg samt verkmästaren vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 450 kronor. Sjunde klassen: för löjtnanter, förste adjutanter, andre bataljonsläkare, regementsveterinärer, kassörer och förrådsförvaltare vid Fortifikationen, tyg-, bevärings- och ammunitionsförvaltare vid artillerihufvudförråden, sjukhuskommissarien vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, förvaltarne vid Mariebergs ammunitionsfäbrik och de mindre förråden å Karlsborg, bokhållaren vid centralförrådet å Karlsborg, verkmästaren vid Mariebergs ammunitionsfäbrik, kassa- och materialforvaltarne vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori 375 kronor. Åttonde klassen: for underlöjtnanter, adjutanter utom de ofvan upptagne, regemcntsstallmästare med kunglig fullmakt, bataljonsveterinärer, musikdirektörer, besigtningsrustmästarc vid Artilleriet, redogörare och besigtningsrustmästarc vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori; redogöraren och materialförvaltaren vid Krigsskolan, magasinsförvaltaren och sjukhusinspektoren vid Gotlands nationalbeväring 225 kronor. Nionde klassen: för mönsterskrifvare, tygskrifvare vid Artilleriet, fanjunkare, bataljonsadjutanter med lön på stat, styckjunkare, regementstrnmpetare, äldste stabstrumpetaren vid de kavalleriregementen, der musikdirektör eller regementstrnmpetare icke finnes på stat, regementsväblar, sergeanter af l:a klassen, tygunderoflficerare, regementsstallmästare med chefens fullmakt, redogöraren och väbeln vid Artilleri- och ingeniörshögskolan, sjukhusskrifvaren vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, materialbokhållaren och faktoriskrifvaren vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, regementstrumslagare, förste

12 VI Arméens pensionskassa. Fyllnadspension. hornblåsare, kanslisten och kontorsskrifvaren vid Gotlands nationalbeväring 180 kronor. Tionde Matisen: tör sergeanter af 2:a klassen, sqvadronshästläkare, divisionstrnmpetare vid Artilleriet, stabstrumpetare med ofvan nämnda undantag, hantboister, fåltmusikanter, hofslagare samt handtverksmästare, rustkammarsmeder och stockmakare å Artilleriets tygstat 120 kronor. Elfte klassen: tor gevärs- och pistolsmeder, stock- och sadelmakare, batteri- och sqvadronstrumpetare, tunnbindare å Artilleriets tygstat samt vaktmästare 75 kronor. Om ledigt rum oj tinnes i l:a klassens andra afdelning, atnjntes under tiden pension i tredje afdelningen, och om der ej tinnes ledigt rum, tilldelas pension i 2:dra klassen. Den, som under krig varder så blesserad eller skadad att han måste lenina tjensten. åtnjuter den förhöjning i pensionen, att de som äro upptagna i klasserna 1 ii erhålla i tillägg iioo kronor, klasserna kronor, klasserna kronor och klasserna!) kronor. lmcssyr, som törst i framtiden vållar otörmögenhet till tjenstgöring, medför rätt till hälften af nämnda förhöjning. Arsafgiften utgör (i procent af den pensionssumma, som tinnes anslagen för den klass, hvartill delegare hörer. I lösen för bristande tjensteår erlägges expektansafgift med tredubbla arsafgiften af den som kommit i tjenst före 20:de året, och med dubbla afgiften af öfrige. Då emellertid de pensionsförmåner, som Arméens pensionskassa kan bereda, visat sig vara tor nuvarande förhållanden otillräckliga, fastställde Eders Kungl. Maj:t genom nådiga cirkuläret den 22 juni 1877 (Sv. Förf.-saml n:r 22) nya grnnder tor pensioneringen af arméens befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden for åtgång nr tjenst. Enligt detta cirkulär tillkommer pension de till arméen hörande embets- och tjenstemän af militär-, läkare- och civilstaterna och utgår dels såsom pension från Arméens pensionskassa, med ofvan anförda belopp, dels oek såsom fi/lhiadspension af statsmedel, med hvilken förstås skilnaden mellan hela pensionsbeloppet och den från Arméens pensionskassa utgående pensionen. Grunderna för pensioneringen äro följande: Den, som innehar fast lön på stat till belopp ej öfverstigande 1,000 kronor, erhåller i pension och fyllnadspension lönens hela belopp. För innehafvarc af lön, öfverstigande 1,000, men ej uppgående till 15,000 kronor, utgår pension jemte fyllnadspension med SO procent af lönen; dock att tor alla löner emellan 1,000 och 1,250 kronor förstnämnda belopp, eller 1,000 kronor, kommer att såsom pension och fvllnads pension beräknas. Innehafvarc af lön till belopp af (5,000 kronor eller demtöfver erhåller i pension jemte fyllnadspension 75 procent af lönen. För det till beklädnad eller ersättning derför berättigade underbefäl med vederlikar inräknas, vid bestämmande af deras sammanlagda pensionsbelopp, värdet af denna förmån till vissa procent ntaf den fasta lönen, nemligen: 20 procent tör fanjunkare och dom, som med dem åtnjuta lika lön; 40 procent för sergeanter af l:sta klassen och alla som i lön ega nppbära lika belopp med dessa; samt 50 procent för sergeanter af 2:dra klassen och alla dem som med dem åtnjuta lika lön. Dercst pensionsbeloppets summa icke slutas på jemnt tiotal kronor, skall densamma höjas till närmaste tiotal. Fältnnisikanter vid indelta arméen, hvilka åtnjuta aflöning af de till musikens underhåll anvisade medel, berättigas att i pension och fyllnadspension uppbära samma pensionsbelopp, som sergeanter af 2:dra klassen. En hvar af förenämnde embets- och tjenstemän, hvilken vid afskedstagandet stått i statens tjenst i 30 år, eller, om han är underofficer vid värfvadt garnisonsregemente eller Fortifikationen, i 25 år, samt i öfrigt till Arméens pensionskassa erlagt stadgad pensionsafgift och är till pension ur kassan berättigad, eger att vid afskedstagandet erhålla fyllnadspension, beräknad enligt de här ofvan angifna bestämmelser, om tillika följande lefnadsår äro uppnådda, nemligen: «) af generaler ntaf alla grader; generalintendenten, militärbefalhafvaren å Gotland; krigsarkivarien samt vaktmästarne vid militära embetsverk och staber 65 år. b) af regementschefer, sekundchefer vid Lifgardes.regementena samt Lifregementets dragon- och husarkårer; öfverstarnc vid Generalstaben och Fortifikationen; sekundchefen för Lifregementets grenadierkår; cheferne för Jemtlands hästjägarekår, Smålands grenadierbataljon samt Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands och Vermlands fältjägarekårer och Vester- Norrlands beväringsbataljon; intendenten i Arméförvaltningen; regementsintendenter; regementsauditörer; sekreteraren vid Fortifikationen; professoren vid Generalstaben; chefen för Krigshögskolan; regementsläkare; garnisonsläkaren å Karlsborg och läkaren vid Krigsskolan; regementsveterinärer; förrådsforvaltare vid Artilleriet samt kassörer och förrådsforvaltare vid Fortifikationen; sjukhuskommissarien och sjukhusskritvaren vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm; redogöraren och väbeln vid Krigshögskolan; redogöraren och materialförvaltaren vid Krigsskolan; tygskrifvare, verkmästare, besigtningsrnstmästare, handtverksmästare, rustkammarsmeder, stockmakare och tunnbindare å artilleriets tygstat; redogöraren, materialförvaltaren, kassaförvaltaren, faktoriskrifvaren, materialbokhållaren, verkmästaren och rustmästarne vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori, verkmästaren och förvaltaren vid Mariebergs ammunitionsfabrik; handtverkare vid regementen och kårer samt vid Gotlands nationalbeväring; sekreteraren och auditören, fältkamereraren och kassören, tygförvaltaren, magasinsförvaltaren och sjukhusinspektoren, kontorsskrifvaren äfvensom kanslisten vid Gotlands nationalbeväring 60 år; c) af öfrige här ofvan ej upptagne regementsofficerare; regcnientsstallmästare; bataljonsläkare samt bataljonsveterinärer, sqvadronshästläkare och hofslagare 55 år; d) af officerare ntaf kompaniofficers grad äfvensom underofficerare och spel 50 år. För åtnjutande af den fyllnadspension, som enligt dessa grnnder åtföljer tjenst, erfordras att hafva samma eller högre tjenst i minst två år på stat innehaft. Den som ej uppnått den lefnadsålder och tjenstetid, som erfordras tor erhållande af fyllnadspension inom hans innehafvande grad, men väl den lefnadsålder och tjenstetid, som för en lägre grad äro tor pensionsrätt bestämda, må kunna afgå med sådan pension i den högsta grad, inom hvilken han nppfyllt vilkoren för pensions erhållande. För erhållande af rätt till fyllnadspension skall af löntagare till Arméens pensionskassa årligen erläggas icke allenast den pensionsafgift, som enligt reglementet för kassan

13 Arméens nya enke- och pupillkassa. skall dit ingå, utan derutöfver så mycket, att sammanräknade beloppet svarar emot fyra procent af summan utaf pensionen jemte fyllnadspensionen. Den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel eller innehar beställning å rikets stat, är icke berättigad till fyllnadspension. Detsamma är äfven förhållandet med officerarne och underofficerarne vid reservartilleriet. Den som i och för tjensten ådragit sig skada eller obotlig sjukdom, som gör honom oförmögen till vidare tjenstgöring, eger rätt att afgå med pension och fyllnadspension, äfven om gällande vilkor for pensions åtnjutande ej äro uppfylda. Den som i minst 3 år lidit af lamhet, blindhet eller vansinne, utan att anledning förefinnes, att han skall återvinna tjenstbarhet, kan utan egen ansökning skiljas från tjensten mot erhållande från allmänna indragningsstaten af pension till belopp motsvarande pension jemte fyllnadspension. Löntagare, som med 3 år öfverskridit den för rätt till pension med fyllnadspension stadgade ålder, är, så snart han uppfylt öfriga vilkor för erhållande af pension, skyldig att med pension och fyllnadspension afgå, så framt ej Kungl. Maj:t eller den myndighet, som honom till tjensten utnämnt, pröfvar hans qvarstående i tjensten vara för riket nyttigt. Den, som afgår ur tjensten med fyllnadspension, är förbunden att vid krig och större rustningar, då så påfordras, tjenstgöra intill 70 års ålder, om han blifvit pensionsberättigad vid 05 år, men i annat fall intill fylda 65 år. Tjensteman eller vaktbetjent i Arméens pensionskassa eger efter uppnådda 30 tjenste- och 60 lefnadsår att, då han tager afsked, erhålla ur kassan en årlig pension till ett belopp af 80 procent af den lön, han vid afskedet innehar och i minst 5 år innehaft. Ingen årsafgift erlägges härför till Arméens pensionskassa (men väl till enke- och pupillkassan). Pension och fyllnadspension upphör med utgången af den månad, i hvilkcn pensionären afgår. Till den aflidues arfvingar eller, om sådana icke finnas, till den som ombesörjt begrafningen, utbetalar kassan ett hälft års pension (icke fyllnadspension) såsom hcf/rafningshjcl}). Sedan den till förmån for enkor och barn efter embetsoch tjensteman vid arinéeu år 1817 inrättade enke- och pupillkassan dess senaste reglemente är datcradt den 20 juni 1879 och intaget i Sv. Förf.-saml u:r 43 visat sig icke motsvara sitt ändamål, upprättades år 1883 Arméens nya enke- och pupillkassa. Reglemente för den nya kassan faststäldes af Eders Kungl. Maj:t den 14 december s. å. (Sv. Förf.- saml n.r 65). Utom öfvergångsstadganden, genom hvilka förhållandena mellan gamla och nya kassan ordnas, innehåller reglementet hufvudsakligen följande bestämmelser. Hvar och en, som, efter det reglementet med 1884 års ingång trädt i kraft, på ordinarie stat tillträdt eller tillträder lön, hvarmed pensionsrätt i Arméens pensionskassa är förenad, blifver derigenom delegare äfven i nya enke- och pupillkassan. Dock eger detta stadgande icke tillämplighet å den, som öfvergår till reservartilleriet, ej heller å advokatfiskalen i Arméens pensionskassa. Fältmusikanter vid indelta arméen, hvilka åtnjuta aflöning af de till musikens underhåll från statsverket anvisade medel, VII anses i detta reglemente såsom vore de på ordinarie stat anstälde. Delegare, som, utan att vara eller, under den tid han haft del i kassan, hafva varit gift, erhåller afsked med rätt till fyllnadspension, kan utträda ur kassan, om han, samtidigt med afskedanssökningens ingifvande, derom hos direktionen för Arméens pensionskassa gör anmälan. Sådan delegare eger då återfå sammanlagda beloppet af sina inbetalda afgifter, men ej dera upplupen ränta. Delegare, som öfvergår till reservartilleriet, eger rättighet att, mot erläggande af de för den förut egande pensionsrätten stadgade årsafgifter med tillägg af hvad som motsvarar statsbidraget, qvarstå såsom delegare i Arméens nya enke- och pupillkassa, i hvilket fall honom dock åligger att vid öfvergången till reservartilleriet hos direktionen anmäla sin önskan i sådant af seende. Afgår han från reservartilleriet, innan han uppnått den ålder, som är bestämd för erhållande af fyllnadspension i den löneklass, hvartill han hört, upphör hans delaktighet i Arméens nya enke- och pupillkassa. Kassans inkomster äro: l:o) delegarnes afgifter; 2:o) bidrag af allmänna medel, nemligen a) från statsverket en och en half procent årligen på summan af alla de löner och beklädnadsbidrag, hvilka enligt gällande stadganden kunna läggas till grund vid bestämmande af fyllnadspension; b) från Arméens pensionskassa för denna kassas egne tjensteman och betjente en och eu half procent årligen af de aflöningsbelopp, efter hvilka deras afgifter bestämmas; 3:o) afkomst af kassans kapital. Hvarjc delegare, som innehar lön på stat, är skyldig att i årsafgift till kassan erlägga en och trefjerdedels procent å det aflöningsbelopp, efter hvilket fyllnadspensionen för den eller de befattningar, han innehar, skall beräknas. Afgiften skall af hvar och en, som första gången tillträder lön på stat efter den dag han fyllt 21 år, erläggas retroaktivt för tiden från den 1 i månaden näst efter sagde dag. Den, som utgått ur, men åter ingår i kassan, är likaledes skyldig erlägga samma afgifter retroaktivt för den tid, han efter utträdet icke erlagt årsafgift till kassan. Delegare, som erlagt befordringsafgift för högre beställning, men återgår till lägre, eger rätt att för bevarande åt efterlefvande af pensionsrätt efter den högre beställningen, fortfarande erlägga den honom for den högre beställningen åliggande årsafgiftcn jemte skilnadeu emellan statsbidraget för de olika beställningarna. Den som erhållit afsked med rätt till fyllnadspension och såsom delegare qvarstår, men ännu ej uppnått den ålder, då han är skyldig att afgå, skall för den derföriunan återstående tiden fortfarande erlägga årsafgift. Då lön på stat första gången erhålles äfvensom vid tillträde af högre sådan lön än den förut uppbuzna eller af ålderstillägg, skall delegare under titel af befordringsafgift erlägga 5 procent å det aflöningsbelopp, efter hvilket årsafgiften derefter kommer att utgå. Den, som går förbi en eller flere löneklasser, skall efter samma grund utgöra befordringsafgift äfven för hvarje sådan klass. Ingår den, som efter vunnen delaktighet i kassan varit gift, nytt äktenskap sedan han uppnått 30 års ålder, skall han retroaktivt erlägga dit dels ett belopp motsvarande ett års enkepeusion fur den tjenstegrad han tillhör, dels ock 4 procent årlig ränta å detta belopp för hela

14 VIII Arméens nya enke- och pupillkassa. Vadstena krigsmanshuskassa. den tid, hvarmed hans ålder vid det senaste äktenskapets ingående öfverstiger 30 år. De afgifter, som af Arméens pensionskassas tjenstemän och betjente skola erläggas, utgå for ombudsmannen, kassören, revisorn och bokhållaren såsom for kaptener af l:sta klassen, tor sekreteraren såsom för kapten af 2:dra klassen samt för vaktmästarne såsom for sergeanter af l:sta klassen vid regemente eller kår. Pension utgår med viss procent af det aflöningsbelopp, etter hvilket aflideu delegare sist erlagt eller bort erlägga årsafgift till kassan, och utgör å sådant aflöningsbelopp, Pension, som utgår efter en högre lön, må dock ej understiga någon, som utgår efter en lägre. Der pensionens slutsumma skulle falla mellan två hela tiotal kronor, skall den pension, som utgår med 20 procent, utjemnas till närmast högre tiotal. Pension, som utgår med mindre än 20 procent, skall utjemnas till närmast högre tiotal, om den komme att sluta med siffran 5 eller derutöfver, men i annat fall till närmast lägre tiotal. Pensionsrätt kan ej grundas på äktenskap, ingånget efter det delegare fylt 60 år eller på sotsängen, for så vidt det ej i senare fallet ingåtts för att legitimera förut sammanaflade barn. Oberättigade till pension äro lagligen frånskild hustru och stvibarn. Enka, som ingår nytt gifte, förlorar den pension, hon innehar efter aflideu man, och pensionen öfverflyttas på den aflidnes pensionsberättigade barn. Barn ega uppbära pension intill fylda 21 år, men förlora den, om de dessförinnan ingå äktenskap. Ogift son eller dotter, som af sjukdom eller lyte är oförmögen till arbete, må dock kunna efter fylda 21 år tilldelas särskildt understöd för ett år i sänder. Enka åtnjuter hela pensionen, der barn ej finnes, likaså barn, der enka ej finnes. Äro barnen flere, eger hvartdera lika lott. Finnas både enka och barn, anses hälften af pensionen belöpa sig på enkan och på barnen andra hälften med lika lott för hvarje barn. Pensionering af Arméens manskap eger rum från Vadstena krigsmanshuskassa, hvilken bildats af de inkomster, som af ålder varit anslagna till det forna krigsmanshuset i Vadstena. Från kassan utgå årliga pensioner till arméens manskap efter grunder, som i hufvudsakliga delar härnedan angifvas. Jemlikt det för kassan den 5 december 1815 utfärdade nådiga reglemente med deri, enligt nådiga brefvet den 0 maj 1881 (Sv. Förf.-saml n:r 35), beslutade förändringar äro pensionerna indelade i fyra klasser. Till åtnjutande af underhåll från kassan må uppföras: i l.sta klassen, med årligt gratial af 72 kronor: a) den som i tält mot rikets fiender eller vid annat tillfälle i kronans tjenst förlorat arm eller ben; och b) den som vid något af berörda tillfällen ådragit sig kroppsskada af sådan beskaffenhet, att skadan haft till påföljd vare sig sinnesrubbning eller förlust af syn eller obotlig sjukdom med deraf föranledd oförmåga att i någon mån genom arbete bidraga till sin utkomst; skolande Arméförvaltningen ega att, när särdeles bevekande omständigheter förekomma, hos Kungl. Maj:t i underdånighet anmäla personer i denna klass till ännu högre underhåll, intill 100 kronor årligen; i 2:dra klassen, med årligt gratial af 48 kronor: den som uti något af omtörmälda fall antingen förlorat bruket af en eller flere lemmar eller på annat sätt blifvit så svårt skadad eller ock ådragit sig sådan sjuklighet, att han i följd deraf endast i ringa mån kan med arbete bidraga till sin utkomst; i 3:dje klassen, med årligt gratial af 24 kronor: den som under tjenstgöring ådragit sig antingen mindre skada, hvilken vid arbete är honom till hinder, eller sådan sjukdomsåkomma, som kan hafva menlig inverkan på hans arbetsförmåga, äfvensom den, hvilken med utmärkt välförhållande deltagit i krig mot rikets fiender eller varit i kronans tjenst fulla tretio' år eller derutöfver; och i 4:de klassen, med årligt gratial af 15 kronor: a) den af manskapet vid värfvade arméen, med undantag för Vermlands fältjägarekår, eller den vid optiska telegrafstaten anställde telegrafist, som vid afskedstagandet fylt 40 år och tjenat i minst 20 år; 6) den af manskapet vid arméens jägarekårer, hvilken uppnått 45 lefnads- och 25 tjensteär; samt c) manskap vid indelta kavalleriet och infanteriet, som erhållit afsked efter 25 tjensteär med anmälan till underhåll på expektans, så snart den afskedade uppnått en ålder af 50 år och 30 år från hans antagande i tjenst förflutit. Underhållstagare i 4:de klassen skola, om de vid afskedets erhållande tillhört värfvade arméen, vid upphunnen 60 års ålder, men då de afskedats från indelta arméen, vid uppnådda 65 lefnadsår uppflyttas i 3:dje underhållsklassen. Underhållstagare i tredje klassen skola, då de hunnit en ålder af 72 år, uppflyttas i 2:dra underhållsklassen. Alla underhållstagare, som uppnå 80 års ålder, skola vid nämnda ålder uppflyttas i l:sta underhållsklassen. Korpraler af infanteriet och deras vederlikar af arméens öfriga truppslag, hvilka i berörda egenskap berömligt tjenstgjort minst två år före afskedet, skola erhålla en tillökning af 24 kronor utöfver det vanliga för afskedade soldater bestämda underhållsbeloppet. Vicekorpraler, som undfått afsked efter 1878 års ingång och i sådan egenskap berömligt tjenstgjort minst 2 år före afskedet, erhålla en förhöjning af 12 kronor utöfver det vanliga soldatunderhållet. Värnpligtig, som under (jenstgöring ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, erhåller understöd eller pension efter samma grunder som arméens manskap. Utom de trenne stora pensionsinrättningar för arméen, för hvilka här redogjorts, finnas äfven åtskilliga mindre af allmänna medel bestående eller genom enskildes sammanskott och donationer bildade anslag, kassor och fonder, från hvilka pensioner eller understöd utgå till betäl, underbefäl och manskap vid arméen och flottan eller till deras efterlemnade enkor och barn.

15 Mindre pensionsfonder och kassor för Arméen. IX Å nionde hufvudtiteln tinnes upptaget ett anslag till pensionering af enkor och barn efter befäl orh underbefäl med vederlikar, i 1886 års riksstat utgörande 07,708 kronor. Enligt reglementet af den 24 januari 1871! (Sv. Förf.-saml. 187(3 n:r 11) äro alla de i fattigdom efterlemnade enkor och barn efter militäre embets- och tjenstemän samt underofficerare med vederlikar vid arméen, hvilka icke kunna komma till åtnjutande af pension eller gratial från någon annan med statsbidrag försedd stiftelse, berättigade till pension af detta anslag i mån af ledighet och efter inträtfad tur, i den händelse att den aflidne mannens eller faderns qvarlåtenskap icke lemnat så stor kapitalbehållning, att räntan deraf, till ii procent beräknad, uppgår till lika belopp med pensionen i den klass, hvartill enkan eller barnen höra. Pensionsbeloppen äro indelade i 9 klasser och variera mellan 36 och 375 kronor för helt pensionsrum. Ar 1885 fnnnos 8(14 peiisioiisrum, som voro upptagna af 1,117 individer. Utgifterna uppgingo s. å. till 49,739 kronor. De bestredos emellertid icke af det ofvannämnda anslaget, utan af Landtforsvarsdepartenientets tor lediga tjenster besparade medel. Anslaget till pensionering af enkor och barn användes deremot numera till bestridande af statsbidragen till Arméens nya enke- och pupillkassa. Det å nionde hufvudtiteln upptagna anslaget för Mcsserade öfver- och underofficerare beviljades vid 1810 års riksdag till ett belopp af 5,500 rdr banko, men har sedan efter hand nedsatts till sitt nuvarande belopp 4,000 kronor. Af detta anslag anvisas pensioner åt officerare och underofficerare vid arméen och flottan, som måst taga afsked från sin tjenst i följd af under tjenstgöring i krig eller fred ådragna blessyrer eller sjukdomar. Enligt Kungl. brefvet den 4 april 1812 skall pensionssumman utsättas till högre eller lägre belopp allt efter de aflöningsförmåner, den pensionssökande förut innehaft, den pension, han erhåller ur Arméens pensionskassa eller Amiralitetskrigsmanskassan, samt beskaifenheten af de blessyrer eller den sjukdom han ådragit sig. Af anslaget ntgingo 1885 sex pensioner, tre till personer, som haft anställning vid arméen, och tre till personer, som haft anställning vid flottan. Pensionsbeloppen vexlade mellan 75 och 1,300 kronor. Anslaget förvaltas af.statskontoret. Anslaget till understöd åt officerare, underofficerare och läkare, hvilka deltagit i Sveriges senaste krig. Understöden från detta med 20,000 kronor beviljade anslag utgå i tre olika klasser och bestämmas till beloppet årligen af Kungl. Maj:t. Till den l:sta klassen höra officerare till och med kaptensgraden, uppifrån nedåt räknadt; till den 2:dra, subalternoffieerare, och till den 3:dje, underofficerare af alla grader. Läkare hänföres till den klass, som motsvarar hans innehafda tjenstcgrad. Understödsbeloppen bafva efter hand höjts, så att de år 1885 uppgingo till 2,000 kronor för högsta graden och 1,200 kronor för den lägsta. Understödstngarnes antal år 1885 utgjorde 5 från arméen och 8 från flottan. Anslaget förvaltas af Statskontoret. Invalidhusfonden. År 1812 medgåfvo Rikets Ständer, att alla dädanefter vid Adelsfaneregementet ledigblifvande boställen med indelningar och räntor finge till inrättande af ett invalidhus tor afskedade krigsmän användas, och genom Kungl. brefvet den 28 Mars 1821 bestämdes, att detta invalidhus skulle å Ulriksdals slott inrättas; men redan år 1849 blef in- Afiönmgt- och pemionsttotutik. I: 3. validhuset upplöst, och af dess tillgångar bildades invalidhusfonden, från hvilken i stället utgå dels gratifikationer till afskedade och i behof stadde officerare, underofficerare och manskap med belopp, som af Kungl. Maj:t årligen för hvarje gratifikationstagare bestämmes, dels ock svärdspensioner ä 45 kronor till underofficerare, som benådats med svärdstecknet och äro till pension från Annéens pensionskassa berättigade, samt k 15 kronor till manskap, som undfått svärdsmedalj och afskedats med rätt till understöd från Vadstena krigsmanshuskassa. Då förnämsta syftemålet med invalidhusfonden är att i händelse af krig ega erforderliga tillgångar till de pensioner och understöd, som då blifva af nöden, så har hittills endast en del af fondens inkomster användts till utdelning, livad särskildt utdelningen af gratifikationer beträffar, har den på senare åren i betydlig grad kunnat inskränkas, sedan en förbättrad pensionering af befäl och underbefäl inträ dt och Kungl. Maj:t anvisat ett årligt belopp af kassans tillgångar att utgå från år 1882 till Vadstena krigsmanshuskassa såsom understöd till förbättrande af pensioneringen af annéens manskap. Svärdspensionsrunimens antal är för underofficerare 260 och för manskap 550. Invalidhusfonden förvaltas af Statskontoret. Dess behållning uppgick år 1884 till 2,038,018 kronor. Till understöd åt de från 1808 och 180!) års krig ännu qvarlefvande landtvärnsmän finnes å allmänna indragningsstaten uppfördt ett anslag af 4,000 kronor, hvaraf gratifikationer anvisas åt landtvärnsmän, som sig dertill anmäla. År 1885 utdelades 10 gratifikationer ä 200 kr. Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond grundades genom stadgandet i 40 af Kungl. kungörelsen den 13 november 1860 angående den allmänna beväringen (Sv. Förf.- saml n:r 42), att hälften af alla viten och böter, som enligt beväringsförfattningarna ådömas, skulle afsättas till en invalid- och pensionsfond för dem af beväringsmanskapet, som under tjenstgöring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i mer eller mindre mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt för i krig aftidne heväringskarlars enkor och barn. År 1885 utgick från denna fond en pension å 100 kronor till en f. d. beväringssoldat vid Nerikes regemente. Om Vesternorrlands pensionskasseinrättning för beväringsmanskap och afskedade båtsmän se sid. XIX. Konungens enskilda fond i Annéens enke- och pupillkassa bildades 1817 derigenom, att Annéens pensionskassa då förklarades skola få såsom gåfva einottaga det kapital af 100,000 rdr banko, som Hiksens ständer 1789 tilldelade hertig Karl af Södermanland såsom hemgift, i ändamål att kassan skulle använda kapitalets afkastning till pension åt fattiga enkor och barn efter officerare och underofficerare med vederlikar vid arméen. Kapitalet har emellertid aldrig utbetalats vare sig till hertig Karl eller senare till Annéens pensionskassa, utan Kiksgäldskontoret utbetalar årligen räntan dera kr. Enligt Kungl. brefvet d. 18 mars 1819 utses pensionärer af Kungl. Maj:t. Från fonden utgå omkring 200 pensioner u 15 till 150 kr. Konungens militärhospitalsfond bildades dels af efter 1813 och 1814 års fälttåg af enskilda personer i hnfvudstaden och landsorterna gjorda sammanskott, uppgående till 95,883 rdr 34 skill. 4 rst. banko och ställda till disposition af d. v. Kronprinsen Karl Johan samt afsedda att användas antiugen till inrättande af ett militärhospital eller ock till understöd för II

16 X Mindre pensionsfonder och kassor för Arméen. afskedade tortjente krigsmän, deras enkor och barn; dels af d. v. Kronprinsen skänkta 40,OfX) rdr banko; samt dels ntaf d. v. kommerserådet P. Filén donerade 41,219 rdr 28 skill. 2 rst. eller tillsammans 177,10i> rdr 14 skill. l> rst. banko. Fondens förvaltning är anförtrodd åt en direktion, bestående af tre högre militäre och civile cmbetsmän, hvilka af Kungl. Mnj:t kallas och törordnas. Från fonden årligen utgående pensioner och gratifikationer bestämmas af Kungl. Maj:t, på direktionens förslag, samt pröfvas till ltclop])et i hvarje särskildt fall, med afseende å sökandes förtjeuster, fattigdom eller andra bevekande omständigheter. Numera utdelas understöd från denna fond nästan uteslutande till enkor och barn efter officerare och underofficerare med vederlikar. Enligt stat skulle år 18X5 från fonden utgå pensioner till 182 personer med tillhopa 9,000 kronor och gratifikationer till 2X1) personer med sammanlagdt 11,172 kronor. Af Konungens militiirhospitalsfonds direktion förvaltus äfven den af Konung Karl XIV Johan stiftade medaljfonden, livarur skulle utdelas pensioner till underofficerare och manskap, som deltagit i krig under hans befäl och derunder benådats med tappcrlictsnicdnlj. Pensionsbeloppet var ursprungligen (i rdr. men då f. n. endast tinnes en pensionär, har denne fått sin pension förhöjd till 50 kronor. Konungens hospital bildades genom sammanskott af Stockholms stads innevånare år 179li samt genom af Konung Gustaf IV Adolf sedermera skänkta medel och erhöll af Kungl. Maj:t uttärdadt reglemente den (3 mars Denna inrättning, som i sin början kallades Gustaf Adolfs hospital, fick genom Kungl. brefvet den IS februari 1812 benämningen Konnm/ens hospital. Inrättningens ursprungliga ändamål var, att leinna understöd åt afskedade, i behof stadde krigsmän af Stockholms garnison, äfvensom åt andre genom olyckshändelser ofärdige eller i elände komne manspersoner i Stoekkolm, hvilka icke kunde å förut derstädes inrättade hospital och fattighus blifva intagne; men genom ofvannämnda af Konung (Justaf Adolf lemnade gåfva biet inrättningens åliggande att lemna understöd utsträckt jemväl till soldater utom Stockholms garnison. l'nderstödeu äro indelade i fyra klasser och utgöra: i hsta klassen 24 kronor; i 2:<lra klassen :>l> kronor; i i>:dje klassen 48 kronor; och i 4:de klassen t>0 kronor. De utgå numera nästan uteslutande till afskedade krigsmän, deraf ungefär halfva antalet tillhört Stockholms garnison och återstoden består af m:u>sku > från indelta arméen. Såsom vilkor för erhållande af pension från ifrågavarande inrättning gälla i allmänhet samma bestämmelser, som för rätt till pension från Vadstena krigsmanshuskassn finnas gifna. Vid 1884 års slut fiinnos 4<i(i personer, som från Konungens hospital nppburo underhåll, och summan af de under samma är utbetalda pensionsmedlen utgjorde 11,99:'. kronor. Kassans behållning utgjorde vid nämnda års slut,"ioo,r>21 kronor. tirvfrhnian Horns pinsionsinrättning grundades af gref- \ innan Anna Sofia Horn. f. Blomstedt, genom testamente år 18;")8 och är stiihl under förvaltning af Arméens pensionskassas direktion. Käntaji å det donerade kapitalet skall användas till pensioner å I fil) kronor till»fattiga och aktningsvärda, för gudsfruktan kända enkor samt faderlösa och oförsörjda döttrar etter militärer, helst ryttmästare, kaptener, löjtnanter och underlöjtnanter, hvarvid synnerligt atseeude fästes på personer, som äro af naturen vanlottade, och på enkor med många barn.» Pensionsrummens antal var ursprungligen (år 1860) 14, men uppgår nu till 80. Kassans tillgångar utgjordes af 88,838 kr. samt en fastighet, som lemnar 10,000 kr. i hyra. Vid de flesta regementen och kårer finnas en eller flere enskilda pensionsinrättningar, som hafva till uppgift att bereda pension än åt officerare och underofficerare, än och vanligen åt musiken och manskapet, än äfven åt aflidne soldaters efterlemnade enkor och barn. Dessa olika inrättningar och kassor upprätthållas på mycket skilda sätt och utbetala pensioner till mycket olika belopp. Sålunda, för att anföra ett exempel, innehålles såsom afgift till Lifgardets till häst pensionskassa för underbefäl och inanska]): af underofficerare och trumpetare (> kronor samt af hofslagare och mänska]) 75 öre om året, allt i 20 års tid; och äro pensionsbeloppen för fanjunkare och äldste trumpetaren 1 fm) kronor, för sergeanter och öfrige trumpetare 100 kronor; för hofslagare och korpraler 75 kronor samt tor manskap dels 75 och dels (50 kronor. Afgifterna till Prins Oskars hospitalsinrättning, uteslutande afsedd for Lifgardets till häst underbefäls enkor och barn, bestridas endast af regementets officerare. Pensionsklasserna äro trenne, nemligen å 48, 30 och 18 kronor, och bestämmer direktionen hvarje pensionärs placering i den ena eller andra klassen. Beträffande alla dessa olika enskilda pensionsinrättningar tillåter sig Statistiska Centralbyrån hänvisa till de upplysningar, som kunna hemtas af de i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshatvandes femårsberättelse intagna tabeller ötver fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, sjukkassor och dermed jemförliga inrättningar. Slutligen, torde böra omnämnas den företrädesrätt till passande beställningar inom jernvägs-, telegraf-, fångvårds-, postoch tull-staterna samt städernas poliskårer, hvilken bör enligt nådigt bref den 12 juni 1874 vid afskedstagandet beredas åt mänska]) vid värfvade garnisonstrupper, som med välförhållande tjenat minst 9 år, så vida manskapet eljest besitter de för befattningarnas utöfvande erforderliga insigtcr och egenskaper. I sammanhang härmed erinras, att enligt nådiga kungörelsen den 27 maj 1881 kan ingen antagas till vaktmästare i Lnndtförsvarsdepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli, Lnndtförsvarsdepartementets kommandoexpedition, Armétörvaltuingen samt alla öfriga under Landsförsvarsdepartementet lydande staber, skolor, förråd eller andra allmänna inrättningar, med mindre han fullgjort de för kompetens till korprals- eller andre konstapelsbefattning föreskrifna vilkor, med undantag endast for de redan såsom extra vaktbetjente vid nämnda verk och inrättningar anstäldc. Till vaktbetjente i Arméens pensionskassa skola enligt kassans reglemente företrädesvis antagas afskedade krigsmän. Tab. 6. Aflönings- och pensionsförmåner för de till Kungl. Sjöförsvarsdepartementet hörande stater och kårer. A) Aflöningsförmåner. a) Aföningsförmåner vid Kungl. Flottan orh dit hörande stater och kårer. Beträffande tjenstskyldigheten stadgas i reglementet för Flottan, att officer, styrman, konstapel eller skeppare eger

17 Aflöningsförmåner för officerare och underofficerare med vederlikar vid Flottans stam. XI under 24 månader åtnjuta 6 månaders semester mellan början af oktober ena året och slutet af april det andra. Semester får dock icke begagnas under sjökommendering eller annan på förordnande eller kommendering grundad tjenstgöring, så länge densamma varar, och må tor öfrigt inskränkas eller helt och hållet indragas, när tjensten sådant fordrar. Enibets- och tjensteman vid mariningeniör-, civil- och läkarestaterna, med undantag af advokatfiskal och auditör, är berättigad att åtnjuta semester årligen, öfverdirektören, direktör, sekreterare, kamrcrare och intendent under l'/ 2 månad och öfrige under 1 månad, då sådant ntan hinder tör göromålens behöriga gång kan ske och med vilkor, livad läkarestaten beträffar, att den tjenstlediges göromål bestridas af de i tjenst varande utan ersättning af allmänna medel. Enligt särskilda bestämmelser eger vederbörande chef medgifva underlydande officer eller embets- eller tjensteman tjenstledighet under högst 2 månader, i vissa fall högst 14 dagar; åt underofficer, månads- eller daglönare under högst 3 månader; åt manskap af matros-, cldare- och handtverkskompanierna för idkande af sjöfart högst 2 år och för annat ändamål högst 6 månader; åt manskap vid båtsmanskompani mellan uppfordringsturerna. Officerare, nnderofficerare och gemenskap, som åtnjuta semester eller tjenstledighet, ega icke utan särskildt tillstånd resa utom Sverige och Norge. Gällande bestämmelser rörande vitkoren för aflöningens åtnjutande finnas intagna dels i reglementet och dels i särskilda kungliga bref. De vigtigaste af de bestämmelser, som röra aflöningsförmånerna vid officers- och underofficersmrerna samt mariningeniör-, civil-, ecklesiastik-, lärare- och läkarestaterna vid Flottans stam, äro följande. Fast lön eller fast arfvode (vid mariningeniörstaten) ätnjutes af en hvar etter den tjenstegrad å stat, till hvilken han blifvit utnämnd, samt i regeln från och med månaden näst etter den, i hvilken utnämningen egt rum, till och med den månad, i hvilken han af går. I afseende å löns till- och f rånträdande vid ecklesiastikstaten iakttages i tillämpliga delar, livad i allmänhet är tor ecklesiastike tjensteman foreskrifvet. Löntagare vid mariningeniör- eller civilstaten, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger uppbära hela lönen eller arfvodet, men den som undfår ledighet tor svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan torpligtas att under ledigheten afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som utöfver tjenstgöringspenningarna eller eljest, der denna förmån icke är anvisad, för tjenstens förrättande fordras. När tjensteman vid civilstaten, som liar fri bostad i kronans hus, och på denna grund åtnjuter tjenstgöriiigspenniiigar till lägre belopp än som for likartad tjenst är bestämdt, har förfall på grund af sjukdom eller sådan ledighet från tjensten, att han är skyldig derunder afstå sina tjenstgöringspenningar, är han pligtig att till vikarien äfven afstå så mycket af sin lön, som for den tid, förfallet eller ledigheten omfattar, motsvarar skilnaden mellan tjenstgöringspenningarna for hans tjenst oeh annan likartad, med hvilken bostad icke är förenad. Hindras löntagare inom ecklesiastik-eller lärarestaten af sjukdom att sin tjenst förrätta eller har han erhållit tjenstledighet på grund af läkares intyg om oundgängligt behof dcraf tor sjukdoms botande, eger han under de två törsta månaderna åtnjuta hela lönen oafkortad, men från och med tredje månaden efter sjukdomens eller ledighetens början indrages '/4 utaf lönen, så vida icke Kungl. Maj:t finner godt bestämma, att åtdraget skall utgå med mindre belopp eller helt och hållet eftergifvas. Under tjenstledighet i andra fall och då tjenstledigheten icke går till ända i samma månad, som den begynt, samt löntagaren icke är skyldig att bekosta sin tjensts bestridande, indrages '/«af hans lön från oeh med månaden näst efter den, i hvilken ledigheten börjat, till och med den månad i hvilken ledigheten slutas. Då löntagare inom ecklesiastik- eller lärarestatcn vid sjukdom eller annat förfall förordnas till högre befattning, eger han åtnjuta '/, af lönen tor den tjenst han förrättar såsom arfvode, men afstår ' 4 af sin egen lön till den som bestrider hans tjenst; dork må arfvode till vikarie utan aflöning ej understiga ett belopp, motsvarande hälften af de löneförmåner, som for tjenst i lägsta graden bestås. Beträffande lektor vid Sjökrigsskolan är i nådiga stadgan for denna undervisningsanstalt foreskrifvet, att lian skall under tjenstledighet afstå af inuehafvande aflöning livad tor tjenstens uppehållande erfordras. Dock må vid tjenstledighet på grund af sjukdom, som är genom läkareintyg styrkt, aflöiiingen tor den månad, hvarunder tjenstledigheten erhållits, oafkortad bibehållas samt för tiden derefter, så länge sjukdomen varar, afdrag ej ske till högre belopp än 7 4 af den till befattningen hörande aflöning, ålderstillägg deri icke inberäknadt. Inom officers- och iinderofficerskårerna samt mariningeniörstaten eger en livar under tjenstgöring i sådan befattning å Flottans station eller till sjös, för hvilken särskildt arfvode är i stat anvisadt, åtnjuta detta arfvode från och med den dag förordnandet eller konimenderingen tager sin början tilj och med den dag förordnandet eller koiiimenderingen upphör; hvarvid Vi» af arfvode tor år betraktas som månadsarfvode och V30 af arfvode for månad betraktas såsom dagarfvode. Under den tid arfvodet åtnjntes medföra förfall på grund af sjukdom, tjenstledighet och arrest icke förlust af arfvodet, så länge icke annan i den frånvarandes ställe till tjenstgöring förordnas eller kommenderas. Stipendium tor läkarestipendiat åtnjntes från och med månaden näst efter den, i hvilken utnämningen egt rum, till och med den i hvilken han afgår. Till den, som innehar sådan befattning vid niariiiingeiiiörcller civilstaten, for hvilken tjnistyöringspchnhxjur äro i stat anvisade, utgår denna löneförmån under tjenstgöring i Flottans öfverstyrelsc eller å Flottans station, äfvensom under tjenstgöring, till hvilken han blifvit förordnad eller kommenderad, från oeh med dagen näst efter den då utnämningen egt rum eller från oeh med den dag då resa for tjenstgöring anträdts, till och med den dag då tjenstgöringen upphör eller löntagaren återkommer till öfverstyrelsen eller stationen. Af hela beloppet för år betraktas '/12 såsom tjenstgöringspenningar för månad och af beloppet tor månad ' TO såsom tjenstgöringspenningar för dag. Semester, tjenstledighet, under hvilken löntagaren är skyldig att sjelf bekosta sin tjensts bestridande, äfvensom arrest med tjenstskyldighet medföra icke förlust af tjenstgöringspeiiningarna. När direktör, ingeniör eller tjensteman vid civilstaten, vid sjukdoms- eller annat för-

18 XII Aflöningsförmåner för officerare och underofficerare med vederlikar vid Flottans stam. fall eller när det erfordras tor beredande af semester, tbrordniis till bögre beiattning, eger han åtnjnta tjenstgöringspenningarna till det tor denna eller likartad befattning bestämda belopp i stället tor egna. Dock må ersättning till vikarie vid civilstaten utan atlöning ej understiga ett belopp, som motsvarar hälften af de med tjenst i lägsta graden förenade löneförmåner. Officer samt underofficer vid niinör-, styrmans-, artilleri-, skeppare- eller ckononiistaten åtnjuter under tjenstgöring, till livilken han blifvit torordnad eller kommenderad, ilftfiiifloiiiti;/ från och med den dag, förordnandet eller kommenderingen börjar, till och med den dag förordnandet eller koniriiondcriiigen upphör; fältläkare, regementsläkare, förste bataljonsläkare samt underofficer vid maskinist- eller handtverksstaten deremot från och med dagen näst efter den, då utnämningen eller antagningen egt rum, till och med den dag då löntagaren afgår. 1,'ndcr anställning i utländsk krigstjenst eller såsom elev vid in- eller utländskt militärläroverk, Gymnastiska centralinstitutet eller Tekniska högskolan tillgodonjnter officer (ej underofficer) lika rätt till dagaflöning som under tjenstgöring, till livilken han blifvit torordnad eller kommenderad. Tjenstledighet, som beviljats officer eller underofficer under högst 14 dagar, äfvensom arrest med tjenstskyldighet, medföra icke förlust af dagaflöningen. Blifver officer, styrman, konstapel eller skeppare af sjukdom urståndsatt sin befattning uppehålla, är han icke skyldig fränträda sin dagaflöning, så länge icke tjenstfri officer eller underofficer blifvit i den sjukes ställe torordnad eller kommenderad. För underofficer af maskinist- eller handtverksstaten medför sjukdom icke torlust af dagaflöningen. Dagaflöningen till officerare och underofficerare beräknas efter anvisning i stat för innehafvande tjenstegrad, utan afseende å huruvida lön uppbäres i den graden eller icke. Dock tår den, som förordnas eller kommenderas att tjenstgöra i stället för annan, som har högre tjenstegrad, när dennes dagaflöning innehålles, beräkna sin dagaflöning till det belopp, som för den högre tjenstegraden är anvisadt. 1'nder den tid då officer (icke underofficer) på grund af förestående bestämmelser icke är berättigad till dagaflöning, tillkommer honom från och med dagen näst efter den då han blifvit utnämnd, till och med den dag då han afgår, half dagaflöning under namn af livrvdsknfitfillnijii etter anvisning i stat för innehafvande tjenstegrad, ntan afseende å huruvida lön uppbäres i den graden eller icke. Detta beredskapstillägg innehål les tor den, som begagnar sig af honom lemnnd semester eller minan, för längre tid än 14 dagar, beviljad tjenstledighet, eller som undergår arrest utan tjenstskyldighet. Angående dagaflöning om bord eller s. k..ijöuflönimj samt dietpmnitiifitr Hr redogörelse lemnad i anmärkningarna sid. lil och följ. FSeträffande iif/rartfrimj och inqvurierimpbidrau gälla följande stadganden. Ar fri bostad i kronans hus förenad med viss befattning, skall bostaden upplåtas till tillträdaren af befattningen samtidigt med utnämningen eller med förordnandets eller kominenderingens början, så vida det är den 1 april eller den 1 oktober och företrädarens fardagstid gått till ända, men eljest den af dessa dagar, som näst derefter infaller. Om bostadsinnehafvare varit torordnad eller kommenderad tor viss tid, skall han fränträda bostaden samma dag förordnandet eller kommenderingen går till ända, så vida det är den 31 mars eller den 30 september, men eljest den af dessa dagar, som näst derefter infaller. Om bostadens innehafvare från början var torordnad eller kommenderad tills vidare, men tiden för hans åtgång sedermera blifvit bestämd, eller om han i följd af afsked, befordran, dödsfall eller annan orsak afgår tidigare än afsedt varit, frånträdes bostaden den 31 mars eller 30 september näst efter 60 dagar efter i förra fallet den dag förändringen blifvit tillkännagifven, och i senare fallet efter afgångsdagen. Bostadsinnehafvare är pligtig att mot erhållande af inqvarteringsbidrag eller annan mot bostaden svarande löneförmån enligt stat eller särskild af Kungl. Maj:t bestämd ersättning fränträda bostaden efter åtnjuten laga uppsägningstid. Inqvarteringsbidrag enligt stat till officer eller underofficer, som innehar särskild i staten nämnd befattning, utgår under samma tid, som är bestämd for åtnjutande af bostad. Annan officer, som blifvit kommenderad for tjenstgöring i Sjöförsvarsdepartementet eller öfverstyrelsen eller för tjenstgöring eller vidare utbildning i tjensten å Flottans station, erhåller inqvarteringsbidrag enligt staten från och med dagen tor kominenderingens början till och med dagen för dess slut. Under den tid, den kommenderade icke får uppbära dagaflöning, innehålles inqvarteringsbidraget. För den, som är berättigad till inqvarteringsbidrag, men erhåller fri bostad i kronans hus, innehålles inqvarteringsbidraget från och med den dag, å livilken bostaden till honom upplåtes. Den, som samtidigt innehar mera än en tjenst, förordnande eller kommendering, som berättigar till fri bostad eller inqvarteringsbidrag, får tillgodonjuta endera af dessa förmåner endast för den tjenst, förordnande eller kommendering, som åtföljes af högsta lönen eller inqvarteringsbidraget. Inqvarteringsbidrag utbetalas for hvarje månad med '/i-> af det i stat for år utsatta belopp. Under tid, som icke uppgår till hel månad, beräknas inqvarteringsbidraget tor hvarje dag till '/san af nämnda belopp. Underofficer å underofficerskårens stat åtnjuter beklädnadsersättning i penningar enligt stat för lika lång tid, som han får uppbära lön. Löneförhöjning eller ålderstillägg enligt stat for 5, 10, 15 eller 20 års tjenstgöring i samma grad utgår från och med januari månad af (kte, 11.-te, lti:dc eller 21:sta året efter det, under hvilket löntagaren blifvit utnämnd, till och med den månad, i livilken han afgår. Hvarje underofficer å underofficerskårens stat är från och med dagen näst efter den, då utnämningen egt rum, till och med den dag, då han afgår, berättigad erhålla portion in natura eller motsvarande ersättning i penningar enligt stationens medelpris. Denna förmån indrages under förrättning, för hvilken löntagaren tär uppbära traktamentsersättning, samt under tjenstledighet, som blifvit beviljad tör längre tid än 14 dagar och för annan orsak än på grund af läkares intyg om oundgängligt behof deraf for sjukdoms botande. Fri lakan-vård tillkommer en livar af Flottans personal vid den station, han tillhör eller der han är tjenstgörande. Likaledes erhåller en livar fria medikamenter, med undantag af officer eller officers vederlike, som icke vårdas å Flottans sjukhus.

19 Aflöningsförmåner vid Sjömanskåren samt månads- och daglönarestaterna. XIII Beträffande aflöningsförhållandena vid Sjömanskåren samt månads- och daglönarestaterna gälla följande allmänna bestämmelser. En livar, som tillhör matros-, eldare- och handtverkskompani eller månadslönarestaten häri inbegripet underofficerare å månadslönarestat, åtnjuter lön från och med månanaden näst efter den i hvilken antagningen egt rum, till och med den månad i hvilken han åtgår; en livar daglönare åter daglön antingen tor hvarjc dag eller for hvarje arbetsdag, från och med dagen näst efter den, då antagningen egt rum, till och med den dag, då han åtgår. isjtiman, som uppflyttas från lägre till högre löneklass, beräknar lön efter den senare löncklassen från och med månaden näst efter den, i hvilken lippflyttningeii egt rum. Ilar sjöman erhållit tjenstledighet för liingre tid än två dagar och for annan orsak än sjötjenst, och går ledigheten icke till ända i samma månad, som den begynt, innehållcs lönen från och med månaden näst efter den, i hvilken ledigheten börjat, till och med den månad, i hvilken ledigheten slutar. Månadslönare, som af sjukdom hindras från tjenstgöring, eller som erhållit tjenstledighet af förvaltningsdirektion eller varfsdepartcments chef eller på grund af läkares intyg om oundgängligt behof deraf for sjukdoms botande, eger uppbära hela lönen, men under annan tjenstledighet, som icke går till ända i samma månad den begynt, indrages lönen från och med månaden näst efter den i hvilken ledigheten börjat, till och med den månad i hvilken ledigheten slutar. Arrest med tjenstgöringsskyldighet medför icke aflöningsförlnst. Under arrest utan tjenstgöringsskyldighet utgå 3 U»t lönen, dervid i / 3 af beloppet för månad räknas som daglön. Hindras daglönare från arbete till följd af intagning i reservsjnkrum, eller har han erhållit tjenstledighet för laga förfall nnder högst tvä dagar, eger han uppbära hela daglönen. Under annat sjnkdomstorfall utgår half daglön. Den som blifvit under utöfning af kronans tjenst så skadad, att hans verksamhetsförmåga i betydlig mån gått förlorad, undfår hel daglön, sedan han blifvit från sjukhuset utskrifven och till dess han kommer i åtnjutande af pension. Arrest med tjenstgöringsskyldighet medför icke förlust af daglönen. Under bortovaro från arbete i andra fall innehålles för hvarje timme '/io af daglönen. För bestämmelserna angående den båtsman tillkommande rotelön är redogjordt i anmärkningarna sid. 6H och följ. Arfvndc åtnjutes inom matros-, eldare- och handtverkskompanierna under samma vilkor som inom officers- och underoffieerskårerna. Till båtsman, hvilken i egenskap af korpral eller vicekorpral eller för tjenstbarhet såsom l:sta eller 2:a klassens sjöman fått sig tillerkändt arfvode enligt stat, utgår arfvodet från och med månaden näst efter den, i hvilken detsamma blifvit honom tillerkändt, till och med den månad, under hvilken han afgår. Beträffande dagaflöningen vid matros-, eldare- och handtverks- samt båtsmanskompanierna äfvensom skeppsgossekåren gälla samma regler som för dagaflöningen till underofficer vid maskinist- eller liandtverksstaten. Samma stadganden gälla ock för den tillökning i dagaflöning, som bestås korpral vid båtsmaimkompani samt skeppsgossekorpral. Till båtsman, som erhållit sådan tillökning af dagaflöningen, som bestås för handtverksskieklighet, utgår denna tillökning hvarje arbetsdag, som han är kommenderad till varfsarbete, vid hvilket hans handtverksskicklighet tages i anspråk. Om sjöaflöniny se anm. under sjömanskåren sid. 62 och skeppsgossekåren sid. 64. Tobaksskilliny utgår under marsch till båtsman eller skeppsgosse med lika belopp, som han eger under rjenstgöring vid Flottans station uppbära i dagaflöning jemte tillökning, om han är korpral. Vissa af gemenskapen vid sjönianskåren kunna af fartygschef uppflyttas i s. k. uppmuntringsklass, och eger i följd deraf hvar och en, som står i nummer inom sitt kompani, tillhör uppmuntringsklass oeh ej uppbär sjöaflöning såsom underofficer, att om bord åtnjuta de uppmuntrinyspenninyar, som tillkomma hans klass, intill dess han genom visad försumlighet eller dåligt uppförande blifvit till lägre klass nedflyttad eller helt och hållet utstruken ur uppmuntringsklass. För att kunna uppflyttas till 3:dje (lägsta) uppmuntringsklass fordras att hafva tjenat såsom l:e, 2:c eller 3:je klassens sjöman tillsammans uti två års tid, derutaf minst tio månader till sjös, samt att derunder hafva uppfort sig nyktert, villigt, raskt och arbetsamt och att på grund häråt' under hela denna tid icke hafva haft lägre betyg än»godt» för uppförande. För att kunna uppflyttas i 2:a uppmuntringsklassen fordras att hafva tjenat i ofvan uppräknade tjensteklasser tillsammans sex års tid, hvarutaf minst 20 månader till sjös, samt att oafbrutet under de två sistforflutna tjensteåren hafva tillhört o:dje uppmuntringsklassen. För att kunna uppflyttas i l:a uppmuntringsklassen fordras att hafva tjenat i ofvan uppräknade tjensteklasser tillsammans tio års tid, hvaraf minst 50 månader till sjös, samt att oafbrutet under de två sistförflutna tjenståren hafva tillhört 2:a uppmuntringsklassen. Den af manskapet, som bär uppmuntringsdistinktionstecken och ålägges sträng arrest eller dömes till straffarbete eller tängelse, skall mista detta distinktionstecken jemte dermed förenade förmåner. Alägges han vaktarrest, skall han nedflyttas till närmast lägre uppmuntringsklass eller, om han tillhör i!:dje uppmuntringsklassen, derifrån utstrykas. Rörande uppniuntringspenningarnas belopp se sid. 63. Portion in natura är en hvar inom sjömans- och skeppsgossekårerna berättigad att erhålla under tjenstgöring å den station, der han blifvit antagen eller inmönstrad, från och med dagen näst efter den, då antagningen egt rum eller han till stationen ankommit, till och med den dag, då han afgår eller från stationen afmönstras. Portion indrages under sjukdom, då den sjuke vårdas å sjukhus på kronans bekostnad. Foldern vid sjönianskåren, som bo utom kasern, tjenstgöra å varfvet eller hafva annan liknande tjenstgöring, kan portion in natura få utbytas mot ersättning i penningar. Beträffande i/rartcr in natura eller ersättning derför i penningar är stadgadt, att sjöman eller skeppsgosse skall under tjenstgöring å station vara inkasernerad, så vida icke stationsbefalhafvaren annorlunda förordnar. Då sjöman icke är inkasernerad, erhåller han inqvarteringsbidrag enligt stat för hvarje månad, under hvilken han befinner sig i tjenstgöring, utan afseende å huruvida tjenstgöringen omfattar en eller flere dagar i månaden. I afseende på beklädnaden är for matros-, eldare- och handtverkskompnnierna samt skeppsgossekåren stadgadt, att

20 XIV Aflöningsförmåner vid Flottans reserv samt Lotsverket. en hvar skall torses med beklädnad, fördelad i 2 ställ. Uppstår tor någon man genom beklädnadens begagnande under längre tid, än i beklädnadsstaten är torutsatt, behållning i de beräknade beklädnadspenningarna, sedan ersättning till beklädnadsförrådet af dessa utgått tor de derifrån tor karlens räkning uttagna persedlar, så skall denna behållning tillfalla honom såsom belöning tor ordentlighet och aktsanihet samt tor hans räkning genom vederbörande kompanichefs försorg insättas i sparbank. Beträdes någon af manskapet med förskingring eller vanvård af sin beklädnad, skall, till dess kronans förlust blifvit ersatt, hälften af hans aflöning innehållas; dock skola i första hand härtill användas sådana i sparbank insatta medel, som för aktsamhet om kläderna blifvit honom tilldelade. Skulle någon under tjenstgöring genom våda eller olycka, hvartill han ej varit vållande, eller hvilken han ej kunnat förekomma, förlora en eller tlere persedlar, bestås honom andra i afsceude å återstående slitningstid dernied jcinlörliga persedlar, utan afräkning å beklädnadspenningarna. Vid åtgång ur tjenstcn återlcninas beklädnaden till torrådet. Beträffande iifrrrarhetspinniia) är stadgadt, att den, som åtnjuter daglön allenast tor arbetsdag, skall tor hvarjc timmes tjenstgöring å sön- oeh helgdag erhålla '/ 5 och for hvarjc timmes tjenstgöring utöfver den bestämda dagliga arbetstiden 1 10 af daglönen såsom öfverarbetspenning. Samma rätt tillkommer sjöinanskårens manskap under vartsarbete äfvensom maskinist- eller ( vartersman vid underofficerskåren, då han deltager i varfsarbete. Ucrvid beräknas daglönen for maskinist och qvartersinnn till V,,, af lönen tor månad, sammanlagd! med dagaflöningen, samt tor manskapet i enlighet med de af Marintorvaltningen faststälda dagsverkspris. Fullgöres beting under varfsarbete på kortare tid än den, som tor betinget blifvit bestämd, åtnjuter betingstagaren öfverarbetspenningar, heräknadc efter hvarje timme som vunnits, såsom tor arbete ntöfver den bestämda dagliga arbetstiden. Fri lakarieård oeh fria medikamenter erhåller en hvar af gemenskapen vid den station han tillhör eller der han är tjetistgörande. Gäl lande bestämmelser rörande vilkoren tor aflöningstörmånernas åtnjutande vid 1'ertnanenta resrrrstnten, Kanyl. Maj:ts flottas mjn resrrrstnt oeh Kntnjl. Mnj:ts flottas reserrstat samt hulrnfinhifi-istiitrn äro med följande förändringar och tillägg desamma som de för Flottans stam anförda. Vid Indragningsstaten åtnjutas tjenstgöringspennningar endast under verklig tjenstgöring. Vid öfnga reservstater egcr den, livars aflöning är delad i fast lön, tjenstgöringspenningar och dagatiöning, rätt att uppbära tjenstgöringspenningarna: 1) i alla fall då dagatiöning utgår; 2) under semester; i!) under tjenstlcdigliet på grnnd af kårläkares intyg om bchof deraf tor sjukdoms botande; 4) nnder tjenstlcdigliet i och tor anställning såsom lärare vid niilitärläroverk eller Gymnastiska centralinstitutet eller såsom elev vid inländsk mekanisk verkstad; 5) nnder sådan tjenstlcdigliet, på hvilken Kungl. Maj:ts resolution icke erfordras. Under annan tjenstlcdigliet samt under arrest tor brott, hvartor den anklagade vid domstol fälles, förloras tjenstgöringspenningarna. Vid Kungl. Maj:ts flottas nya reservstat beräknas inqvarteriiigspenningar enligt K. brefvet den 20 januari 1882 icke efter graden, utan efter lönen. Inqvarteringspenningar åtnjutas under all kommendering, äfvensom under semester och under tjenstledighet på grund af kårläkares intyg om behot deraf for sjukdoms botande, då tjenstledigheten icke fortfar längre tid än 6 månader, men indragas vid all annan tjenstledighet och när fri bostad i kronans lins innehafves eller när inqvarteringsbidrag enligt stat uppbäres. Öfccr stat varande officerare åtnjuta, då de efter kallelse, till tjenstgöring sig instält, aflöning efter sin grad i likhet med sina vederlikar vid Kungl. Flottans stam. Pensionär, som inkallas till tjenstgöring, tillkommer aflöning och öfriga förmåner efter den tjenstegrad eller befattning, för hvilken han blifvit pensionerad, i likhet med innehafvare af motsvarande tjenstegrad eller befattning vid stammen. Under tiden innehålles fyllnadspensionen. Uppfordradt manskap, hörande till extra roterin()en af båtsnianshållet, åtnjuter lika aflöningsförmåner som uppfordradt manskap vid båtsmanskompanierna. b) Aflöningsförmåner vid Lotsverket. I tjenstgöringsreglenieiitet för Lotsverket stadgas, att Lotsstyrelsen eger bevilja lotskapten tjenstledighet under högst V,U månad. Söker lotskapten längre tids ledighet, skall styrelsen hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:t. Lotskapten beviljar ledighet under högst 1 månad åt underlydande inom lotsfördelningen. Fråga om längre tids ledighet anmäles af lotskaptenen hos Lotsstyrelsen. De hufvndsakliga bestämmelserna rörande vilkoren för uflöningsförmånernas åtnjutande vid Lotsverket finnas intagna dels i K. brefvet den 15 februari 1881 beträffande nya författningar rörande Lotsverket samt dels i de samma dag utfärdade nådiga förordningen angående Lotsverket och tjenstgöringsreglenieiitet för Lotsverket. I afseende på lön gäller för Lotsverkets befäl, underbefäl oeh betjening, att en hvar åtnjuter för den tjenstebefattning å stat, till hvilken han blifvit utnämnd eller hvilken han under ledighet på grund af förordnande uppehåller, den derför anvisade lön från och med månaden näst efter den, under hvilken utnämningen eller förordnandet skedde, till och med den månad, i hvilken han åtgår eller under hvilken förordnandet upphör. Tjrnstf/örinyspenniitgar uppbäras af Lotsverkets befäl och underbefäl i allmänhet under den tid hvarjc löntagare förrättar sin tjenst. Dock ega vederbörande att vid inträffad sjukdom eller beviljande al tjenstledighet medgifva, att tjenstgöringspenningarna bibehållas af befäl nnder högst lv^niånad samt af underbefäl under högst en månad årligen, allt under vilkor att kronan icke tillskyndas någon utgift tor tjenstens uppehållande under tiden. Den, som nnder inträffad ledighet på grund af förordnande uppehåller tjenstebefattning, eger att uppbära tjenstgöringspenningarna tor den högre graden, mot afstående af sina egna tjenstgöringspenningar, från den dag tjenstgöringen börjar till och med den dag den upphör. Uppmuntrinfispenningar uppbäras af Lotsverkets betjening under den tid löntagaren sin tjenst förrättar äfvensom under sjukdom, men kunna nnder tjenstledighet for svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskildt uppdrag in-

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. O. Landtmäteriet. Stockholm : Iwar Hæggström, 1868-1911. Täckningsår: 1867-1910. Landtmäteriet bytte år 1878 namn till Landtmäteristyrelsen Efterföljare:

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct. 1828 med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827 INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET

CHEFENS FÖR KONGL. JUSTITIE-DEPARTEMENTET INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. B, Rättsväsendet. Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse. Stockholm : P. A. Norstedt, 1860-1913. Täckningsår: 1857/58-1912 = N.F.,

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Det militära ackordssystemet

Det militära ackordssystemet Det militära ackordssystemet Lite förenklat kan man säga att ackord var ett sätt att sälja och köpa tjänster som användes förr i tiden, både inom offentlig förvaltning och inom krigsmakten. Ackord var

Läs mer

Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m.

Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m. Äldre soldatbenämningar, militära grader, m.m. Denna listas beskrivningar är mycket kortfattade. Ibland ger källorna (till synes) motstridiga uppgifter. I listan har ej hänsyn tagits till tidsaspekter,

Läs mer

Rullor och annat spännande

Rullor och annat spännande Rullor och annat spännande Malmö Släktforskarförening Tema: Rullor och annat spännande Vad är skillnaden mellan en ryttare och en soldat? Jämförelse Kavalleri - Infanteri Kavalleri Hästar Ryttare Rusthåll

Läs mer

SVENSK SCENKONST. Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R

SVENSK SCENKONST. Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R SVENSK SCENKONST Branschorganisation för arbetsgivare inom musik, dans och teater S T A D G A R Antagna den 1 januari 1947 Reviderade den 3 november 1969, den 18 maj 1984, den 16 april 1985, den 2 april

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

INLEDNING. Föregångare:

INLEDNING. Föregångare: INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1862-1910. Täckningsår:

Läs mer

Organisation des armées suédoises Période 1790-1815 (3) (par Ludovic ISNARD 2005)

Organisation des armées suédoises Période 1790-1815 (3) (par Ludovic ISNARD 2005) Organisation des armées suédoises Période 1790-1815 (3) (par Ludovic ISNARD 2005) Tableaux des effectifs de l'armée régulière suédoise (réserve et milice exceptées) Les tableaux d'effectifs sont de Magnus

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Till den musikälskande allmänheten! Bland mer slag musikinstrument, kommit i bruk bland alla den intager kroppsarbetande, alla mer som under stånd senare åren allt

Läs mer

INLEDNING TILL. Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, 1915-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1917.

INLEDNING TILL. Kungl. Pensionsstyrelsen. Stockholm, A.-B. Fahlcrantz, 1915-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1914-1917. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. X, Avlönings- och pensionsstatistik. Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse avgiven... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1882-1915.

Läs mer

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN

SVENSKA HOTELLPORTIERFÖRENINGEN STADGAR FÖRENINGENS FIRMA 1 Föreningens namn är Svenska Hotell Portier Föreningen FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål är att verka för sammanslutning av inom Sverige arbetande hotellportierer/concierger

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103. Kongl. Maj:ts nådiga förordning. Angående explosiva varors transporterande på järnväg SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1897:103 Kongl. Maj:ts nådiga förordning (Rubrik och datum kungörs från predikstolen.) Angående explosiva varors transporterande på järnväg Given Stockholms slott den 19 november

Läs mer

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län.

Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan. Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. N 35/ f 366 Ank d 28/3 1893 2 Bil A SD Inf till domhafvande i Westra domsagan Till Konungens Befallningshafvande i Jemtlands län. Sedan till min kännedom kommit att arbetsqvinnan Emma Kristina Landberg,

Läs mer

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna

Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Bilaga 3 Dikningsföretagen i 1918 års vattenlag sammanfattning av reglerna Sammanställt av Lantbruksstyrelsen 1981 PM Angående ett dikningsföretags organisation och funktion Enligt bestämmelserna i vattenlagen

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1873-1911. Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser

Läs mer

Göteborgs befästningar och garnison

Göteborgs befästningar och garnison 1 Göteborgs befästningar och garnison Boken skrevs av Valdemar Ljungberg och publicerades i samband med stadens trehundraårsjubileum. Boken är ett resultat av en livslång forskargärning och är att betrakta

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 RI/(S TEL Era/V 707, Pris/avant sändes V på begäran francø. Ttis-Xutanü Patenterade Sjelfströendeç Torfmullsklosetter samt V % Lösa LOCk - *å* E. L. ÅnÅer 0n fk1osettfabrik..

Läs mer

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865.

Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. Lerums kommunalstämma 1865 Protokoll hållet vid extra kommunal stämma vid Lerums församling uti Lerums skola d 15 Mars 1865. S.D. Med anledning af derom gjort kungörande hade af församlingens ledamöter

Läs mer

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860.

Underdånigt förslag. till FÖRORDNING. om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Underdånigt förslag till xx FÖRORDNING om sågverks anläggande och begagnande. Helsingfors, å Kejserliga Senatens tryckeri, 1860. Till Hans Kejserliga Majestät Från den för revision af författningen rörande

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITEt

GÖTEBORGS UNIVERSITEt GÖTEBORGS UNIVERSITEt KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetsnämnden Kristina Hermansson 2010-10-26 Hemställan 1/2 Till universitetsstyrelsen Hemställan om att utse ledamot samt ersättare i Stiftelsen

Läs mer

Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby.

Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby. Stadgar. 1 Uppgift. 1.1 Upplands Väsby Pistolskytteklubb (nedan kallad Föreningen) utgör en sammanslutning av pistolskyttar i Upplands Väsby. 1.2 Föreningen som är opolitisk och står utanför alla religioner,

Läs mer

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln

190*. - itotiqmbet N* 4. N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln 190*. - itotiqmbet N* 4. Ekonomiutskottets betänkande N:o 2 i anledning af en i Landtdagen väckt motion till lag angående tillverkning och införsel af margarin samt handeln därmed. Landtdagen har jämte

Läs mer

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma

Beträffande erinran eller löfte öfverlämnas till respektive kårer att tillsvidare härom bestämma Sveriges Scoutförbund Protokollsbilagor 1 1 Uppgift Bilaga 1-3 till protokoll 1 & 2, Sveriges Scoutförbund (den 3-4 jan. ) Förslag till Stadgar för Sveriges Scoutförbund. Förbundets uppgift är att bland

Läs mer

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL. Veterinärvård vid armén. År 1948. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. INLEDNING TILL Veterinärvård vid armén / Överfältveterinären. Stockholm, 1946-1957. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1945-1955. 1945-1951: med innehållsförteckning och parallelltitel på

Läs mer

STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*.

STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*. STATENS JERNYÄGM. STOCKHOLM, 1862. P. A. NORSTEDT A 8ÖNJ5R, KONGJi. BOKTRYCK AK*. KAP. I. Allmänna Bestämmelser. f De vid statens jernvägar anställde Regletjenstemän och betjente skola under göring vara

Läs mer

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864.

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. L) STATENS JERNVÄGSTRAFIK 1. TRAFIK-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1862. STOCKHOLM, 1864. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens

Läs mer

S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N

S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N 2011-04-12 S T I P E N D I E R E G L E M E N T E N Innehåll Adolf Björkanders resestipendium sid. 2 Arpis premium sid. 3 Ellen Wedelins bostadsstipendium sid. 4 Ivar Hallbergs stipendium sid. 5 Jonas Samzelii

Läs mer

Uppfostringsnämnden.

Uppfostringsnämnden. 199 XIII. Uppfostringsnämnden. Den af Uppfostringsnämnden till Stadsfullmäktige inlemnade berättelsen, omfattande Nämndens verksamhet under åren 1899 och 1900, är af följande innehåll: Två år hafva förflutit,

Läs mer

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55. INLEDNING TILL Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1817/1821-1851/55. Kungl. Maj:ts överståthållares i Stockholms stad och Kungl. Maj:ts befallningshavandes

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO.

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO. Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Beredskapsavtal Förhandlingsprotokoll 2 januari 1990 / 22 mars 1990 Par ter

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.

Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Namn och ändamål. Medlemskap. Besittningsrätt

Namn och ändamål. Medlemskap. Besittningsrätt Stadgar för Bostadsföreningen Söderbo utan personlig ansvarighet 1994-04-24 2004-05-16: ändring 5 andra stycket 2005-05-26: Nytt stycke tillagt till 5 angående överlåtelseavgift och pantsättningsavgift

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen

STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen STADGAR För Läkemedelsindustriföreningen 1 FIRMA Föreningens firma är Läkemedelsindustriföreningen. 2 INTRÄDE Föreningen utgör en sammanslutning av i Sverige verksamma läkemedelsföretag, som dock inte

Läs mer

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992.

INLEDNING. Efterföljare: Sveriges järnvägar. Stockholm : Statens järnvägar, 1955-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1953-1992. INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden. Stockholm : Kungl. Järnvägsstyrelsen, 1913-1954. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Årg. 1939-1947 med fransk parallelltitel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om upphävande av vissa av Centrala uppbördsnämndens bindande förklaringar; SFS 2001:333 Utkom från trycket den 12 juni 2001 utfärdad den 31 maj 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-5801_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades

Läs mer

SOLLENTUNA 1/95 FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA 1/95 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 1/95 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 ANVISNINGAR till NORMALPENSIONSREGLEMENTE FÖR HELTIDSSYSSELSATTA KOMMUNALA FÖRTROENDEMÄN (KPRF) I DESS UTFORMNING FRÅN 1983-01-01 Reglementets tillämpningsområden m m 1 I likhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn; SFS 2000:461 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Besknifning 00h bruksanvisning Bröderna Hedlunds i Höghed & Bollnäs n HnLs0nnn0n Pdriåskuránt derå. Eftertryck häraf och eftterapnning af Ilelsokatorn förbjudas.

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN

STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN ASTRONOMEN Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Astronomen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013 i AV x -»i * Ä Ekbu 1-:3AéTiAAÄNjjiVfVvNgih2.0.7.f As istolar, patenterade af i BERGSERÖM, Smedjegatan 20, Jönköping. De stolar, som jag härmed har nöjet presentera

Läs mer

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE HUFVUDSTADEN STOCKHOLM, Jln'JTE :-;rj'f'lvme::\t 1"("1: 1l1 :8:-; OMCIFl'iINGAX (l (' H :" 'I' n i.k IIIl L :VI:-; L,~ 1\, ISS5. Ai P. A. HULDBERG. THl':'I'TJUSI>E AfWÅ:\GJ';N.

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

INLEDNING TILL. Efterföljare:

INLEDNING TILL. Efterföljare: INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:

Läs mer

Särskild ]Sagot Berättelse Ordningsstadganden CTpplysningar Om December. Lagstiftningen 1892 1892 Om 256). erdhüslänsk FISKERITIDSRRI fo^jl^ UTGIFVEN AF AXEL YILH. LJUNGMAN. 1^ N:o 55 60. Januari 1892.

Läs mer

KAPITALPENSION - Försäkringsvillkoren gäller för Kapitalpension med och utan Återbetalningsskydd samt Premiebefrielse.

KAPITALPENSION - Försäkringsvillkoren gäller för Kapitalpension med och utan Återbetalningsskydd samt Premiebefrielse. Försäkringsvillkor 2006-11-17 KAPITALPENSION - Försäkringsvillkoren gäller för Kapitalpension med och utan Återbetalningsskydd samt Premiebefrielse. 1. Försäkringsavtalet 2. Ikraftträdande 3. Vanliga begrepp

Läs mer

Stadgar för VIGGBYHOLMS BÅTKLUBB

Stadgar för VIGGBYHOLMS BÅTKLUBB Stadgar för STADGAR GÄLLANDE FÖR - ANTAGNA 1983 - REVIDERADE 1989, 1990, 1995, 1996, 1997, 1998, 2005, 2011-05-19/CN. 1. NAMN OCH HEMORT Viggbyholms båtklubb bildades den 31 augusti 1947 under namnet Stora

Läs mer

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898

C.A. Norling. Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 C.A. Norling Husqvarna smidesbälgar och ässjor. Husqvarna 1898 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-10. Vissa regler om ränta i samband med återkrav

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-10. Vissa regler om ränta i samband med återkrav 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-10 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Vissa regler om ränta i samband

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning

Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning Försäkringsvillkor 1 juli 2015 för ansluten avtalspension 1 Försäkringsavtalet Försäkringsgivare är Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ) Bolaget,

Läs mer

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915.

Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. Protokoll fördt på Lyngseidet den 21 augusti 1915. 1. Sektionen afreste på morgonen från Övergaard till Kvesmenes. Under färden demonstrerade lappeopsynsbetjenten Randulf Isaksen flyttningsvägen mellan

Läs mer

STADGAR FÖR CHALMERS DYKARKLUBB CDK

STADGAR FÖR CHALMERS DYKARKLUBB CDK STADGAR FÖR CHALMERS DYKARKLUBB CDK Antagna 1969-03-06 Reviderade 1969-12-16 1971-12-16 1974-12-12 1975-11-27 1976-05-04 1984-12-11 1995-12-05 1999-03-17 2002-03-06 2004-03-04 2009-02-26 Innehåll 1-3 Medlemskap

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning:

Statistisk tidskrift / Efterföljare: Journal of official statistics : JOS Anmärkning: INLEDNING TILL Statistisk tidskrift / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : Norstedt, 1860-1919. H. 165, utg. 1919 utgör register till 1860-1913. I Statistisk tidskrift årgångarna 1871-1913

Läs mer

Länsförsäkringar Liv. Allmänna villkor för Reflex Fondförsäkring

Länsförsäkringar Liv. Allmänna villkor för Reflex Fondförsäkring Länsförsäkringar Liv 1999-01-01 Allmänna villkor för Reflex Fondförsäkring LWAB 03183 Utg 00 98-11 1. Inledande bestämmelser Dessa villkor är tillämpliga på livförsäkring med anknytning till värdepappersfonder.

Läs mer

Stadgar. Sammanträdesdatum 2011-11-19

Stadgar. Sammanträdesdatum 2011-11-19 Stadgar Sammanträdesdatum 2011-11-19 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning af samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte

Läs mer

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan. Styrelsen för Lagercrantz Group AB:s förslag till beslut på årsstämma den 28 augusti 2012 samt yttranden enligt 18 kap 4 och 19 kap 22 aktiebolagslagen 9 Disposition beträffande bolagets vinst enligt den

Läs mer

Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning

Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning Avtalspension SAF-LO Ålderspension med fondförvaltning Försäkringsvillkor 1 januari 2014 för icke-ansluten avtalspension 1 Försäkringsavtalet Försäkringsgivare är Nordea Livförsäkring Sverige AB (publ)

Läs mer

Remissinstanser för Miljöprocessutredningens betänkande Miljöprocessen (SOU 2009:10)

Remissinstanser för Miljöprocessutredningens betänkande Miljöprocessen (SOU 2009:10) Remissinstanser för Miljöprocessutredningens betänkande Miljöprocessen (SOU 2009:10) Bilaga 7 Justitieombudsmannen, Riksrevisionen, Högsta domstolen, Svea hovrätt Miljööverdomstolen, Nacka tingsrätt Fastighetsdomstolen

Läs mer

Stadgar Gerlesborg 2:1 ef 2015-11-18

Stadgar Gerlesborg 2:1 ef 2015-11-18 Stadgar för Gerlesborg 2:1 ekonomisk förening 290754/08 Diarie nr. Bolagsverket Affärsidé: Uthyrning och underhåll av ändamålsenliga lokaler till olika kulturverksamheter som drivs av KKV-B och andra föreningar

Läs mer

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904

Svensk-engelska motoraktiebolaget. Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen. Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 Svensk-engelska motoraktiebolaget Prislista å motorer för benzin, gasolja och fotogen Stockholm : Svensk-engelska motor-aktiebolaget 1904 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än europeiska

Läs mer

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55.

INLEDNING TILL. Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska

Läs mer

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN STADGAR, ORDNINGSREGLER OCH ARRETSORDNING FÖR SVENSKA TEKNOLOGFÖREN INGEN OCH DESS AVDELNINGAR SAMT BESTÄMMELSER KÖR DESS FONDER JÄMTE ÖVERENSKOMMELSER MELLAN SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN SAMMANSLUTNINGAR

Läs mer

FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER. DANICA PENSION FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (Fastställd av styrelsen 2014-11-14)

FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER. DANICA PENSION FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (Fastställd av styrelsen 2014-11-14) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER DANICA PENSION FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG (Fastställd av styrelsen 2014-11-14) FÖRSÄKRINGSTEKNISKA RIKTLINJER 3 1 ALLMÄNT 3 1.1 F örsäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt

Läs mer

Fattigvårdsstyrelsen.

Fattigvårdsstyrelsen. 168 III. Fattigvårdsstyrelsen. Den af Fattigvårdsstyrelsen till Drätselkammaren afgifna redogörelsen för dess verksamhet under år 1899 är af följande lydelse: Under årets lopp har styrelsen för stadens

Läs mer

Till Hans Kejserliga Majestät,

Till Hans Kejserliga Majestät, kö N:o 2. Komitébetänkande. 1891. (( METSÄT I S TE E LL T N E Till Hans Kejserliga Majestät, från komitén för revision af stadgandena angående vilkoren vid försäljning af sågtimmer från kronoskogarne

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår: INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

AMF Tjänstepension - Fondförsäkring

AMF Tjänstepension - Fondförsäkring Försäkringsvillkor för AMF Tjänstepension - Fondförsäkring Gäller från och med 2016-01-01 för försäkringsavtal tecknade före 2014-01-01. Nyteckning och/eller premieinbetalning kan inte göras. 1. ALLMÄNT

Läs mer

Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning:

Sveriges officiella statistik i sammandrag Efterföljare: Statistisk årsbok för Sverige Anmärkning: INLEDNING TILL Sveriges officiella statistik i sammandrag / utgiven av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1860-1913. Fr. o m. årgång 1871 publicerad som första nummer i Statistisk tidskrift.

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln)

General von Döbelns avskedstal till de finska trupperna i Umeå 8.10.1809 (RA/Biographica von Döbeln) Tal till Finska Trouppen d[e]n 8. Octob[e]r 1809. Jag har samlat Arméen, at tillkännagifva, det en priliminaer freds Afhandling den 17:de September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska magten. Denna

Läs mer

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2).

INLEDNING TILL. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1999. (Demografiska rapporter ; 1999:2). INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1857-1912. Täckningsår: 1851/55-1910. Föregångare: Tabell-commissionens

Läs mer

reglemente för älvdalens besparingsskog

reglemente för älvdalens besparingsskog reglemente för älvdalens besparingsskog LAG OM ALLMÄNNINGSSKOGAR I NORRLAND OCH DALARNA reglemente för älvdalens besparingsskog Fastställt av länsstyrelsen i Dalarnas län att gälla från och med den 1 oktober

Läs mer

STADGAR FÖR VISBY TENNISKLUBB

STADGAR FÖR VISBY TENNISKLUBB Förslag till nya stadgar STADGAR FÖR VISBY TENNISKLUBB Visby Tennisklubb har till ändamål att verka för att medlemmarna kan utöva tennis och annan passande idrottsverksamhet i enlighet med klubbens vision

Läs mer

Lunds Lasaretts Idrottsförening

Lunds Lasaretts Idrottsförening Lunds Lasaretts Idrottsförening MÅLSÄTTNING 1 Lunds Lasaretts idrottsförening är en korporationsidrottsförening för personalen inom Lunds sjukvårdsdistrikt, stiftad den 9 oktober 1950. Föreningen har som

Läs mer

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912. Helsingfors den 23 april 1912. Till Filialstyrelsen i Vasa län. Centralstyrelsen för Konkordia Förbundet får härmed tillsända Filialstyrelsen följande handlingar: a) Afskrift af en till Förbundet ingifven

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1987:37 PENSIONERING P Utkom från trycket den 23 december 1987 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial,

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen Hugin nr 24 u.p.a

Stadgar för Bostadsföreningen Hugin nr 24 u.p.a Stadgar för Bostadsföreningen Hugin nr 24 u.p.a 1 Namn och ändamål Föreningens firma är Bostadsföreningen Hugin nr 24 utan personlig ansvarighet. Föreningen har till ändamål att äga och förvalta fastigheten

Läs mer

Law 1904-26 p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST

Law 1904-26 p 1on certain international legal facts concerning matrimony and guardianship SFST SFST Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013

Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013 Bolagsordning för AFA Sjukförsäkringsaktiebolag (502033-0642) beslutad vid extra bolagsstämma den 25 september 2013 1 Bolagets firma Bolagets firma är AFA Sjukförsäkringsaktiebolag. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01

Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01 Tjänstegrupplivförsäkring Trygghetsstiftelsen Villkor 2012-01-01 Innehåll 1. Det som berör försäkringstagaren 1.1 Försäkringsavtal 1.2 Uppsägning av försäkringsavtalet 1.3 Försäkringstagare försäkrad 1.4

Läs mer