Vansbro 8 kommun. Förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10, Vansbro kommun.

Transkript

1 - Fastigheten - Ansökan - Bedömning Vansbro 8 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 55/2013 Ärende KS 2013/624 Förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10, Vansbro kommun. Beslut Utskottet Leva och bo föreslår kommunstyrelsen besluta att bevilja sökt förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10. Ärendet Förhandsbesked för avstyckning av tomt: Förutsättningar är belägen i byn Ilbäcken, Huln och är en lantbruksfastighet. Förhandsbesked gäller avstyckning från Ilbäcken 12:10 till en egen fastighet med en yta av ca 2000 kvm. - Besök om förhandsbesked inkom till kommunen den har gjorts på plats av Åsa Joelsson. har gjorts av om påverkan på värdena för friluftslivet, djur- och växtlivet är acceptabel, inget tyder på att annat än att bedömningen är acceptabel. Förslag Nall Lasse Andersson föreslår: att bevilja sökt förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10. Beslutsunderlag Ansökan om förhandsbesked Situationsplan Beslutet expedieras till. Sökande Lantmäteriet Källvägen Malung. Justerare Utdragsbestyrkande /

2 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning L Enhetschef Åsa Joelsson asa.joelsson@vansbro.se KOMMUNSTYRELSEN Förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10, Vansbro kommun. Rekommendation till beslut att bevilja sökt förhandsbesked för avstyckning av fastigheten Ilbäcken 12:10 enligt de handlingar som inlämnats till Kommunstyrelsen Sammanfattning Förhandsbesked för avstyckning av tomt. Förutsättningar Fastigheten är belägen i byn Ilbäcken, Hulån och är en lantbruksfastighet. Förhandsbesked gäller avstyckning från Ilbäcken 12:10 till en egen fastighet med en yta av ca 2000 kvm. Ansökan om förhandsbesked inkom till kommunen den Besök har gjorts på plats av Åsa Joelsson. Bedömning har gjorts av om påverkan på värdena för friluftslivet, djur- och växtlivet är acceptabel, inget tyder på att annat än att bedömningen är acceptabel. Beslutsunderlag Ansökan om förhandsbesked Situationsplan Beslutet expedieras till : Sökande Tjut ilbacken 12_10[1] Lantmäteriet Källvägen Malung. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

3 Vansbro kommun 6 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 54/20 13 Ärende KS 20 13/622 Bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus, Maimsta 12:2 Beslut Utskottet Leva och bo kommunstyrelsen att bevilja bygglov och strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. föreslår besluta Sökande: Andreas Ohlén, Fortuna strand 67, Rydebäck. Ärendet Ärendet avser en ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus. Fastigheten omfattas inte av detaljplan men av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser då fastigheten är belägen vid sjön Stor Nåsen. Byggnaden avses uppföras inom den hävdande tomtplatsen på fastigheten Malmsta 12:2. Särskilt skäl att bevilja strandskyddsdispens får anses finnas i att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Ansökan inkom Den sammanlagda ytan (BTA) är 35 kvm VA-teknisk granskning har ej utförts då det ej finns vatten och avlopp i byggnaden. Besök har gjorts på platsen av Åsa Joelsson och Lars Östlund Bedömningen har gjorts att växt- och djurlivet kommer inte att påverkas av åtgärden. Länsstyrelsen i Dalarnas län har rätt att överpröva kommunstyrelsens beslut att meddela dispens från milj öbalken. Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom till Länsstyrelsen besluta om en prövning skall ske eller inte. 1 det fall Länsstyrelsen begär in ärendet för prövning kan dispensbeslutet komma att upphävas om det inte finns förutsättning för dispens. Sökanden rekommenderas att hos kommunstyrelsen kontrollera om Länsstyrelsen begärt in ärendet för prövning. Delgivning sker till lokala skattemyndigheten och Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Beviljat bygglov och strandskyddsdispens gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslut om bygglov och strandskyddsdispens. upphör att Juserare Utdragsbestyrkande

4 Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 54/2013, forts. Ansvaret för att byggnationen utförs enligt PBL och att Kommunstyrelsens föreskrifter följs ligger på den som för egen räkning (byggherren) utför byggnationen. Handlingarna har granskats enligt PBL 3 kap. (yttre utformning, läge och användning). Förslag Nall Lasse Andersson föreslår: att bevilja bygglov och strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Sökande: Andreas Ohlén, Fortuna strand 67, Rydebäck. Beslutsunderlag Ansökan om strandskyddsdispens Ansökan om bygglov Situationspian Fasadritning Justerare Utdragsbestyrkande

5 1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Enhetschef Åsa Joelsson asa.joelsson@vansbro.se Tel: KOMMUNSTRYELSEN Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus, Malmsta 12:2 Rekommendation till beslut Att bevilja bygglov och strandskyddsdispens med det särskilda skälet att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Fastighet: Malmsta 12:2 Sökande: Andreas Ohlén Fortuna strand RYDEBÄCK Sammanfattning Ärendet Ärendet avser en ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus. Fastigheten omfattas inte av detaljplan men av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser då fastigheten är belägen vid sjön Stor Nåsen. Byggnaden avses uppföras inom den hävdande tomtplatsen på fastigheten Malmsta 12:2. Särskilt skäl att bevilja strandskyddsdispens får anses finnas i att den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen mark. Ansökan inkom Tjut malmsta 12_2[1] Den sammanlagda ytan (BTA) är 35 kvm VA-teknisk granskning har ej utförts då det ej finns vatten och avlopp i byggnaden. Besök har gjorts på platsen av Åsa Joelsson och Lars Östlund Bedömningen har gjorts att växt- och djurlivet kommer inte att påverkas av åtgärden. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

6 2(3) Slutsats Länsstyrelsen i Dalarnas län har rätt att överpröva kommunstyrelsens beslut att meddela dispens från miljöbalken. Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom till Länsstyrelsen besluta om en prövning skall ske eller inte. I det fall Länsstyrelsen begär in ärendet för prövning kan dispensbeslutet komma att upphävas om det inte finns förutsättning för dispens. Sökanden rekommenderas att hos kommunstyrelsen kontrollera om Länsstyrelsen begärt in ärendet för prövning. Delgivning sker till lokala skattemyndigheten och Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Beviljat bygglov och strandskyddsdispens upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslut om bygglov och strandskyddsdispens. Ansvaret för att byggnationen utförs enligt PBL och att Kommunstyrelsens föreskrifter följs ligger på den som för egen räkning (byggherren) utför byggnationen. Handlingarna har granskats enligt PBL 3 kap. (yttre utformning, läge och användning) Beslutsunderlag Ansökan om strandskyddsdispens Ansökan om bygglov Situationsplan Fasadritning Information Detta beslut kan överklagas enligt anvisning. Tjut malmsta 12_2[1] Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

7 3(3) Hur man överklagar Kommunstyrelsens beslut Om Ni inte är nöjd med Kommunstyrelsens beslut kan Ni överklaga skriftligt hos länsstyrelsen. Överklagandet skall därvid ges in till den myndighet som har meddelat beslutet d v s till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen överlämnar därefter överklagandet, som inkommer i rätt tid, till länsstyrelsen. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att t ex ange paragraf i protokollet eller ärendets diarienummer. Om det är ett delegationsbeslut, ange datumet när beslutet fattades. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. För att Kommunstyrelsen skall kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha inkommit till kommunen senast inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet. Om Kommunstyrelsen finner att beslutet är uppenbart oriktigt t ex på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning har nämnden skyldighet att i vissa fall ompröva sitt beslut. Underteckna skrivelsen och uppge namn, personnummer, ev. organisationsnummer, postadress och telefonnummer. Om Ni anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Sänd i så fall med fullmakt. Om något är oklart kan Ni vända er till Kommunkontoret. Adressen är: Vansbro kommun Kommunstyrelsen. Medborgarhuset Vansbro Tel. nr miljo-bygg@vansbro.se Beslutet expedieras till : Sökande Länsstyrelsen, Naturvårdsenheten, FALUN Tjut malmsta 12_2[1] Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

8 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Protokollsutdrag KS Se 124 Ärende KS 2013/614 Livsmedelstaxa 2014 Beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Ärendet Enligt livsmedelslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ta ut avgifter för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Förslag till beslut Ordförande föreslår: att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Livsmedelstaxa Justerare Utdragsbestyrkande

9 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2013/614 Miljö/Hälsoinsp Emelia Frimodig BESLUTSINSTANS Ny livsmedelstaxa Rekommendation till beslut Att anta förslag till ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Ny timavgift föreslås bli 875 kr. Sammanfattning Enligt livsmedelslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ta ut avgifter för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Bakgrund Efter revision utförd av länsstyrelsen i Dalarna, framfördes kritik mot Vansbro kommun att livsmedel inte har en differentierad taxa gentemot övrig offentlig tillsyn. Livsmedelstillsynen ska inte vara skattefinansierad, utan ska täckas av inkomsterna från tillsynsobjekten ( Förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll). Det som räknas in i tillsynstimmar mot kund inom livsmedel är inte lika omfattande som i övrig offentlig tillsyn. De delar som inte anses ingå i kontrolltiden är till exempel resor till och från kontrollobjekten och information och rådgivning. För att full kostnadstäckning ska uppnås innebär det då att antalet tillsynstimmar mot kund blir färre men avgiften högre. TJÄNSTEUTLÅTANDE lismedelstaxa 2014.docx För att få fram timavgiften så läggs kostnaden för handläggare (lön plus påslag), OHkostnader (lokaler, IT, städ o.s.v.) samt kostnader för nämnd ihop. Detta delas sedan med de effektiva timmarna som läggs på tillsyn. Beslutsunderlag Taxa Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

10 TAXA för Vansbro kommuns offentliga kontroll av Livsmedel Taxan gäller fr.o.m. 1 januari 2014 Fastställd av kommunfullmäktige i Vansbro kommun 2013-xx-xx, KF xx

11 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 Taxa för Vansbro kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Vansbro kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning, som ska prövas enligt EG förordningen 853/ 2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning, 3. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för handläggning som föranleds av överklagande av beslut av enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av kommunstyrelsen eller jävsnämnden. Timavgift 5 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 875 kronor per timme kontrolltid. Timavgiftens storlek beslutas av kom munfullmäktige. Avgiftsuttag sker i förhållande den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhå llande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de an dra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och my n- digheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 2

12 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 Avgift för prövning 6 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG förordningen 853/ 2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kom m unen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhet s- klass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 7 För godkännande av en anläggning som avses i 6, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver go d- kännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt 6. 8 Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 9 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsver k- samhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Årlig kontrollavgift 10 För norm al offentlig kontroll av en livsm ed elsanläggning enligt 11 livsm e- delslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid kommunstyrelsen eller jävsnämnden fastställt för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper, bestämning av kontrolltid stillägg baserat på en inform ationsm odul sam t en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten där avgiften successivt ökar för varje kategori. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets gällande vägled ning Riskklassning av livsm ed elsanläggningar och beräkning av kontrol l- tid. Den årliga kontrolltid en för varje riskklass, kontrolltid stillägg och erfare n- hetsklass framgår av vägledningens tabeller. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 3

13 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel Om en tillämpning av 10 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 12 Fast årlig avgift omfattar kalend erår och får tas ut i förskott. 13 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verk samheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilld elas annan ko n- trolltid, ska den nya avgiften betalas från och m ed det följande kalenderåret. 14 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att d en årliga kontrollavgiften ska betalas av livsm ed elsföretagare vars verksa m- het är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för d ricksvattenfö r- sörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 15 För kom m unstyrelsens eller jävsnäm nd ens bem anning vid styckningsanläggningar tas utöver d en årliga kontrollavgiften ut en bem anningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/ samt i 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsm edel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltid en m ultipliceras med tim taxan. Avgiften ska m o t- svara nämnd ens faktiska kostnad er för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 16 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/ 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder - och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska 4

14 Vansbro kommuns taxa för kommunstyrelsen och jävsnämnden, området livsmedel 2014 den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 17 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 18 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollm ynd igheten får sätta ned eller efterskänka d en årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 4 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för god kännand e, registrering eller bem anning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 19 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Vansbro kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 20 Av 33 livsmedelslagen framgår att kommunstyrelsen eller jävsnämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 21 Av 31 livsmedelslagen framgår att kommunstyrelsens eller jävsnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. 1. Denna taxa träder i kraft

15 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Protokollsutdrag KS Se 123 Ärende KS 2013/625 Ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB Beslut Utskottet styrning och ekonomi föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta 1. att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal för Dala Vatten och Avfall AB enligt utarbetat förslag 2. att tidigare beslutat aktieägaravtal i och med detta slutar att gälla under förutsättning av att övriga kommuner (Gagnef, Leksand och Rättvik) beslutar att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal 3. att godkänna ny bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB 4. att uppdra till kommunens ombud på bolagsstämman att rösta för att fastställa bolagsordningen Ärendet Ägarkommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro har gemensamt tagit fram förslag till ägardirektiv och en revidering av tidigare beslutade aktieägaravtal och bo-lagsordning för Dala Vatten och Avfall AB. Förslag till beslut Ordförande föreslår: 1. att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal för Dala Vatten och Avfall AB enligt utarbetat förslag 2. att tidigare beslutat aktieägaravtal i och med detta slutar att gälla under förutsättning av att övriga kommuner (Gagnef, Leksand och Rättvik) beslutar att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal 3. att godkänna ny bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB 4. att uppdra till kommunens ombud på bolagsstämman att rösta för att fastställa bolagsordningen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerare Utdragsbestyrkande

16 Aktieägaravtal Dala Vatten och Avfall AB Mellan Gagnefs kommun, , Box 1, Gagnef, Leksand Vatten AB, , (LVAB), Box 207, Leksand, Rättviks kommun Kommunhus AB, , (RKAB), Rättvik och Vansbro Kommun, , Vansbro har denna dag följande avtal träffats. 1. Bolaget och dess verksamhet mm. Detta aktieägaravtal ersätter tidigare ingånget aktieägaravtal mellan parterna daterat Parterna skall gemensamt äga Dala Vatten och Avfall AB (nedan kallat Bolaget), med ett aktiekapital uppgående till lägst kronor och högst kronor. Aktierna i Bolaget skall ägas av parterna med en fjärdedel vardera. Aktieägaravtalet omfattar parternas nuvarande och framtida aktier i Bolaget. Parterna skall lojalt verka för Bolagets bästa. Bolagets verksamhet skall bestå i att - svara för ägarnas eller dess dotterbolags verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - svara för ägarnas eller dess dotterbolags åtaganden enligt miljöbalken eller vad som i övrigt åligger kommunerna i annan lagstiftning avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, - svara för drift, skötsel och underhåll av ägarnas eller dess dotterbolags fastigheter och anläggningar avseende vatten, avlopps- och avfallsfrågor. - svara för respektive ägares eller dess dotterbolags administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring, upphandling och kundtjänst inom va och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare gemensam antagen policy. Vidare skall Bolaget tillhandahålla ägarna eller dess dotterbolag kvalificerad kompetens och resurser inom va och avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget skall vidare kunna åta sig uppdrag från ägarna eller dess dotterbolag som är förenliga med ovanstående verksamhet.

17 2 Önskar ytterligare någon kommun eller något kommunalägt bolag inträda som aktieägare och delta i verksamheten under samma förutsättning som parterna skall aktietilldelning i första hand ske genom riktad nyemission. Ny aktieägare skall förklara sig beredd att inträda som part tillsammans med övriga parter och ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. 2. Bolagsordning Bolagets bolagsordning skall ha det innehåll som framgår av bilaga 1 till detta avtal. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal skall avtalets bestämmelse ha företräde. 3. Styrelse Bolagets styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst åtta och högst tio ledamöter. Kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Rättvik samt Vansbro skall utse vardera två ledamöter. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses av bolagsstämman. Dessa poster utses enligt ett rullande schema för två år i taget fr. o. m år Ordföranden utses de två första åren från Gagnefs kommun och vice ordföranden de två första åren från Leksands kommun. Därefter utses dessa poster i den ordning mellan kommunerna som anges inledningsvis i detta avtal. Är parterna ense kan bolagsstämman utse ytterligare två styrelseledamöter. Styrelsen skall på kallelse av ordförande sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast två veckor efter det att part framställt begäran därom till styrelsens ordförande. 4. Utdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning. Eventuell vinst i bolaget skall i den mån den inte reserveras helt användas för att främja ägarnas syften. 5. Enighet vid vissa beslut Med undantag av vad som stadgas nedan fattas beslut vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. För giltigt styrelsebeslut i följande frågor krävs att av ägarna utsedda styrelseledamöter varit närvarande och eniga. a) Förslag till årsstämma med ändring av bolagsordningen för Bolaget. b) Förslag till årsstämma med ändring av Bolagets aktiekapital. c) Förslag till årsstämma med ändring av Bolagets strategi och inriktning. d) Ingående av avtal/överenskommelse, vilka - oavsett kontraktsvärde - är av strategisk eller principiell betydelse.

18 3 Om beslut i fråga, där enighet enligt ovan krävs, ej kan fattas beroende på att styrelseledamot inte är närvarande vid sammanträdet eller om enighet eljest ej uppnås, skall ärendet bordläggas och avgöras vid styrelsesammanträde att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. Uppnås ej heller vid detta senare styrelsesammanträde enighet skall, på yrkande av styrelseledamot frågan hänskjutas till avgörande på bolagsstämma, att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. 6. Verkställande direktör Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 7. Ägarråd Kommunstyrelsernas ordförande i kommunerna skall fungera som ägarråd och sammanträda minst en gång per år. Ordföranden skall kalla till dessa ägarråd. Minnesanteckningar skall föras och tillställas kommunerna. 8. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 9. Ikraftträdande Detta aktieägaravtal träder ikraft när det godkänts av kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Rättviks och Vansbro kommuner och undertecknats av parterna. 10. Överlåtelse av avtalet Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får ej överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande. Gagnefs och Vansbro kommun skall dock äga möjlighet att överlåta samtliga sina aktier till ett av kommunen helägt aktiebolag och låta bolaget överta rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal. 11. Inlösen av aktier vid parts kontraktsbrott Bryter part mot bestämmelser i detta avtal eller dess bilagor och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse samt vidtas ej rättelse inom 30 dagar efter anmaning, har övriga parter rätt att i förhållande till tidigare aktieinnehav lösa in den felande partens aktier. Skulle endast en av parterna önska utnyttja sin lösenrätt har denna rätt men ej skyldighet att lösa samtliga den felande partens aktier. Inlösen enligt denna bestämmelse utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet. Aktierna skall inlösas till kvotvärdet.

19 4 12. Avtalets upphörande Detta avtal gäller till utgången av år 2024 om inte alla ägare är överens om annat. Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast ett år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med tre år i taget med enahanda uppsägningstid. Detta aktieägaravtal har upprättats i fyra exemplar varav parterna tagit var sitt...den / 2013 Gagnefs kommun Leksands Vatten AB Rättviks kommun Kommunhus AB Vansbro kommun

20 d.nr 2010/211 Aktieägaravtal Dala Vatten och Avfall AB Mellan Gagnefs kommun, , Box 1, Gagnef och Leksand Vatten AB, , (LVAB), c/o Dala Vatten och Avfall AB, Box 234, Leksand och Rättviks kommun Kommunhus AB, , (RKAB), Rättvik och Vansbro kommun, , Vansbro har denna dag följande avtal träffats. 1. Bolaget och dess verksamhet m m. Detta avtal ersätter tidigare ingånget aktieägaravtal mellan Gagnefs kommun, Leksand Vatten AB och Rättviks kommun Kommunhus AB per den 14 februari Parterna skall gemensamt äga Dala Vatten och Avfall AB (nedan kallat Bolaget), med ett aktiekapital uppgående till lägst kronor och högst kronor. Aktierna i Bolaget skall ägas av parterna med en fjärdedel vardera. Aktieägaravtalet omfattar parternas nuvarande och framtida aktier i Bolaget. Aktietilldelning till Vansbro kommun skall ske genom en riktad nyemission. Vansbro kommun förbinder sig att skjuta till aktiekapital om kr till Bolaget. Bolagets totala aktiekapital blir därmed att uppgå till kr. Vansbro kommun förbinder sig att ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. Parterna skall lojalt verka för Bolagets bästa. Bolagets verksamhet skall bestå i att - ombesörja ägarnas eller dess dotterbolags verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - ombesörja ägarnas eller dess dotterbolags åtaganden enligt miljöbalken avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, - ombesörja drift, skötsel och underhåll av ägarnas eller dess dotterbolags fastigheter och anläggningar avseende va och avfall, - ombesörja respektive ägares eller dess dotterbolags administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom va och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare antagen policy.

21 Vidare skall Bolaget tillhandahålla ägarna eller dess dotterbolag kvalificerad kompetens och resurser inom va och avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget skall vidare kunna åta sig uppdrag från ägarna eller dess dotterbolag som är förenliga med ovanstående verksamhet. Önskar ytterligare någon kommun eller något kommunalägt bolag inträda som aktieägare och delta i verksamheten under samma förutsättning som parterna skall aktietilldelning i första hand ske genom riktad nyemission. Ny aktieägare skall förklara sig beredd att inträda som part tillsammans med övriga parter och ansluta sig till ingångna avtal med åtföljande rättigheter och skyldigheter. 2. Bolagsordning Bolagets bolagsordning skall ha det innehåll som framgår av bilaga 1 till detta avtal. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordningen och detta aktieägaravtal skall avtalets bestämmelse ha företräde. 3. Styrelse Bolagets styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst åtta och högst tio ledamöter. Kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Vansbro samt RKAB skall utse vardera två ledamöter. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses av bolagsstämman. Är parterna ense äger bolagsstämman utse ytterligare två styrelseledamöter. Styrelsen skall på kallelse av ordförande sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast två veckor efter det att part framställt begäran därom till styrelsens ordförande. 4. Utdelning Aktierna medför inte rätt till utdelning. Eventuell vinst i bolaget skall i den mån den inte reserveras helt användas för att främja ägarnas syften. 5. Enighet vid vissa beslut Med undantag av vad som stadgas nedan fattas beslut vid styrelsesammanträde med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. För giltigt styrelsebeslut i följande frågor krävs att av ägarna utsedda styrelseledamöter varit närvarande och eniga.

22 a) Förslag till årsstämma med ändring av bolagsordningen för Bolaget. b) Förslag till årsstämma med ändring av Bolagets aktiekapital. c) Förslag till årsstämma med ändring av Bolagets strategi och inriktning. d) Ingående av avtal/överenskommelse, vilka - oavsett kontraktsvärde - är av strategisk eller principiell betydelse. Om beslut i fråga, där enighet enligt ovan krävs, ej kan fattas beroende på att styrelseledamot inte är närvarande vid sammanträdet eller om enighet eljest ej uppnås, skall ärendet bordläggas och avgöras vid styrelsesammanträde att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. Uppnås ej heller vid detta senare styrelsesammanträde enighet skall, på yrkande av styrelseledamot frågan hänskjutas till avgörande på bolagsstämma, att hållas tidigast två och senast fyra veckor därefter på tid som ordföranden bestämmer. 6. Verkställande direktör Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 7. Firmateckning Firman tecknas förutom av styrelsen av två styrelseledamöter i förening samt av styrelseledamot i förening med verkställande direktören. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 8. Ikraftträdande Detta aktieägaravtal träder ikraft när det undertecknats av parterna och i huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Rättviks och Vansbro kommuner. 9. Överlåtelse av avtalet Parts rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta avtal får ej överlåtas eller pantsättas utan samtidig överlåtelse av de aktier som omfattas av avtalet och utan övriga parters skriftliga godkännande. Gagnefs kommun respektive Vansbro kommun skall dock äga möjlighet att överlåta samtliga sina aktier till ett av kommunen helägt aktiebolag och låta bolaget överta rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal. 10. Inlösen av aktier vid parts kontraktsbrott Bryter part mot bestämmelser i detta avtal eller dess bilagor och är avtalsbrottet av väsentlig betydelse samt vidtas ej rättelse inom 30 dagar efter anmaning, har övriga parter rätt att i förhållande till tidigare aktieinnehav lösa in den felande partens aktier. Skulle endast en av parterna önska utnyttja sin lösenrätt har denna rätt men ej skyldighet att lösa samtliga den

23 felande partens aktier. Inlösen enligt denna bestämmelse utesluter dock inte andra påföljder i anledning av kontraktsbrottet. Aktierna skall inlösas till kvotvärdet. 11.Avtalets upphörande Detta avtal gäller till utgången av år Om avtalet inte skriftligen sägs upp av endera parten senast ett år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet med tre år i taget med enahanda uppsägningstid. Detta avtal har upprättats i fyra exemplar varav parterna tagit varsitt. Leksand den / 2010 Gagnefs kommun Leksand Vatten AB Rättviks kommun Kommunhus AB Vansbro kommun

24 Bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB, Godkänd av kommunfullmäktige i Gagnef xxxx-xx-xx, i Leksand xxx-xx-xx, i Vansbro xxxx-xx-xx och Rättvik xxxx-xx-xx. Antagen av årsstämma xxxx-xx-xx 1. Firma Aktiebolagets firma är Dala Vatten och Avfall AB. 2. Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Leksands kommun, Dalarnas län. 3. Verksamhet Aktiebolagets verksamhet ska vara att för kommuner eller kommunala företag som är ägare av bolaget - svara för ägarnas eller dess dotterbolags verksamhet inom allmänna vattentjänster innefattande produktion och distribution av renvatten samt avledning och rening av avloppsvatten enligt gällande lagar och myndighetskrav, - svara för ägarnas eller dess dotterbolags åtaganden enligt miljöbalken eller vad som i övrigt åligger kommunerna i annan lagstiftning avseende hushållsavfall och därmed jämförligt avfall., - svara för drift, skötsel och underhåll av ägarnas eller dess dotterbolags fastigheter och anläggningar avseende vatten, avlopp och avfall, - svara för respektive ägares eller dess dotterbolags administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring, upphandling och kundtjänst inom vatten, avlopp och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av respektive ägare gemensam antagen policy. Bolaget skall tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens inom vatten, avlopps- och avfallsfrågor samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten- respektive avfallsanknutna hänseenden. Bolaget skall där jämte kunna driva verksamhet jämförlig med ovanstående verksamhet. Bolagets verksamhet skall vara förenlig med för verksamheten aktuella kommunala kompetensregler.

25 4. Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med verksamheten är att tillhandahålla tjänster för kommuninvånarna avseende vattenförsörjning och avfallshantering. Ändamålet med samordning av flera ägares eller dess dotterbolags verksamheter är att åstadkomma en effektiv hantering genom hög kompetensnivå och stordriftsfördelar. Bolagets skall verka för en samsyn mellan ägarna eller dess dotterbolag vad gäller vatten, avlopps- och avfallsfrågor. 5. Offentlighet Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kapitlet Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och Sekretesslagen. Frågan om utlämnande av handling avgörs av verkställande direktören eller enligt dennes bestämmande. I det fall ingen verkställande direktör finns, avgörs frågan om utlämnande av handling av styrelsens ordförande. Vägran att utlämna handling skall på sökandens begäran alltid prövas av styrelsen. 6. Aktiekapital Aktiekapitalet ska vara lägst kronor och högst kronor. 7. Antal aktier Antalet aktier ska vara lägst och högst stycken. 8. Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst åtta och högst tio styrelseledamöter. Inga styrelsesuppleanter skall utses. Av styrelseledamöterna skall kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Vansbro och Rättvik utse två ledamöter vardera. Är parterna ense kan bolagsstämman utse ytterligare två styrelseledamöter. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses av bolagsstämman. Dessa poster utses enligt ett rullande schema för två år i taget fr. o. m år Ordföranden utses de två första åren från Gagnefs kommun och vice ordföranden de två första åren från Leksands kommun. Därefter utses dessa poster i den ordning mellan kommunerna som anges inledningsvis i detta avtal. Ledamöterna skall utses för tiden från en ordinarie årsstämmas avslutande till slutet av den första ordinarie årsstämman som hålls därefter.

26 9. Revisorer För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses minst en revisor och en revisorssuppleant på bolagsstämma. 10. Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand och Vansbro samt Rättvik skall utse vardera en lekmannarevisor. 11. Kallelse till årsstämma Kallelse till årsstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12. Ärenden på årsstämma Ordinarie årsstämma hålles årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och följande ärenden skall därvid förekomma till behandling. 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövande av om årsstämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorer och lekmannarevisorer med suppleanter 9. Fastställande av antalet styrelseledamöter samt revisorer och revisorssuppleanter. 10. Anmälan av vilka styrelseledamöter och lekmannarevisorer med suppleanter som utsetts av kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand och Vansbro samt Rättvik. 11. I förekommande fall val av styrelseledamöter, revisorer och revisorssuppleanter. 12. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen. 13. Annat ärende som skall tas upp på årsstämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. 13. Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara 1 januari 31 december.

27 14. Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp av köpeskillingen, men eljest av belopp, som om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) som skiljeförfarandet stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 15. Likvidation Vid bolagets likvidation skall bolagets behållna tillgångar utskiftas bland aktieägarna. 16. Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Gagnef, Leksand, Vansbro och Rättvik äger ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt informera sig om dess verksamhet. 17. Kommunfullmäktiges ställningstagande Bolaget skall se till att kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro beredes tillfälle att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 18. Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Gagnef, Leksand, Vansbro och Rättvik.

28 aktieägaravtal samt bolagsordning.docx 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2013/625 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Ägardirektiv, Aktieägaravtal och Bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal för Dala Vatten och Avfall AB enligt utarbetat förslag tidigare beslutat aktieägaravtal i och med detta slutar att gälla under förutsättning av att övriga kommuner (Gagnef, Leksand och Rättvik) beslutar att fastställa ägardirektiv och aktieägaravtal godkänna ny bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB uppdra till kommunens ombud på bolagsstämman att rösta för att fastställa bolagsordningen Sammanfattning Ägarkommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro har gemensamt tagit fram förslag till ägardirektiv och en revidering av tidigare beslutade aktieägaravtal och bolagsordning för Dala Vatten och Avfall AB. TJÄNSTEUTLÅTANDE DVAAB ägardirektiv Bakgrund Dala Vatten och Avfall AB ägs av Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommuner. Kommuncheferna har av kommunalråden getts i uppdrag att ta fram förslag till ägardirektiv samt förslag till revidering av aktieägaravtal och bolagsordning. Ägardirektiv har tidigare saknats. Revideringen innebär att nya mål för bolaget tagits fram. De nya målen tar upp ekonomi, miljö, leveranssäkerhet, information och dialog samt gemensamma regelverk. Bolaget ska ha en stabil ekonomi som i huvudsak finansieras genom taxor och vara ett miljöföretag med ett miljöarbete i framkant. Bolaget ska vidare ha en öppen dialog med ägare och kunder och ha ett engagemang i samhällsutvecklingen i ägarkommunerna. Tidigare beslutade mål för bolaget gällde t o m Revideringen innehåller också Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

29 2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE DVAAB ägardirektiv aktieägaravtal samt bolagsordning.docx förslag på ett rullande ordförandeskap för bolaget. Ordförandeskapet rullar mellan ägarkommunerna där ordföranden och vice ordförande väljs för två år. För perioden ska Gagnef inneha ordförandeposten. I förslag till nytt aktieägaravtal och bolagsordning har det också gjorts vissa mer redaktionella förändringar. Ägardirektiv, aktieägaravtal och bolagsordning beslutas av respektive fullmäktige i ägarkommunerna. Bolagsordningen ska fastställas och beslutas på bolagsstämman. Nytt aktieägaravtal och bolagsordning ersätter tidigare beslut. Slutsats Det ligger en stor fördel i att ägardirektiv tas fram samt att aktieägaravtalen blir likalydande. Beslutsunderlag Ägardirektiv, förslag Aktieägaravtal, förslag Aktieägaravtal, nuvarande Bolagsordning, förslag Bolagsordning, nuvarande Beslutet expedieras till : Ekonomichef, Catarina Willman VTAB Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

30 Ägardirektiv för Dala Vatten och Avfall Aktiebolag Godkända av kommunfullmäktige i Leksand 2013-xx-xx, xx i Gagnef 2013-xx-xx, xx i Vansbro 2013-xx-xx, xx, och i Rättvik 2013-xx-xx, xx. Antagna vid årsstämma 2013-xx-xx, xx. 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Dala Vatten och Avfall Aktiebolag, nedan Bolaget, är organ för Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommuners verksamhet och således underordnat Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbro kommuner. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsernas uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen, med stöd av delegation, utfärdade direktiv. Förutom av lag och författning regleras Bolagets verksamhet och Bolagets förhållande till kommunerna genom: a) Bolagsordning b) Aktieägaravtal c) Dessa ägardirektiv d) Kommunstyrelsernas uppsiktsplikt enligt 6 kap. 1, 1a och 1b kommunallagen. e) Av fullmäktige eller av kommunstyrelsen i kommunerna likalydande utfärdade särskilda direktiv och policys f) Förekommande avtal mellan kommunen och Bolaget. 2. Ägarförhållanden Leksands kommun äger det helägda bolaget Leksand Vatten AB som i sin tur äger del i Bolaget. Gagnefs kommun äger del i Bolaget direkt. Vansbro kommun äger del i Bolaget direkt. Rättviks kommun äger det helägda bolaget Rättviks Kommunhus AB som i sin tur äger del i Bolaget. Kommunfullmäktige i respektive kommun utser vardera två ledamöter i Bolagets styrelse. 3. Kommunernas direktivrätt Det ankommer på Bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av kommunerna samfällt utfärdade direktiv förutsatt att de ej står i strid med tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning.

31 4. Kommunens insyn och ägarfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelserna i ägarkommunerna. Kommunstyrelserna samfällt utövar kommunernas ägarfunktion över bolaget i de avseenden som anges i kommunstyrelsens reglemente. Kommunstyrelserna ska ges den information och tillställas de handlingar som man begär. Karaktären och omfattningen av den löpande informationen ska fastställas efter samråd med Bolagets styrelse. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 5. Ändamålet med bolagets verksamhet Ändamålet med Bolagets verksamhet framgår av Bolagets bolagsordning. I Bolaget bedriven verksamhet har stor betydelse för Leksands, Gagnefs, Vansbro och Rättviks kommuner och dess invånare. Verksamheten skall bidra till att göra Leksands, Gagnefs, Vansbro och Rättviks kommuner till framgångsrika och attraktiva kommuner, till nytta för både kommuninvånare och näringsliv. Ägarrollen är därför ett viktigt instrument för kommunernas ambition att påverka och styra utvecklingen i de av Bolaget bedrivna verksamheterna. Verksamheterna ska bedrivas utifrån ett långsiktigt och driftsäkert perspektiv. God teknisk praxis ska tillämpas, optimalt resursutnyttjande eftersträvas, den yttre miljön ska påverkas i minsta möjliga grad och kundens behov av service sättas i första rummet. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Gagnefs, Leksands, Vansbro och Rättviks kommuner: 1. Genom god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande svara för vattenförsörjning och avfallshantering. Abonnenternas behov av driftsäkerhet och service jämte energihushållning och miljömässigt riktig hantering skall beaktas. 2. Inom, av respektive kommunfullmäktige, fastställt verksamhetsområde bereda vattenförsörjning och avlopp till bostadsbebyggelse eller annan bebyggelse. 3. Producera och distribuera dricksvatten. 4. Avleda och rena spillvatten. 5. Omhändertaga, behandla samt förvara avfall. 6. Svara för drift, skötsel och underhåll av ägarnas fastigheter och anläggningar avseende vatten, avlopps- och avfallsfrågor. 7. Svara för administrations- och ekonomifunktion, marknadsföring och kundtjänst inom vatten, avlopp och avfall, innefattande hantering av fakturerings- och kravärenden enligt av kommunerna gemensam antagen policy. 8. Bolaget ska tillhandahålla ägarna kvalificerad kompetens inom va- och avfallshantering samt vid anfordran medverka vid den fysiska planeringen i vatten- respektive avfallsanknutna hänseenden. 9. Bolaget ska verka för en samsyn mellan ägarna vad gäller vatten, avlopps- och avfallsfrågor.

32 6. Grundläggande principer för bolagets verksamhet och organisation Ansvaret för bolagets organisation åvilar enligt aktiebolagslagen Bolagets styrelse. Styrelsen har att fortlöpande se över och anpassa organisationen så att den på bästa sätt skall stödja bolagets ändamål. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för ägarna och de som utnyttjar bolagets tjänster. Detta förhållande får inte gå ut över de totala kommunala organisationerna. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för organisationerna i dess helhet som är större än fördelarna för Bolaget. Kommunerna och Bolaget ska därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. Bolaget ska tillämpa god sed för styrning av kommunala bolag i enlighet med av Sveriges Kommuner och Landsting upprättat dokument. 7. Ekonomiska mål och verksamhetsmål Ekonomi Bolaget ska ha en långsiktigt solid ekonomi med utrymme för nödvändiga investeringar. Bolaget ska primärt, genom ägarnas teknikbolag, finansieras genom kundernas avgifter, d.v.s. taxekollektivet. Tillsvidare förväntas bolaget inte ge någon utdelning till ägarna. Miljö Bolaget ska uppfattas som ett miljöföretag och kännetecknas av ett miljöarbete i framkant med stort engagemang i frågorna. Leveranssäkerhet Bolaget ska säkerställa ett säkert och robust vatten, avlopps- och avfallsystem som ger bolagets kunder en hälso- och miljömässigt säker produkt med få driftsavbrott. Bolaget ska vidare säkerställa avfallshantering som är enkel, tillgänglig och möter både kundernas behov och miljö- och hälsokrav. Information och dialog Bolaget ska ha en snabb, öppen och tydlig dialog med både ägare och kunder på de sätt som behövs och efterfrågas och med de sätt och kanaler som finns tillgängliga. Bolaget ska här också vara en aktiv part i samhällsutvecklingen i kommunerna. Gemensamma regelverk Bolaget ska tillsammans med ägarkommunerna sträva efter att ägarkommunerna i största möjliga utsträckning har lika regler som ett led i att uppnå största möjliga samverkansfördelar för Bolagets kunder.

33 Kompetens Bolaget ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av bra utvecklingsmöjligheter i en god arbetsmiljö. 8. Underställningsplikt Kommunfullmäktige i respektive ägarkommun ska godkänna: a) bildande och förvärv av dotterbolag eller aktieposter i bolag, b) planer på ny eller ändrad inriktning av Bolagets verksamhet, c) fastställande av taxor för taxefinansierad verksamhet d) större enskilda investeringar som kräver särskild eller utökande av kommunal borgen. Kommunfullmäktige i respektive ägarkommuns rätt att ta ställning i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt framgår av bolagsordningen. Skulle olika meningar uppkomma i Bolagets styrelse om fråga är av sådant slag att den skall underställas respektive fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelserna i ägarkommunerna. 9. Budget och handlingsprogram Bolaget ska årligen fastställa ett översiktligt handlingsprogram för de närmaste fem räkenskapsåren, varav det första planeras mer precist och omsätts i en årsbudget. Bolagets verksamhets- och ekonomiplanering ska samordnas med kommunernas. Samordning av tidplaner ska ske avseende verksamhetsplanering/budget-, uppföljnings- och redovisningsarbete. 10. Underlag för samordnad redovisning Bolaget ska årligen senast vid den tidpunkt som årligen fastställs tillhandahålla respektive kommunstyrelse det underlag styrelsen begär för upprättande av kommunernas delårsrapporter och årsredovisningar. 11. Informationsskyldighet Bolaget ska hålla kommunerna väl informerade om sin verksamhet. En del av denna information ska lämnas i form av dels budget för kommande år enligt punkt 9 ovan, dels ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet. Det åligger bolaget att till respektive kommunstyrelse snarast översända: a) en ekonomisk och verksamhetsmässig rapport per tertial vilken skall vara relaterad till innevarande års budgeterade verksamhet b) protokoll från bolagsstämma c) protokoll från styrelsesammanträde d) Bolagets årsredovisning e) revisionsberättelse f) granskningsrapport.

34 Uppgifter om enskilda leverantörers ekonomiska förhållanden skall inte lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Hänvisning skall vid vägrat utlämnande ske till aktuellt lagrum i Offentlighets- och sekretesslagen 12. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget omfattas enligt lag av offentlighetsprincipen. Frågan om utlämnande av allmän handling avgörs av verkställande direktören eller annan person om VD så beslutar. Vägran att utlämna handling skall på begäran prövas av bolagets styrelse. Bolaget ska tillämpa den enligt Avgiftsförordningen (SFS 1992:191), 16-22, gällande taxan för utlämnande av allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska förvaras enligt fastställd arkivbildningsplan. 13. Upphandling Lagen om offentlig upphandling är tillämplig för Bolaget. Bolaget ska sträva efter att nå upphandlingsfördelar i samarbete med kommunerna. 14. Information till Kommunfullmäktige Bolaget ska årligen sedan årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport tillställts kommunen via Kommunstyrelsen och i god tid innan bolagsstämma hålls anordna information för ledamöterna och suppleanterna i respektive Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige avgör formen för informationen. Frågor vid informationen ska ej besvaras om därigenom skulle röjas uppgifter som enskild ej har rätt att ta del av. 15. Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av kommunernas syfte med densamma och av kommunerna uppställda mål.

35 Vansbro kommun 4 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Protokoll KS Se 131 Ärende KS 2013/5 16 Delårsrapport 2013 Beslut Utskottet styrning och ekonomi beslutar att uppdra till förvaltningen att komplettera delårsrapporten till kommunstyrelsens nästa sammanträde den 5:e november Ärendet Föreligger delårsrapport 2013 med helårsprognos enligt bilaga. Förslag till beslut Torsten Larsson föreslår: att uppdra till förvaltningen att komplettera delårsrapporten till kommunstyrelsens nästa sammanträde den 5:e november 2013 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Delårsrapport 2013 Utdragsbestyrkande Im lä

36 Utskottet för styrning och ekonomi ; Dnr 2013/xxx

37 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Strategisk plan för Vansbro kommun Befolkning och arbetslöshet... 4 Vansbro kommuns organisation... 4 Koncernstruktur... 5 Analys och ekonomisk översikt... 5 Kommunens ekonomi... 6 Finansiella mål... 6 Investeringar och lån... 6 Kommunens bioenergianläggning... 6 Väsentliga personalförhållanden... 6 Verksamheterna... 8 Utbildning och arbete... 8 Verksamhet Vård och omsorg... 9 Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Kommunfullmäktige Jävsnämnd Överförmyndare Revisorer Finansiering Kommunkoncernen Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB Stiftelsen Vansbrohem Redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Sammanställd redovisning... 23

38 Förvaltningsberättelse Strategisk plan för Vansbro kommun I Utvecklings- och översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Här beskrivs de översiktliga målen för kommunens utveckling och målen för tillväxt och ekonomisk utveckling. Problemområden och utvecklingsmöjligheter ska kartläggas. Strategier ska utformas för hur målen ska nås och vilka områden som ska prioriteras. Utvecklings- och översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig plan, Strategisk plan, där de mest angelägna åtgärderna arbetas in i budgeten. Kommunens strategiska områden är Attityder Befolkningsutveckling Ekonomi Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål under planperioden. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i de övergripande målen omsätta dessa till mätbara verksamhetsmål som förvaltningen genomför. Nedan redovisas i vilken grad kommunens inriktningsmål nåtts till och med augusti Inriktningsmål Ekonomi 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans Personal 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Utbildning och arbete 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar förutveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Leva-Bo 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling Omsorg 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Nyckeltal/mått Resultatet uppgår till minst +0,5% ( tkr) Resultat , 8 Resultat , 6 1 Frisktalet är minst 95% 94 93,7 Medarbetarindex ökar 3,14 100% godkända elever i grundskolan 100% godkända elever i gymnasieskolans kurser Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning (<145 placering) Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av SKL:s Insikten 75 % 3 98 % 4 63 % 5 91 % 4 Nöjd-Region-Index (NRI) ökar 51 Antalet invånare är minst personer Nöjd-Medborgar-Index (NMI), äldreomsorg Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende (KKiK) Hur nöjda brukarna är med den hemtjänst de erhåller (KKiK) Trots positivt resultat i delårsresultatet, är prognosen för året negativ -63 tkr, kvar att återställa är 21,6 mkr. 2 Medarbetarundersökning genomförs hösten Grundskolan 4 Vuxenutbildning 5 Gymnasieskolan 6 Mätning ej genomförd

39 Befolkning och arbetslöshet Vansbro kommuns invånarantal har fram till minskat med 36 personer sedan årsskiftet, och uppgick till personer (födelsenetto 21, invandringsnetto +13 och inrikes flyttnettot -28). Budget för 2013 är antagen utifrån invånare. Arbetslösheten har minskat från 114 personer i augusti 2012 till 109 personer samma period Andelen långtidsarbetslösa har ökat från 15 till 27 under samma period. Vansbro kommuns organisation Sedan årsskiftet 2010/11 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation. Det innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd kvar. I övrigt är det kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Genom den nya organisationen vill man uppnå en effektiv styrning av kommunen, som ska leda till en ekonomi i balans. Fokus har lagts på resultat dvs. det som produceras till medborgarna. Tre olika teman som är viktiga för medborgarna, för att kunna bo och verka i Vansbro kommun, har identifierats: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Kommunstyrelsens utskott har tilldelats ansvarsområden i enlighet med dessa teman. Kommunfullmäktige har valt två ledord: ÖPPENHET och TYDLIGHET. Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen. Alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och att det är viktigt att tydliggöra den för alla En ny förvaltningsorganisation infördes Den nya organisationen innebär en större samstämmighet relativt den politiska organisation som infördes Den består av tre verksamheter: Samhällsbyggnad Utbildning och arbete Vård och omsorg Därutöver ingår verksamhetsstöd: Ekonomi Personal Förvaltningschef Kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete

40 Koncernstruktur Koncernen består av kommunen, Stiftelsen Vansbrohem (100 %), Vansbro Teknik AB (100 %) och Dala vatten och avfall AB (25 %). Analys och ekonomisk översikt Periodens resultat Periodens resultat uppgår till tkr vilket är en försämring jämfört med samma period 2012 med tkr. I resultatet 2012 ingår återbetalning av AGS-premie för med tkr, återbetalning av AGSpremie för ingår inte i resultatet för 2013 (enligt rekommendation från RKR, Rådet för kommunal redovisning). Bokslutsprognosen (per augusti) på -63 tkr innebär att kommunen inte kommer att klara balanskravet för året och har sedan 2000 tom ,6 mkr att återställa. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader inklusive pensionskostnader och avskrivningar för perioden januari-augusti 2013 är tkr. Jämfört med samma period 2012 är det en ökning med tkr. Periodiserade lönekostnader Utbetalning av timlön mm som skett i januari året därpå (för bokslut) samt i september (för delårsrapport) har periodiserats och redovisas under kortfristiga skulder. tkr Pensioner Kommunens pensionsåtagande ser ut enligt följande (inkl löneskatt): Individuell del Avsättning Ansvarsförbind Visstidspension för förtroendevalda Tot pensionsförpliktelse Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med tkr jämfört med samma period förra året och uppgår till tkr. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive avräkningar beräknas för 2013 ge ett överskott på tkr gentemot vad som budgeterats. Kommunen har en förändrad utdebitering till 22,77 kr mot 2012 då den var 22,54 kr. Finansiella intäkter och kostnader Delårsresultatet påverkas av ett negativt finansnetto på tkr, en förbättring mot samma period 2012 på tkr. Finansnettot motsvarar 0,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. I finansnettot ingår räntekostnad för leasad biobränsleanläggning med tkr. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförpliktelser och övriga ansvarsförbindelser uppgår till tkr Av detta belopp utgör tkr pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Kommunens borgen för Stiftelsen Vansbrohem är på tkr. Kommunens borgen för Vansbro Teknik AB är på tkr. Totalt uppgår åtagandet till tkr vilket är en ökning jämfört med samma period förra året med tkr. Borgensåtagandena för egnahem och småhus uppgår till 346 tkr. Kommunen tecknade 1995 en underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgår till tkr År 2000 beslutades att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för landstingets borgen till AB Transitio. Åtagandet uppgår till tkr Finansiell leasing Vansbro kommuns finansiella leasingavtal med Vansbro Fjärrvärme KB avseende bioenergianläggning uppgår till tkr

41 Kommunens totala åtaganden avseende borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser inklusive finansiella leasingavtalet för bioenergianläggningen uppgår till tkr. Kommunens ekonomi Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunen senast i bokslutet 2001 skulle ha uppvisat ett positivt resultat. Det negativa resultatet ska, enligt lagstiftningen, återställas tre år efter det uppkommit. Kommunfullmäktige kan, om särskilda skäl föreligger, besluta att så inte ska ske. De upparbetade underskotten sedan år 2000 uppgår till 21,6 mkr. En åtgärdsplan utarbetades för 2013 för att nå en budget i balans. Främst för att komma till rätta med kommunstyrelsens anpassningskrav för 2013 på 9,8 mkr men även för att på sikt återställa de upparbetade underskotten som uppgick till 21,6 mkr. Åtgärdsplanen har löpande under året följts av kommunstyrelsen. Finansiella mål Finansiella mål Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99,5% av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Ambitionen är att investeringarna på sikt ökar. Återställning av det egna kapitalet sker senast Resultat % 7,5 mkr -11,6 mkr Resultat ,6 mkr 1 1 Resultat enligt delårsrapport. Om återställning sker enligt plan tom 2018, 1,8 mkr 2013, är upparbetat underskott återställt Investeringar och lån Kommunfullmäktige avsatte för ,8 mkr för investeringar. Den största investeringen för året var ny räddningsstation i Vansbro. Arbetet med räddningsstationen har försenats och kommer att påbörjas Ett beslut krävs för att starta upp övriga investeringar för året och hittills har inga beslut fattats. För varje år avsätts 2,4 mkr för investeringar i infrastruktur, skydd, fastighetsunderhåll, IT och akuta verksamhetsinvesteringar. Ett antal investeringsprojekt pågår, som beslutats tidigare år, dessa framgår i investeringsredovisningen på sidan 24. Kommunens banklån uppgår till tkr , en minskning med tkr jämfört med samma period Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har tecknat ett finansiellt leasingavtal med Vansbro Fjärrvärme KB, som ägs av Svenskt Fastighetskapital AB och SFK Kommunfastigheter AB. Ett första leasingavtal tecknades 1999 med löptid Efter det första avtalet har nya investeringar tillkommit, och tidigare avtal har inkluderats i och ersatts av nu befintliga avtal med ny löptid Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna AB. Avtalet tecknades 1999 i samband med det första leasingavtalet med KB. Löptiden på värmeleveransavtalet är till I värmeleveransavtalet ingår en punkt som anger att Rindi, å kommunens vägnar, ska betala KB hyran enligt leasingavtalet mellan kommunen och KB. I praktiken sker detta genom att kommunen betalar leasingavgiften till KB och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Innebörden av detta är således att Rindi hyr anläggningen av kommunen och sedan levererar värme till kommunen. Enligt kommunens leasingavtal med KB har kommunen option att vid tre olika tillfällen förvärva utrustningen från KB. Lösenpriset är det oavskrivna restvärdet enligt leasingkontraktet. Första lösentillfället är december Redovisningen i kommunen för bioenergianläggningen framgår av årsredovisningen för Sedan en tid tillbaka pågår förhandlingar med Rindi och Nordisk Renting för att omförhandla hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting samt att förtydliga hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. Väsentliga personalförhållanden Den 7 januari togs ansvaret över från landstinget Dalarna för hemsjukvården i Vansbro kommun. Ett stort arbete har pågått för att på bästa sätt möta de behov som övertagandet innebar. För Vansbro kommuns del innebar kommunaliseringen ingen verksamhetsövergång då samtliga av de som erbjöds övergång tackade nej. All personal inom hemsjukvården, utom arbetsterapeuter och sjukgymnast inom rehab har rekryterats externt.

42 Chefsdagar har fortsatt som ett prioriterat område. Teman under året har varit tillgänglighet, systematiskt arbetsmiljöansvar och SBA (systematiskt brandskyddsarbete). Även kreativ fredag har fortsatt, under våren med temat information och kommunikation. Facklig utbildning och samverkan har varit ett prioriterat område och i centrala samverkansgruppen förs dialog kring dessa frågor varje gång. Två heldagsutbildningar för skyddsombud har genomförts och ytterligare utbildningsdagar planeras för både medarbetare och chefer. Ett nytt förslag till personalpolitiskt handlingsprogram har tagits fram och behandlas politiskt under hösten. Utifrån förslaget ska policys och riktlinjer tas fram inom flertalet områden. Stora pensionsavgångar väntas inom de närmaste åren, framförallt inom Vård och omsorg och inom Utbildning och arbete. Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för ledningsgruppen; hur kan vi möta arbetskraftsbehovet och hur kan vi nyttja de resurser vi äger; gymnasieskola och Lärcentrum. En broschyr har tagits fram för att visa att Vansbro kommun kommer att behöva arbetskraft under de närmaste åren. I den broschyren finns exempel på yrken där rekryteringsbehov kommer att finnas. Frisktal Frisktalet visar andelen friska i procent av tillgänglig arbetstid. Målet är 95 procent 2013, till och med augusti månad uppgår frisktalet till 93,7 procent, målet uppnås därmed inte. Anledningen till att sjukfrånvaron ökar beror på flera olika delar. Dels har försäkringskassan ändrat sina bedömningar vilket gör att man kan vara sjukskriven längre än vad man kunde när rehabiliteringskedjan infördes. Kommunen har även en grupp medarbetare som är långtidssjukskrivna på grund av allvarliga fysiska sjukdomar. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken gäller alla anställda. Sjukfrånvaro i procent Av tillgänglig arbetstid (totalt) 6,0 > 60 dagar per tillfälle 55, 6 Kvinnor 6,4 43 Män 3,75 29 år 2, år 5,61 50 år 7,46 3 5, , 3 6,1 63 3,35 1,74 5,12 7, ,2 56, 6 6,7 64 3,55 3,62 6,93 6,33 Nyckeltal Frisktal i procent 95,3 94,0 93,7 Sjukfrånvarodagar per anställd 6 15,5 21,7 15,4 Antal årsarbetare 573,3 558,2 562,3 Antal anställda, totalt Antal anställda, kvinnor Antal anställda, män Antal heltidsarbetande, kvinnor Antal heltidsarbetande, män Antal deltidsarbetande, kvinnor Antal deltidsarbetande, män Genomsnittsålder, totalt Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 47,2 47,3 Genomsnittsålder, män 45,7 45,7 45,7 Personalomsättning, procent 2,1 4,9 Övertid i procent av arbetad tid 2,2 Antal sparade semesterdagar per anställd 5 12,8 14,5 Sparad semester, tkr Medarbetarenkät, index 3,1 * Pga organisationsförändring 6 2,8 4,0 * 5,4 4

43 Verksamheterna Belopp i tkr Utbildning och arbete Resultat : +9,9 mkr Sammanfattning av det viktigaste som hänt under året Under våren genomfördes rekrytering och inskolning av ny verksamhetschef med vissa kostnader som följd. Ändrade beräkningsgrunder för bidrag till Olympica skapade redan vid marsprognosen ett underskott i verksamhetens budget som efter nya beräkningar och ett omprövat beslut landade på omkring tkr. Bland annat om en följd av detta, och mycket tack vare ett gott samarbete med verksamhetsekonomen, har granskning och uppföljning av ekonomin avsevärt förbättrats. Skolinspektionen har utövat tillsyn av kommunens verksamheter inom området och i april fattat beslut med krav på åtgärder. Detta har lett till ett omfattande arbete såväl på respektive enhet som hos huvudmannen. Kommunstyrelsen har i augusti fattat beslut som tillställts Skolinspektionen. Grundskolan deltar i SKLs matematiksatsning PISA 2015 med det övergripande målet att förbättra elevernas resultat i matematik. Vansbro kommun har under våren beslutat att förordna tre förstelärare, en på gymnasiet och två på grundskolan, med fokus på matematik och läsinlärning. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäkter Netto Som framgår ovan är skillnaden mellan budget och utfall 1308 mycket stor. Prognosen för 2013 visar dock på ett överskott på endast cirka 500 tkr. Orsaker till differensen mellan budget och utfall utreds kompletteras till KS. Mål och måluppfyllelse Jämförelser är svåra att göra då aktuella siffror saknas i många fall. Detta beror på att aktuell statistik ännu inte är tillgänglig samt att SCB har övertagit en del av de nationella uppgifterna från SKL. Se bilaga. Framtid Skolinspektionens tillsyn påskyndar kommunens arbete inom skolan. Det innebär att en stor satsning kommer att göras för att utrusta såväl elever som lärare med moderna lärverktyg. I november gör Skolinspektionen ett uppföljningsbesök i Vansbro. Deltagande i SKLs matematiksatsning ska leda till väsentligen förbättrade resultat på kort tid. Satsningen kan också utgöra en modell för hur politik, förvaltning, skolledning och lärare ska arbeta för att gemensamt förbättra skolan. En satsning ska genomföras på att förbättra stödet för elever med särskilda behov. Det ska ske genom att ett familjeteam inrättas för att stödja familjer och genom att det specialpedagogiska stödet i skolan stärks och genom satsning på förebyggande arbete inom elevhälsan. Planer finns på att inrätta en tjänst som skolbibliotekarie, stationerad på kommunbiblioteket med uppgift att arbeta tillsammans med skolorna. Verksamhet För- och grundskola: förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, kulturskola, fritidsgård, ungdomsmottagning (i samarbete med landstinget) och familjecenter (i samarbete med landstinget, individ- och familjeomsorgen och kyrkan). Gymnasieskola: barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt nationell idrottsutbildning inom cykel (NIU). Lärcenter: vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar, integration och arbetsmarknadsenhet samt viss EU-samordning specifikt mot landsbygdsutvecklingsprogram som Leader. Individ- och familjeomsorg: barn och unga, försörjningsstöd, missbruk, familjerätt och kvinnofrid. Chef: Erik Wallander Mejladress: erik.wallander@vansbro.se

44 Verksamhet Vård och omsorg Resultat : -439 tkr Sammanfattning Verksamheten utökades med ansvaret för hemsjukvård från och med 1 januari. Hemsjukvården omfattar all hälso-och sjukvård som ges i hemmet upp till sjuksköterske-, arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå. I samband med övertagandet av hemsjukvåren lades all hälso- och sjukvårdspersonal under en enhetschef. Tjänsteköpsavtal har tecknats mellan Vansbro kommun och landstingets specialistvård gällande palliativ vård. Antalet platser i särskilt boende var vid årets ingång minskade till totalt 110 platser. Väntetiden till särskilt boende hade efter platsminskningen förlängts och beslut kunde ej verkställas inom tre månader. I augusti beslutades att antalet platser i särskilt boende skulle utökas med fyra platser. Dagverksamheten för dementa har varit öppen två dagar per vecka och har fyllt ett stort behov av avlastning för anhöriga. I syfte att öka stödet till anhöriga och ge ensamboende personer med demens en stimulerande vardag beslutades att utöka öppettiderna till fem dagar per vecka. Direktiv för utredning kring sysselsättningsverksamhet över gränserna mellan Fenix, Dagcenter och AME fastställdes av kommunstyrelsen. Införande av nytt verksamhetssystem, Treserva. Sedan januari arbetar biståndshandläggare, avgiftshandläggare, enhetschefer och hälso- och sjukvårdspersonal i det nya systemet. Införandet av nytt verksamhetssystem har följt plan men fordrat mycket resurser vilket påverkade bland annat handläggningstider och uppföljning av beviljade insatser. Ansvaret för myndighetsutövning inom färdtjänst och riksfärdtjänst övergick till trafikmyndigheten, Region Dalarna, från och med maj. Framtagande av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete påbörjades. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Vid samma period 2012 låg utfallet i paritet med budget och 2013 ligger utfallet något lägre än budget. Kostnader, 84 tkr, och intäkter, 940 tkr, för projekt redovisas. Projekten är helfinansierade av externa intäkter och kommer inte ge någon påverkan på nettot vid årets slut. Nettokostnad exklusive projekt är tkr per augusti. Orsaken till avvikelse mellan åren är: Den beviljade tiden inom hemtjänst under januari augusti är 24 % högre än för samma period föregående år. Ansvaret för hemsjukvården har tillkommit. Löneökningar. Nya ärenden inom LSS. Ökade kostnader för färdtjänst, riksfärdtjänst och omsorgsresor. Mål och måluppfyllelse Redovisningen görs i separat mall per verksamhet. Framtid Utökningen av dagverksamheten för dementa gäller från 1 september och utökning av antalet särskilda boendeplatser planeras ske 1 november. Två enhetschefer kommer att gå i pension i slutet av året och ersättare för dem är klart vilket kommer att medföra extrakostnader för introduktion. Socialstyrelsen har meddelat att föreskrifter gällande bemanning på särskilt boende för dementa senareläggs för att även gälla allt särskilt boende för äldre. Nya föreskrifter förväntas gälla från och med De nya föreskrifterna kan komma att medföra en ökad bemanning i särskilt boende utifrån nuvarande nivå. Fortsatt arbetet med framtagande av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som även kommer att omfatta internkontrollplan samt patientsäkerhetsberättelse. Utifrån den generationsväxling som nu sker inom dagligverksamhet behöver verksamheten utvecklas bland annat med ett större fokus på arbete. Planerad utredning kring sysselsättningsverksamhet och samverkan mellan flera verksamheter blir ett steg i den utvecklingen. Inom det närmaste året slutar tre till fyra personer särgymnasium vilket även kan komma att fordra uppstart av boende enligt LSS till sommaren 2014.

45 Inom socialpsykiatrin planeras för att starta en arbetsgrupp kommer att utföra boendestödet. En del i planeringen är att utbilda personal i metoden case management. Två personer har gått utbildning och inom ett år har ytterligare två utbildats. Verksamhet Verksamheter: Omsorg om äldre och funktionshindrade, färdtjänst, parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag. Äldreomsorgen omfattar hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och dagverksamhet. Omsorg om funktionshindrade omfattar, stöd enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och socialpsykiatri i form av boendestöd, daglig sysselsättning och stödboende. Hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå i särskilt boende, dagverksamhet och i ordinärt boende. Chef: Elisabeth Hekkala Mejladress: elisabeth.hekkala@vansbro.se Samhällsbyggnad Resulatat : -2,5 mkr Sammanfattning Hängbron till Grönalid klar och invigd. Paviljonger till förskoleverksamheten har handlats upp och är tagna i bruk, biblioteket i Dala-Järna har rustats upp och byggts om till ett Allaktivitetshus, en fritidsgård har inrymts i Smedbergsskolan. För lokalvården har det inneburet en utökning av volymen. Brandskyddsåtgärder har genomförts och är klara (undantaget utrycknings-/brandlarm) i alla lokaler utom de tre största fastigheterna Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset. Installation av datorbokningsystemet på huvudbibliotek och filial och en mobil bibliotekskatalog har införts. Satsning på e-böcker genom ny mobilapp. Simhallen fortsätter att utveckla sin verksamhet. Tjänsten som drifttekniker har återbesatts. Vagnparken på vaktmästeriet har förnyats. LIS-planen har antagits som gör de möjligt att bygga nytt i strandnära lägen. Flygning för primärkarta har gjorts över Vansbro och Dala-Järna. Beslut togs att investera i ny räddningsstation och upphandling är genomförd. Personalomsättningen inom Räddningstjänsten har varit hög men det är lätt att nyrekrytera. Tjänsten som ordinarie verksamhetschef Samhällsbyggnad är vakant sedan i april. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Trots flera försök har förvaltningen inte lyckats tillsätta den vakanta gatuingenjörstjänsten. För att få verksamheten att fungera har en konsult anlitats vilket har ökat kostnaderna. Vidare har behovet att anlita entreprenader ökat på grund av större snömängder och fler vägskador. Ökade hyror för paviljonger, Allaktivitetshuset i Dala-Järna samt extra lokaler för skolan i Dala-Järna. Ökade volymer för lokalvården. Hyresintäkter är inte ombokade till fastigheter, intäkter från Landstinget redovisas i september, minskade intäkter på Miljö & Bygg. Färre bygglovsärenden samt kostnad för bostadsanpassning (ej budgeterad) påverkar resultatet negativt. Ökade konsultkostnader och hyreskostnader, minskade intäkter. Ökade utbildningskostnader för nyrekryterad personal inom Räddningstjänsten. Mål och måluppfyllelse Redovisningen görs i separat mall per verksamhet. Framtid Bygget av ny brandstation påbörjas i höst, beräknas stå klar till Upphandling och byggnationsstart av tillbyggnad Myrbacka skola genomförs innan årsskiftet, beräknas vara klart om ca ett år. Fortsatt arbete med brandskyddsåtgärder. Städutredning bör påbörjas snarast för en hållbar framtid. Funktionsentreprenaden startar 1 oktober.

46 Räddningstjänsten kommer att öka tillsyner och utbildningar. Verksamhet Fastigheter inklusive vaktmästeri, lokalvård, gata och park, miljö och bygg, räddningstjänst, simhall och gym, bibliotek och kultur. Chef: Elisabeth Rooth Eriksson och Jan Bjelvenmark Mejladress: Övergripande inklusive kommunkansli Resultat : +1,4 mkr Sammanfattning Under första halvåret sjösattes Lokala servicepunkter i de olika kommundelarna. Detta i samarbete med de lokala utvecklingsgrupperna. På servicepunkterna inleddes Förvaltningen på plats, tjänstemän från förvaltningen är på plats under olika teman för att svara på allmänhetens frågor. En förstudie kring den framtida användningen av järnvägsstationen startade och avslutades under sommaren. Likaså startade en förstudie kring cykel- och vandringsleder. Båda dessa förstudier finansieras av medel från Leader. En diskussion kring samverkanspartners vad gäller turistbyråverksamheten inleddes. Beslut togs kring framtagning av en bredbandsstrategi. Ny upphandling gjord av Region Dalarna vad gäller kollektivtrafiken. Arbetet med försäljning av fastigheter fortsatte, för närvarande är Snöå Bruk och Tandtrollet i Dala-Järna ute till försäljning. Satsningar har gjorts på de fyra utpekade badplatserna i kommunen. I Heroma (personaladministrativa systemet) har nya processer införts för att underlätta för chefer och medarbetare vad gäller inrapportering av uppgifter. En lista, utanordningslista, har färdigställts som innebär att alla chefer ska signera och därmed godkänna lönen som betalas ut en gång/ månad, detta ger en större säkerhet i att den lön som går ut är rätt. Ett förslag på nytt personalpolitiskt handlingsprogram har tagit fram och ska nu behandlas politiskt. Under våren har en del personalförändringar skett inom verksamhetsstöd ekonomi som påverkar vårt arbete då nya medarbetare ska introduceras. Verksamhetsekonomer finns nu på plats och arbetet med att utveckla budget- och uppföljningsarbetet har satts igång. Arbetet med intern kontroll är uppstartat efter sommaren inom verksamhetsstöd ekonomi. Nytt serverrum invigdes. Nytt verksamhetssystem för vård- och omsorg, LSS och IFO driftsattes. Läsplattor till politikerna har inneburit att vi driftsatt ett nytt manageringssystem för mobila enheter. Kommunen har haft en mycket stabil IT-drift hittills under 2013 vilket mycket bra. Ett par driftstörningar under året har dock skett som berott på fastighetsarbete. Kommunens nya livsmedelsupphandling är klar och avtalen började gälla 1 oktober. De nya avtalen ger kommunen möjligheten att öka andelen ekologiska inköp, dessutom finns två lokala livsmedelsproducenter kvar. Kostutredningen pågår med syftet att utvärdera kostverksamhetens organisation ur kvalitetssynpunkt samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Kansli: Flera projekt har pågått/pågår inom ramen för kommunstyrelsen. Detta innebär alltid en viss osäkerhet kring om full kostnadstäckning nås, det finns i dagsläget dock inget som motsäger detta. Verksamhetsstöd personal: avvikelserna kopplade till lägre utnyttjande av företagshälsovårdstjänster och lägre personalkostnader. Medel har avsatts för samverkan med Leksand, Rättvik, Gagnef och Vansbro angående det personaladministrativa systemet Heroma. Denna samverkan har man inte från de olika kommunerna aktualiserat. De medlen är outnyttade detta år. Personalkostnaderna har även blivit lägre på grund av lägre kostnader för personal under ersättningsrekrytering av löneassistent. Denna del gav även effekt på sommarbemanningen som detta år kunde lösas på annat sätt. Rekryteringen har senarelagts vad gäller personalsekreterare, detta gör att även de medlen är outnyttjade i år. Det pågår ett arbete med utveckling av Heroma där det kommer fakturor. Idag är den exakta summan osäker då arbetet inte är färdigt.

47 Verksamhetsstöd ekonomi: avvikelsen mellan budget och utfall 597 tkr. Orsakerna är främst kopplade till periodisering av budget. Utfall är tkr lägre än utfall Den största orsaken till minskningen är att systemkostnader har fördelats ut till verksamheter från IT-funktionen. Mål och måluppfyllelse xx Framtid En viktig fråga blir arbetet med framtagning av en bredbandsstrategi för Vansbro kommun samt ett eventuellt beslut kring framtida samverkanspartner vad gäller turistbyråverksamheten som i dags drivs i Näringslivssamverkan ekonomisk förenings regi. Ett viktigt arbete inom kommunkansliet är att utveckla intern kontrollarbetet. Verksamhet Näringslivs- och utvecklingsfrågor, folkhälsofrågor, ungdomssamordning, övergripande fysisk planering, mark och fastigheter, administration för förvaltning och politiska organ, informationsfrågor, ekonomiadministration, personaladministration, upphandling, it-drift, kost och föreningsbidrag. Chef Kansli: Elisabeth Rooth Eriksson, Mejladress: elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se Chef Verksamhetsstöd personal: Lillemor Tännström Mejladress: lillemor.tannstrom@vansbro.se Chef Verksamhetsstöd ekonomi: Catarina Willman Mejladress: catarina.willman@vansbro.se Kommunfullmäktige Resultat : -82 tkr Sammanfattning Kommunfullmäktige har t o m augusti haft 5 sammanträden. En utbildning har genomförts för fullmäktiges ledamöter. Tillgänglighetsberedningen avslutade sitt arbete. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Sekreterarresurs för tillgänglighetsberedningen, konsultkostnader för utbildning har ökat kostnaderna. Höjd har ej tagits i budget för demokratiberedningens arvoden. Jävsnämnd Resultat : -31 tkr Sammanfattning Jävsnämnden har en hög arbetsbelastning och sammanträdesfrekvensen har ökat. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Ökad ärendemängd har medfört fler sammanträden.

48 Överförmyndare Resultat : -247 tkr Sammanfattning Vansbro kommun ingår sedan i Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna, den gemensamma överförmyndarorganisationen där också Leksand, Mora, Orsa, Rättvik och Älvdalen ingår. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Viss kostnadsökning relativt budget p g a fler inkomna ärenden. Revisorer Resultat : +22 tkr Budget Utfall Utfall tkr Kostnader Intäker Netto Ordförande: Gösta Lindqvist Ledamöter: Elisabeth Linden Brandt, Jörgen Steffansson, Allan Holmgren och Carl Bergström Finansiering Resultat : tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall tkr Kapitalkostnadsintäkt Realisationsvinster och -förluster Inlösen fordon Återbetalning av AGS-premie Pensionskostnader m m som ej fördelats Momskompensation, omsorgsboende Löneökningar Avskrivningar Skatteintäkter Utjämningssystemet Utjämning, LSS-kostnader Fastighetsavgift Finansiella kostnader och intäkter Finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa En realisationsvinst på 215 tkr uppstod vid försäljning av två fastigheter. Leasade fordon har lösts in och sålts med 163 tkr i överskott. Löneökningar har reglerats innan delåret. Positiva skatteavräkningar gör att skatteintäkterna är tkr bättre än budgeterat. I finansiella kostnader och intäkter ingår räntor på likvida medel 128 tkr, ränteintäkt från Vansbro Teknik AB tkr, räntekostnad på lån tkr och ränta på pensionsavsättning 421 tkr.

49 Justering för redovisningen av biobränsleanläggningen är under utredning och kommer att justeras i årsredovisningen, samma principer som för 2012 har använts. Återbetalning av 2005 och 2006 års AGS-premier är inte redovisade som intäkt enligt rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning). Kommunkoncernen Vansbro Teknik AB Resultat : xx tkr Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Dala Vatten och Avfall AB Resultat : -225 tkr Sammanfattning Förslag till nya ägardirektiv framtagna. En medarbetarenkät har genomförts som påvisar att arbetsklimat i företaget är bra. Rekrytering av ny ekonomichef är klar, till ny ekonomichef är Petra Gunnarsson utsedd. Ett seminarium för ledningsgruppen är genomförd för att ytterligare stärka teamkänslan hos ledningsgruppen. Driftredovisning Budget Utfall Utfall tkr Verksamhetens nettokostnad Resultat före extraordinära poster Periodens resultat Resultatet är ungefär samma som 2012, differensen av kostnaderna mellan 2013 och 2012 beror till största del på ökade lönekostnader. Mål och måluppfyllelse Vid start av bolaget beslutades det om mål för Dala Vatten AB. De har uppfyllts till nästan 100%, det som avviker är kundnöjdheten i Gagnefs Kommun. Nya långsiktiga mål kommer att upprättas under året utifrån de nya ägardirektiven. Verksamhet Dala Vatten och Avfall AB samordnar driften och administrationen av vatten, avlopp och avfallshantering i Gagnefs, Leksands, Rättviks och Vansbros kommuner. Dala Vatten och Avfall AB samordnar också administrationen av Gagnefs Teknik AB, Leksand Vatten AB, Rättviks Teknik AB samt Vansbro Teknik AB. Bolaget ägs till lika delar av kommunerna och startade Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Stiftelsen Vansbrohem Resultat : +472 tkr Sammanfattning Under året har ombyggnad av fastigheten Tre Länkar 10 till ett seniorboende slutförts i samarbete med SBO, StatensBostadsOmvandling. Nu finns det ett seniorboende i Vansbro tätort och efterfrågan är stor på lägenheterna. Inflyttning påbörjades 30 augusti. Under året har diskussionerna fortsatt med kommunen om samverkan med kommunens fastighetsavdelning och i första hand skall detta ske genom en samlokalisering under Kommunen har sagt upp delar av avtalet om fastighetsskötsel med Vansbrohem vilket har inneburit att Vansbrohem tvingats minska personalstyrkan.

50 Positivt är att vakansgraden minskat under 2013 jämfört med Under perioden har Vansbrohem fortsatt att förändra låneportföljen så att drygt 75% av upptagna lån är upptagna hos Kommuninvest, vilket ger en lägre räntekostnad. Driftredovisning Budget Bokslut Bokslut tkr Kostnader Intäker Netto Perioden visar på ett överskott om 472 tkr, vilket ligger på budgeterad nivå, vilket är positivt. Från resultaträkningen kan noteras att kostnaden för outhyrda objekt har minskat med 545 tkr, räntekostnaderna med 655 tkr. Kostnaden för v/a har ökat med 751 tkr vilket kan härledas till periodiserings fel föregående år, elkostnaderna har ökat med 224 tkr samt försäkringsskador med 548 tkr, vilket är en oroande utveckling även om försäkringsersättningen kommer att öka. Sammanfattningsvis så är ekonomin under kontroll vilket det låga ränteläget är en bidragande orsak till. En osäkerhet finns dock i utvecklingen på försäkringsskador samt hur vakansgraden påverkas kortsiktigt av det tillkommande seniorboendet. Chef: Jörgen Israelsson Mejladress: jorgen@vansbrohem.se

51 Redovisning Driftredovisning Bokslut Budget Bokslut Kostnad Intäkt Netto- Kostnad Intäkt Netto- Avvikelse Nettotkr kostnad kostnad Netto kostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inkl kommunkansli Till KS förfogande KS anpassningskrav SUMMA KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND REVISION ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND SUMMA FINANSIERING SUMMA Investeringsredovisning

52 Resultaträkning tkr Utfall Utfall Bokslut Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Jämförelsestörande intäkt Not Jämförelsestörande kostnad Not 4 Avskrivningar Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Jämförelsestörande finansiell kostnad Not 9 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT

53 Finansieringsanalys tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Not Justering för gjorda avsättningar Not Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not Förvärv av immmateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning av långfristiga fordringar Not 16 Upplåning Amortering av skuld Not Amortering skuld finansiell leasing av biobränsleanläggn Not Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter Not 19 Amortering av skuld för leasing sopkärl Not 20 Minskningar av avsättningar pga utbetalningar Not MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

54 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Not Kortfristiga placeringar Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital Årets resultat Not Utgående eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Andra avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter Uttagna pantbrev Avgår i eget förvar Summa ställda panter Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Not Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Kommunalt förlustansvar för egna hem Övriga förpliktelser Visstidspension till förtroendevalda Not Borgensåtagande i Kommuninvest Not 35 Summa ansvars- och borgensförbindelser

55 Fem år i sammandrag (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Nettokostnad 1) i % av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i % Soliditet i %, inkl pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal % 95,5 96,3 95,7 95,4 94,0 93,7 1) inklusive finansnetto Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Avvikelser med motivering anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivning av den leasade biobränsleanläggningen sker med progressiva avskrivningar beräknade som en annuitet med 2 procents ränta. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på maximalt fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid Anläggningen hyrs ut enligt ett operationellt leasingavtal under perioden Kommunen redovisar anläggningen i sin balansräkning Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag äldre än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med år 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 81 procent.

56 Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avseende löneskulder använder kommunen ett generellt personalomkostnadspåslag (PO) på 38,46 procent. Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt PO för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,46 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Vansbrohem (100%), Dala Vatten och Avfall AB(25%) och Vansbro Teknik AB (100%). Inga justeringar har gjorts för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbrohems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Stiftelsens redovisningsprinciper har inte justerats eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. From 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, ägarandel 25%, och Vansbro Teknik AB, ägarandel 100%, i den sammanställda redovisningen. All VA- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Systemdokumentation Systemdokumentation är under upprättande men är inte färdigställd. Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättnings-tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

57 Långfristiga skulder Skulder med en löptid som överstiger ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar.

58 Sammanställd redovisning I lagen om kommunal redovisning anges inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de kommunala företagen. Trots det väljer kommunen att upprätta en sammanställd redovisning. Den sammanställda redovisningen ska innefatta företag där kommunen har ett betydande inflytande vilket antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Vansbro Teknik AB (100%), Dala Vatten och Avfall AB (25%) och Stiftelsen Vansbrohem (100%) Den sammanställda redovisningen innehåller dock ingen finansieringsanalys. Resultaträkning tkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Not Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnad Not 2 0 Avskrivningar Not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Not Generella statsbidrag och utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiela kostnader Not Jämförelsestörande finansiell kostnadnot 7 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Uppskjuten skatt ÅRETS RESULTAT

59 Balansräkning tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar Not Maskiner och inventarier Not Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m. Not Fordringar Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Not Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Andra avsättningar Not Skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder och avsättningar SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter Uttagna pantbrev Avgår i eget förvar Summa ställda panter Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före Kommunalt förlustansvar för egna hem Garantibelopp Fastigo Övriga förpliktelser Visstidspension till förtroendevalda Not Borgensåtagande i Kommuninvest Not 21 Summa ansvars- och borgensförbindelser Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Interna transaktioner mellan kommunen, Stiftelsen Vansbrohem, Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB har eliminerats. Sammanställda redovisningen per är upprättad med preliminära uppgifter från Stiftelsen Vansbrohem, Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB.

60 Sammanställd redovisning Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Interna transaktioner mellan kommunen, Stiftelsen Vansbrohem, Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB har eliminerats. Sammanställda redovisningen per är upprättad med preliminära uppgifter från Stiftelsen Vansbrohem, Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB. Nothänvisningar Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2007 och 2008 års AGS-premie Summa Jämförelsestörande kostnad Slutreglering av mellankommunalt avtal för LSS Löneskatt på sänkning av diskonteringsräntan för beräkn av pensionsåtagande Summa 0 Avskrivningar Anläggningar och inventarier Avskrivning leasad biobränsleanläggning Förändring av lånepost. Enligt lag om redovisning av bostadslån samt lag om redovisning av underhållslån Summa Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret Prognos slutavräkning för bokslutsåret Rättning prognos på slutavräkning för året före bokslutsåret Summa Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Utjämning LSS-kostnader Kommunal fastighetsavgift Summa Finansiella intäkter Räntor likvida medel och kundfordringar Räntor förlagslån Utdelning aktier o andelar 2 2 Summa Finansiella kostnader Ränte- och bankkostnader Räntekostnad leasad biobränsleanläggning Ränta på pensionsavsättning Summa Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden. Summa 0 Immateriella anläggningstillgångar Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Summa Mark byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde Årets investeringar (netto) Justeringar av bokfört värde (netto) Försäljningar Avskrivningar Ingående värde leasad biobränsleanläggning Avskrivning leasad biobränsleanläggning Summa

61 Not 10 Maskiner och inventarier Ingående värde Årets investeringar (netto) Avskrivningar Försäljning Summa Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa Förråd Bränslelager, Stiftelsen Vansbrohem Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB Summa Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kortfristiga placeringar Nordea räntefond 139 Summa Kassa och bank Kommunen Stiftelsen Bolag Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Vansbro kommun Stiftelsen Vansbrohem Summa Not 17 Not 18 Andra avsättningar Återstående medel för rivning av Filipstadsbron ,00 Avsättning för obeskattad reserv ,00 Summa ,00 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut ,00 Anläggningsavgifter för framtida periodisering ,00 Stiftelsen Vansbrohems fastighetslån Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning ,00 Bolag ,00 Summa ,00 Not 19 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ,00 Upplupna kostnader och förutbet int ,00 Personalens skatter o avg ,00 Diverse kortfr fordr ,00 Summa ,00 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning Summa

62 Not 21 Borgensåtagande i Kommuninvest Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor.

63 Vansbro kommun Nothänvisningar Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Realisationsvinst Inlösen bilar Momsbidrag omsorgsboende Hyresintäkt biobränsleanläggning Interna poster Verksamhetens intäkter kommunen Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna Försäkring, fastighetsskatt, sjukförsavg Reservation kundfordringar Kalkylerad kapitalkostnad Interna poster Verksamhetens kostnader kommunen Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2007 och 2008 års AGS-premie Summa Jämförelsestörande kostnad Slutreglering av mellankommunalt avtal för LSS 0 Löneskatt på sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtagande 0 Summa Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk Avskrivning leasad biobränsleanläggning Summa Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret Prognos slutavräkning för bokslutsåret Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret Summa Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Utjämning LSS-kostnader Fasighetsavgift Inbetalning till mervärdeskattekonto Summa Finansiella intäkter Räntor likvida medel Ränteintäkter kundfordringar Utdelning aktier o andelar Ränteint förlagslån Kommuninvest Ränteintäkt koncernbolag Summa

64 Vansbro kommun Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Not 17 Not Finansiella kostnader Räntekostnad på lån Räntekostnad leasad biobränsleanläggning Ränta på pensionsavsättning Bankkostnader m m Summa Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden Summa Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enl Not Summa Justering för gjorda avsättningar Avsättning för pension Särskild löneskatt på pensionskostnader Summa Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst Västgård 6:107, Brandstation Dala-Järna Realisationsvinst Muraren 2-97 Realisationsvinst Myrb 6:9 VA-verk förråd -6 Summa Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Västgård 6:107, Brandstation Dala-Järna Emaus 1:8, fastighetsreglering 40 Försäljning Ilbäcken 91: Försäljning Muraren 2 51 Försäljning Myrb 6:9 98 Summa Försäljn av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats Summa Ökning av långfristiga fordringar 0 Summa 0 Amortering av skuld Kortfristig del Kortfristig del Kortfristig del Amortering Summa Amortering skuld finansiell leasing av biobränsleanläggn Kortfristig del Kortfristig del Kortfristig del Kortfristig del Amortering Summa

65 Vansbro kommun Not 19 Not 20 Not 21 Not Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter 0 Summa 0 Amortering av skuld för leasing av sopkärl 0 Summa 0 Minskningar av avsättningar pga utbetalningar 0 Summa 0 Immateriella tillgångar Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffn.värden Ackumulerade avskrivningar Summa Not 23 Mark byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggn, tekn anläggn Ingående värde leasad biobränsleanläggning Årets investeringar Justeringar av bokfört värde (netto) Försäljningar Avskrivningar Avskrivning leasad biobränsleanläggning Summa Avskrivningstid för byggn, tekn anläggn är år, linjär avskrivning Avskrivningstid för biobränsleanläggning är 25 år, progressiv avskrivning Ackumulerade anskaffn.värden, mark byggn, tekn anläggn Ackumulerade anskaffn.värden, leasad biobränsleanläggning Ackumulerade avskrivningar, mark byggn, tekn anläggn Ackumulerade avskrivningar, leasad biobränsleanläggning Summa Not 24 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier Årets investeringar (netto) Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffn.värden Ackumulerade avskrivningar Summa Not 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar koncernbolag Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernbolag Summa

66 Vansbro kommun Not 26 Not 27 Not 28 Not Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Kassa bank Kassa Plusgiro Bank Summa Eget kapital Avstämning balanskrav Ingående underskott att återställa Årets resultat Realisationsvinst Utgående underskott att återställa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exkl ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL 73 Slutbetalning FÅP 92 Inthjänad Förmånsbestämd ålderspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Förändring löneskatt Summa Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning 1 1 Basbeloppsuppräkning 1 2 Utbetalning ÖK-SAP Sänkning av diskonteringsränta Övrig post Förändring löneskatt Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2012: 2 personer, 2011: 2 personer Löneskatt Summa Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

67 Vansbro kommun Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exkl ÖK-SAP Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pensioner Löneskatt Summa Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskild avtalspension Löneskatt Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension Efterlevandepension Löneskatt Summa Not 30 Not 31 Not 32 Not 33 Andra avsättningar Återstående medel för rivning av Filipstadsbron Summa Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Diverse kortfristiga skulder Summa Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen 0 0 Övrig post Förändring löneskatt Summa Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt Livränta Utgående pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser Löneskatt Summa

68 Vansbro kommun Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB Summa Not 34 Not 35 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning Löneskatt Summa Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 94

69 Perspektiv: EKONOMI Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat Budget hålls Nettoresultat i förhållande till budget, % 0-resultat 2. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner Samhällsbyggnad Räddningstjänst - nettokostnad per invånare Rikssnitt i jämförelse med 2012 Bibliotek nettokostnad per invånare Miljö och hälsoskydd nettokostnad per invånare kr/inv Genomsnitt 837 kr/inv (2011:1 075 kr/inv Genomsnitt 814 kr/inv) 637 kr/inv Genomsnitt 464 kr/inv (2011: 610 kr/inv Genomsnitt 450 kr/inv) 175 kr/inv Genomsnitt 146 kr/inv (2011: 174 kr/inv Genomsnitt 142 kr/inv) 1

70 Perspektiv: PERSONAL Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Medarbetarna i Vansbro kommun har Antal personal med kompetensutvecklingsplaner 100% 100% möjlighet till kompetensutveckling 4. Medarbetarna känner engagemang och Medarbetarindex Ny enkät 2013 (SKL) trivsel på sin arbetsplats 5. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen Frisktalet 96,06% 95% Inriktningsmål 4: I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/2012 Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Korta handläggningstider enligt PBL (plan- och bygglagen) Handläggningstid 2013: 11 dagar (delegationsbeslut) 2013: 7 v (nämndbeslut) Högst 10 veckor 2012: 9 dagar (delegationsbeslut ) 2012: 14 v (nämndbeslut) Perspektiv: LEVA BO Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Kommunen erbjuder meningsfulla kulturoch fritidsaktiviteter för barn och ungdom Andel barn och ungdomar som uppfattar att kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter - - 2

71 Perspektiv: EKONOMI Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat Budget hålls Nettoresultat i förhållande till budget, % 0-resultat 2. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner Utbildning och arbete FoG: Kostnad per barn i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och grundskola Samtliga siffror från 2012: Fsk: :- Jmf: Ingen uppgift PO: :- Jmf: ingen uppgift Gr: :- Jmf: Ingen uppgift Fh: :- Jmf: Ing uppgift I nivå med jämförbara kommuner Samtliga siffror från 2011: Fsk: kr Jmf: kr PO: kr Jmf: Gr: kr Jmf: kr Fh: kr Jmf: kr GY: Kostnad per elev i gymnasieskola LC: Kostnad per heltidsstuderande i vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare) och särskild utbildning för vuxna IFO: Placering av barn och unga i förstärkta familjehem IFO: Behandling av personer med missbruksproblematik via NyVy. Gy: :- Jmf: Ingen uppgift Vu: Ingen uppgift Jmf: Ingen uppgift SFI: Ingen uppgift Jmf: Ingen uppgift Suv: Ingen uppgift Jmf: Ingen uppgift Gy: kr Jmf: kr Vu: kr Jmf: kr SFI: kr Jmf: kr Suv: kr Jmf: kr 95 % 94 % 95 % 87% 1

72 Perspektiv: PERSONAL Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Medarbetarna i Vansbro kommun har Antal personal med kompetensutvecklingsplaner 100% möjlighet till kompetensutveckling 4. Medarbetarna känner engagemang och Medarbetarindex Ny enkät 2013 (SKL) trivsel på sin arbetsplats 5. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen Frisktalet 95% Perspektiv: UTBILDNING OCH ARBETE Inriktningsmål 3: I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2012 X % Minst E i alla ämnen, åk 9 Källa:SIRIS 75,9 % (2013) 100% 75,3 % (2012) X % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom 3 år) 100% 54% (aug 2012) X% kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat 100% 96 % (aug 2012) Inriktningsmål 4: I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Gymnasieskolan uppmuntrar entreprenörsandan och utvecklar entreprenörer 8. Lärcentrum ska vara ett nav för kompetenshöjning Andel elever som driver UF-företag i årskurs 3 67% 62 %* Vt: 67 %* Antal UF-företag i årskurs 3 15 Ht-12: 14* Ht-11:18* Antal personer som genomfört utbildningar utifrån 30 personer 15 personer behovet inom näringslivet och kommunen - 2

73 Perspektiv: LEVA BO Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/2012 Nöjd-Region-Index (NRI) 51 Minskning mot 2008 (56) Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Det är god kvalité i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och grundskola Indikatorer för förskola, pedagogisk omsorg och förskoleklass arbetas fram under Elevernas syn på skolan och undervisningen/sammanfattande värde av; 1. Trygghet, 2.Lust att lära, 3. Lärarnas hänsyn till elevernas åsikter, 4. Vet vad de ska kunna för att nå målen i alla ämnen och 5. Får veta hur det går, 6. Får den hjälp de behöver och 7. Lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen. ej genomfört - - VT 2012 Åk 5: 92 % Åk 8: 69 % 100 % VT 2011 Åk 5: 78,6 % Åk 8: 72,3 % 3

74 Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Lärcentrum och gymnasieskolan är attraktiva verksamheter med god tillgänglighet och flexibilitet Antal/Andel elever i gymnasieskolan i förhållande till organisation (Ht 2013) Org. 179 (Lå11/12) Org /92% (Ht 2012) Org /79% Antal studerande i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning : : 97 Andel studerande som erbjuds SFI-undervisning inom 3 månader 100 % 2011: 100 % 2012: 100 % Andel personer som bereds stöd i sin arbetslöshetssituation inom kommunens Arbetsmarknadsenhet och som går till anställning 20 % 10% 13. Kommunen erbjuder meningsfulla kulturoch fritidsaktiviteter för barn och ungdom 14. Medborgarna i Vansbro är nöjda med den handläggning som Individ- och familjeomsorgen utför Andel barn och ungdomar som uppfattar att kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter Förhandsbedömning gällande barn och ungdom skall ske inom två veckor från inkommen anmälan. En kvinna som varit utsatt för våld eller hot, samt barn som bevittnar våld ska få en tid hos handläggare samma dag som aktualisering sker. Från inkommen fullständig ansökan om försörjningsstöd tas beslut inom en vecka. Andel inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. 15. Kommunen erbjuder föräldrastöd Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsaktiviteter (En utbildning per år/ föräldrar) 18. Medborgaren ska inom individ och Andel överklagade beslut där kommunen fått rätt. familjeomsorgen och inom vård och omsorg ges en rättssäker handläggning % 2011: 100% 100 % 2011: 100% 100 % 2011: 100% 0 % 2011: 0 % Andel där kommunen fått rätt ska vara minst 75 % Ingen tidigare mätning. 4

75 Perspektiv: EKONOMI Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat Budget hålls Nettoresultat i förhållande till budget, % 98 % 0-resultat 102 % 2. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner Vård och omsorg Kostnad per hemtjänsttimme. Jämförelsetal sammanställs en gång per år. Perspektiv: PERSONAL Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per innevånare för LSS 0-64 år. Jämförelsetal sammanställs en gång per år. Jämförelsetal sammanställs en gång per år. I nivå med kommuner med liknade äldreomsorg. I nivå med kommuner med liknade äldreomsorg. I nivå med kommuner med liknande LSS. 444 kr/timme (2011: 549 kr/ timme och 122 kr dyrare än snitt) 1676 kr/dygn (2011: 1649 kr/ dygn och 7 kr dyrare än snitt) 4469 kr/ innevånare (2011: 4199 kr/innevånare och 203 kr lägre än snitt) Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Medarbetarna i Vansbro kommun har Antal personal med kompetensutvecklingsplaner 100 % 100 % möjlighet till kompetensutveckling 4. Medarbetarna känner engagemang och Medarbetarindex Ny enkät 2013 (SKL) trivsel på sin arbetsplats 5. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen Frisktalet 91,55 % 95 % 92,86 % 1

76 Perspektiv: LEVA BO Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Brukare inom äldreomsorgen ska känna trygghet i sitt boende Betygsindex gällande trygghet i hemmet alt boendet. *Nyckeltalet är förändrat och redovisas i procent från och med Det är god kvalitet i omsorgen om äldre. Personal inom äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning. 18. Medborgaren ska inom individ och familjeomsorgen och inom vård och omsorg ges en rättssäker handläggning. 19. Det är god kvalitet i omsorgen om funktionsnedsatta Perspektiv: OMSORG Socialstyrelsens brukarundersökning genomförs en gång per år. Resultat per 2013 ej klara. Vid nästa mätning - ökar 65 % Vid nästa mätning - ökar Andel överklagade beslut där kommunen fått rätt. 100 % (Ett ärende) Andel där kommunen fått rätt ska vara minst 75 % Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats 46 dagar Samma nivå eller lägre 2011: Säbo 80 Hemtjänst : *Säbo 88 % *Hemtjänst 97 % 2012: 65 % med utbildning Ingen tidigare mätning. 25 dagar Inriktningsmål 7: Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de erhåller. Nöjd-kund-index. Redovisas som indextal i förhållande till möjliga 100. *Nyckeltalet är förändrat till Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Socialstyrelsens brukarundersökning genomförs en gång per år. Resultat per 2013 ej klara. Vid nästa mätning - ökar 2011: :* 92 % 22. Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med bemötandet och sitt särskilda boende. Nöjd-kund-index. Redovisas som indextal i förhållande till möjliga 100. *Nyckeltalet är förändrat till Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%). Socialstyrelsens brukarundersökning genomförs en gång per år. Resultat per 2013 ej klara. Vid nästa mätning - ökar 2011: : *72 % 2

77 Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat Mål 2013 Resultat 2011/ Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till inflytande i hur insatsen ska utföras. Betygsindex gällande inflytande. Redovisas som indextal i förhållande till möjliga 100. Statistik från Äldreguiden. Uppgifter för 2013 ej klara. Vid nästa mätning - ökar 2011: Säbo 63 Hemtjänst : Säbo: 100 Hemtjänst 61 3

78 - textlydelsen - textlydelsen - textlydelsen Vansbro 3 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 52/2013 Ärende KS 2013/6 10 Riktlinjer för alkoholservering Beslut Utskottet Leva och bo föreslår kommunstyrelsen besluta att anta de nya riktlinjerna för alkoholservering med följande förändringar: - textlydelsen Bordservering kan krävas på sidan 12 skall strykas. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten bo r därför endast i undantagsfall medges på idrottsplatser på sidan 13 skall strykas. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, i centrala Vansbro, medges endast i undantagsfall på sidan 14 skall strykas. Efter två år är det inte längre fråga om tillfällig servering och då krävs stadigvarande tillstånd, s.k. säsongsrättighet. på sidan 14 skall strykas. Ärendet Den 1 januari 2011 trädde den nya alkohollagen (2010:1622) i kraft. 1 lagens 8 kap. 9 står det att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Statens Folkhälsoinstitut kom under 2012 ut med en modell för hur kommunala riktlinjer kan utformas. Miljö- och byggkontoret har följt denna modell för hur dessa riktlinjer utformats. Förslag Nall Lasse Andersson föreslår: att anta de nya riktlinjerna. Anders Edlund föreslår: 1. att anta de nya riktlinjerna med följande förändringar i dokumentet: 2. textlydelsen Bordservering kan krävas. på sidan 12 skall strykas. 3. textlydelsen Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten bör därför endast i undantagsfall medges på idrottsplatser. på sidan 13 skall strykas. 4. textlydelsen Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, i centrala Vansbro, medges endast i undantagsfall. på sidan 14 skall strykas. il yv

79 Vansbro 4 kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll textlydelsen Efter två år är det inte längre fråga om tillfällig servering och då krävs stadigvarande tillstånd, s.k. säsongsrättighet. på sidan 14 skall strykas. Beslutsgång Nall Lasse Anderssons förslag ställs under bifall eller avslag. Förslaget antas ej. Anders Edlunds förslag ställs under bifall eller avslag. Förslaget antas. Beslutsunderlag Riktlinjer för serveringstillstånd Justerare Utdragsbestyrkande

80 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggkontoret EC Miljö/Hälsoinspektör/ Alkoholhandläggare Stina Jakobsson Kommunstyrelsen Riktlinjer för alkoholservering Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta de nya riktlinjerna för alkoholservering. Sammanfattning Den 1 januari 2011 trädde den nya alkohollagen (2010:1622) i kraft. I lagens 8 kap. 9 står det att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Statens Folkhälsoinstitut kom under 2012 ut med en modell för hur kommunala riktlinjer kan utformas. Miljö- och byggkontoret har följt denna modell för hur dessa riktlinjer utformats. Bakgrund Vid Länsstyrelsens tillsyn den 26 april 2013 riktades kritik bland annat för att aktuella riktlinjer saknades. Socialnämnden beslutade , SON 160/2010, om Riktlinjer för serveringstillstånd, detaljhandel och servering av folköl, handel med tobaksvaror och nikotinläkemedel. Riktlinjerna har nu anpassats till den nya alkohollagen (2010:1622) och utformats enligt modell framtagen av Statens Folkhälsoinstitut som utkom under För folköl, tobak och receptfria läkemedel kommer separata riktlinjer att utformas för Vansbro kommuns arbete inom dessa områden. Riktlinjerna för alkoholservering har samma inriktning som tidigare, men det förebyggande arbetet betonas mer. Det ses som ett utgångsläge att samtliga restauranger arbetar med ansvarsfull alkoholservering och det bör finnas en internpolicy för personalen på serveringsstället. Ytterligare tillägg är tillexempel att Vansbro kommun arbetar för att motverka narkotikamissbruk i restaurangmiljö och att arbetet mot diskriminering i restaurangmiljö tydliggörs. Miljöer med risk för alkoholpolitika olägenheter markeras tydligare. Exempelvis beviljas inte serveringstillstånd i miljöer där ungdomar ofta vistas, vid skolor, fritidsgårdar, biografer, badanläggningar. En fortsatt restriktiv hållning avseende sen serveringstid samt att inte bevilja serveringstillstånd för starksprit vid tillfälliga tillstånd kvarstår. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

81 Konsekvenser Tydliga riktlinjer gör det lättare för sökande att veta vilka krav som ställs i samband med ansökan om serveringstillstånd. Genom att kommunen ställer hårda krav på vilka som beviljas ett serveringstillstånd och sedan arbetar förebyggande med information och utbildning till dem som driver verksamhet kan problem förebyggas. Seriösa krögare är inte intresserade av att ha berusade eller minderåriga gäster i sina lokaler och med tillexempel metoden ansvarsfull alkoholserveringen ges möjligheter för personalen att skaffa sig kunskaper de har nytta av i sin yrkesroll. Med utbildningen krogar mot knark får personal kunskaper om hur narkotikamissbruk i restaurangmiljö kan motverkas. Huvudmålen för alkoholpolitiken i Sverige är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Arbetet på lokal nivå är avgörande för resultatet i sin helhet och vikten av kommunernas arbete betonas. Beslutsunderlag Bifogat - Riktlinjer för serveringstillstånd Handläggare Stina Jakobsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör/alkoholhandläggare Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

82 Riktlinjer för alkoholservering MILJÖ- OCH BYGGKONTORET A N T A G N A A V K O M M U N S T Y R E L S E N XX- X X, Ä R E N D E E C O S Dessa riktlinjer ersätter tidigare riktlinjer antagna av Socialnämnden, SON 160/2010, dnr

83 1 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Kommunens mål med riktlinjer för alkoholservering... 2 Styrande dokument och beslut... 3 Alkohollagen... 3 Nationell ANDT-strategi Vansbro kommuns beslut... 3 Ansökan och handläggning av serveringstillstånd... 4 Handläggningstider vid ansökan... 4 Kommunens informationsskyldighet. Vad gäller för att få serveringstillstånd... 4 Sökandes lämplighet... 5 Kunskapsprovet... 5 Remissyttranden om sökandes lämplighet... 6 Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar mot knark... 6 Alkohol och drogpolicy... 7 Diskriminering... 7 Lokalens lämplighet... 7 Serveringslokal och mat... 7 Ordning och nykterhet... 8 Uteserveringar... 9 Gemensamt serveringsutrymme...10 Alkoholpolitiska olägenheter...11 Miljöer med risk för alkoholpolitiska olägenheter...11 Serveringstider...12 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd...13 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap...13 Cateringverksamhet...15 Kryddning snaps...15 Provsmakning...15 Kommunens tillsynsverksamhet...16 Tillsynsavgifter...17

84 2 Allmänt Den 1 januari 2011 trädde en ny alkohollagstiftning i kraft (SFS 2010:1622). Vansbro kommun har upprättat riktlinjer för alkoholservering i enlighet med Statens folkhälsoinstituts modell. Riktlinjerna revideras regelbundet eftersom utvecklingen inom alkohol- och drogområdet ständigt pågår och de aktuella frågorna diskuteras och förändras hela tiden. Riktlinjerna syftar till att underlätta för sökanden och förtydliga kommunens ambitioner och krav vid prövningen av serveringstillstånd. Varje ansökan prövas individuellt mot bakgrund av en helhetsyn grundad på alkohollagens bestämmelser och de kommunala riktlinjerna. Grundsatsen för all alkoholförsäljning är ordning och nykterhet. Alkoholservering i Vansbro kommun ska ske på ett ansvarsfullt och seriöst sätt Kommunens mål med riktlinjer för alkoholservering Minska överkonsumtion av alkohol. Särskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. Bidra till en förbättrad folkhälsa. Bidra till att endast seriösa entreprenörer erhåller tillstånd. Tydliggöra sambandet mellan matservering och alkoholservering. Se till att den som söker tillstånd ska få ett professionellt och tydligt bemötande. Verka för fler alkoholfria ungdomsmiljöer och ungdomsarrangemang. Motverka förekomst av narkotikamissbruk i restaurangmiljö. Motverka olaga diskriminering i samband med restaurangbesök.

85 3 Styrande dokument och beslut Alkohollagen Alkohollagen är i första hand en social skyddslagstiftning och dess huvudsakliga syfte är att främja folkhälsan genom att begränsa alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. I de fall alkoholpolitiska risker ställs mot företagsekonomiska intressen ska de alkoholpolitiska aspekterna väga tyngre och vara avgörande. Nationell ANDT-strategi Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik, ANDT-politiken. Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och social skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Tillsynen över försäljning och servering av alkohol bör enligt denna strategi skärpas. Regeringen nämner bland annat följande om intensifierade åtgärder från kommunens sida: Att ha alkoholpolitiska program som omfattar precisering av begreppet alkoholpolitiska olägenheter och kommunens ambitionsnivå för tillsyn. Att ha en effektiv tillsyn av företag som serverar eller säljer alkohol. Att erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholservering för innehavare av serveringstillstånd. Att samarbeta med polismyndigheten för att motverka illegal alkoholhantering. Vansbro kommuns beslut Kommunfullmäktige i Vansbro kommun antog Policy och riktlinjer för folkhälsoarbetet med barn och ungdomar i särskilt fokus. En av de politiska målsättningarna är att Insatser baserade på kunskap om skyddsfaktorer respektive riskfaktorer vad gäller tobak, alkohol, narkotiska, doping, spel och brottslighet ska genomföras. Under 2007 beslutade Vansbro kommun att börja arbeta enligt metoden Ansvarsfull Alkoholservering. Under 2013 valde Vansbro kommun att även arbeta förebyggande mot användande av narkotika i krogmiljö genom att delta i nätverket Krogar mot knark. Båda metoderna vilar på tre ben; samverkan mellan myndigheter och krogbransch, utbildning för krögare, krogpersonal och ordningsvakter samt tillsyn. Metoderna syftar till att minska det krogrelaterade våldet, minska överservering och risken att minderåriga får tillgång till alkohol på krogen samt minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Rekommendationen är att alla som har eller söker serveringstillstånd i Vansbro kommun ska delta i Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot knark. Kommunstyrelsen beslutar årligen om en ny tillsynsplan. Tillsynen av serveringsställen i Vansbro kommun har stärkts de senaste åren, men behöver ytterligare fördjupas. Efterlevnaden av åldersgränser och att inte överservera är exempel på viktiga skyddsfaktorer; skjuter upp debuten och minskar alkoholens medicinska skadeeffekter m.m.

86 4 Ansökan och handläggning av serveringstillstånd Handläggningstider vid ansökan Rättsregel Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Riktlinjer Vansbro kommun strävar efter att hålla så korta handläggningstider som möjligt, då kommunen är medvetna om att en ny tillståndshavare vill starta verksamheten så fort som möjligt. Vid en ansökan skickas bekräftelse på mottagen ansökan. Vid bedömningen inhämtas andra myndigheters yttranden i ärendet. Andra myndigheter är främst polismyndigheten, miljökontoret, räddningstjänsten, skatteverket och kronofogden. För att kunna göra en bedömning av verksamheten är det en förutsättning att alla handlingar lämnats in. Om ansökan inte är komplett och handlingar saknas förlängs handläggningstiden. Det som kan förlänga beslutsprocessen är om t.ex. sökanden inte klarar kunskapsprovet inom rimlig tid. Exempel på handläggningstider vid ansökan Stadigvarande tillstånd till allmänheten (kommunstyrelse beslutar) 15 veckor Tillfälligt tillstånd till allmänheten 8 veckor Tillfälliga tillstånd till slutet sällskap 3 veckor Handläggningstiden är i regel kortare i ärenden tjänsteman har delegation att fatta beslut i ärendet. Under sommarhalvåret kan handläggningstiden vara längre på grund av semesteruppehåll. Kommunens informationsskyldighet. Vad gäller för att få serveringstillstånd Rättsregel Enligt 8 kapitlet 9 alkohollagen har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande författningar. Enligt alkohollagen 8 kapitel 2 kan serveringstillstånd ges för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Ett stadigvarande tillstånd kan gälla året runt eller årligen under en viss tidsperiod (säsong). Serveringstillstånd kan även ges för enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Med enstaka tidsperiod avses enligt praxis några dagar upp till ett par månader.

87 5 Riktlinjer Miljö- och byggkontoret handlägger ansökningar och utför tillsyn enligt alkohollagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Vansbro kommun. Information hålls uppdaterad och tillgänglig för allmänheten. Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen på särskild blankett. Bekräftelse på mottagen ansökan skickas. Vid en ansökan om tillstånd att servera alkohol prövas dels den sökandes lämplighet dels lokalernas lämplighet. Den allmänna standarden, på så väl maten som på miljön, är avgörande för möjligheten att få ett serveringstillstånd. Utöver kraven på sökandens och lokalernas lämplighet kan kommunen avslå en ansökan om serveringstillstånd, om alkoholserveringen kan befaras medföra olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller om det av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Sökandes lämplighet Enligt Alkohollagen 8 kapitlet 12 ska sökanden vara personligt och ekonomiskt lämplig att bedriva verksamheten för att få serveringstillstånd. Vid nya ansökningar ska sökanden genom ett kunskapsprov visa att hon/han har kunskaper i alkohollag och anslutande föreskrifter. Kunskapsprovet Kunskapsprovet är framtaget av Statens folkhälsoinstitut. Provet görs i kommunen och gäller vid nya ansökningar om serveringstillstånd. Proven ges i form av en webbapplikation och rättas automatiskt. Kunskapsprovet kan även göras muntligt om sökanden inte behärskar något av de språk som proven ges ut på eller av andra särskilda skäl. Kunskapsfrågorna fördelas på fyra områden 1. alkoholpolitik, 2. bestämmelser om servering, 3. bestämmelser om tillsyn, och 4. bestämmelser om mat och utrustning Kommunen kan göra undantag för kunskapsprovet vid nya ansökningar om någon redan har ett serveringstillstånd och vars kunskaper det inte finns skäl att ifrågasätta eller att sökanden redan har gjort ett prov som motsvarar ansökan. Undantag kan även göras till dem som inte har ett tillstånd, men som högst tre år före en ny ansökan har gjort ett godkänt prov som motsvarar den nya ansökan. Undantag kan ges även till dem som inte har ett tillstånd, men som högst tre år före en ny ansökan har gjort ett godkänt prov som motsvarar den nya ansökan. Andra undantag för kunskapsprovet är vid ansökningar om tillfälligt serveringstillstånd för slutet sällskap och om ansökan enbart gäller för ett enda enstaka tillfälle och som man antar inte återkommer. Exempelvis vid ett bröllop då man söker ett tillfälligt serveringstillstånd. Det bör observeras att det inte är möjligt enligt alkohollagen att göra ett prov innan en skriftlig ansökan har inkommit till kommunen. Kommunen anlitar vid behov auktoriserad tolk.

88 6 Remissyttranden om sökandes lämplighet Rättsregel Enligt 8 kapitlet 11 alkohollagen ska kommunen hämta in polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt 8 kapitlet 16 ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Brandsäkerheten kan också vara något som kommunen behöver beakta när den prövar en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd. Riktlinjer Polismyndigheten, skatteverket, kronofogdemyndigheten, räddningstjänsten och miljökontoret är remissinstanser vid servering till allmänheten. Även andra remissinstanser kan förekomma. Polismyndigheten yttrar sig om: Sökandens vandel. Sökanden ska inte vara dömd eller misstänkt för brottslig verksamhet. Polismyndighetens yttrande enligt alkohollagen 8 kap 11 ska hämtas alltid in vid prövning av stadigvarande serveringstillstånd och tillfälliga tillstånd mot allmänheten. Sökt serveringstid Ordningsstörningar vid serveringsstället Krav på förordnade ordningsvakter Tillstånd för offentlig tillställning (danstillstånd) Kronofogdemyndigheten yttrar sig om: Sökanden varit eller är registrerad hos myndigheten och om eventuella restföringar. Skattemyndigheten yttrar sig om: Sökanden skött sina skatter och avgifter. Sökanden lämnat sina deklarationer om bland annat mervärdesskatt och källskatt. Restföringar Betalningsuppmaningar Beslut om kontrollavgifter Inkomst av kapital, över och underskott av näringsverksamhet, inkomst av tjänst, om företrädare för bolaget har deklarerat eller inte samt om det finns F-skattesedel. Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar mot knark Krogen är en miljö där många ungdomar för första gången kommer i kontakt med både alkohol och narkotika. Vansbro kommun vill bidra till att restaurangerna i Vansbro ska vara trevliga mötesplatser där alkoholen serveras under ansvarsfulla former och det råder nolltolerans mot narkotika. Vansbro kommun arbetar enligt arbetsmetoderna Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot knark där samverkan med restaurangbranschen, utbildning av serveringspersonal och förstärkt tillsyn är nyckelbegrepp.

89 7 Alkohol och drogpolicy Kommunen anser det vara av största vikt att restauranger med serveringstillstånd har en genomtänkt alkohol- och drogpolicy för en säker och trygg miljö för både personal och gäster. En tydlig gästpolicy underlättar för den anställde i de fall diskussioner med gäster uppstår. I en policy kan man tillexempel påtala att onyktra gäster avvisas, att minderåriga inte serveras alkohol samt att hot och våld mot personal och gäster medför avvisning och/eller polisanmälan. En policy som vänder sig till anställda kan tillexempel påtala att den anställde inte får dricka alkohol under arbetstid, inte använda narkotika eller att efterfester på arbetsplatsen inte är tillåtna. Diskriminering Vansbro kommun är mångkulturellt vilket återspeglar i kommunens restaurang- och nöjesliv. Alla invånare skall ha samma rättigheter men också samma möjligheter oavsett etnisk och kulturellt ursprung, religion och sociala ställning. Dessa riktlinjer skall vara vägledande för kommunens insatser för att motverka olaga diskriminering i samband med restaurangbesök och med detta förhindra att någon blir särbehandlad och exempelvis nekas inträde till restaurangen. Samma åldersgräns ska gälla för män och kvinnor. Erkänt eller lagakraftvunnet diskrimineringsbrott bedöms allvarligt och innebär normalt sett att serveringstillståndet ska återkallas. Lokalens lämplighet Med serveringslokal menas den del av serveringsstället som är inomhus och där alkoholservering är tillåtet. Med serveringsställe menas hela restaurangens lokaler och utrymmen. Det är viktigt att serveringslokalerna är överblickbara för serveringspersonalen för att de ska kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdryckerna och ha möjlighet att kunna upptäcka eventuella olägenheter. Serveringslokal och mat Rättsregel Enligt alkohollagen 8 kapitlet 15 ska det finnas ett kök som möjliggör ett varierat utbud av maträtter i anslutning till serveringslokalen. Kraven för stadigvarande cateringverksamhet för slutna sällskap är samma som för stadigvarande servering till allmänheten Tillståndshavaren ska kunna servera lagad och/eller tillredd mat under hela serveringstiden och det ska finnas ett flertal förrätter, huvudrätter och efterrätter. Efter klockan 23:00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Enligt 8 kapitlet 15 ska serveringsstället ha ett lämpligt antal sittplatser för matservering i förhållande till serveringslokalens storlek. Enligt alkohollagen 8 kapitlet 16 ska lokaler för servering till allmänheten och för stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap vara lämpliga ur brandsäkerhetssynpunkt.

90 8 Riktlinjer Miljö- och byggkontoret ger bekräftelse att lokalen är registrerad som livsmedelsanläggning. Serveringsstället ska ha tillräckligt antal sittplatser för gäster och ha en matsal. Ett riktvärde är att minst 25 % av gästerna på stället ska kunna sitta vid ordentliga bord i en matsal. Ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat från råvara, för-, huvud- och efterrätter, ska tillhandahållas under hela serveringstiden. Efter klockan är det tillräckligt med ett fåtal (minst 3) enklare rätter. Det ska finnas menyer som innebär att restaurangen verkligen visar att man vill sälja mat. Prisbilden ska vara sådan att mat också erbjuds i praktiken. Lokaler, som används för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd, ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Räddningstjänsten ska godkänna lokalen innan serveringstillstånd kan ges. Max antal personer i lokalen ska anges. Trappor, toaletter och dylikt är inte insynade och därmed är de inte serveringsytor. Tillgång till toalett ska finnas för gäster Ordning och nykterhet Rättsregel Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3 kapitlet i alkohollagen, och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kapitlet. I lagens 1 kapitel 11 andra stycket står det att försäljning kallas servering om drycken ska förtäras på stället. Bestämmelserna i 3 kapitlet om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kapitlet 5 och 8 kapitlet 20 handlar båda om att se till att hålla ordning där man säljer och serverar alkoholdrycker. Enligt 3 kapitlet 5 ska skador i möjligaste mån förhindras vid försäljning, och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kapitlet 20 ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Riktlinjer Vansbro kommun utgår från att samtliga restauranger med serveringstillstånd arbetar utifrån en ansvarsfull alkoholservering. Detta innebär att det bör finnas en internpolicy för personalen på serveringstället. Eftersom det ligger i samtliga restaurangers intresse att minska berusningsgraden och därmed komma bort från överserveringar bör det i policyn framgå om restaurangen har någon gräns om hur stor mängd alkoholdrycker får serveras till en och samma person och om denna gräns gäller från ett visst klockslag.

91 9 I begreppet försäljningsställe ingår, förutom serveringslokal inomhus och eventuell uteservering, även närområdet utanför restaurangen inklusive eventuell kö in till restaurangen. Alkohollagen ger tillståndsmyndigheten möjlighet att besluta om speciella föreskrifter så kallade villkor. Vanligtvis kan det vara att förordnade ordningsvakter ska tjänstgöra, att enbart bordsservering får ske, att inga spritdrycker får serveras under vissa tider eller att servering inte får ske under vissa evenemang eller vid ungdomlig publik. Enligt 8 kap 20 skall vid servering av alkoholdrycker ansvarig personal se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Vansbro kommun anser inte att det är förenligt med kravet på måttfullhet att servera större mängder alkohol på en gång till en person eller en mindre grupp människor, då denna typ av servering är svår att överskåda konsekvenserna av. Servering skall skötas av serveringspersonal och får inte överlåtas till gäster för självservering. Som exempel kan nämnas servering av helflaskor spritdryck, s.k. ölhinkar, öltunnor, shotsbrickor, användande av drinkvagnar och liknande. Enligt alkohollagen har 8 kap 21 följande lydelse: På ett serveringsställe får åtgärder inte vidtas i syfte att förmå någon gäst till inköp av alkoholdrycker. Detta innebär att tillfälliga prissänkningar på alkoholdrycker, så kallade Happy Hour, inte får ske på ett sådant sätt att försäljning av drycker med högre alkoholhalt främjas. Detta tolkar Vansbro kommun så att om en tillfällig prissänkning görs på spritdrycker så ska samtliga drycker, d v s även alkoholfria sådana, sänkas i motsvarande grad. Priset på restaurangens matutbud ska alltid sänkas i motsvarande grad som sker på alkoholdrycker. Mängdrabatter på alkohol är inte tillåtet, vilket innebär t ex att en stor stark ska kosta lika mycket oberoende om gästen köper en eller flera. Priset på spritdrycker bör anges per centiliter. Centiliterpriset ska vara detsamma oavsett mängd för samma varugrupp. Uteserveringar Rättsregel Enligt 8 kapitlet 14 första stycket alkohollagen ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, exempelvis en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än inomhus. Vid ett beslut om serveringstillstånd kan kommunen även villkora tiderna för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen, till exempel dem som bor i närheten av restaurangen. Om kommunen inte har villkorat tillståndet med en särskild utrymningstid för uteserveringen gäller serveringsställets utrymningstid, det vill säga 30 minuter efter den serveringstid som gäller för serveringsstället i övrigt. Riktlinjer En uteservering ska normalt ligga i direkt anslutning till serveringsstället samt vara fysiskt avgränsad från kringliggande områden där servering inte får förekomma. Dess belägenhet skall vara sådan att den kan överblickas bland annat för att serveringspersonalen skall kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdrycker samt kunna upptäcka om olägenheter uppstår.

92 10 Enligt alkohollagen gäller samma regler för alkoholservering utomhus som för bedrivande av alkoholservering i övrigt. Detta innebär bland annat att lagad eller på annat sätt tillredd mat måste kunna tillhandahållas där. Därutöver krävs tillstånd för användande av offentlig plats enligt ordningslagen eller dispositionsrätt av privat mark. Om uteserveringen ska ha tak, glasas in eller ha ett staket krävs troligtvis bygglov och/eller göra en bygganmälan. Kontakta miljö- och byggkontoret. Uteserveringar med inbyggda väggar och tak omfattas av rökförbudet enligt tobakslagen. Syftet är att skydda allmänheten och personal från att bli utsatt för tobaksrök och passiv rökning. Särskilt ungdomar ska ges bättre tillgång till rökfria miljöer. Rökförbudet gäller enligt lag inte serveringsytor där luft fritt kan passera så att det motsvarar utomhusmiljö. Eftersom rökfria miljöer är särskilt viktigt för känsliga personer som barn eller personer med astma och allergi rekommenderas att även uteserveringar hålls rökfria. Serveringspersonal ska stadigvarande tjänstgöra på uteserveringen då alkoholhaltiga drycker serveras där. Kl anses som normal sluttid. Tidigare stängningstid skall övervägas när det finns risk för störande av närboende och/eller ordnings- eller säkerhetsproblem kan förväntas uppstå. Serveringstillstånd kan även beviljas till kl Här väger yttranden från polismyndigheten och/eller miljökontoret tungt. Serveringsytan utgörs av sittplatser vid bord, på en klart avgränsad yta i anslutning till restaurangen, där enbart bordsservering är tillåten. Vid musikunderhållning skall ljudnivån på musiken hållas på sådan nivå att närboende inte upplever sig som störda. Detta innebär i normalfallet att sådan underhållning via högtalare ska upphöra senast kl Gemensamt serveringsutrymme Rättsregel I 8 kapitlet 14 andra stycket alkohollagen ges möjlighet för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Det innebär att ett särskilt tillstånd kan beviljas för att servera på samma yta. En förutsättning är att de som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd. Särskilda villkor kan meddelas i samband med beslutet om tillstånd för ett gemensamt serveringsutrymme. Riktlinjer Lokalen eller platsen som helhet ska vara överblickbar och vara väl avgränsad. Tillståndsmyndigheten kan komma att meddela särskilda villkor som exempelvis förordnade ordningsvakter, bordsservering och/eller personal på den gemensamma serveringsytan under den tid som servering pågår. Denna bedömning sker i samband med ansökan. Vid eventuella överträdelser av alkohollagens regler kan tillståndet för det gemensamma serveringsutrymmet komma att återkallas.

93 11 Alkoholpolitiska olägenheter Miljöer med risk för alkoholpolitiska olägenheter Rättsregel Enligt 8 kapitlet 17 alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa, även om övriga krav som uppställs i lagen är uppfyllda. Riktlinjer Det finns enligt alkohollagen ingen generell rätt att få serveringstillstånd. Kommunen ska bedöma risken för eventuella alkoholpolitiska olägenheter. Varje ärende prövas individuellt. Stor restriktivitet råder vid tillståndsgivning där alkoholpolitiska olägenheter kan tänkas uppstå. Polisen eller miljökontorets avstyrker ansökan Polisen och miljökontorets remissvar kan vara avgörande i kommunens beslut. Det kan t.ex. gälla ordningsproblem runt serveringsstället eller risk att närboende störs av buller från verksamheten. Kommunen kan också själva äga kännedom om missförhållanden på serveringsstället eller angående den sökandes lämplighet. Barn och ungdomar Kommunen tar särskild hänsyn till barnperspektivet. Barn har rätt att växa upp i en alkoholfri miljö. De har rättigheten att få vara bland nyktra trygga vuxna. Vansbro kommun verkar för fler alkoholfria ungdomsmiljöer och ungdomsarrangemang. Miljöer där ungdomar ofta vistas ska hållas alkoholfria. Exempel på miljöer där serveringstillstånd inte beviljas är i ett bostadsområde, vid en skola, eller vid en fritidsgård där ungdomar samlas, biografer, badanläggningar. Alkoholservering vid evenemang riktade mot ungdomar/barnfamiljer beviljas inte. Idrott och alkohol Serveringstillstånd beviljas i regel inte i samband med idrottsevenemang. Idrotten ska utgöra en trygg miljö som är fri från alkohol och droger. Föräldrar ska med förtroende kunna låta sina barn delta på idrottsevenemang. Serveringstillstånd kan i undantagsfall beviljas vid stora nationella och internationella idrottstävlingar, kulturarrangemang och större evenemang (event). Serveringen ska då ske i en särskild avgränsad restaurangdel och under ordnade former. Bordservering kan krävas. Föreningar Föreningar som erhållit någon form av kommunalt bidrag beviljas inte serveringstillstånd samma år som stödet beviljats. Enligt Vansbro kommuns policy och riktlinjer för föreningsbidrag fastställs att för att bidrag ska kunna erhållas ska föreningen vara en kraft och ett föredöme i arbetet mot droger, våld och diskriminering. Butiker Serveringstillstånd i shoppingcenter, livsmedelsbutiker och liknande beviljas inte. Vansbro kommun anser att butiker och liknande ska vara alkoholfria miljöer. Tillgängligheten ökar konsumtionen. Alkoholfria miljöer är särskilt viktigt för barn, ungdomar men även t.ex. nyktra alkoholister.

94 12 Sexklubbar eller drogliberala rörelser Serveringstillstånd beviljas inte om sökanden är känd för, eller kan befaras, komma att bedriva en drogliberal verksamhet, eller annat som inte är förenligt med seriös restaurangverksamhet ex. spel- eller sexklubb. Servering av alkohol i dessa miljöer kan försätta individen i situationer som normalt inte skulle uppstå och gränser förflyttas. Serveringstider Rättsregel Bestämmelsen i 8 kapitlet 19 alkohollagen om serveringstider syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Bestämmelsen om serveringstider är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken och social hänsyn ska därför gå före affärsmässiga eller konkurrensmässiga hänsyn. Att en konkurrerande restaurang redan har fått längre serveringstid behöver därför inte motivera bifall till en annan ansökan. När kommunen prövar en restaurangs serveringstid ska man beakta om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa. Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet ska alltså stå i förgrunden när kommunen prövar sena serveringstider. Riktlinjer Normal serveringstid enligt alkohollagen är mellan kl och kl Restaurangernas öppethållande har betydelse dels för boende i serveringsställets närhet, eftersom det finns en påtaglig störningsrisk från restauranger med serveringstillstånd, dels för polisens arbete med att upprätthålla ordning och säkerhet. Frågan har både ett folkhälsoperspektiv och en rent alkoholpolitisk betydelse, eftersom ökad tillgång på alkoholdrycker, oftast leder till ökad alkoholkonsumtion och därmed ökade skadeverkningar. Ökad alkoholkonsumtion leder ofta till ett ökat krogrelaterat våld. Polismyndighetens och miljökontorets yttrande om befarade ordningsstörningar, risk för störning av närboende med mera tillmäts stor betydelse och läggs till den individuella och samlade bedömningen som tillståndsmyndigheten har att göra. I den bedömningen ska även vägas in restaurangens inriktning. Den inriktning som tillståndshavaren väljer och den profil som skapas för verksamheten, är ofta av avgörande betydelse för ordningsförhållandena i och omkring restaurangen. En individuell prövning enligt alkohollagen måste dock alltid göras, det vill säga det finns ingen generell rätt att få servera alkohol efter normaltiden. Detta innebär att restauranger kan ha olika stängningstider beroende på olika förutsättningar. Kl skall anses som normal sluttid och gälla allmänt för serveringsställen i Vansbro. Serveringstiden kan dock tidigareläggas eller senareläggas. Polismyndigheten och miljökontoret är obligatoriska remissinstanser och deras yttranden är av stor betydelse vid prövning av serveringstiden. Förlängning av serveringtid sker endast i undantagsfall t.o.m. kl Detta kan inte ske utan att polismyndigheten och miljökontoret gett sitt samtycke. En förutsättning är att inga olägenheter eller missförhållanden kan befaras pga. den förlängda serveringstiden.

95 13 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Rättsregel Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun när den meddelar tillstånd också meddela olika slags villkor. Syftet är att motverka alkoholpolitiska skadeverkningar. Riktlinjer Vansbro kommun använder sig av möjligheten att besluta om villkor i främst följande fall: Att förordnade ordningsvakter ska finnas på serveringsstället mellan vissa klockslag. Endast tillåta bordsservering är tillåten på serveringsstället. Att underhållning via högtalare på uteserveringen skall upphöra senast kl Krav på utbildning av personal i ansvarsfull alkoholservering. Begränsning av antalet gäster på serveringsstället. Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Rättsregel Enligt 8 kapitlet 2 alkohollagen kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Riktlinjer Tillfälliga tillstånd till allmänheten Tillfälliga tillstånd till allmänheten förekommer oftast i samband med någon form av arrangemang, musikalt eller kulturellt, liksom vid stora idrottsevenemang. Det handlar oftast om utökning av serveringstider, lokaler, anordnande av så kallad tältservering etcetera. I den nationella handlingsplanen framgår det att samhället måste skapa flera alkoholfria miljöer. Detta kan tolkas så att stor restriktivitet skall råda då tillfälliga serveringstillstånd söks på sådana platser där det inte tidigare har funnits alkoholservering eller där sådan servering kan utgöra ett onaturligt inslag i miljön. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten bör därför endast i undantagsfall medges på idrottsplatser. Ett krav vid beslut om tillstånd är att personer som ska vara ansvariga för serveringen ska vara kunniga och lämpliga för uppgiften. Tillståndshavaren ska dessutom vara på plats under serveringstiden. En förutsättning för tillstånd är att kraven från övriga myndigheter är uppfyllda och att rätten att disponera marken kan styrkas. I de undantagsfall då tillståndsmyndigheten beviljar ett tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten skall följande riktlinjer gälla:

96 14 Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, i centrala Vansbro, medges endast i undantagsfall. Servering skall bedrivas på en avgränsad serveringsyta där bordsplatser finns som på en vanlig restaurang. Runt serveringsytan skall finnas acceptabla avgränsningar. Antal personer brandskyddet godkänt lokalen för samt av sökanden angivet antal bordsplatser ska framgå. Räddningstjänsten ska lämna sitt godkännande till arrangemanget. Tillredd mat under restaurangliknande former skall tillhandahållas, i detta fall minst tre olika maträtter. Livsmedelshanteringen ska vara godkänd av miljökontoret. Tillstånd för servering av spritdrycker (starksprit) medges inte. Tillfälliga tillstånd ges högst 12 gånger per år eller för en sammanhängande period av maximalt två månader. Efter två år är det inte längre fråga om tillfällig servering och då krävs stadigvarande tillstånd, s.k. säsongsrättighet. Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap Enligt alkohollagen kan serveringstillstånd meddelas för servering i förening, företag eller annat slutet sällskap. Det finns inga preciserade krav i alkohollagen avseende kök vid servering till slutet sällskap. Tillredd mat ska dock alltid tillhandahållas. Det slutna sällskapet ska utgöra en begränsad krets som har något gemensamt intresse man samlas kring, utöver den aktuella tillställningen som tillståndet söks för. Innan tillställningen ska arrangören veta vilka personer som kommer, t ex genom mottagande av anmälningar eller bokning. Grupp/sällskap får inte bildas på plats. Serveringslokalen får inte vara öppen för insläpp av nya gäster under pågående tillställning. Är lokalen är öppen för nya gäster under tillställning medför detta att serveringen bedrivs till allmänheten vilket kräver ett annat tillstånd. Annonsering i massmedia eller liknande är inte tillåten. Endast personlig inbjudan gäller. Serveringstider skall prövas utifrån samma kriterier som gäller för tillstånd för servering till allmänheten. Ansökan och andra dokument skall ha inkommit till myndigheten minst två veckor innan tillställningen/arrangemanget ska äga rum. Serveringstillstånd krävs dock inte om serveringen:

97 15 avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, sker utan vinstintresse och utan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. Observera att samtliga ovan nämnda kriterier ska vara uppfyllda för att få servera utan serveringstillstånd. Cateringverksamhet Rättsregel I 8 kapitlet 4 alkohollagen kan den som bedriver cateringsverksamhet för slutna sällskap meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen. Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd. Riktlinjer Förutsättningar för ett sådant tillstånd är att det finns ett väl utrustat kök för tillredning av mat. På menyn ska finnas ett varierat utbud av för-, huvud- och efterrätter. Tillståndet gäller i den kommun där ansökan gjorts och beviljats. Om verksamhet ska ske i annan kommun måste en ansökan göras i den aktuella kommunen. För varje tillfälle som tillståndshavaren skall servera mat och alkoholdrycker ska en anmälan på särskild blankett lämnas till kommunen tillsammans med ett godkännande från räddningstjänsten att lokalen är godkänd ur brandsäkerhetssynpunkt. Intyg om godkännande från räddningstjänsten behöver inte lämnas om catering ska ske till privat bostad. Kryddning snaps Rättsregel Enligt 8 kapitlet 3 alkohollagen får den som har ett stadigvarande tillstånd att servera spritdrycker, efter anmälan till kommunen, rätt att krydda spritdryck för servering som snaps i den egna serveringsrörelsen. Riktlinjer Kryddning av snaps avser spritdryck som motsvarar det traditionella svenska okryddade brännvinet och verksamheten ska vara i liten skala. Avsikten med denna möjlighet är för servering i den egna verksamheten. Kryddning ska ske i originalbutelj. Av den anmälan som ska göras till kommunen ska framgå vilka kryddor som används, vilken spritdryck som avses och mängd som ska kryddas. Provsmakning Rättsregel

98 16 I 8 kapitlet 6 framgår att provsmakning av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker kan anordnas vid arrangemang riktade till allmänheten under förutsättning att arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de drycker samt den lokal där provsmakningen ska ske. De partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning av de drycker som avses erbjudas. Enligt 8 kapitlet 7 har den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården och som har ett stadigvarande serveringstillstånd rätt att, efter anmälan till kommunen, vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de egenproducerade dryckerna. Om sådant tillstånd saknas, får tillverkaren erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället efter särskilt tillstånd för provsmakning. En restauratör med serveringstillstånd ska kunna anordna provsmakning av alkoholdrycker inom ramen för sitt serveringstillstånd. Innan arrangemanget ska en anmälan göras till kommunen. I anmälan ska anges tid och plats för provsmakningen, vilka utställare som ska finnas på plats, vilka drycker som ska erbjudas provsmakning av, hur biljettförsäljning ska gå till samt hur ordning och nykterhet ska säkerställas. Det är också möjligt för partihandlare/utställare att erhålla ett tillfälligt tillstånd för provsmakning, antingen enskilt eller gemensamt. Detta tillstånd gäller enbart provsmakning av den eller de drycker tillståndet omfattar. Vid provsmakning av en dryck ges en mycket liten mängd, en matsked eller mindre. Om det tillfälliga tillståndet missköts kan man inte räkna med att få ett nytt tillstånd vid ett eventuellt nytt ansökningstillfälle. Tillstånd ska endast ges i samband med mässor, antingen renodlade vin-, öl- eller spritdrycksmässor eller om dryckerna är en del av andra produkter som mässan omfattar, ex vis köksmässor. De producenter som driver restaurangverksamhet med serveringstillstånd där de serverar de egenproducerade vinerna eller andra egenproducerade alkoholdrycker är det tillåtet att inom ramen för detta också erbjuda provsmakning av de egna produkterna. Den producent som inte har serveringstillstånd ska kunna erhålla ett särskilt tillstånd för att kunna erbjuda provsmakning. Något krav på matservering krävs inte. Däremot ska sökanden uppfylla krav på lämplighet och laglydnad som vid ansökan om serveringstillstånd. Kommunens tillsynsverksamhet Rättsregel Kommunens tillsynsansvar för områdena servering av alkoholdrycker och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av 9 kapitlet 2 och 3 alkohollagen. Riktlinjer Förebyggande tillsyn sker genom information och utbildning i t.ex. ansvarsfull alkoholservering och krogar mot knark. Krögarträffar med tillståndshavare och andra myndigheter. Syftet med den förebyggande tillsynen är att informera och göra

99 17 tillståndshavaren uppmärksam på de krav som alkohollagen ställer så att brister i verksamheten inte uppstår. Den inre tillsynen sker genom kontakt med andra myndigheter t.ex. skatteverket, polismyndigheten och kronofogdemyndigheten. Det handlar om att granska om den som har serveringstillstånd fortfarande uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Den inre tillsynen är administrativ och sker med stöd av remisser och underrättelser mellan berörda myndigheter. Kontinuerlig kontakt hålls även med miljökontoret med avseende på matutbud/livsmedelshantering på restaurangen. Den yttre tillsynen sker då serveringsstället besöks under pågående verksamhet. Tillsynen i Vansbro kommun sker efter en tillsynsplan där restaurangerna delas in i olika kategorier utifrån deras verksamhet. Antalet tillsynsbesök beror bland annat på verksamhetens art, t.ex. en nöjesrestaurang får tätare tillsyn än en renodlad matrestaurang. Tillsynen är planerad men kan även vara händelsestyrd. Tillsynsbesöken är i regel oanmälda. Tillsyn sker ofta genom så kallad samordnad tillsyn, det vill säga att kommunens alkoholhandläggare tillsamman med berörda myndigheter såsom polismyndigheten, skatteverket och räddningstjänsten eller miljökontorets livsmedelsinspektör gör en gemensam tillsyn på serveringsstället. Varje deltagande myndighet gör tillsyn utifrån sin egen lagstiftning. Kommunen och polismyndigheten är tillsynsmyndigheter utifrån alkohollagen. Tillsynen kan ske när som helst under den tid som restaurangen är öppen. Framförallt sker besöken under kvällar och nätter. Vid tillsynen tittar kommunen främst på ordning och nykterhet, att servering inte sker till berusade eller minderåriga gäster, att alkohol dricks på de ytor som är insynade serveringsytor. Till serveringsytor räknas inte toaletter och trappor. Ibland sker en fördjupad kontroll av de alkoholdrycker som säljs så att det inte finns svartsprit på restaurangen. Tillsynen omfattar även kontroll av att marknadsföringen av alkoholdrycker på serveringsstället och i dess omedelbara närhet sker på ett måttfullt sätt. Den ekonomiska skötsamheten granskas genom exempelvis kassa- och personalkontroll och utförs då oftast i samverkan med skatteverket. Inre och yttre tillsyn kan leda till att en utredning inleds och att förnyade remisser skickas till de berörda myndigheterna. Det kan också leda till förslag om sanktionsåtgärder. Om en utredning inleds ska kommunen avsluta ärendet med ett beslut. En genomförd tillsyn ska dokumenteras och avslutas. De uppgifter som har framkommit med anledning av tillsynen ska kommuniceras med tillståndshavaren. Tillsynsavgifter Rättsregel Kommunen har enligt 8 kapitlet 10 alkohollagen rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:900). Riktlinjer Kommunfullmäktige beslutar grunderna för avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen. Vid senaste beslut av taxa KF 62/2011 beslutades att vid nästa revidering av taxorna eftersträva full kostnadstäckning. Taxan kommer att revideras under

100 18 Aktuell taxa finns tillgänglig på Vansbro kommuns hemsida. Prövningsavgift ska betalas innan handläggningen av serveringstillstånd påbörjas. Den årliga tillsynsavgiften innehåller en fast del och en rörlig schablonavgift som baseras på restaurangens alkoholomsättning och verksamhetsinriktning. Tillsynsavgiften ska täcka kostnaden för den tillsynen som utförs av alkoholhandläggare ute på restaurangen. Utöver detta tillkommer flera andra arbetsuppgifter som ingår i tillsynen. Detta är bland annat: service till krögare, utbildningar, administration, arkivering och diarieföring, samverkan med myndigheter, kommuner och andra instanser, intern utbildning, löner, lokaler och kostnader knutna till verksamheten.

101 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Protokollsutdrag KS Se 125 Ärende KS 2013/613 Remiss, länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna Beslut Utskottet styrning och ekonomi beslutar att uppdra till förvaltningen att komplettera ärendet med synpunkter framförda vid dagens sammanträdet till kommunstyrelsens sammanträde i november. Ärendet Region Dalarna har lagt förslag till Länstransportplan för Vansbro kommun ger härmed sitt remissvar. Förslag till beslut Torsten Larsson föreslår: att uppdra till förvaltningen att komplettera ärendet med synpunkter framförda vid dagens sammanträde till kommunstyrelsens sammanträde i november. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Remiss länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna Justerare Utdragsbestyrkande

102 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS2013/613 Upphandlare Tobias Eriksson ange tel.nr KOMMUNSTYRELSEN Remissvar länstransportplan Rekommendation till beslut Att godkänna förslag till remissvar på länstransportplan Sammanfattning Region Dalarna har lagt förslag till Länstransportplan för Vansbro kommun ger härmed sitt remissvar. Förslag till remissvar Tandö - Bu Sträckan Tandö Bu skall ligga kvar som åtgärd i länsstransportplanen. Förbifart Yttermalung Förbifart Yttermalung bör lyftas ur länstransportplanen och läggas in i nationella planen. G/C-vägar Vansbro kommun har för avsikt att inkomma med prioriteringslista för önskade åtgärder på G/C-vägar. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner. Det är av yttersta vikt att medel avsätts i länstransportplanen för utökade och förbättrade G/C-vägar. Mindre objekt I tidigare länsplaner har medel för byggandet av cirkulationsplats i korsningen på dåvarande rv71/länsväg 539 i Dala-Järna funnits med. Dessa medel försvann när rv71 blev nationell stamväg år Sådan åtgärd bör därför ligga med i nationell plan. Vansbro kommun finner det ändå av vikt att försöka hitta ett samspel mellan nationell plan och länstransportplan i denna fråga. Detta då korsningen, nuvarande E16/länsväg 539 är olycksdrabbad. Länstransport doc Beslutet expedieras till : Region Dalarna, Myntgatan 2, Falun Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

103 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS2013/613 Upphandlare Tobias Eriksson KOMMUNSTYRELSEN Remissvar länstransportplan Rekommendation till beslut Att godkänna förslag till remissvar på länstransportplan Bakgrund Varje län skall genomföra och ta fram en länsplan som ska vara trafikslagsövergripande. Regeringens direktiv säger att den s.k. fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Åtgärderna ska inriktas mot de viktigaste stråken för hållbar arbetspendling, viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Regeringen pekar i direktiven särskilt ut behovet av en ökad användning av kollektiva färdmedel, där särskilt satsningar på cykelåtgärder ska redovisas i planen. Planen får bl.a. omfatta investeringar och trafiksäkerhetsåtgärder i statliga vägar som inte är nationella stamvägar. Vidare får statlig finansiering sökas för byggande av stationer, terminaler, hållplatser m.m. för regional och lokal kollektivtrafik, åtgärder för ökat resande samt och miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet. Det är också möjligt att använda länsplanen för att prioritera åtgärder i den nationella planen. Detta innebär åtgärder på stamvägsnätet och det statliga järnvägsnätet. Länstrafikplanen är nu ute på remiss hos myndigheter och organisationer. Sammanfattning Region Dalarna har lagt förslag till Länstransportplan för Vansbro kommun ger härmed sitt remissvar. Länstransport doc Förslag till remissvar 1. G/C-vägar Vansbro kommun har för avsikt att inkomma med prioriteringslista för önskade åtgärder på G/C-vägar. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt mellan Region Dalarna och Dalarnas kommuner. Det är av yttersta vikt att medel avsätts i länstransportplanen för utökade och förbättrade G/C-vägar. 2. Mindre objekt I tidigare länsplaner har medel för byggandet av cirkulationsplats i korsningen på dåvarande rv71/länsväg 539 i Dala-Järna funnits med. Medlen var initialt avsatta för vänstersvängsfiler i dåvarande korsningen rv 71/länsväg 570 (Noretkorset). Ett möte Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

104 2(2) ägde dock rum , där Vansbro kommun, Vägverket och delar av kommunbygderådet kom överens om att medlen borde flyttas till Järnakorset och att en cirkulationsplats var en lämplig åtgärd. Vansbro kommun tillskrev efter detta Region Dalarna och Vägverket, varefter medlen flyttades i länsplanen. Dessa medel försvann dock när rv71 blev nationell stamväg år Byggande av cirkulationsplats bör därför ligga med i nationell plan. Vansbro kommun finner det ändå av vikt att försöka hitta ett samspel mellan nationell plan och länstransportplan i denna fråga. Detta då korsningen, nuvarande E16/länsväg 539, har en historik av trafikolyckor. 3. Tandö - Bu Sträckan Tandö Bu skall ligga kvar som åtgärd i länsstransportplanen. 4. Förbifart Yttermalung Då sträckan Förbifart Yttermalung ligger på E16, så vore det logiskt att denna åtgärd flyttas till nationell transportplan. Beslutet expedieras till : Region Dalarna, Myntgatan 2, Falun Länstransport doc Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

105 REGION DALRNA VANSBRO KOMMUN i 1(1) Handläggare 8WF Oiariepl.b. D.rie immer Kent Söderlund RD 013/ kent.soderlund@regiondalarna.se Sändlis ta Remiss av förslag till Länspian för regional transportinfrastruktur i Dalarna Ni inbjuds härmed att lämna synpunkter på förslag till Länspian för regional transportinfrastruktur i Dalarna för perioden Förslaget till länspian, med tillhörande miljöbedömning och milj ökonsekvensbeskrivning/miljökonsekvensanalys (remissförslaget utgörs av miljökonsekvensbeskrivning för gällande länsplan , se förklaring i planförslaget, kap 8) samt av Trafikverket kvalitetssäkrade och godkända samlade effektbedömningar för de större namngivna objekten i planförslaget, finns att hämta på Region Dalarnas hemsida. wwv.regionda1arna.se /infrastruktur Remissvar ska lämnas senast den 15 november 2013 till Region Dalarna, Myntgatan 2, Falun. Remissvaren önskas även via e-post (wordformat) till kent.soderlund@regiondalarna.se Om ni har frågor på remissen, kontakta Kent Söderlund, kent.soderlund@regiondalarna.se, , / Marie Östberg T fregionchef Myntgatan 2 1 SE Falun (0) info@regiondalarna.se 1 bg arg nr

106 Remiss av förslag till Länspian för regional transportinfrastruktur för Dalarna SÄNDLISTA Trafikverket, Borlänge Trafikverket Region Mitt Trafikverket Region Öst Transportstyrelsen SKL Länets kommuner Landstinget Dalarna Läns s tvrelsen Dalarna Falun-Borlänge regionen Dalaflv get Dalatrafik Mellansvenska Handelskammaren Sveriges Åkeriföretag, Akeriföreiungen Mitt Länsstyrelsen Västmanland Läns styrelsen Västernorriand Region Jämtland Region Gävleborg Regionförbundet Uppsala Region Värmland Regionförbundet Örebro Dalabanans intressenter Företagarna Intresseföreningen Bergsiaget Naturskyddsföreningen NTF Dalarna Partnerskap Bergslagsbanan Partners kap Bergslagsdiagonale n Partnerskap E 16 Svensk cykling Svenskt Näringsliv Tåg i Bergslagen

107

108 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS2013/280 Gatuingenjör Niclas Camarstrand Kommunstyrelsen Inriktning gatubelysning för Vansbro kommun Rekommendation till beslut - att anta förslag till ny inriktning gatubelysning för Vansbro kommun Sammanfattning Kommunen har prövat konsekvenserna av nu gällande policy i verkligheten. Skulle den genomföras skulle det bli ett stort antal belysningspunkter som skulle behöva överlåtas till annan eller nedmonteras. Mot bakgrund av detta finns behov av en ny inriktning för gatubelysning. Bakgrund Kommunen har idag en gällande belysningspolicy som kan tyckas vara svår att följa med anledning av dess konsekvenser ifall den skulle genomföras. Som nämnts ovan så är idag gällande policy för tufft skriven för att passa boende strukturen i kommunen. Kommunen kommer att byta ut ett stort antal armaturer inom kort och behöver därmed en policy att luta sig mot för att hamna rätt i utbytena. I enlighet med kommunstyrelsens beslut har en diskussion förts med Kommunbygderådet som uttalade sig positivt kring föreslagna förändringar. Konsekvenser Idag har ca 60 procent av belysningsbeståndet inventerats med utgångspunkt ifrån föreslagna kriterier i den kommande belysningspolicyn. Den stora skillnaden är att det utanför tätorterna som beskrivs i policyn och då vid randbebyggelserna blir fem fastigheter och max 150 meter mellan dessa i stället för ca 17 fastigheter. För dessa skall därmed kommunen hålla med gatubelysning. Utifrån föreslagna kriterier och en inventering av ca 1200 armaturer kunde man konstatera att enbart ca 100 armaturer kommer överlåtas på annan via avtal. Slutsats Skulle man inte besluta om den nya inriktning för gatubelysning kommer stora delar av beståndet ca procent att behöva överlåtas på annan.

109 Beslutsunderlag Ny inriktning för gatubelysning 2013 Beslutet expedieras till :

110 Riktlinjer för gatubelysning i Vansbro kommun Allmänt om belysning - Belysningen ska vara på rätt ställe med rätt belysningsnivå. - Vid planerad nedsläckning av en belysningskälla ska en konsekvensanalys utföras. - Belysningen tänds då dagsljuset understiger 20 lux. - Ekonomisk livslängd för kommunens belysningsanläggningar är 25 år. - Det finns inga bestämmelser som tvingar Vansbro kommun att sörja för väg och gatubelysning såvida inte gällande detaljplan säger så Belysning inom tätort 1 - Vansbro, Dala-Järna, Nås samt Äppelbo ska ha god belysning inom tätortsgränserna. - Färgåtervinning samt färgtemperatur ska anpassas så att det inger en inbjudande, trygg och säker miljö. - Belysningen ska vara tillräcklig för funktionshindrade och de äldres krav på framkomlighet och trygghet. Belysning utom tätort - De flesta landsvägar är inte i behov av belysning. Undantag kan göras. Exempel på sådana undantag kan vara busshållplatser, påstigningsplats för skolskjuts, skolor, markerade övergångsställen som frekvent används, vissa vägkorsningar med mera, där det bör finnas belysning. - I småorterna 4 ska belysningen begränsas till bykärnan, korsningar, brevlådor och liknande. - Mindre trafikerade vägar samt belysning vid enstaka fastigheter bör minskas av besparingsskäl. Berörda parter ska erbjudas ett övertagande av belysningspunkten. Solcellsdrivna armaturer vid avlägsna platser, med låg belysningsnivå, kan vara lönsamt. Drift och underhåll - Skall samordnas på ett effektivt vis. - Driftsäkerheten ska vara hög - Översyn sker normalt två gånger per år. Vid minst 3 sammanhängande släckta lampor sker utryckning så snart som möjligt. - Trästolpar rötskadebesiktas vart 8: e år. Okulärbesiktning sker i samband med seriebyte av lampor. Besiktningen ska dokumenteras i diariet. - Stålstolpar okulärbesiktas i samband med seriebyten. Särskild rostskadebesiktning sker efter anmärkning vid okulärbesiktningen. Besiktning ska dokumenteras i diariet. - Ett utbyte av äldre armaturer och lampor till energieffektivare skall utföras. - Effektreducerande anläggningar som styrs av till exempel väderförhållanden, hög eller lågtrafik, Remote controlling m.m. bör användas snarast på de ställen där det är lämpligt, under förutsättningen att det i slutändan innebär en kostnadsminskning. 1 Definitionen av en tätort är i korthet att den skall bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och ha minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun eller länsgränser, (Statistiska Centralbyrån). 4 Småorter ska bestå av sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och minst fem fastigheter. 1

111 Ansvarsfrågor - Vansbro kommun ska ha ansvaret för belysningen på gator och vägar där kommunalt huvudmannaskap råder. Trafikverket ska ha ansvaret på allmänna vägar. Ansvaret för vägbelysning på enskilda vägar skall, om så önskas, överlåtas till den aktuella vägföreningen, samfälligheten, fastighetsägaren m fl. - Anläggningar kan via avtal hyras av boende utmed sträckan till en årskostnad per ljuspunkt. Avtal tecknas då mellan berörd och kommunen. - Vid komplettering av belysning: o o För områden med statlig väghållning ska ansökan om belysning lämnas till Trafikverket. För områden med kommunalt huvudmannaskap för gator, vägar och gc-vägar ska ansökan om kompletterande belysning lämnas till kommunen. Efter kommunalt beslut som tillstyrker uppsättning av sökt belysning svarar kommunen för anläggningskostnaden samt framtida drift, underhåll och förnyelse. Dokumentation av belysningsanläggningar - I kommunens belysningsplan som ajourhålls årligen ska det finnas utbytes-, seriebytes- och inventeringsplan för belysningsanläggningarna. - Märkning och inventering samt uppmätning av stolpar sker kontinuerligt i takt med utrymmet i beslutad budget. - Vid nyanläggning och ombyggnation skall inmätning och underlag föras in i belysningsplanen. 2

112 Vansbro kommun Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 53/2013 Ärende KS 2013/148 Ny bashastighet för Vansbro och Dala-Järna inom Vansbro kommun Beslut Utskottet Leva och bo föreslår kommunstyrelsen besluta att införa besluta ny bashastighet om 40 kilometer i timmen enligt utarbetade föreskrifter. Datum för ikraftträdande föreslås vara den 5 november. Ärendet Trafikverket har på huvudvägnätet beslutat om nya hastighetsgränser. Där kommunen är väghållare är det idag en högre hastighet vilket rimmar illa med ansvaret för de som är oskyddade i trafiken. För att skapa en tydligare bild för trafikanten borde rimligen även kommunen justera dessa hastighetsgränser. Förslag Nall Lasse Andersson föreslår: att införa besluta ny bashastighet om 40 kilometer i timmen enligt utarbetade föreskrifter. Datum för ikraftträdande föreslås vara den 5 november. Beslutsunderlag Föreskrifter för ny bashastighet i Vansbro och Dala-Järna Remissyttranden Beslutet expedieras till: Ekonomichef Catarina Willman Trafikverket Svante Olsson Länsstyrelsen Ewa Hammarsten Justerare Utdragsbestyrkande

113 Vansbro kommuns trafikliggare :xxx 0x Vansbro kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet i centrala Dala-Järna; beslutade den 16 september Vansbro kommun föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 andra stycket trafikförordningen (1998:1276). I Dala-Järna, inom ett område som framgår av kartbilaga till dessa föreskrifter, får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen Denna författning träder i kraft den 31 oktober Kommunstyrelsen Niclas Camarstrand

114 Vansbro kommuns trafikliggare :xxx 0x Vansbro kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet i centrala Vansbro; beslutade den 16 september Vansbro kommun föreskriver följande med stöd av 3 kap. 17 andra stycket trafikförordningen (1998:1276). I Vansbro, inom ett område som framgår av kartbilaga till dessa föreskrifter, får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen Denna författning träder i kraft den 31 oktober Kommunstyrelsen Niclas Camarstrand

115 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE nya hastigheter[1] TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning ange ärende Gatuingenjör Niclas Camarstrand Kommunstyrelsen Nytt beslut gällande ny bashastighet för Vansbro och Dala-Järna inom Vansbro kommun Rekommendation till beslut Kommunen har idag en bashastighet om 50 kilometer i timmen inom dessa orter. Frågan har diskuterats och beslutats att ärendet med andemeningen att införa ny bashastighet om 40 kilometer i timmen skulle införas i dessa områden. Ärendet har remissats enligt kraven i gällande Trafikförordning. Samtliga remissinstanser har ställt sig positiv till förslaget, se bilagor. Därför rekommenderas att kommunstyrelsen beslutar om ny bashastighet om 40 kilometer i timmen enligt bilaga föreskrifter. Datum för ikraftträdande föreslås vara den 31 oktober. - Att besluta om ny bashastighet för Vansbro och Dala-Järna enligt bilagda föreskrifter. Sammanfattning Trafikverket har på huvudvägnätet beslutat om nya hastighetsgränser. Där kommunen är väghållare är det idag en högre hastighet vilket rimmar illa med ansvaret för de som är oskyddade i trafiken. För att skapa en tydligare bild för trafikanten borde rimligen även kommunen justera dessa hastighetsgränser. Bakgrund Sedan 2008 kan hastighetsgränser i 10-steg från 30 till 120 km/tim användas. De nya hastighetsgränserna ska enligt regeringen införas successivt. På sikt bedöms 50 liv per år kunna räddas, varav på kommunalt vägnät. Inriktningen i Vansbro är att öka effektiviteten i nyttjandet av vägnätet, spara liv och minska koldioxidutsläppen. För statliga vägar i tätortsmiljö har Trafikverket, länsstyrelser och kommunerna gemensamma och överlappande intressen. Översynen bör präglas av helhetssyn och omfatta hela förbindelser inklusive delar med länsstyrelse- och kommunala beslut samt tätortsdelar i övrigt. Restider inom tätort är av stor betydelse vid arbetspendling samtidigt som trafiksäkerhet och miljö påverkas. Trafikverket har via Länsstyrelsens beslut märkt ut hela väg E16 inom kommunen. I centrala Vansbro råder idag 40 km/tim. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

116 hastigheter[1] 2(2) Konsekvenser Vägar som idag har 50 km/tim, men ibland 30 km/tim, bör prövas för 40 km/tim. Vägarna är oftast av gaturumstypen integrerat transportrum enligt Rätt fart i staden. Det som karakteriserar vägen är framför allt förekomsten av oskyddade trafikanter. Gående har ofta egen gångbana avskild med kantsten. Cykling sker normalt på körbanan tillsammans med motorfordonstrafik. Passager för oskyddade trafikanter är i plan och ofta anslutning till större korsningar. Passager, framför allt viktiga för barn och äldre, som idag inte är fysiskt hastighetsdämpade, bör åtgärdas. Det förekommer anslutningar och direktutfarter från tomter. Exempel skillnader i skillnader utmed Norra Allegatan och Järnvägsgatan: Idag 50 och 30 km/tim. Nytt 40 km/tim. Sträckan är 1,5 km. idag har vi en 30 sträcka på 195 meter som föreslås plockas bort. Idag tar det 1,42 min efter 1,51 min. Skillnad 9 sek. Minskar risken vid ev. olycka med ca procent dvs. med dödlig utgång. Slutsats Det finns ett antal goda argument för att se över hastighetsgränserna: Nuvarande hastighetssystem är från tidigt 1970-tal och har inte genomgått någon helhetsöversyn sedan dess. Det finns nu en god möjlighet till en totalöversyn som på kort sikt ger ett effektivare utnyttjande av vägsystemet och samtidigt lättare för trafikanterna att förstå och acceptera systemet. De nya riktlinjerna är bättre anpassade till modern kunskap om trafiksäkerhet, miljö och till de transportpolitiska målen. De trafikala effekterna inom tättbebyggt område har bedömts på sikt bidra med sparade liv per år i trafiken samt minskade utsläpp och mindre ohälsa. I ett första steg 3-4 sparade liv per år. Beslutsunderlag Föreskrifter för ny bashastighet i Vansbro och Dala-Järna TJÄNSTEUTLÅTANDE nya Remiss yttranden Beslutet expedieras till : Ekonomichef, Catarina Willman Trafikverket Svante Olsson Länsstyrelsen Ewa Hammarsten Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

117 Vansbro utbildningscenter Program Tot antal Varav elever från annan Tot antal Varav elever från annan Tot antal Varav elever från annan Tot antal Varav elever från annan Elever på VUC Varav elever från annan åk1 kommun åk2 kommun åk3 kommun åk4 kommun Totalt kommun BF IMPROBF EC ES FT IMPROFT HV IN NA SA TE Bffjäll IMPROBFf SM-R 0 IM Totalt Varav cykl

118 Elever i annan kommun* Totalt i åk1 åk2 åk3 åk4 annan kom Totalt antal elever i gymnasiet folkbokförda i Vansbro Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Totalt

119 DELGIVNINGSBESLUT Individ- och familjeomsorgen Assistent, Agneta Eriksson Ärende Tel Kommunstyrelsen Delgivning av domar September 2013 Rekommendation till beslut att godkänna rapporteringen. Ärendet Dom i Förvaltningsrätten i Falun, , mål nr gäller överklagande av beslut ang. ekonomiskt bistånd enligt SoL, Förvaltningsrätten bifaller delvis överklagandet och ålägger Kommunstyrelsen i Vansbro kommun att utge bistånd avseende uppehälle, hyra, barnomsorg samt busskort.