Årsbudget Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 188)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsbudget 2010. Verksamhetsplan 2011-2012. Fastställd av kommunfullmäktige 2009-11-23 ( 188)"

Transkript

1 Årsbudget 2010 Verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige ( 188)

2 Foto: Gotlandfärjan i Oskarshamns hamn Fotograf: Lars Olofsson

3 OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DEL 1: KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT INLEDNING... 1 ORGANISATION... 4 VISION OCH MÅL... 5 BUDGETPROCESS... 7 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 TAXOR OCH AVGIFTER UTDEBITERING FINANSIELL ANALYS RÄKENSKAPSRAPPORTER RESULTATBUDGET FINANSIELLA MÅL DRIFTBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET INVESTERINGSBUDGET DEL 2: INFORMATION FRÅN STYRELSE OCH NÄMNDER 26 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNKONTORET SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER STRATEGIENHETEN...33 RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETER AVGIFTSFINANSIERADE VERKSAMHETER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN VALNÄMNDEN REVISIONEN... 81

4

5 INLEDNING VAD REDOVISAS I DENNA HANDLING? Del 1 Beslutsdel Kommunstyrelsens förslag till budget 2010 och verksamhetsplan , investeringsbudget , tillkommande förändringar taxor och avgifter samt kommunalskatt. Hänvisningar till del 2 ingår i beslutet. Del 2 Informationsdel Information från styrelse och nämnder. ÅRETS BUDGETPROCESS I KORTHET Årets budgetprocess inleddes av budgetberedningen i slutet av januari månad med en utvärdering och återblick av föregående års bokslutssiffror och budgetprocess samt de kommande årens budgetförutsättningar. Budgetberedningen enades om att budgeten återigen ska behandlas av kommunfullmäktige i november istället för i juni. Skälet var bl.a. att budgetprocessen upplevdes som alltför tidspressad av både politiker och tjänstemän när kommunfullmäktige beslutade om definitiva ramar redan i juni månad. För fjärde året i rad hölls ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Budgetrapporten utarbetades av en sk budgetgrupp bestående av kommundirektören, ekonomi- och personalchefen, och cheferna för tekniska kontoret, socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. Efter budgetforum utarbetade budgetberedningen ett förslag på preliminära budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i början av april. De preliminära ramarna inkluderade ett sparbeting på ca 36 mkr som baserades på en 3%-ig ramminskning av verksamheternas nettokostnader inklusive kapitalkostnader. Kommunstyrelsen beslutade även att alla nämnder skulle eftersträva att under 2009 skapa en verksamhetsbuffert som motsvarar 1 % av verksamheternas nettokostnader. Verksamhetsbufferten kan överföras till kommande budgetår efter beslut i kommunfullmäktige. Strax därefter skickades direktiv och anvisningar ut till nämnder och förvaltningar. Nytt för årets budgetprocess var att investeringsbudgeten beslutades i juni. Budgetgruppen startade arbetet med investeringarna i mars och april månad i syfte att fortsätta minska investeringsvolymen innevarande år samt för de sju kommande verksamhets- Kommunstyrelsen beslutade sedan om förslag åren. till investeringsbudget i maj och i juni beslutade kommunfullmäktige om investeringsbudget I slutet av augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. Budgetberedningen arbetade med budgetmaterialet under september månad och lämnade ett förslag på definitiva ramar till kommunstyrelsen i början av oktober. På sitt sammanträde den 27 oktober fattade kommun , förändring av taxor och avgifter samt styrelsen beslut om budget 2010 och verksamhetsplan beslut om nästa års utdebitering. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Samtidigt beslutade kommunfull- högt över det finansiella mäktige att from 2007 revidera det befintliga finansiella målet gällande nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag samt lägga till två nya mål. Det första finansiella målet som nämnts ovan definierar förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Enligt målet ska nettokostnaderna uppgå till max 105 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att Oskarshamns kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har kunnat ligga på en nivå om 105 % beror på kommunens stora finansiella tillgångar. Till skillnad från andra kommuner i Sverige har Oskarshamns kommun kunnat använda en stor del av det positiva finansnettot till att finansiera sina verksamheter. Detta har lett till att kommunen kontinuerligt ökat sitt beroende av finansiella intäkter. Det innebär att Oskarshamns kommun under perioder med en svag finansmarknad, haft svårigheter att få intäkterna att täcka kostnaderna trots att de finansiella intäkterna har varit relativt stora. Den finansiella krisen som rådde under föregående år resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på sammanlagt 303,2 mkr och ett negativt resultat på -360,7 mkr. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag låg målet och nyckeltalet uppgick till 108,6 %. Räknar 1

6 man in nedskrivningar av värdet på aktiekapitalet i Byggebo och UTAB med 14,2 mkr uppgick nyckeltalet till 109,9 %. Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger betydligt över målsättningen även i år. För perioden januari-augusti ligger nyckeltalet på 110,5 % och helårsprognosen pekar på ett utfall om 107,1 %. Kommunens höga nettokostnadsnivå har diskuterats under både föregående och innevarande års budgetprocess och det finns en bred uppfattning om att verksamheternas nettokostnader på lång sikt bör sänkas till en nivå som ligger i paritet med kommunens skatteintäkter och statsbidrag. På sitt sammanträde i april beslutade kommunstyrelsen att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 102,5 vid slutet av mandatperioden Det andra finansiella målet handlar om att inflationsskydda kommunens förmögenhet. I november 2004 beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m ska kommunen under varje mandatperiod se till att förmögenheten inte urholkas vilket innebär att den kommunala ekonomin varje år ska generera ett positivt resultat som motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens förmögenhet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige är att målet om att inflationsskydda kommunens egna kapital tas bort fr.o.m Anledningen till att målet utgår är att i nuvarande situation med en långvarig lågkonjunktur och vikande skatteintäkter är det mycket svårt att uppnå detta mål utan ännu större verk- utöver de som redan föreslagits. samhetsförändringar Det tredje finansiella målet definierar investerings- för skattefinansierade investeringar. volymer Dessa ska enligt målet uppgå till max 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -149,3-151,6-153,6 Inflationsskydd av eget kapital (res.nivåkrav) ack måldiff (mkr) -524,8 Investeringsvolym 4 % av skatter och bidrag ack måldiff (mkr) -58,5-73,6-77,0 Kommunstyrelsens förslag senast år 2014: Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag 102,5 % Enligt föreliggande förslag uppnås inte det finansiella målet om nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under mandatperioden. Den ackumulerade måldifferensen uppgår till 149,3 mkr år Även de resterande två finansiella målen uppnås inte under mandatperioden. Balanskravet Ingående balanskravsresultat Utgående balanskravsresultat Årets Realis.v År resultat inster ,0 20,2-6,5-343, ,3 44,6-8,2-306, ,9 77,2-2,4-232, ,0-22,0-5,8-259,8 2008* -259,8-360,7-4,0-321,2 2009** -321,2 5,2-1,3-317,3 2010*** -317,3 6,5 0,0-310,8 2011*** -310,8 4,2 0,0-306,6 2012*** -306,6 3,3 0,0-303,3 * Inklusive synnerliga skäl 303,3 mkr ** Prognos *** Budget Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav fr.o.m. verksamhetsåret Innebörden av detta är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i resultaträkning i ett tre års perspektiv. Kommunen klarade inte balanskravet för åren 2000 till 2003 samt Det negativa resultatet 2003 återställdes genom 2004 års positiva resultat. Kommunfullmäktige har inte åberopat synnerliga skäl vid de stora negativa resultaten under 2000 till 2002, även om dessa berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar. Precis som åren redovisade Oskarshamns kommun ett stort negativt resultat 2008 som till största delen berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar (-303, 2 mkr). Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Prognosen för innevarande år pekar på ett resultat om +5,2 mkr vilket innebär att det kvarstår 317 mkr att återställa. De budgeterade positiva resultaten för år är så pass låga att de inte räcker till för att kunna återställa det stora ackumulerade negativa resultatet. För att kunna åstadkomma detta fordras det ett resultat om minst 80 mkr per år under en mandatperiod och en nettokostnadsnivå som ligger under 100 % av skatteintäkter och statsbidrag. Under nuvarande omständigheter är detta något som är nästintill omöjligt att uppnå i det korta perspektivet. Om Oskarshamns kommun ska kunna återställa det ackumulerade negativa resultatet på längre sikt, bör långsiktig målsättning vara att verksamheternas nettokostnader inte ska uppgå till mer än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Som tidigare nämnts har frågan diskuteras under 2008 och 2009 års budgetprocess och uppfattningen är att detta kan åstadkommas genom en gradvis sänkning av verksamheternas nettokostnader och att resan dit är lång och utmanande. Kommunen är fortfarande beroende av finansnettots utveckling eftersom avkastningen på kommunens finansiella tillgångar delfinansierar verksamheterna. Det beroendet måste på sikt minskas och i ett längre perspektiv upphöra helt. Oskarshamns kommun har finansiella tillgångar som per oktober månad 2009 uppgick till 1136 mkr. De 2

7 finansiella tillgångarna överstiger med bred marginal kommunens totala pensionsförpliktelser på 780 mkr vilket är något som tillhör ovanligheterna inom den kommunala sektorn. Tack vare de stora finansiella tillgångarna har kommunen en god betalningsförmåga på både kort och lång sikt och kan bl a egenfinansiera sina investeringar. Detta är något som är värt att beakta när balanskravsproblematiken diskuteras. Oskarshamns kommun vidhåller fortfarande att återställandetiden på tre år är för kort när kommuner, som Oskarshamn, har möjlighet att avsätta medel för långsiktig placering i volatila högavkastande finansiella tillgångar. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT driftbudget 2010 och verksamhetsplan resultatbudget balansbudget kassaflödesbudget investeringsbudget för finansiella mål förslag till nya taxor Utdebitering för

8 OSKARSHAMNS KOMMUN Organisation ORGANISATION NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION Den politiska organisationen består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen och de fattar alla viktigare principbeslut. Ordförande i är Yvonne Bergwall. Kommunstyrelsen, kommunens motsvarighet till regeringens, utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens förvaltning. Ordförande är kommunalrådet Peter Wretlund. Socialförvaltning Kommunkontor Strategienhet Revision 5 ledamöter Socialnämnd 11 ledamöter Kommunfullmäktige 49 ledamöter Kommunstyrelse 15 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Räddningstjänst Oskarshamns Energi AB (50 %) Oskarshamns Energi AB levererar el, värme, datakommunikation samt tjänster och entreprenader inom Oskarshamns kommun. För 2008 uppgick omsättningen till 224,0 mkr, resultat efter finansiella poster 20,3 mkr och soliditeten uppgick till 61,0 %. Oskarshamns Hamn AB (96 %) Oskarshamns Hamn bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet. Omsättningen 2008 var 83,9 mkr, resultat efter finansiella poster 8,2 mkr och soliditeten uppgick till 41,0 %. Oskarshamns Utvecklings AB (100 %) Oskarshamns Utvecklings AB som bedriver markverksamhet vid flygplatsen i Virkvarn, Oskarshamn. För 2008 uppgick omsättningen till 4,7 mkr, resultat efter finansiella poster 2,3 mkr och soliditeten uppgick till 37,0 %. Stiftelsen Forum (100 %) Stiftelsen Forum bedriver konferensverksamhet och rumsuthyrningsverksamhet. För 2008 uppgick omsättningen till 14,4 mkr, resultat efter finansiella poster uppgår till 0,2 mkr och soliditeten uppgick till 4,2 %. Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell (50 %) Verksamheten består av hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western Hotels. För 2008 uppgick omsättningen till 4,7 mkr, resultat efter finansiella poster 0,4 mkr, soliditeten uppgick till 62,7 %. Oskarshamns Hamngods och Terminal AB (100 %) Bolaget bedriver ingen verksamhet utan är vilande. Omsättningen för 2008 uppgick till 0,0 mkr, resultat efter finansiella poster -0,08 mkr, soliditeten är 100 %. Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Oskarshamns kommun Nämnderna anpassar kommunfullmäktiges beslut och riktlinjer till sina verksamheter. Till de flesta nämnder finns en förvaltning. Förvaltningarna och dess anställda verkställer besluten. Under kommunstyrelsen lyder kommunkontoret, kommundirektörens funktion och räddningstjänsten. Fr.o.m är kommundirektör Ann-Christine Vösu högste tjänsteman i förvaltningsorganisationen. Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Barn- och utbildningsförvaltning Samhällsbyggnadskontor Byggebo i Oskarshamn AB 100% MANDATFÖRDELNING Mandatfördelning i kommunfullmäktige : Parti S V M Kd C Fp Mp SD Totalt Ledamöter KOMMUNKONCERNEN Byggebo i Oskarshamn AB (100 %) Byggebo är ett bostadsföretag som äger, förvaltar och hyr ut hyresrätter. För 2008 uppgick omsättningen till 172,2 mkr, resultat efter finansiella poster 11,2 mkr och soliditeten uppgick till 6,2 %. Oskarshamn Energi AB 50% Oskarshamns Hamn AB 96% Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% 4

9 OSKARSHAMNS KOMMUN Vision och mål VISION OCH MÅL VÅR VISION Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige om det reviderade utvecklingsprogrammet tillsammans med en ny vision för Oskarshamns kommun. Den nya visionen lyder: Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. VÅRA MÅL God ekonomisk hushållning Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. 1 Då många kommuner har svårt att nå upp till en god ekonomisk hushållning tillkom en ändring i kommunallagens ekonomikapitel och i lagen om kommunal redovisning med tillämpning fr o m räkenskapsåret Dessa ändringar ställer krav på hur kommunerna ska arbeta med planeringen av sin ekonomi och med sin verksamhet. Det krävs t ex att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten fastställs och efterlevs samt följs upp och utvärderas. Det finns även ett balanskrav som ställer krav på den ekonomiska planeringen. Balanskravet har funnits sedan 2000 och innebär att om en kommun redovisar ett bokslut med negativt resultat ska kommunfullmäktige även besluta om en åtgärdsplan för att återställa underskottet om det inte finns synnerliga skäl till underskottet. En åtgärdsplan ska visa hur och när det egna kapitalet ska vara återställt. I samband med kravet på god ekonomisk hushållning beslutade kommunfullmäktige i november 2004 att förvaltningarna/nämnderna skulle intensifiera sitt arbete med att utveckla sina verksamhetsmål och riktlinjer. Detta arbete pågick en tid och började följas upp under 2006 och det kunde konstateras att förvaltningarna/nämnderna hade kommit olika långt i detta arbete. Pågående arbete med våra mål 1 Hushållning i lagens namn att sköta ekonomin med mål, uppföljning och åtgärder, Sveriges Kommuner och Landsting, 2005, sid 1. Under 2007 pågick en organisationsöversyn där fastställdes att verksamhetsmålen ska utvecklas vidare. I slutet av 2008 startade projekt verksamhetsmål och arbetet kring detta har pågått sedan dess och ska vara klart inför budget Första delen med att se över de övergripande målen och göra dem mätbara är genomförd och ett beslut väntas av kommunfullmäktige i januari Projektarbetet har vid ett tillfälle involverat kommunens alla chefer, tre seminarier genomförts med politikerna där de arbetat fram nya övergripande och mätbara mål inom det balanserade styrkortet ramar och avstämningar har gjorts med förvaltningscheferna. Efter beslutet i kommunfullmäktige ska andra delen av projekt verksamhetsmål påbörjas och innebär att förvaltningarna/nämnderna ska bryta ner de nya målen till mätbara verksamhetsmål. Beslut kring nya mätbara verksamhetsmål väntas av kommunfullmäktige i november 2010 och ska gälla fr o m budget Den modell som kommer att användas för de mätbara övergripande målen och mätbara verksamhetsmålen är ett balanserat styrkort som har fyra perspektiv som fokuserar på områden som är viktiga för att få balans i verksamheterna. Modellen ska kunna användas på alla nivåer i organisationen och kommer att få en central roll både i budgeten och boksluten för att få en tydlig röd tråd mellan övergripande mål och verksamhetsmål. Det balanserade styrkortet kommer att bestå av följande: Perspektiv - Ekonomi, Medborgare, Medarbetare, Utveckling Mål - Vad vill vi uppnå? Framgångsfaktorer - Vad ska göras för att uppfylla målet? Nyckelmått - Hur ska vi mäta? Måltal - Vilka måltal ska vi uppnå? Mätperioder - När ska vi mäta? Tidsättning - När ska målet vara uppfyllt? Övergripande mål De befintliga övergripande målen gäller tills nya är beslutade. Målen är samma som föregående år och består dels av mål som är hämtade ur det gamla utvecklingsprogrammet, dels andra mål med direkt koppling till våra kärnverksamheter. Enligt utvecklingsprogrammet är kommunens övergripande mål: - ett starkt varumärke - en stabil befolkningstillväxt - ett bättre företagsklimat - ett ökat nyföretagande - en levande landsbygd För våra kärnverksamheter är de övergripande målen att Oskarshamns kommun ska ge: 5

10 OSKARSHAMNS KOMMUN Vision och mål - Barnen en god omvårdnad i form av barnomsorg och utbildning i kreativa miljöer, - De äldre en god omsorg i form av tryggt boende samt bra tillsyn och sjukvård i och utanför hemmet. - I kommunen ska finnas möjlighet till ett rikt utbud av kultur och fritidsaktiviteter, tillskapat i samverkan med föreningsliv och organisationer. Verksamhetsmål Förvaltningarnas/nämndernas verksamhetsmål framgår av del 2 i denna budgethandling och är kopplade till de befintliga övergripande målen. Inför budget 2011 kommer förvaltningarna/nämnderna att bryta ned kommunfullmäktiges nya övergripande mål (se ovanstående stycke kring pågående arbete med våra mål). svårt att uppnå under flera år och föreslås därför utgå fr o m Volym för skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar får inte överstiga 4 % av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar ca 47 mkr per år. Att målet beräknas mot skatteintäkter och statsbidrag gör att man får en följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har tidigare haft stora investeringsvolymer vilket har fått till följd att man idag lägger en klart större andel av sina resurser på lokaler än vad andra kommuner gör. För att komma tillrätta med denna problematik måste kommunen antingen avyttra fastigheter eller minska de framtida investeringarna så att de understiger avskrivningsvolymerna. Målavvikelsen för 2010 uppgår till ca -6 mkr, för 2011 ca -15 mkr och för 2012 ca -3 mkr. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten. Anledningen till detta var den av regeringen framlagda propositionen, senare beslutad av riksdagen, kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 105 % enligt tidigare beslut. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom de stora finansiella nettointäkterna. Med hjälp av regeringens tillfälliga konjunkturstöd under 2010 och förvaltningarnas besparingar uppnås 105 %-målet. För 2011 resp 2012 återstår besparingar på 43 mkr resp 57 mkr för att nå 105 %-målet. Måltalet föreslås sänkas till 102,5 % som ska vara uppnått senast Inflationsskydd av förmögenhet (krav på resultatnivå) För att inte tära på kommunens förmögenhet ska vår kommun generera resultatnivåer som inflationsskyddar kommunens egna kapital (förmögenhet). Med en inflationsprognos på 2 % innebär detta att kommunen måste generera ett årsresultat på ca 41 mkr. Riksbankens långsiktiga inflationsmål uppgår till 2 % med en toleransnivå på +/- 1 %. Målavvikelsen uppgår till ca -14 mkr för 2010, -23 mkr för 2011 och -34 mkr för Detta mål har varit 6

11 OSKARSHAMNS KOMMUN Budgetprocess BUDGETPROCESS Enligt kommunallagen ska alla kommuner upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret. Syftet är att ange och beskriva de övergripande målen för kommunens verksamhetsområden och hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Planen ska i förstahand ses som vägledande och styrande i såväl fråga om formulerade mål och verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Det förutsätts att verksamheten bedrivs inom de i planen angivna ekonomiska ramarna. I årets budgetprocess behandlade återigen kommunfullmäktige budgeten i november istället för i juni. Budgetprocessen upplevdes som alltför tidspressad av både politiker och tjänstemän när kommunfullmäktige beslutade om definitiva ramar redan i juni månad. Hänsyn har även tagits till regeringens intentioner att i fortsättningen presentera väsentliga nyheter i höstpropositionen istället som tidigare i vårpropositionen. Nedan beskrivs årets budgetprocess: I november, ett år före budgetåret, upprättades en preliminär tidplan av den kommande budgetprocessen. I januari utvärderades föregående års budgetprocess. I mars hölls, för fjärde året i rad, ett budgetforum där budgetberedning, nämndspresidier, ordförande och VD i majoritetsägda bolag samt företrädare för de större fackliga organisationerna deltog för att diskutera den kommunala verksamheten i ett helhetsperspektiv. På budgetforum presenterades budgetrapporten innehållande benchmarking, tidserieanalyser, befolkningsprognos och demografieffekter. Förvaltningarna presenterade sin ekonomi och sina verksamheter för det gångna året, innevarande året samt den kommande planeringsperioden. I september arbetade budgetberedningen med budgetmaterialet och lämnade ett budgetförslag till kommunstyrelsen. I oktober beslutade kommunstyrelsen om förslag till budget och verksamhetsplan 2010 och verksamhetsplan , taxor och avgifter samt kommunal skattesats. I november fastställer kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till definitiv budget 2010 och verksamhetsplan , taxor och avgifter för 2010 samt kommunal skattesats för I december registreras detaljbudgeten i ekonomisystemet. nov jan mars april maj juni I aug sep okt nov dec jan preliminär tidplan utvärdering fg års budgetprocess budgetforum kommunstyrelsens preliminära budgetramar kommunstyrelsens förslag till investeringsbudget, nämndernas budgetarbete kommunfullmäktiges beslut till investeringsbudget Inlämning av nämndernas budgetpaket budgetberedningens arbete med def budget budgetberednings till förslag driftbudget samt taxor och avgifter kommunstyrelsens förslag till driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats kommunfullmäktige beslut till driftbudget, taxor och avgifter samt kommunal skattesats detaljbudget registreras i ekonomisystem budgetåret börjar I april beslutade kommunstyrelsen om preliminära resultat- och driftsramar. Från april till augusti arbetade nämnderna fram konsekvensbeskrivningar, förslag till budget utifrån de direktiv ekonomiavdelningen skickat ut. Nytt för årets budgetprocess var att kommunfullmäktige beslutade om investeringsbudgeten beslutades redan i juni. Intentionerna med detta var att tidigt börja arbetet med att minska den höga investeringsvolymen samt att ge framförhållning till tjänstemännen för planering för kommande projekt. I augusti lämnade nämnder och förvaltningar in sina förslag till ramar och preliminär budget samt konsekvensbeskrivningar. 7

12 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSFAKTORER Omvärlden Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under det senaste halvåret har det kommit allt fler tecken på att det kraftiga fallet i tillväxten i världen har avstannat samtidigt som finansmarknaderna börjat fungera bättre. Idag är det främst USA tillika världsekonomins stora aktör som har problem med obalanser såväl i statens finanser som i hushållssektorn. Men i likhet med USA präglas även flera europeiska länder av skuldsatta hushåll och bostadsbubblor. Dessa obalanser i världsekonomin gör att återhämtningen förmodligen tar tid. De sammantagna förlusterna i det finansiella systemet uppskattas till ofattbara miljarder dollar varav merparten av de prognostiserade nedskrivningarna finns hos bankerna. Den ekonomiska politiken har, totalt sett, varit kraftfull under krisen. Stora penningoch finanspolitiska stimulanser har gjorts världen över för att hejda finanskrisen och för att få fart på ekonomin. Världens stora länder har lyckats samla sig till ett gemensamt agerande för att förhindra en kollaps på de finansiella marknaderna. Det finns dock fortfarande kvar en oro över det finansiella systemet och dess förmåga att tillhandahålla tillräckligt med kapital vilket begränsar tillväxten globalt. När finansmarknaderna varit en bidragande orsak till nedgången i ekonomin visar tidigare erfarenheter på att nedgången tenderar att pågå längre. En förutsättning för återhämtningen i världsekonomin är att ordningen och funktionen på de finansiella marknaderna återställs. Den svenska ekonomin Sverige som är ett exportberoende land är hårt drabbat av lågkonjunkturen. Exporten kommer dock dra upp Sverige ur lågkonjunkturen men då tillväxten på våra exportmarknader är svag blir uppgången försiktig. Regeringen bedömer även den inhemska efterfrågan som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen. Tillväxten bedöms efter ett fall på 4 % i år öka med ca 2,5 % i genomsnitt åren 2010 och Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt och sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. Arbetslösheten uppgår till över 10 procent år 2010 och Att tillväxten i produktion och efterfrågan inte förmår stoppa en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att det tidigare produktionsbortfallet var så stort. Det låga resursutnyttjandet i många företag kommer inte att återställas enbart genom bättre efterfrågan, utan måste också mer aktivt avhjälpas genom en minskad produktionskapacitet. Det senare innebär fortsatta neddragningar och friställd arbetskraft. Så trots en genomsnittlig ökning av tillväxten med ca 2,5 % så kommer sysselsättningen att vara lägre 2011 än den är idag samtidigt som arbetslösheten stiger. Sysselsättningen, antalet arbetade timmar i Sverige, minskar med 3,6 % i år och med 2,7 % 2010 för att öka svaga 0,7 % Den låga sysselsättningen och den långsammare löneutvecklingen innebär att skatteunderlaget utvecklas mycket svagt under 2009 och Regeringen har föreslagit tillfälligt höjda statsbidrag nästa år för att kommunerna ska få ett visst andrum Intentionerna är att fallet i sysselsättningen då mildras, att skattehöjningar i de flesta fall kommer att ställas in och att de ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Statsbidraget minskar dock redan 2011 och därmed försämras de ekonomiska förutsättningarna påtagligt. Det krävs åtgärder motsvarande i genomsnitt 43 öre, som för Oskarshamns kommun innebär ca 20 mkr, i skattehöjning om man ska kunna bibehålla en oförändrad kostnadsbild i kommunen och samtidigt bibehålla ett nollresultat. Arbetet med att rationalisera och effektivisera verksamheterna måste således fortsätta i kommunerna. Budgetpropositionen Regeringens budgetproposition som presenterades den 21 september innehåller satsningar på nya jobb, välfärd och ytterligare tillskott till kommuner och landsting i form av tillfälligt konjunkturstöd för att motverka en nedgång i sysselsättningen i kommunsektorn. Tillskottet innebär för Oskarshamns kommun ytterligare ca 19,8 miljoner kronor utöver det konjunkturstöd som kom i vårpropositionen på 13,9 miljoner kronor. Ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipen Anslaget till skolgång för barn som avvisas eller utvisas kommer 2010 för fjärde året i rad att tillfälligt ökas med 50 miljoner kronor. Tillskott görs för obligatorisk rektorsutbildning för alla nya rektorer med 7 miljoner kronor per år från Till följd av att barnvaccinationsprogrammet från 1 januari 2010 utvidgas med vaccination mot humant papillomvirus så ökas anslaget med 22 miljoner kronor. Fr om 2011 anslås 300 miljoner kronor för stöd till anhöriga inom verksamhet för äldre och funktionshindrade. 8

13 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar Övriga ekonomiska regleringar Kommunerna tillförs 30 miljoner kronor 2011 och 60 miljoner kronor 2012 i kompensation för de ekonomiska konsekvenser som den nya skollagen medför. Kompensationen avser bland annat kostnadsökningar för förstärkt elevhälsa och för ökad rätt till skolbibliotek. Regeringen bedömer en effektivisering för kommunsektorn till följd av förslagen i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan vilket gör att anslagen till kommunerna att minskas med 675 miljoner kronor Det särskilt förhöjda grundavdraget för de sämst ställda pensionärerna medför en ökning av det kommunala skatteunderlaget med miljoner kronor. De svenska skatteintäkterna minskar till följd av arbetspendlingen till Öresund som medför att regeringen ökar anslaget med 185 miljoner kronor. Till vuxenutbildningen införs ett riktat statsbidrag på 500 miljoner kronor beräknat för ytterligare extra platser. Satsningen Skapande skola utvidgas att omfatta även årskurs 4 6 (i nuläget är det årskurs 7 9). Anslaget förstärks därför så att det uppgår till 112 miljoner kronor för Den 1 juli 2010 införs allmän förskola för treåringar som innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola fr o m höstterminen det år de fyller tre år. Regeringen fattade beslut om allmän förskola för barn från tre års ålder i april Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Kostnaden beräknas för 2010 uppgå till 220 miljoner kronor och därefter 440 miljoner årligen och ingår i det generella statsbidraget till kommunerna. För år 2010 beräknar regeringen anslå närmare 982 miljoner kronor för stimulansbidrag till kommuner och landsting för att utveckla vård och omsorg för de äldre. Bidraget har fr o m år 2007 utgått med ca 1,4 miljarder kronor årligen till kommuner och landsting. Regeringen föreslår att investeringsstödet för särskilt boende på 500 miljoner kronor per år förlängs till år 2012 och att det även ska omfatta trygghetsbostäder. De som väljer att bo i trygghetsbostäder ska ha tillgång till gemensamhetslokal, personal och möjlighet till gemensamma måltider. För 2010 utgår närmare 300 miljoner kronor till kommunerna för vidareutveckling av stödet till dem som hjälper och vårdar närstående i enlighet med den proposition som beslutades i våras. Medlen kommer fr o m år 2011 att ingå i det generella statsbidraget. Regeringen avser att satsa 90 miljoner kronor på stärkt värdegrund 2010 och sedan 80 miljoner kronor 2011 och Till program för en god äldreomsorg anslår regeringen 50 mkr Regeringen avser införa en ny insats, Lyft inom statlig och kommunal verksamhet. Bedömningen regeringen gör är att aktiveringsinsatsen kommer att omfatta cirka årsplatser under Insatsen är tänkt att göras både i och utanför jobb- och utvecklingsgarantin. Inriktningen på aktiveringsinsatsen ska vara sysselsättning inom miljö, skogsvård, kulturarv, omsorg och skola. Fr.o.m. år 2008 har fastighetsskatten ersatts med en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften är knuten till inkomstbasbeloppet och indexuppräknas. Fastighetsavgiften innebär inte något reellt resurstillskott till kommunen eftersom statsbidragens regleringspost minskar, och blir negativ, genom en motsvarande sänkning av ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning. Anslaget minskas med 130 miljoner kronor som en följd av systemet för kommunal fastighetsavgift kommer att utvidgas och omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Detta medför att kommunernas intäkter ökar med 130 miljoner kronor Oskarshamns kommuns fastighetsavgift uppgår i budget 2010 och verksamhetsplan till 40,2 mkr. De sociala avgifterna sänks med 0,32 procentenheter vilket bedöms ge Oskarshamns kommun lägre kostnader med ca 2,5 miljoner kronor. Hela sänkningen återfinns inom avtalsförsäkringarna. De sociala avgifterna i kommunerna uppgår till 40,13 % 2010 jämfört med 40,45 % Skatteintäkter Under några år har skatteunderlagstillväxten varit god. I år avtar ökningstakten dramatiskt. Det är en effekt av konjunkturfallet, med snabbt vikande sysselsättning och lägre löneökningar. Lönesummans svaga utveckling motverkas endast delvis av växande pensionsinkomster och arbetslöshetsunderstöd. Även nästa år blir skatteunderlagstillväxten ytterst svag. Det beror både på en fortsatt minskad sysselsättning och på en lägre löneökningstakt. Realt sett krymper skatteunderlaget 2009 och Det innebär att skatteunderlaget inte räcker till att finansiera lika mycket verksamhet som tidigare. Antalet arbetade timmar börjar öka igen 2011 vilket gör att skatteunderlaget växer lite snabbare. Det genererar dock bara en marginellt större ökning av skatteintäkterna än vad som krävs för att balansera effekten av att det tillfälliga konjunkturstödet upphör. När väl läget på arbetsmarknaden börjar normaliseras kommer skatteunderlaget att förstärkas. År 2012 är skatteunderlaget, i reala termer, uppe i samma nivå som Över perioden ökar skatteunderlaget i genomsnitt med 2,2 % och i reala termer är ökningen svaga 0,4 %. 9

14 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar En fortsatt återhämtning i ekonomin, med stigande sysselsättning och större löneökningar, ger på sikt skatteunderlagstillväxten bättre fart. Men det är först år 2013 som skatteunderlaget beräknas växa lika snabbt som genomsnittet för åren Kommunala utjämningssystemet Budgetpropositionen innehåller ett antal regleringar enligt finansieringsprincipen och regleringar som följd av ändringar i skattesystemet. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning tillförs 2010 tillfälligt 2,8 miljarder kronor till kommunerna. Regeringen skjuter därutöver till ytterligare 4,2 miljarder kronor till kommunerna som ett tillfälligt konjunkturstöd. För Oskarshamns kommun innebär tillskotten totalt 33,7 miljoner kronor 2010 varav 13,9 miljoner kronor kom i vårpropositionen och 19,8 miljoner kronor kom i höstpropositionen. Av de 19,8 miljoner kronor som regeringen skjuter till i höstpropositionen är 11,9 miljoner kronor tillfälligt konjunkturstöd och 7,9 miljoner kronor en ökning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Regeringen har beaktat förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer i sin prognos. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent 2010 och regleras genom att bidraget kommunal utjämning höjs med ett belopp som motsvarar skattebortfallet. Regeringens ökade bidrag till kommunsektorn genom riktade och villkorade bidrag strider helt mot regeringens huvudprincip att prioritera generella statsbidrag framför specialdestinerade. LSS-utjämningen Ett nytt system för LSS-utjämning infördes och tillämpades för första gången bidrags- och avgiftsåret Utjämningssystemet baseras på att en standardkostnad beräknas för varje kommun som relateras till den genomsnittliga standardkostnaden för landet. Beräkningen baseras på verksamhetsstatistik (Socialstyrelsen) och verksamhetskostnader (SCB:s räkenskapssammandrag) två år innan avgifts- och bidragsåret. I beräkningarna har även ett koncentrationsindex (K-IX) och personalkostnadsindex (PK-IX) använts. K-IX baseras på hur mycket genomsnittskostnaden per insats påverkas av andelen personer med funktionshinder inom en kommun. PK-IX mäter behovet av stöd hos de personer som har insatser enligt LSS. Regeringen tar i dagsläget inte ställning till LSSkommitténs förslag på den översyn som nyligen gjorts. Statsbidraget till personligt ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning höjs med 10 miljoner kronor fr o m Schablonersättningen förr LASS fastställs till 252 kr/tim. I propositionen föreslås förändringar i kostnadsutjämningen för LSS-insatser kopplade till boendet. Regeringens bedömning är att även andra justeringar och uppdateringar bör göras för att höja träffsäkerheten. Koncentrationsindexet, som tillkommit för att justera för tidigare antagna stordriftsfördelar, slopas då sådana fördelar inte har kunnat beläggas i den utredning som har gjorts. Förändringarna träder i kraft den 1 januari Oskarshamns kommun betalar en LSS-avgift som har varierat kraftigt sedan För 2004 var avgiften 6,6 mkr, för 2005 var avgiften 1,4 mkr, ,0 mkr kronor, 2007 ca 11,5 mkr, ,5 mkr, ca 11,9 mkr 2009 och 2010 beräknas avgiften att uppgå till 14,4 mkr kronor. BUDGETRAPPORTEN Redan i början av året gör ekonomiavdelningen en budgetrapport som är en förberedande analys som särskilt upprättas inför ramsättningen. Budgetrapporten består av ett huvuddokument och ett antal bilagor och innehåller följande: Ekonomisk omvärldsanalys för Oskarshamns kommun. Innehåller jämförelser med andra jämförbara kommuner samt rikssnitt gällande kostnader på verksamhetsnivå och kontonivå. Tidserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd för åren Befolkningsförändringar och demografi samt dess effekter på den kommunala verksamheten. Uppdaterad resultatbudget, ramar samt den av KF i nov-08 fastslagna investeringsbudgeten. Tidplan för det fortsatta budgetarbetet. EKONOMISTYRREGLER De anvisningar som skickas ut inför nämndernas budgetarbete finns i dokumentet Förutsättningar och anvisningar för budget och verksamhetsplan En övergripande beskrivning av anvisningarnas innehåll följer nedan. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun hämtar delar av prognoserna för skatteintäkter och det kommunala utjämningssystemet från Sveriges kommuner och landsting. Utdebiteringen höjdes med 75 öre fr.o.m och sedan 2005 ersätter ett nytt kommunalt utjämningssystem de generella statsbidragen. Utöver detta finns ett särskilt LSSutjämningssystem (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade). En nyhet from år 2008 är införandet av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften kommer att utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2009 och kommer att indexeras genom att 10

15 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar knytas till inkomstbasbeloppets förändring. För åren utbetalas samma nominella belopp som för år Intäkter från den kommunala fastighetsavgiften regleras mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning som minskar i motsvarande grad. Uppräkning av ramar Ramarna har räknats upp för verksamhetsplan 2011 och 2012 utifrån föregående års verksamhetsplan Intäkter, lokalkostnader samt övriga kostnader är uppräknade med 2 % (2 % resp 2 %) Personalkostnadsökningen 2009 är uppräknad med i genomsnitt 3,78 % och ligger i en central löneökningspott. År 2010 finns det medel avsatta för löneöversyn och omställningsåtgärder på drygt 30,6 miljoner kronor. Nämndernas ramar inklusive kapitalkostnader reducerades med 3 %. Undantag gjordes dock för de avgiftsfinansierade verksamheterna, fastighetsavdelningen och städ- och måltidsservice En del av ramminskningen återfördes till nämnderna. Utöver detta har vissa manuella justeringar av ramarna skett, t ex demografieffekter, överföring av budgetansvar m.m. Internhyressystemet Hyreskostnaderna regleras i särskilda avtal mellan tekniska kontoret och berörd förvaltning. Grundprincipen är att tekniska kontoret ska ha full kostnadstäckning för uthyrda lokaler. Ett reviderat internhyressystem har införts fr o m Beräkningar av hyresnivåer 2010 erhålls av fastighetsavdelningen på tekniska kontoret. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna består av internränta och avskrivningar. Internräntan ska motsvara den intäktsränta kommunen går miste om genom att investera medel i materiella anläggningstillgångar istället för finansiella tillgångar. Tidigare år har nivån på internräntan följt SKL: s rekommendation men sedan 2006 har ekonomiavdelningen egna prognoser på internräntan. Nu följer internräntan åter SKL:s rekommendation. Beräkning av kapitalkostnader görs av ekonomiavdelningen efter inrapportering av investeringar Internränta 4,3% 4,3% 4,3% 4,3% 4,0% 4,0% 4,0% Befolkningsprognos och demografiförändringar Oskarshamns kommuns befolkningsprognos och demografiförändringar grundas på siffror framtagna av SCB. Befolkningsprognosen omfattar perioden och baseras på invånarantal den 1 november De kommande åren prognostiseras inte någon större befolkningsökning jämfört med åren innan. Invånarantal 2010 prognostiseras uppgå till invånare, invånare och invånare. Befolkningsprognosen är till för att dels räkna fram skatteintäkter och statsbidrag, dels för att räkna fram resursfördelningsjusteringar mellan skolverksamheten och äldreomsorgen. Vår kommun, precis som alla andra kommuner, står inför stora demografiska förändringar varför ramarna justeras varje år för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Förändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga kontra fasta. Investeringar Investeringsbudgeten är 7-årig och omfattar åren Investeringsnivån är sedan 2002 höjd från kr till ett prisbasbelopp. För 2010 uppgår prisbasbeloppet till kr vilket är en minskning med 400 kr jämfört med beloppet för år Sedan 2005 tilldelas nämnderna en särskild budget för maskiner och inventarier, s.k. löpande investeringar/reinvesteringar. Denna s.k. investeringspåse uppgår till 30 % av de totala skattefinansierade investeringar som i sin tur styrs av det finansiella målet. Tekniska kontoret samordnar och ansvarar för att investeringar i ny- eller ombyggnationer ska avse hela investeringsutgiften inklusive lösa inventarier. Tekniska nämndens äskanden ska således innefatta alla kommunens byggnationer och därtill hörande lösa inventarier vid om- och nybyggnationer. Enligt kommunstyrelsens IT/IS-strategi från 1996 ska IT-chefen ha en samordnande funktion beträffande förvaltningarnas budgetäskanden inom IT-området. Detta innebär att budgetförslag som rör större investeringar i IT-lösningar och förslag som berör kommunförvaltningens gemensamma system ska översändas till kommunens IT-chef. En dialog ska tidigt tas upp kring de IT-lösningar som kan vara aktuella och som berör kommunförvaltningens infrastruktur och/eller datakommunikation. Lönsamma investeringar ska specificeras bland de skattefinansierade investeringarna. Innebörden av en lönsam investering är att nämnden själv finansierar hyreskostnaderna inom befintlig ram. Definition och hantering av en lönsam investering finns i Ks 77/2004. När det gäller kommande års investeringar beslutade en enig kommunstyrelse på sitt sammanträde den 28 oktober 2008 att föreslå kommunfullmäktige följande: Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att inför 2010 års budgetarbete upprätta verksamhetsplan, konsekvensbeskrivning, driftsbudget och projektplan för varje enskilt investeringsprojekt. 11

16 OSKARSHAMNS KOMMUN Ekonomiska förutsättningar 2010 års investeringsbudget fastställdes i juni Investeringsbudgeten därefter fastställs med ett års framförhållning. Taxor och avgifter Fr.o.m samordnas förslagen till förändringar av taxor och avgifter med budgetarbetet. 12

17 OSKARSHAMNS KOMMUN Taxor och avgifter TAXOR OCH AVGIFTER Räddningstjänsten Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden Socialnämnden enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga enligt bilaga 13

18 OSKARSHAMNS KOMMUN Utdebitering UTDEBITERING (kr) Församling Oskarshamn Församling Misterhult Församling Kristdala Församling Döderhult Inkomstår Kommunalskatt Landstingsskatt Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgift Kyrkoavgift Begravningsavgif Kyrkoavgift Totalt Oskarshamn Totalt Misterhult Totalt Kristdala Totalt Döderhult , ,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,40 1,40 0,22 1,23 33,08 33,59 33,93 33, ,92 10,21 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,22 1,23 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,20 0,75 0,33 1,13 0,37 1,28 0,23 1,22 33,08 33,59 33,78 33, ,66 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,37 1,28 0,25 1,20 33,13 33,59 33,78 33, ,91 10,47 0,21 0,79 0,33 1,13 0,35 1,30 0,25 1,20 32,38 32,84 33,03 32, ,91 10,47 0,24 0,94 0,32 1,13 0,35 1,20 0,30 1,15 32,56 32,83 32,93 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,13 0,40 1,15 0,30 1,15 32,29 32,53 32,63 32, ,91 10,17 0,27 0,94 0,32 1,03 0,40 1,05 0,30 1,13 32,29 32,43 32,53 32, ,91 10,17 1,21 1,40 1,50 1,58 32,29 32,48 32,58 32,66 14

19 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen har för avsikt att ge en sammanfattande bild av budget och verksamhetsplan för och dess inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. ÅRETS RESULTAT Kommunen har haft en historik med negativa resultat (exkl realisationsvinsterna från försäljningen av Sydkraftsaktier) under större delen av 90-talet. Resultatutvecklingen i början på 2000-talet har varit extremt ansträngd på grund av det stora beroendet av en god avkastning på kommunens finansiella tillgångar. Den negativa trenden vändes 2004 då kommunen uppvisade ett positivt resultat om 20 mkr. Den positiva resultatutvecklingen fortsatte de påföljande åren men har mattas av avsevärt under 2007 och framförallt Prognosen för 2009 pekar på ett resultat om +5,2 mkr, vilket är 11,0 mkr sämre än det budgeterade årsresultatet. Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat ,9 11,4-57, ,2 6,4-95, ,1-71,9-186, ,7 85,7-17, ,9 111,2 20, ,4 90,0 44, ,0 120,3 77, ,3 101,3-22, ,4-249,3-360, p -81,5 86,7 5,2 Totalt -883,4 291,8-591,6 Av ovanstående tabell framgår att verksamheterna, under perioden 2000 t o m prognosen för 2009, har kostat 883,4 mkr mer än vad kommunens skatteintäkter och statsbidrag har genererat. I det beloppet ingår även en nedskrivning av aktiekapitalet i Byggebo AB och UTAB med 56,8 mkr. Det finansiella kapitalet har under samma period genererat intäkter på 291,8 mkr. Kommunens finansiella kapital har med andra ord inte kunnat generera en avkastning som fullt ut har finansierat den höga ambitionsnivå som har funnits i de kommunala verksamheterna. Detta har fått till följd att kommunen har ett ackumulerat negativt resultat om 591,6 mkr. Den största anledningen till att avkastningen inte varit större är framförallt den negativa utveckling av aktiemarknaden som skedde under åren 2000 till 2003 samt under år Enligt det lagstadgade balanskravet, som infördes 2000, måste en kommun som redovisar negativa resultat återställa dessa. Precis som åren redovisade Oskarshamns kommun återigen ett stort negativt resultat 2008 som till största delen berodde på nedskrivning av orealiserade förluster på finansiella tillgångar (-303,2 mkr). Till skillnad från tidigare år åberopade kommunen synnerliga skäl vid balanskravsutredningen. Oskarshamns kommun skulle behöva återställa 318 mkr för att över tid upprätthålla det lagstadgade balanskravet. Det budgeterade resultatet för åren uppgår till 6,5 mkr, 4,2 mkr respektive 3,3 mkr vilket innebär att Oskarshamns kommun återställer enbart 14 mkr av de stora ackumulerade negativa resultaten under den kommande 3-årsperioden. Under hösten 2007 genomförde två konsulter från Motivationshuset ett stort antal intervjuer med personal i de olika förvaltningarna som en del av verksamhetsgenomgången av den kommunala organisationen. Verksamhetsgenomgången resulterade i ett 9-punktsprogram som skulle utgöra utgångspunkten för det framtida förändringsarbetet. I en åtgärdsstege med nio punkter redovisade Motivationshuset, vilka förändringar som behöver göras inom den kommunala organisationen. De åtgärder som gavs högsta prioritet var att skapa en bättre och mer accepterad form av politisk styrning av kommunen, skapa en ny kommundirektörsroll, utveckla det ekonomiska styrsystemet, stärka kommunledningskontoret och ge det en tydligare roll. Arbetet med förändringsprocessen har pågått under där bl a socialnämnden har genomfört ett antal kraftiga förändringar inom sina olika verksamheter i syfte att minska nettokostnaderna. Resultatet har börjat skönjas under tredje kvartalet 2009 med bl a lägre personalkostnader som följd. Övertids- och mertidsersättning samt sjukfrånvaro har betydligt minskat under perioden januari-augusti. Även Individ- och familjeomsorgens långsiktiga förändringsarbete har gett resultat, där nettokostnader per invånare minskar två år i rad. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Oskarshamns kommun har stora finansiella tillgångar som för kommunala mått mätt är av betydande storlek. Dessa tillgångar genererar stora finansiella intäkter som, vid sidan om skatteintäkter och statsbidrag, delfinansierar kommunal verksamhet. Den finansiella krisen som rådde under 2008 resulterade i en nedskrivning av värdet på kommunens medelsplaceringar på sammanlagt 303,2 mkr. Efter en inledande nedgång i början av året vände börsen i slutet av mars månad 2009, vilket ledde till en uppskrivning av det finansiella innehavet med sammanlagt 52,7 mkr baserat på marknadsvärdet per Kommunens finansiella tillgångar uppgår per augusti månad 2009 till mkr. Nämnas bör att kommunens finansiella portfölj innehåller fortfarande ett antal strukturerade produkter med hög riskprofil och långa löptider där regelbundna värderingar av en eventuell försäljning pågår. Produkternas komplicerade struktur är kopplad till ett stort antal företag där deras eventuella betalningsinställelser kan resultera i förlust av hela det kvarvarande kapitalet (130 mkr). Detta är beaktat i 15

20 OSKARSHAMNS KOMMUN Finansiell analys kommunens budget 2010 och det budgeterade finansnettot är ca 30 mkr lägre än tidigare år. Ytterligare korrigeringar av de budgeterade beloppen för åren 2011 och 2012 kan vara aktuella om kommunen under 2010 avyttrar några av de strukturerade produkter vars marknadsvärde idag ligger långt under det bokförda värdet. Även den pågående ägardialogen mellan kommunen och bostadsbolaget kan komma att ha inverkan på kommunens finansnetto om ägaren, Oskarshamns kommun, beslutar om ytterligare kapitaltillskott till bolaget. Kommunens finansnetto budgeteras med ett överskott om 65 mkr för 2009, 2010 och Detta bygger på ett finansiellt kapital om ca 1140 mkr och med en genomsnittlig real avkastning på 4,0 % årligen och en nominell avkastning på 5,5 %. Kommunens finansiella kostnader är obetydliga på grund av att kommunen inte har några egna långfristiga skulder. Oskarshamns kommun agerar dock internbank åt sina koncernbolag vilket innebär att kommunen lånar av extern finansiär och koncernbolagen lånar av kommunen. Detta innebär att de finansiella intäkterna och kostnaderna samt långfristiga fordringar och långfristiga skulder blåser upp resultat- och balansräkningen. Kommunen har sedan ett antal år tillbaka egenfinansierat utlåning till de kommunala bolagen och då framförallt Byggebo. Enligt kommunfullmäktiges beslut kan 800 mkr egenfinansieras till det kommunala bostadsbolaget. Vid dags dato är denna volym drygt 584 mkr. Kommunens finansnetto påverkas av stora investeringsvolymer. När investeringsvolymerna är större än vad kassaflödet kan finansiera måste medel hämtas från det finansiella kapitalet, vilket får till följd att avkastningen sjunker. En känslighetsanalys på förändrade avkastningsräntor jämfört med ovanstående avkastningsnivå ger följande ekonomiska effekter. Årlig procentuell avkastning Resultateffekt Räntepapper Aktier mkr 6% 10% 20 5% 7% 1 5% 6% -2 5% 5% -6 4% 6% -10 4% 5% -14 4% -5% -49 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG befolkningsutveckling, men folkmängden beräknas öka något under den närmaste 3-års perioden. För att se de ekonomiska effekterna av befolkningsförändringar och förändringar av utdebiteringen redovisas nedan en känslighetsanalys. (mkr) Befolkningsförändringar invånare/år 4,0 8,1 12,3-100 invånare/år -4,0-8,1-12,3-200 invånare/år -8,1-16,2-24,6 Utdebitering -10 öre/år -4,6-9,4-14,3-25 öre/år -11,6-23,5-35,7-50 öre/år -23,2-46,9-71,4 I Sverige finns ett kommunalt utjämningssystem mellan kommunerna. I detta system ingår inkomstutjäming, kostnadsutjämning och regleringsbidrag/ - avgift. I dagligt tal kallas detta även för generella statsbidrag. En nyhet from år 2008 var att den statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Avgiften utbetalas till kommunerna utifrån kronor per invånare 2008 och kommer att indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppets förändring. Denna reform är helt neutral för kommunerna eftersom ramanslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar i motsvarande grad. För åren 2009 och 2010 utbetalas samma nominella belopp som för år AVSKRIVNINGAR Kommunens avskrivningar samt finansnetto påverkas av kommunens investeringsvolymer. Investerar kommunen så att anläggningstillgångarna ökar, dvs investeringsvolymen överstiger avskrivningsvolymen, i bokfört värde, innebär det högre avskrivningskostnader samt mindre finansiella intäkter. Oskarshamn har i jämförelse med rikssnittet klart högre avskrivningsvolymer som i sin tur innebär att kommunen har haft historiska investeringsvolymer som har överstigit rikssnittet. Följande redovisning visar vilka ekonomiska effekter olika investeringsvolymer får. Känslighetsanalysen bygger på en räntesats om 4,0 % samt en genomsnittlig avskrivningstid om 20 år. Skatteintäkterna och statsbidragen prognostiseras till 1174 mkr år 2010, 1169 mkr 2011 och 1195 mkr Beräkningen av skatteintäkter och statsbidrag bygger dels på prognoser från SKL (Sverige Kommuner och Landsting), dels på en egen befolkningsprognos. Oskarshamns kommun har för närvarande en konstant 16

Årsbudget 2009. Verksamhetsplan 2010-2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2008-11-24 ( 185)

Årsbudget 2009. Verksamhetsplan 2010-2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2008-11-24 ( 185) Årsbudget 2009 Verksamhetsplan 2010-2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-11-24 ( 185) Foto: Figeholm Fotograf: Lars Olofsson OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID DEL 1:

Läs mer

Årsbudget 2008. Verksamhetsplan 2009-2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177)

Årsbudget 2008. Verksamhetsplan 2009-2010. Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177) Årsbudget 2008 Verksamhetsplan 2009-2010 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-11-26 ( 177) Foto: Strupö 2002 Fotograf: Lars Olofsson Innehållsförteckning OSKARSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Kommunfullmäktiges

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Årsbudget 2006. Verksamhetsplan 2007-2008. Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168)

Årsbudget 2006. Verksamhetsplan 2007-2008. Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168) Årsbudget 2006 Verksamhetsplan 2007-2008 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-11-28 ( 168) Från stora varvskranen till norra vattentornet En siluett från hamnen med ett ståtligt fartyg intill stora varvskranen,

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41

Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 30 Noter 33 Fem år i sammandrag 38 Redovisningsprinciper 39 Ekonomisk ordlista 41 Årsredovisning 2009 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Mål och vision 6 Omvärldsanalys

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Delårsbokslut Augusti 2013

Delårsbokslut Augusti 2013 Delårsbokslut Augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 1.1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 2 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Inledning 3 2.2 Vision och mål 9 2.3 Finansiell

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2012 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 12 Finansiell analys

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Ekonomisk rapport efter februari månad

Ekonomisk rapport efter februari månad TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Magnus Levin 2015-03-16 ON 2015/0023 0480-453510 Omsorgsnämnden Ekonomisk rapport efter februari månad Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner budgetrapporten

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018

Allians för Jämtlands län. Finansplan för 2016 2018 Finansplan för 2016 2018 Samverkan för maktskifte 2018 1 Innehåll 1 FINANSPLAN 2016-2108... 3 FINANSPLANENS INNEHÅLL... 3 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Skattesats... 3 Befolkningsutveckling... 3 OMVÄRLDEN...

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Tjänsteställe, handläggare Anders L Johansson, Landstingsdirektör 1(9) Margareta Tufvesson, Ekonomidirektör Distribution Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Innehåll Besparingar och effektiviseringar

Läs mer

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014

Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2012-2014 Antagen av fullmäktige 2011-12-20 148 Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen... 3

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning

Innehållsförteckning. 2 Förvaltningsberättelse. 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera. 4 Nämndredovisning. 5 Sammanställd redovisning Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 4 Omvärldsanalys 7 Vision och mål 10 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Budgetramar 2015-2017

Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651 Dpl 10 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- och verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-12-09 Ingemar Granath, 054-5401047 ingemar.granath@karlstad.se Budgetramar 2015-2017 Dnr KS-2013-651

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer