Innehåll. VD har ordet 2. Årsredovisning för Verksamhetsåret Fem år i sammandrag 8. Resultat- och balansräkning 10. Kassaflödesanalys 14

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 2

3 Innehåll VD har ordet 2 Årsredovisning för Verksamhetsåret Fem år i sammandrag 8 Resultat- och balansräkning 10 Kassaflödesanalys 14 Noter 16 Revisionsberättelse 54 Bolagsstyrning 55 Huvudmän 57 Personalen 58 Styrelsen 59 1

4 VD har ordet! Högsby Sparbank är ingen bank i mängden. Som sparbank har vi inga enskilda ägare, utan ägs i princip av bankens kunder. En del av vinsten kan därför användas till att stödja satsningar och verksamheter som gör vår kommun till en ännu bättre plats att bo och verka i. Högsby Sparbank är en bank som under 115 års verksamhet utvecklats till en stabil och framgångsrik sparbank. Detta känns ju extra bra i den turbulenta och oroliga tid vi under senaste 2 åren har befunnit oss i. Även om vi för innevarande år kommer att vara inne i en fortsatt besvärlig konjunktur, så verkar signalerna vara åt rätt håll igen, varför jag med stor tillförsikt ser fram mot de utmaningar vi står inför. Vår närhet och våra relationer till kunderna är framgångsfaktorer för att tillsammans överbrygga denna tid. Jag ser oss även som en viktig aktör i det lag som skall vara med och påverka Högsbys framtid, genom att skapa en attraktiv trakt att bo och verka i. Världsekonomin krympte 2009 Den globala konjunkturnedgången, som inleddes i slutet av 2008, fördjupades under förra året. En världsomspännande finanskris och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att världshandeln minskade kraftigt. BNP föll brant i flertalet OECD-länder, men även tillväxtekonomierna, med Kina och Indien i spetsen, blev BNP-tillväxten väsentligt svagare. Uppskattningsvis föll BNP med 1% under Det var första gången sedan andra världskriget som världens samlade produktion av varor och tjänster minskade. Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i OECD-länderna och i flera tillväxtekonomier bidrog till att BNP-falllet bromsades upp under fjolårets andra halvår som en svag global återhämtning inleddes. Aktivitetsökningen var tydligast i Kina driven av en stark investeringsuppgång. Inköpschefindex (PMI) för industrin, som bottnade i slutet av 2008, steg både i USA och EMU-länderna och har sedan i höstats befunnit sig i tillväxtzonen. Samtidigt återvände förtroendet på de globala finansmarknaderna, inte minst till följd av centralbankernas kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner. En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till att en kraftig börs- och råvaruprisuppgång under loppet av Centalbankernas uttalande om att bibehåla de låga räntorna under en längre period 2

5 för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också till det ökade investeringsintresset för aktier och råvaror. En snabb växande arbetslöshet och omfattande offentliga stimulanspaket ledde till att de offentliga finanserna försämrades i snabb takt både i USA och i Europa. I USA steg budgetunderskottet till tvåsiffriga nivåer som andel av BNP och i EMU-länderna blev underskotten väsentligt större än de 3% som Maastrichtkriteriet stipulerar. Kraftigt BNP-fall i svensk ekonomi Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP föll med 5% i genomsnitt under fjolårets tre första kvartal. Det är framför allt exportindustrin som drabbats av den svaga omvärldskonjunkturen, med kraftiga exportfall och omfattande produktionsminskningar som följd. Samtidigt missgynnades den svenska industrin av att den globala efterfrågan på investeringsvaror, som väger tungt i Sveriges export, sjönk kraftigt i spåren av den globala finanskrisen. För företag verksamma inom den privata tjänstesektorn och för många hushåll blev konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis tack vare det låga nominella ränteläget och en expansiv finanspolitik. Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till drygt 8 % under 2009 från 6,2% De största personalnedskärningarna skedde inom industrin och sammantaget minskade den totala sysselsättningen med drygt personer. Trots tilltagande kostnadsanpassningar i näringslivet blev produktivitetstillväxten fortsatt låg, varför arbetskostnaderna per producerad enhet fortsatte att stiga i en relativt snabb takt under förra året. Det svaga efterfrågeläget och ett lågt kapacitetsutnyttjande bidrog till att investeringarna föll på bred front. Undantaget var de offentliga investeringarna som steg tack var ökade infrastruktursatsningar. Under andra halvåret ifjol kom det flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats och att en svag återhämtning hade inletts. I kvartalstakt steg BNP både under andra och tredje kvartalet. Hushållens optimism om framtiden stärktes under loppet av 2009 inte minst till följd av det låga ränteläget, högre reala disponibla inkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt ökade skuldsättningsgraden bland de svenska hushållen trots försämrade arbetsmarknadsutsikter. Ljusare tllväxtutsikter under 2010 Den globala tillväxtförutsättningarna för 2010 har förbättrats jämfört med i höstas. Tecknen på en återhämtning i USA och Europa har blivit tydligare samtidigt som tillväxten accelererar i Kina och Indien. Konjunkturförstärkningen kommer främst från tillväxtekonomierna i Asien, men även i USA och Europa förutses BNP-tillväxten öka snabbare. Även om utsikterna har blivit ljusare står världsekonomin alltjämt inför stora utmaningar. Skuldavvecklingen, i såväl finanssektorn som den privata sektorn fortsätter. Den offentliga sektorns skulder växer och många OECD-länder har tvåsiffriga budgetunderskott. Den svenska ekonomin förutses växa med kring 2% under En starkare omvärldskonjunktur innebär förbättrade exportmöjligheter för svenska företag. En mindre negativ arbetsmarknadsutveckling och fortsatt stigande reala disponibla inkomster förutses leda till en högre konsumtionstillväxt under 2010 jämfört med Näringslivets investeringar kommer däremot att krympa ytterligare något till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet. Ett fortsatt svagt inhemskt pristryck innebär att ränteläget i svensk ekonomi kommer att vara fortsatt lågt, även om de 3

6 flesta bedömer att Riksbanken kommer att börja normalisera reporäntan under sensommaren eller hösten Året som gått i banken Lågkonjunkturen har satt sina spår även i vårt verksamhetsområde och aktiviteten hos kunderna har varit något lägre än normalt. Det låga ränteläget har gjort att bankens räntenetto har minskat betydligt, då marginalerna sjunkit.vår stora aktiepost i Swedbank har stigit i värde, efter 2008 års stora nedskrivning. Swedbank lämnar dock ingen utdelning under Swedbanks utveckling fortsatte att vara negativ under inledningen av året och i augusti återkom man med ytterligare en nyemission. Styrelsen beslutade sig för att köpa aktier för 10 mkr och samtidigt 4

7 sålde vi teckningsrätter för 4,2 mkr. Vi äger nu 1,1 miljoner aktier. Vårt ägande av Swedbankaktier är långsiktigt och tillsammans med landets övriga sparbanker äger vi ca 10% av Swedbank. Sparbankerna har under 2009 bildat en aktieägarförening för att förstärka vårt inflytande i Swedbank. Under året har vi haft en bra volymutveckling och sammanlagda affärsvolymen ökade med 361 mkr och var den 31 december mkr. Inlåningen i banken ökade med 56 mkr till 696 mkr och totala utlåningen ökade med 22 mkr och var den siste december 720 mkr. Därutöver har vi placerat 128 mkr hos Swedbank Hypotek. Genom sponsring och stöd till olika verksamheter under året har banken tillsammans med HögsbySparbanks Näringslivsstiftelse bidragit till att ett antal projekt kunnat förverkligas till gagn för kommunens invånare och våra kunder. Under 2009 har vi framgångsrikt fortsatt teckna villahem och bilförsäkringar genom försäkringsbolaget Tre Kronor. Här kan vi erbjuda mycket förmånliga försäkringar för våra kunder. Antal rådgivningar till våra kunder har under 2009 nästan fördubblats, vilket innebär att våra medarbetare genomfört ca 1000 tidsbokade rådgivningar med kunder. Invånarantalet för Högsby kommun har även under 2009 i stort sett legat på en oförändrad nivå vilket känns positivt. Invånarantalet var den siste december personer. Detta kan ställas mot de kunder som gett oss förtroendet att ha affärer med dem. Under året har vi dessutom sett ett ökat inflöde av nya kunder. Framtiden Förväntningarna på 2010 med det rådande klimatet är självklart lägre ställda än för åren innan finanskrisen började göra sig påmind. Den kärvare arbetsmarknaden med varsel och nedläggningar påverkar även oss i vår kommun. I sådana lägen ställs relationen med våra kunder på prov. Det är viktigt att vi tillsammans hjälps åt att överbrygga svårigheterna. De flesta är överens om att vi under 2010 kommer att få se räntehöjningar från de idag dopade räntenivåerna. Detta kan ge många kunder kännbara effekter i form av högre månadskostnader. I efterdyningarna av finanskrisen kommer bankerna att få ett antal nya regleringar vilka i sin tur kan leda till nya sätt att arbeta för bankerna. Vad detta innebär i praktiken är svårt att säga idag. Genom vår närhet och goda kännedom om våra kunder kan vi på ett annat sätt än storbanker ochnischaktörer vara delaktiga i kundernas situation. Våra korta beslutsvägar med allt beslutsfattande lokalt kommer mer till sin rätt. Högsby Sparbank tillhör en av de solidaste bankerna i landet med en soliditet på 23,2% och ett eget kapital 212 mkr. Detta är ju oerhört värdefullt i de turbulenta tider som nu råder. Våra kunder kan därför känna sig helt trygga med att ha sina affärer i vår bank. Högsby i mars 2010 Per-Gunnar Sandberg VD 5

8 Årsredovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Högsby Sparbank ( ) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet under 2009, sparbankens 115:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Högsby Sparbank är en självständig bank. Sparbankens verksamhet syftar till att ge kvalificerad bankservice till hushåll, småföretag samt jord- och skogsbruk, företrädesvis inom Högsby kommun. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 4,7 mkr, att jämföra med 3,5 mkr år Räntenettot uppgick till 20,9 mkr vilket är en minskning med 4,1 mkr eller 16,4%. Detta beror främst på en minskad räntemarginal. Reporäntan har under året förändrats från 2,0% till 0,25%. Sparbanken har för 2009 inte erhållit någon utdelning på sina aktier i Swedbank AB. Provisionsnettot uppgick till 6,8 mkr, vilket är en ökning med 0,5 mkr. Ökningen är bland annat en effekt av den positiva börsutvecklingen under året samt en ökning av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek vilket genererar provisionsintäkter. Sparbanken deltog i Swedbank AB:s nyemission i september Bankens möjligheter att teckna nya aktier utnyttjades till 60%. Skillnaden mellan teckningsrätternas värde och aktiens värde har bokats under nettoresultat av finansiella transaktioner utan att någon kontant ersättning erhållits. De teckningsrätterna som ej utnyttjades såldes på den öppna marknaden. Totalt har detta påverkat resultatet med 10,2 mkr. I posten ingår även realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument. Totalt har nettoresultat av finansiella transaktioner gett en resutatpåverkan med 11,6 mkr. Övriga rörelseintäkter uppgick till 0,3 mkr vilket är oförändrat mot föregående år. Sammantaget ökade rörelseintäkterna till 39,6 mkr mot 35,1 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförluster uppgick till 22,1 mkr, en ökning med 2,9 mkr. Ökningen beror främst på att banken har träffat avtal med två tjänstemän om särskild ålderspension. Kreditförlusterna för 2009 uppgår till 12,8 mkr. Av detta är 0,7 mkr konstaterade kreditförluster och resterande belopp är reserveringar för befarade förluster. Av reserveringar för kreditförluster hänför sig huvuddelen till ett engagemang där det enligt vår bedömning råder stor osäkerhet beträffande säkerheternas värde vid ett fallisemang. Sparbankens ställning Inlåningen från allmänheten ökade under 2009 med 55,9 mkr och var vid årskiftet 695,5 mkr Sparbankens kunder har förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sammanlagt marknadsvärde på 431,7 mkr, en ökning med 40,1%, mest beroende på börsutvecklingen under året. Sparbankens utlåning uppgick vid årets slut till 719,7 mkr en ökning med 3,2%. Den bundna utlåningen uppgick till 399,7 mkr varav 273,7 mkr är 1-3 månadersbindningar. Den totala förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans uppgick vid årsskiftet till 522,5 mkr en ökning med 128,2 mkr. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 2 556,7 mkr en ökning med 16,5%. Sparbanken har vid årsskiftet placerat 31,0 mkr i obligationer och andra räntebärande värdepapper och 79,9 mkr i aktier. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2009 uppgick till 2,47. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sidan 8 samt Resultat- och balansräkningar 2005 till 2009 på sidan 10. Personal Medelantalet anställda är 14 st en minskning mot föregående år med en anställd. 6

9 Förändringar av kontorsnät Under hösten har filialkontoret i Fagerhult stängts och kunderna har flyttats över till kontoret i Högsby Information om risker och osäkerhetsfaktorer Upplysningar om finansiella risker se not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavare ersättningar återfinns i not 10. Händelser av väsentlig betydelse Under augusti 2008 sålde 52 sparbanker, däribland Högsby Sparbank, sina aktier i Bankservice Sverige AB till Panaxia Security AB. Sistnämnda bolag har i december 2009 riktat ersättningskrav gentemot säljande sparbanker på grund av bland annat påstådda garantibrister. Det totala ersättningskravet uppgår till tkr, varav cirka 100 tkr avser Högsby Sparbank. Kravet har bestridits i sin helhet. Högsby Sparbank har i december 2009 överklagat skatteverkets beslut att inte medge deklarationsavdrag för i räkenskaperna intäktsförd mervärdesskatt vid 2007 års taxering. Avdraget avser ett belopp uppgående till tkr. Banken har i en skrivelse begärt att målet ska vilandeförklaras tills vidare i avvaktan på att regeringsrätten avgör motsvarande mål avseende en annan sparbank. Nyemission i Swedbank AB För att stärka sin kapitalbas genomförde Swedbank en nyemission under hösten Sparbankens styrelse tog beslut att sparbanken ska delta i nyemissionen och köpte st stamaktier till en kurs av 39 kr. På detta sätt tar vi dels vårt ägaransvar, dels skapar vi möjlighet till ökat sparbanksinflytande i Swedbank. Förväntad framtida utveckling För 2010 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande lågkonjuntur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära fortsatt press på räntemarginalerna. Rörelseresultatet för 2010 förväntas uppgå till ca 9 mkr före kreditförluster. Förslag till disposition beträfffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,47 (föregående års kapitaltäckningskvot 3,13). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vistdisposition till tkr ( tkr) och slutliga minimikravet till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningmed tillhörande noter. 7

10 Fem år i sammandrag * * ** Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 16,5 2,3 6,9 17,0 14,0 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet (Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % 23,2 21,8 28,2 23,1 24,0 av balansomslutningen) Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,5 3,1 3,3 - - Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 3,6 4,0 4,2 - - Resultat Placeringsmarginal Räntenetto [1] i % av MO 2,4 3,0 2,7 3,0 3,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,7 1,6 1,7 1,8 1,8 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av 0,2 0,2 0,7 0,9 0,8 genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 1,8 1,2 5,0 7,3 5,7 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,55 0,59 0,51 0,58 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,88 0,63 0,59 0,51 0,59 8

11 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 67 69,3 35,0 37,0 75,0 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,1 0,2 0,6 0,9 0,2 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 1,7 0,4 0,0 0,0 0,0 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med **undantag för IAS39 och IFRS7 9

12 Resultat- och balansräkning Resultaträkning tkr * * ** Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader [1] Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övrigt Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övrigt Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 [1] inkl av- och nedskrivningar på materiella tillgångar 10

13 Resultaträkning tkr 1 januari - 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Nedskrivningar av finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat

14 Balansräkning tkr Not Per den 31 december Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 20 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - Inlåning Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantier Åtaganden Övriga Åtaganden

15 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv Verkligt Årets Totalt fond värde resultat eget reserv kapital tkr Ingående eget kapital Justerat eget kapital Vinstdisposition Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Reserv Verkligt Årets Totalt fond värde resultat eget reserv kapital tkr Ingående eget kapital Justerat eget kapital Vinstdisposition Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. 13

16 Kassaflödesanalys (indirekt metod) januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Övriga poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av inlåning från allmänheten Minskning av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten (Not 33) Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Lisa Jonsson, Försäkringsspecialist Richard Stålmarck, Jurist 15

18 Noter 1. Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per den 31 december 2009 och avser Högsby Sparbank, org nr , med säte i Högsby. Adressen till kontoret är Storgatan 41, Högsby 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 23 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instru- 16

19 ment värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 32 nedan. Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställlas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionela valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. 17

20 Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betaloch kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) - Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Försäljning av teckningsrätter - Valutakursförändringar Vi har under år 2009 utnyttjat st teckningsrätter i Swedbank AB som berättigade till köp av A-aktier. Skillnaden mellan teckningsrätternas värde och aktiernas värde har bokats under nettoresulat av finansiella transaktioner utan att kontant ersättning erhållits. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. 18