Stenhård i fejset men jävligt lös i magen!

Transkript

1 FG1298 Självständig arbete 15 hp 2016 Ämneslärarexamen Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Anna Backman Bister Examinator: David Thyrén Ola Halén Stenhård i fejset men jävligt lös i magen! Den relationella kampen mellan lärare och elev I

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Uppsatsens tillförlitlighet Avgränsning Terminologi Forskningsläget Hårdrockaren och självkänsla Starka musikupplevelser Musik i skolan Undervisning och lärande är relationellt Bakgrund Historik Yngwie J Malmsteen Heavy Blues Helloween Undersökning Genomförande av studie Intervjufrågorna Informanterna Intervjuresultat och analys Resultat av studien Analys Diskussion Slutord Fortsatt forskning Käll- och litteraturförteckning Litteratur Internetlänkar II

3

4 Sammanfattning Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. Sökord: relationellt lärande, hårdrock, Lgr11, Lgy11, självkänsla, självförtroende. Abstract Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses relational learning. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher. Keywords: relational learning, hard rock, Lgr11, Lgy11, self-esteem, self-confidence. 4

5 5

6 1. Inledning När jag berättar för människor som är musikintresserade att jag håller på med powermetal (pm 1 ) så är det inte helt ovanligt att folk reagerar lite avvaktande. Det verkar som att man i Sverige tycker att det är lite löjligt med denna musikstil. Detta kan uppfattas som underligt, då det krävs extremt mycket övning inom sitt instrument för att tekniskt och musikaliskt klara av denna form av musik. Om vi kan se bortom fördomarna som finns, kan vi kanske också se att musiken och hårdrocken har en funktion för eleverna. Jag vill förstå mina elever bättre och förstå hur de ser på hårdrock. Vilken funktion har musiken i deras liv, och hur använder de musiken i skolan och på fritiden? I Gy11, läroplanen för gymnasiet står att: Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang, som har olika funktioner och som betyder olika saker för var och en av oss. 2 Sverige är ett av de största länderna vad gäller musikexport, det gäller även hårdrock. Men i skolvärlden spelas sällan denna genre på musiklektionerna. Vad kan det bero på? Är genren för teknisk eller för svår att ta till sig för gemene man? Musik kan skapa eufori, men även aggression. Många av mina elever använder sig just utav hårdrock för att bli av med sin aggression. Det om något är en viktig punkt vad gäller pedagogik. Att hitta ett produktivt och konstruktivt sätt att hantera vardagen, särskilt i skolan där många timmar spenderas varje dag. En utav de viktigaste detaljerna i början utav en lektion är att ett lugn infinner sig. Och det är upp till mig som lärare att skapa detta lugn. Jag har några få minuter på mig att skapa denna sinnesstämning. Det gör jag inte genom musik, utan genom att berätta för eleverna vad som gäller i mitt klassrum redan från början utav terminen. Jag bygger hela min lärarroll på skapande utav relation till eleverna, så kallat relationellt lärande. Det låter väldigt upplyftande, men faktum är att det finns de lärare som inte orkar göra på detta sätt, och bedriver då bara katederundervisning, vilket för många elever inte är den ultimata pedagogiken. Anette Ask Johannesson 3 skriver att man som pedagog behöver utveckla sin självkännedom och en trygg identitet i sig själv, i det relationella arbetet. Precis som Johannesson beskriver, så är det en väldigt stor utmaning för läraren att våga ta detta steg och vi som lärare måste förstå att relationellt lärande måste bearbetas och underhållas under tid. Förtroende mellan lärare och elev kan i vissa fall ta väldigt lång tid att tillfredsställa men kan raseras otroligt fort. En varm och avslappnad relation med högt i tak, blir då väldigt viktig för elevens inlärning. Ett potentiellt misslyckande kan alltid uppstå i denna oförutsägbarhet, både hos eleven och läraren i fråga, men det kan vara värt det. 1 I denna uppsats förkortar jag ordet powermetal till pm Johannesson

7 Om pedagogen ska kunna se varje elev och utgå från var eleven är just idag, så får vi inte underskatta förförståelsen, empatin och framför allt viljan hos eleven. Vi som pedagoger måste istället göra upp med vårt eget värdesystem och försöka anpassa eleven efter nya normer. En modern pedagog använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 7

8 1.2 Syfte Jag har i denna studie, valt att fokusera på genren hårdrock. Många utav mina elever är just hårdrockare och jag vill försöka förstå vilken funktion denna omstridda genre kan ha för mina elever. Det är min förhoppning att uppsatsen skall ge mig och andra musiklärare, en djupare förståelse för vilken funktion hårdrock kan ha i elevers liv, vilket också kan gälla andra genrer. Jag har dock här avgränsat mig till hårdrocken. Syftet med studien: Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt och syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Musikens betydelse för eleverna kan sedan ligga som grund för ökad kvalitet i lärarens musikundervisning. Min förhoppning är att relationellt lärande kan byggas med hjälp av en ökad förståelse för vad hårdrock kan ha för funktion i mina elevers liv. 8

9 1.3. Metod I uppsatsen använder jag mig av kvalitativa intervjuer, 4 dessa tolkar jag sedan hermeneutiskt. På 1600-talet använde man hermeneutik 5 _ som en metod för att tolka bibeltexter, men metoden har under 1900-talet utvecklats till att förstå den mänskliga existensens grundbetingelser. Idag använder man mest hermeneutik inom human-, kultur- och samhällsvetenskap. Hermeneutik är en öppen metod för tolkning som bygger på en öppen forskarroll som är mer engagerad och närvarande än forskarrollen inom t ex positivism som är mer objektiv och osynlig (kvantitativ). När jag har gjort mina intervjuer så har jag använt mig av hermaneutik utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Jag har alltså suttit ned med mina informanter, och försökt tolka och förstå utifrån vad personerna svarar på mina frågor. Några utav informanterna har fått svara skriftligen på mina frågor. Informanterna har fått skriva en kort presentation utav sig själva som jag också har tagit med i uppsatsen. När jag ställs inför forskningsproblemet försöker jag använda mig utav min förförståelse inför de frågor jag ställer och hoppar fram och tillbaka mellan helheten och delarna utav problemet för att komma fram till en så fulländad förståelse som möjligt. Helhet och del, subjekt och objekt, forskarens förförståelse perspektivförskjutningarna i pendlingen, allt detta utgör också en helhet som lever och utvecklas. Ofta kallas detta för den hermeneutiska spiralen Uppsatsens tillförlitlighet Informanterna består utav musiker, som antingen går Estetiska programmet, inriktning musik, eller tidigare har gått Estetiska programmet på gymnasiet. Informanterna har på ett eller annat sätt någon slags koppling till hårdrock. Efter intervjusvaren följer en sammanfattning där undertecknad har tolkat alla svar Avgränsning Musik är ett otroligt stort ämne och finns som sagt i alla kulturer, därför avgränsas studien till att endast beröra hårdrock Terminologi I bakgrundstexten används beskrivningen den tvåstrukna oktaven vilket menas med, att sångaren (oftast manlig sångare i hårdrocksgenren), ligger i ett ganska så högt och pressat läge. Det 4 Trost 2005 s Patel & Davidson 1994 s Patel & Davidson 1994 s. 27 9

10 förekommer också en engelsk förkortning; Bpm, som betyder Beats per minute. 7 Riffbaserad är också ett ord som används, och är ofta det som gör en låt känd. Tänk dig hur Smoke on the Water 8 med Deep Purple 9 låter. I början av den låten så har du ett av de mest kända riffen i rockhistorien. Ordet headbanga 10 förekommer också, och det är när en hårdrockare slungar sitt huvud fram och tillbaka i takt med musiken Forskningsläget Hårdrockaren och självkänsla Det har skrivits en hel del om ämnet hårdrock och allt där omkring som t.ex image, gitarristerna, trummisarna, dryckesvanor och så vidare. Viren Swami, psykolog på University of Westminster publicerade 2013 en studie i vad som händer i en hårdrockares huvud när 414 försökspersoner, fick lyssna på tio olika hårdrocksstilar. 11 En av dessa tio låtar är inom genren pm. Bandet heter Avantasia 12 och har sitt ursprung i Tyskland. Av dessa 414 personer var 219 stycken kvinnor och 195 stycken var män, de flesta från England, och i åldern arton till femtiosju år. 13 Swami och hans forskarlag vill bland annat mäta deltagarnas självkänsla, och öppenhet. För att göra det har Viren delvis använt sig utav Femfaktorteorin. 14 Femfaktorteorin - De fem faktorerna (här med tillägg av motpoler) Neuroticism (eng: neuroticism): benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, ilsken fientlighet, impulshandlingar, sårbarhet och stresskänslighet - känslomässig stabilitet (eng: emotional stability): trygghet, acceptans, tillit, behärskning. Extraversion (eng: extraversion): sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra, spänningssökande, positiva känslor - inåtvändhet (eng: introversion): slutenhet, skygghet, intresse för det teoretiska och abstrakta. Öppenhet (eng: openness to experience): intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar

11 ointresse för nymodigheter och nya upplevelser (eng: not open to experience): konservatism, konventionellt tänkande, rigiditet. Vänlighet, sympatiskhet (eng: agreeableness): inriktning på rättframhet, tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla - avvisande hållning (eng: antagonism) misstänksamhet, irritation riktad mot andra, cynism, brist på samarbetsvilja. Samvetsgrannhet (eng: conscientiousness): noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet, plikttrohet, förtänksamhet - lättsamhet (eng: undirectedness, unreliability, carelessness): benägenhet för slarv, chanstagning, lättja, likgiltighet. I deras avhandling utgår de från tidigare undersökningar 15 där man kommit fram till att hårdrockare associeras med öppenhet, men man har även tagit med behovet av unikhet, självförtroende, attityd gentemot myndigheter och religion. Studien av de personer som deltog, gjordes via internet. Swamis forskarlag har likt tidigare rapporter, kommit fram till att öppenhet associeras med just rock, hårdrock och inom genrer som inte är mainstream. Enligt Rentfrow och Gosling 16 tenderar personer som fått höga poäng i öppenhet att inom musik söka intensitet, varieté och komplexitet. Det kan också enligt Swami vara så att mer öppensinnade individer oftare söker efter subkulturer och subgenrer då personen i fråga snabbt tappar intresset för det som är mainstream och mainstream musik. Det behöver dock inte vara just hårdrock, men musikstilen tenderar att vara intensiv, engagerande och utmanande. Adrian North, 17 professor på Heriot-Watt universitetet i Edinburgh, har kommit fram till att entusiaster av klassisk musik och klassiskt skolade musiker, bär liknande karaktärsdrag med hårdrockare. Enligt North så är individen som lyssnar på hårdrock och individen som lyssnar på klassisk musik i princip samma typ av person. Båda är kreativa, nöjda med sig själva och lite inåtvända (icke att förväxla med femfaktorteorins öppenhet ). Vad gäller Swamis studie så har han och forskarlaget precis som North, kommit fram till att hårdrockare ofta har lägre självförtroende, är mindre religiösa, (det kan enligt Swami ha med underliggande attityder gentemot myndigheter att göra), men söker ett större behov utav unikhet i musiken. Hårdrock verkar också vara mer tilltalande för män, än kvinnor. Det kan enligt tidigare studier bero på att musikstilen i fråga ofta bygger på en slags glorifiering utav mannen, som även speglas i musikvideor (ses mest i 80-tals videor - författarens anm). John F. Mast and Francis T. McAndrew 18 har även de gjort en studie där man utsatte trettio män i åldern arton till tjugotvå år,

12 för våldsamma hårdrockstexter och kom fram till att dessa människor faktiskt påverkats utav budskapet och kan i vissa fall göra personen mer aggressiv. Det visar sig även att profilerna, alltså hårdrockarna, särskiljer sig från andra musikaliska genrer, då de ofta ses som avvikande, antisociala och våldsamma, när man istället kanske skulle försöka förstå varför dessa individer behöver den våldsamma musikstilen för att klara sig genom dagen. Genom tidigare forskning har man kommit fram till att hårdrock till och med kan hjälpa mot ångest. 19 Efter att ha gjort litteratursökningar på musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och läst uppsatser (uppsatser.se) som behandlar ämnet hårdrock på Internet, så har jag hittat mycket intressant forskning runt psyket och vad som händer i en hårdrockares huvud vid lyssning av metal. För att förstå skillnaden mellan självförtroende och självkänsla följer här två citat: Självkänsla: Medvetande om det egna jaget. 20 Det är helt enkelt hur man ser på sig själv, hur man definierar sig själv som person och även sitt inre värde som människa. Självkänsla innebär att du vet om att du har ett värde som människa trots att du kanske misslyckas med något, du bryr dig inte om vad andra tycker om dig för du vet att du är bra och en värdefull människa. Har man en god självkänsla så kan du bortse ifrån att andra pratar om att du är t ex arbetslös eftersom du vet att du är värdefull och unik. 21 Självförtroende: Förtroende till sig själv. 22 Handlar om den tilltro du har till att klara av saker. Med ett högt självförtroende mår man bra när man får höra att man har gjort något bra, eller har klarat av något som var svårt. Bekräftelsen man får som bygger upp ens självförtroende och talar om att man duger, har fokus på det man har presterat. Därför har man bra självförtroende när man tror på sig själv och på att man kan klara av saker och när man får bekräftelse på det växer självförtroendet Starka musikupplevelser Musikpsykologen och författaren Alf Gabrielsson 24 har i sin bok starka upplevelser musik är mycket mera än bara musik betonat vikten utav denna konstart. Man har låtit ca 1000 personer beskriva den starkaste musikupplevelse de haft. Flera berättelser finns publicerade. 19 Gowensmith, W.N,. & Bloom, L.J Gabrielsson

13 Vanliga reaktioner är positiva känslor främst glädje och lycka, men också hela skalan av positiva känslor alltifrån frid, lugn och harmoni ända upp till hänförelse och extas. Man är totalt absorberad av musiken, starkt berörd, gripen, kanske till och med drabbad av musiken. Man kan tycka sig smälta samman med musiken, bli ett med den. Många framhåller att upplevelsen egentligen är obeskrivlig, den går utöver vad som kan sägas i ord. Det är som Rentfrow och Gosling 25 skriver: kan du tänka dig ett bröllop utan musik? Nedan följer en berättelse hur en utav de ettusen tillfrågade personerna i Gabrielssons studie reagerade när denne för första gången fick höra Dmitri Sjostakovitjs Stråkkvartett nr 8, för första gången: Jag är 18 år och bevistar en sommarkurs för att förbereda mitt inträde till Musikhögskolan. På besök till en av kvällsmusikstunderna kommer Fresk- kvartetten. De framträder för oss på kursen i intim miljö med kaffekoppar på borden och avspänd och glad stämning. Man presenterar muntligt Sjostakovitjs Stråkkvartett nr 8, för mig helt ny och okänd. Min syn på modernare musik än Sibelius var rätt konservativ och avvaktande vid denna tid, så mina förhoppningar dämpas något. Men sen drabbar musiken mig! Hela det dramatiska skeendet i denna kvartett framstår i all önskvärd tydlighet och Sjostakovitjs effekter har den fulla verkan på mig, som måste vara avsikten och som är som fräschast vid ett förstagångslyssnande, därtill i en ålder då man är särskilt känslig för upplevelser! Den andra satsens besinningslösa raseri ger mig knottror efter ryggraden, till och med nu när jag skriver detta. När bombnedslag och kulsprutesmatter frammanats i näst sista satsen och när den sista satsens pessimistiska lugn inträder, är jag helt upplöst i tårar och känner en stor upprördhet. Det känns ytterst besvärande att vara bland alla kompisar med denna mycket personliga upplevelse, även om alla är djupt rörda. Applåderna efter den avslutande pianissimo-tonen väntar länge på sig, men sedan brister de loss för fullt. Det är också en upplevelse, men jag vill plötsligt vara ensam, trots alla goda vänner och gemenskapen på kursen. Det är en upplevelse av något dramatiskt negativt (kriget och bombningarna av Dresden), men upplevelsen ger mig något positivt glädjande, därför att jag känner den ofattbara kraften i musiken, som kunnat förmedla detta till mig, intet ont anande (Gabrielsson 2013, s.77). Inom Vetenskapsrådets kultur och hälsa, så har man forskat på kulturens betydelse för hälsan. 26 Forskaren Fereshteh Ahmadi, har intervjuat cancersjuka personer för att undersöka hur dessa använder musik för att klara vardagen. Det visade sig att flera personer i studien, särskilt de under trettio år, känner ett stort behov att få utagera sina känslor genom aggressiv musik som till exempel hårdrock, hård rap eller punk. En del utav dessa patienter hävdade även att musiken i fråga kan påverka psyket så pass mycket att kroppens förmåga att bekämpa sjukdomen ökade. Daniel Västfjäll, 27 forskare på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, har i sin studie kommit fram till att det inte finns något perfekt musikstycke för att få någon att må bättre: Helsing, M., Västfjäll, D., Juslin, P. N, & Hartig, T

14 det handlar om din relation till musiken. Jag, som spelade dödsmetall innan jag blev forskare, uppfattar det som avslappnande musik, medan många andra kanske inte gör det (Helsing, Västfjäll, Juslin & Hartig, 2010, s. 22). Studien visar även att musik har en sådan stark kraft att hormonutsöndring uppstår. Att avslappning ihop med musiklyssnande sänker nivåerna utav stresshormonet kortisol. Enligt Lars Lilliestam, 28 professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, och Thomas Bossius, universitetslektor vid det samma, så finns alldeles för lite forskning i ämnet hur vi använder musik idag. De har sedan 2007 drivit projektet musik i människors liv, där syftet har varit att studera hur människor i allmänhet använder, tänker, upplever och värderar musik i sin vardag. I studien har man intervjuat 42 personer födda mellan 1913 och När de gjorde studien dök en intressant fråga upp. Kan det vara så att män och kvinnor värderar och ser på musik på olika sätt? I grundskolan lyssnar flickor mer på musik, musicerar mer och besöker fler musikevenemang än vad pojkar gör 29 men när kvinnor får barn, gifter sig eller går in i ett samboförhållande, så har de lyssnat och spelat mindre, medan männen fortsatt med sina musikaliska aktiviteter som förut. Enligt Lilliestam behövs mer forskning runt detta Musik i skolan I skolinspektionens kvalitetsgranskning 30 musik i grundskolan, står att läsa: Skolan har ett viktigt uppdrag att ge eleverna en likvärdig utbildning och att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov och förutsättningar. Skolinspektionen har därför undersökt hur de granskade skolorna skapar förutsättningar för en sammanhållen och god musikutbildning från årskurs 1 9 utifrån kursplanens och läroplanens mål. (Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan 2011, s.11) För att elever ska kunna nå målen så är tiden med läraren det fundamentala. 31 De ska lära sig lyssna och det tar lång tid. Dock är musik ett utav de ämnen som har minst garanterad undervisningstid. För att musikämnet ska ge frukt måste det finnas en god organisation bakom lärandet, och läraren måste bejaka kreativiteten hos eleverna. Då volymen i ensemblesalen ofta lätt kan bli stark, gäller det för lärare och elev att tänka på arbetsmiljön. I ämnet ensemble känner elever ofta att de behöver mer hjälp utav läraren än vad de får. Det kan bero på att det ofta är stor variation i förkunskapen hos eleverna och det är upp till läraren att få igång ensemblen så fort som möjligt då eleverna har en tendens att snabbt tappa intresset för låten som just då lärs ut. 28 Bossius, T & Lilliestam, L Skolverket Musik i grundskolan Rapport Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan Skolverket Musik i grundskolan Rapport

15 Daniel Västfjäll 32 har i sin studie kommit fram till vikten utav musik, då musiken utsöndrar hormoner. Skolinspektionens rapport 33 vittnar om liknande fakta då de skriver: Vidare står att läsa: Musikens kärna är den estetiska upplevelsen, oavsett musikalisk preferens. Om vi inte fick upplevelser av musik skulle vi inte uppskatta musik på det sätt vi gör. Kursplanen i musik tydliggör att utbildningen syftar till att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin musikalitet. I detta ryms olika estetiska upplevelser och affektiva värden som musik frigör. Musik engagerar tanke och känsla på ett direkt sätt vilket stimulerar elevens lust att lära. (Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan 2011, s.17) Musikämnet behöver vara en naturlig del av skolans pedagogiska sammanhang för att kunna utvecklas, men ämnet har även en viktig funktion att fylla för uppnåendet av skolans övergripande mål. I Slestadsskolan i Linköpings kommun har man jobbat hårt med ämnesövergripande arbete 34. Man har blandat de naturorienterande ämnena med ämnet musik, och det visar sig att resultatet i kärnämnena blir bättre. (Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan 2011 s.27) I det estetiska ämnet inriktning musik kan man i LGY11 läsa att: Inriktningen musik ska ge fördjupade kunskaper i musik från olika tider och kulturer. Den ska utveckla elevernas musikutövande och konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik ur olika perspektiv. Kreativitet, nyfikenhet, kommunikation, samspel samt förmåga till eget skapande och framförande ska vara centralt i utbildningen. 35 (Skolverket 2011) I årskurs 7-9 i LGR11 under rubriken musikens sammanhang och funktioner står angivet vad de tre åren ska innehålla: Ljudets och musikens fysiska, tanke och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel. Instrument och deras funktion i olika genre och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller ett rockband. 32 Helsing, M., Västfjäll, D., Juslin, P. N, & Hartig, T Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan Skolinspektionens rapport, Musik i grundskolan 2011 s

16 Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten utav olika genre samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare samt musikaliska verk. 36 (Skolverket 2011) Undervisning och lärande är relationellt Moira von Wright skriver: ett relationellt förhållningssätt ska inte förväxlas med lärares önskan att skapa goda relationer. Inte ska det heller blandas samman med förförelse. Den lärare som binder uppmärksamheten från alla sina elever till sig (...) har sannolikt inte ett relationellt förhållningssätt, snarare kanske ett egocentriskt kontrollbehov. 37 (von Wright 2009 s.37) I värdegrunden i Lgr11 kan vi läsa att: Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. 38 Grundläggande för all existens är att utvecklas med andra människor och bli medveten om sig själv. Om läraren ska arbeta med ett relationellt förhållningssätt så betyder det att läraren måste göra upp med tidigare värdesystem om att socialt eller intellektuellt förändra och anpassa eleven. 39 Detta ställer stora krav på lärarens empatiska kompetens. Läraren måste på ett professionellt sätt leva sig in i elevens situation. Det är viktigt då alla elever är jämnåriga och går i samma klass, men är på helt olika utvecklingsstadier. Det pedagogiska bemötandet blir därför avgörande. Att vara professionell i sin relation med andra innebär alltså att man måste ha både närhet och distans. Vi kommer då än en gång tillbaka till att storleken på klasserna spelar en avgörande roll. 40 I en ensemblesituation där det kan vara upp till 30 elever, alla med olika förutsättningar, kan stora utmaningar uppstå. Som tidigare forskning kommit fram till 41 så är lektionstiden, och tid med läraren grunden för att nå målen i musikämnet. Det finns lärare som då tar hjälp utav de elever som har kommit lite längre i sin musikaliska utveckling än sina klasskompisar, så att även de kan lära ut det som ska repas in. På så sätt spar läraren tid i klassrummet, eleverna känner sig delaktiga och alla jobbar tillsammans mot samma mål. Men är detta relationellt lärande? Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 42 (Lpo 94, s. 5) von Wright 2009 s Johannesson Backman 2014 s Skolverket Musik i grundskolan Rapport Lpo 94, s. 5 16

17 Enligt Lindvall och Sandberg ser sig pedagogen som en del i elevens lärande och i undervisningen har pedagogen intagit det relationella perspektivet. Det sker en förändring i processen och läraren kan aldrig säga vem eleven är och vice versa. Kring relationella perspektivet är individerna i utveckling och i betraktarens ögon betraktas individen utifrån relationen till den andre individen 43. Pedagogen har då avsagt sig rollen som den lärde, som historiskt sett har varit den som besitter lärdom och makt, och istället interagerar direkt med eleven. Men samtidigt är det pedagogens roll att skapa detta möte och förtroende. Det är inget som kommer automatiskt och stannar bestående utan den måste näras och ständigt erövras. 44 Det finns många tillvägagångssätt för att skapa förtroende mellan lärare och elev. Enligt Dysthe 45 är bemötandet och identiteten intimt sammankopplade eftersom hon anser att lärande har med relationer att göra. Hon menar att lärande sker genom deltagande och deltagarnas samspel, språk och kommunikation är grundläggande element i lärandeprocessen. Ett citat som alla lärare borde ha i åtanke kommer från filosofen Sören Kirkegaard och lyder: Om jag vill föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna honom där han är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mycket mer. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. (Sören Kirkegaard, ). 46 Enligt Lindvall och Sandberg 47 är lärarens bemötande viktigare än man kan tro. I deras studie har man kommit fram till att elever som har blivit bra bemötta under sin skoltid, har en starkare självkänsla, de har en bättre bild av skolan och känner sig tryggare i skolmiljön. De som blivit mindre väl bemötta har svårare att lita på lärarna som personer och man kan fråga sig hur detta har påverkat elevernas självkänsla inför framtiden. Man kan också ställa sig frågan varför denna känsla hos vissa utav eleverna infinner sig. Varför har de inte blivit bemötta på samma sätt? Kan det bero på eleven i fråga? Kanske har föräldrarna ett tidigt ansvar för kärlek, uppfostran och självkänsla? Inom allt relationellt lärande handlar det 43 Lindvall, L., & Sandberg, M von Wright, M Dysthe, O Lindvall, L., & Sandberg, M Lindvall, L., & Sandberg, M

18 om att utveckla jaget i interaktion med andra. Det verkar alla forskare och filosofer vara eniga om Bakgrund 2.1. Historik Hårdrock idag är en så bred genre att det nästan är omöjligt att hålla reda på alla stilar. Speedmetal, Trashmetal, Heavymetal, Blackmetal, Deathmetal, GrindCoremetal, Powermetal, Newmetal, Neoclassicalmetal och Filmscoremetal, är bara några av stilarna. Deathmetal, eller dödsmetal som den också kallas, är idag mer accepterad bland riktiga hårdrockare i Sverige, än vad pm är. Vad Kjell-Gunnar Johansson beskriver i Rockens Århundrade 49 _ är att det svenska bandet Entombed spelar en så snabb och extrem musik att den inte lär få någon större publik, och att texterna handlar om död och förruttnelse, vilket heller inte har gett stilen någon större publik. Men genom denna image så har bandet blivit desto mer populär bland sina fans, mest manliga tonåringar skrev Entombed på ett avtal med ett utav världens största skivbolag, Warner Brothers. Stämmer det då som Johansson skriver, att dödsmetal inte är en populär genre? Två stora band från Finland är Children of Bodom 50 _ och Ensiferum.51 Dessa två band spelar en slags folk/dödsmetal. Känslan som bildas hos många som lyssnar på dödsmetall kan beskrivas som att bli hög. En extrem ljudbild som får en att nästan känna ett biologiskt rus 52. Till skillnad från dödsmetall så är pm just den hårdrocksstil som många svenska hårdrockare tycker är så löjlig just för att den är så melodiös, hårdrock ska vara hårt och tufft! Powermetal, som är en slags musikstil inom hårdrocken, är inte lika tung och riffbaserad som mycket annan hårdrock kan vara. Till skillnad från dödsmetall t.ex. så handlar texterna ofta om fantasy, sagor eller livet i sig självt. Musiken spelas ofta i ett högt tempo, medan melodierna som sångaren sjunger, ofta bryter av genom att de sjungs väldigt långsamt över det frenetiska kompet. Fraserna är långa och sjungs ofta i den tvåstrukna oktaven. I Sverige kallar de som inte gillar stilen i fråga för bögmetall, då musiken är väldigt melodiös och för att sången ligger i väldigt höga register. Andra kritiker så som recensenter och liknande brukar kalla stilen för happymetal eller 48 Johannesson Johansson 1999 s

19 tuggummimetal. 53 Historiskt sett har Sverige producerat stora band som Europe, Candlemass, Hammerfall, Yngwie J Malmsteen och ett antal framgångsrika Black/dödsmetalband. Men när vi pratar om de mer melodiösa banden idag, som har skrivit flera hits och som människor känner till i hela världen, så drar många på mungiporna och tänker då förmodligen på bandens pudelfrisyrer, istället för dess kompetenta musik Yngwie J Malmsteen Yngwie J Malmsteen är en av världens största el-gitarrhjältar än idag, och många menar att han var grundare av neoklassisk metal. 54 Han var som mest framgångsrik på 80-talet, men är fortfarande den största rockhjälten i Japan. Ändå skrattar svenskar när man nämner hans namn. Hur kommer det sig? Är det på grund av att han fortfarande har pudelfrisyr eller är det för att han inte har mognat och fortsatt att utvecklas från sin storhetstid på 80-talet? Vid 21 års ålder (1984) släppte Malmsteen sitt första soloalbum rising force. 55 Albumet blev nominerat till en Grammy och senare samma år även framröstad till årets album i Amerika. Hur många gitarrister har lyckats med det? Yngwie J Malmsteen gör aldrig något halvhjärtat. När han en gång för länge sedan ställde upp på en intervju i Sveriges television, så äntrade han scenen i full scenmundering, spelade ett av sina grymma solon, slängde runt gitarren runt halsen som han brukar göra för att sedan bli intervjuad. Under intervjun så hörs det i bakgrunden hur några i publiken bara sitter å fnissar. Enligt några gitarrister som följt Malmsteen genom hans karriär så är det fortfarande få som kan mäta sig med Malmsteens teknik. Varför kan vi inte då vara stolta över honom och att han faktiskt är svensk? Det är anmärkningsvärt att folk i Sverige gör sig roliga över Malmsteen som har gjort sådan fantastisk karriär inom sin genre Heavy Blues Hårdrocken härstammar från bluesen. Om man lyssnar på Deep Purple 56 eller Led Zeppelin 57 från sent 60-tal, som Mark Hale 58 _ beskriver som heavy-blues, så hör man stora influenser från just denna musikstil. Under tidigt 80-tal så började man dock experimentera mer med dubbla baskaggar än man gjort tidigare. Dock så finns det ju liveinspelningar med Elvis där man kan urskilja detta fenomen. Alla kommer väl ihåg Van Halens fyra baskaggar! Och efter att Kiss Lilliestam 2006 s Hale 1993 s

20 hade infört sminket, så skulle ju alla band hänga på den trenden. Band som Motley Crue, 60 Wasp 61 och Twisted Sister 62 sminkade sig alltid inför ett gig. Det skulle väl se tufft ut, men idag tycker många att det är väldigt löjligt. Frågan är om sminket och den höga sången hör ihop? Sminka sig gör ju bara tjejer, eller? Sjunga högt gör ju bara tjejer, eller? Helloween Ett band som tog de dubbla baskaggarna, och den höga sången till sin spets är det tyska bandet Helloween. 63 Debutskivan Walls of Jericho 64 släpptes 1986 på skivbolaget Noice, och pm var född. 65 Vissa skulle nog dock säga att Helloween spelade heavymetal i början, men gick senare över till pm. I början av deras karriär sjöng gitarristen och grundaren av Helloween, Kai Hansen. Men efter Walls of Jericho bestämde Hansen att Helloween behövde en riktig frontman och de fann den karismatiske 18-åringen Michael Kiske. 66 Keeper of the seven keys part 1 67 släpptes 1987, med Kiske på sång. Keeper of the seven keys part 2 68 släpptes 1988, och det albumet skulle komma att bli en milstolpe inom pm. Helloween finns än idag och släpper skivor och turnerar världen över, även om storhetstiden var på 80-talet. Lyckas man med bedriften att få en publik inom hårdrock, vilken hårdrock det än är, så består den i många år, till skillnad från mycket annan musik. Hårdrocksfans är alltså en mycket hängiven skara. Av det finska bandet Stratovarius 69 kan man höra tydliga influenser från just Helloween. Väldigt trallvänligt och snabbt, dock mer utvecklat både vad gäller teknik och sound. Stratovarius släppte sitt debutalbum Fright Night 1989 via finska CBS. 70 Men det var inte förrän 1995 när Timo Kotipelto tog över mikrofonen och albumet Fourth Dimension släpptes som bandet slog igenom. Och än idag så är de ett av världens största pmband var året då Jörg Michael (trummor) och Jens Johansson (keyboard) äntrade bandet. Michael kom då från det tyska pmbandet Running Wild. 71 Jens Johansson som på 80-talet spelade med gitarrgurun Yngwie J Malmsteen, är son till en av våra största jazzmusiker, nämligen Jan Johansson McIver 2000 s Larkin 1995 s McIver 2000 s

21 Jan är kompositör till albumet jazz på svenska 72 som släpptes Undersökning 3.1 Genomförande av studie För att besvara frågan i syftet om hur hårdrockare använder musiken i sin vardag, så ställde jag två frågor. Nio personer har intervjuats. Då vissa svar kan vara utelämnande så är personerna i intervjun anonyma. De har här fått fiktiva namn. Informanterna har valts med tanke på att de ska ha allmän kännedom inom genren hårdrock. Alla informanter är bosatta i Sverige Intervjufrågorna Grundfrågor: 1. Använder du hårdrocken i din vardag och i så fall hur? 2. Har hårdrocken någon betydelse för din självkänsla? Informanterna Allan: Jag är en relativt ung grabb som främst kommit i kontakt med hårdrockskulturen genom min far. Man skulle väl kunna säga att min mor är min första musiklärare eftersom hon började lära mig gitarr, men det är tack vare farsan som jag snubblade in i hårdrocksvärlden. Det började med band som Motörhead, Saxon, Kiss, AC/DC, Deep Purple, Led Zeppelin, Sweet och Black Sabbath. Därefter började jag så sakteliga röra mig mot de allt tyngre banden på egen hand (ett av de första tyngre jag ger mig in på då jag är i 14-årsåldern är svenska Opeth, än idag ett band jag håller mycket nära hjärtat). Att jag sökte mig dit är inte särskilt egendomligt, eftersom jag alltid varit mycket fascinerad av skräckkulturen och skräckgenren som sådan, både inom litteratur och film. Därför är det nog inte så konstigt att jag hamnade där även vad gäller musik. Björn: Jag är 36 år. Mitt musikintresse startade på dagis 1984 då jag fick Twisted Sisters Stay Johansson

22 Hungry på kassett. I dag lyssnar jag på väldigt varierande musik, allt ifrån progressiv dödsmetal till 80-tals hits, Ska, Bluegrass och bilåkarcountry. Jag spelar lite trummor och gitarr. Carl: Jag skulle väl säga att jag har haft turen att födas in i en riktig hårdrocksfamilj. Det började redan som yngling eftersom min far var ett stort fan av Black Sabbath, Deep Purple, Led Zeppelin och framför allt Pink Floyd, men det var inte förrän ca 1992 som mitt hjärta började pumpa Metal. Omkring 1992 gav nämligen min bror mig två blandband, det ena var ett blandband med Iron, det andra bandet hade Metallica s svarta album på ena sidan, och Helloweens The Best The Rest The Rare på andra, vi kommer tillbaka till denna skiva lite längre ner. David: Jobbar som hantverkare och musiker. Har även släppt fyra skivor med ett relativt känt pmband. Elmer: Jag är 29 år gammal och började i mitt första hårdrocksband som 15-åring. Dessförinnan var hårdrocken en av de genrer jag lyssnade mest på, men var då ganska smalt i antalet olika band jag gillade. Det var först när jag blev mer aktiv själv i olika hårdrocksband som intresset rent lyssningsmässigt breddats och är väl nu ganska brett inom subgenrer, även om de band som når hjärtat fortfarande är ganska få. Fredrik: Jag är 29 år gammal och jobbar som ljudtekniker/musiktekniker och har haft musik som hobby sedan Spelat i band som gitarrist och har en liten hemmastudio. Gustav: Jag är 18 år och bor i Stockholm. Jag ägnar nästan all min tid åt musik Jag spelar trummor och går en artist/musikerlinje på gymnasiet. På fritiden spelar jag i olika band och konstellationer. Är engagerad i allt från små lokala spelningar till stora festivaler. Vill hålla på med musik på ett eller annat sett i livet men drömmen är att kunna få hålla på med hårdrock. Hanna: Jag är 17 år och har länge känt en dragningskraft till det mer extrema uttrycket som finnes i mycket hårdrock och metal, även om det tog mig ett bra tag innan jag faktiskt gick in för det. Under min uppväxt var detta något som jag aldrig fick chansen att bli bekant med, vilket resulterade i att detta förblev ganska okänt. Det var inte förrän i gymnasiet som detta blev en större del av mig. Främst lyssnar jag på musiken för att det verkligen känns som att jag kan identifiera mig med den. Jag är en väldigt uttrycksfull och livlig person som mår som bäst när jag får ägna mig åt uttryck av slagkraftighet och gärna sådana av den mer provocerande, extrema kategorin. Som gitarrist och musiker har bilden av mig som hårdrockare varit naturlig och precis som förutspått insåg jag väldigt snabbt att denna genre är något vackert som ger mig den energin och det utlopp jag behöver. Ingvar: Jag är 19 år och lirar gitarr. Jag går gitarr-linjen på ett gymnasium i Stockholm. Skulle säga att jag har en rätt bred musikstil, som även utvecklas väldigt mycket just nu, då jag håller på att kläckas ur mitt funk/metal/blues-skal och intressera mig för jazz, fusion och liknande mer på allvar. Hårdrock är lite svårt att sätta fingret på så jag tolkar det lite som allt mellan Sabbath, Maiden, Hendrix och Judas Priest? Däremot; om Metallica skulle klassas som hårdrock är det enligt mig piss. Då borde man dela in Hårdrocken i två mindre grupper; Bra Hårdrock -genren och Metallica. 22

23 3.1.3 Intervjuresultat och analys Efter varje fråga följer en sammanfattning och analys av informanternas svar. Fråga 1. Använder du hårdrocken i din vardag och i så fall hur? Allan: Ja, det skulle jag vilja påstå att jag gör. Jag lyssnar på musik varje dag, och många dagar sjunger jag/spelar musik också. Och allt som oftast är det inom hårdrocksgenren jag rör mig. Den enda genren som jag verkligen lyssnar på utöver hårdrock är klassisk musik, som, när man tänker efter, inte ligger vansinnigt långt bort från metal-genren. Så svaret är ja - hårdrocken är ett vanligt förekommande inslag i min vardag, och jag använder metal främst för att få tömma huvudet, eller bli av med en viss ilska. Att få slänga på sig ett par robusta hörlurar (eller vara ensam hemma och vrida upp volymratten på högtalarna tills den lossnar) är helt klart bland det bästa som finns! Det spelar tamejfan ingen roll hur rasande man är, eller vad man är arg på, metalen finns där, och fungerar som en stor djävla lövblås, rätt in i huvudet, som lämnar en fullkomligt tom ett tag. Det är ett slags befrielse, ett slags rensning, eller vad man ska säga. Och ännu bättre är det ju att få vråla med, och spy ur sig obsceniteter och ventilera ilska över saker man tycker illa om. Att få göra det kan betyda skillnaden mellan en bra dag och en dålig dag, och enligt mig kommer det alltid att vara bättre att bli av med ilska genom musik än genom att ta ut den över andra. Björn: All musik jag uppskattar lyssnar jag på, på olika sätt. Från att dissekera musiken och hitta alla detaljer till att enbart ha som upplevelseshöjare. Men att använda den som ett verktyg får mig att tänka på en specifik genre. Jag har en hjärna som på gott och ont tänker väldigt mycket och jag har insett att när jag jobbar med något som inte till fullo kräver all min uppmärksamhet eller mitt fokus så tenderar de delar av hjärnan som inte krävs för uppgiften att distrahera mig med analyser av allt från sociala problem till universums uppkomst och struktur. För att hålla dessa delar i schack när jag till exempel jobbar i Photoshop eller skriver något fyndigt i ett forum så brukar jag samtidigt lyssna på väldigt progressiv metal med komplexa förskjutningar, taktarter och synkoper. Vad detta gör är att den överflödiga hjärnkapaciteten sugs in i musiken och analyserar den i stället för att bråka med den del som behövs för att klara uppgiften. Konstigt nog får detta mig att kunna koncentrera mig betydligt bättre. Anledningen till att jag lyssnar på just progressiv metal i stället för komplex Jazz eller klassisk musik är att den oftast har ett jämt tempo och klara riktlinjer för hur mönster och synkoper förhåller sig till varandra. Den lockar till analys snarare än musikalisk njutning och är precis vad jag verkar behöva. Jag har vid tillfällen varvat en skiva av Tool eller Panzerballett helt utan mitt medvetande men samtidigt undermedvetet hört var enda kvintol. Carl: Det börjar redan 07:00 när jag lämnar hemmet på väg till jobbet då jag på högsta volym fläskar på den skiva som jag för tillfället tycker är bäst, detta fortsätter när jag kommer till min arbetsplats och när jag skall hem, det är lite som en ritual. På fritiden umgås jag nästan uteslutande med andra hårdrockare både på klubbar, gig och festivaler, inte för att det är något jag valt, det har bara blivit så. Jag spelar även gitarr i ett hårdrocksband som heter Sadauk så det 23

24 blir en hel del gitarrspelande också när det finns tid. Jag dras till melodier och bra sångare, det är något magiskt med en riktigt bra låt som man inte riktigt kan sätta fingret på. David: Absolut gör jag det, och inte bara på ett sätt. Jag "hör" musik hela tiden. Oavsett om jag jobbar, konverserar med folk, eller om jag bara sitter ensam hemma. Hela tiden, och då menar jag hela tiden, så är det som att det spelas musik i mitt huvud. Det är såklart inte ALLTID hårdrock, men till 99 procent så är det nog det. Är det inte låtar av mina favoritband Gamma Ray, Helloween, Stratovarius, Arctica, Avantasia m.fl, så är det något annat. Ofta är det helt egna låtar, eller nya riff, nya trum-komp, eller melodier och texter. Det är som ett slags tinnitus, fast sjukt mycket mer positiv... Sen är det ju så för mig, att om jag sitter med goda vänner och tar en öl, eller sitter och snackar skit, så är det ju ofta musik på i bakgrunden. De flesta vänner lyssnar ju på sådant som är inne idag, radiohits och annat som jag visst kan lyssna på en stund, men som oftast helt saknar själ enligt mig. Undantag finns absolut, men de flesta låtar är skrivna efter ett visst mönster som någon professor har räknat ut att det säljer bra. Och skulle jag få samla denna musik på en hemsida skulle den utan tvekan heta Ibland blir det bara för mycket. Samma ackord, basdunk och liknande refränger i var och varannan låt. Men om jag då får slå på en favoritlåt med ett av mina favoritband, så blir själen glad, och kroppen hittar en slags harmoni. Det funkar oavsett om man är arg, ledsen eller bara har haft en stressig dag...det funkar ALLTID! Elmer: Idag är jag aktiv i två metalband i ganska liknande genrer. Förutom det så lyssnar jag dagligen på hårdrock, både för min egen njutnings skull, men också för att lära mig och hitta inspiration till egna verk. Hårdrocksband är något jag alltid sett till att nästan alltid vara aktiv i ända sedan mitt första som 15-åring. De få perioder jag inte varit det har jag känt mig lite lost, även om jag lyssnar på och utövar många olika genrer. Det finns en stor lust att skapa och framförallt stå på scenen och en ständig strävan att göra det bättre hela tiden. För mig har det även varit viktigt med allt som kommer omkring att ha ett hårdrocksband också. Då tänker jag t.ex på scenkläder, fotografier till webbsidor, social media och alla andra detaljer som berör dig och ditt band. Hur långt kan jag ta mig och det som är jag i det här? Lika mycket som jag skiljer på min scenperson och mitt vardagsjag så försöker jag få fram så mycket av det jag har inom mig på scenen, att göra mig själv extrem där. Vad gäller lyssningen är det ofta en skön avkoppling för mig. Att börja dagen på väg till jobbet med lyssning, eller en tupplur i soffan efter jobbet med någon bra skiva på. Ända sedan min uppväxt har jag kopplat av och somnat lätt till det. Jag vet inte varför, men kan gissa att det ger mig en positiv känsla och därmed hjälper mig att koppla av. I inspirationssyften är det ju ganska naturligt eftersom jag spelar själv och gör givetvis detsamma oavsett vilken genre jag håller på med. Men det fascinerande för mig i hårdrock är att det finns väldigt mycket att hämta från olika supgenrer och från olika epoker. Jag kan t.ex fastna för ett bra sound hos ett band, eller hos en enskild musiker i bandet. Eller för spelskickligheten, bakgrundsarrangemanget, eller hur levande musiken kändes på 70-talet. Samtidigt som man försöker fundera ut på vart man kan ta genren härnäst. Dess långa livsålder under ständig utveckling gör det fascinerande på så vis, och som sagt väldigt många olika detaljer att påverkas och imponeras av. Fredrik: Sättet som jag använder hårdrock på är att till och från jobbet lyssna på det, oavsett vad för typ av hårdrock det är. Allt från det extrema som låter guturalt och brutalt till det mycket "mildare" vilket man kan höra på radion. Allt beror på humör och vad man vill få ut av det. Men 24