Vad gör läkaren när patienten inte ser?
|
|
- Hanna Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport VESTA NP 2014 Vad gör läkaren när patienten inte ser? En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie om läkares arbetstidfördelning på Norrvikens vårdcentral Camilla Lindgren ST-läkare, Norrvikens vårdcentral Oktober 2014 Vetenskaplig handledare: Sonja Modin, specialist i allmänmedicin. Med Dr. CeFAM Klinisk handledare: Samareh Rajaei, specialist i allmänmedicin, Norrvikens VC 1
2 Sammanfattning Bakgrund Tidigare studier under de senaste 15 åren visar att allmänläkare i Sverige använder procent av sin arbetstid till administration. Samma studier visar att allmänläkare träffar patienter mellan procent av sin arbetstid. Syfte Syftet med studien är att kartlägga hur arbetstidfördelningen ser ut för läkarna på Norrvikens vårdcentral (NVC) vilket kan ligga till grund för ett förbättringsarbete. Metod Deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie på NVC. Arbetstidfördelningen noterades fortlöpande timme för timme i ett tidsprotokoll av de enskilda läkarna under en vecka i augusti Det som registrerades var direkt patientkontakt, patientrelaterad administration, icke patientrelaterad administration och övrigt. Resultat Åtta av totalt nio läkare på NVC deltog och genomförde hela studien. Sammanlagt 304 timmar registrerades. Rapporten visar att 39 procent av läkarnas arbetstid bestod av direkt patientarbete (patient inne på läkarens arbetsrum eller hembesök, telefonkontakt med patient eller anhörig till patient). Patientrelaterad administration tog upp 28 procent av arbetet och icke patientrelaterad administration 15 procent. Till övriga arbetsuppgifter ägnades 18 procent. Det innebar att 67 procent av arbetstiden användes för patientrelaterade arbetsuppgifter. Samtidigt innebär det att 43 procent av arbetstiden användes till administration (patient- och icke patientrelaterad). Det fanns en stor variation mellan de olika läkarna när det gällde arbetstidens fördelning. Slutsats Nästan lika stor del av läkarnas arbetstid på NVC ägnas åt direkt patientarbete som åt den totala administrationen. Rapporten visar att NVC har mer total administration (patientsamt icke patientrelaterad) än vad tidigare studier, både i Sverige och internationellt, har visat vilket är negativt då läkarna på NVC vill minska den administrativa delen av arbetet. MeSH-termer Hälso- och sjukvårdsadministration. Organisation och administration. Tidsfördelning. Primärvård. Primärvårdsläkare. Allmänläkare. Tvärsnittsstudier. 2
3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 Material och metod... 7 Studiedesign... 7 Material... 7 Studiepopulation, urval, studiedeltagare, inklusions-, och exklusionskriterier... 7 Metod... 7 Begrepp och variabler... 7 Teknik, hur data insamlas och bearbetas... 8 Statistik... 9 Etiska överväganden... 9 Informationskrav... 9 Samtyckekrav... 9 Konfidentialitetskrav Nyttjandekrav Resultat Diskussion Referenser BILAGA BILAGA BILAGA
4 Inledning Under min specialisttjänstgöring i allmänmedicin (ST) har jag funderat över all tid som läggs på administration i mitt dagliga arbete och hur lite tid jag har med en patient inne på mitt rum. Jag önskar att jag kunde ägna mer av min tid till direkt patientarbete utan att arbeta snabbare. Jag vill inte dra ner på min fortbildning eller på mitt arbete med kvalitetsutveckling för att öka patientarbetet. Rimlig tid bör vara avsatt för att få balans mellan arbetsuppgifterna. Mycket tid av läkar-, och arbetsplatsmöten handlar om ekonomi. Mötestid borde istället handla om aktuella patienter, utbildning eller om hur man har det på arbetsplatsen. Av den totala budgeten år 2013 på NVC stod läkarlönerna för 35 procent. År 2003 var det 23 procent. Läkarna har högre löner och måste producera vård för att vårdcentralen ska gå runt. Under min arbetsdag registrerar jag uppgifter för att landstinget har ålagt min vårdcentral att göra det. Bonus tillfaller vårdcentralen om vi uppnått ett visst mål med registreringen och vite om vi inte har lyckats. Jag upplever att jag mer har blivit en sekreterare än läkare. Är det rimligt att en stor del av min arbetstid ska utgöras av administration som jag i vissa fall egentligen inte har utbildning för att göra? Jag undrar om en av Sveriges längsta utbildningar och vårdcentralens dyraste arbetskraft används på ett optimalt sätt. Bakgrund Effektiviteten i sjukvården måste öka då det blir en allt större efterfrågan på hälso-, och sjukvårdsinsatser. Man tillsätter både mer resurser och försöker använda den befintliga mer effektivt. År 2011 fanns det 0,69 specialister i allmänmedicin per 1000 invånare i Stockholms län jämfört med 0,54 specialister i allmänmedicin per 1000 invånare år 2001 [1, 2]. På Norrvikens vårdcentral (NVC) arbetade 5,05 specialister år År 2003 arbetade 3,75 specialister på NVC. Administrationen för läkare ökar ständigt och det pågår en intensiv debatt. Primärvården påverkas av de förändringar som sker på bland annat sjukhus, kommuner, försäkringskassa och apotek. Andelen äldre i befolkningen ökar och sjukare patienter kommer till vårdcentralen vilket leder till att mer tid läggs på det indirekta patientarbetet. Det består bland annat av att läsa journaler, hantera prov- och röntgensvar samt skriva intyg. Det är en annan grupp av patienter i primärvården idag jämfört med tidigare [3]. Patienternas krav och förväntningar har förändrats. De vill ha mer inflytande, är mer pålästa och vill ha mer information vilket kräver mer direkt patienttid dvs. mer tid för direktkontakt med läkaren [4]. 4
5 Tidigare studier under de senaste 15 åren visar att allmänläkare i Sverige använder procent av sin arbetstid till administration [3-10]. Samma studier visar att allmänläkare träffar patienter mellan procent av sin arbetstid. Sammanställning av för den här studien relevanta resultat återfinns i bilaga 1. Intervjuer och enkäter visar att läkarna upplever att det indirekta patientarbetet har ökat och att det direkta patientarbetet minskat [3, 4, 11]. Kvaliteten kommer att sjunka om vårdtid byts ut mot administration [5]. Socialstyrelsen gjorde en stor intervju- och enkätstudie år 2000 där den ökade administrationen uppmärksammades [6]. En arbetsmiljöundersökning bland medlemmar i läkarförbundet 2010 visar att 21 procent av allmänläkarna tycker att det finns ett onödigt pappersarbete som försvårar arbetet [12]. Läkaruppropet från juni 2013 som bland annat handlar om att minska den administrativa bördan undertecknades av 9000 läkare [13]. På medicinska riksstämman i december 2013 presenterades en oberoende vårdanalys [14]. Den påvisar fyra förbättringsområden där bland annat administration ingår. De ser en stor potential för en mer effektiv användning av läkarnas tid och kompetens. Efter vårdanalysen tillsatte regeringen en nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 december 2015 [14]. Stockholms läns landstings (SLL) mål för 2014 är bland annat att ett aktivt arbete ska ske för att minska den administrativa belastningen inom vården för att personalen ska få mer tid med patienterna [15]. Det behövs då man kan förvänta sig att den administrativa delen av patientarbetet generellt kommer att öka [3]. Den medicinska utvecklingen går framåt, fler behandlingsmöjligheter finns. Fler överväganden för att ställa rätt diagnos och välja lämplig behandling kommer att behöva göras [3]. Ersättningssystem har införts i sjukvården och i och med det har det skett stora förändringar de senaste åren. New Public Management är ett samlingsbegrepp för de ledningsmetoder och styrprinciper som vuxit fram. Grundidén är att offentliga förvaltningar ska drivas enligt marknadens följdriktningar. Konkurrens, effektivitet och resultat har förts in [16, 17]. Det finns stora skillnader mellan och inom olika landsting [18]. SLL (beställare) har ett ersättningssystem som är kopplat till uppföljningsvariabler som kräver systematisk registrering för att vårdgivare (utförare/vårdcentral) ska få ersättning eller undvika att få betala vite för utebliven dokumentation [19]. Ett exempel är KVÅ koder (klassifikation av vårdåtgärder) som är något som tillkommit på senare år. KVÅ är en åtgärdskod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i hälso- och sjukvård och är obligatorisk att rapportera till Socialstyrelsen [20]. Ersättningssystemet bygger även på tillgänglighet. 5
6 Antalet registreringar som läkarna själva utför ökar och de flesta läkare är positiva till uppföljning, transparens och möjlighet till utveckling som följer med det. När resurserna i form av läkartid är begränsade innebär det att när nya uppgifter läggs på kommer andra uppgifter att prioriteras bort eller minskas [4]. Det leder även till ett ifrågasättande om arbetsinsatsen står i förhållande till nyttan av det man registrerar. Vid personal-, och tidsbrist prioriteras patientarbete på bekostnad av utvecklingsarbete [5]. En (för) liten del av arbetstiden används till fortbildning och det är tveksamt om man på lång sikt kan upprätthålla kompetens [5]. Det som ska vara ett medel för lärande och utveckling har ibland uppfattats som en misstro [21]. Det saknas ofta återkoppling på den administration som utförs, vilket ytterligare bidrar till de hinder som redan finns. Tron på det professionella ansvaret är ersatt av ett kontrollsystem som kan leda till en minskad tillit mellan läkare och patient [21]. Många läkare upplever att deras kompetens inte används fullt ut. Läkarenkäten 2010 visar att 47 procent av läkarna uppskattar att de använder sin högsta nivå av kompetens under hela eller delar av sin arbetsdag. År 1992 var siffran 59 procent [12]. Drygt 1/5 uppger att de ofta utför arbetsuppgifter som någon annan personal eller personalkategori kan utföra [12]. Bisysslor som är mer av service- än vårdkaraktär utförs. Det kan vara att läkare själva skriver journalanteckningar för att medicinska sekreterare inte hinner med. Läkare och övriga yrkeskategorier inom sjukvården tycks vara överens om att vissa av läkarnas arbetsuppgifter kan utföras av annan vårdpersonal både effektivare, bättre och till en lägre kostnad [14]. Det för att läkaren ska kunna ägna sig åt uppgifter som ingen annan kan eller bör utföra [3]. För att frigöra läkartid är ett av de vanligaste sätten att överföra uppgifter från läkare till annan personal [8]. Det kan i slutändan leda till att läkarna får ett ansträngande arbetsschema när man tagit bort de okomplicerade uppgifterna [8]. På NVC har man inte gjort någon mätning av vad läkarna gör under sin arbetsdag och hur mycket tid som går till de olika arbetsuppgifterna. Målsättningen med studien är att tillföra kunskap om hur läkarresursen används och det i sin tur kan leda till utveckling både för den enskilde läkaren, mellan läkarkollegor och för jämförelser mellan olika vårdcentraler. Studien kan även ge underlag för diskussion om arbetsfördelningen mellan personalgrupper och leda till förändringar så att varje professions kompetens kommer till sin rätt och att dubbelarbeten uppmärksammas. Efter studien kan arbetsfördelningar och nya rutiner som är effektivare eventuellt ge mer tid till våra patienter och förbättrade arbetsvillkor för personal på NVC. 6
7 Syfte Syftet med studien är att kartlägga hur arbetstidfördelningen ser ut för läkarna på NVC vilket kan ligga till grund för ett förbättringsarbete. Frågeställningar Hur mycket patientarbete (direkt och administrativt) respektive total administration har läkarna under sin arbetsdag? Material och metod Studiedesign Deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie på NVC under augusti Material Studien är genomförd på NVC i Sollentuna. Norrviken är en tätort 1,5 mil norr om Stockholm. Området består mest av villor och radhus men även några få flerfamiljshus och radhus med hyresrätter. Drygt 8000 patienter är listade på NVC. NVC är öppen mellan alla vardagar. Utanför den tiden finns ingen jourverksamhet på NVC. Alla läkarbesök är bokade i de enskilda läkarnas tidböcker innan läkarna träffar patienterna. På NVC tjänstgör sex specialister och tre ST läkare. Fyra av specialisterna och två av ST läkarna arbetar heltid. Övriga läkare arbetar deltid i olika omfattning. Studiepopulation, urval, studiedeltagare, inklusions-, och exklusionskriterier Alla läkare som arbetar på NVC tillfrågades om de ville medverka i studien och fick skriftlig information (bilaga 2). Registrering skedde under augusti månad Endast de läkare som arbetade fyra eller fler dagar under den veckan registrering skedde inkluderades i studien vilket medförde att alla utom en läkare deltog. Övriga åtta läkare inkluderades som studiedeltagare och kallas i fortsättningen för deltagare. Metod Begrepp och variabler Arbetstidfördelning: hur läkaren fördelar sin arbetstid mellan 4 olika arbetsuppgifter under arbetsdagen. 7
8 I faktarutan nedan följer en definition av vad som ingår i de 4 olika arbetsuppgifterna; direkt patientarbete, patientrelaterad administration, icke patientrelaterad administration och övrigt arbete. Tabell 1. Förklaring till de olika arbetsuppgifterna som registrerats på NVC under en vecka 2014 Direkt patientarbete: En fysiskt närvarande patient inne på läkarens arbetsrum eller hembesök. Telefonkontakt med patient eller anhörig till patient. Patientrelaterad administration: Läsa journal, titta på prov-, och röntgensvar, diktering/dokumentation i patientjournal, signering, brevutskick, recept, kallelse, intyg, remiss. Telefonkontakt/kontakt med övrig personal/myndighet/annan vårdgivare i patientärenden. Icke patientrelaterad administration: Interna meddelanden, frånvarande läkares administration, e-posthantering, posthantering. IT (inloggning i journalsystem, schemaläggning mm). Mata in uppgifter i register, registrera diagnoskoder, vårdkontakt/kvå registrering, fylla i blanketter. Arbetsplats- och läkarmöte. Övrigt: Gå på utbildning, handleda, söka information (internet/böcker/fråga kollegor). Dörrknackningar och korridorkonsultationer. Väntan (övrig personal, sena patienter, utrustning, störningar i teknisk utrustning). Hantera utrustning och lokal (hämta material mm). Rast/lunch. Teknik, hur data insamlas och bearbetas Statistik från NVC har hämtats från ListOn, ett system med uppgifter om antal listade patienter. Det är även hämtat från NVC ekonomiska rådgivare och verksamhetschef när det gäller antal anställda specialister samt budget. Ett tidsprotokoll togs fram och reviderades innan studien genomfördes utifrån tidigare studier inom samma område och vad som är relevant att mäta på NVC (bilaga 3). En pilotstudie genomfördes där en av läkarna på NVC använde tidsprotokollet för att se om det var användbart och kompatibelt med verkligheten vilket det var. Arbetstidfördelningen noterades fortlöpande timme för timme i ett tidsprotokoll av de enskilda deltagarna (bilaga 3). Endast hela minuter registrerades. Deltagarna registrerade under fyra till fem dagar under samma vecka beroende på om de arbetade hel-, eller deltid. Endast de läkare som arbetade deltid och inte var närvarande fem dagar under veckan registrerade under fyra dagar. Övriga deltagare registrerade under fem dagar. 8
9 Statistik För de statistiska beräkningarna användes Excel. I samråd med vetenskaplig handledare valdes den nedan beskrivna statistiken istället för den som angetts i projektplanen. Detta eftersom det ger bättre svar på frågeställningarna. Tidsprotokoll från deltagarna fördes först in separat. Den totala arbetstiden (alla deltagare) räknades ut. Alla deltagares sammanlagda tid i minuter för respektive arbetsuppgift sammanställdes. Sedan räknades den procentuella fördelningen för de fyra arbetsuppgifterna ut från den samlade arbetstiden. Deltagarnas resultat slogs samman då fokus inte är på de enskilda deltagarna. Data redovisas procentuellt och inte i tid för att tydliggöra arbetstidens fördelning. Endast hela procentenheter presenteras i hela rapporten. Maximi- och minimivärde för respektive kategorier redovisas för att se variation mellan deltagarna. Tabeller och cirkeldiagram redovisas deskriptivt. Etiska överväganden Deltagare kan uppleva att studieledaren blir en extern kontroll av deltagarens arbete vilket kan uppfattas som påfrestande. Deltagarna har en uppdragsgivare i arbetsgivaren och ytterst finansiären, landstinget, vilket kan beröra den enskilda deltagarens arbetsmiljö vid sammanställning av resultatet. Tidsprotokollet blir ytterligare ett moment som förs in i deltagarnas ofta redan pressade arbetsschema vilket kan uppfattas som stressande. Informationskrav Verksamhetschef har godkänt projektplan och preliminär tidsåtgång inför studiens start tillsammans med klinisk handledare, forskningshandledare och studieledare. Ett skriftligt informationsblad om studiens syfte och mål lämnades till alla läkare på NVC under ett läkarmöte innan den startade (bilaga 2). Deltagare blev hänvisade till verksamhetschef och studieledare vid eventuella frågor om studien och dess genomförande. All personal på NVC informerades fortlöpande; på flera arbetsplatsmöten och läkarmöten innan, under och efter studien. Redovisning kommer att ske på ett läkarmöte och på ett arbetsplatsmöte på NVC efter att studien är klar. Den färdiga rapporten finns sedan att läsa i personalrummet. Samtyckekrav De läkare som ingått i studien har medverkat frivilligt efter muntlig och skriftlig presentation på ett läkarmöte (bilaga 2). Studieledare visade upp och reviderade studiens tidsprotokoll utifrån alla läkares önskemål på ett läkarmöte där alla läkare närvarade (bilaga 3). Deltagare gavs möjlighet till avbrott fortlöpande under tidmätningen utan närmare förklaring. 9
10 Konfidentialitetskrav Deltagare som medverkat blev tilldelade ett nummer. Endast studieledare visste vilken deltagare som hade vilket nummer. Deltagare är inte nämnda vid namn eller på annat sätt registrerade. Kodnyckel förvarades inlåst under studien och kasserades efter dess slut. Analys skedde på gruppnivå och inga enskilda studiedeltagare kan identifieras vid presentation av studien. De enskilda deltagarna hade möjlighet att få en sammanställning av sina egna resultat vid önskemål. Deltagarna kunde sedan jämföra sina resultat med övriga deltagare när samtycke fanns. Nyttjandekrav Eventuella risker kan uppvägas av att NVC får en bättre uppfattning av läkarnas arbetstidsfördelning. Ett efterföljande förbättringsarbete planeras att ske efter avslutad studie. Resultat Åtta av totalt nio läkare på NVC inkluderades och genomförde studien. Vilket gav en nästintill totalundersökning av hur det ser ut på NVC med en svarsfrekvens på nästan 89 procent. Fem läkare registrerade under fem dagar och tre läkare registrerade under fyra dagar. Totalt 304 timmar registrerades. Läkarna använde 39 procent av sin arbetstid till direkt patientarbete och 28 procent till patientrelaterad administration. Icke patientrelaterat administrativt arbete utgjordes av 15 procent och övrigt utgjorde 18 procent, där övrigt bland annat bestod av utbildning, hantera utrustning och lokal samt raster. Det fanns en variation hur arbetstiden fördelade sig mellan de olika läkarna. Se tabell 2 samt figur 1. Förklaring till de olika arbetsuppgifterna som registrerades finns i tabell 1 under metod. Tabell 2. Arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka på Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. Arbetsuppgifter Procentuell fördelning Variation mellan deltagare Direkt patientarbete Patientrelaterad administration Icke patientrelaterad administration Övrigt
11 Total arbetstidsfördelning under veckan Icke patientrelaterad administration 15% Övrigt 18% Direkt patientarbete 39% Patientrelaterad administration 28% Figur 1. Total arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka på Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. Patientrelaterat arbete totalt Patientrelaterat arbete bestod av summan av direkt patientarbete och patientrelaterad administration, vilket motsvarade 67 procent av arbetstiden. Det icke patientrelaterade arbetet bestod av summan av icke patientrelaterad administration och övrigt, vilket motsvarade 33 procent Se tabell 3 samt figur 2. Tabell 3. Arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka vid Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. Ingående Variation mellan Arbetsuppgifter Procentuell fördelning arbetsuppgifter deltagare Patientrelaterat arbete totalt Icke patientrelaterat arbete totalt Direkt patientarbete och patientrelaterad administration Icke patientrelaterad administration och övrigt Total arbetstidsfördelning under veckan Icke patientrelaterat arbete totalt 33% Patientarbete totalt 67% Figur 2. Total arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka på Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. 11
12 Administrativt arbete totalt Det totala administrativa arbetet, dvs. patientrelaterad och icke patientrelaterad administration, stod för 43 procent. Se tabell 4 och figur 3. Tabell 4. Arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka på Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. Arbetsuppgifter Administration totalt (patientrelaterad samt icke patientrelaterad) Direkt patientarbete Övrigt Procentuell fördelning Variation mellan deltagare Total arbetstidsfördelning under veckan Direkt patientarbete 39% Administration totalt 43% Övrigt 18% Figur 3. Total arbetstidsfördelning i procent vid en undersökning under en vecka på Norrvikens vårdcentral 2014, där åtta läkare deltog. Diskussion Deltagarna använde två tredjedelar av sin arbetstid till patientarbete (direkt patientarbete och patientrelaterad administration), där direkt patientarbete var den större delen av detta men ändå bara drygt en tredjedel av arbetstiden (39 %). Tidsåtgången för den totala administrationen (patientrelaterad och icke patientrelaterad administration) var i stort sett lika stor (43 %) som tidsåtgången för det direkta patientarbetet. Jämfört med tidigare liknande svenska studier har NVC motsvarande resultat på de flesta arbetsuppgifterna förutom på den totala administrationen där NVC har större andel. För en sammanställning av resultatet från dessa studier tillsammans med resultatet från denna studie av NVC se tabell 5. För en mer detaljerad redogörelse för dessa studier se bilaga 1. 12
13 Tabell 5. Sammanställning av tidigare studier om allmänläkares tidsanvändning. Redovisas i hela procent. För en mer detaljerad redovisning av dessa studier, se bilaga 1). Författare Patient Icke Direkt Patientrelaterad Administration arbete patientrelaterad patientarbete administration Totalt totalt administration Övrigt Persson Anell [4] Social- Styrelsen [6] Lundin Persson [5] Pfeiler Roland [3] Gillingsjö Karlstedt [7] Drugge Pettersson [8] Arthursson Boman [9] Anskär 2012 [10] NVC Ovanstående tabelldata har korrigerats för att motsvara de olika arbetsuppgifterna som ingår i denna rapport. Indirekt patientarbete/patienttid motsvarar i denna tabell patientrelaterad administration. Allmän administration motsvarar icke patientrelaterad administration. 1 Utbildning/forskning och övrigt är summerad och motsvarar övrigt. 2 Möte eller samtal med patient motsvarar direkt patientarbete. För- och efterarbete enskild patient samt patientrelaterade möten motsvarar patientrelaterad administration. Vårdutvecklingsarbete och kunskapsutveckling motsvarar icke patientrelaterad administration. 3 I patientrelaterad administration ingår patientrelaterad dokumentation och övrig indirekt patienttid. Verksamhetsanknuten administration motsvarar icke patientrelaterad administration. Utveckling, utbildning, forskning, dubbelarbete och övrig tid motsvarar övrigt. 4 Möte eller samtal med patient motsvarar direkt patientarbete. För- och efterarbete enskild patient samt patientrelaterade möten motsvarar patientrelaterad administration. Vårdutvecklingsarbete och kunskapsutveckling motsvarar icke patientrelaterad administration. 5 Utbildning och forskning motsvarar övrigt. I de internationella studier som redovisas i den här rapporten tillbringar allmänläkare procent av sin arbetstid med direkt patientarbete. Mellan procent stod den totala administrationen för [11, 22, 23]. Om man jämför detta med resultatet från denna studie av NVC så har NVC mindre direkt patientkontakt och mer administration än internationella primärvårdsläkare. De internationella studierna är dock få och är inte heltäckande inom området. De internationella studiernas resultat är sammanfattade i tabell 6. 13
14 Tabell 6. Sammanställning av tidigare internationella studier av allmänläkares tidsanvändning. Icke Direkt Patientrelaterad Administration Författare Metod Antal patientrelaterad Övrigt patientarbete administration totalt administration Gottschalk Flocke 2005 [11] Direkt observation 11 läkare 2 dagar 55 % 15 % i samband med besök Patientarbete totalt 37 % 69 % Gilchrist McCord 2005 [22] Direkt observation 22 enheter 27 läkare En dag 54 % 23 % 9 % 14 % 32 % 77 % Granja Ponte 2014 [23] Direkt observation 104 enheter 155 läkare 310 dagar totalt 65 % 17 % 17 % 13 % 34 % * *De har mätt effektiv arbetstid med patienter. Procentsatserna är därför inte för den totalt arbetade tiden. Övrigt arbete ingår inte i den effektiva arbetstiden. Att NVC har större andel administration totalt kan bero på att de medicinska sekreterarna av olika anledningar inte har haft möjlighet att fullgöra sina arbetsuppgifter, vilket har lett till att en större del av administrationen har lagts på de enskilda läkarna. Det har under den aktuella perioden satsats tid på att utbilda läkarna i registrering i olika register. Därför kan den ökade andelen administration även bero på att deltagarna lagt ner mer tid än normalt på att kontrollera att olika uppgifter som ska registreras kommit in rätt i olika register. NVC har nyligen bytt till helt nya lokaler vilket även lett till att tid omfördelats från patientarbete till andra uppgifter för att få verksamheten att fungera. Den förändrade patientsammansättningen med fler komplicerade patienter, multisjuka äldre patienter samt att det totala antalet patientbesök har ökat ger upphov till mer administration [3, 4]. Delar av den patientrelaterade administrationen är läkarna skyldiga att utföra enligt Socialstyrelsen och beställare/verksamhetschef. Den patientrelaterade administrationen bör dock användas till rätt uppgifter såsom diagnostik, bedömning, analys och beslutsfattande. Inte till att sortera provsvar och journaler, söka remissvar, skriva onödiga intyg, göra onödiga registreringar och mycket annat som splittrar läkarens arbete [24]. Läkarna gör registreringar i olika register vilket kan leda till bättre vård för våra framtida patienter men en (för) liten andel av tiden är generellt avsatt för detta arbetsmoment [3]. Men det betyder också att läkarna fått fler icke patientrelaterade administrativa arbetsuppgifter samtidigt som det förutsätts att övriga arbetsuppgifter sköts såsom tidigare. Krav på ökat direkt patientarbete utan minskning av de administrativa arbetsuppgifterna kan leda till att man inte hinner med administration som t.ex. journaldokumentation i samband med besöket, vilket kan leda till ineffektivitet och 14
15 skapa stress för den enskilda läkaren. Den patientrelaterade administrativa delen av patientarbetet är kvalitetsskapande och får inte glömmas bort [8]. En femtedel av deltagarnas arbetstid innehåller arbetsuppgifter som går under kategorin övrigt. Idag sköter läkarna mycket av kringarbetet före och efter ett patientbesök vilket leder till ökning av de arbetsuppgifter som inte utgör direkt patientarbete [7, 8]. Det innefattar hämtning av patienter från väntrum, hämtning och påfyllning av material, förberedelser och städning före och efter patientbesök och undersökningar. Övrigt innefattar också möten och utbildning. Läkarna går på möten som ska leda till förbättringar för personal och patienter. Läkarna ska tillgodogöra sig utbildning som leder till ökad kunskap och bättre vård. Men specialistläkare deltar i allt mindre antal kurser och konferenser. Allmänläkare deltar dessutom mindre i fortbildningsaktiviteter jämfört med övriga specialistläkare [4, 25, 26]. På NVC går allmänläkarna endast på två fortbildningsdagar per år. Ingen av läkarna forskar. Arbetstiden går till den ökande administrationen och patientbesök istället för att upprätthålla kompetens. Läkarbristen i primärvården är en förklaring, men bidragande är också de vårdvalssystem som framför allt premierar tillgänglighet och en hög täckningsgrad [24]. Avsatt tid för utbildning och forskning måste öka i omfattning [3, 25, 26]. Styrkor och svagheter Alla utom en läkare på NVC deltog och genomförde hela studien vilket ger en bra bild av hur det ser ut under en vecka på NVC. Då det endast var åtta läkare i studien och studien gjordes på en enda vårdcentral under en vecka kan man inte dra några generella slutsatser hur det kan se ut på andra vårdcentraler. Det är förväntat att arbetstidens fördelning varierar mellan de olika läkarna om man bara tittar på en vecka. Vid en jämförelse mellan uppgifter i tidsprotokollet från läkarna och uppgifter i tidboken framkom vissa skillnader. Man kan anta att deltagarna inte lyckats fylla i tidsprotokollet helt korrekt. Orsaken till det kan vara tidspress eller bero på att det kan vara svårt att skatta tiden inom de olika arbetsuppgifterna. Vissa skillnader är svåra att förklara. Det kan stå för olikheter i att organisera arbetet. Då denna studie endast har fokus på hur arbetstiden fördelats mellan de olika arbetsuppgifterna har hänsyn inte tagits till eventuell övertid. Man kan anta att eventuell övertid används till administration och inte till patientbesök. All arbetad tid är dock registrerad i studien och ingår. Materialet innehåller stor osäkerhet. Vissa tolkningar kan ändå göras av resultatet som framkommit. 15
16 Det är svårt att göra en bra jämförelse mellan de tidigare studier som gjorts och NVC. Enskilda vårdcentraler gör sina egna tidsstudier och de redovisas inte på ett enhetligt sätt. Rapportering sker oftast internt och någon central redovisning finns inte [9]. I en del studier har det inte varit samma arbetsuppgifter i de olika kategorierna som i den här rapporten. En justering har gjorts där det har varit möjligt vilket framgår i tabell 5. En av de tidigare studierna har haft deltagare som inte endast var läkare inom primärvården [9]. I en studie ingick en stor andel stafettläkare som har som uppdrag att producera stort antal patientbesök vilket ger en missvisande rapportering om det sker tillfälligt under studiens genomförande [3]. Det kan även vara skillnad mellan patienter i de olika studierna då en del patienter kan vara mer vårdkrävande. I internationella studier finns ibland en annan definition avseende primärvård än vad det gör i Sverige vilket gör det svårt att dra några slutsatser och göra direkta jämförelser. Implikation Det är främst på den egna vårdcentralen som utveckling kan ske efter den här typen av studier. Studien har gett ett bra underlag för diskussion på NVC om hur läkarresursen används. Resultaten från rapporten kommer att användas i ett kvalitets- och förbättringsarbete på NVC. Det kan i sin tur leda till utveckling för läkargruppen och övrig personal. Nya arbetsfördelningar och effektivare rutiner kan arbetas fram och dessa kan förbättra personalens arbetsmiljö och patienternas upplevelse av vården på NVC. Man kan i förlängningen förhoppningsvis använda tillgänglig tid bättre. Framtida studier Det kunde vara intressant att göra om studien efter att rapportens resultat redovisats. Det skulle i sin tur ge en mer korrekt redovisning av den faktiska tidsåtgången till de olika arbetsuppgifterna. Då eventuella felkällor som upptäckts i den här studien kan reduceras. Ett mer detaljerat tidsprotokoll som samtidigt är enkelt för läkarna att fylla i kan ge ytterligare information. Man kan titta på den enskilde läkarens sätt att arbeta för utbyte i läkargruppen. En längre studieperiod kan ge ett mer omfattande material där eventuella övriga felkällor minskas. En tidigare utförd studie om arbetstidsfördelning har ett mer omfattande tidsprotokoll som skulle kunna revideras och användas [27]. Framtida studier kan även innefatta övrig personal på NVC för att öka kunskapen inom tidsanvändning. Man kan på så sätt lära sig av andra personalkategorier. Intervjuer kan kartlägga och ge upphov till ytterligare förbättringsområden som tidigare inte uppmärksammats. 16
17 Slutsats Nästan lika stor del av läkarnas arbetstid på NVC ägnas åt direkt patientarbete som åt den totala administrationen. Rapporten visar att NVC har mer total administration (patient- samt icke patientrelaterad) än vad tidigare studier visat vilket är negativt då läkarna på NVC vill minska den administrativa delen av arbetet. Denna studie kan användas som underlag för att se över om läkarnas arbetstid kan användas på ett bättre sätt. 17
18 Referenser 1. Socialstyrelsen. Statistikdatabasen, hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad från 2. Socialstyrelsen. Tillgång på specialistläkare Hämtad från 3. Pfelier F, Roland A. Rapport över granskning av läkares tidsanvändning- en studie i Landstinget Dalarna. Rapport Persson M, Anell A. Vad gör läkarna? Arbetsrapport 2000:1. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Rapport Lundin Y, Persson J. Landstingen i Blekinge och Kronobergs län. Granskning av tidsanvändningen i vården. Rapport Edhag O. Socialstyrelsen. Omfattningen av administration i vården. Rapport Hämtad från 1/Documents/2000_77_1.pdf. 7. Gillingsjö R, Karlstedt K, Eriksson A. Rätt tid inom Stockholms läns landsting. Kvartersakuten Surbrunnsgatan (primärvården), SLSO. Stockholms läns landsting. Rapport Drugge G, Pettersson A, Eriksson LE, et al. Helseplan. Uppföljning av läkares tidsanvändning. Rapport Arthursson M, Boman D, Månsson M, et al. Granskning av läkarnas produktivitet. Micartur. Rapport Anskär E. Vad gör vi på jobbet? En deskriptiv studie om arbetstidens innehåll på en vårdcentral. Landstinget i Östergötland. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland. Rapport 2012: Gottschalk A, Flocke SA. Time spent in face-to-face patient care and work outside the examination room. Annals of family medicine 2005;3: Bejerot E. Läkarenkät Ingår i forskningsprojekt om läkares arbetsvillkor, Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet. Hämtad från Läkaruppropet Hämtad från Myndigheten för vårdanalys. Ur led är tiden. Rapport 2013:9. Socialdepartementet. Regeringskansliet. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104. Utgiven
19 15. Stockholms läns landsting. Mål Hämtad från Företagsekonomiska institutionen. Stockholm Business school. New public management. Hämtad från Helsingborgs Dagblad. Den sjuka vården. Publicerad 12 juli 2013 kl. 04:00. Hämtad från Janlöv N, Andersson A, Beckman A, et al. Vem har vårdvalet gynnat? Vårdanalys. Rapport 2013:1. Hämtad från Stockholms läns landsting. Budget Hämtad från Socialstyrelsen. Åtgärdskoder. Hämtad från Bejerot E, Astvik W. När patienten blir kund: Nya stressorer och strategier i läkarens arbete. Arbetsliv i omvandling. 2009;(2): Gilchrist V, McCord G, Schrop SL, et al. Physician activities during time out of the examination room. Ann Fam Med 2005;3(6): Granja M, Ponte C, Cavadas LF. What keeps family physicians busy in Portugal? A multicentre observational study of work other than direct patient contacts. BMJ open 2014; Sjukhusläkaren. se. Läkarnas tid utnyttjas felaktigt. Publicerad 30 april Hämtad från Stenhaugen T. Läkare måste få tid till att ta till sig ny kunskap. Dagens medicin 2012;11. Hämtad från Fortbildningsenkät Sveriges läkarförbund. Hämtad från 2_r%C3%A4tt.pdf. 27. Skåner Y. Vad gör distriktsläkaren? Utvecklingsenheten för primärvård, SSO. Rapport 6:
20 BILAGA 1 Sammanställning av de tidsstudier som redovisas i tabell 5 och där jämförs med resultatet från studien på NVC. Data redovisas i hela procentenheter. Författare /år Persson Anell 2000 [4] Socialstyrelsen 2000 [6] Lundin Persson 2003 [5] Pfeiler Roland 2003 [3] Gillingsjö Karlstedt 2005 [7] Drugge Pettersson 2009 [8] Arthursson Boman [9] Anskär 2012 [10] Metod Antal Resultat arbetstidsfördelning Slumpvisa observationer 2 dagar, ca 3ggr/h Intervjuer och tidsstudie Totalt 69 intervjuer Tidsstudier (för att validera intervju) Självrapporterad tidmätning (enkät) Självrapporterad tid utifrån databaserat uppföljningssystem Intervjuer och tidsstudie enligt RÄTT TID (självrapporterad) Intervju, telefonintervju. Uppföljning från Pfieler 2003 [3] Enkät Självskattning (enkät) och självregistrering av tidsåtgång för arbetsuppgifter (uppmätt andel) 44 vårdcentraler 81 distriktsläkare Direkt patienttid 47 % Indirekt patienttid 24 % Allmän administration 10 % Forskning/utbildning 6 % Övrig tid 12 % 15 vårdcentraler Dokumentation 7,3 h/v Intygsskrivning & kontakt med myndigheter 2,7 h/v Andra interna administrativa insatser 0.5h/v Kvalitetsarbete 0.7h/v Två vårdcentraler Antal läkare framgår inte Sex vårdcentraler Antal läkare framgår inte En vårdcentral 8 läkare Direkt patienttid % Indirekt patienttid 27-28% Allmän administration 6 % Utbildning/forskning 1-4% Övrigt 2-5% Möte eller samtal med enskild patient 56 % För- och efterarbete enskild patient 23 % Vårdutvecklingsarbete 4 % Patientrelaterade möten 5 % Kunskapsutveckling 6 % Övrigt 8 % Direkt patienttid 38 % Patientdokumentation 13 % Övrig indirekt patienttid 3 % Verksamhetsanknuten administration 20 % Utveckling, utbildning, forskning 19 % Dubbelarbete 3 % Övrig tid 4 % Två vårdcentraler Möte eller samtal med enskild patient 53 % För- och efterarbete enskild patient 22 % Vårdutvecklingsarbete 0 % Patientrelaterade möten 2 % Utbildning/handledning 10 % Allmän administration 7 % Övrigt 6 % Okänt antal vårdcentraler Enhetschefer fyllde i En vårdcentral 5 läkare fyllde i skattningen 4 läkare fyllde i självregistreringen Direkt patientrelaterade uppgifter 62 % Patientnära administration 23 % Annan administration/möten 8 % Utbildning/forskning 7 % Direkt patientarbete Skattad tidsandel 35 % Uppmätt tidsandel 26 % Indirekt patientarbete Skattad tidsandel 49 % Uppmätt tidsandel 36 % Övrigt arbete Skattad tidsandel 16 % Uppmätt tidsandel 38 % Det finns vissa skillnader i vad som ingår i de olika arbetsuppgifterna i denna tabell jämfört med aktuell studie på NVC. 1 I denna rapport fanns även sjukhus med. 20
21 Skriftlig information till läkare på Norrvikens vårdcentral Vad gör läkaren när patienten inte ser? en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie om läkares arbetstidfördelning på Norrvikens vårdcentral (NVC). BILAGA 2 Du är välkommen att delta i en studie som berör och kan påverka din arbetstid här på NVC. Inom ramen för VESTA och med verksamhetschefens godkännande planerar jag att genomföra en tidsstudie. Hur ser tidfördelningen ut mellan de olika arbetsmomenten vi utför under en arbetsdag? Det som kommer registreras är direkt patientarbete, patientrelaterad administration, icke patientrelaterad administration och övrigt arbete. Du får själv gärna komma med förslag på vad just du vill/tycker att jag ska mäta. Jag vill att du känner dig delaktig i studien. Det är din/vår arbetsmiljö och du är viktig! Syftet med studien är att se hur mycket tid som går åt till de olika arbetsuppgifterna. Min förhoppning är att vi efter kartläggningen kan se över våra arbetsuppgifter och att vi kan använda vår arbetstid effektivare. Jag planerar att göra ett kvalitets-, och förbättringsarbete på NVC som bygger på det material som samlats in under studien. Tidsstudien kommer att ske under en vecka i augusti. Du kommer själv fortlöpande föra ned dina tider för de olika arbetsuppgifterna i ett tidsprotokoll. Se tidsprotokoll som medföljer detta brev. Deltagandet är frivilligt och du kan även under studien avbryta ditt deltagande utan närmare förklaring. Fokus är inte på dig som läkare utan på dina arbetsuppgifter. Inga personliga uppgifter kommer att registreras men du har möjlighet att ta del av ditt egna material vid förfrågan efter studiens slut. De läkare som väljer att delta kommer att tilldelas ett nummer. Dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Efter studien kommer ingen enskild läkare att kunna identifieras och redovisning kommer att ske på gruppnivå. Jag kommer presentera resultat från studien på ett läkarmöte och på ett arbetsplatsmöte på NVC. Presentation kommer även att ske inom VESTA. När presentation har skett och rapport är godkänd av granskningsgruppen inom VESTA kommer det insamlade materialet som inte använts i den slutgiltiga rapporten att tas bort och kodlistan förstöras. De eventuella risker som uppstår kan vara att du känner dig stressad över ytterligare ett moment i din arbetsdag som kanske redan är påfrestande. Eventuella risker hoppas jag uppvägs av den nyttan vi tillsammans kan få efter kartläggningen. 21
22 Vid eventuella frågor kontakta Camilla Lindgren, ST läkare, eller Elaine Nilsson, verksamhetschef, Norrvikens vårdcentral. Telefonnummer: Med vänlig hälsning, Camilla Lindgren ST läkare i allmänmedicin Norrvikens vårdcentral Förklaring tidsprotokoll Direkt patientarbete Patientrelaterad administration Icke patientrelaterad administration Övrigt En fysiskt närvarande Läsa journal Interna meddelanden Gå på utbildning patient inne på Titta på prov-, och Frånvarande läkares Handleda läkarens arbetsrum röntgensvar administration Söka information eller hembesök. Diktering/dokumentation E-post/ posthantering (internet/böcker/fråga kollegor) Telefonkontakt med i patientjournal IT (inloggning i Dörrknackningar och patient eller anhörig Signering journalsystem, korridorkonsultationer till patient. Brevutskick schemaläggning mm) Väntan (övrig personal, Recept Mata in uppgifter i sena patienter, utrustning, Kallelse register störningar i teknisk utrustning) Intyg Diagnoskoder Hantera utrustning och lokal Remisser Vårdkontakt/KVÅ (hämta material mm) Telefonkontakt/kontakt registrering Rast/lunch med övrig personal/ Fylla i blanketter myndighet/annan Arbetsplats/ vårdgivare i läkarmöte patientärenden 22
23 Tidsprotokoll deltagare nr dag (ringa in) BILAGA 3 Arbetstid Direkt patientarbete (minuter) Patientrelaterad administration (minuter) Icke patientrelaterad administration (minuter) Övrigt (minuter)
Läkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merSYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015
SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merREVISIONSRAPPORT. Vårdpersonalens arbetstidfördelning. Granskning av. Norrbottens läns landsting
REVISIONSRAPPORT Granskning av Vårdpersonalens arbetstidfördelning Frekvensstudie med läkare och sjuksköterskor inom internmedicin och kirurgi Norrbottens läns landsting November 2002 Jan-Erik Wuolo Hans
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merDiagnos på primärvården i Region Skåne
Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merElevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.
Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merInledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.
Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merÖverförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun
Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merHandbok för handledare på LIA
Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merProjekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006
VÅRDCENTRALEN EDSGÄRDET Projekt Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 2005-2006 Projektledare: Lena Örtengren, Verksamhetschef Vårdcentralen Edsgärdet Primärvården Fyrbodal Ed lena.ortengren@vgregion.se
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren
SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009
Läs merKARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF
KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merDistriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2
Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen
Läs merKoncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merIntroduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek
Sid 1 (9) Innehåll Introduktion till apoteksfarmaci platsbesök på öppenvårdsapotek... 1 Inför ditt platsbesök på öppenvårdsapotek... 2 När ska jag göra platsbesök?... 2 Hur hittar jag ett apotek som kan
Läs merEffektivare administration i Region Skåne
6 maj 2014 Ansvarig: Johan Cosmo johan.cosmo@skane.se Effektivare administration i Region Skåne SLUTRAPPORT 1 1 Projektarbete... sid 3 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställning 1.3 Metod 1.4 Projektgrupp 2 Resultat
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merRegistreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting
Somatisk specialistvård Specialistenhet 1 (11) Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Senast uppdaterad 2014-05-23 2014-02-18:
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs mersommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba
sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Innehållsförteckning Välkommen... 1 Innan ditt sommarjobb... 2 Under ditt sommarjobb... 3 Första arbetsdagen... 3 Arbetsuppgifter... 3 Rutiner...
Läs merEkonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation
Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merEnkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet
Bilaga 6 Enkätundersökning med personal, före arbete med digitalt stöd i hemmet Personalen som deltog i projektet och därmed skulle omfattas av de nya arbetsrutinerna för testpersonerna, var det som arbetar
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS
Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merPatientlagen och Patientdatalagen
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merInförande av spärrar enligt patientdatalagen
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merKonsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010
1 Konsumentvägledning Nöjd kund-undersökning 2010 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se www.radron.se 2 3 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 driver KonsumentCentrum
Läs merdec 2014 Medicinska sekreterare en översikt
dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.
Läs mer29 JANUARI 2010. Jämställdhetsredovisning för 2009
Jämställdhetsredovisning för 2009 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling i fråga om arbete, anställningsoch
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merwww.ljungby.se Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp
www.ljungby.se Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 4 Metod... 4 Resultat, kommentarer
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merOverenskommelse om Ideburet Offentligt Partnerskap gällande frivilliga på sjukhus
+.öda Korset,,~... ~ SKANE Overenskommelse om Ideburet Offentligt Partnerskap gällande frivilliga på sjukhus Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar att en process för att utveckla formerna
Läs merFrån läkarsekreterare till vårdadministratör
Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merDiagnos på primärvården i Kalmar läns landsting
Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Kalmar Januari 2016 Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs mer