Budgetanvisning. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetanvisning. Innehåll"

Transkript

1 1

2 Budgetanvisning Västra Götalandsregionen behöver en ny politik för en bättre sjukvård. Denna budget presenterar Moderata Samlingspartiets inriktning för regionens verksamheter inför 2015 och planperioden fram till I första hand riktar sig budgeten till regionens nämnder och styrelser. Mål och uppdrag som beslutas av regionfullmäktige är grunden för det arbete som utförs i regionen. Efter fullmäktiges budgetbeslut ska nämnderna utforma budgeten för den egna verksamheten. Nämnderna har att följa framlagda mål och uppdrag. Nyvalda Regionfullmäktige ska i enlighet med kommunallagen fastställa budgeten i november Då är denna budget grunden för fullmäktiges nya beslut. Regionstyrelsen fastställer därefter den detaljbudget som ska gälla för En ny politisk organisation kommer att gälla från och med Regionbidragen anpassas därför till de nya nämnderna. Disposition Gruppledaren Johnny Magnusson redovisar inledningsvis den politik som moderaterna vill se för regionens verksamhet de kommande åren. Därefter lämnas vår syn på de ekonomiska förutsättningarna för budgeten. Regionens viktigaste verksamhet är hälso- och sjukvården och vi redogör för de förslag och förändringar vi vill se för att regionen ska få Sveriges bästa sjukvård. Hälso- och sjukvårdens regionbidrag till nya Hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnderna samt regionbidraget till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för den högspecialiserade vården ingår i redovisningen. Regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafik utgör tillsammans med miljö och kultur området för våra satsningar inom tillväxt och utveckling. Regionens serviceverksamhet som består av Servicenämnden, Fastighetsnämnden och Hälsan och Stressmedicin kommenteras därefter. Vi presenterar förslag till inriktningen för flera regiongemensamma verksamheter. Där ligger Regionstyrelsen med uppdrag som ledningsfunktion och rollen ägare och arbetsgivare. Även Regionfullmäktige, Revisionen, Arkivnämnden, Folkhälsokommittén, Kommittén för rättighetsfrågor och Patientnämnderna ingår i de regiongemensamma verksamheterna. Personalen är regionens viktigaste resurs och vi redovisar särskilt vår inriktning inom medarbetarområdet. Förslag till regionbidrag för respektive verksamheter samt resultat- och balansräkning redovisas som bilaga. Uppföljning De mål och uppdrag som ingår i budgeten ska givetvis följas upp och mätas samt redovisas till Regionstyrelsen och Regionfullmäktige i delårsrapporter och i årsredovisningen. Innehåll Inledning. Fler jobb tryggar vården sid 3 Ekonomi sid 5 Hälso- och sjukvård sid 9 Folkhälsa sid 17 Regional utveckling sid 18 Kollektivtrafik sid 24 Kultur sid 26 Miljö sid 28 Serviceverksamheter sid 30 Regiongemensamma verksamheter sid 32 Mänskliga rättigheter sid 33 Medarbetare sid 34 Regionbidrag / Resultaträkning sid 36 Förslag till beslut sid 37 2

3 Fler jobb tryggar sjukvården Västra Götalandsregionens möjligheter att erbjuda en god sjukvård och övrig service är helt beroende av att medborgarna har jobb och därmed betalar landstingsskatt. Sverige och Västra Götaland har klarat den globala ekonomiska krisen relativt väl. Tillväxten i Sverige är nu högst i Europa. Jobbskatteavdragen har bidragit till att det är mer lönsamt att jobba. Fler har sysselsättning och skatteintäkterna till regionen har stigit rejält. Trots de ökade intäkterna, och trots ett imponerande arbete av personalen, dras sjukvården i Västra Götaland med stora problem. Därför vill vi fortsätta arbetet för jobben som tryggar vården. Alla behövs i bygget för göra Västra Götalandsregionen bättre. Sveriges bästa sjukvård Vår viktigaste uppgift är att ge alla i Västra Götaland en god service med bra kvalitet. Samtidigt ska detta göras med ett stort ansvar för de skattepengar som medborgarna betalar. När man är i behov av sjukvård förväntar man sig ett gott bemötande och en professionell vård. Det är inte acceptabelt med långa väntetider i något led inom sjukvården. Är man sjuk ska man få vård. Fungerande akutmottagningar är grunden för att patienterna ska känna trygghet och uppleva ett säkert bemötande. Ambulanssjukvården ska utvecklas ytterligare mot en mobil akutmottagning med kvalificerad vård. Patientsäkerheten kan förbättras genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Stora behov finns av bättre IT och informationssystem. Möjligheten ska öka för invånarna att kunna välja den vård och den vårdgivare som man själv önskar. Förutom vårdvalet inom primärvården ska arbetet med ytterligare vårdval införas i närtid. Inom kort har vi vårdval inom rehabiliteringen. Därefter bör det gälla för höft- och knäledsoperationer, hörapparater, kataraktoperation och mödravård. Johnny Magnusson Gruppledare för moderaterna Vi kan aldrig acceptera ett synsätt där politiska företrädare anser sig veta bättre än patienterna var de önskar söka sin vård. Med ett likartat och rättvist ersättningssystem mellan offentliga och privata utförare ska det vara möjligt att välja vårdcentral eller specialist för den enskilde patienten. Den psykiska ohälsan påverkar många. Särskilt viktigt är det att barn- och unga får en god psykiatrisk vård i tid. En bättre samverkan med kommunernas skolhälsovård och ungdomsmottagningar behövs. 3

4 Regional utveckling med bättre infrastruktur Regionens insatser för en bättre regional utveckling ska utformas så det bidrar till nya företag och fler personer i arbete. Tillväxten i Västra Götaland behöver öka och komma i nivå med Stockholmsområdet. Under perioden 2008 till 2011 ökade BRP (bruttoregionalprodukten) i Västra Götaland med 2,9 procent. Detta kan jämföras med Stockholms 10,3 procent och riket med 3,4 procent. (statistik från SCB) Utbildningsinsatser inom regionens ansvarsområde liksom högskoleutbildningar och insatser för yrkesintroduktion samt lärlingssystem är viktigt för att fler ungdomar ska komma in i arbetslivet. Bra infrastruktur med moderna vägar och järnvägar ger bättre förutsättningar för medborgarna att kunna ta sig till ett jobb. Regionens uppdrag är att stötta och prioritera viktiga infrastrukturobjekt i vårt område. Fler och nöjda resenärer är en förutsättning för en bra kollektivtrafik. Tillförlitlighet, punktlighet och enkelhet är grundläggande krav att ställa på kollektivtrafiken. Skattesubventionen är betydande för resande med buss, tåg och båt. Bättre effektivitet och kostnadstäckning behövs framöver. Kultur för alla Många av de kulturinstitutioner som ingår i Västra Götalandsregionen har en erkänt hög nivå. Genom turnerande institutioner, mötesplatser och projektstöd till lokal kultur kan fler ta del av kulturen. Särskilt viktigt är kulturverksamhet som riktas till barn och unga. Vårt kulturarv ska utvecklas och tillgängliggöras för våra invånare och besökare. Johnny Magnusson Övergripande mål I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Västra Götaland ska de kommande åren ha en tillväxt som väsentligt ligger över riksgenomsnittet i Sverige. Indikatorer - I ett sammanvägt index för SKL;s öppna jämförelsen inom sjukvården ska Västra Götalandsregionens verksamheter ligga i topp. - I SCB;s statistik över Bruttoregionalprodukten ska tillväxten i Västra Götaland ligga i topp. 4

5 Ekonomi Ekonomiska förutsättningar Tack vare god ordning på ekonomin i Sverige har vi klarat den internationella ekonomikrisen på ett mycket bra sätt. Trots en global lågkonjunktur har antalet sysselsatta i Västra Götaland ökat med personer sedan 2009 (statistik från SCB). Fler personer i jobb innebär mer skatteintäkter till regionens verksamheter. Idag har Västra Götalandsregionen 8620 miljoner mer i skatteintäkter än vi hade Regeringens ekonomi och prioritering av jobb har inneburit att Västra Götalandsregionen idag har större skatteintäkter än någonsin. De flesta som jobbar får i år ut en extra månadslön tack vara jobbskatteavdraget. När det lönar sig att jobba är det fler som vill arbeta den där extra timman. Fler arbetade timmar ger mer intäkter till regionen och vi får mer resurser till sjukvården. Sysselsättningen i arbetade timmar beräknas för 2015 öka med 1,3 procent. Ansvaret för att fördela skattebetalarnas pengar ligger däremot på besluten i regionfullmäktige. Vår prioritering i denna budget är att en större del av intäkterna ska gå till sjukvården. Västra Götalandsregionens ekonomi är relativt god och under ett flertal år har resultatet hamnat långt över budget. Vissa engångsintäkter har visserligen stärkt resultatet men generellt har intäktssidan undervärderats i beräkningarna. Skatteintäkterna ökade enligt bokslut 2013 till mkr. vilket var en ökning med 1937 mkr. från 2012 och 94 mkr. mer än budget. Regionen har nu ett eget kapital som uppgår till drygt 4900 mkr. Inriktningen för den ekonomiska politiken i Västra Götalandsregionen är att nå och behålla en stark, stabil och långsiktigt god ekonomi. Regionen ska över tid ha ett resultat på en nivå som gör att vi kan hantera finansiella risker och förändringar av skattekraften. Likviditeten skall vara tillräcklig för att kunna hålla god betalningsberedskap. Regionens höga rating av internationella kreditvärderingsföretag ökar möjligheterna till kreditlöften med goda villkor. Det är viktigt att upprätthålla regionens goda finansiella anseende och att behålla nuvarande rating. Flera av våra sjukhus visar en fortsatt obalans i ekonomin. Det åligger verksamheterna att ta ett större ekonomiskt ansvar samtidigt som en grundlig analys behövs om tilldelade medel ligger på rätt nivå. Alla verksamheter ska ha god budgetkontroll och leva upp till en ansvarsfull hushållning med de regionbidrag som Regionfullmäktige anvisar. Välfärdens kärnverksamhet ska enligt vår mening alltid prioriteras. Vi värnar därför insatser inom sjukvårdens område. Prognoser för 2014 Denna budget bygger på de bedömningar som SKL och regeringen lägger fram. Konjunkturinstitutet konstaterade i sin barometer i början av året att Sveriges BNP ökade snabbast i hela EU under sista kvartalet Prognosen visar en fortsatt återhämtning av konjunkturen under 2014 och Det beslutade femte jobbskatteavdraget och skattereduktionen för personer över 64 år ger hushållen ökade disponibla inkomster med ca 15 miljarder kronor. Detta ger i sin tur fler arbetstillfällen och i förlängningen ökade skatteintäkter till Västra Götalandsregionen. Det kan noteras att små förändringar i sysselsättningen direkt påverkar regionens intäkter. En procent i ökad skattetillväxt ger ytterligare 350 mkr. till Västra Götalandsregionen. Skattetillväxt Skatteberäkningarna bygger på statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den senaste prognosen från SKL är från april och innebär för 2015 en ökning av skatteunderlaget med 4,7 procent. 5

6 Skatteunderlagsprognoser SKL april ,5 3,4 4,7 5,3 4,9 Regeringen april ,6 3,5 4,3 5,2 5,2 ESV april ,7 3,0 4,1 4,8 4,6 SKL febr ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 I budgetunderlaget beräknas skatteintäkterna för 2015 till mkr. med en oförändrad skattesats. Två skattehöjningar har genomförts sedan Först en skatteväxling med kommunerna med 43 öre och därefter en skattehöjning med 25 öre från år Skatteintäkter mkr. skatt 10,88% skatt 11,13% 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan I ett längre perspektiv är det nödvändigt att skattenivån i Västra Götaland hamnar i nivå med Stockholm och Skåne samt med närliggande Hallands län. Vi förordar en oförändrad skattesats på 11,13 för 2015 och under planperioden Statsbidrag och transfereringar Västra Götalandsregionen får förutom direkta skatteintäkter betydande belopp i statsbidrag. Den nya modellen för inkomstutjämningen befarades tidigare innebära hundratals miljoner i minskade intäkter till regionen. Nu visar det sig att det inte blir så dramatiskt. För 2013 fick regionen 8098 mkr. i statsbidrag inklusive bidrag för läkemedel. Det är 1640 mkr. mer än år För kommande år beräknas det kommunalekonomiska utjämningsbidraget ge 4233 mkr. för 2015 och därefter öka till 4278 mkr. år 2016 och 4322 mkr. för år Regionen får därutöver statsbidrag för läkemedel, minskad sjukfrånvaro och den så kallade kömiljarden. Det är viktigt att regionens verksamheter målmedvetet arbetar för att minska väntetiderna inom sjukvården samtidigt som vi därmed får del av statens ekonomiska kompensation. Landstingsprisindex Inflationen förväntas bli förhållandevis låg även under Beräkningarna visar att KPI ökar med 1,9 procent under 2015 för att sedan öka långsamt. Lönekostnaderna beräknas öka med omkring 3,2 procent. SKL beräknar en särskild prisindex för landsting, LPIK. För sjukvårdsverksamhet gäller under 2015 ett index på 2,1 procent inklusive läkemedel och för övrig verksamhet 2,8 procent. Budgeten använder dessa index som en generell uppräkning av regionbidraget till alla verksamheter. 6

7 Löne- och prisförändring enl. SKL i april 2014 Årlig procentuell förändring LPIK inkl. läkemedel 1,5 2,1 2,6 2,7 LPIK exkl. läkemedel 2,1 2,8 3,1 3,2 Effektiviseringskrav Ett aktivt effektivitetsarbete skapar utrymme att möta ökade behov och man kan tillgodogöra sig nya metoder och ny teknik. Effektiviseringskravet ska däremot inte fördelas jämt ut över hela verksamheten. Bättre upphandling av varor och tjänster via Serviceförvaltningen ska komma verksamheterna till del. Effektiviseringskraven inom sjukvården behöver framöver trappas ner för att inte verksamheten ska få allt för snäva ramar. Vi föreslår därför att kravet sänks till 0,5 procent för HSS och HSN och trappas ner till 0,3 procent för 2016 för att helt försvinna För sjukhusen tar vi helt tar bort kravet redan från För övrig verksamhet är effekriviseringskravet på 1 procent kvar för 2015 och planperioden. Uppföljning av effektivitetskravet ska ske via rapporter till berörda nämnder och styrelser. Likviditet och lånebehov Målet är att kunna självfinansiera samtliga kommande investeringsprojekt. Med dagens likviditet är detta inte några problem. En säkerhet för kommande upplåning kan dock behövas. Regionen har idag rating AAA från Standard&Poor s vilket ger goda förutsättningar för goda lånevillkor. Regionfullmäktige har fastställt tydliga regler kring regionens finanspolicy och upptagande av lån. Med föreskrifterna i finanspolicyn som grund föreslår vi att Regionstyrelsen bemyndigas att, vid behov, uppta tillfälliga lån under 2015 till en summa av högst 3000 mkr. Resultat Under flera år har jämförelsestörande poster påverkat resultatet. Om dessa ej räknas in har regionens resultat varit på en stabil positiv nivå. En avsättning med 374 mkr. till resultatutjämningsreserven är gjord i 2013 år bokslut. underbalansering av budget. Inför budgetbeslutet i november omprövas detta då vi ser utfallet för 2014 samt nya skatteprognoser. Dessutom väntas nya AFA-pengar under 2015 vilket gör att vi troligen uppnår ett nollresultat i budgeten. I planen för 2016 uppgår resultatet till +197 mkr. och för 2017 till +659 mkr. Genom ett positivt resultat under planperioden uppfyller vi lagens krav om ekonomi i balans. Sammanfattande Resultaträkning Regionbidrag, mkr Skattesats 11,13 11,13 11,13 Resultat 3, mkr -251,2 +197,4 +659,6 Investeringar Från 2013 gäller en ny investeringsmodell i regionen. Utöver de grundramar som verksamheterna själva disponerar fastställs centralt en ram för större fastighetsinvesteringar samt strategiska utrustningsinvesteringar. För att sänka energiförbrukningen, effektivisera vården och förbättra arbetsmiljön vill vi projektera ett nybyggt sjukhus att ersätta centralkomplexet vid Östra sjukhuset i Göteborg. Projekteringen bör starta under planperioden. Denna investering innebär en stor energibesparing och övriga mindre energiinvesteringar kan genom detta flyttas längre fram i planen. Investeringar behövs för att generationsväxla IT /IS verksamhet. Kollektivtrafiken har betydande investeringsplaner kommande år. För 2015 finns en investeringsnivå på 365 mkr. De totala investeringarna som vi föreslår ska ingå i planen under perioden är följande; Investeringsramar Totalt För 2015 visar denna budget i dagsläget ett resultat på -251 mkr. Vi har därmed med en tillfällig 7

8 Finansiella mål För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För den ekonomiska delen ska också anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från detta får göras om det finns synnerliga skäl. För 2015 uppnås i dagsläget inte en budget i balans. Av erfarenhet vet vi att regionens resultat ofta blivit betydligt bättre än budget. För 2015 förväntar vi ytterligare en återbetalning av AFA-pengar vilket innebära en förstärkning av resultatet. Vi räknar därför med ett nollresultat när budgeten åter ska behandlas i november. Om det mot förmodan blir regeringsskifte efter höstens riksdagsval kan detta däremot få allvarliga konsekvenser för regionens ekonomi. En nedprioritering av jobblinjen skulle innebära färre antal arbetade timmar och därmed sämre skatteutveckling för regionen. Ökade arbetsgivaravgifter för ungdomar skulle innebära ökade personalkostnader m.m. Vi vet dessutom inte vad som kommer att hända med riktade statsbidrag för kökortning m.m om en eventuell S-styrd regering skulle få makten. För 2015 och planperioden föreslår vi följande finansiella mål; Mål Finansiella mål Regionen ska ha ett eget kapital som lägst uppgår till 10 procent av bruttokostnaderna. Regionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel. Regionen ska upprätthålla sitt goda finansiella anseende och behålla nuvarande rating. Skattesatsen fastställs till 11,13 för 2015 och ska vara oförändrad under planperioden. Västra Götaland ska i ett längre perspektiv ligga på motsvarande nivå som Skåne, Stockholm och Halland för den totala kommun- och landstingsskatten. Uppdrag; Samtliga verksamheter ska styra på budget. Vid prognostiserat underskott ges ett uppdrag att föreslå åtgärder för att komma i balans. Regionstyrelsen bemyndigas att uppta lån under 2015 i enlighet med finanspolicyn till en summa av 3000 mkr. 8

9 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Sverige är gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. Det är en ordning vi värnar. Med patienten som utgångspunkt ska vården i Västra Götaland kännetecknas av hög kvalitet i form av god patientsäkerhet och tillgänglighet samt ett professionellt bemötande. Människor ska ha möjlighet till eget inflytande, valfrihet och trygghet. Att invånarna tar en mer aktiv roll i vården och för sin hälsa är en positiv utveckling som ska understödjas. Forskning och innovationer ska dessutom återigen bli en självklar och uppskattad del i sjukvården. Det är nyckeln till att nå målet att Västra Götalandsregionen ska ligga i framkant i nationella och internationella jämförelser. fortare utan om en vård organiserad efter vårdkedjor och med kraftigt fokus på kvalitetshöjande arbete och patientsäkerhet. Det handlar om öppna jämförelser och ökad valfrihet. Dessutom gäller det att möjliggöra för vårdpersonalen att lägga mer tid på patienterna och på ett positivt bemötande liksom att skapa förutsättningar som attraherar en återväxt inom professionen som motsvarar efterfrågan. Det handlar om att ta tillvara teknisk utveckling och nya landvinningar inom forskning och därför är det också viktigt att satsa på utbildning och forskning in hälso- och sjukvården. Det senare också inte minst viktigt för att fortsatt kunna attrahera spetskompetens till Västra Götalandsregionen. Hälso och sjukvårdens utmaningar I Västra Götaland fungerar sjukvården generellt sett bra, men ojämnt. Det finns många goda exempel där patienterna är nöjda, resultaten goda och personalen trivs. Samtidigt är det mycket som kan bli bättre och utmaningarna är flera. Det är för långa väntetider och för mycket överbeläggningar och brister i samordningen mellan vårdens olika delar. Ambulansen kommer inte alltid tillräckligt snabbt och det finns personal som arbetar under dåliga förhållanden. Mest allvarligt är att vårdens kvalitet och patientsäkerhet skiftar, vilket innebär att vissa invånare faktiskt får sämre vård än de skulle kunna få. Det är helt oacceptabelt. En annan utmaning är att förmågan och medicinskteknisk utveckling ökar i snabbare takt än tillgängliga resurser. Vi står också inför finansiella utmaningar när befolkningen blir äldre och förväntningarna på vad vården kan och ska göra ökar. Även på medarbetarsidan finns stora utmaningar. Verksamheterna präglas av för mycket byråkrati och administration, i vissa fall av sviktande ledarskap, och det är problem med kompetensförsörjningen. Den medicintekniska utvecklingen ställer också nya kompetenskrav, kanske behövs helt nya yrkeskategorier med såväl teknisk som vårdutbildning. Det är en utmaning att ta hänsyn till i utformningen av framtida vårdutbildningar och vid rekrytering. Alla dessa utmaningar måste mötas bland annat genom att sjukvården måste arbeta på ett effektivare sätt, involvera patienter och arbeta mer hälsofrämjande. Det handlar inte om att springa Sammanhängande vårdkedjor Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar problemfritt. Många patienter upplever dock att kontakten med vården innebär att man måste vara sin egen, eller anhörigs, administratör för att få ihop alla olika delar till en helhet. Västra Götalandsregionen behöver därför ta sig an ett omfattande förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen. Ledare på alla nivåer inom organisationen behöver mentalt ställa in sig på att ledningen finns till för verksamheten och inte motsatsen. Arbetet ska präglas av helhetstänkande kring patienten och de anhörigas behov. Att identifiera kvalitetsbrister och icke värdeskapande aktiviteter är då en viktig komponent. Dessutom behöver vårdens olika typer av incitamentsstrukturer arbetas igenom för att inte styra mot suboptimeringar. Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland är uppdelad enligt beställar- /utförarmodellen. Modellen har funnits sedan Västra Götalandsregionen bildades och fungerar allt sämre. Modellen behöver därför reformeras i grunden. I stället för att lägga fokus på geografi menar vi att utmaningen ligger i att hålla ihop vårdkedjorna kring patienten. Arbetet behöver fokusera på att utifrån symptom leda patienten rätt. Det kan leda till mer målinriktat förebyggande arbete, tidigare upptäckt, samt bättre samordning från diagnos till behandling och rehabilitering. Kvalitet och patientsäkerhet Kvalitetsbrister inom sjukvården riskerar patientsäkerheten. Det kan medföra olika typer av 9

10 vårdskador såsom läkemedelsskador eller vårdrelaterade infektioner. Båda medför stort lidande för individen, betydande kostnader för Västra Götalandsregionen och även effekter på samhällsekonomin i stort. Vårdskador leder också till onödiga vårddygn och bidrar till problemen med överbeläggningar. Attityder och värderingar till säkerhet har här en stor betydelse, dvs en tydlig patientsäkerhetskultur bör genomsyra vårdverksamheten. Det kräver säkrare arbetssätt gentemot patienter och att information om t.ex. läkemedel inte går förlorad i vårdkedjan. Detta kräver också att vårdpersonalen arbetar mer systematiskt än i dag och att det finns tydliga arbetsrutiner. Oavsett om det är en offentlig eller privat vårdgivare finns det tydliga riktlinjer i patientsäkerhetslagen, som infördes 2011, om hur vården ska bli säkrare. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för vårdhygien och smittkontroll samt för att undvika vårdskador. Avvikelserapportering, journalgranskning och läkemedelsavstämningar är exempel på viktiga verktyg i en systematisk kvalitetsutveckling för att minimera risken för vårdskador. Med ett tydligt patientsäkerhetsperspektiv spelar även olika typer av uppföljningar och öppna jämförelser viktiga roller i detta arbetet. I grunden handlar det om att skapa en god säkerhetskultur och säkra system som hanterar såväl den mänskliga faktorn som brister i teknik eller organisation. Medarbetare och chefer arbetar varje dag för att förbättra kvaliteten på den vård som ges. Vårdpersonal ska ges utrymme att lägga mer av sin tid på patienter snarare än administration. Med moderna vårdinformationssystem blir det dels möjligt att tillhandahålla kvalificerade beslutsstöd och dels möjligt att samla in, analysera och publicera data på helt nya sätt. En central uppgift för Västra Götalandsregionen är i detta sammanhang att vidareutveckla förutsättningar för konkurrens mellan vårdenheter utifrån kvalitet och medicinska resultat. Öppna jämförelser, vilka inkluderar faktorer som medicinska resultat, patientnöjdhet, bemanningsstruktur och kostnadseffektivitet, är här ett viktigt steg på vägen, men utvecklingen måste fortsätta inom detta område. Dessutom ger öppet publicerade kvalitetsdata också patienter möjlighet till större eget inflytande. Det är en positiv utveckling att fler människor kan göra välinformerade val om var de vill söka vård. Genom bättre IS/IT-stöd, ökad samordning med patienten i centrum och ett ledarskap som fokuserar på att minimera vårdskador och eliminera kvalitetsbrister kan de gemensamma resurserna användas på ett mer effektivt sätt. Vidare måste Västra Götalandsregionen förbättra ersättningsmodellerna och utarbeta system som ger en mer ändamålsenlig ekonomistyrning. Styrsystem som ger chefer och medarbetare goda förutsättningar att planera sin verksamhet och som leder till både ekonomisk följsamhet och god kvalitet. Inom VG Primärvård har det startats en särskild medicinsk revisionsenhet. Vi anser mot bakgrund av vad som beskrivits ovan att behovet är bredare än endast primärvården och föreslår därför att enhetens uppdrag utvidgas till att omfatta all hälsooch sjukvårdsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Arbetet ska ske utifrån verksamhets- och processperspektiv och handla om såväl att utreda avvikelser, medicinskt revidera vårdverksamheter samt samla in och sprida kunskap om kvalitets- och patientsäkerhet inom Västra Götalandsregionen. Arbetet med att implementera och vidareutveckla nya ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet måste ges hög prioritet. Information om vårdens kvalitet och resultat ska finnas tillgänglig och lätt åtkomlig för allmänheten. Västra Götalandsregionen bör också som en del av sitt forsknings- och utvecklingsarbete särskilt lyfta fram patientsäkerhet som ett fokusområde. Tillgänglighet Enligt Vårdbarometern 2013 upplevs väntetiderna för besök och behandling vid regionens sjukhus som för långa. Kortare väntetider är också det främsta önskemålet i undersökningen för att känna att man har bättre tillgång till sjukvård. För att möta behovet om en mera tillgänglig vård är vårdgarantin ett minimikrav och ett steg på vägen mot en vård utan onödiga köer. Den är dock långt ifrån komplett i sin nuvarande utformning. Exempelvis är de 90 dagarna innan man är garanterad besök i den specialiserade vården för lång tid inom vissa diagnoser, liksom även de 90 dagarna innan påbörjad behandling. Vårdgarantin behöver därför vidareutvecklas utifrån medicinska behov. Idag omfattar vårdgarantin dessutom enbart vissa delar i en patients vårdkedja och det är viktigt med en helhetssyn på tillgängligheten ur ett patientperspektiv. Därför bör vårdgarantin utvidgas till att också omfatta återbesök, utredningar och undersökningar. Valfrihet Västra Götalandsregionen ska inte bara acceptera mångfald och konkurrens utan uppmuntra och skapa möjligheter för detta. Fler vårdgivare inom den offentligt finansierade vården stimulerar utvecklingen, förbättrar tillgängligheten och ökar valfriheten. Dessutom ökar antalet arbetsgivare att välja mellan för vårdens medarbetare. 10

11 Införandet av VG Primärvård har varit framgångsrikt. Antalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har ökat, liksom öppettider och tillgänglighet på vårdcentralerna. Vilka läkare eller mottagningar som tilltalar patienter kan inte beslutas på politisk väg. Därför är det viktigt att patienter på ett lättöverskådligt sätt kan göra jämförelser mellan olika vårdgivare. Konkurrensen mellan olika aktörer bör i ökad utsträckning baseras på vårdens kvalitet. Det är angeläget att fortsätta utveckla vårdvalsmodeller eftersom de stärker patientens ställning. Men det är också viktigt för medarbetarna inom vård och omsorg som får bättre karriärvägar och fler arbetsgivare att välja mellan. Den framgångsrika implementeringen av VG Primärvård torde också fungera som en vägvisare för vårdvalsmodeller inom andra potentiella vårdvalsområden. Utöver vårdvalssystemet inom rehabilitering som genomförs från 1 september 2014 finns ytterligare vårdvalssystem som är rimliga att införa i en nära framtid, dessa inkluderar bland annat höft- och knäledsplastikoperationer, utprovning av hörapparater, gynekologi och mödravård samt kataraktoperationer. E hälsa Människors hälsa och vårdens resultat förbättras när patienten tar aktiv del i behandlingen. Utöver att patienter enligt lag har rätt att se sin vårddokumentation ligger det också i allas intresse att människor har möjlighet att ta del av och aktivt använda information om hälsa och sjukdom. Genom självtestning och patientrapportering av resultat involveras patienten i sin egen vård, vilket frigör arbetstid för personalen. Genom att patienten också får en bättre översikt över eventuella förändringar i sitt hälsotillstånd ökar också motivationen till medicinering och att ta till sig kost- och motionsråd. En av vårdens allra viktigaste utmaningar handlar om att skapa en väl fungerande informationshantering inom sjukvården. Dagens situation stödjer inte ett arbetssätt där människors behov är utgångspunkten och det gör att mer tid än nödvändigt går åt till administration. Det skapar frustrerade medarbetare och ytterst blir vårdens kvalitet inte så hög som den skulle kunna vara. Västra Götalandsregionen ska generationsväxla vårdinformationsmiljö. Detta ska göras i nära samarbete med regionens kommuner samt Stockholm och Skåne. Genom att från början integrera informationssäkerhetsaspekten i arbetet ska människors integritet säkras. Stor vikt ska läggas vid att miljön blir flexibel och användarvänlig. Som medarbetare ska jag enkelt och säkert kunna logga in och få tillgång till den information som behövs för att fatta rätt beslut i varje enskilt fall. Information ska bara behöva registreras en gång. Exempelvis hälsodeklarationer eller självskattningar ska patienten kunna fylla i direkt. Genom att informationen i mycket större utsträckning än idag är fördefinierad och standardiserad förenklas informationsinsamling och mer tid kan läggas på de moment i vården som inte går att standardisera. Andra fördelar med strukturerad information handlar om att vårddokumentationen blir mer sökbar och ger bättre möjlighet till registerbaserad verksamhetsutveckling och forskning. Närsjukvård Närsjukvården tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen, är ofta återkommande för individen, samt samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. I närsjukvården kan ingå såväl vårdverksamhet i kommunal regi som länssjukvård och primärvård. Råd om vård och hälsa via telefon eller internet är det närmaste vi kan komma. Därför ska dessa verksamheter hålla hög tillgänglighet. Vid behov ska det gå snabbt och enkelt att få träffa en sjuksköterska, läkare eller annan adekvat vårdpersonal. Primärvården är patientens naturliga första kontakt med vården och därmed grundstenen i närsjukvårdskonceptet. En framgångsfaktor för att få fungerande närsjukvårdskoncept är också att öppna upp för specialister i alternativ regi. Primärvårdens möjligheter till hembesök och behandling hos de äldre kan spara både lidande hos patienter och kostnader i akutsjukvården. Hembesöksteam bör därmed införas. Sådana team ska kunna genomföra planerade besök hos äldre patienter, patienter med komplicerade sjukdomsbilder, multisjuka eller kroniker men också hos till exempel barnfamiljer. Hälso- och sjukvårdens samverkan med kommunala verksamheter blir allt viktigare. Klinikfärdiga patienter ska kunna skrivas ut på ett sätt som gör att mottagande kommun kan garantera ett fortsatt gott omhändertagande. Av såväl kvalitetsskäl som kostnadsskäl är vår övertygelse att ingen patient som inte behöver sjukhusets fulla resurser ska behöva vistas på sjukhus. Genom nya samarbeten, exempelvis bättre vårdplanerings- och utskrivningsrutiner, särskilda korttidsplatser på sjukhusen eller mellanvårdsformer kan många av dagens problem undvikas. Att få en god vård mot slutet av livet är en självklar rättighet. För dem som inte vill vara i hemmiljö kan hospice vara ett bra alternativ och vårdform. I möjligaste mån bör det undvikas att gamla sköra patienter transporteras mellan olika vårdinrättningar. 11

12 Mot bakgrund av att befolkningen blir allt äldre ställs större krav på hela vårdkedjan, att på ett kvalificerat och effektivt sätt möta de utmaningar som finns förknippat med detta. Förutom de konkreta insatser som beskrivs ovan ser vi det därför också som betydelsefullt att regionen inrättar ett kompetenscentrum för äldrevård. Sjukhus i framkant Inom Västra Götalandsregionen ska nationell och även världsledande kompetens inom olika nivåer av specialiserad vård finnas. Det finns en stor bredd inom specialistsjukvården i regionen. Den består av såväl enklare ingrepp inom öppenvården som högspecialiserad sjukvård. Grunden för en väl fungerande hälso- och sjukvård är att patientens väg genom sjukvården fungerar smidigt. I kedjan från tidig upptäckt, snabb och effektiv behandling, till god rehabilitering har sjukhusen en självklar och mycket viktig roll. För att sjukhusen ska kunna upprätthålla och ständigt förbättra sin kvalitet är det viktigt att man har ett öppet utbyte av best practice. Därför måste regionen intensifiera arbetet med att öppet redovisa vårdens kvalitet och medicinska resultat. Vi vill också nivåstrukturera vården och samla ovanliga behandlingar till det sjukhus som ger bäst kvalitet. Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen bedrivs av en rad olika aktörer, från små fristående enheter till universitetssjukhus. Denna blandning är en styrka som ska förädlas. Olika sjukvård bedrivs bäst på olika sätt och vi vill arbeta för att såväl öppna upp för nya aktörer som att låta regionens sjukhus av olika storlek ges möjlighet att utvecklas efter en egen profil och lokala behov. Det är rimligt att anta att även regionens mindre sjukhus med rätt förutsättningar kan vara ledande inom en viss subspecialitet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset måste hantera att vara ledande nationellt och internationellt inom vissa smala områden samtidigt som en bred specialistsjukvård ska erbjudas. NU-sjukvården, Södra Älvsborgs Sjukhus och Skaraborgs Sjukhus har primärt uppdraget att ge kvalificerad länssjukvård inom sina respektive områden. En stor utmaning är dagens vårdplatssituation med överbeläggningar eller patienter som inte får en plats på rätt vårdavdelning. Även om många vårdplatser inte är ett kvalitetsmått i sig kan det inte uteslutas att det under en övergångsperiod behövs fler vårdplatser i regionen. Hur många de ska vara är dock en komplex fråga. Ett sätt att frigöra vårdplatser och samtidigt skapa en modern, flexibel och bekvämare vårdmiljö kan vara att införa patienthotell. Vissa beräkningar tyder på att upp emot 20 procent av alla tillgängliga vårdplatser upptas av patienter som drabbats av undvikbara vårdskador. Utvecklingen mot ny teknik och nya metoder ger ofta kortare vårdtider och mer dagkirurgi. Framförallt av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl är det därför viktigt att bejaka denna utveckling. Viktigt är också att relationen med kommunerna är god och utskrivningen av patienter fungera väl. Vårdplanering måste komma igång snabbare, gärna redan i samband med att patienten läggs in. Av många skäl måste större fokus läggas på att undvika kvalitetsbrister inom sjukvården. Exempelvis läkemedelsrelaterade skador, fallskador och vårdrelaterade infektioner medför stort lidande för individen och betydande kostnader för sjukhusen. De har även negativ effekter på samhällsekonomin i stort. För allas skull måste vården därför bli bättre på att arbeta mer aktivt inom dessa områden. Hälso och sjukvård för barn och unga Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar är viktigt. Barn och familjer med särskilt behov av stöd måste identifieras i tid. Genom att införa vårdval inom gynekologi och mödravård och utveckla såväl barn- och ungdomsmedicin som barnhälsovården vill vi moderater förbättra vården tidigt i livet. Det är mycket angeläget att förbättra medarbetarnas arbetsmiljö och aktivt arbeta för ständigt högre kvalitet och ökad trygghet inom förlossnings- och mödravården. I det ingår satsningar på neonatalvården och på intensivvårdsplatser särskilt anpassade för barn. Det innebär också att vården av extremt förtidigt födda barn ska samlas på ett ställe i regionen. Trots att det inte borde få hända drabbas många barn varje år av cancer. För att dessa ska få bästa tänkbara vård vill vi utveckla Barncancercentrum ytterligare och göra en satsning på bättre vårdmiljöer för ungdomar och unga vuxna med cancer. För barn som föds med sällsynta syndrom finns Kompetenscentrum för sällsynta diagnoser. Västra Götalandsregionen har rikssjukvårdsuppdrag för bland annat barnhjärtan och för missbildningar i ansikte och huvud. Detta är uppdrag vi är stolta över och vill utveckla ytterligare. Akutvård och prehospital vård Sjukhus och i synnerhet akutmottagningar är starka trygghetssymboler. En väl fungerande akutsjukvård är en grundförutsättning för att invånarna ska känna förtroende för sjukvården. Akutmottagningarna ska fungera effektivt och tryggt, patienten måste i alla lägen få ett bra mottagande. Avgörande för att akutsjukvården ska fungera tryggt och effektivt är goda arbetsförhållanden och 12

13 att rätt kompetens finns på akutmottagningen. Vi bejakar utvecklingen med läkare som är fast anställda på akutmottagningen och menar att det behövs bättre fart på arbetet att utbilda akutläkare. För att lösa de tillgänglighetsbrister som finns vid regionens akutmottagningar behövs ett brett arbetssätt. Viktiga insatser som fler erfarna läkare på akutmottagningen måste kombineras med välriktade satsningar inom andra delar av hälso- och sjukvården. Tillgänglig primärvård och väl fungerande kommunal omsorg är delar i helheten som måste fungera för att akutmottagningarna ska ha förutsättningar att ge vård inom rimlig tid. Förebyggande arbete samt råd om vård och hälsa på telefon och internet i form av 1177 Vårdguiden är också mycket viktiga funktioner för att ge råd till invånarna vid misstanke om sjukdom eller skada. Genom snabb och kontinuerlig tillgång till lab och röntgen blir ledtider för undersökning och diagnos kortare. Problemen inom akutsjukvården med platsbrist och onödig väntan kan också mötas genom att motverka överbeläggningar vid sjukhusens övriga avdelningar, då dessa överbeläggningar ofta kan skapa flaskhalsar vid akutmottagningarna. Många akutfall kan också med fördel gå i snabbspår direkt till behandling eller vårdavdelning. Vi vill också pröva att upprätta så kallade observationsplatser i anslutning till akutmottagningen. Vidare vill vi också samlokalisera så kallade lättakuter med sjukhusens akutmottagningar. De senaste årens tekniska utveckling har inneburit att ambulanssjukvården mer och mer rört sig mot att bli en mobil akutmottagning. Patienter kan ges en kvalificerad bedömning i ambulansen och föras direkt till en vårdavdelning, vilket kan avlasta akutmottagningarna. För människor med riktigt allvarliga tillstånd är det uppenbart att det finns mycket att vinna på en ökad koncentration av akutsjukvården parat med ännu bättre ambulansverksamhet. Det är också viktigt att kunna bemanna den allt mer avancerade vården som ges med rätt kompetens. Det är viktigt med ett fortsatt arbete för att minska uttryckningstiderna i ambulanssjukvården. Oaktat organisation och driftsform måste den regionala samordningen öka och ledningen samt styrningen av ambulanssjukvården förbättras. Samtidigt måste medarbetarnas arbetsförhållanden vara goda. Vidare vill vi utveckla konceptet I-väntan-på-ambulans (IVPA) och möta behovet av ökad kapacitet inom ambulanshelikopterverksamheten genom att ytterligare en ambulanshelikopter införskaffas och verka för att ytterligare helikopterlandningsplatser skapas i regionen. 13

14 Psykiatri och psykisk ohälsa Andelen av befolkningen som drabbas av psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Samtidigt är många av dessa patienter svårbehandlade och kräver omfattande vård och omsorg. Det krävs tillräckliga resurser för att klara diagnos och behandling av dessa patienter, men också att fler mellanvårdsformer skapas, till exempel så kallad SLÖP-vård (Sluten-Öppenvårds Program). Många psykiatriska sjukdomar/funktionsnedsättningar är livslånga. Det innebär också en livslång relation mellan patient och sjukvården. Hur den relationen fungerar påverkar vården och graden av behandlingsframgång. Det är därför betydelsefullt att ta tillvara på patienternas och deras anhörigas erfarenheter av vården som ett led i arbetet med att höja kvaliteten ur ett patientperspektiv. Regeringen skärpte 2009 upp vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till maximalt 30 dagar för ett första besök. Västra Götalandsregionen har problem med att klara vårdgarantin inom BUP vid samtliga sjukhus. För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland unga och därmed snabbt kunna sätta in åtgärder behöver mycket göras. Ungdomsmottagningar ska ha ett likriktat uppdrag för att kunna erbjuda stöd och vård på lika villkor i hela regionen. Öppettiderna på ungdomsmottagningarna bör ses över, det ska vara möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer och killars skolgång, arbete och fritidsvanor. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter samt särskilda team för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring vård och hälsa hos yngre. Satsningar på förebyggande arbete inom riskgrupper är särskilt viktigt, det handlar till exempel om barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och stödverksamhet men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper. Viktigt är då också att förbättra samarbetet mellan primärvården, BUP, Elevhälsan och socialtjänsten. Patientrörlighet Det är en välkommen utveckling att svenskar liksom andra EU-medborgare har rätt att välja vård fritt inom Europa. Det ger såväl patienter som vårdgivare helt nya möjligheter. Svenska innovatörer har länge varit framgångsrika i att ta fram nya läkemedel och medicintekniska produkter som bidragit till bättre vård och högre välstånd. Vi ser att svensk sjukvård kan följa i samma spår. För att detta ska vara möjligt krävs dock att Försäkringskassans tolkning av bestämmelserna i patientrörlighetsdirektivet revideras. Utan att bryta mot principen att priset ska vara lika för en utländsk patient som för en inhemsk måste det vara möjligt för den som levererar vården att faktiskt ta ut den verkliga kostnaden för sina tjänster. Tandvård Tandvården präglas av en mångfald av olika aktörer. Patienten har ett fritt val att välja vårdgivare inom vuxentandvården och genom tandvårdsstödet har befolkningen fått ökade ekonomiska möjligheter till mer omfattande tandvård. Unga vuxna har generellt sett god tandhälsa och kan därigenom försäkra sina tänder för en låg månadskostnad. Äldre personer med dålig tandstatus riskerar samtidigt att drabbas av en rad sjukdomar, undernäring och andra problem. Trots detta ges alla unga vuxna upp till 25 år, till skillnad från i andra landsting, fullt skattefinansierad tandvård. Ett tydligt behov om att omprioritera tandvårdens resurser föreligger därmed. Folktandvården ska arbeta för ännu bättre tillgänglighet för patienten till exempel genom att hitta nya vägar där patienten kan boka tid på sin eller annan önskad klinik. Mobila kliniker kan vara en bra lösning i landsbygd, men även för att kunna göra inriktade insatser på äldreboenden, skolor eller vid större turistmål. Det är viktigt att tandvård kan ges på tider som fungerar med människors studieoch arbetstider. Detta kan också mötas genom ökad tillgänglighet på kvällar och helger. En utveckling mot en ökad integrering med den övriga hälsovården bör också ske. Forskning i världsklass Västra Götalandsregionen ska kunna attrahera de skickligaste läkarna i världen. Möjligheterna att bedriva högkvalitativ forskning är i det fallet en av flera faktorer som kan vara avgörande. Verksamheternas samverkan med Sahlgrenska akademin är därmed av mycket stor betydelse, så också med Chalmers samt det lokala och regionala näringslivet. Det är också betydelsefullt att möjligheterna att bedriva forskning finns såväl på sjukhus som inom primärvården. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsverksamheter är en viktig plattform för den akademiska forskningen. Därför är det betydelsefullt att det finns möjlighet att avsätta arbetstid för att genomföra exempelvis olika läkemedelsstudier. Västra Götalandsregionens egna medel för forskning och utveckling ska används 14

15 strategiskt i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för det västsvenska Life Scienceklustret. Mål I Västra Götaland ska människor få Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Regionbidrag Inom området för hälso- och sjukvård ingår hälsooch sjukvårdsnämnderna, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Inom sjukvårdsområdet sänker vi effektiviseringskravet så det 2017 är avskaffat. Från 2015 är det fem lokala nämnder istället för tolv. Denna budget redovisar en gemensam summa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. En fördelning till de fem nya nämnderna sker i samband med budgetbeslutet i november och i detaljbudgeten eftersom alla fördelningsberäkningar inte är klara i dagsläget. Nya Hälso- och sjukvårdsstyrelsen övertar flertalet uppgifter från HSU som ingår i Regionstyrelsen idag. Till HSS förs regionbidrag för primärvårdens vårdval. Sahlgrenska Universitetssjukhusets regionbidrag är riktade medel för högspecialiserad vård och den så kallade sista utposten inom sjukvården. Utöver nedtrappning av effektiviseringskravet, som beräknas tillföra sjukhusen 75 mkr., genomför vi extra riktade satsningar till sjukvårdsområdet på 600 mkr. utöver ram under Vi återtar de ökade kostnaderna till tandvård för unga vuxna och återgår till fri tandvård för ungdomar upp till 19 år. Genom detta frigör vi sammanlagt 146 mkr. som fördelas till sjukhusen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna tilldelas 450 mkr. utöver ram för 2015 och framåt till förstärkningar av sjukhusens verksamhet. Förstärkningar kan också ske till åtgärder som allianspartierna lagt fram i ett 25-punktsprogram där bland annat ingår förlag om bättre bemötande vid akutmottagningarna, tillgänglighetssatsningar samt en förstärkning av ambulanssjukvården Vi tillför 13,5 mkr. för finansiering av Skandionkliniken från Ersättningarna till vårdenheterna som ingår i VG Primärvård räknas upp med index och ersättning för befolkningsökning. Vi avsätter sammanlagt mkr. till VGPV. Indikator: -Sammanvägt index över relevanta indikatorer från nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser. Uppdrag: Regionstyrelsen ska säkerställa att ett sammanvägt index tas fram och förankras nationellt Regionstyrelsen ska säkerställa att indexets olika beståndsdelar årligen presenteras, utvärderas och revideras. Fokusområde: Patientsäkerhet och medicinska resultat Uppdrag: Regionstyrelsen ska leda arbetet med att ständigt förbättra säkerhetskulturen inom hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen ska i syfte att lära av incidenter inrätta en medicinsk revisionsenhet. Regionstyrelsen ska analysera regionens utfall i öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister samt säkerställa att konkreta åtgärder genomförs i syfte att förbättra patientsäkerhet och medicinska resultat. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska ha lägst antal vårdrelaterade infektioner (VRI) per 1000 behandlade patienter i landet. Regionstyrelsen ska arbeta fram och implementera en regionövergripande plan för hur Västra Götaland ska minska vårdskador förknippade med läkemedel. Regionstyrelsen ska fortsätta utvecklingsarbetet av mätmetoder av medicinska resultat i syfte att förbättra validitet och precisionen samt minska administrationen kring insamling, analys, riskjustering och publicering. 15

16 Fokusområde: Tillgänglighet, bemötande och valfrihet. Uppdrag: Regionstyrelsen ska ta ett övergripande ansvar för att vårdgarantin uppfylls samt att Västra Götalandsregionen får så stor del av resurserna från tillgänglighetsmiljarden som möjligt. Fokusområde: Samverkan och IS/IT-stöd Uppdrag: Utifrån ett patientperspektivet ska regionstyrelsen koordinera arbetet med att, där det är lämpligt, processorientera vården och minimera icke värdeskapande verksamhet. Regionstyrelsen ska utarbeta regiongemensamma behandlingsindikationer för de viktigaste diagnosgrupperna, Regionstyrelsen ska utarbeta en ny uppföljningsmodell som mäter patienternas totala väntetid från första kontakt med vården till genomförd behandling. Samt fastställa medicinskt acceptabla väntetider. Regionstyrelsen ska bevaka att samtliga verksamheter upprätthåller god tillgänglighet också för de patienter som inte omfattas av vårdgaranti. Regionstyrelsen ska leda arbetet med att förbättra tillgängligheten och bemötandet på sjukhusens akutmottagningar samt säkerställa att alla delar av regionen har en snabb, säker och effektiv ambulansverksamhet. Regionstyrelsen ska inleda arbetat med att införskaffa ytterligare en ambulanshelikopter. Regionstyrelsen ska arbeta för att öka mångfalden, valfriheten och kvalitetskonkurrens inom fler av sjukvårdens områden. Regionstyrelsen ska utarbeta arbetssätt och incitamentstrukturer med syfte att uppnå snabbare hemtagning av klinikfärdiga patienter till kommunen. Regionstyrelsen ska utreda på vilka sätt Västra Götalandsregionen kan förbättra ungdomars tillgång till Elevhälsan. Regionstyrelsen ska, i samarbete med nationella aktörer samt andra regioner och landsting, generationsväxla informationsmiljöerna inom hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen ska säkerställa att människor kan komma i kontakt med vården, innefattande möjlighet att hitta kvalitetssäkrad information, boka/avboka tider samt ställa frågor. 16

17 Folkhälsa Ett grundläggande uppdrag för Västra Götalandsregionen är att skapa förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i hela regionen. Ett förebyggande folkhälsoarbete är centralt för att bidra till en positiv utveckling av vår region. Forskning visar att tidiga insatser har avgörande betydelse för hur individens hälsa utvecklas. Här behöver såväl det breda befolkningsinriktade arbetet som riktade insatser gentemot riskgrupper utvecklas. Därför bör detta särskilt prägla regionens arbete för en bättre folkhälsa. Folkhälsoarbetet ska syfta till att främja hälsa och att underlätta för individen att genom hela livet göra kloka och hälsosamma val för att uppnå en god och bestående hälsa. Det är viktigt att hälsoinsatserna är vetenskapligt underbyggda och att insatserna följs upp och utvärderas. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kännetecknas bland annat av ett hälsofrämjande synsätt och av samverkan mellan olika aktörer. Ett tydligt hälsoperspektiv ska därmed inte bara prägla Folkhälsokommitténs arbete utan också samtliga regionens verksamheter. Regionbidrag I Folkhälsokommitténs ram ingår effektiviseringskrav samt en indexuppräkning. Fokusområde: Ungas hälsa/tidiga insatser Mål Invånarna i Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till Sveriges bästa hälso- och sjukvård Indikator -Sammanvägt index över relevanta och för regionen påverkbara indikatorer som mäter hälsa. Uppdrag Att ta fram och förankra ett folkhälsoindex samt att årligen gå igenom och revidera detta index. Folkhälsokommittén får i uppdrag att särskilt inrikta det förebyggande arbetet på barn och unga. 17

18 Regional utveckling Möjligheternas Västra Götaland Västra Götaland ska vara en attraktiv och växande region där hela regionen lever. Regionen ska erbjuda en livskvalitet i världsklass, full av möjligheter för människor att kunna utvecklas och företag att blomstra. Västra Götaland ska vara det självklara valet för den som söker ett gott liv. Regionens insatser för en bättre regional utveckling ska utformas så det bidrar till nya företag och fler personer i arbete. Därför ska det regionala utvecklingsarbetet fokusera på tre prioriterade områden: fler jobb och ökat företagande, bättre rustade elever och studenter samt forskning i världsklass. En växande arbetsmarknad där alla får plats -Breddat och hållbart näringsliv Ett starkt entreprenörskap är avgörande för jobb och välfärd och för att bryta utanförskap och segregation. Förutsättningarna för industrin måste förbättras, inte minst genom investeringar i infrastruktur och att regionen växer samman till en arbetsmarknadsregion. Samtidigt finns behov av att bredda näringslivet i regionen. Västra Götalandsregionen ska genom insatser och breda samarbeten med andra aktörer bidra till att Västra Götaland intar en topposition i den nationella tillväxtligan. För att stimulera till att jobben blir fler ska jobbskapande insatser som kan bidra till nya företag och att befintliga företag växer, prioriteras, liksom konkret samverkan mellan arbetsgivarna, utbildningssystemen och kommunerna för att öka matchningen på arbetsmarknaden. Ett steg i detta är att Västra Götalandsregionen ska ta initiativ till ett gemensamt jobb- och näringslivsprogram Handslag för jobb i Västsverige i samverkan med andra berörda aktörer. Barnen är framtidens entreprenörer. Arbetet med att förbättra attityder till företagande och entreprenörskap bland unga ska intensifieras bl a genom ytterligare satsningar på entreprenörsfrämjande insatser i skolan, på ungföretagsamhet och på projekt som syftar till att stärka ungas självkänsla och motivation. Västra Götalandsregionen ska utreda möjligheten att underlätta för funktionshindrade och människor med nedsatt arbetsförmåga att ta plats på arbetsmarknaden och att jobba utifrån sina förutsättningar. En framgångsfaktor i det regionala utvecklingsarbetet är att bryta utanförskapet, framförallt bland ungdomar och nya svenskar. Fortfarande kan också konstateras att antalet företag som drivs och ägs av kvinnor är förhållandevis lågt. För att öka företagandet i dessa grupper bör Västra Götalandsregionen bidra till insatser för att förbättra informationen om hur myndigheter fungerar, en samordning av stödfunktioner och finansieringsmöjligheter, inrättandet av företagsfaddrar samt en förbättrad valideringsprocess genom Meritea och språkutbildning för nya svenskar. Västra Götalandsregionen ska följa utvecklingen med regeringens förslag om nystatszoner i områden med högt utanförskap. Vi ska vara en lyhörd och aktiv part vid införandet av nystartszoner när det blir aktuellt i någon del av regionen. Västra Götalandsregionen är en stor organisation med stora inköpsvolymer vilket medför stor påverkansmöjlighet på såväl den lokala som regionala ekonomin. Regionen ska, vilket ett nytt EU-direktiv också möjliggör, aktivt använda upphandlingarna till att bättre stödja mindre företag genom att t ex dela upp upphandlingarna i mindre enheter eller tidsmässigt, samt uppmuntra kombinationsverksamhet. Väl rustade elever och studenter Bättre rustade elever och studenter är tillsammans med en god matchning på arbetsmarknaden förutsättningar för ökad tillväxt, stärkt konkurrenskraft och en arbetsmarknad som rymmer fler. Regionutvecklingsnämnden ska ha ett fortsatt starkt fokus på insatser och stöd för att uppmuntra 18

19 projekt som syftar till att främja ungas möjligheter till arbete. Utbildningsnivån i Västra Götaland behöver höjas liksom kvalitén i utbildningarna och kunskapsintensiteten i näringslivet. Möjligheten till praktisk kunskap måste också vidareutvecklas. Yrkesintroduktionen, yrkesutbildningen och lärlingssystemet måste stärkas. Unga som i många fall hoppat av grund- eller gymnasieskolan och varken har studier eller ett jobb är en grupp som ska mötas av insatser. Västra Götalandsregionen ska aktivt arbeta för att möta upp regeringens satsning med YA-jobb. Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss som föreslår att kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år som saknar sysselsättning förtydligas och blir till ett kommunalt aktivitetsansvar som gör varje kommun skyldig att erbjuda dessa ungdomar lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Västra Götalandsregionen bör ligga steget före och tillsammans med kommunerna i regionen diskutera ett gemensamt aktivitetsansvar. Antalet feriepraktikplatser och praktikplatser ska fortsatt ligga på en hög nivå, inte minst för att klara personalförsörjningen i framtiden. De som går gymnasiets omvårdnadsprogram bör garanteras feriejobb inom sjukvården. För att förstärka möjligheterna till jobb efter avslutad praktik bör Västra Götalandsregionen utreda förutsättningarna att t ex i samarbete med Arbetsförmedlingen erbjuda ungdomar nystartsjobb efter avslutad praktik. Ökat samarbete kring utbildningsinsatser för ungdomar Insatserna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten måste stärkas på bred front. Ungdomsarbetslösheten slår inte blint, utan drabbar ofta unga som saknar färdig utbildning. I Sverige är goda kontakter inte sällan avgörande för att få ett jobb. Regeringen arbetar för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och Västra Götalandsregionen ska främja arbetet genom egna insatser. För en stabil tillväxt och för att fler ska få plats på arbetsmarknaden krävs att utbildningarna och utbildningsanordnarna har en stark anknytning till det omgivande samhället och i synnerhet arbetsmarknaden. Genom att arbeta för utökat aktörer emellan, kan nya sätt att organisera utbildning t ex i nära anslutning till arbetsplatser, växa fram. Profilutbildningar med inriktning mot regionens behov bör särskilt främjas. Ofullständiga betyg är en vanlig orsak till arbetslöshet bland ungdomar. Västra Götalandsregionen ska därför ta initiativ till ett projekt mellan regionen, näringslivet och de kommuner med en ungdomsarbetslöshet över riksgenomsnittet (Vara, Essunga, Uddevalla, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mellerud, Tibro, Gullspång, Töreboda, Bengtsfors, Vänersborg, Trollhättan och Åmål) kring utbildningsinsatser för ungdomar. Detta ska ske genom utvidgade uppdrag och riktade satsningar mot behörighetsgrundande utbildningar samt satsningar mot KY-utbildningar och yrkesinriktade utbildningar vid Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna. Det ska finnas beredskap att inom Regionutvecklingsnämndens ram omfördela resurser ör att förstärka utbildningsinsatserna vid Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna. Modernisering och utveckling av Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna Naturbruksgymnasierna och Folkhögskolorna bör tillåtas spela en aktiv roll för att klara kompetensförsörjningen och öka matchningen på arbetsmarknaden. De areella och gröna näringarna i Västra Götaland, inte minst livsmedelsindustrin, växer men matchningen måste förbättras och samarbeten med företag, föreningar och offentliga aktörer stärkas t ex genom programråd (?) med branscherna och fler uppdragsutbildningar. Arbetsförmedlingen i Borås har tillsammans med Strömma Naturbruksgymnasium, med gott resultat, tagit fram en orienteringskurs som vänder sig arbetslösa nya svenskar med ambitionen att ge de arbetssökande en möjlighet att både praktiskt och teoretiskt bekanta sig med en näring som många har viss erfarenhet av och därmed minska utanförskapet genom anställning eller företagande. Efter SLU:s flytt av grundutbildningen från Skara ska regionen göra aktiva insatser och utveckla samarbeten för att bl a klara kompetensförsörjningen inom de områden och näringar som berörs av flytten. 19

20 En forskningsregion i världsklass Västra Götaland ska bli en frontregion i internationella forskningssammanhang och erbjuda en forskningsmiljö som lockar till sig de bästa forskarna. Långsiktigheten och kvaliteten i arbetet ska öka ytterligare. Genom bl a satsningar på testoch demoanläggningar kan Västra Götalandsregionen bidra till att sätta Västra Götaland på kartan som en testarena för framtidens produkter och tjänster. Drivkrafterna för kvalitet måste stärkas och forskningsfinansiärerna i större utsträckning samverka för att bli effektivare. Samverkan mellan forskningen, offentlig sektor och näringslivet bör utvecklas. Eftersom tillgången till riskkapital är avgörande för i vilken utsträckning forskningsresultat kan kommersialiseras och ge nya jobb ska regionen aktivt arbeta för större resurser till forskning i regionen samt både stödja befintlig och initiera ny forskning. Västra Götalandsregionen ska förstärka arbetet med att marknadsföra och tydliggöra resultaten av den forskning som bedrivs och därmed bidra till att sätta Västra Götaland på kartan som ledande forskningsregion Forskning inom hälso- och sjukvård, också nära den vardagliga vårdverksamheten, är en viktig motor i den regionala utvecklingen. Särskilt bör tvärvetenskaplig och tvärprofessionell forskning uppmuntras, exempelvis genom särskilda forskningsbefattningar också för andra legitimationsyrken än läkare. Forskning, utveckling och kommersialisering av innovationer inom sjukvården kan berika och utveckla verksamheten. För att inte personalens goda idéer och goda medarbetare ska gå sjukvården förlorade ska regionstyrelsen ta fram förslag till sätt att stödja och tillvarata personalens initiativ med fokus på intraprenörskap, genom att t ex utveckla och förstärka Innovationsslussen och öppna upp för finansiering av forskningsprojekt genom utlysningar eller doktorandanslag. medel att stärka näringslivets och forskningens konkurrenskraft samt den offentliga verksamhetens utveckling. Projekt och utvecklingsinsatser som gör skillnad Finansiellt kapital är tillsammans med socialt kapital och kunskapskapital nödvändigt för att företag ska överleva och växa. Därför ska de gemensamma utvecklingspengarna användas effektivt i regionens arbete och präglas av sammanhängande, långsiktiga och strategiska program med konkreta mål. En översyn och omarbetning ska göras av klusterutvecklingen. Projektbidrag ska omgärdas av tydliga krav och villkor samt innehålla konkreta mål som ska följas upp två år efter att projektet avslutats. Verktygen för uppföljning och utvärdering av projekten ska fortlöpande utvecklas. En attraktiv region som lockar till besök och möten Västra Götaland är ett stort och mångfacetterat geografiskt område med många möjligheter till upplevelser vid sjöar och hav, i städerna och på landsbygden. Regionen ska stärka det regionala genom att stödja det lokala, att knyta ihop lokala besöksmål till en regional karta. Vi vill se fler och starkare lokala företag kopplade t ex till västsvensk mat, kultur- och naturupplevelser och mötesindustrin. Genom att utveckla besöksnäringen och underlätta för turistföretag att delta i regionala och lokala projekt och samarbeten kan Västra Götalandsregionen bidra till ett växande antal småföretag. Regionens uppgift är att locka såväl svenska som utländska besökare till Västra Götaland. Det ska vara lätt att ta sig till, och runt i regionen för besökare. Genom ett ökat samarbete ska Västra Götalandsregionen bidra till att förbättra kommunikationerna till och från regionen bl a genom en utveckling av fler linjer och destinationer vid Landvetters flygplats Västra Götalandsregionen ska fortsätta att utveckla strukturer för att stödja sådd- och groddföretag samt inkubatorer och verksamheter som Sahlgrenska Science Park. Offentlig innovations- och teknikupphandling ska också användas av Västra Götalandsregionen och dess verksamheter som ett 20

Budgetanvisning. Innehåll

Budgetanvisning. Innehåll 1 Budgetanvisning Västra Götalandsregionen behöver en ny politik för en bättre sjukvård. Denna budget presenterar Moderata Samlingspartiets inriktning för regionens verksamheter inför 2015 och planperioden

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

MODERATERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BUDGET 2013 MED PLAN FÖR 2014-2015 ANSVAR FÖR SJUKVÅRD OCH JOBB

MODERATERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BUDGET 2013 MED PLAN FÖR 2014-2015 ANSVAR FÖR SJUKVÅRD OCH JOBB MODERATERNA I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BUDGET 2013 MED PLAN FÖR 2014-2015 ANSVAR FÖR SJUKVÅRD OCH JOBB 2 MODERATERNAS BUDGETFÖRSLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 BUDGETANVISNING 5 MEDBORGARNA I VÄSTRA

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Dags att bryta 14 års socialdemokratiskt regionstyre

Dags att bryta 14 års socialdemokratiskt regionstyre Dags att bryta 14 års socialdemokratiskt regionstyre Vi moderater vill låta alla goda krafter bidra för att skapa högre kvalité och bättre tillgänglighet i vården. Efter 14 års socialdemokratiskt styre

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Uppföljningsplan 2017

Uppföljningsplan 2017 Uppföljningsplan 2017 Styrande för uppföljning i samband med Region Skånes samlade delårsrapport och årsredovisning samt nämndernas verksamhetsberättelser. Beslutad av regionstyrelsen den 8 dec 2016 Inledning

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Budget Kortversion

Budget Kortversion Budget 2017 Kortversion 2 3 Investeringar för framtiden måste genomföras. Vi avsätter därför drygt en miljard kronor i utvecklingsmedel de närmaste tre åren för att höja kvaliteten och flytta ut den enklare

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Vision för Strömstads sjukhus

Vision för Strömstads sjukhus Vision för Strömstads sjukhus april 2011 Inledning 3 1. Närsjukhusen ska få ökad självständighet 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Framtidstro och hållbar välfärd

Framtidstro och hållbar välfärd Framtidstro och hållbar välfärd Förslag till budget för Västra Götalandsregionen 2013 Presskonferens 9 maj Förslag till budget 2013 Framtidstro och hållbar välfärd Investeringar i hälsa för att klara utmaningarna.

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Samverkan Ga vleborgs valmanifest 2014

Samverkan Ga vleborgs valmanifest 2014 Samverkan Ga vleborgs valmanifest 2014 Vår gemensamma vision Det ska vara attraktivt att arbeta, bo och bygga i vårt län och därför står vi för en politik som arbetar för väl fungerande kollektivtrafik,

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Moderaterna i Västra Götalandsregionen. Budget 2012. med plan för 2013 och 2014

Moderaterna i Västra Götalandsregionen. Budget 2012. med plan för 2013 och 2014 Moderaterna i Västra Götalandsregionen Budget 2012 med plan för 2013 och 2014 FRAMÅT TILLSAMMANS Moderaterna i Västra Götalandsregionen Torget Residenset Vänersborg moderat.se/vg INNEHÅLL Inledning - övergripande

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Fakta Stockholms läns landsting

Fakta Stockholms läns landsting 1 Fakta 2 Ansvar, mål och omfattning 3 ansvarar för länets: hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kollektivtrafik och regionplanering landstinget bidrar även till kulturen i länet. 4 Långsiktiga

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011 04 29 Tack till alla på avd. 14 för den fina hjälpen. Skickar en särskild tanke till dig Ulrika, för att du stillade min oro. Varma kramar Majsan 14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer