Bostadsbyggande i tillväxtregioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsbyggande i tillväxtregioner"

Transkript

1 sidorna1t4.qxd :40 Sida 1 Bostadsbyggande i tillväxtregioner varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? programberedningen Boendepolitik

2 sidorna1t4.qxd :40 Sida 2 Svenska Kommunförbundet Beredningen Boendepolitik Stockholm Temaplan AB Sveavägen Stockholm 1:a upplagan, mars 2003 ISBN: Text: Roger Bernow, Niclas Johansson, Ted Lindqvist & Ulf Strömquist, Temaplan AB Tryckeri: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Grafisk form & produktion: Elisabet Jonsson, SK Illustration: Jan Olsson Form & Illustration AB Satt i AGaramond och Gill Sans Omslag: Conqueror Texture Laid elfenbensgul 250 gr Inlaga: Multifine 100 gr 2 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

3 sidorna1t4.qxd :40 Sida 3 Förord HÖSTEN 2000 tillsatte Svenska Kommunförbundet en beredning för att skärpa intressebevakningen inom det boendepolitiska området. Beredningen har antagit namnet Programberedningen boendepolitik. I beredningens uppdrag ingår att dels förbättra kunskapsunderlaget vad beträffar problemen på bostadsmarknaden, dels förmedla kunskaper om framgångsrika strategier för att lösa bostadsmarknadens problem. Vår förhoppning är att denna rapport ska ge ett värdefullt underlag för diskussioner om vad som kan och behöver göras för att främja ett ökat bostadsbyggande. Det byggs för lite, speciellt i storstadsregionerna och i Uppsalaregionen, och nästan inga hyresrätter för hushåll med normala inkomster. Rapporten har utarbetats av en grupp konsulter på Temaplan: Roger Bernow, Ted Lindqvist, Ulf Strömquist och Niclas Johansson. Dessutom har Lars Wohlin lämnat värdefulla bidrag och synpunkter på innehållet i rapporten. Tore Ljungqvist, Fastighetsägarna Stockholm, har bidragit med beskrivningen av hyressättningssystemet. Även om innehållet har diskuterats med beredningen svarar författarna helt för det material och de åsikter som framförs i rapporten. Stockholm i februari 2003 Björn Sundström Programberedningen boendepolitik 3

4 sidorna1t4.qxd :40 Sida 4 Innehåll 1. Inledning Byggande och efterfrågan under 1990-talet... 9 Förändrade ekonomiska villkor för hushållen...10 Bostadsbyggandet faller Ökad bostadsbrist? Hyresrätt eller marknadsprissatta bostäder? Betalningsvilja för nyproducerade bostäder Hyra och kostnader Hyresnivå förhandlad och korrekt hyra Produktionskostnader Risker, avkastning och hyror Avkastningskrav och risker Förhållningssätt till avkastning och risk Slutsatser om avkastning och risk Hyresbehov, produktionskostnader och avkastning Åtgärder för ökat bostadsbyggande Ökad produktion av hyresrätter Ökad produktion av bostadsrätter och småhus Bostadsbyggande i tillväxtregioner

5 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 5 1. Inledning SEDAN FÖRSTA DELEN av 1990-talet har bostadsbyggandet i landet fallit till exempellöst låga nivåer. Detta gäller även i landets främsta tillväxtregioner där priserna på befintliga bostäder samtidigt stigit kraftigt. Det senare gäller både bostadsrätter och egnahem, som är marknadsprissatta. Prisökningen beror främst på fallande räntenivåer och stigande bostadsefterfrågan. Särskilt snabbt har fallet varit i byggandet av hyresbostäder. Som jämförelse kan nämnas att i hela landet och under perioden byggdes det totalt cirka bostäder, det vill säga cirka bostäder per år. Under de fyra åren ökade bostadsbyggandet från cirka bostäder årligen till cirka Bostadsproduktionen under de senaste tre åren, , har begränsats till färre än färdigställda bostäder per år och utfallet för 2002 verkar inte ha blivit särskilt mycket mera. Det var framförallt de gynnsamma finansieringsvillkoren som drev på byggandet före Detta ledde inte bara till ett mycket omfattande byggande utan också till en förskjutning av byggandet mot hyresrätter. Produktionen av hyresbostäder tredubblades från år 1985 till år Samtidigt var egnahemsbyggandet i stort sett oförändrat på en nivå runt Dåtidens finansieringsförutsättningar medförde inte bara en förskjutning av byggandet mot hyresrätter. Dessutom koncentrerades byggandet till kommuner utanför storstadsregionerna. Den största ökningen av byggandet ägde rum i kommuner med färre än invånare, där det sammantaget byggdes nästan bostäder. Detta var nästan lika omfattande som det samlade byggandet i landets storstadsregioner. Bostadsbyggandets inriktning och omfattning under åren 1985 till 1993 medförde inte bara att bostadsproduktionen var omfattande. Det medförde dessutom mycket stora samhällsekonomiska och statsfinansiella förluster. Den före detta generaldirektören för Statens bostadskreditnämnd, Mats Rönnberg, har i en ESO-rapport sökt summera förlusterna förenade med bostadsbyggandet och kommer då fram till att totalt har förluster på närmare 100 miljarder kronor realiserats inom bostadssektorn. Det var framförallt avregleringen av kreditmarknaden i kombination med utformningen av statliga räntesubventioner och topplån som orsakade det omfattande byggandet och efterföljande kreditförluster. I det avvecklade systemet ställde staten upp med nästan 100 procent av finansieringen vid byggandet av hyresbostäder. Det statliga topplånet, mellan 70 och 100 procent av produktionskostnaden, löpte med en garantiränta på cirka tre procent samtidigt som inflationen låg på över åtta procent. Därtill finansierades bostadsbyggandet med subventionerade bottenlån. Bottenlånen omfattade 70 procent av total nyproduktionskostnad. Ofta översteg emellertid dessa kostnader de färdigställda fastigheternas marknadsvärden. Lånen löpte då med en garantiränta på cirka tre procent och trappades upp med varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 5

6 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 6 cirka 0,25 procent om året tills de nådde den gällande marknadsräntan. Avsikten med denna konstruktion var att isolera bostadssektorns finansiering från kapitalmarknadens räntenivåer och räntefluktuationer. Det statliga topplånet var ytterst riskvilligt kapital som inte krävde någon särskild riskersättning. Genom att staten tog ansvaret för topplångivningen kom kravet på eget kapital från investeraren som beslutade om byggandet att reduceras till ett minimum. I någon utsträckning garanterades dessa topplån av kommuner som därmed bar risken. I framförallt landets tillväxtregioner blev resultatet ofta betydande värdestegringar, men i ett stort antal lokala bostadsmarknader har kommunala bostadsföretag och ytterst kommunerna gjort stora förluster på nyproduktionen av bostäder under perioden 1985 till När staten i början av nittiotalet förändrade finansieringsvillkoren för bostadsbyggande medförde detta att statens årliga nettokostnader för bostadssektorn successivt reducerades från 40 miljarder kronor i slutet av 1980-talet och början av nittiotalet för att i början av 2000-talet istället ge ett positivt nettobidrag till statens finanser. Samtidigt synliggjordes kostnaderna för det egna kapitalet som överflyttades till investeraren från staten. Då subventionssystemet avvecklades i början av nittiotalet kunde det uppfattas som att subventionerna till bostadsbyggande minskades med skillnaden i ränta mellan garantiräntan och marknadsräntan på bostadsobligationer. Men eftersom det krävs cirka 30 procent i riskvilligt kapital för att låna till marknadsmässiga villkor vid nyproduktion av bostäder så var subventionen av topplånen egentligen inte skillnaden mellan låneräntan och garantiräntan. Subventionen av topplånen var i verkligheten skillnaden mellan garantiräntan och marknadsräntan för motsvarande riskkapital. Med ett nominellt avkastningskrav på marknadsmässiga villkor på procent vid dåtidens höga inflationsnivå var subventionen av det riskvilliga kapitalet cirka 90 procent. Det riskvilliga kapitalet tillhandahölls således under flera årtionden i praktiken nästan gratis. Därför blev också avvecklingen av de statligt subventionerade topplånen den avgörande förändringen och förklaringen till att byggandet av hyresbostäder krympt till ett minimum. Att det ytterst inte var frågan om riskfria topplån framgår tydligt av den ovan nämnda ESO-rapporten, som summerar de förluster som är förenade med bostadsbyggandet under perioden Den mest avgörande bristen i det dåvarande finansieringssystemet var för det första att kreditriskerna togs av andra än de som beslutade om investeringarna genom att staten och bostadsinstituten fick acceptera lånebeslut som i praktiken togs av andra helt enligt gällande regler. För det andra att staten tog ansvaret för topplånen till byggandet av bostäder. På detta sätt kom kravet på eget kapital vid investeringar i nyproduktion av bostäder att begränsas till ett minimum. Utfasningen medförde inte bara att statens årliga kostnader för bostadssektorn reducerades radikalt. Därtill ledde utfasningen till att finansiering av bostadsbyggande inte längre är isolerad från kapitalmarknadens villkor och att riskerna numera bärs av investerarna och inte av staten. Men det är inte endast förändringarna i systemet för bostadsfinansiering som medfört nya villkor för bostadsbyggande i landets olika delar sedan mitten av nittiotalet. Förutsättningarna för bostadsbyggande och boende påverkades också av inkomstskattereformen som i ett slag kraftigt höjde boendekostnaderna framförallt för hyresrätter. Sverige övergick också på kort tid till en ny stabiliseringspolitisk regim med tydliga och snäva inflationsmål. De tidigare höga infla- 6 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

7 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 7 tionsnivåerna möjliggjorde extrem belåning och låga reala avkastningskrav på eget kapital. Villkoren för bostadsbyggande i landets olika lokala bostadsmarknader styrs naturligtvis i första hand av marknadsförutsättningarna i varje lokal marknad. Under de senaste tio åren har omvandlingen av Sveriges ekonomiska geografi gått in i en ny fas som accentuerats under de senaste fem åren. Befolkningsstatistiken och den ekonomiska statistiken visar tydligt att stora delar av landet har krympt och fortsätter att krympa. Tillväxten i antal hushåll och hushållens inkomster har starkt koncentrerats till ett fåtal tillväxtorter, samtidigt som huvuddelen av landets kommuner fått en minskande befolkning. Å ena sidan har utvecklingen lett till att överskott på bostäder och stora hyresförluster blivit ett strukturellt problem i stora delar av landet. Å andra sidan har bostadsefterfrågan vuxit snabbt i främst storstadsregionerna med kraftigt stigande priser på bostadsrätter och egnahem som resultat. Trots detta har bostadsbyggandet i storstadsregionerna varit rekordlågt under de senaste sex åren. Framförallt gäller detta byggandet av hyresbostäder som har reducerats till ett minimum. Frågan är vilka förändringar i de bostadspolitiska villkoren som krävs för att bostadsbyggandet inte skall förbli på rekordlåga nivåer, även i lokala bostadsmarknader med stor efterfrågan och höga och till och med stigande priser? För att reda ut detta krävs först och främst en analys av utvecklingen av bostadsbyggandet och bostadsefterfrågan i landets tillväxtregioner. Det gäller särskilt att analysera bostadsbyggandet för olika upplåtelseformer. I närmast följande kapitel visas att det främst är nyproduktionen av hyresrätter som reducerats kraftigt sedan början av nittiotalet. Kapitel 2 avslutas med en översiktlig analys av hushållens betalningsvilja för befintliga och nyproducerade bostäder med olika lägeskvaliteter. Detta ger en grundläggande kunskap om efterfrågan på nyproducerade bostäder. Därefter gäller det att ställa dessa kunskaper om förväntad betalningsvilja för nyproducerade bostäder mot förväntade produktionskostnader och finansieringsvillkor som tillsammans avgör hyreskalkylens utfall. I kapitel 3 sammanfattas därför produktionskostnaderna för nyproduktion av bostäder och hur dessa utvecklats sedan början av nittiotalet. Vidare diskuteras några frågor som i debatten givits stort utrymme och som ofta hävdas kunna förklara varför bostadsbyggandet varit rekordlågt under de senaste åren. Hit hör konkurrensfrågor för byggentreprenader, kommunernas prissättning på mark samt planprocessen. Med kunskaper om produktionskostnadernas utveckling analyseras i kapitel 4 hur hyresbehovet för nyproducerade bostäder påverkas av produktionskostnader och krav på avkastning på eget kapital. Samtidigt analyseras de riskkomponenter som starkast påverkar investerarens avkastningskrav och här tydliggörs hur avkastningskrav på eget kapital spelar en avgörande roll. Kapitlet avslutas med en redovisning av hyresbehovet för nyproducerade bostäder med olika produktionskostnader och avkastningskrav. Förväntade hyresbehov jämförs med hushållens förväntade betalningsvilja för nyproducerade bostäder med olika lägeskvaliteter. Slutsatsen av dessa jämförelser är att avkastningskraven på eget kapital spelar en avgörande roll för möjligheterna att nyproducera bostäder. Utredningen avslutas med ett antal förslag för ökad nyproduktion av bostäder. Förslagen tar i första hand sikte på åtgärder som stimulerar uppbyggnaden av eget kapital hos bostadsföretag och hushåll och åtgärder som minskar riskerna för detta kapital. Nyckeln till egenkapital för investeringar i nya bostäder ligger framförallt i den långsiktiga värdestegringen på bostadstillgångar i tillväxtregioner. Med en real ekonomisk tillväxt varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 7

8 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 8 i sådana regioner på 2 till 3 procent per år får också bostadsbeståndet långsiktigt en motsvarande real värdetillväxt, som kan frigöras som egenkapital för nya bostadsinvesteringar. Då staten inte längre står för tillförsel av nödvändigt egenkapital för nya bostäder blir den avgörande frågan hur värdestegring på bostadsbeståndet kan kanaliseras till hushåll och företag med behov av riskkapital för nya bostäder. Förändras inte möjligheterna att skapa egenkapital för nya bostäder kommer troligen bostadsbyggandet att förbli lågt. 8 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

9 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 9 2. Byggande och efterfrågan under 1990-talet SKALL MAN ANALYSERA bostadsbyggandet i landets olika delar måste man först och främst ha en uppfattning om den regionala utvecklingen av faktorer som påverkar bostadsefterfrågan. Det gäller framförallt befolkningens regionala utveckling och förändringar av hushållens ekonomiska villkor. Under 1990-talets första hälft ökade befolkningen i samtliga län utom i Jämtland, Västernorrland och Gävleborg. Under senare delen av nittiotalet förändras utvecklingsmönstret. Under dessa år är det enbart storstadsregionerna och Uppsala och Hallands län som ökat sin befolkning. Under denna senare period har 208 av Sveriges 289 kommuner präglats av minskande befolkning. För att analysen av bostadsefterfrågan och bostadsbyggandets regionala fördelning skall bli riktigt meningsfull krävs först och främst att man avgränsar regionala bostadsmarknader på ett funktionellt sätt. Län eller kommuner utgör sällan funktionella marknader för boende och arbete. Lokala arbetsmarknader, som utgörs av pendlingsregioner, kan också ses som lokala bostadsmarknader. Utmärkande för denna regionala indelning är således att hushållen både bor och arbetar inom samma region lokala marknad. Hela landet kan på detta sätt indelas i drygt 100 lokala arbetsmarknadsregioner. Numera finns det 22 lokala arbetsmarknader med minst invånare där befolkningsutvecklingen under nittiotalet åtminstone inte varit negativ. Den följande analysen koncentreras på dessa tillväxtregioner. Tabell 1 Befolkningsförändringar i 22 tillväxtregioner Procent Lokal arbetsmarknad Befolkningstillväxt Stockholm 12 Uppsala 10 Göteborg 10 Malmö 10 Umeå 9 Halmstad 6 Helsingborg 5 Jönköping 4 Linköping 4 Örebro 4 Karlstad 3 Västerås 3 Nyköping Oxelösund 2 Växjö 1 Karlskrona 1 Kalmar 1 Gotland 1 Trollhättan 1 Borås 1 Kristianstad 1 Gislaved 1 Falun Borlänge 1 Totalt 7 Källa: SCB. Under hela nittiotalet har befolkningstillväxten varit stark i framförallt storstadsregionerna samt Uppsala- och Umeåregionen. Samtidigt har befolkningstillväxten varit mycket långsam i landets övriga tillväxtregioner. I nio lokala arbetsmarknader har befolkningstillväxten under nittiotalet begränsats till högst en procent. Det gäl- varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 9

10 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 10 Tabell 2 Real tillväxt i total lönesumma och disponibel inkomst i 22 tillväxtregioner Procent (2001 års prisnivå) Lokal Tillväxt i Tillväxt i arbetsmarknad disponibla ink. total lönes:a Stockholm Uppsala Umeå Göteborg Jönköping Malmö Linköping Halmstad Växjö Helsingborg Örebro Nyköping Oxelösund Karlskrona Kalmar Gislaved Karlstad Västerås Gotland Trollhättan Borås Kristianstad Falun Borlänge Summa Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan AB. ler Växjö, Karlskrona, Kalmar, Gislaved, Gotland, Trollhättan, Borås, Kristianstad och Falun Borlänge. Tar man fasta på befolkningsutvecklingen under andra halvan av nittiotalet och fram till och med 2001 blir bilden tydligare. Under denna period uppvisade elva av de 22 tillväxtregionerna en krympande befolkning. Det gäller Linköping, Karlstad, Växjö, Karlskrona, Kalmar, Gotland, Trollhättan, Borås, Kristianstad, Gislaved och Falun Borlänge. Samtidigt uppvisade storstadsregionerna och Uppsalaregionen fortsatt snabb befolkningstillväxt. Tillväxten under de senaste sex åren har således blivit alltmer koncentrerad till storstadsregionerna och Uppsalaregionen. I den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande troliggörs också att endast 14 av landets lokala arbetsmarknader kommer att ha en positiv befolkningsutveckling fram till år Mycket talar för att befolkningsutvecklingen framgent kommer att medföra en ännu starkare splittring av de lokala förutsättningarna för nyproduktion av bostäder. Förändrade ekonomiska villkor för hushållen Vid sidan av befolkningsutvecklingen beror bostadsefterfrågan framförallt på tillväxten av hushållens disponibla inkomster. Och de senare beror främst på tillväxten i hushållens lönesumma (se tabell 2). I de regioner som vuxit snabbast sedan 1990 har också tillväxten i total lönesumma varit snabbast. Och i regioner med långsam befolkningstillväxt har lönesumman vuxit betydligt långsammare. I Stockholmsregionen har hushållens totala lönesumman stigit med nästan 40 procent, samtidigt som lönesumman steg ungefär hälften så snabbt i regioner med en långsam befolkningstillväxt. Ser man på utvecklingen under de senaste fem åren blir bilden ännu tydligare lönesummorna steg snabbt i storstadsregionerna och långsammare i övriga tillväxtregioner. Som framgår av tabell 2 har tillväxten i hushållens disponibla inkomster varit ungefär densamma som tillväxten i lönesummorna. Bostadsbyggandet faller Utvecklingen av befolkning och inkomster har sedan början av nittiotalet gett en stark tudelning av landet, med en starkt positiv utveckling för framförallt storstadsregionerna. Hur har då bostadsbyggandet utvecklats? 10 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

11 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 11 Tabell 3 Genomsnittligt årligt bostadsbyggande jämfört med Lokal Nedgång arbetsmarknad i % Stockholm Uppsala Göteborg Malmö Umeå Halmstad Helsingborg Jönköping Linköping Örebro Karlstad Västerås Nyköping Oxelösund Växjö Karlskrona Kalmar Gotland Trollhättan Borås Kristianstad Gislaved Falun Borlänge Totalt Källa: SCB. Jämför man bostadsbyggandet under nittiotalets första hälft med byggandet under perioden 1996 till och med 2001 finner man att det årliga bostadsbyggandet i landets tillväxtregioner fallit med nästan 60 procent och med nästan 70 procent om man exkluderar byggandet i de tre storstadsregionerna (se tabell 3). I storstadsregionerna har det årliga byggandet i genomsnitt fallit med cirka 50 procent om man jämför nittiotalets första hälft med perioden I Växjö- och Halmstadsregionen har byggandet fallit något långsammare. I regioner med svag befolkningstillväxt och långsam tillväxt i hushållens inkomster har bostadsbyggandet fallit med i många fall 80 till 90 procent. Sedan mitten av nittiotalet har således bostadsbyggandet koncentrerats till storstadsregionerna. I till exempel Stockholmsregionen producerades endast drygt bostäder per år samtidigt som den årliga befolkningsökningen var nästan personer. I regioner med minskande befolkning under perioden byggdes det ungefär bostäder per år. Ökad bostadsbrist? Har bostadsbristen ökat eller minskat som en följd av den regionala befolkningsutvecklingen och de senaste årens låga bostadsbyggande? För att översiktligt belysa detta kan man jämföra tillskottet av nya bostäder med befolkningsföränd- Tabell 4 Antal nytillkomna invånare per producerad bostad: 22 tillväxtregioner under Lokal Befolkningsökn./nyprod. arbetsmarknad bostäder Stockholm 3,9 Uppsala 3,2 Göteborg 3,0 Malmö 3,0 Umeå 0,3 Halmstad 1,0 Helsingborg 1,0 Jönköping 1,3 Linköping 0,3 Örebro 0,8 Karlstad 0,2 Västerås 1,1 Nyköping Oxelösund 0,9 Växjö 0,6 Karlskrona 0,4 Kalmar 1,3 Gotland 1,4 Trollhättan 1,2 Borås 1,3 Kristianstad 1,4 Gislaved 0,1 Falun Borlänge 8,4 Totalt 0,9 Källa: SCB. varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 11

12 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 12 ringarna. I tabell 4 på sidan 11 visas kvoten mellan befolkningstillväxt och bostadsbyggande Sammanställningen visar tydligt att den låga bostadsproduktionen under senare år knappast medfört en generellt ökad bostadsbrist. I elva av landets tillväxtregioner var bostadsproduktionen betydande samtidigt som befolkningen krympte. I ytterligare sju regioner motsvarade bostadsproduktionen minst en bostad per ny invånare. Det är endast i storstadsregionerna och Uppsalaregionen som befolkningen vuxit snabbare än bostadsbeståndet. I dessa regioner var befolkningstillskottet tre till fyra gånger större än produktionen av bostäder. Den samlade bilden av bostadsbyggandet och befolkningstillväxten i landets tillväxtregioner under 1996 till 2001 blir således att bostadsbyggandet varit mer omfattande än vad som direkt motiverats av befolkningstillväxten i alla regioner utom storstadsregionerna och Uppsalaregionen. Däremot motsvarade bostadsbyggandet i dessa regioner inte befolkningstillväxten. Ser man på balansen mellan antalet bostäder och befolkningens storlek kan man således hävda att bostadsbristen minskade i alla tillväxtregioner utom i storstadsregionerna och Uppsalaregionen under perioden Hyresrätt eller marknadsprissatta bostäder? Som framgår av föregående avsnitt har inte utvecklingen sedan mitten av nittiotalet medfört någon djupare bostadsbrist i huvuddelen av landets tillväxtregioner. Den ökade bostadsbristen koncentrerades till storstadsregionerna och Uppsalaregionen. För att klarlägga varför bostadsbyggandet föll även i regioner där befolkningen ökat snabbt, kan man jämföra antalet nyproducerade hyresrätter med produktionen av bostads- eller äganderätter. De senare prissätts på marknadsvillkor Tabell 5 Årlig nyproduktion av bostäder efter upplåtelseform i 22 tillväxtregioner Upplåtelse Procentuell form minskning i årlig prod. Marknadsprissatta bostäder Hyresrätt* Totalt *Inklusive kategoribostäder för främst studenter och äldre. Källa: SCB. och kallas i fortsättningen för marknadsprissatta bostäder (se tabell 5). Den årliga produktionen av hyresrätter reducerades med 70 procent i landets tillväxtregioner. Under perioden 1996 till 2001 producerades det årligen knappt hyresbostäder, varav cirka 35 procent utgjorde kategoribostäder för främst studenter och äldre. Nyproduktionen av hyresbostäder för den allmänna marknaden begränsades således till cirka per år. Den årliga produktionen av marknadsprissatta bostäder har också reducerats, men nedgången har varit mer begränsad 45 procent. Detta betyder att de ekonomiska villkoren förenade med bostadsbyggande efter 1996 medfört att tyngdpunkten förskjutits mot produktion av marknadsprissatta bostäder. Att bostadsbyggandet av både hyresrätter och marknadsprissatta bostäder reducerats i huvuddelen av landets tillväxtregioner är inte förvånande. Huvuddelen av landets tillväxtregioner har nämligen haft en minskande befolkning under de senaste sex åren. Den intressanta frågan är varför byggandet av hyresrätter reducerats så mycket snabbare än byggandet av marknadsprissatta bostäder. För att närma sig ett svar på denna fråga kan man börja med att jämföra hur byggandet av bostäder med olika upplåtelseformer förändrats i 12 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

13 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 13 Tabell 6 Nedgång i årligt byggande jämfört med Procent Region Marknadsprissatta bostäder Hyresrätt Stockholm Uppsala Göteborg Malmö Umeå Halmstad Helsingborg Jönköping Linköping Örebro Karlstad Västerås Nyköping Oxelösund Växjö Karlskrona Kalmar Gotland Trollhättan Borås Kristianstad Gislaved Falun Borlänge Totalt Källa: SCB. olika tillväxtregioner. Hypotesen är att i tillväxtregioner med en stark befolkningstillväxt och ökande bostadspriser har produktionen av marknadsprissatta bostäder hållts uppe, samtidigt som byggandet av motsvarande bostäder borde falla snabbt på vikande marknader. Frågan är hur produktionen av hyresrätter reagerat på förändrade villkor? Nyproduktionen av marknadsprissatta bostäder föll mycket snabbt i svagt växande regioner i flertalet med cirka 80 procent. Även produktionen av hyresbostäder begränsades snabbt i dessa regioner. I storstadsregionerna har byggandet av marknadsprissatta bostäder bromsats i varierande grad i Stockholmsregionen med endast 15 procent, i Göteborgsregionen med 28 procent och i Malmöregionen med 53 procent (se tabell 6). I Stockholms-, Göteborgs- och Uppsalaregionen föll byggandet av hyresrätter snabbare än i nästan alla andra regioner samtidigt som byggande av marknadsprissatta bostäder i Stockholms- och Göteborgsregionen minskade mera måttligt. Tabell 7 Årligt bostadsbyggande i Stockholmsregionen jämfört med Procentuell förändring (rangordnade efter utveckling av marknadsprissatta bostäder) Region Marknadsprissatta bostäder Hyresrätt Sundbyberg Solna Järfälla Stockholm Salem Vallentuna Lidingö Huddinge 8 74 Upplands Väsby Sollentuna Södertälje Täby Ekerö Nacka Tyresö Österåker Haninge Vaxholm Sigtuna Danderyd Botkyrka Nykvarn Värmdö Strängnäs Upplands Bro Nynäshamn Norrtälje Håbo Källa: SCB. varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 13

14 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 14 Tabell 8 Årligt bostadsbyggande i Göteborgsregionen jämfört med Procentuell förändring (rangordnade efter marknadsprissatta bostäder) Kommun Marknadsprissatta Hyresrätt Göteborg Mölndal 3 62 Härryda Kungälv Ale Partille Öckerö 44 Kungsbacka Lerum Tjörn Alingsås Stenungsund Orust Vårgårda Källa: SCB. Produktionen av marknadsprissatta bostäder var någorlunda konform med befolkningsutvecklingen under 1996 till Däremot uppvisade produktionen av hyresrätter inte något sådant mönster och särskilt den låga produktionen i Stockholm och Göteborg är anmärkningsvärd. För att ytterligare något belysa fördelningen av nyproduktionen av hyresbostäder kan man sammanfatta bostadsbyggandets utveckling i olika kommuner i storstadsregionerna. Analyserar man bostadsbyggandets fördelning mellan olika kommuner i Stockholmsregionen kan man göra några viktiga observationer (se tabell 7 på sidan 13). Det finns sju kommuner Stockholm, Solna, Sundbyberg, Järfälla, Lidingö, Vallentuna och Salem där produktionen av marknadsprissatta bostäder ökat sedan I dessa kommuner begränsades samtidigt produktionen av hyresbostäder med i genomsnitt nästan 80 procent. I dessa sju kommuner föll produktionen av hyresrätter till och med något snabbare än i Stockholmsregionens övriga kommuner. Det är således uppenbart att byggandet av hyresbostäder inte i första hand skett i kommuner med stark bostadsefterfrågan. Motsvarande analys för Göteborgsregionen visar också att nyproduktionen av hyresbostäder reducerats snabbare än produktionen av marknadsprissatta bostäder. Det har gällt i praktiskt taget samtliga kommuner (se tabell 8). Produktionen av marknadsprissatta bostäder ökade i Göteborgs kommun och föll relativt långsamt i Mölndal och det var också i dessa båda kommuner som byggandet av hyresrätter föll långsammast. I mindre kommuner där byggandet av marknadsprissatta bostäder fallit snabbt har också nyproduktionen av hyresrätter fallit snabbast. Det finns således ett visst mönster i utvecklingen av produktionen av marknadsprissatta bostäder och hyresbostäder i tydlig kontrast till utvecklingen i Stockholmsregionen (se tabell 9). Tabell 9 Årligt bostadsbyggande i Malmöregionen jämfört med Procentuell förändring (rangordnade efter marknadsprissatta bostäder) Kommun Marknadsprissatta Hyresrätt Burlöv Vellinge Lund Malmö Lomma Staffanstorp Hörby Höör Kävlinge Ystad Svedala 74 Skurup Eslöv Trelleborg Sjöbo Källa: SCB. 14 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

15 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 15 I Malmöregionen är det endast i Burlöv som produktionen av marknadsprissatta bostäder ökat sedan I alla andra kommuner minskade produktionen av marknadsprissatta bostäder, dock långsammast i Malmö, Lund och Vellinge. I Malmö och Lund begränsades också reduktionen i byggandet av hyresrätter långsammare än i resten av regionen. Man kan alltså säga att reduktionen i byggande av hyresrätter under perioden i Malmö- och Göteborgsregionen var långsammast i kommuner där nyproduktionen av marknadsprissatta bostäder ökade eller föll måttligt. I Stockholmsregionen fanns inte något sådant mönster. Fallet i nyproduktionen av hyresbostäder är lika stort i regionens mest attraktiva delar som i regionens minst attraktiva. Betalningsvilja för nyproducerade bostäder Skall man förstå varför nyproduktionen av hyresrätter fallit så kraftigt även i miljöer med stark och stigande bostadsefterfrågan måste man reda ut två förhållanden. För det första gäller det att reda ut hushållens betalningsvilja för att bo i nyproducerade hyresbostäder med olika kvaliteter och lägesegenskaper. För det andra gäller det att beräkna vilka hyresnivåer som krävs och som kan realiseras för att marknadens aktörer skall producera hyresbostäder. Det senare diskuteras i följande kapitel. Syftet med det följande avsnittet är att redovisa betalningsviljan för nyproducerade och befintliga bostäder i landets tillväxtregioner. För beslutsfattande om bostadsbyggande gäller det att ha tillförlitliga kunskaper om vilken betalningsvilja uttryckt i kronor som motsvarar konsumenternas värderingar av bostäder med olika kvaliteter. Problemet är att hushållens betalningsvilja för hyresbostäder med olika kvaliteter baserad på faktiskt beteende ger begränsad och osäker information om hushållens betalningsvilja för hyresboende. Huvudskälet är att hyressättning inte direkt anpassats till hushållens värderingar av kvalitet och hyra. Det är knappast meningsfullt att mäta betalningsviljan för nyproducerade bostäder utan att samtidigt känna betalningsviljan för befintliga bostäder. De senare kan vara ett mycket näraliggande substitut för nyproducerade bostäder. Med denna kunskap kan man utvärdera om betalningsviljan för nyproducerade bostäder i relation till befintliga är så stor att den kan motivera nyproduktion med normala lönsamhetsvillkor. Det finns numera en stor mängd studier som visar att det genomsnittliga hushållets betalningsvilja för att bo med hyresrätt inte systematiskt skiljer sig från betalningsviljan för att bo med bostadsrätt om bostäderna i övrigt har likvärdiga kvaliteter. Detta betyder att man kan beräkna hushållens betalningsvilja för hyresboende med utgångspunkt från priser på bostadsrätter och därmed förenade avgifter till föreningen. Boendekostnaden för att bo med bostadsrätt utgörs dels av en kapitalkostnad, dels en avgift till bostadsrättsföreningen. Den senare uppgår till i genomsnitt 565 kronor per kvadratmeter (kr per kvm) och år i kommuner med fler än invånare. För beräkning av kapitalkostnaden förutsätts att hushållet lånar till hela köpeskillingen till sex procents ränta och att man får full skattereduktion. Det finns naturligtvis fler modeller att beräknad boendekostnaden för att bo med bostadsrätt, men ett flertal studier har visat att detta sätt att beräkna boendekostnaden ger den mest korrekta informationen om hushållens betalningsvilja för hyresboende. I tabell 10 visas medelpriset och månatlig boendekostnad för befintliga bostadsrätter i varje tillväxtregions centralort eller med andra ord varje regions största kommun. Den månatliga varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 15

16 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 16 boendekostnaden för dessa bostäder har beräknats genom att summera hushållens kapitalkostnad då man förutsätter lån till hela köpeskillingen med sex procent ränta och full skattereduktion. Till dessa kostnader läggs den genomsnittliga avgiften till föreningen som uppgår till 565 kr per kvm och år. Tabell 10 Priser och boendekostnader för bostadsrätter 2001 i tillväxtregionernas största kommun Kommun Medelpris Boendekostnader kvm och år Stockholm Göteborg Uppsala Helsingborg Malmö Örebro Linköping Umeå Jönköping Halmstad Västerås Växjö Karlstad Nyköping Oxelösund Trollhättan Kalmar Karlskrona Borås Gotland Falun Borlänge Gislaved Kristianstad Källa: Mäklarsamfundet och SCB. I huvuddelen av tillväxtregionernas centralorter var medelpriserna på befintliga bostadsrätter år 2001 högre än under de närmast föregående åren. Men trots detta blir i normalfallet de månatliga boendekostnaderna inte särskilt höga. Dessa månadskostnader är i normalfallet likvärdiga med hushållens betalningsvilja för hyresrätt under förutsättningen att bostäderna i övrigt är jämförbara. I samtliga tillväxtregioners centralorter, utom i Stockholm, var det möjligt att få tillgång till en bostadsrätt av genomsnittlig kvalitet till en kostnad på mellan 650 och kr per kvm och år. Eftersom bostadsrättspriserna varierar starkt med bostadens kvaliteter betyder detta att man i var och en av tillväxtregionernas största kommuner kunde köpa en bostadsrätt med en boendekostnad som var väsentligt lägre än kr per kvm och år. I andra delar av tillväxtregionerna är i normalfallet boendekostnaden för befintliga bostadsrätter väsentligt lägre mellan 500 och 800 kr per kvm och år. I Stockholm var medelpriset på bostadsrätter avsevärt mycket högre än i alla andra tillväxtregioners centrala delar. I Stockholm var boendekostnaderna i genomsnitt kr per kvm och år för befintliga bostadsrätter. Detta höga pris beror till stora delar på att antalet bostadsrätter är kraftigt överrepresenterade i Stockholms innerstad där priserna är betydligt högre än i andra delar av kommunen. Detta betyder att det även inom Stockholms kommun gick att köpa en bostadsrätt i flertalet förorter till priser som gav en boendekostnad på mindre än kr per kvm och år. Ovanstående redovisning av kostnader för att bo med bostadsrätt ger också en ganska precis bild av hushålls betalningsvilja för att bo med hyresrätt i var och en av centralorterna om man förutsätter att dessa hyresrätter har samma kvaliteter som befintliga bostadsrätter. Med redovisad betalningsvilja för befintliga bostads- och hyresrätter är det tydligt att man inte kunde motivera omfattande nyproduktion av varken bostads- eller hyresrätter med normala lönsamhetsvillkor annat än i Stockholm om inte de nyproducerade bostäderna hade tillförts kvaliteter inklusive lägeskvaliteter som avvek starkt och positivt från genomsnittsbostaden i 16 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

17 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 17 befintligt bestånd. Tidigare studier har nämligen klargjort att betalningsviljan för nyproduktion i sig är försumbar för hyresbostäder och relativt begränsad för bostadsrätter. Den nyproduktion av bostadsrätter som genomförts under de senaste åren koncentrerades därför till kommuner med relativt höga priser på befintliga bostadsrätter och i dessa kommuner kom nyproduktionen till i de mest attraktiva miljöerna och i normalfallet utmärktes också nyproducerade bostäder av andra kvaliteter som hushållen var beredda att betala för. Denna inriktning på nyproduktionen av bostadsrätter har motiverat högre priser än den allmänna prisnivån på befintliga bostadsrätter. Analyserar man hushållens betalningsvilja för nyproducerade hyresrätter med olika lägesegenskaper finner man att hushållens betalningsvilja för nyproducerade hyresrätter med innerstadskvaliteter i normalfallet är större än kr per kvm och år i Stockholm. I ytterligare några lägen i Stockholms kommun uppgår hushållens betalningsvilja för nyproducerade hyresrätter till kr per kvm och år. För de allra flesta områden på längre avstånd från innerstaden faller betalningsviljan för nyproducerade hyresrätter till nivåer som är lägre än kr per kvm och år. Nyproduktion av hyresbostäder i dessa miljöer har inte bedömts som tillräckligt fördelaktig varken av privata eller kommunala bostadsföretag. Motsvarande analyser för andra lokala bostadsmarknader utanför Stockholms kommun visar att det endast finns några få miljöer med särskilt attraktiva egenskaper där hushållen är beredda att acceptera en hyra på ungefär 1300 kronor kvadratmeter och år. Genomför man motsvarande analyser i landets övriga tillväxtregioner blir resultaten ännu tydligare. Antalet miljöer där nyproduktion av hyresbostäder kan generera en betalningsvilja som motiverar mera omfattande nyproduktion är synnerligen begränsat. Med denna bakgrund är det uppenbart att den låga produktionen av hyresbostäder sedan mitten av nittiotalet framförallt beror på begränsningar i hushållens betalningsvilja för nyproducerade hyresbostäder. Om det är riktigt att hushålls betalningsvilja inte påverkas systematiskt av vald upplåtelseform kan man emellertid fråga sig varför det inte byggts högkvalitativa hyresrätter i miljöer där hushållens betalningsvilja var hög. Det finns framförallt två förklaringar till detta. Den ena förklaringen är att det ur ett investerarperspektiv i normalfallet är fördelaktigare att nyproducera bostadsrätter än hyresrätter. Huvudskälet till detta är att nyproduktion av hyresrätter i normalfallet är förenad med högre risk än nyproduktion av bostadsrätter och att högre risk medför större krav på betalningsvilja från hushållen. Detta resonemang utvecklas närmare i följande kapitel. Den andra förklaringen till att nyproduktion av hyresbostäder inte genomförts i de mest attraktiva kommunernas mest attraktiva lägen trots konsumenternas höga betalningsvilja är att både privata och kommunala bostadsföretag gjort bedömningen att de institutionella villkoren på hyresmarknaden inte skulle ha medgett hyreskrav som fullt ut speglade konsumenternas betalningsvilja. Skall produktionen av hyresbostäder öka och återställas krävs avgörande förändringar av de bostadspolitiska premisserna inklusive möjligheter att i nyproduktionen sätta hyror som motsvarar konsumenternas betalningsvilja. Annars kommer sannolikt produktionen av bostäder i flerfamiljshus att fortsätta att vara starkt koncentrerad till bostadsrätter. varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 17

18 bostadsbyggande.qxd :54 Sida Hyra och kostnader FÖREGÅENDE AVSNITT visar att framförallt produktionen av hyresrätter påverkats negativt av omläggningen av bostadspolitiken, även om produktionen av samtliga upplåtelseformer minskat jämfört med första delen av 1990-talet och även i landets ledande tillväxtregioner. Med nuvarande regler och marknadsvillkor blir nyproduktionen av reguljära hyresrätter mycket begränsad. I många regioner är betalningsviljan alltför låg i förhållande till produktionskostnaderna och i ett ytterst fåtal regioners mest attraktiva delar, där betalningsviljan är tillräckligt hög, har investerarna bedömt att produktion av bostadsrätter är mer lönsam. En central fråga i diskussionen om villkoren för nyproduktion av hyresrätter är vilken hyra man måste ta ut för att kalkylen skall gå ihop. För att förstå detta måste man analysera kalkylförutsättningarna för en planerad bostadsinvestering. Det kan gälla ett kommunalt eller privat bostadsföretag. Grundkalkylen är i princip lika. I detta kapitel analyseras två av de grundläggande kostnadsposterna och kalkylförutsättningarna. Det gäller: Hyror förhandlad och korrekt hyra Produktionskostnader Hyresnivå förhandlad och korrekt hyra En grundförutsättning för produktion av nya hyresrätter är att betalningsviljan bland presumtiva hyresgäster minst uppgår till investerarens kalkylerade hyresbehov. Beslut att bygga hyresrätter måste föregås av en analys av dels den allmänna betalningsviljan på orten eller i området dels en analys av vilka speciella kvaliteter det planerade projektet har. Skall en bostadsinvestering genomföras och den generella betalningsviljan är lägre än en normalt kalkylerad hyra måste man tillföra projektet sådana kvaliteter att betalningsviljan stiger. På många lokala marknader är den generella betalningsviljan så låg att det inte är möjligt att nyproducera hyresrätter utan förluster eller för stora risker för investeraren. I de största tillväxtmarknaderna är emellertid betalningsviljan i attraktiva lägen tillräckligt hög för att motivera nyproduktion. Om detta grundvillkor är uppfyllt återstår att bedöma om den beräknade hyresnivån kan accepteras inom ramen för bruksvärdessystemet. För att förstå detta måste man klarlägga hur hyressättningssystemet fungerar. Hur fungerar hyressättningen för nyproducerade bostäder? Gäller samma regler för kommunala bostadsföretag som för privata fastighetsföretag? Får kommunala bolag sätta vilka hyror de vill? Vilken betydelse har det om det finns förhandlingsordning? Vilka regler gäller om man tillämpar blockuthyrning? Hyreslagen och hyresförhandlingslagen Hyreslagen bygger på grundprincipen att en ny hyresgäst och hyresvärden fritt kan avtala om hyran. Man ville i slutet av sextiotalet, när den nuvarande hyreslagen infördes, avveckla hyresregleringen som gällt sedan andra världskriget och som allmänt ansågs ha negativa effekter för hy- 18 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

19 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 19 resmarknaden. Istället infördes bruksvärdesystemet. I praktiken har emellertid avtalsfriheten»modifierats«så att den närmast upphört att existera för privata bostadsföretag. Detta har skett stegvis och genom olika regelsystem. Lagändringar som mer än andra påverkat hyressättningen är bestämmelserna om de kommunala bolagens hyresledande roll och införandet av hyresförhandlingslagen. De kommunala bostadsföretagen är hyresledande på ett indirekt sätt. Hyran får visserligen enligt huvudprincipen sättas fritt. Men eftersom hyran vid tvister skall fastställas till en nivå som inte påtagligt överstiger hyran i en jämförbar lägenhet i det kommunala beståndet blir avtalsfriheten begränsad. Reglerna i hyresförhandlingslagen innebär att fastighetsägare kan tvingas att förhandla alla hyror i sitt hus med en hyresgästförening. Förhandlingsskyldigheten regleras dels i lagen dels i särskilda ramavtal som kallas förhandlingsordningar. De flesta förhandlingsordningar har ingåtts genom frivilliga överenskommelser mellan hyresgästföreningar och fastighetsägare. Om fastighetsägaren inte vill teckna förhandlingsordning eller säga upp en sådan, kan hyresnämnden på hyresgästföreningens begäran tvinga fastighetsägaren att teckna eller stanna kvar i förhandlingsordningen. Detta förutsätter dock att ett flertal av hyresgästerna i huset vill att förhandlingsordning skall införas eller bibehållas. Då hyresgästföreningen har en stark ställning på marknaden väljer flertalet fastighetsägare att teckna förhandlingsordningar. Fastighetsägare som står utanför riskerar starka påtryckningar. Det kan dessutom ibland vara praktiskt att enbart förhandla med en organisation istället för med ett stort antal enskilda hyresgäster. Förhandlingsordningar innebär alltså att fastighetsägare inte får träffa avtal direkt med hyresgästen, varken om inflyttningshyra eller om andra villkor. Överenskommelser om förhandlingsordning är bindande för hyresgästen. Det finns dock en möjlighet för hyresgästen att få sådana överenskommelser omprövade. (Detta behandlas längre fram i texten.) En enskild hyresgäst har rätt att om han så vill gå ur förhandlingsordningen och förhandla själv. Hyresgästen måste dock ha hyrt bostaden i minst tre månader. Denna regel har tillkommit för att förhindra att det träffas avtal om inflyttningshyra som är högre än de som hyresgästföreningen tidigare accepterat. Hyresförhandlingslagens bestämmelser om förhandlingsordningar har således inneburit att den tidigare grundprincipen om avtalsfrihet förlorat betydelse. Strandning och rätten att få hyrans skälighet prövad Då fastighetsägare förhandlar med hyresgästföreningar om hyror i nya bostäder kan det givetvis hända att parterna inte kommer överens och förhandlingarna strandar. Fastighetsägaren har då rätt att trots förhandlingsordningen försöka komma överens med hyresgästerna direkt. Fastighetsägaren kan också hänskjuta frågan om hyrorna till prövning hos en hyresnämnd. Enligt reglerna i hyreslagen, som är mycket komplexa i detta avseende, har hyresgästen vanligtvis möjlighet att omedelbart efter det att han träffat hyresavtal med fastighetsägaren begära att få hyran sänkt. Om hyresvärden inte går med på det, kan hyresgästen hänskjuta frågan till hyresnämnden för prövning. Kommer hyresnämnden fram till att hyran skall sänkas, får den nya lägre hyran börja gälla tidigast sex månader från det hyresavtalet ingicks (55 c ). Dessa regler gäller även om det finns förhandlingsordning. Enligt reglerna i hyresförhandlingslagen kan hyresgäster i hus med förhandlingsordning dessutom få sin inflyttningshyra omprövad tre månader efter det att hyran började gälla (22 ). varför byggs det så lite och hur kan bostadsbyggandet öka? 19

20 bostadsbyggande.qxd :54 Sida 20 Hyresgäster hos kommunala bostadsföretag har samma rättigheter som hyresgäster i privatägda bostäder. Följande bör dock beaktas: Reglerna innebär att en fastighetsägare inte kan vara säker på att den hyra han avtalar med en ny hyresgäst blir gällande. Här finns emellertid en skillnad mellan de kommunala bolagen och de privata. Eftersom de kommunala bolagens hyror är normerande är deras hyror i princip omöjliga att få sänkta. Man skulle därför kunna säga att hyresgäster i det privata beståndet har en starkare rättsställning än de i det kommunala beståndet. Å andra sidan är de kommunala bolagen skyldiga att följa självkostnadsprincipen, vilket stärker deras hyresgästers ställning. Hyresnämndens prövning Regeln om hur hyran skall bestämmas finns i 55 hyreslagen. Hyresnämnden skall, när parterna tvistar, fastställa hyran till skäligt belopp. En hyra anses skälig när den inte påtagligt överstiger hyran i en jämförbar lägenhet hos det kommunala bostadsbolaget på orten. Om det saknas jämförbara lägenheter, gör hyresnämnden en mer allmän skälighetsbedömning, men man utgår då främst från hyresläget hos det kommunala bolaget. Det är relativt få hyror som prövas i hyresnämnden. Det beror främst på att de privata hyresvärdarna genom sin fastighetsägarorganisation och hyresgästföreningen håller sig underrättade om de hyror som hyresledande kommunala bolag sätter i sitt bestånd och anpassar sina överenskommelser till dessa. Partsorganisationerna följer också de avgöranden som träffas i nämnden och anpassar sina överenskommelser till de riktlinjer som bestäms i nämnden. Bruksvärdesystemet, som var tänkt att ersätta en hyresreglering, har således utvecklats till ett slags hyresregleringssystem. Korrekta hyror De kommunala bolagen behöver i sin hyressättning inte ta hänsyn till de effekter som deras hyror får hos privata bostadsföretag. Hyreslagen sätter inte upp några hinder för kommunala bolag att tillämpa en total hyresutjämning i beståndet, att bortse från lägenheters bättre eller sämre läge eller att hyrorna inte täcker bolagens kostnader. Sådana hinder kan dock finnas i andra regelsystem till exempel vad gäller självkostnaderna. Om ett kommunalt bolag väljer att ta ut hyror i en nyproducerad fastighet, som inte täcker kostnaderna, anses hyrorna enligt avgörandet i det så kallade S:t Eriksmålet inte vara»korrekta«. Konsekvensen blir att dessa hyror inte får ligga till grund för hyressättning i det privata beståndet. Dessa hyror får alltså inte utgöra jämförelsematerial vid en prövning enligt bruksvärdesystemet. Däremot behöver, som sagts, hyran hos det kommunala bolaget inte höjas. Men hur är förfarandet när det uppstår tvist om hyran i ett nybyggt privatägt hus om det inte finns någon korrekt hyra att jämföra med? För att försvåra problemet kan vi anta att det på orten byggts mycket få eller inga nya hyreshus under senare år. Enligt bruksvärdesystemet skall det i princip inte spela någon roll vad det kostat att uppföra huset. I sin allmänna skälighetsbedömning måste då hyresnämnden jämföra med det befintliga beståndet. Det uppstår då en uppenbar risk för att den hyra som hyresnämnden bestämmer inte täcker kostnaderna för det nyproducerade privata hyreshuset. Så var fallet i S:t Eriksmålet med dåvarande förutsättningar och ränteläge. Det privata fastighetsföretaget fick en ny hyra som visserligen var högre än i den kommunala hyresrätten i S:t Eriksområdet, men som ändå inte täckte kostnaden för investeringen. Utgår man i stället från att tvisten om hyran uppstår i ett nybyggt hus hos ett kommunalt bo- 20 Bostadsbyggande i tillväxtregioner

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1

Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1 Mäklarstatistik - t.o.m. november 2012 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under november månad 2012. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1

Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1 Mäklarstatistik - t.o.m. september 2012 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under september månad 2012. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist

Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist Hur ser bostadsefterfrågan ut från marknadens perspektiv? Ted Lindqvist TMR ÖPPET FORUM FÖR BOENDEPLANERING 215-6-17 1 Antal Varför så få hyresrätter? eventuell avveckling av ränteavdrag betyder mindre

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1

Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1 Mäklarstatistik - t.o.m. februari 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under februari månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1

Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1 Mäklarstatistik - t.o.m. maj 2013 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under maj månad 2013. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under de senaste

Läs mer

Regionala förutsättningar för nya bostäder

Regionala förutsättningar för nya bostäder Regionala förutsättningar för nya bostäder Ett kunskapsunderlag inför bostadsrådslagen 2005 Göteborgsregionens kommunalförbund ESSUNGA TROLLHÄTTAN ORUST LILLA EDET E6 ALINGSÅS STENUNGSUND TJÖRN 190 45

Läs mer

Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet

Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet En djupanalys av bostadsbyggandets grundläggande villkor Slutrapport 2015-01-09 Sveriges Byggindustrier är en rikstäckande bransch- och arbetsgivarorganisation

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. januari 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med januari månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Hemförsäkringen för SBCs medlemmar

Hemförsäkringen för SBCs medlemmar Hemförsäkringen för SBCs medlemmar SPECIELLT FRAMTAGEN FÖR DIG SOM BOR I BOSTADSRÄTT:» Konkurrenskraftigt pris» Avbeställningsskydd vid resa» Allrisk drulle bostadsrätt Ett smart sätt att få en tryggare

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med mars månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 Svag husköpkraft kan hämma tillväxten i storstäderna De regionala skillnaderna i husköpkraft är stora. Den lägsta husköpkraften finns i storstäderna. Här

Läs mer

IF Metalls kompetensbank

IF Metalls kompetensbank IF Metalls kompetensbank Bakgrund, syfte och funktion Anders Fredriksson 2013-10-15 2 BAKGRUND Kongressbeslut 2011 om att arbeta för halverad långtidsarbetslöshet Hög arbetslöshet inom förbundets verksamhetsområden

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Ungas etablering på bostadsmarknaden

Ungas etablering på bostadsmarknaden Ungas etablering på bostadsmarknaden en problembeskrivning med förslag till lösningar Stockholm den 3 augusti 2006 Roger Bernow Ted Lindqvist 2 (24) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Unga flyttar till tillväxtregioner...3

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1

Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Mäklarstatistik - t.o.m. april 2015 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik till och med april månad år 2015. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform:

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1

Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1 Mäklarstatistik - t.o.m. mars 2014 1 Följande rapport avser de försäljningar som rapporterats in till Mäklarstatistik under mars månad 2014. Nedan följer en kort sammanfattning i punktform: Under de senaste

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter

Presumtionshyror. Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter 0 (11) Presumtionshyror Åtgärder för att öka byggandet av hyresrätter En utvärdering av systemet med presumtionshyror och förslag till stimulanspaket för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Läs mer

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(10) Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2009 BO0404 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014

Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014 Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014 Sidan 3 Småhusmarknaderna accelererar Sidan 6 Försiktiga förväntningar Sidan 7 Dämpad uppgång i Stockholm Sidan 9 Stabilt uppåt i Göteborg Sidan 11 Malmö i täten

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2014-1 122 000 BOSTÄDER SAKNAS I STOCKHOLMS LÄN Bostadsbristen hotar regionens tillväxt och utveckling FLER BOSTÄDER KRÄVS FÖR EN VÄXANDE STORSTAD Det saknas 121 975

Läs mer

Kommunerna och obalanserna på bostadsmarknaden

Kommunerna och obalanserna på bostadsmarknaden Kommunerna och obalanserna på bostadsmarknaden slutrapport från programberedningen Boendepolitik programberedningen Boendepolitik Svenska Kommunförbundet programberedningen Boendepolitik 118 82 Stockholm

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer