HÄSTEN. i Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄSTEN. i Jönköpings län"

Transkript

1 HÄSTEN i Jönköpings län

2 Projektägare LRF i Jönköpings län Samarbetspartners har varit LRF i Jönköpings län, Hushållningssällskapet i Jönköpings län, Vaggeryds kommun och Vaggeryds Näringslivsråd Styrgruppen har bestått av Eva Engström, LRF, Karin Eickhoff, Hushållningssällskapet, Kristin Stark, Vaggeryds kommun och PO Toftgård, Vaggeryds Näringslivsråd Intervju med ridskoleryttare av Jenny Andersson Skriften är utförd till text och layout av Ylva Larsson Foto av Ylva Larsson, där inget annat anges Finansierad av Jordbruksverket Tryckt hos Skilltryck 2007

3 Hästen i Jönköpings län En kartläggning av utvecklingsmöjligheterna av hästföretagande i länet av Lantbrukarnas Riksförbund i Jönköpings län, Hushållningssällskapet i Jönköpings län, Vaggeryds kommun, Vaggeryds Näringslivsråd och Ylva Larsson Ett projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande Finansierat av Statens Jordbruksverk

4 4 Innehåll Sammanfattning....6 Bakgrund...7 Politiska incitament...8 Miljömålen...8 Landsbygdsprogrammet...9 Tidigare genomförda projekt...10 Kort historik...11 Hästen i siffror...12 Hästen i kommunerna...14 Rid- och körvägar...14 Konflikter...14 Investeringar...15 Kommande investeringar...15 Hästen i skolan...16 Hästföretagande...17 Att utveckla...17 Föreningsbidrag...17 Antalet hästar...17 Gödsel...18 Hästhållning...18 Annorlunda häst...18 Behov...18 Diagram...19 Hästen kostar...20 Foder...20 Strö...20 Stallplats...21 Bete...21 Hovslagare...21 Veterinärer...21 Försäkringar...21 Träning...22 Transporter...22 Utrustning...22 Hästen i ekonomin...23 Spel...23 Ger jobb...23 Ideellt arbete...23 Lantbruk...23 Varor och tjänster...24 Ridsport...24 Avel...24 Turism...24 Låg och hög ersättning...24 Hur hästen används...25 Ryttartävlingar...25 Annan tävlingsridning...25 Travsport...25 Körning...26 Turridning...26 Nöje och rekreation...26 Arbetshästar...27 Register...27 Evenemang...27 Mjuka värden...28 Jämställdhet...28 Handikappidrott...28 Sjukgymnastik...28 Grön rehabilitering...28 Livsstilsboende...28 Vardaglig kontakt...28 Tillgodoser nya behov...28 Utbildning och rådgivning...29 Grundskola...29 Praktik...29 Högskola...29 Gymnasium utanför länet...29 Folkhögskola...29 Samordning saknas...29 Rådgivning...30 Utbildningsbehov...30 Enkätsvar...30 Öka kunskaperna...31 Internet...31 Utbildningsmöte...31 Priskänslighet...31 Samverkan...31

5 5 Hästföretagaren...32 Företagande...32 Uppstallning...32 Grovfoder...32 Gödsel...32 Rid- och körvägar...32 Hästen som hobby...33 Äga häst...33 Uppstallning...33 Rid- och körvägar...34 Hobby eller jobb...34 Orsaker till att inte ha häst...34 Hästen och lantbrukaren...35 Mark...35 Foder...35 Gödsel...35 Inackordering...35 Inrikta mot häst...35 Goda utsikter...41 Nya jobb...41 I paket...41 Travtriangel...41 Formbar bildning...41 Extra pengar...41 Bra natur...41 Bra bete...42 Bra grovfoder...42 Färgstarkt...42 Intervju med ridskoleelever...43 Respondenter...43 Frågeställningar...43 Resultat...43 Öppet forum om framtidens hästföretagande...45 Hästvänligast Hästföretagarna...45 Hobbyhästägarna...46 Infrastruktur...36 Rid- och körvägar...36 Hästföretagarna...36 Hästen som hobby...36 Konflikter...36 Kommunal planering...37 Gemensam arena...37 Metodik...47 Intervjuer med kommunala företrädare, formulär...48 Enkät till hästföretagare, formulär...49 Enkät till personer med hästen som hobby, formulär...51 Enkät till lantbrukare, formulär...53 Hästsportens organisationer...bakre pärmen Kvalitetssäkring...38 Legitimering...38 Grön rehabilitering...38 Hästföretagare...38 Statushöjning...38 Resultat av enkäter, tabeller och diagram på Faror och hot...39 Okunskap...39 Finansiera intresset...39 Kundbemötande...39 Skråtänkande...39 Ridskolestagnation...39 Lågkonjunktur...40 Regelverk...40 Spelmonopolet...40

6 6 Sammanfattning Syftet med denna förstudie är att kartlägga hästnäringen i Jönköpings län. Kartläggningen i sin tur ska utgöra ett underlag för att utveckla ett långsiktigt hållbart hästföretagande i länet. Detta förväntas innebära ett flerårigt hästprojekt. Projektet finansieras av Jordbruksverket ur de medel från satsningen på hästnäringen som regeringen beslutade om i början av I förstudien ingår LRF i Jönköpings län, Hushållningssällskapet i Jönköpings län, Vaggeryds kommun och Vaggeryds Näringslivsråd, med LRF som projektägare. Under arbetet med kartläggningen har information samlats in genom tre enkäter; en till hästföretagare, en till personer med hästen som hobby och en till lantbrukare. Dessutom har telefonintervjuer gjorts med företrädare för länets 13 kommuner, efter att dessa först tillsänts frågeformulär. I maj 2007 genomfördea ett öppet forum på Tallnäs stiftsgård i Vaggeryds kommun med såväl hästföretagare som personer med hästen som hobby. Deltagarna arbetade i grupper med olika utvecklingsområden inom hästnäringen som de sedan rangordnade. I oktober 2007 hölls ett möte i Huskvarna kring utbildning och rådgivning med deltagare som på olika sätt verkar inom hippologisk utbildning. Deltagarna bildade en referensgrupp för att föra diskussionen om utbildning och kompetenshöjning. I övrigt har information inhämtats från rapporter gjorda inom hästnäringen, från olika företags och organisationers hemsidor på internet samt genom intervjuer med personer verksamma inom hästnäringen. Denna skrift redovisar ekonomin kring hästen, dels genom vad hästen kostar sin ägare, enligt en grundmall framtagen av Catharina Svala och omarbetad av projektet Häst i Halland av Elisabeth Falkhaven, Hushållningssällskapet. Ekonomin kring hästen i ett vidare samhällsperspektiv har sammanställts enligt en modell ur rapporten Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige av Dag Johansson, Hans Andersson och Anna Hedberg. Skriften redovisar även hästens plats i de regionala miljömålen och landsbygdsprogrammet, i länets 13 kommuner, hur hästen används, utbildningssituationen för dem som ägnar sig åt häst i länet, resultaten av de nämnda enkäterna, möjligheterna kring infrastruktur och kvalitetssäkring som var prioriterade områden vid öppet forum, en intervju med ridskoleelever samt de faror och hot respektive goda utsikter som kan skönjas för hästnäringen i länet. Resultaten som detta projekt har kunnat se är att hästen är en betydande landskapsvårdare som betar uppskattningsvis minst hektar samt behöver ungefär dubbelt så stor areal mark till grovfoder och spannmål i Jönköpings län. Konflikterna kring markanvändning är inte stora i länet, mer än för några ridanläggningar som konkurrerar med växande tätorter om rörligheten utanför anläggningarna. Hästen ger upphov till uppskattningsvis minst heltidsarbeten i länet. De flesta anställningarna finns på ridskolor, i övrigt består arbetsmarknaden till största delen av små ensamföretagare. De flesta av dessa arbetar inte heltid med sitt hästföretag. Den främsta yrkesinriktningen är att ta emot inackorderingshästar. Den inriktning som betecknas som mest utvecklingsbar av kommunerna i länet är turism. Länet anses ha potential att öka hästföretagandet. Allmänt anses att det finns behov av utbildning bland hästföretagare, särskilt inom företagande; företaget har startats på grund av hästintresse, inte på grund av intresse för företagande. Hästföretagarnas håg för att lära mer om att driva företag är dock liten i länet. Utbildning i mer hästnära frågor har större attraktionskraft, men samordning saknas av det utbud som finns. Utbudet blir därmed svåröverskådligt. Hästföretagare i länet efterlyser en form av kvalitetssäkring, som kan höja statusen på respektive sysselsättning. En sådan skulle även ge ökat affärsfokus och ställa krav på egen fortbildning och professionalisering. Rid- och körvägar, hästen i kommunal planering samt en gemensam arena för all slags hästsport är områden som anses viktiga av såväl hästföretagare som personer med hästen som hobby. Majoriteten av ryttare och kuskar i länet har tillgång till bra rid- och körvägar, men beläggning som stenkross begränsar framkomligheten, liksom växande urbanisation kring större tätorter. En arena för all slags hästsport skulle bidra till att minska skråtänkandet mellan de olika hästsportgrenarna, vilket skulle göra hästsporten starkare utåt.

7 7 Bakgrund Ämnet i denna skrift är att redovisa en kartläggning av hästnäringen i Jönköpings län. Detta ska i sin tur utgöra ett underlag för att utveckla ett långsiktigt hållbart hästföretagande i länet. Långsiktigt hållbara är hästföretag där företagaren vuxit i sin företagarroll, utvecklat kompetens i hästhållning och utövar en större affärsmässighet i branschen. Ett växande entreprenörskap och utveckling av fler nischer inom hästnäringen hör också till. Hästnäringen kommer då att via företagsutveckling ha skapat en ökad kunskap och en förståelse för marknaden och kunden. Nätverk och processer med ekonomisk bärighet har fogats in, vilket kontinuerligt tillför branschen kompetens, förnyelse och en framstående position i näringslivet. Studien ska lägga grunden för ett flerårigt arbete med syfte att skapa förutsättningar för att göra hästnäringen till en uthålligt bärande näringsgren på landsbygden i Jönköpings län. Förarbetet förväntas leda till ett flerårigt hästprojekt med finansiering av bland annat Landsbygdsprogrammet. Förväntat resultat av ett sådant långsiktigt projekt: Affärsmässiga hästföretag Utbildningsinsatser och forskning som följer näringens utveckling Företagare som är trygga och kunniga i sin företagarroll Ökad kunskap kring hästhållning Ökad kunskap om marknaden och kunden Ökad samverkan mellan lantbruksföretag, etablerade hästföretagare och myndigheter Ökad samverkan mellan aktörerna i länets hästnäringar Ökad sysselsättning I arbetsprocessen har använts enkäter, intervjuer, ett öppet forum om hästnäringens framtid samt ett seminarium om kompetens och rådgivning.

8 8 Politiska incitament Miljökvalitetsmålen Riksdagen antog miljökvalitetsmål för landet, ytterligare ett lades till Miljömålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Strävan är att de stora miljöproblemen ska vara lösta till nästa generation. Det innebär att alla viktiga åtgärder ska vara lösta till år 2020 (klimatmålet 2050). Ett rikt odlingslandskap Bland riksdagens 16 miljömål har hästen en tydlig roll i miljömålet som rubriceras Ett rikt odlingslandskap. Framför allt handlar det om att hålla markerna öppna med bete, men också om att underhålla landsbygdens byggnader. Hästen står för ett betydande tuggande när det handlar om att hålla ett öppet odlingslandskap. Med minst hästar i länet 1 som i genomsnitt betar 0,39 hektar 2 innebär det minst hektar betad mark. Hästarna äter dessutom grovfoder och spannmål, och arealen som går åt till detta är ungefär dubbelt så stor som den till bete 2. Hästar betar mark som riskerar att växa igen då korna minskar i antal och koncentreras till större gårdar. Samtidigt har tendensen varit att spannmålsodlingen minskar i länet, tidigare vallar blir bete och tidigare beten blir lämnade outnyttjade 3. Mindre lantbruk har blivit hästgårdar i stället för att stå öde eller omvandlas till sommarstugor utan djur, där ekonomibyggnaderna inte nyttjas. I länet I Jönköpings län innebär målet att samtliga ängs- och betesmarker år 2010 ska skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Den hävdade ängsmarken ska utökas med minst 120 hektar och den hävdade skogsbetesmarken med minst 100 hektar jämfört med För de kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnaderna i lantbruket ska det finnas ett handlingsprogram framtaget senast Småbiotoperna ska vara minst lika många som i dag 4. Hur det gått Under 2006 konstaterades att arealen hävdad ängs- och skogsbetesmark inte kommer att nå sina mål inom utsatt tid. Detta trots att arealen bete med miljöersättning ökat i länet. Dock har skogsbetet endast ökat med 13 hektar mellan 2001 och Däremot kan det finnas skogsbete utan miljöersättningar, vilket kan innebära att arealen skogsbete egentligen är större än den som är med i miljöersättningssystemet. Även värdefulla småbiotoper hotas av igenväxning, men detta kan balanseras av att länsstyrelsen har lämnat restaureringsstöd till 160 hektar betesmark. Även här anses det dock svårt att nå målet. Hösten 2007 konstaterades ånyo att målen hamnar för långt i fjärran. Jordbruksverket föreslog då att ängsarealen skulle fyrdubblas på nationell nivå och att ett nytt delmål skulle sättas för att bevara byggnader och miljöer 4. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap syftar både till att hålla markerna öppna genom bete, dels till att underhålla kulturhistoriskt intressanta byggnader. Bilden är från Nästa utanför Värnamo.

9 9 Betespooler Ett problem är ofta att hästgårdarna inte har så mycket mark och att marken som behöver betas inte finns på praktiskt avstånd från hästgårdarna 5. LRF har startat hemsidan Vid en titt här under hösten -07 fanns endast en betesmark inlagd i länet; på 5 hektar i Aneby kommun. Fler miljömål Hästen påverkar även miljön ifråga om följande miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. Att använda hästen i skogsbruk, parkskötsel, sophantering, jordbruk och andra hästdragna arbeten ger inte motorernas avgaser och oljeförbrukning. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska ligga på en nivå som inte gör människans påverkan på klimatsystemet farlig, enligt miljömålet Begränsad klimatpåverkan. I länet ska utsläppen av växthusgaser i snitt vara minst tio procent lägre än Detta delmål kan redan ha nåtts, men nationellt anses miljökvalitetsmålet bli mycket svårt att uppnå, även om länets invånare har ansträngt sig väl, eftersom påverkan är global 4. Frisk luft Miljömålet Frisk luft är minst lika positivt påverkat av hästdragna arbeten. Negativt påverkat blir det i likhet med målet Begränsad klimatpåverkan av hästtransporter, antingen de sker med lastbil eller trailer dragen av personbil, ofta av jeep-typ. Även detta mål anses svårt att nå 4. Ingen övergödning Miljömålet Ingen övergödning påverkas av djurhållning och jordbruk. Urlakning av gödselstackar hindras om platta används, men då gödseln innehåller mycket strömedel är urlakningen av hästgödsel mindre än för andra djurslag. Naturens långa återhämtningstid påverkar hur möjligt det är att uppnå målet inom utsatt tid. Målet är redan uppnått för fosfor, och beräknas klaras för kväve och ammoniak. För sistnämnda kemikalie gäller dock att antalet djur inte ökar 4. Ett rikt växt- och djurliv Hästens betande bidrar till en miljö där fler arter kan leva vidare. Miljömålet innebär att förlusten av biologisk mångfald ska vara hejdad i länet ska situationen ha förbättrats så att de hotade arterna minskat med minst 30 procent jämfört med 2000, utan att fler arter försvunnit. Miljömålet antogs 2006 för Jönköpings län. Noter: 1. Beräkning sidan Jordbruksverkets kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige, rapport 2005:5. 3. Landsbygdsprogram Hästen, samhället och planeringen, SLU 2004 av Ylva Larsson. Landsbygdsprogrammet Det nya landsbygdsprogrammet för åren har involverat hästen på ett annat sätt än de tidigare politiskt grundade planerna för landsbygden i Jönköpings län. Landsbygdsprogrammet ska uppmuntra landsbygdens utveckling i länet, ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det finansieras både av EU-budgeten och staten. Stärker miljömål Landsbygdsprogrammet stärker det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap, som handlar om att hålla markerna öppna och att bevara kulturhistoriskt intressanta ekonomibyggnader på landsbygden. Det målet poängteras särskilt i landsbygdsprogrammet, och meningen är att avvärja hoten, som är utarmning av biologisk mångfald och jordbrukets omstrukturering som innebär att landskapets naturoch kulturvärden försvinner när ängs- och hagmarker växer igen. Under de närmaste sju åren kan hela 40 procent av jordbruken få generationsväxling, och man räknar med att det är de större mjölkgårdarna som blir fler, tillsammans med nötköttsgårdarna, får- och hästgårdarna. Sedan EU-inträdet har spannmålsodlingen minskat kraftigt och vallodlingen har flyttat in på de bättre åkermarkerna. Betet har tagit över gammal vallodlingsmark. Mjölkkorna har blivit färre, men nötkreaturen är lika många totalt, köttdjuren inräknade, samtidigt som hästar och får ökat i antal. Behöver kompetens I landsbygdsprogrammet uttrycks särskilt att det är de nya bönderna på bland annat hästgårdarna som behöver de kompetensutvecklingsmedel som kommer att bidra till att hålla landsbygden levande. Det kan vara pengar till kurser, studieresor eller rådgivning, enskilt eller i grupp.

10 10 Det konstateras att hästhållning är en morot för att bosätta sig på landsbygden. För att hålla markerna öppna är djurhållningen helt nödvändig, och här är miljöersättningarna ett av de viktigaste medlen. Av länets 201 Natura områden är 68 ängs- och hagmarker, som därmed har internationellt erkända naturvärden. För att förbättra miljön och landskapet vill landsbygdsprogrammet restaurera de typer av småländska fodermarker som det endast finns liten areal kvar av; som slåtterängar och skogsbeten, samt de marker som har betydelse för djurliv eller kulturhistoria. Byggnader Enligt landsbygdsprogrammet bör miljöersättningarna kompletteras med stöd till att investera i rationella stallbyggnader, bra djurhantering och förmedling av betesdjur. Det poängteras som en särskild prioritet att det är en kollektiv nyttighet att underlätta att hålla betesdjur. Man inriktar sig inte på någon särskild sorts betesdjur. Affärsmässiga grunder Hästen återfinns i företagandet på landsbygden, och anknyter även till ökat kvinnligt företagande, som ges särskild uppmärksamhet. Det konstateras att hästen kan kopplas till turism och företagande inom hälsa, omsorg och rehabilitering. En förutsättning för att få stöd är att hästföretagare driver sina företag på affärsmässiga grunder, uttrycker programmet. Hästturism nämns som exempel på sådant som går att presentera i paket med berörda jord- och skogsbrukare och som man vet att det finns internationellt stor efterfrågan på. Pengar till att utveckla turismen kan t ex användas till marknadsföring, kompetensutveckling och till att göra i ordning vandrings-, cykel-, kanot- och ridleder. Tidigare genomförda projekt I Jönköpings län har ytterligare några aktiviteter genomförts med hjälp av EU- eller statlig finansiering, utöver projektet som resulterat i bl a denna skrift. Framtidens hästföretagare 2006 Vaggeryds Näringslivsråd drev projektet Utveckling av framtidens hästföretagare under Syftet var att utifrån regionens och hästföretagens behov av entreprenöriella kunskaper utbilda och samverka för att dels öka tillväxten i hästnäringen och dels höja kompetensen när det gäller företagande. I projektet genomfördes Hästens Dag i Vaggeryd, med hästuppvisningar, kommunmästerskap i hoppning och föredrag inom hästkunskapsområdet. Fyra nätverk bildades, med inriktningarna byggnation och inackordering, foder, hästturism samt hållbart hästföretagande. Individuell rådgivning på företagsnivå genomfördes inom nätverken. Hästverksamhet som näring Under 2005 och 2006 drev Jönköping-Vaggeryds Travsällskap och Vaggeryds kommun projektet Hästverksamhet som näring. Målet var bl a att utveckla travbaneområdet till ett hästområde för hela regionen när det gäller andra hästsporter som körning, hoppning, islandshäst- samt westernridning. Framtidens hästföretagare anordnades en hästdag i Vaggeryd. Denna innehöll paneldebatt med bl a hoppryttaren Malin Baryard och travtränaren Kari Lähdekorpi, gruppföreläsningar samt produktmässa. Hästkörkort Studiecirklar hölls runtom i länet med rubriken Hästkörkortet under Cirklarna genomförde tre gemensamma föreläsningskvällar i Vrigstad, utöver de lokala träffarna. Hästen som naturvårdare Tillsammans med Gnosjö och Värnamo kommuner har Hushållningssällskapet drivit två projekt inom Lokala naturvårdsprojekt under Syftet har varit att öka kunskaperna bland hästägare om hur de själva genom sin hästhållning kan bidra till en bra naturvård. Utvecklat företagande kring hästgödselhantering Under 2004 drev Hushållningssällskapet ett projekt med syftet att kartlägga behovet av utveckling av hästgödselhanteringen i Jönköpings län. Projeket handlade även om att beskriva vilka möjligheter detta kan ha för ett ökat landsbygdsföretagande.

11 11 Kort historik På några decennier under 1900-talet gick hästen från nyttodjur till hobbydjur. På ändå kortare tid har sedan hobbydjuret blivit föremål för alltfler personers försörjning. Hästyrkena har blivit fler, liksom de som arbetar med hästar. Under 1800-talet var det oxen som användes i jordbruket, medan hästen användes vid transporter. Skogsbruket var inte utbrett 1. Håll- och reservskjutsarna fanns kvar tills 1878 och postskjutsarna försvann 1870, när ångbåtslinjer och tåg tog över. Hästarna var av lantras; små, sega och relativt lätta i typen 2. Lanthästen dog ut, i dag finns endast gotlandsrusset kvar. En skrivelse från Kungl Maj:t 1903 om att tillvarata de inhemska hästraserna besvarades från Jönköping med att något sådant hästmaterial inte fanns inom länet. Det var de större gårdarna och regementena som hade de ädlare hästarna. De s k skvadronhingstarna användes i trakterna av Eksjö, där hästaveln följaktligen höll en annan klass än i resten av länet. Sedan Smålands Husarregemente lagts ned 1927 ändrades den bilden till det sämre. Först när ridsporten hade slagit igenom på 60- och 70-talen började ridhästaveln vinna mark igen. Under senare halvan av 1800-talet diskuterade Hushållningssällskapet i länet frågan om att få fram en bättre arbetshästras. Som på många håll i landet blev det s k bergardenner man satsade på. Hästprofilen C G Wrangel bodde i närheten av Jönköping och med hans hjälp köptes både ardenner och ädlare hästar in från utlandet för att förbättra aveln i båda avseendena. Både ston och hingstar såldes dock till andra landsändar i stället för att höja aveln i länet, varför böter och bestämmelser infördes. Jönköpings län låg väl framme). Detta hjälpte emellertid inte ardenneraveln, vars hingstar inte räckte till, och 1929 bildades den första avelsföreningen i länet. Under och strax efter de båda världskrigen exporterades ardenner från länet till krigshärjade länder, under det första i ganska omfattande grad blev russ och fjordhäst premieringsbara i länet, och sedan dess har övriga raser följt. I början av 50-talet sjönk antalet hästar kraftigt i länet och dåvarande RLF motionerade hos Hushållningssällskapet om att göra något åt den stora fölslakten ersattes de räntefria lånen till inköp av hingstar med statlig lånegaranti till ridhus samt till avels- och ridhästar. Hästarna hade fått en ny användning. Ridfrämjandet startades 1948 med stöd av regeringen Erlander för att främja ridsporten som folksport 4. Då hade länets första ridklubb, Eksjöortens Ryttarförening, funnits i tio år. Här fanns fortfarande hästar vid infanteriregementet, och ryttarna från Eksjö hjälpte nystartade klubbar att komma igång med tävlingar. Klubbarna har sedan mångdubblats och av tradition även drivit ridskolor; meningen med folksporten var att alla skulle ha möjlighet att rida 4. Noter: 1. Jönköpings Läns Kungliga Hushållningssällskaps Historia sammanställd av Gunnar Säve. 2. Den svenska varmblodiga hästens historia under 200 år av Kurt Graaf. 3. Jönköpings Läns Hushållningssällskap 150 år Hästen i politiken, skrift inför valet 2006 i samarbete mellan ATG, STC, SG, SvRF, SH, NS, LRF Av 84 importerade stoföl skrevs slutligen åtta varmblodiga och två kallblodiga in i stuteriboken. "Stuteribok för Jönköpings län" infördes Hingstbesiktningstvånget infördes 1918 i länet (1914 i landet, men inte med omedelbar verkan; Artilleriet på Skillingaryds skjutfält kring förra sekelskiftet. Arkiv

12 12 Hästen i siffror Det finns minst hästar i länet 1. Landet hade uppskattningsvis hästar och i EU fanns 4,3 miljoner hästar och 5,5 miljoner hästdjur, med åsnor, mulåsnor, mulor och zebror Sverige har flest antal hästar i förhållande till invånarantalet 4. Antalet mjölkkor är numera omkring fler i landet än hästarna. I länet dock förhållandevis fler; mjölkkor fanns här Den totala åkerarealen har minskat med mer än hektar de senaste tio åren i länet 5. Kring 1920 nådde hästantalet sin topp på cirka hästar, när Ridfrämjandet bildades 1948 var nedgången kraftig men ändå fanns cirka hästar i landet (samma siffra som 1870) 6. Antalet svängde upp igen efter 1970, då det var nere i lägsta populationssiffran hästar. Den vanligaste hästrasen i landet är svenskt halvblod ( hästar 2003), följd av varmblodig travhäst (58.000), shetlandsponny (20.000) och islandshäst (18.000) 7. Ordningsföljden gäller även länet, utom för islandshäst och shetlandsponny, där den är omvänd 8. Svensk hästnäring omsätter 20 miljarder kronor om året. (Jordbrukets omsättning ligger på maximalt 40 miljarder kronor 9.) Totospelet står för drygt hälften eller 10,8 miljarder, trav- och galoppnäringarna 2,6 mdr, lantbruket 2,6 mdr, varor och tjänster 1,9 mdr, ridsporten 1 mdr, aveln 0,9 mdr och turismen 0,2 mdr. I spridningseffekt genereras drygt ytterligare 25 mdr helårsarbetare fördelas på: trav och galopp 2.700, lantbruk 2.200, varor och tjänster 1.700, ridsport 1.500, avel 700, spel 500, turism 200. Spridningseffekten ger ytterligare helårsarbetare, totalt i sysselsättningseffekt. Skatteintäkterna utgörs av drygt 4 mdr per år i totoskatt, inkomstskatt, moms och produktionsskatter 10. Vaggerydstravet intar andraplatsen bland landets travbanor i fråga om snittpublik; personer per tävlingsdag, jämfört med Solvallas Under 2007 hade travbanan sju egna tävlingsdagar med en total omsättning på 41,9 miljoner kronor intog ridsporten sjätte plats i antal åskådare som Vaggerydstravet ligger tvåa efter Solvalla ifråga om snittpublik på svenska travbanor. Foto Vaggerydstravet besöker tävlingar minst några gånger per år. Placeringen är långt före exempelvis golfens, som är näst störst i antal medlemmar. Ridsporten har sjunde plats bland specialförbunden i medlemsanta l2, är näst störst i antal aktiviteter för 7-20-åringar 12, toppar stort när det gäller hur många barn och ungdomar som sitter i föreningsstyrelser 12, är tvåa i antal studietimmar 13, och toppar bland specialförbunden i antal kvinnliga medlemmar 12. Ridningen är den dyraste idrotten att utöva för ungdomar. I Jönköping är kostnaden för flickor och pojkar på nio år kronor per säsong och för 16-åringar kronor 14. Ridsport är landets största handikappidrott 15.

13 13 Ridsporten hade 30 föreningar i landet anslutna till riksidrottsförbundet Antalet var fördubblat 1975, nådde , detta blev fyrdubblat 1987, och har sedan 1997 legat kring I Jönköpings län finns 38 anslutna föreningar, några av dem även körklubbar, då tävlingskörning sorterar under Svenska Ridsportförbundet 15. Bland tävlingsridningen som ligger utanför ridsportförbundet har Western Riders Association of Sweden tre klubbar i länet och Svenska Islandshästförbundet en klubb. Ranch Horse Classic på High Chaparral, Gnosjö, samlade besökare Monté, travridning, reds på Vaggerydstravet med fyra tillfällen under Under 2006 tog 2 procent av lantbruksföretagen i landet emot hästgödsel. 5 procent tog emot kogödsel, 2 procent svingödsel och 1procent hönsgödsel 17. Ungefär en tredjedel av den svenska befolkningen har kontakt med hästar i en eller annan form 18. Drygt tre timmar om dagen lägger hästägaren på sin häst 3. Noter: 1. Enligt beräkning på sidan SCB LRF:s rapport från TAIEX-seminariet Equus 2005 i Österrike Häst-Sverige som upplevelseindustro, Turistdelegationen SCB. 6. Hästen i landskapet, Catharina Svala Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige, Jordbruksverkets rapport 2005:5. 8. Uppgifter från Agria, dock kan många shetlandsponnyer vara oförsäkrade. 9. Hästen i politiken, skrift inför valet 2006 i samarbete mellan ATG, STC, SG, SvRF, SH, NS, LRF. 10. Hörnberg, STC. 11. Intervju med företrädare för Vaggerydstravet. 12. Riksidrottsförbundet. 13. SISU Idrottsutbildarna. 14. Fritid Jönköping i Tidningen Fritid Nr Svenska Ridsportförbundet. 16. Western Riders Association Sweden. 17. SCB. 18. NS Ridsporten intar sjätteplatsen i Riksidrottsförbundets statistik över åskådare som besöker tävlingar några gånger per år.

14 14 Hästen i kommunerna Länets tretton kommuner har fått ett frågeformulär om hur hästen spelar in på olika områden i kommunerna och de kommunala förvaltningarna 1. Gislaved, Tranås, Gnosjö, Habo och Eksjö uppskattar en kraftig ökning av antalet hästar på senare år. Sävsjö ser ingen ökning, de övriga uppfattar en viss ökning. Vaggeryd är enda kommunen som profilerat sig som hästkommun. Eksjö har haft diskussioner om att göra det. Mullsjö, Aneby, Värnamo, Tranås, Habo och Eksjö har någon form av uttalad strategi för hästhållning i översiktsplanen. Vetlanda arbetar med en ny översiktsplan där hästar formulerats. Att bygga bostäder i anslutning till stall diskuteras i Mullsjö, Aneby (sedan -95 i samband med satsningen Ekotopia), Tranås, Nässjö, Gnosjö, Habo, Vaggeryd och Värnamo. I Vaggeryd även för att rädda gamla byggnader på skjutfältet. Gislaveds kommun är positiv till större avstyckningar vid nybyggande på landet och i Värnamo, Vetlanda och Vaggeryd är man uttalat positiv till att hästgårdar etableras. Eksjö uppmuntrar byggande nära djurgårdar eftersom man anser att det är bra boende. Rid- och körvägar Rid- och körvägar har ej diskuterats alls i Gislaved, Gnosjö eller Nässjö och finns inte med i planerna i Mullsjö. När det gäller ridleder har dock en fortsättning på Hallands ridled nämnts i samband med utveckling av ett naturområde som gränsar mot Halland i Gislaved. I Vetlanda finns en skrivning om ridvägar inför ny översiktsplan. Det konstateras att det behövs fler ridvägar i följande kommuner: Aneby (vid ridskolan), Vaggeryd (här planerar man eventuellt att söka EU-pengar) och Tranås (vid båda ridanläggningarna, men särskilt den ena där en tunnel diskuterats för trafiksäkerheten). I Nässjö och Eksjö är ridvägarna kopplade till friluftsområden, där man försöker undvika konflikter med andra användare. Gnosjö ger rådgivning för att undvika oenigheter med markägare. Jönköping, Habo och Sävsjö har inte märkt några problem för ryttare och kuskar att ta sig fram. I alla länets kommuner utom en anses det att antalet hästar ökat på senare år. Hästnära boende och tätortsnära hästhållning ger inga stora problem i länet. I Gnosjö påpekas att det ändå byggs fler villor (för icke-hästfolk) på landet än i tätorten och i Aneby och Nässjö anses det att man får acceptera djur om man väljer att bo på landet. Villabebyggelse som kommer för nära hästar har hejdats i Vaggeryd och i Tranås är ett sådant ärende under diskussion. I Mullsjö och Gislaved har stallbygge avstyrkts för nära bebyggelse, samma sak i Jönköping (stall vid villa). Eksjö kommun har haft tal om allergi där det finns häst i centrum av Hjältevad och samma kommun har ett pågående ärende där ett företag vill bygga hästanläggning på mark avsatt för boende i Mariannelund (företaget har samtidigt erbjudit sig att bygga äldreboende). Värnamo kommun försöker förebygga med rådgivning om gödsel och allergier och kommunala företrädare har besökt SLU Alnarp och satt sig in i frågorna. Konflikter Konflikter noteras i Vaggeryd, Jönköping, Aneby, Värnamo, Tranås och Nässjö, men de anses inte stora:

15 15 Ridning i elljusspår och avstängda vägar/vaggeryd. Hästarna behöver plats där staden expanderar/jönköping. Tätorten växer samt ridning i elljusspår/aneby. Lantbrukare kan vara negativa/värnamo. Enskilda orienterare och motionslöpare klagar, vägar i naturreservatet har ridförbud/tranås. Tätortsexpansion i Forserum där man vill bygga ny gård på jordbruksmark/nässjö. Att alla markägare inte gillar hästar konstateras också i Mullsjö, där man annars säger sig sakna konflikter. Naturreservatet Hökensås ger plats för alla i Habo, och i Gnosjö anses det att hästarna bidrar till en attraktivare landsbygd med öppna marker; det finns få mjölkproducenter kvar, och hästarna är därför välkomna. Investeringar Inga kommunala investeringar alls har gjorts för hästar under de senaste tio åren i Mullsjö, Gislaved, Gnosjö och Habo. I Mullsjö dock investeringsstöd från fritidsnämnden. I Habo har man fått hjälp med marknadsföring, vandringslederna är även avsedda för häst och Åtorps Gränsryttare i Jönköpings kommun har fått :-. I Gnosjö finns ingen ridskola eller ridklubb. Mindre än 1 miljon kronor har anslagits i Aneby, Vetlanda, Sävsjö och Eksjö. I Aneby handlar det om reparationskostnader hos Anebyortens Ridklubb, som har kommunägd anläggning. Vetlanda har "minimala kostnader, möjligen anpassningar i fråga om ridvägar". Sävsjö Ridklubb har fått bidrag till ridhus. I Eksjö handlar det om investeringsbidrag till ridhus och stall. Mellan 1 och 5 miljoner kronor har investerats i Tranås och Nässjö. I Tranås har man investerat 3-4 miljoner i de två ridskolorna; Fridhem/ridhus och Hjälmaryd/totalrenovering av anläggningen. I Nässjö har investeringarna skett i stall, arrendebostad och ridhus i Lövhult/Nässjö Ridklubb och i Forserum är en kommungaranti ställd för ridhuset. Mellan 5 och 10 miljoner kronor ligger investeringarna på i Vaggeryd och Värnamo. I Vaggeryd har travbaneområdet (som även används av Bjarg Islandshästklubb och Jönköpings Läns Kusksällskap) fått 4 miljoner och Bratteborgs ridhus :-. I Värnamo har ridskolestallet hos Värnamobygdens Ryttarförening renoverats för 4,4 miljoner och i dåvarande 4H-gården i Rydaholm investerades "några ". Jönköpings kommun har inga kända uppgifter; "vissa underhållsåtgärder på Klämmestorp/Jönköpings Fältrittklubb, troligen investeringsbidrag, troligen även till ridvägar." Kommande investeringar Inom två år planeras investeringar i Jönköping, Aneby, Vaggeryd, Värnamo, Tranås, Nässjö och eventuellt Habo. I Jönköping rör det sig kring cirka 10 miljoner kronor för ombyggnad av stall och nya ridbanor på Klämmestorp. I Aneby ska kommunalt VA kopplas in på den kommunägda anläggningen (problem med en sluten tank uppmärksammades vid kvalitetscertifiering ur miljösynpunkt) och ett stall är "riktigt dåligt". En hästklinik är planerad på travbaneområdet i Vaggeryd och våren 2008 ska planer/byggnation av ett ridhus inledas. En ny infart till ridskolan vid Sörsjö i Värnamo finns i budget. Diskussioner pågår i Tranås om en trafiklösning med säkra ridvägar för att komma ut i skogen vid båda anläggningarna. Renoveringen fortsätter i Lövhult, Nässjö, där ridhuset är fuktskadat. I Habo sker investeringar om det byggs gård med hästboende. Inga kommunala investeringar planeras i Gislaved, Några av länets kommuner har gjort investeringar i ridskolor på senare år, medan andra står inför att gära det.

16 16 Vetlanda, Gnosjö, Sävsjö, Eksjö eller Mullsjö (som däremot anslår kronor i investeringsbidrag till 4H:s ridhus). Bland privata investeringar som kommit till kommunens kännedom de senaste två åren, ungefärligen, finns en rad objekt: Mullsjö: 4H:s ridhus och Ljunghems träningsanläggning. Vaggeryd: ett ridhus i Skillingaryd, ett ombyggt och renoverat inackorderingsstall i Vaggeryd, veterinärpraktik och inomhusarena på travbanan. Ett byggföretag har köpt en gård i Svenarum, vilket tyder på investeringar. Jönköping: ett nytt ridhus för hoppträning i Lekeryd plus två-tre privata ridhus och en anläggning för monté i Gränna. Gislaved: ett ridhus i Bondaryd, under 2007 har bygglov givits för stall i Svanaholm och i Öreryd (Isabergs Ridklubb) byggs det nästan kontinuerligt. Aneby: en åttakantig hingststation på Nobynäs, ridhus på behandlingshemmet Oasen, rehabstall i Bredestadalen och ridanläggningen i Grankärr är ombyggd. Värnamo: ridhus i Havrida, Rolstorp, Östra Hult, Voxtorp och Värnanäs, många stall byggs om, nybyggnad i Dannäs, Råhult (seminstation) och Horda (salustall). Tranås: stor träningsanläggning i Björnklo, där ägaren även diskuterar tematiskt boende med kommunen. Nässjö: ett privat och ett mer offentligt ridhus. Vetlanda: en anläggning med stall, ridhus, ridbana och konferenslokaler har uppförts för träning, uppfödning och konferens. Vetlandaortens Ryttarförening har byggt veterinärklinik och tävlingsstall, i Vallby finns veterinärklinik och konferens, i Ramkvilla ATG-klinik. "Var och varannan månad kontaktas vi om ombyggnad av stall och ligghallar". Gnosjö: inget har byggts de senaste åren, men det finns intresse från byggföretag att bygga tematiskt nära centrum. Sävsjö: Blommedala gård i Vrigstad har byggt ridhus, ridbana och stall för tillridning och uppfödning. Habo: "Inte stort" kommenteras hästbyggandet här. Eksjö: stall och ridhall uppförs i Rydingsholm, Nyvalla travbana i Hjältevad är relativt nybyggd. Hästen i skolan Hästens plats i skolan bestäms för det mesta av de enskilda rektorsområdena, och kan variera från år till år. Mullsjö, Vaggeryd, Gislaved, Aneby, Värnamo, Nässjö, Vetlanda, Gnosjö och Eksjö har häst på schemat i någon form. Tranås, Sävsjö och Habo har det inte och i Jönköping vet man inte centralt. 4H i Mullsjö har öppet hus för grundskolan varje vecka. Vaggeryd har häst som elevens val i gymnasiet. Om det finns behov är ridning specialidrott på gymnasiet i Gislaved. I Aneby finns ett samarbete mellan ridklubben och skolan som finansieras av den statliga idrottssatsningen Handslaget. I Värnamo finns idrott och hälsa-profilen, där eleven provar idrottsgrenar under en kortare tid från förskolan till nian, och här har även friskolan Prolympia ridning på schemat. I Nässjö och Gnosjö finns häst som elevens val och individens val, i Vetlanda som individens val i gymnasiet. I Eksjö har eleverna häst på fritt valt arbete från förskolan till sexan, sannolikt även på högstadiet, och gymnasiet har ridning som specialidrott. Endast Mullsjö har ett speciellt hästprogram på gymnasiet, även om det funnits långt gångna planer även i Vetlanda med beslut taget i kommunfullmäktige. Tranås hade dressyrgymnasium på 80-talet. I Vaggeryd finns KY-utbildning i hästföretagande. Oftast är det de enskilda rektorsområdena som bestämmer om hästens plats på skolschemat. Särskolans ridning varierar med elevantal, intresse och pengar. Vissa kommuner har regelbunden ridträning enligt en plan för eleven, andra har inte samma regelbundenhet. En del kommuner har löst pengafrågan med statliga

17 17 Handslaget, Lions eller att föräldrarna betalat, andra står för kostnaden. I Jönköping bildades Handikappridklubben Volt -04 med stall, sex hästar och två anställda på lönebidrag. Här hålls även vanlig handikappridning på kvällstid. I Nässjö finns Eurostable i Stenseryd, för ungdomar med problem. I Aneby behandlingshemmet Oasen. Båda är privata initiativ. Hästföretagande Antalet hästföretagare i någon form har ökat kraftigt på senare år i Vaggeryd och Vetlanda, uppfattar kommunföreträdarna. I Mullsjö, Habo och Jönköping tycker man sig inte se någon ökning alls, och i övriga kommuner en viss ökning. Det som dominerar är turridning (Mullsjö, Aneby, Jönköping, Tranås, Nässjö, Gnosjö och Sävsjö, där det definieras som upplevelse), men många kommuner tycker sig inte se en dominerande bransch. Inackordering är stort i Vaggeryd, Jönköping, Tranås, Nässjö och Habo. Uppfödning i Tranås, Sävsjö och Vetlanda, där man poängterar att det gäller uppfödning i något mer än mindre skala. Ridskolor noterar Mullsjö och Nässjö medan Tranås och Sävsjö nämner instruktion (vilket även kan vara träning utanför ridskola). Vaggeryd har flera aktörer inom vardera tillridning och försäljning av utrustning. Jönköping specificerar turridning i westernform, Tranås barnridning och Eksjö travsport. Att utveckla Alla kommunerna utom Gislaved och Habo nämner turism som det mest utvecklingsbara företagandet med häst. Tranås, Eksjö och Gnosjö specificerar turridning, Vetlanda turridning med ridleder och övernattning, Sävsjö långritter i flera dagar. Flera kommuner ser mer än en sak som kan utvecklas. Nässjö och Aneby nämner även inackordering, Nässjö och Gnosjö ridskola (av mindre slaget), Värnamo hovslageri. Vaggeryd och Tranås förutspår utbildning i trav och i Vaggeryd även i westernridning, Gislaved hästen i skogsbruket, Vetlanda uppfödning och beteshästar. Habo kan tänka sig boende med häst och Gnosjö att köra följen, gärna i kombination med kultursatsningen i Marieholm. Föreningsbidrag Med elva ridklubbar i kommunen är Jönköping den största bidragsgivaren av fritidsnämndernas olika föreningsbidrag. Men länets äldsta ridklubb, Eksjöortens Ryttarförening, får :- årligen, det klart största bidraget till en enskild klubb (och fick dessutom i investeringsbidrag under det aktuella året). Kommunen motiverar med att Totala föreningsbidrag senaste året Antal medl Per medl Jönköping :- (11 föreningar) :- Eksjö :- (2 föreningar) :-/596:- Vetlanda :- (3 föreningar) :- Värnamo :- (3 föreningar) :- Tranås :- (3 föreningar) :- Aneby :- (2 föreningar) :- Nässjö : :- Sävsjö : :- Vaggeryd :- (3 föreningar) :- Mullsjö :- (2 föreningar) :- Gislaved :- (3 föreningar) :- Habo :- (1 förening) :- Gnosjö Inga föreningar för häst hockeyn får en anläggning som kostar 2 miljoner om året för skattebetalarna, så ridningen ligger ändå efter. Antalet hästar Hur många hästar som finns i kommunerna är synnerligen osäkert. Vanligen räknas inte hästar, utan hästägare eller ställen (stall eller anläggning med ligghall), och kommunerna kommenterar ofta att antalet säkert är betydligt större än vad kommunerna vet. Många kommuner skiljer mellan lantbruk där det finns häst tillsammans med lantbrukets djur och rena hästgårdar; de förra har besökts regelbundet av djurskyddsinspektören sedan tidigare. Det registret kan både innehålla arbetshästar som används eller har använts i skogsbruket och lantbrukarens barns ponnyer. Hästar Befolkning Per 1000 inv (31 i riket) Jönköping Vetlanda Nässjö Värnamo Vaggeryd Gislaved Eksjö Aneby Tranås Habo Mullsjö Gnosjö Sävsjö Totalt

18 18 Sävsjö skiljer sig från de andra kommunerna. Här räknar kommunen bara lantbruksregistret, och hästarna här har minskat. "Generationsskiftet har inte skett än, många gårdar är övergivna." I Gislaveds och Gnosjö kommuner pågår mer exakta räkningar som beräknas vara klara under slutet av Tidigare räkningar har gjorts i Vaggeryd/800 hästar -04, Gnosjö -97 (som ej blev komplett), Sävsjö -00/77 hästägare, Värnamo -04/1.020 hästar enligt ett högskolearbete. Jönköping435 fastigheter varav 252 hästgårdar Vetlanda "Troligen" 250 fastigheter Nässjö 230 fastigheter "lågt räknat" Värnamo Drygt 300 hästägare Gislaved 210 ställen/670 hästar Eksjö 103 ställen, utom lantbruket Vaggeryd 100-tal ställen, "troligen 800 hästar" Aneby 90 ställen Tranås 85 ställen Gnosjö Cirka 100 hästägare/350 hästar Habo 67 ställen Mullsjö 32 ställen Sävsjö 61 hästägare i lantbruksregistret I länet finns enligt beräkningarna 2 ungefär hästar, vilket stämmer nästan exakt med SCB:s beräkning från -04 på Då har det visserligen gått tre år och SCB:s beräkning är en uppskattning, medan de flesta stallen i den senare beräkningen är kända. Sedan 2004 har befolkningen ökat med drygt personer eller en knapp procent. Antalet hästar har sannolikt också ökat, förutom att inspektörerna rapporterar att de inte sett alla hästar i sina kommuner. Gödsel Djurskyddsinspektörerna har inga större anmärkningar på stallägarnas gödselhantering. I Vaggeryd och Jönköping konstateras dessutom att det fungerar bra. Ganska många har kontakt med lantbrukare som hämtar gödseln, men i Värnamo har det ibland varit svårt att få lantbrukare att ta hästgödsel. I Mullsjö och Habo är det vanligt med container, som ett företag hämtar och tömmer. I Gislaved, Sävsjö och Eksjö sprider många hästägare själva över egna marker. Gnosjö kommun har hållit en gödselkurs och uppmanar alla stallägare att ha ett kontrakt med lantbrukare. Hästhållning Lågt i tak och dålig ventilation är de främsta anmärkningarna mot hästhållningen i länet. Det är också oftast gamla ladugårdar som tjänstgör som stall, vilket i sin tur betyder att landsbygden blir levande och utan ödegårdar. I Eksjö och Sävsjö noteras att det börjas inredas stall på logen i stället för i den mindre lagårdsdelen. Hagarnas storlek och utevistelsen väger ofta upp för de mindre stallen. Dåliga fönsterskydd noteras särskilt i Mullsjö, Jönköping och Habo. I Värnamo, Tranås, Nässjö och Eksjö uttalar man att hästhållningen är bra. Rätt bra blir omdömet i Gislaved och Gnosjö, medan inspektörerna efterlyser mer kunskap i Aneby, Jönköping och Vaggeryd (här påpekas dock att stallen är bra). Det reflekteras också över detaljer som inte alltid behöver leda till påpekanden från inspektörerna: att ponnyn som dottern tröttnat på har tråkigt, att verkningen kan bli eftersatt om en häst inte används, att hästar ofta rids eller körs för lite, att det ligger hemmablindhet bakom många risker i hästhållningen, att hästägaren har häst för sin egen skull och inte tänker på hästens behov och att travhästar byter hem ofta. Så kallad barbiefiering med många täcken och fantasifulla fodertillskott påpekas i Mullsjö, Värnamo, Gislaved, Gnosjö och Habo, medan det noteras att användningen av täcken är på nedgång i Sävsjö och Eksjö. I Aneby konstateras att det flyttas hästar mellan personer med djurförbud, att det finns en del lite dåliga stall (även i Gislaved), att det kan vara svårt att få tag i bra foder, men att de större stallen är OK. Annorlunda häst Häst på lite annorlunda sätt noteras på High Chaparral i Gnosjö kommun, där även westerntävlingen Ranch Horse Classic på kort tid blivit ett stort evenemang, i Sävsjö, där två turridningsföretag även erbjuder häst och vagn samt att Smålands Husarer har uppvisningar på torget i Eksjö. Gislaveds kommun är säte för Cirkus Olympia, men djurhållningen sker i en grannkommun i annat län. Behov Bland behov som kommunerna inte klarar att tillgodose finns utveckling av styrelseverksamhet och kompetens (Aneby), ridhus som inte är upptagna av ridskolor (Vaggeryd), troligen ett kommande behov av hästgårdar (Nässjö), frågan om alla som är intresserade får möjlighet att börja rida (Vetlanda), information till dem som flyttar in pga jobb om var de kan ha häst eller köpa ställe med ladugård (Gnosjö), längre ridleder som binder samman vackra vägar (Sävsjö).

19 19 Noter: 1. Frågeformuläret finns att läsa på sidan 48. Oftast har flera personer intervjuats i varje kommun, och ibland har uppgifterna varit osäkra, särskilt om de rör beslut som ligger några år bakåt i tiden. 2. Beräkningen av hästantalet är grovt skissad, men har gjorts utifrån en sammantagen bild av olika variabler från olika kommuners sätt att räkna. De större anläggningarna har antagits ha ett medeltal av 40 hästar och tio procent av stallen 15 hästar. När dessa dragits ifrån har hälften av de återstående medelstallen uppskattats ha sju och hälften tre hästar (enligt statistik där ställenas storlek är uppdelad eller kommunen räknat med två variabler).

20 20 Hästen kostar Medelhästen kostar sin ägare kronor varje år 1. Det finns minst hästar i länet, varför länets hästar tillsammans konsumerar för minst 494 miljoner kronor. Det är ungefär hälften av vad en medelstor kommun i länet omsätter på ett år, med skolor, äldreomsorg och annan kommunal service. Kommun Antal hästar Hästarna konsumerar Jönköping ,8 miljoner kronor Vetlanda ,2 Nässjö ,2 Värnamo Vaggeryd Gislaved Eksjö ,8 Aneby ,6 Tranås ,4 Habo ,4 Mullsjö ,1 Gnosjö Sävsjö I hela landet uppskattas antalet hästar till Tillsammans konsumerar de för 11,3 miljarder kronor. Pengarna går enligt beräkningen till foderproducenter, företag som säljer strö, stallplats, bete, hovslagare, veterinär, försäkring, träning och klubbavgifter, transporter samt utrustning till häst och ryttare. De flesta hästarna utfodras med pelletterat färdigfoder. Foder De allra flesta hästarna i länet får sitt grovfoder (hö eller ensilerat foder) från sina hemtrakter. Enkäterna som gjorts i denna förstudie visar att en knapp majoritet av både hästföretagare och hobbyhästägare tar eget hö. Siffran ter sig hög, och kan innehålla urvalsavvikelser. Av dem som köper grovfoder väljer drygt 80 procent en närbelägen producent 4. Dominerande på kraftfodermarknaden är Granngården/Lantmännen med elva butiker i länet. Här finns också åtminstone fyra kvarnar och andra privata försäljare. Butikerna säljer även saftfoder som betfor samt tillskottsfoder. I dag utfodras den stora majoriteten av hästarna med pelleterat färdigfoder eller müsli i stället för att hästägarna blandar själva. Havre köps däremot fortfarande, även för att blanda i färdigfoder 5. Strö Jönköpings län är ett skogslän och det är vanligt att hästarna står på spån från närmaste sågverk. Det finns företag i Ungefärliga kostnader för en medelstor häst Grundmallen framtagen av Catharina Svala, omarbetad av projektet Häst i Halland Foder månadskostnad per häst utom 2 månaders bete: Hö 2 kr/kg x 7 kg x 30 dagar 420:- Mineraler, vitaminer, tillskott 30:- Kraftfoder 4 kr/kg x 2 kg 30 dagar 240:- Strö 1 kr/kg x 5 kg x 30 dagar 150:- Summa 840:- Årskostnad per häst inkl övriga kostnader: Foderkostnader 10 mån x 780: :- Bete 2 mån x 500: :- Stallhyra 1.000:-/mån x 10 mån :- Hovslagare 800:- x 7 ggr 5.600:- Veterinär och vaccin 2.000:- Försäkring 1.500:- Träning och klubbavgifter 2.000:- Utrustning för hästen 3.000:- Utrustning för människan 3.000:- Transporter 3.000:- Summa :-1

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare

Läs mer

RAPPORT. Hästnäringen i Södermanlands län. Förstudie. Box r Export Uppstallning ggg. häst ATG. Turridning. Företagande. Tränare. Ridled.

RAPPORT. Hästnäringen i Södermanlands län. Förstudie. Box r Export Uppstallning ggg. häst ATG. Turridning. Företagande. Tränare. Ridled. RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2004:6 Ridskola Tränare Tävlingsanläggning Uppfödare Avel Turridning Träningsanläggning Bed&Box Transporter Box r Export Uppstallning ggg Veterinär Utrustning häst ATG Hovslagare

Läs mer

Välkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana. www.skarahastland.se

Välkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana. www.skarahastland.se Välkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana Vid februarimötet framkom En arena för stora hästevenemang En modern rid- och träningsanläggning på Skålltorp En plats

Läs mer

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Nr 36. FoU-rapport. Maria Fregidou-Malama, Nina Shamirany, Jenny Andersson. Hästnäringens situation. i Gävleborgs län

Nr 36. FoU-rapport. Maria Fregidou-Malama, Nina Shamirany, Jenny Andersson. Hästnäringens situation. i Gävleborgs län FoU-rapport Nr 36 Maria Fregidou-Malama, Nina Shamirany, Jenny Andersson Hästnäringens situation i Gävleborgs län xxx HÄSTNÄRINGENS SITUATION I GÄVLEBORGS LÄN MARIA FREGIDOU-MALAMA NINA SHAMIRANY JENNY

Läs mer

Häst som affärs- idé

Häst som affärs- idé Häst som affärsidé Hästföretagare är engagerade Hästföretagare har ett passionerat förhållande till hästar och drivs samtidigt av att göra affärer. De lägger ner många arbetstimmar och investerar i sina

Läs mer

Häst som affärs- idé

Häst som affärs- idé Häst som affärsidé Hästföretagare är engagerade Hästföretagare har ett passionerat förhållande till hästar och drivs samtidigt av att göra affärer. De lägger ner många arbetstimmar och investerar i sina

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Visby 2011-10-20 Slutrapport

Visby 2011-10-20 Slutrapport Visby 2011-10-20 Slutrapport En samlad hästnäring på Gotland 1 Innehållsförteckning 1) En samlad Hästnäring på Gotland 2) Kontakt uppgifter 3) Sammanfattning 4) De som genomförde projektet 5) Varför genomföra

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen.

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. HÄSTNÄRINGEN IDAG 360000 hästar gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa. 30000 avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. 46 miljarder kronor är hästnäringens bidrag till den samhällsekonomiska

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE

BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE ÅRE HÄSTSPORTARENA BAKGRUND HÄSTEN OCH RIDSPORTEN I SVERIGE 70 000 hästar under 1970-talet och idag ca 360 000 hästar (fler än det finns kor och älgar) i Sverige, näst hästtätaste landet i Europa. En ökning

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Att arbeta med statistik

Att arbeta med statistik Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

Hästaktiviteter i Roslagen. Turridning, Bädd & Box och annan hästturism

Hästaktiviteter i Roslagen. Turridning, Bädd & Box och annan hästturism Hästaktiviteter i Roslagen Turridning, Bädd & Box och annan hästturism Hästupplevelser Roslagen bjuder på rika möjligheter till hästupplevelser av olika slag, året runt. Här finns något för barn som vuxen,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hästen en del av det svenska samhället

Hästen en del av det svenska samhället Hästen en del av det svenska samhället 12 13 Hästen en del av det svenska samhället I dag har hästen en viktig roll i vårt samhälle. Hästen bidrar till att hålla landsbygden levande och näringen kring

Läs mer

Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg.

Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg. Vision Häst Värmdö möte 13 sep. 2005 1 (5) Vision Häst Värmdö Noteringar från upptaktsmöte tisdag 13 sept. 2005 på Gustavsgården i Gustavsberg. Sammankallande: Initiativtagare: Deltagare: Lotta Johansson,

Läs mer

Fokus; Näringslivsutveckling häst

Fokus; Näringslivsutveckling häst Fokus; Näringslivsutveckling häst Elisabeth Falkhaven Hushållningssällskapet Halland, HästHalland 2009 Projekt inom; Livskraftigt hästföretagande, Jordbruksverket Kontaktuppgifter Elisabeth Falkhaven HästHalland

Läs mer

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008

SLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008 1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

HÄSTFÖRETAG vad krävs?

HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAG vad krävs? HÄSTFÖRETAGARFORUM 27 FEBRUARI 2014 NÄRINGSVERKSAMHET kan det vara när Det inte är uppfödningsverksamhet Ointresserad av hästar- hatar hästar Rider inte själv Ensamstående utan släkt

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Hästriket Roslagen Kompetens Kvalité - Horsemanship

Hästriket Roslagen Kompetens Kvalité - Horsemanship Hästriket Roslagen Kompetens Kvalité - Horsemanship FÖRSTUDIERAPPORT Utveckla hästnäringens livskraft i Norrtälje Kommun En förstudie gjord i Norrtälje Kommun mellan april och november 2009 i syfte att

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

att utveckla de omgivande landsbygdsföretagen har möjlighet att få projektstöd. För mer information kontakta länsstyrelsen. (www.lansstyrelsen.

att utveckla de omgivande landsbygdsföretagen har möjlighet att få projektstöd. För mer information kontakta länsstyrelsen. (www.lansstyrelsen. Turism 40 41 Turism Hästturism har expanderat kraftigt under de senaste åren. Förutsättningarna för att utveckla olika inriktningar av hästturism är goda i Sverige. I landet finns bra inhemska hästraser,

Läs mer

Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande 2010

Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande 2010 1(7) 2011-02-15 Landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun

HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun Mariana Femling Jan 2007 Sammanfattning Inom kommunen pågår en utredning om satsning på en ny stor ridsportanläggning. I spåret av denna

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Foto: Karolina Thorell R E S U LTAT Vet folk inte om att man finns så får man inga kunder Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har genomfört en undersökning

Läs mer

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN

Läs mer

Hästar och uppfödare i Sverige! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 2007 2011

Hästar och uppfödare i Sverige! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 2007 2011 Hästar och uppfödare i Sverige! En sammanställning av nyckeltal för svensk hästuppfödning för åren 27 211 Förord Sverige är på flera sätt ett av Europas ledande hästländer. Efter Island är vi det mest

Läs mer

Hästen. i Sverige. betyder mer än du tror. Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande

Hästen. i Sverige. betyder mer än du tror. Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande Hästen i Sverige betyder mer än du tror Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande Hästen i Sverige betyder mer än du tror Som halva Skånes åkermark Med 300 000 hästar i landet behövs nästan 300

Läs mer

SLUTRAPPORT 2006-12-16. Hästens lokala betydelse och potential samarbetsprojekt mellan hästnäringen och kommuner för att främja hästföretagande

SLUTRAPPORT 2006-12-16. Hästens lokala betydelse och potential samarbetsprojekt mellan hästnäringen och kommuner för att främja hästföretagande 2006-12-16 Titel Hästens lokala betydelse och potential samarbetsprojekt mellan hästnäringen och kommuner för att främja hästföretagande Sammanfattning Fem mycket olika kommuner spridda över hela Sverige

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige

ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige ÖVERSIKTSPLAN FÖR SÄVSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2001-02-19 0 FÖRORD Människans närmiljö och delaktighet är av stor vikt för vårt välbefinnande. Översiktsplanen började därför med ett omfattande

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Arbetsmarknad och yrken inom Svensk hästnäring

Arbetsmarknad och yrken inom Svensk hästnäring Arbetsmarknad och yrken inom Svensk hästnäring I samarbete med Hästnäringens Yrkesnämnd HYN Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 4 3. Tidigare undersökningar och rapporter... 5 4. Metodval...

Läs mer

Hästavel och uppfödning med kvalitet Fas 2

Hästavel och uppfödning med kvalitet Fas 2 Foto: Gudrun Johansson Hästavel och uppfödning med kvalitet Fas 2 Rapport framtagen för Hästnäringens nationella stiftelse, HNS av Hästcentrum Skara, SLU i Skara december 2008. Finansiering av projektet

Läs mer

Projektrapport: December 2008

Projektrapport: December 2008 Proffsigare Proffs Projektrapport: December 2008 Projektledare: Mats Norberg, LRF Konsult Box 74 871 22 HÄRNÖSAND mats.norberg@konsult.lrf.se 0611-289 33 Projektägare: LRF Konsult AB Referensperson: Jan

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Var på hästbarometern befinner du dig?

Var på hästbarometern befinner du dig? 4 Så funkar hästen 6 Välkommen till stallet 8 Ett liv med häst 10 En häst för alla 12 Svenska hästar ska må bäst i världen 14 Hästjobb 16 Gräs är bästa bränslet 18 Häst är bäst HÄST + UNG = HUS. Hästnäringens

Läs mer

Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland 2012-02-25 Göteborg, Svenska Mässan

Mötesanteckning Regionala Hästforum Västra Götaland 2012-02-25 Göteborg, Svenska Mässan Regionala Hästforum finns i hela landet och ska förenkla för myndigheter och andra att hantera frågor i förhållande till hästsektorn. Målgruppen är dels hästorganisationerna, att samla dem, dels kommuner

Läs mer

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv. Hästgårdar Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.se Till dig som planerar att bygga Naturvårdsverket 08-698 10 00 registrator@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Boverket

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

- Ett modernt hästcentrum som är det självklara valet!

- Ett modernt hästcentrum som är det självklara valet! - Ett modernt hästcentrum som är det självklara valet! Projekt Framtidens ridskola FRAMTIDENS RIDSKOLA Det vi vill är att arbeta fram en ny ridsportanläggning som är anpassad efter våra och samhällets

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation

SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation SLUTRAPPORT Arbetsredskap i häststallar inventering och kravspecifikation Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad och Niklas Adolfsson, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Detta projekt

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Framtid för Färgelanda Ridklubb

Framtid för Färgelanda Ridklubb Framtid för Färgelanda Ridklubb Sammandrag Färgelanda Ridklubb startades för 30 år sedan och verksamheten har byggts upp och vuxit avsevärt med åren. Vi känner att vi har en bra verksamhet i dagsläget,

Läs mer

Folkhemshästen. mellan stat, marknad och ideell sektor

Folkhemshästen. mellan stat, marknad och ideell sektor Folkhemshästen mellan stat, marknad och ideell sektor Susanna Hedenborg Malmö högskola Inledning Våren är långt gången i Skåne. Kör man genom regionen ser man att rapsfälten nästan är överblommade och

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Värmländsk hästkraft. En förstudie kring hästsektorn i Värmland. Rapport 2002:3

Värmländsk hästkraft. En förstudie kring hästsektorn i Värmland. Rapport 2002:3 Värmländsk hästkraft En förstudie kring hästsektorn i Värmland Rapport 2002:3 Förord Rapporten Värmländsk hästkraft - En förstudie kring hästsektorn i Värmland har sitt länsstyrelseinterna sammanhang i

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Dingle Horse Arena 2011

Dingle Horse Arena 2011 Dingle Horse Arena 2011 Permanent hastsportarena Hastsporten i Vastsverlqe ar stor.var femte svensk hast hor hemma har.1 Goteborqs- och Bohuslan finns 1 4171icensierade tavlinqsryttare och rnanqa fler

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Trönninge Hästby. Emma Gustavsson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2008

Trönninge Hästby. Emma Gustavsson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2008 Trönninge Hästby mma ustavsson xamensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2008 nnehållsförteckning Trönninge Hästby 1 Kraftledning 20 Analys av området 32 Förord

Läs mer

Utvärdering av Hästen i Skånes verksamhet 2007-2009 samt förslag till framtida organisation

Utvärdering av Hästen i Skånes verksamhet 2007-2009 samt förslag till framtida organisation Utvärdering av Hästen i Skånes verksamhet 2007-2009 samt förslag till framtida organisation INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Uppdrag 4 Utvärdering 4 Metod 5 Hästen i Skånes verksamhetsomfattning

Läs mer

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping

Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent

Läs mer

HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING

HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING HÄSTNÄRINGENS ARBETSMARKNADSSATSNING En satsning - flera delar Sara Strömberg KORT OM HÄSTNÄRINGEN I SVERIGE ANTALET HÄSTAR HAR FÖRÄNDRATS 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 1900

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR DINGLE HORSE ARENA-FÖRSTUDIE

SLUTRAPPORT FÖR DINGLE HORSE ARENA-FÖRSTUDIE Bilaga 4 SLUTRAPPORT FÖR DINGLE HORSE ARENA-FÖRSTUDIE Mars 2009 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 3 SYFTE OCH MÅLGRUPP 4 PROJEKTETS MÅL 5 ARBETSTILLFÄLLEN OCH NYA FÖRETAG

Läs mer

Sverige som Hästland

Sverige som Hästland Sverige som Hästland Förstudie på uppdrag av: Turistdelegationen Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande Agria och Lantbrukarnas Riksförbund Hästen är navet kommun-län djurskydd, bygglov, värdering

Läs mer

ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE

ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE 1 ETT MODERNT OCH HÄSTNÄRA BOENDE Runsten Equestrian i Haninge är en av Europas ledande träningsanläggningar. Här, bara tre mil från Stockholm city, kan lovande ryttare nå sin fulla potential med hjälp

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

JULENS AKTIVITETER 2014

JULENS AKTIVITETER 2014 JULENS AKTIVITETER 2014 BLANDAT PONNY HÄST PRIVATLEKTION Välkommen till stallet VARJE DAG!! On 24 Juliga dagar i stallet! To 25 Fr 26 Lö 27 2 5 2 5 Barnkurs de små Julkurs för de små!! Ridning och pyssel

Läs mer

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet?

Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Petra Aittola Unghästchampionat, en led i utbildningen eller det enda målet? Inledning I Sverige finns det årligen två olika stora championat för de unga hästarna. Den ena har blivit kallad som utomhuschampionat

Läs mer