NCC TEKNIK. Marknadens intresse för energieffektiva småhus

Transkript

1 Marknadens intresse för energieffektiva småhus

2 Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Statens energimyndighet Objekt Handlingens status Slutrapport Datum Rubrik 1 (Uppdragsnamn) Rubrik 2 (Uppdragsnamn) Uppdragsnummer Dokumenttyp Upprättad av Godkänd av Svante Wijk Karin Engvall Stina Landén Peder Dahlöf NCC Teknik NCC Construction Sverige AB, NCC Teknik Göteborg Besöksadress: Gullbergs Strandgata 2 Tel Fax Dokument-ID G:\2004\Inst\ Småhusköpares efterfrågan på energieffektivitet\15 Rapport\Marknadsintresse Slutrapport doc Mall-ID Rapport.doc senast ändrad: (45)

3 Innehållsförteckning 1 Förord...5 Sammanfattning Bakgrund Syfte Avgränsningar Huskoncept Nivåer energiprestanda Energiberäkningar Beräkning av livscykelkostnad Indata drift Underhållskostnader Ekonomiska indata Indata investering Resultat livscykelkostnad Bankkalkyler Indata till bankkalkyler Resultat Marknadsundersökning av energieffektiva småhus Målgruppsanalys Skäl till prioriteringar vid valet av bostad Val av målgrupp Urval Analysvariabler Frågeformulär Utskick och påminnelser Resultat Kundernas bakgrund Allmänna bostadsönskemål Nuvarande och tänkta boendekostnader Nuvarande energianvändning och vikten av ett energisnålt hus Inställningen till nya energieffektiva lösningar för småhus Attityder och acceptans för olika energieffektiva lösningar Inställning till miljöfrågor som kan påverka bostadsbyggandet Inställning till möjligheterna att bygga energisnåla sunda hus Slutsatser och diskussion Referenser (45)

4 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Nivåer energiprestanda Sammanfattning av energiberäkningar Indata livscykelkostnadsberäkningar Resultat livscykelkostnadsberäkningar Bankkalkyler Följebrev Enkät och resultat Kommunernas möjlighet att styra mot mer energieffektiva hus Projektutvärdering 4 (45)

5 1 Förord Idén till detta projekt grundades våren 2004 då Mölndals stad förde diskussioner med NCC angående exploatering av området Fågelsten i Lindome. Mölndals stad har sedan tidigare haft som mål att detta område ska präglas av hög energieffektivitet och genomtänkta miljöåtgärder. I diskussionerna kom man fram till att det finns en osäkerhet kring hur långtgående energi- och miljöåtgärder som husköpare är beredda att betala för. NCC Teknik formulerade därför ett projektförslag som syftade just till att undersöka vilken betalningsvilja som finns hos småhusköpare för att köpa energieffektiva hus. Mölndals stad stod senare för ansökan till Energimyndigheten. Arbetsgruppen har bestått av: Svante Wijk NCC Teknik Projektledare Magdalena Kvernes NCC Teknik Energiberäkningar Mats Albinsson NCC Teknik Installationsfrågor Kristofer Samuelsson NCC Teknik Konstruktionsfrågor Anders Johansson NCC Hus Investeringskalkyler Pia Allgurén Föreningssparbanken Bankkalkyler Karin Engvall BeteendePerspektiv HB Utformning och analys av enkät Hans Eek Arkitekt Hans Eek AB Konstruktionsfrågor kring passivhus Till projektet har även funnits en referensgrupp som bestått av: Lars-Göran Petersson NCC Boende Säljare/projektledare Stina Landén Mölndals stad Miljösamordnare Ragnar Uppström Mölndals stad Energirådgivare Leif Fred Mölndals stad Planarkitekt Under projektets uppstartskede har även Björn Bergsten och Kristina Gabrielii från NCC Teknik hjälpt till med projektets utformning. Alla inkomna enkätsvar har sammanställts och summerats av Nordic Tabulation AB i Stockholm. Tack Tack till Lisa Järner som kämpat väl med alla telefonintervjuer samt Ulrica Kulin som tålmodigt hjälpt till att ta fram alla adresslistor m.m. Ett stort tack också till Energimyndigheten som till stor del har finansierat projektet och gett oss stöd och förtroende under projektets genomförande. Göteborg 8 juli, 2005 Svante Wijk NCC Teknik NCC Construction Sverige AB 5 (45)

6 Sammanfattning Idag utformas oftast småhus och även flerbostadshus energimässigt så att de precis når upp till byggnormernas gränsvärde. Anledningen är att hålla investeringskostnaden nere för husköparen och eftersom man menar att det inte finns en efterfrågan på hus med låga uppvärmningskostnader. Men genom att driftkostnaderna då blir onödigt höga påverkas också det globala klimatet och miljön mer negativt. Med tanke på att en byggnads livslängd är mycket lång är det både ur ett privatekonomiskt och nationellt perspektiv tveksamt att inte bygga hus mer energieffektiva än man gör idag. Både tekniken och kunskaperna finns, men används i för liten omfattning. Inom byggbranschen finns det på många håll en uppfattning om att det inte finns någon betalningsvilja och efterfrågan på hus med mycket låga driftkostnader. Det finns dock flera möjliga skäl till varför efterfrågan är låg. Detta projekt startade därför med syfte att, genom en enkätundersökning till presumtiva husköpare, utreda om det finns en efterfrågan på energieffektiva hus. Projektet syftade också till att studera vilken attityd och inställning husköpare har till energisnåla hus och även analysera hur svaren skiljer sig åt mellan olika målgrupper utifrån frågeställningarna. För att husköparna skulle kunna ta ställning till om de är beredda att betala en högre investeringskostnad mot att få lägre driftkostnader är det nödvändigt att presentera vad det kommer att innebära för dem i ökade lånekostnader m.m. Projektet inleddes därför med ett utredningsarbete kring energibehov, byggkostnader samt beräkningar av livscykelkostnad för fyra olika energieffektiva småhus med olika värme- och ventilationslösningar. Med dessa uppgifter gjorde sedan Föreningssparbanken kalkyler över boendekostnader för en genomsnittsfamilj i de olika huskoncepten. Beräkningarna visade att energianvändningen kunde halveras jämfört mot ett traditionellt småhus. Den genomsnittliga merinvesteringen beräknades till cirka kr. Beräkningarna av livscykelkostnaden visade att om standardhus, motsvarande dem som beskrivs i denna rapport ska byggas mer energieffektiva, så är kraftfulla åtgärder att föredra eftersom det gav kortare återbetalningstider än om mindre åtgärder användes. Anledningen är att lönekostnaderna för snickarna inte ökar proportionellt mot hur mycket huset energieffektiviseras. Hus som byggs enligt samma koncept som radhusen i Lindås (passivhus) får korta återbetalningstider jämfört mot standardhus med fjärrvärmesystem. Om jämförelse görs mot ett standardhus med frånluftsvärmepump får passivhusen dock långa återbetalningstider men inte nämnvärt mycket längre än andra hus som inte är fullt så energieffektiva. Om ett standardhus ska energieffektiviseras är det därför knappt någon skillnad alls på återbetalningstid om ett hus byggs i nivå motsvarande passivhusen i Lindås än om isoleringsnivån bara ökas några centimeter. Eftersom både staten, byggherrar och byggföretag under senare tid ökat fokuseringen inom energieffektivisering är detta viktigt att beakta. Resultatet från bankkalkylerna visade att det generellt sett är mycket små skillnader i boendekostnad mellan mycket energieffektiva hus och de småhus som byggs idag. 6 (45)

7 Anledningen till att boendekostnaden per månad blir ungefär den samma beror på att för de dyrare energieffektivare husen tas de ökade räntekostnaderna ut av de lägre driftkostnaderna. Störst besparing görs genom att bygga passivhus istället för traditionella hus med fjärrvärme och frånluft. Passivhus är dock inte i dagens läge ett ekonomiskt alternativ till frånluftsvärmepump, men om energipriset fortsätter öka med cirka 7 % per år, som det gjort de senaste åren, blir boendekostnaden den samma. För att ta reda på hur presumtiva småhusköpare ställer sig till energieffektiva åtgärder, genomfördes våren 2005 en enkätundersökning. Tillsammans med en beteendevetare gjordes en målgruppsanalys som tillsammans med diskussioner i projektgruppen bildade underlag för de frågeställningar och frågor som togs upp i enkäten. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 354 personer/hushåll från NCC Boendes register över personer som visat intresse av att köpa ett nytillverkat småhus. Svarsfrekvensen blev 73 %. På den direkta frågan; - Hur viktigt är det för Dig att köpa ett energieffektivt hus förutsatt att inomhusklimatet och månadskostnaden blir oförändrad?, svarade 83 % att det var viktigt varav upp emot hälften menade att det var mycket viktigt. På frågan om hur man ser på förhållandet investeringskostnad (inköpspris) och månadskostnad, framgår också att man föredrar lägre driftkostnader framför låga investeringskostnader, 57 % mot 5 %. En tredjedel menar att det saknar betydelse bara boendekostnaden totalt sett inte påverkas. För att pröva inställningen till mer eller mindre traditionella tekniska lösningar för att göra husen så energieffektiva som möjligt, angavs olika sådana alternativ i en av frågorna. Av svaren att döma är det en stor andel av de svarande som kan tänka sig att köpa hus med tämligen otraditionella lösningar utan element och golvvärme och som i huvudsak istället utnyttjar av passiv teknik för uppvärmning och varmvatten. Enkätresultaten visar också att det finns stor acceptans för de krav som ställs på skötsel av t ex värmepump, pelletspanna, FTX-system och solfångarsystem. I detta projekt har vi tydligt kunnat visa på att det både finns en stor acceptans för energieffektiva småhus samt att det också finns en betalningsvilja. Det finns med andra ord inga starka skäl till varför byggbolag och byggherrar inte ska satsa på energisnåla småhus. Enkätundersökningen visar även på att många husköpare idag saknar tillräcklig kunskap om energisnåla hus och därför vill lära sig mer, men också att många litar på och ser det som självklart att byggbolagen och byggherrarna utformar husen så energieffektivt som möjligt. Orsaken till att efterfrågan varit låg är sannolikt till stor del på att det inte funnits någon marknadsföring kring möjligheterna och fördelarna med energieffektiva småhus. I och med att projektet har innefattat allt från; energiberäkningar, byggkalkyler, bankkalkyler till enkätutformning och analys av enkätsvar, har det varit nödvändigt att 7 (45)

8 involvera många personer med olika inriktning och kompetens. Byggnation av hus är inte en process som enbart involverar personer inom byggföretagen utan också inom t ex kommunen som ställer krav i samband med planprocessen. För att se om de intensioner som dessa båda aktörer har, finner gensvar hos de presumtiva kunderna måste dialogen med brukarna vara klar och tydlig. För detta har medverkan av en beteendevetare varit värdefull i samband med enkätens utformning och analys. I detta fall då betalningsviljan för olika energieffektiva koncept skulle prövas var det också viktigt att realistiska bankkalkyler låg bakom de val kunden ställdes för, varför en representant för banksidan också varit viktig att ha med. Från byggbranschen deltog personer som vanligtvis är involverade i byggprocessens olika skeden från teoretiska beräkningar, arkitektur till försäljning. Den breda sammansättningen av olika kompetenser i referens- och arbetsgruppen har varit en styrka i diskussionerna kring projektets genomförande och resultat. 8 (45)

9 2 Bakgrund Idag utformas oftast småhus och även flerbostadshus energimässigt så att de precis når upp till byggnormernas gränsvärde. Anledningen är att hålla investeringskostnaden nere för husköparen och eftersom man menar att det inte finns en efterfrågan på hus med låga uppvärmningskostnader. Men genom att driftkostnaderna då blir onödigt höga påverkas också det globala klimatet och miljön mer negativt. Med tanke på att en byggnads livslängd är mycket lång så är det både ur ett privatekonomiskt och nationellt perspektiv tveksamt att inte bygga hus mer energieffektiva än man gör idag. Både tekniken och kunskaperna finns, men används i för liten omfattning. Under de senaste åren har det byggts ett flertal goda exempel som visar att det är möjligt att bygga hus med låg miljöpåverkan 1. Ansvaret för att byggnaderna utformas mer energieffektiva ligger hos både byggföretagen, beställarna och staten. Tidigare utredningar gjorda på Lunds tekniska högskola 2 och NCC Teknik i Göteborg 3 visar att utsläppen av koldioxid för tillverkning av byggmaterial i grova drag står för 15 procent av de totala utsläppen under 50 år. Driften av byggnaden under 50 år står för de återstående 85 procenten. För att minska en byggnads påverkan på växthuseffekten är det av denna anledning viktigt att man minskar energibehovet för driften. Energimyndigheten genomförde under 2000 och 2001 två enkätundersökningar hos Sveriges småhusfabrikanter. Syftet med utredningarna var att ta reda på hur energieffektiva husen är som byggs, samt även få svar på en del andra frågor om fabrikanternas inställning till energieffektiva hus. Undersökningen 2001 visade bland annat att: - endast ett av 20 företag hade energieffektivitet som försäljningsargument. - en tredjedel av dem som svarat ansåg att det krävs en större efterfrågan från husköpare för att de ska börja bygga mer energieffektiva hus. Vi har inte kunnat hitta någon allmänt tillgänglig undersökning som, utifrån konsumenternas perspektiv, visar på deras efterfrågan och betalningsvilja för energieffektiva hus. Vad vi vet har man in andra enkätundersökningar inte beskrivit för målgruppen vilka fördelar som finns med att välja hus med låg energianvändning. Fokus har snarare legat i att undersöka vilka parametrar som är viktiga vid småhusköpares val av bostad. Med dagens låga ränta och höga priser på äldre hus så har fler och fler hushåll börjat köpa nybyggda småhus. Enligt statistik från SCB byggdes det år stycken småhus medan det år 2003 byggdes 8140 stycken. Som nämnts ovan talas det inom byggbranschen om att det inte finns någon efterfrågan på hus med mycket låga energikostnader. Men konsumenter är som regel mycket kostnadsmedvetna, så frågan är vad detta i så fall beror på. Anledningarna till att 1 Exempelvis Passivhusen i Lindås och Glumslöv, LB-hus villa på Bo01 eller Kv. Jöns Ols i Lund 2 Energy use and enviromental impact of new residential buildings. Karin Adalberth, Beräkningar av NCCs klimatpåverkan (45)

10 efterfrågan är liten kan t ex vara: - Husköpare utgår från att nybyggda hus är så energieffektiva de kan bli. - De vet inte hur eller vad de ska efterfråga. - De är inte medvetna om hur mycket de kan spara på driftkostnaderna genom att öka investeringen på t ex klimatskalet. - Husköpare prioriterar andra värden framför låga driftkostnader. - Byggföretagen marknadsför inte energieffektivitet och visar inte på vad som är möjligt. Ovanstående kan leda till en form av moment 22 -Byggföretagen marknadsför inte energieffektivitet därför att de inte tror att det finns någon efterfrågan, medan köparna inte efterfrågar energieffektivitet för att byggföretagen inte marknadsför möjligheterna, för att de betraktar det som självklart att de byggs så bra som möjligt när det gäller energieffektivitet. 3 Syfte Projektet syftade till att studera vilken attityd och inställning som husköpare har till energieffektiva hus. Syftet var också att analysera hur svaren skiljde sig åt mellan olika målgrupper utifrån frågeställningarna. Målet med undersökningen var att ge svar på frågeställningar som t ex: - Finns det en efterfrågan för energieffektivitet hos småhusköpare? - Vilka krav på skötsel av värme- och ventilationssystem kan man tänka sig? - Hur länge bedömer man att man kommer äga huset? - Vilka attityder finns till energisnåla hus? - Kan man acceptera en högre investeringskostnad i gengäld mot en låg driftkostnad. En enkätundersökning som ger en bild av husköpares inställning till energieffektivitet kan utgöra ett värdefullt underlag i dagens debatt om energieffektivisering av byggnader. Projektresultatet kan ge stöd för myndigheter, byggföretag, byggherrar, banker etc. i deras arbete med energi och byggnader. För kommuner kan resultaten utgöra ett underlag vid diskussioner med byggföretag inför exploatering av nya bostadsområden. Det ursprungliga syftet med projektet var bland annat att ta reda på hur stor merinvestering målgruppen kunde tänka sig gent emot låg driftkostnad. Hypotesen var att en lägre driftkostnad skulle dra ned de ökade lånekostnaderna på grund av en högre investeringskostnad, men det var osäkert i vilken utsträckning. Under projektets gång visade det sig dock att den boendekostnad per månad som Föreningssparbanken räknade fram inte förändrades nämnvärt mellan ett traditionellt hus och ett mycket energieffektivt. Eftersom boendekostnaden inte blev högre fanns det ingen anledning att söka efter betalningsviljan för en utökad energieffektivisering. Frågeställningen blev snarare hur man vid investeringstillfället såg på fördelningen mellan investeringskostnad kontra kommande driftkostnader. 10 (45)

11 4 Avgränsningar I den bakomliggande utredningen till enkätundersökningen har vi utgått ifrån småhus som NCC nyligen byggt i Kvibergs terrass i Göteborg. Vi har med andra ord inte studerat skillnaderna mellan småhus och flerbostadshus utan enbart valt småhus. Både i de bakomliggande beräkningarna och i enkätundersökningen har vi enbart fokuserat på ett av NCC s standardhus och skillnader i husets tekniska lösningar för energieffektivisering. Enkäterna har skickats ut till presumtiva husköpare som står i NCCs småhusköer i Göteborgsområdet. Målgruppen kan därför inte anses motsvara ett riksgenomsnitt. 5 Huskoncept 5.1 Nivåer energiprestanda För att kunna beskriva för målgruppen vilken energibesparing som kan åstadkommas i byggnader samt vilken eventuell merkostnad detta medför inleddes projektet med att utifrån ett traditionellt hus utarbeta tre förslag som på olika nivåer var mer energieffektiva. Som utgångspunkt valdes ett tvåvånings småhus på 125 kvm som NCC byggt på Kvibergs terrass i Göteborg. Huset valdes dels för att det hade en normal energiprestanda, normal bostadsarea samt att kostnadskalkyler redan fanns framtagna eftersom det nyligen hade byggts. Utifrån detta hus valdes sedan ett hus med samma energiprestanda som de radhus (Passivhus) som Egnahemsbolaget byggt i Lindås 4. Som nivån under denna ytterlighet valdes ett hus med en energiprestanda motsvarande de krav som Energimyndigheten satte upp för de två energieffektiva småhusen på Bo01. Steget mellan NCCs standardhus och Energimyndighetens rekommendationer var relativt stort och därför lades en nivå mellan dessa två. Passivhustekniken bygger på att husen byggs med hög återvinningsgrad av värmen ur ventilationsluften och ett mycket välisolerat klimatskal. Detta gör att det räcker med en tillsatsvärme motsvarande ett mindre element för att värma huset under den kallaste perioden. Något traditionellt radiatorsystem behövs därför inte. För att kunna jämföra de olika alternativen var det en förutsättning att bostadsarean var den samma det vill säga att bruttoarean tilläts öka. Nedan ges en kortfattad sammanställning av klimatskalen för de fyra olika huskoncepten där hus (A) motsvarar standardhuset, hus (D) är motsvarande energiprestandan i Lindåshusen, hus (C) följer energimyndighetens rekommendationer och hus (B) har den lägsta energiförbättringen jämfört mot hus (A). Hela tabellen finns i bilaga 1. 4 Upphovsman: Arkitekt Hans Eek och EFEM arkitektkontor genom Arkitekt Hans Grönlund 11 (45)

12 Hus (A) Hus (B) Hus (C) Hus (D) U-värde (W/m 2, C) Tjocklek (mm) U-värde (W/m 2, C) Tjocklek (mm) U-värde (W/m 2, C) Tjocklek (mm) U-värde (W/m 2, C) Fönster 1,3 1,1 1,0 0,85 Tjocklek (mm) Ytterväggar 0, , , , Översta bjälklaget 0, , , , Markplatta 0, , , , Dörrar 1,0 0,8 0,8 0,8 Värdena för täthet och köldbryggor är sjunkande för från hus A till hus D. Även användningen för hushållsel och varmvatten är lägre för de energieffektiva husen. 5.2 Energiberäkningar Eftersom energianvändningen är beroende av vilket värme- och ventilationssystem som väljs så beräknades energibehovet för följande tre olika kombinationer av system: 1. Frånluftsvärmepump. 2. Fjärrvärme med frånluftsventilation. 3. Fjärrvärme med frånluft, tilluft och värmeåtervinning. Alternativ ett valdes eftersom det idag är vanligt förekommande i nybyggda småhus. Om husen byggs i fjärrvärmeområden är alternativ två istället mest frekvent. Alternativ tre valdes av flera olika skäl, dels för att man spar energi med värmeåtervinning och dels för att elbehovet minskas med fjärrvärme. Uppvärmningskällor så som pelletspanna, oljepanna eller bergvärme ansågs inte vara realistiska alternativ i dagsläget till denna typ av småhus. Jämte frånluftvärmepump är fjärrvärme det mest frekvent förekommande uppvärmningskällan i småhusområden. Ytterligare en orsak till att alternativ tre togs med var att det under detta projekts genomförande lades fram förslag på nya byggregler. Det förslag som då var aktuellt innebar att det kunde bli krav på värmeåtervinning oavsett hur stor andel förnyelsebar energi som tillförs i fjärrvärmenätet. Detta var därför också ett skäl till att alternativ tre ingick i våra beräkningar. För huskonceptet (D) med samma energiprestanda som passivhusen i Lindås 5 valdes två olika former av energitillförsel för varmvattnet, en med varmvattenberedare och en med solfångare och ackumulatortank (benämns DS). Båda alternativen hade FTX-aggregat med ett värmebatteri i tilluften. Som distributionssystem av värme valdes i hustyp A till C golvvärme i undervåning och vattenburna radiatorer i övervåning eftersom det är det mest förekommande idag. Alla energiberäkningar gjorde med energiberäkningsprogrammet ENORM Indata valdes så att beräkningarna skulle hamna så nära verkligheten som möjligt. Till exempel valdes högre inomhustemperatur, mindre andel nyttiggjord värme från solinstrålning etc. Till hjälp användes anvisningarna till Stockholm Stads program för ekologiskt byggande. Som klimatort för beräkningarna valdes Göteborg. 5 För småhus är kravet 12 W/m 2, BRA 12 (45)

13 Beräkningarna visade att hus A fick ett behov av köpt energi på cirka kwh/kvm, år. Hus B fick , hus C och hus D kwh/kvm, år. Se ytterligare detaljer i bilaga (45)

14 6 Beräkning av livscykelkostnad För att kunna jämföra de kostnader som olika uppvärmningssystem innebär är det nödvändigt att även redovisa vilka underhålls- och servicekostnader som är förknippade med de olika systemen under en längre period. När man redovisar driftkostnaden för t ex en frånluftvärmepump bör man därför även ta med den kostnad som oftast uppstår efter cirka tio år då bland annat kompressorn kan behöva bytas. Då bankerna idag gör boendekalkyler för personer som står i begrepp att köpa hus, lägger man ofta in en schablonkostnad för driften av huset. Denna schablonkostnad är den samma oavsett hur stort huset är, när det är byggt, vilket uppvärmningssystem det har eller hur energieffektivt det är. För att kunna jämföra driftkostnaderna för de olika huskoncepten var det därför nödvändigt att göra beräkningar av livscykelkostnaderna där underhålls- och servicekostnader ingick. Eftersom energiberäkningar gjordes för tre olika kombinationer av värme- och ventilationssystem så beräknades även livscykelkostnaderna för dessa alternativ. För vart och ett av de fyra huskoncepten beräknades således livscykelkostnaderna för: - Frånluftsvärmepump. - Fjärrvärme med frånluftsventilation. - Fjärrvärme med frånluft, tilluft och värmeåtervinning. Övriga indata i beräkningarna redovisas nedan. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till installationernas restvärde efter kalkylperiodens slut, underhållskostnadernas antagna prisförändring eller likaså inflationens förväntade förändring under perioden. 6.1 Indata drift Underhållskostnader Alla uppgifter av underhållskostnader har inhämtats från tillverkare, leverantörer och servicefirmor under hösten Underhållskostnaderna avser enbart installationerna. Underhållskostnaderna på klimatskalet för de olika alternativen antogs vara likvärdiga. Service & Underhåll Material + arbete (kr/år) Åtgärd, kommentar Frånluftvärmepump 1000 Byte av kompressor, givare, säkerhetsventil etc. 1 gång under 15 år Fjärrvärmeväxlare 200 Byte av pump etc. 1 gång under 15 år FTX (Värmeåtervinningsaggregat) 700 Byte av filter 1 gång/år. Byte av fläktar 1 gång under 15 år. Solfångare 200 Byte av glykol och pump 1 gång under 15 år. Säkringsavgift + fast avgift el 900 Priser i Göteborg. 16 A 14 (45)

15 6.1.2 Ekonomiska indata Underlag för LCC-beräkningar Kalkylperiod 20 år Real kalkylränta 5,0 % Energipris fjärrvärme Energipris elektricitet Energiprisökning fjärrvärme Energiprisökning elektricitet Inflation 0,75 kr/kwh 0,94 kr/kwh 5 % per år 5 % per år 1,5 % per år Utifrån ovanstående indata gjordes även känslighetsanalyser för kalkylperiod på 10 år samt energiprisökningar på 3 och 7 % per år. Energipris fjärrvärme: Uppgifter från Göteborg Energi. Hänger samman med investeringskostnaden på undercentralen, och andra anslutningsavgifter. I Göteborg finns möjligheten att äga eller hyra undercentralen av Göteborg Energi. Det alternativ som var billigast under en längre tidsperiod valdes. Enligt Energimyndigheten var det genomsnittliga fjärrvärmepriset i Sverige år 2004 dock cirka 63 öre/kwh för villor med en energianvändning på kwh/år. Elpris: Genomsnittligt elpris för konsumenter i Sverige. Uppgift från Energimyndigheten. Inflation: Uppgifter från SCB Real kalkylränta: Uppgift från Föreningssparbanken Energiprisökning fjärrvärme: Historisk genomsnittlig höjning i Sverige. Uppgift från Fjärrvärmeföreningen. Energiprisökning el: Historiskt sätt har höjningen varit 7,5 % per år enligt SCB. Efter samtal med handläggare på Energimyndigheten och Svensk Energi gjordes istället bedömningen att ökningen kan bli något mindre per år i fortsättningen. Ingen vill sia om framtiden, men på Svensk Energi ser handläggaren det som troligt att vi kommer att närma oss energipriserna på kontinenten och därför är det inte orimligt med 5 % per år i höjning. För prisökningar som användes vid känslighetsanalyserna utgick vi ifrån den ursprungliga nivån på 5 % per år och ökade och minskade den med 2 %. 6.2 Indata investering Utifrån de skillnader i klimatskal och installationer för de olika huskoncepten som beskrivs i bilaga 1 räknades merkostnaden i investering ut jämfört mot standardhuset. Som tidigare beskrivits är utgångspunkten ett tvåvånings småhus på 125 kvm som NCC byggt på Kvibergs terrass i Göteborg. Kostnaderna är framtagna ur NCCs kalkylsystem och är beräknade av en av NCCs kalkylatorer. För vissa produkter som inte fanns med i kalkylsystemet har kostnader inhämtats från olika leverantörer. Som förutsättning vid 15 (45)

16 kostnadsförfrågan hos olika tillverkare gällde en volym om femtio enheter. Det är viktigt att poängtera att vi inte har energioptimerat de olika huskoncepten ur ekonomisk synvinkel. Det vill säga, vi har inte detaljgranskat varje energiåtgärd i de olika koncepten och ställt den mot investeringskostnad och energibesparing. I eventuella framtida byggprojekt är det därför nödvändigt att göra denna typ av optimering eftersom det kan finnas möjlighet att sänka merkostnaderna utan att energiåtgången ökar i någon större utsträckning. De huvudsakliga skillnaderna i klimatskalet uppstod på följande områden för de olika huskoncepten: Fabriksbetong Fönsterbänkar Trävirke Ytbehandlade lister Träbaserade lättbyggsystem Cellplast Mineralullsisolering Fogmassa Fönster Putsentreprenad Isoleringsentreprenad Lönekostnader För passivhusen var merkostnaderna för löner oproportionerligt högre på grund av gällande avtal med enhetspriser som snickarna har. Se ytterligare detaljer i bilaga 3. I de framräknade merkostnaderna för byggnation ingår även det extra arbete som krävs för att t ex få husen mer lufttäta. Investering installationer Merinvestering bygg Summa (kr/hus) (kr/hus) (kr/hus) Hus (A) Frånluftvärmepump/F Hus (A) Fjärrvärme/F Hus (A) Fjärrvärme/FTX Hus (B) Frånluftvärmepump/F Hus (B) Fjärrvärme/F Hus (B) Fjärrvärme/FTX Hus (C) Frånluftvärmepump/F Hus (C) Fjärrvärme/F Hus (C) Fjärrvärme/FTX Hus (D) varmvattenberedare Hus (D) Solfångare Hus (A) motsvarar traditionellt byggda hus, hus (D) är motsvarande energiprestandan i Lindåshusen, hus (C) följer energimyndighetens rekommendationer och hus (B) har den lägsta energiförbättringen jämfört mot hus (A). F = Frånluftsventilation, FTX = Frånluft, Tilluft, värmeväxling 16 (45)

17 Ovanstående kostnader är avrundade till jämna tusental. Observera att det är de totala investeringskostnaderna för installationerna som redovisas medan det för byggmaterialet är merkostnaderna jämfört mot standardhus A. Samtliga investeringskostnader är inklusive moms och NCCs påslag. Som beskrivs i kapitel 5.1 så saknar passivhuset (hus D) ett traditionellt radiatorsystem och värmekälla. Merkostnaden för isoleringen, bättre fönster etc. finansieras därför till stor del genom att man inte behöver installera ett värmesystem. Hur stor den totala merkostnaden blir beror på vilket värme- och ventilationssystem som standardhuset har som man jämför mot. Då man jämför alla alternativ mot ett traditionellt utförande (hus A) blir den totala merkostnaden mellan cirka 5000 och kronor (genomsnitt kr). Observera att uppvärmning med fjärrvärme inte ska jämföras mot frånluftsvärmepump eftersom det inte alltid är möjligt att dra fram fjärrvärme till nya bostadsområden. Jämfört mot vad dagens hus kostar för konsumenten är dock en genomsnittlig höjning av investeringen på kr (cirka 1,5 % av huspriset) förhållandevis låg. Höjningen ska också jämföras med de merinvesteringar som husköpare gör på tillval. Enligt NCC Boende gör husköpare tillval på i genomsnitt kr idag. 6.3 Resultat livscykelkostnad Beräkningarna av livscykelkostnaden för de beskrivna hustyperna med de olika värmeoch ventilationssystemen visar på ett stort spann i återbetalningstider. Jämfört mot ett standardhus kommer hus B få återbetalningstider på år, hus C på 16 år och passivhusen (D) på 1-22 år. Återbetalningstiderna ska dock endast ses som mycket ungefärliga eftersom de varierar beroende på val av inflation, energiprisökningar, kalkylränta. Som beskrivs i föregående kapitel är husen inte heller energioptimerade ur ekonomisk synvinkel. Beräkningarna av livscykelkostnaden har huvudsakligen inte haft till syfte att visa på den totala livscykelkostnaden eller återbetalningstider utan istället att få fram den årliga driftkostnaden, men där hänsyn ändå är tagen till energiprisökningar, underhållskostnader med mera för att användas som indata i Föreningssparbankens boendekalkyler. Vad som dock är intressant är att hus B med lägsta nivån på energiåtgärder alltid har högre återbetalningstid än hus C som har högre investeringskostnad. Anledningen är att lönekostnaderna för snickarna inte ökar proportionellt mot hur mycket huset energieffektiviseras. Hus B har en merkostnad för byggnation på kr jämfört mot standardhuset A, medan det mellan hus B och hus C endast skiljer kr. Om standardhus, motsvarande dem som beskrivs i denna rapport ska byggas mer energieffektiva, är det därför mer lönsamt att bygga dem enligt C-nivån än B-nivån. Nedan redovisas nuvärdet för driften för de olika koncepten. Kalkylperioden är 20 år och energiprisökningen 5 % per år. 17 (45)

18 Nuvärde drift 20 år Nuvärde drift per år (kr) (kr/år) Hus (A) Frånluftvärmepump/F Hus (A) Fjärrvärme/F Hus (A) Fjärrvärme/FTX Hus (B) Frånluftvärmepump/F Hus (B) Fjärrvärme/F Hus (B) Fjärrvärme/FTX Hus (C) Frånluftvärmepump/F Hus (C) Fjärrvärme/F Hus (C) Fjärrvärme/FTX Hus (D) varmvattenberedare Hus (D) Solfångare Kostnaderna är avrundande till jämna 5000-tal respektive 100-tal. I bilaga 4 redovisas ytterligare uppgifter om beräkningarna på livscykelkostnad. Sammanfattningsvis har hus C och B i samtliga kalkyler alltid en lägre livscykelkostnad än standardhuset. För passivhusen kan man erhålla mycket låga livscykelkostnader jämfört mot standardhuset och jämfört mot standardhus med fjärrvärmesystem får passivhusen korta återbetalningstider. Om en jämförelse görs mot ett standardhus med frånluftsvärmepump får passivhusen långa återbetalningstider men dock inte nämnvärt mycket längre än hus B och hus C. Om ett standardhus ska energieffektiviseras är det därför knappt någon skillnad alls om man väljer D nivån istället för B nivån sett till återbetalningstid. Eftersom både staten, byggherrar och byggföretag nu gör satsningar inom energieffektivisering är detta viktigt att beakta. Känslighetsanalyserna visar bland annat att om energipriset ökar med 7 % istället för 3 % per år så stiger driftkostnaderna med cirka 30 % under en 20 årig kalkylperiod. Om prisökningen blir den högre så minskar också återbetalningstiderna med upp till 36 %. 18 (45)

19 7 Bankkalkyler Utifrån NCCs nuvärdesberäkningar för driften och huspriser har Föreningssparbanken i Mölndal tagit fram boendekalkyler för samtliga huskoncept. Driftkostnaden beräknades som ett genomsnitt per år utifrån nuvärdet av driften efter 20 år eftersom energiprisökningar, underhållskostnader etc. då inkluderas. I en eventuell framtida studie bör skillnaden i boendekostnad mellan år 1 och 10 undersökas närmare. Kalkylerna är beräknade på vad Föreningssparbanken anser är normalt avseende; inkomster, räntor, amortering etc. Räntorna är de listräntor utan rabatter som gällde under början av hösten Indata till bankkalkyler Underlag för bankkalkyl Egen insats 10 % Bottenlån 75 % Topplån 15 % Bottenlån bundet 2 år 3,75 % Bottenlån bundet 5 år 4,65 % Bottenlån rörligt 3,65 % Topplån 4,75 % Amortering 10 % Skattereduktion 30 % Övriga driftkostnader (kr/månad) Försäkring 125 Vattenförbrukning 158 Sophämtning 89 Summa Resultat Generellt sett är det mycket små skillnader i den genomsnittliga boendekostnaden mellan mycket energieffektiva hus och dagens standardhus. Anledningen till att boendekostnaden per månad blir ungefär den samma beror på att för de dyrare energieffektivare husen tas de ökade räntekostnaderna ut av de lägre driftkostnaderna. Som beskrivs ovan finns behov av ytterligare studier över hur boendekostnaden förändras över tiden. Beroende på hur stor energiprisökningen blir, vilket uppvärmningssystem man jämfört mot samt graden av energieffektivisering så blir skillnaderna som mest +100 kr till 310 kr per månad i boendekostnad jämfört mot ett standardhus. Vid en energiprisökning på 5 % per år sjunker boendekostnaden i genomsnitt med 90 kronor per månad för de mer energieffektiva alternativen jämfört med standardhuset. Vid 5 % energiprisökning per år 19 (45)

20 sjunker boendekostnaden i genomsnitt med närmare 1100 kr per år för de energieffektiva husen och som mest med 2800 kr per år. Störst besparing görs genom att bygga passivhus istället för traditionella hus med fjärrvärme och frånluft. Passivhus är dock inte ekonomiskt som alternativ till frånluftsvärmepump, men om energipriset däremot blir 7 % per år hamnar boendekostnaden i samma nivå. Det är först år 10 som husägare till nya hus får full fastighetsskatt. Det är därför en fördel att betala sitt topplån på 10 år när det gäller ett nybyggt hus eftersom man då inte får högre kostnader när fastighetsskatten träder in. Genom att äga ett hus med lägre driftkostnader ökar också möjligheterna att klara eventuella framtida ökande utgifter. Inom detta projekt har vi dock inte närmare studerat förändringarna i boendekostnad över åren mellan de olika husalternativen. Energiprisökning 3 % Vid en jämförelse mot om standardhuset har en värmepump för uppvärmning, sjunker boendekostnaden per månad något för de mer energieffektiva husen. Det vill säga B- och C-husen har lägre boendekostnad än standardhuset (20-40 kr/månad). För passivhusen (hus D) blir dock månadskostnaden cirka kr högre per månad jämfört mot standardhuset. Om jämförelsen istället görs mot om standardhuset har fjärrvärme och värmeåtervinning blir boendekostnaden för hus D istället kr lägre per månad. Boendekostnaden är även här lika eller lägre för B- och C-huset jämfört mot standardhuset (0 30 kr/månad). Energiprisökning 5 % När energipriset ökar så ökar också skillnaderna i boendekostnad för de olika huskoncepten. I jämförelsen med värmepump som uppvärmningskälla så sjunker månadskostnaden ytterligare (50 70 kr) för B- och C-huset. För hus D är inte boendekostnaden lika hög längre som när energiprisökningen var 3 %, den ökade kostnaden är nu kr/månad. Då jämförelsen görs mot att standardhuset har fjärrvärme och återvinning i ventilationen handlar det fortfarande om relativt små kostnadsförändringar. För de mer energieffektiva husen B och C sjunker boendekostnaden med kr/månad. För hus D ökar besparingen till kr/månad jämfört mot standardhus A. Energiprisökning 7 % Vid en jämförelse mot om standardhuset har en värmepump så har B- och C-husen en månadskostnad som är kr/månad lägre. Ett hus D står sig nu väl i konkurrens med ett standardhus med värmepump. Månadskostnaden är endast 0 10 kr högre per månad. I jämförelse mot om standardhuset har fjärrvärme och värmeåtervinning blir boendekostnaden för ett hus D betydande kr lägre per månad. Boendekostnaden för B- och C-huset jämfört mot standardhuset fortsätter att minska och är nu kr/månad. 20 (45)