CoPraNetSverige. Praktiker och forskare samverkar för bättre kust förvaltning. Nummer 2, november 2004

Transkript

1 CoPraNetSverige Nummer 2, november 2004 Praktiker och forskare samverkar för bättre kust förvaltning Utgivare av CoPraNet Sverige: Efter ett drygt halvt år har CoPraNet till och med hunnit längre än vad målsättningen var för det första halvåret. Ett exempel på detta är utvecklandet av Tourism Quality Milestones (TQMs). Dessa är tänkta att fungera som indikatorer för hållbar turism. Den grundläggande tanken med CoPraNet är att dess samarbetsparter ska lära sig av varandra. Denna inlärningsprocess ska inte enbart ske genom kommunikation genom olika media utan även genom att dela praktiska erfarenheter genom att besöka varandra. Av denna anledning är projektet uppbyggt kring konferenser och workshops. Under det senaste halvåret har sådana mötestillfällen arrangerats i Nord Irland, England och Skottland. På dessa möten och genom den alltjämt pågående kommunikationen har CoPraNet:s samarbetsparter påbörjat arbetet med att utveckla TQM:s applicerbara i hela Europa. Det som gjorts hittills är en sammanställning över befintliga benchmarking program och miljö märkningar i de länder där CoPraNet:s samarbetsparter verkar. Nästa steg blir att analysera vilka delar av dessa som kan användas och bearbetas för att de ska uppfylla de syften CoPraNet eftersträvar. Även en analys av vad som ytterligare kan inkluderas i dessa TQM:s är nödvändig. Förutom att fokusera på frågeställningar kring hållbar turism fokuserar projektet även på frågor om erosion och kustförvaltning. Det som uträttas inom dessa tre intresseområden kommer att publiceras på CoPraNet:s hemsida På denna flerspråkiga hemsida finns även ytterligare information om CoPraNet. Därtill finns även en hjälpdisk som alla som har frågor kring integrerad förvaltning av kustområden (ICZM) kan vända sig till. Det finns även en portal till CoPraNet parternas hemsidor. Under projektets gång kommer hemsidan att byggas på med ytterligare funktioner. Exempel på dessa är: En ICZM projekt databas En erfarenhetsbank En ICZM ordlista En intern sökmotor COMREC Södertörns högskola Huddinge Sverige Tfn: +46(0) Fax: +46(0)

2 I fokus: Hållbar turism, erosion och kust förvaltning Inspektion av erosionsdrabbad strand på Nord Irland och inblick i den engelska regionalplaneringen. Utbytet av erfarenheter har börjat! Den första i en serie av workshops ägde rum i Down, Nord Irland, mellan den 24-25:e augusti. Workshopen, som bestod av presentationer och fältexkursioner, var uppbyggd kring temat kusterosion. Diskussionernas tonvikt låg på orsaker till kusterosion och möjliga strategier för dess förebyggande. Exempel från programmet är Integrated Coastal Zone Management (ICZM) in Northern Ireland, Coastal Erosion difficulties in Down, Establishment of an Irish Beach Operators Forum och The Green Coast Award. Tanken med CoPraNet:s workshops är att de i första hand ska vara riktade mot CoPraNet partnerna. De ska dock även kunna locka andra intressenter. Följdaktligen välkomnades inte enbart CoPraNet partner utan även politiker, lokala- och centrala myndighets representanter, kustförvaltare och planerare till mötet i Down. Deltagare kom från alla dessa kategorier och ett flertal nationer såsom Nord Irland, Irland, England, Denmark, Nederländerna och Portugal var representerade. Detta var ett ypperligt tillfälle för lokala politiker att komma i kontakt med experter. Margaret Quinn, projektutvecklings ledare på Down County Council, ansåg att denna workshop planterade ett frö inför framtiden genom att de förda diskussionerna ökade den politiska medvetenheten vad gäller ICZM relaterade spörsmål i Nord Irland. Vidare påpekade Margaret att detta möte kommer att underlätta framtida engagemang i EU-projekt eftersom Down fick möjligheten att lyfta fram fördelarna med samarbeten av det slag som CoPraNets. Reservoar i Silent Valley, Nord Irland. Foto: Mourne Heritage Trust Inom CoPraNet leder Margaret Quinn arbetet med utvecklingen av de transparenta europeiska Tourism Quality Milestones (TQM:s) för hållbara turismorter. Nyckelfaktorer i utarbetandet av TQM:s är att ta hänsyn till aspekter som säkerhet, miljöstandard, natur, landskap, kulturella värden och servicenivå. Hittills har man bland annat tittat på hur Blue flag, Green Coast Award och Seaside Award är uppbyggda. Det viktigaste med dessa TQM:s är att de är relevanta, mätbara och jämförbara över tid och rum. Därtill ska TQM:en även överbygga de tre dimensionerna för hållbarhet, det vill säga den sociala-, den ekonomiska- och den miljömässiga dimensionen. 2

3 Den andra CoPraNet workshopen var i Sefton, England. Arrangörer var Sefton Metropolitan Borough Council, vilket är den lokala myndigheten i Sefton distriktet. Denna gång baserades workshopen på diskussioner kring hållbar turism. Syftet var att undersöka konceptet regional park som för närvarande håller på att utvecklas nord västra England utvärdera hur det ovannämnda konceptet skulle kunna underlätta marknadsföringen av hållbar kustturism granska om regional park konceptet kan användas i de länder CoPraNet:s samarbetsparter verkar i och om konceptet är tillämpbart i en vidare bemärkelse Sefton Metropolitan Borough Council är ansvarig för koordinationen av erosions sektionen. Just nu försöker CoPraNet bilda sig en uppfattning över den rådande situationen utmed kusterna i de länder där CoPraNet partnerna verkar. Är kuststräckorna drabbade av erosion? Till vilken grad är de i så fall drabbade? Vad tror vi om framtiden vad gäller erosion i dessa områden? Dessa är några av frågorna vi ställer oss. En En av av CoPraNet:s samarbetsparter utbyter idéer med en en besökare på på Littoral Foto: Heidi Heidi Pintamo-Kenttälä Littoral 2004 Delivering sustainable coasts: connecting science and policy I september hölls ett internationellt symposium, Littoral 2004, delivering sustainable coasts, i Aberdeen. Enligt arrangörerna, EUCC - the Coastal Union och EUROCOAST, är främjandet av en starkare koppling mellan vetenskap och policy av högsta prioritet. Kustforskare och planerare behöver få en bättre förståelse sinsemellan. Om detta lyckas kan befintliga samverkansforum stärkas och nya bildas. Eftersom CoPraNet delar denna åsikt var det naturligt för oss att delta i konferensen. Det var ett ypperligt tillfälle för oss att lära oss mer om frågor som har anknytning till Albert Salman, ordförande i CoPraNet:s styrgrupp, håller föredrag på Aberdeens konferens center. Foto: Heidi Pintamo-Kenttälä 3

4 CoPraNet:s intresseområden. Konferensen gav CoPraNet även ett bra tillfälle att introducera CoPraNets mål och syften till en internationell publik. Detta gjordes genom att ha ett eget symposium. Exempel på två framföranden från CoPraNet symposiumet är Knowledge, information and experiences throughout Europe on Coastline management Lessons learned. och Managing information in integrated coastal zone management: EUROSION, Initiative of local information system. Workshops och konferenser år 2005 CoPranets tredje workshop äger rum i februari i Fuerteventura, Kanarieöarna. Temat är hållbar turism och naturskyddade marina områden. Exempel från fem dagars programmet är Sustainable Development in Natura 2000 Areas versus Anthropic Pressure, Information and Indicators for ICZM in Tourist Areas och Quality Ecolabel for tourism destinations. Värd för workshopen är Instituto Canario de Ciencias Marinas (ICCM) som är ett offentligt forsknings institut finansierat av Kanarieöarnas regering. Den fjärde workshopen äger rum i mars i Zandvoort, Holland. Temat kommer att vara kustförvaltning. Ett mer detaljerat program kommer att finnas tillgängligt senare. Den andra konferensen CoPraNet ska delta i äger rum i Algarve, Portugal. ICCCM2005, International Conference on Coastal Conservation and Management in the Atlantic and Mediterranean, är en multi-disciplinär konferens. Dess syfte är att fungera som ett forum för forskare, ingenjörer, planerare och personer i chefspositioner för att diskutera de senaste vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska rönen vad gäller kust processer. Arrangörernas förhoppningar är att konferensen ska främja ökat internationellt kunskapsutbyte. Den CoPraNet partner som är involverad i arrangerandet av denna konferens är The Hydraulics and Water Resources Institute (IHRH). IHRH är en privat ideell organisation som bland annat har en rådgivande funktion i kontakten mellan ingenjörs fakulteten vid Portos universitet Mournes, Down County. Foto: Mourne Heritage Trust och statliga och privata institutioner. Om du vill få mer information eller anmäla dig till av någon av workshopen eller ICCCM2005 kan du kontakta workshop/konferens arrangörerna. Du hittar deras e-post adresser på nästa sida. 4

5 KONFERENSER OCH WORKSHOPS Workshops ICCM, Kanarie öarna 1-5 februari, 2005 Sustainable tourism and Marine Protected Areas Zandvoort, Holland Mars, 2005 Beach Management Konferenser Algarve, Portugal april, 2005 ICCCM CoPraNets nättidning Denna tidning publiceras på nio språk två gånger per år. Den engelska versionen beskriver i huvudsak det som hänt inom projektet. Även den svenska versionen redogör projektets utveckling. Därtill ska man även i den rapportera det senaste inom ICZM utmed Östersjökusten. Därför välkomnas artiklar om pågående arbete och forskning inom ICZM både från svenska och finska myndigheter och institutioner. Denna gång presenteras två pågående projekt. ICZM i Sydvästra Finland Pro Skärgårdshavet Dags att vända den negativa utvecklingen i Skärgårdshavet. Flera samhällssektorer drar sitt strå till stacken genom att agera i programmet Pro Skärgårdshavet. Inom Skärgårdshavet finns ca fast bosatta personer och ca sommarbostäder. Dessutom njuter varje år otaliga turister av vad Skärgårdshavet har att erbjuda. Inom avrinningsområdet, vars åar mynnar ut i Skärgårdshavet, bor nästan Bra gjort är bättre än bra sagt. - Benjamin Franklin beror på alltför stor näringsbelastning, har stor inverkan på miljön och därmed på skärgårdens trivsel och levnadsmöjligheter. För att vända den negativa utvecklingen beträffande vattnets tillstånd krävs åtgärder inom alla samhällssektorer människor. Övergödningen, som Programmet Pro Skärgårdshavet har uppstått för att verka för detta syfte. 5

6 Inom ramarna för programmet idkas regionalt samarbete för att förbättra kustområdets och hela Skärgårdshavets tillstånd. Samarbetet sker i sju olika arbetsgrupper, till vilka cirka 70 instanser allt från medborgarorganisationer till storföretag har anslutit sig. Programmet förverkligar i sin verksamhet principerna för ICZM. Turismen är en viktig och växande näringsgren inom Skärgårdshavets område. Det förekommer ännu ingen så kallad massturism inom området, och därför strävar man redan nu till att utveckla turismen enligt den hållbara utvecklingens principer förrän större problem uppstår. Utmaningarna är de sårbara områdenas hållbara användning och avfalls- samt avloppsvattenhanteringen inom turismbranschen. Inom ramen för kustsamarbetet Pro Skärgårdshavet har det förverkligats ett projekt Hållbar Skärgård, där man erbjöd miljöutbildning för turismföretagare. Som grund för utbildningen låg bl.a. ISO klassificeringen, dock så att den var anpassad till mindre turismföretag. I projektet deltog ett 30- tal företagare som aktivt gick med och utvecklade det egna företagets miljösaker. Pro Skärgårdshavet samarbetar också med ett Interreg 3A- finansierat utvecklingsprojekt inom naturturismen, som förverkligas i samarbetet med Estland. Projektet arbetar med att planera naturvänlig turismverksamhet på områden som tidigare nyttjats av försvarsmakten. Erosionproblemen inom egentliga Finlands kustområden är annorlunda än på många andra ställen runt Europas kuster. Stränderna består till största delen av berg där erosionens påverkan inte är så synlig. Kring de livligt trafikerade farlederna är erosionen dock ett problem. De synliga påverkningarna är strändernas uppskjutning och under ytan försvagas fiskarnas lekområdens tillstånd. Som en lösning på problemet ser man striktare fartbegränsningar för fartygen och som bäst behandlas, ett av den lokala befolkningen inlämnat krav om saken, i en av de högsta rättsinstanserna. För Skärgårdshavets del är jordbruksmarkernas erosion ett ännu större problem. Beroende på regnmängden eroderar stora mängder näringsrika jordämnen från sluttande åkrar ner i åar som för de övergödande näringsämnena vidare till Skärgårdshavet. Man har påverkat detta problem, och gör det också i fortsättningen, med hjälp av jordbrukets miljöstödsverksamhet och genom olika projekt. Gullspångsälvens mynning i Vänern. Foto: Vesa-Matti Loiske Samu Numminen, projektchef Catrine Huhta, koordinator förnamn.efternamn@ymparisto.fi 6

7 proskargardshavet Climate change and the visitor economy I Storbritannien försöker man se möjligheterna i de framtida klimatförändringarna. I Storbritannien pågår för närvarande ett tvåårs projekt med fokus på klimatförändringar, turism och miljö i nordvästra England. Projektet Climate Change and the Visitor Economy, utreder hur turismnäringen kan utnyttja de möjligheter som med all säkerhet kommer att uppkomma till följd av klimatförändringarna. Samtidigt som man vill främja turismtillströmmning gäller det att komma ihåg att detta innebär påfrestningar för regionens naturområden samt att klimatförändringen i sig redan kommer att sätta miljön på prov. Det gäller att eftersträva en hållbar utveckling. Forskningen inom detta projekt fokuserar särskilt på att försöka identifiera hur turismtrender och turisters beteende har förändrats under de senaste 30 åren till följd av klimatförändringarna. Projektet söker svar på vad framtiden kan innebära för turismnäringen i regionen genom att använda en kombination av klimat- (UKCIP, The UK Climate Impacts Programme) och socio-ekonomiska scenarion. klimatförändringar. Dessa landskap finner man både i inlandet och utmed kusterna. Ett av fallstudierna kommer att fokusera på kusten utmed Sefton, dess sanddynssystem. Ett ytterligare mål för projektet är att utarbeta en metodologi för att kunna beräkna de kostnader anpassningen till klimatförändringarna innebär. Den ska utformas på ett sådant sätt att den även kan användas i andra regioner och sammanhang. Därtill är frågor som berör bärkraft i mindre känsliga områden och interaktionen med nyckelsektorer i regionen såsom agrikultur och transport av intresse. Detta projekt är finansierat av The Department for Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA). För ytterligare information, kontakta projekt ledaren Dr Darryn McEvoy, darryn.mcevoy@man.ac.uk Projektet byggs upp kring ett antal fallstudier som fokuserar på miljöns bärkraft i de landskap som anses vara mest känsliga för Erosions drabbad kust i Down, Nord Irland. Foto: Down County County Council 7

8 Vi är CoPraNet: AICSM, The University of Aberdeen, Storbritannien Web: Atlantic Andalusian District Office of the National Coastal Authority, Spanien Web: CCDR-C, Portugal Web: CMRC, Coastal and Marine Resources Centre, University College Cork, Irland Web: COMREC, Coastal Management Research Centre, Sverige Web: Down District Council, Irland Web: EUCC The Coastal Union, Nederländerna Web: Gironde County Council Esturiales, Frankrike Web: ICCM, Institute of Marine Sciences Canary Islands, Spanien Web: IHE Delft, Nederländerna Web: IHRH, Hydraulics and Water Resources Institute, Portugal Web: Mediterranean SOS Network, Grekland Web: Ministry of the Interior of the State of Schleswig-Holstein, Tyskland Web: Municipality of Calvia, Spanien Web: Municipality of Samothraki, Grekland Web: Municipality of Zandvoort, Nederländerna Web: RIKZ, National Institute for Coastal and Marine Management, Nederländerna Web: Sefton Metropolitan Borough Council, Storbritannien Web: Storstrøm County, Danmark Web: Stepnica Local Community, Polen Web: WL Delft, Nederländerna Web: CoPraNet Sverige Utgivare av CoPraNet Sverige är COMREC (Coastal Management Research Centre), ett centrum för forskning och utbildning kring frågor relaterade till kustområden. COMREC är ett samarbete mellan Södertörns högskola och institut ionen för systemekologi vid Stockholms universitet. Samarbete bedrivs även med Stockholms marina forskningscentrum och den zoologiska och den botaniska institutionen på Stockholms universitet. Kontakta COMREC på om du vill bidra med en artikel, är intresserad av att få detta nyhetsbrev eller har frågor. 8