Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen"

Transkript

1 Elektriskt driven rullstol nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kersti Samuelsson, Rehab med klin, Universitetssjukhuset i Linköping Foto: Karin Wahl Ansvarig handläggare: Jeanette Adolfsson URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Elektriskt driven rullstol nytta, kostnader och erfarenheter av förskrivningsprocessen Kersti Samuelsson Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Genomförande... 4 Resultat... 6 Hur ofta används hjälpmedlet?... 7 Hjälpmedlets effekt på aktivitet och delaktighet... 8 Hjälpbehov Påverkan på förutsättningar till aktivitet/delaktighet och på trygghet, oberoende och självkänsla Påverkan på livstillfredsställelse och upplevd hälsa Uppföljning av förskrivningsprocessen Förväntningar Tidsåtgång och kostnader Referenser... 23

5 Förord För att främja utvecklingen inom hjälpmedelsområdet är det viktigt att kunna mäta vilka effekter ett hjälpmedel har för individen och för samhället. Trots att många uttrycker att de är intresserade av hälsoekonomiska studier om hjälpmedel är detta fortfarande ett relativt obeforskat område. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka effekter elektriskt drivna rullstolar har för aktivitet, delaktighet, livstillfredställelse och upplevd hälsa. Den har även haft som syfte att ta fram underlag för en hälsoekonomisk bedömning. Studien är genomförd av Kersti Samuelsson som ett samverkansprojekt mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, Landstinget i Östergötland och Hjälpmedelsinstitutet. Norrbacka-Eugeniastiftelsen har varit med och finansierat projektet. Resultatet visar att hjälpmedel har haft stor betydelse för den studerade gruppen vad gäller aktivitet och delaktighet. Däremot är det svårt att se några effekter på upplevd hälsa. Studien belyser att det behövs fler studier kring hur man ska förhålla sig till mätning av hälsorelaterad livskvalitet inom hjälpmedelsområdet. Den visar också att även om förskrivning av en eldriven rullstol endast resulterar i några timmars minskad hemhjälp per vecka är det samhällsekonomiskt lönsamt, eftersom kostnaden för en elrullstol är relativt liten i förhållande till personalinsatserna. Studien är tänkt som underlag för beslutsfattare och andra som arbetar med frågor kopplade till personer med behov av en elektriskt driven rullstol. Vår förhoppning är också att rapporten används som underlag vid metoddiskussioner i samband med att man ska mäta effekter och genomföra hälsoekonomiska bedömningar inom hjälpmedelsområdet. Sundbyberg, oktober 2012 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindqvist Avdelningschef Analysavdelningen 1

6 Sammanfattning Totalt 24 brukare har deltagit i den aktuella studien och samtliga har fått ett hjälpmedel som kategoriserats som en elektriskt driven rullstol. Resultatet visar att de hjälpmedel som förskrivits har använts i hög utsträckning. En majoritet har använt sitt hjälpmedel flera gånger i veckan och de flesta (83 procent) svarar att hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i hög eller mycket hög utsträckning. För 97 procent i den aktuella brukargruppen har hjälpmedlet haft stor eller mycket stor betydelse, vilket visar sig inte minst när det gäller hjälpmedlets inverkan på aktivitet och delaktighet. En klar majoritet av gruppen upplever att hjälpmedlet haft en positiv inverkan framförallt när det gäller att kunna ta sig runt i närmiljön (95 procent), klara av inköp (91 procent), vara socialt aktiv (81 procent) och ha en aktiv fritid (81 procent). Andra viktiga effekter har varit att hjälpmedlet haft en positiv inverkan på upplevd självständighet (83 procent), självkänsla (73 procent) och trygghet (73 procent). Frågor om förskrivningen visar att de flesta varit eniga med förskrivaren vid valet av produkt och att man fått tillräckliga instruktioner och träning i användning. Fem brukare har svarat att man inte haft någon uppföljning av sitt hjälpmedel och endast två brukare har erbjudits fritt val. Det finns inte så många hälsoekonomiska studier inom hjälpmedelsområdet. I den aktuella studien kan vi inte se någon direkt skillnad i gruppens upplevda hälsa före förskrivning jämfört med vid uppföljningen, med den metod vi använt för att registrera hälsa. Det är sannolikt många faktorer som påverkar hur personer upplever hälsa och det är dessutom sex av 23 brukare som angivit att deras hälsotillstånd har försämrats under perioden från utprovning till uppföljning. Man kan fundera över hur man ska förhålla sig till uppföljning av hälsotillstånd och hälsorelaterad livskvalitet inom hjälpmedelsområdet. Anledningen till att ett hjälpmedel förskrivs är ofta att man har personer med ett instabilt medicinskt tillstånd och där anledningen till att man får ett hjälpmedel från början, många gånger är att man antingen nyss har drabbats av sjukdom/skada eller att man försämrats i sitt tidigare tillstånd. Vad brukaren svarar på när frågan om upplevd hälsa ställs kan sannolikt bero på vad han eller hon relaterar till just då. Vi har ändå valt att göra en enkel teoretisk modell och beräkna kostnad och samhällsnytta baserat på resultat från den här studien.

7 En genomsnittlig förskrivning har tagit 8,5 timme i studien. I detta ingår tid för bedömning, utprovning, träning, uppföljning och även restid. Kostnaden för en enskild förskrivning blir då kronor (beräknat på genomsnittlig lön för 2012). Hyran för förskrivna hjälpmedel var i genomsnitt 861 kronor per månad. För den del av gruppen som angivit ett oförändrat hälsotillstånd under projektperioden (n=12) har det genomsnittliga behovet av hjälp från hemtjänst/personlig assistent minskat med i genomsnitt cirka 7,5 timme per vecka. Eftersom resultatet kan variera över tid för en genomsnittlig brukargrupp har skillnaden i hjälpbehov dragits ner till 4 timmar per vecka, vilket kan bedömas vara ett rimligt genomsnitt för en större brukargrupp. Detta skulle innebära minskade kostnader motsvarande kronor per vecka och brukare. På ett år innebär det att kostnaden för hemtjänst skulle minska med kronor. Motsvarande kostnad för förskrivning och hyra av hjälpmedel är kronor på ett år. Med denna beräkning skulle den samhällsekonomiska vinsten utifrån minskad hemtjänst för en förskrivning bli = kronor på ett år. Inom Stockholms läns landsting förskrevs år 2011 sammanlagt elektriskt drivna rullstolar. Det har varit svårt att få in fullständiga och tillförlitliga uppgifter på alla frågor i den aktuella studien och det behövs fler och större studier för att kunna säkerställa resultat utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Kanske kan uppgifterna från den här studien utgöra grund för diskussioner.

8 Bakgrund Syfte Syftet med den här studien var att öka kunskapen om vilka effekter elektriskt drivna rullstolar (inklusive scooter) har på aktivitet, delaktighet, livstillfredsställelse och upplevd hälsa, utifrån brukarens perspektiv. Syftet var också att få ökad kunskap om brukares upplevelse av delaktighet i förskrivningsprocessen och att få ett underlag för att relatera kostnader till nytta. Metod Ett frågeformulär utvecklat specifikt för den här studien har använts som grund för insamlingen av data. Frågorna har formulerats med inspiration av befintliga utvärderingsinstrument såsom; KWASO, Nordic Assisted Mobility Evaluation NAME, Inverkan på delaktighet och självbestämmande IPA-E, Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology - QUEST 2.0 samt ytterligare ett tidigare använt och publicerat utfallsmått (Samuelsson & Wressle 2008). För att ta reda på brukarnas aktuella hälsotillstånd användes EQVAS som är en del i EQ5D. Genomförande Brukare som uppfyllde nedanstående kriterier tillfrågades om deltagande i studien: Brukaren skulle inte ha en elektriskt driven rullstol/scooter sedan tidigare. En bedömning av att en elektriskt driven rullstol/scooter skulle förskrivas skulle vara genomförd, men rullstolen skulle ännu inte vara levererad. Brukaren skulle vara 18 år eller äldre. Brukaren skulle ha en tillräcklig kognitiv och språklig förmåga för att kunna förstå och besvara frågorna i en enkät. Brukaren skulle vara bosatt i eget hem (det vill säga inte i någon form av vård- eller serviceboende).

9 Brukaren skulle ha erfarenhet av att utföra olika aktiviteter med aktuell funktionsnedsättning, alltså inte nyss hemkommen från sjukhus eller motsvarande. Uppgifter från brukare inom Stockholms läns landsting skulle samlas in före respektive fyra månader efter leverans av förskrivet hjälpmedel. Personer som skulle få en rullstol/scooter fick information om studien via sin förskrivare som även frågade om deltagande. De brukare som valde att delta skrev på ett papper om samtycke och brukaren fick därefter en enkät direkt från förskrivaren eller per post från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting (SLL). Den första enkäten skulle fyllas i före leverans av hjälpmedlet. Enkäten innehöll förutom några bakgrundsfrågor, i huvudsak frågor som handlade om vilken grad av aktivitet och delaktighet brukaren hade, samt några frågor om upplevd livstillfredsställelse och hälsa. Enkäten lämnades till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL, i ett medföljande svarskuvertet. Fyra månader efter leverans av hjälpmedlet skickades en uppföljande enkät ut från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till de som besvarat den första enkäten. Denna enkät innehöll förutom tidigare frågor, även frågor om delaktighet i förskrivningsprocessen, erfarenhet av service, uppföljning, förväntningar med mera. Enkäten skickades av brukaren till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Uppgifter om tidsåtgång i samband med förskrivning liksom månadshyra för respektive hjälpmedel har dokumenterats av förskrivare och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på ett separat dokument. Samtliga enkäter har kodats vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen innan de har skickats vidare för en sammanställning och analys av Kersti Samuelsson på Universitetssjukhuset i Linköping. Ingen identifiering av enskilda personers svar har således varit möjlig i den slutliga sammanställningen.

10 Resultat Efter att den ursprungliga projekttiden utökats något hade svar från 24 brukare inkluderats i studien. Av dessa var 15 kvinnor (62,5 procent) och 9 män. Medelålder liksom median för gruppen var 67 år med en spridning mellan år. Genomgången av data för samtliga förskrivningar av elektriskt drivna rullstolar i SLL under 2011 när barn < 18 år exkluderats, visar att den studerade gruppen i stort sett är representativ. Det är en något större procentuell andel brukare i yngre medelåldern i studiegruppen. 50 procent jämfört med 41 procent i hela SLL. > 80 år 17% < 50 år 13% Ålder år år 17% < 50 år år år år 28% år > 80 år år 25% Figur 1. Åldersfördelningen för brukargruppen som ingått i studien. De hjälpmedel som förskrivits till brukargruppen var till största delen av typ scooter. Den vanligaste modellen var Ortocar med tre eller fyra hjul, följt av Minicrosser och Sterling Elite (Figur 2). Det var endast några få av de förskrivna hjälpmedlen som inte var av scootertyp nämligen Quickie Samba, och Invacare FDX som är elektriskt drivna rullstolar.

11 Antal cooter Comet FDX Scooter Sterling Opal Quickie Samba Scooter Sterling Elite Minicrosser Ortocar Figur 2. Antal elektriskt drivna rullstolar/scootrar som förskrivits till brukargruppen. Vanligast var Ortocar följt av Minicrosser och Sterling Elite. Vid tiden för förskrivning var 46 procent (n= 11) av brukarna ensamboende i lägenhet, 33 procent (n= 8) var sammanboende i lägenhet med make/maka eller motsvarande, 17 procent (n= 4) var sammanboende i eget hus och någon brukare bodde ensam i eget hus. Hur ofta används hjälpmedlet? Det visade sig att de förskrivna hjälpmedlen användes ofta. Endast två av de 23 personer som besvarat frågan, svarade att de använde hjälpmedlet mera sällan än flera gånger i månaden. Arton brukare använde sitt hjälpmedel flera gånger i veckan eller oftare (78 procent). 2 1 Hur frekvent används hjälpmedlet? 5 3 Dagligen Flera gånger varje ve c ka Flera gånger varje månad Mera sällan 13 Bortfall Figur 3. Figuren visar hur ofta de förskrivna hjälpmedlen användes från tiden för leverans. Fler än hälften av brukarna angav att man använde sitt hjälpmedel dagligen.

12 Hjälpmedlets effekt på aktivitet och delaktighet Som svar på en övergripande fråga om vilken betydelse hjälpmedlet haft på den dagliga livsföringen svarade 22 av 23 brukare Stor eller Mycket stor betydelse (97 procent). Betydelse för daglig livsföring 1 1 Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse 11 Bortfall 11 Figur 4. Figuren illustrerar att samtliga som besvarat frågan ansåg att hjälpmedlet haft betydelse för den dagliga livsföringen. I tabell 1 visas hur brukargruppen förflyttar sig inom- och utomhus, före förskrivning och vid uppföljning. Man kan notera att flera personer i gruppen försämrats i sin förflyttningsförmåga vid uppföljningstillfället, vilket också kan noteras i tabell II som beskriver vad brukarna svarat på om det aktuella hälsotillståndet har förändrats under de senaste fyra månaderna. Det är viktigt att beakta detta vid analys och tolkning av studiens resultat. Förflyttning inomhus Före Efter Kan gå utan hjälp av annan person (inkl rullator) Kan gå endast med hjälp av annan person/personer 0 1 Använder manuell rullstol 7 8 Använder elektriskt driven rullstol/scooter Förflyttning utomhus Före Efter Kan gå utan hjälp av annan person (inkl rullator) 9 4 Kan gå endast med hjälp av annan person/personer 3 1 Använder manuell rullstol 12 0 Använder elektriskt driven rullstol/scooter Tabell I. Hur man svarat att man vanligtvis förflyttar sig inom- respektive utomhus, före förskrivning och vid uppföljning 4 månader efter leverans.

13 Nej 12 Ja, mitt hälsotillstånd är bättre 5 Ja, mitt hälsotillstånd är mycket bättre 0 Ja, mitt hälsotillstånd är sämre 6 Ja, mitt hälsotillstånd är mycket sämre 0 Bortfall 1 Totalt 24 Tabell II. På frågan om brukarens hälsotillstånd förändrats de senaste 4 månaderna, alltså efter tillgången till aktuellt hjälpmedel svarar 12/23 brukare (52 procent) att det inte var någon skillnad. Några upplevde ett förbättrat hälsotillstånd (22 procent) och några ett försämrat (26 procent). På frågor om hur möjligheten är att kunna delta och vara aktiv i olika sammanhang så som man önskar, är svarsbilden tydlig. Resultatet mycket positivt, förutom för aktiviteter i hemmet, där hjälpmedlet endast används av några få brukare. För de fem frågor som redovisas nedan är det framför allt när det gäller att kunna leva ett socialt liv och exempelvis besöka grannar och vänner och komma ut på promenad eller utflykt, som påverkats positiv. Många har inte besvarat frågan eller svarat vet ej (54 procent) när det gäller frågan om att utföra arbete eller annan regelbunden sysselsättning. Sannolikt på grund av att det är få som fortfarande är i arbete eller deltar i något som man betraktar som en regelbunden sysselsättning. Exkluderar man de 13 personer som ingår i bortfallsgruppen är det en majoritet som upplever en positiv skillnad även när det gäller arbete eller annan regelbunden sysselsättning. Figur 5. Möjlighet att delta i olika aktiviteter som man önskar. Resultatet överlag positivt. 9

14 Hjälpbehov Fem brukare angav att de inte var i behov av hjälp för att klara sin vardag före leverans av förskrivet hjälpmedel. Vid uppföljningen uppgav fyra brukare att de inte var i behov av hjälp. Vid en sammanställning av hur mycket hjälp som behövdes före respektive vid uppföljning för hela gruppen, var det fem brukare som hade behov av fler antal timmar vid uppföljningen och sju brukare som hade behov av färre antal timmar vid uppföljningen. För sex brukare var det oförändrat antal timmar och för ytterligare sex brukare kunde vi inte beräkna skillnaden eftersom någon av enkäterna var ofullständigt ifylld eller inte ifylld alls. Svarsalternativen för frågor om beroende av hjälp var kopplade till i vilken utsträckning man var beroende av annan person (lite hjälp/en del hjälp/ mycket hjälp). Skillnader i hjälpbehov kunde framför allt ses vid förflyttning utomhus, där nio brukare kunde minska sitt hjälpbehov (37,5 procent), för ytterligare nio brukare var hjälpbehovet oförändrat. Vid förflyttning inomhus var skillnaderna mindre vilket var ett förväntat resultat med tanke på hjälpmedlets användningsområde. Figur 6a och 6b. Figurerna illustrerar skillnaden i hjälpbehov vid förflyttning innan tillgång till hjälpmedlet respektive vid uppföljning. Det var 74 procent som hade ett oförändrat hjälpbehov inomhus. Vid förflyttning utomhus var det 38 procent som hade ett lägre hjälpbehov vid uppföljning och lika stor andel som hade ett oförändrat hjälpbehov. Påverkan på förutsättningar till aktivitet/delaktighet och på trygghet, oberoende och självkänsla I den uppföljande enkäten fick brukarna svara på hur man ansåg att hjälpmedlet hade påverkat möjligheten att arbeta, ha en aktiv fritid/socialt umgänge/ta sig runt i närmiljön/göra inköp med mera samt upplevelsen av trygghet och säkerhet/oberoende/självkänsla. Svarsalternativen var fyra;

15 Positivt/ Inte alls/negativt/ Ej aktuellt. Det var framförallt många som upplevde att hjälpmedlet haft en positiv påverkan på möjligheten att ta sig runt i närmiljön och att göra inköp samt för känslan av oberoende och självständighet. Det var även många som upplevde att hjälpmedlet haft en positiv inverkan på möjligheten till en aktiv fritid och ett socialt umgänge. Även känslan av trygghet och den egna självkänslan hade påverkats positivt hos en majoritet av brukargruppen (se figur 7). Hur har hjälpmedlet påverkat följande? Positivt Inte alls Negativt Ej aktuellt Bortfall Arbeta (inkl hush-arbete) Aktiv fritid Socialt umgänge Ta sig runt i närmiljön Inköp Trygghet/säkerhet Oberoende/Självständighet Självkänsla Figur 7. Figuren visar hur brukargruppen upplever att hjälpmedlet påverkat möjligheten till aktivitet och delaktighet samt känslan av trygghet, oberoende och självkänsla. På frågan om vilken betydelse brukarna anser att hjälpmedlet har haft för den dagliga livsföringen svarar samtliga att det haft betydelse. Hela 22/23 (97 procent) svarade dessutom att det haft stor eller mycket stor betydelse. Betydelse för daglig livsföring 1 1 Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse 11 Bortfall 11 Figur 8. Figurer visar hur brukarna svarat på frågan om vilken betydelse hjälpmedlet haft på den dagliga livsföringen. En person har inte besvarat frågan. Av de som svarat anger 48 procent att hjälpmedlet haft mycket stor betydelse och ytterligare 48 procent att det haft en stor betydelse.

16 Påverkan på livstillfredsställelse och upplevd hälsa På frågan om hur livet i allmänhet var, angav tio brukare (42 procent) högre tillfredsställelse vid uppföljningen. Lika många (n= 10) gav samma svar och fyra brukare angav en lägre tillfredsställelse vid uppföljningen. Skalan var 5-gradig och gick från 1= mycket otillfredsstäl-lande till 5= mycket tillfredsställande (se figur 9). I figuren nedan kan man se hur många som svarat på de olika svarsalternativen före respektive vid uppföljning. Inte någon brukare har svarat mycket otillfredsställande vid uppföljning, två brukare har svarat mycket tillfredsställande vid uppföljning. Figur 9. Antal som svarat i de fem olika svarsalternativen före respektive vid uppföljning fyra månader efter leverans av aktuellt hjälpmedel. På en uppföljande frågan som ställdes i den andra enkäten - om hälsotillståndet hade förändrats efter det att brukaren fått sitt hjälpmedel -svarade en majoritet 12/23 att det inte förändrats och 6/23 att det försämrats (26 procent). För att ta reda på hur brukargruppen upplevde sitt aktuella hälsotillstånd före tillgången till aktuellt hjälpmedel respektive vid uppföljning 4 månader efter leverans, användes EQVAS som är en del av EQ5D. Aktuellt hälsotillstånd markeras på en 100-gradig skala där ändpunkterna är 0 = sämsta tänkbara tillstånd och 100 = bästa tänkbara tillstånd. Som

17 jämförelse kan nämnas resultat från en svensk studie presenterad av Björk et al (1999). Referensvärden för åldrarna år är klassificerade i 10- årsintervall. En beräkning av ett genomsnitt för åldersgrupperna 50-59, och år ger ett medelvärde för skattad hälsa på 80,6 +15,9 och en median på 86. Motsvarande värden för brukargruppen som deltagit i den här studien gav ett medelvärde/median före på 40,3/35 och vid uppföljning 44,9/49. Skattat hälsotillstånd för brukargruppen var alltså betydligt lägre än för en matchad normalpopulation, även vid uppföljning. Antal till 9 10 till Häls otills tånd 3 20 till till till till till till till 89 Figur 10. Figuren visar i vilka intervall brukargruppen skattade sitt aktuella hälsotillstånd på en skala mellan 0-100, före leverans av hjälpmedlet respektive vid uppföljning. Medelvärdet för gruppen hade ökat med 4, till 100 Bortfall Före Efter När det gäller skattat hälsotillstånd så vet vi att det var sex brukare som tidigare svarat att deras hälsotillstånd försämrats sedan den första datainsamlingen och det var 12 brukare som svarat att deras hälsotillstånd var oförändrat på den tidigare frågan. Sannolikt påverkas en persons upplevda hälsotillstånd av en rad faktorer som ligger helt utanför hjälpmedelsområdet vilket gör att tolkningen av resultat på upplevd hälsa måste ske med försiktighet. Uppföljning av förskrivningsprocessen Enkäten som användes vid uppföljningen innehöll även frågor om hur brukarna upplevde att förskrivningsprocessen fungerat.

18 På frågan om brukaren erbjudits och/eller använt sig av Fritt val i samband med utprovning och förskrivning av det aktuella hjälpmedlet var det endast två brukare som svarade ja och endast en av dessa hade använt sig av denna möjlighet. Figur 11. I figuren framgår att det är 20 brukare som svarar att man inte har erbjudits Fritt val i samband med förskrivning. På frågan i vilken utsträckning man tagit hänsyn till brukarens behov, önskemål och krav i samband med utprovning och förskrivning, svarar 18 brukare av 23 som besvarat frågan (78 procent) att man tagit stor hänsyn, fem svarar att man tagit viss hänsyn (22 procent). Elva av 23 svarar att man till viss del fått möjlighet att ta ställning till alternativa produkter vid förskrivningen (48 procent). Sju svarar att man inte alls haft denna möjlighet (30 procent) och resterande fem (22 procent) svarar att man i hög utsträckning fått möjlighet att ta ställning till alternativ. På frågan om förskrivare och brukare varit eniga vid val av hjälpmedel är det endast en brukare som svarar att man inte alls varit eniga. Övriga 22 som besvarat frågan svarar att man till viss del varit eniga (n = 3) eller att man i hög utsträckning varit eniga (n = 19) Enighet vid val I hög uts träckning Till vis s del Inte alls Bortfall Figur 12. Figuren visar i vilken utsträckning brukarna ansåg att man varit enig med förskrivaren vid val av produkt. Endast en person (röd stapel) svarade att man inte alls var eniga.

19 På frågan om man anser sig ha fått tillräckliga instruktioner/träning för att kunna använda det aktuella hjälpmedlet svarar samtliga Ja. På frågan om man fått tillräcklig information om skötsel och användning svarar 19 Ja och fyra Till viss del (ett bortfall). Tolv brukare svarar att man haft uppföljning av hur hjälpmedlet fungerat och ytterligare sex brukare svarar att man inte haft uppföljning men heller inte har upplevt ett behov av detta (figur 13) Uppföljning Ja Nej Nej, men har inte haft behov av de t 6 1 Bortfall Figur 13. På frågan om uppföljning svarade 52 procent att man haft uppföljning, elva brukare svarade att man inte haft någon uppföljning och sex av dessa att man inte haft behov av det (26 procent). På frågan om det funnits behov av service och/eller reparationer under uppföljningsperioden, svarade åtta brukare (33 procent) att man haft behov av service/reparationer och fem av dessa var mycket nöjda/nöjda med servicen (62,5 procent). Två var missnöjda och en brukare var varken nöjd eller missnöjd. Förväntningar En fråga i den uppföljande enkäten handlade om uppfyllda förväntningar. På denna fråga svarade 19 av 23 brukare (83 procent) att hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i hög eller mycket hög utsträckning Uppfyllda förväntningar Figur 14. Samtliga brukare upplevde att det förskrivna hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i någon utsträckning och för 19 brukare i hög eller mycket hög utsträckning. I mycket hög utsträckning I hög utsträckning Till viss del I liten utsträckning Inte alls Bortfall

20 Tidsåtgång och kostnader Vid samtliga förskrivningar har tidsåtgång för alla åtgärder kopplade till det aktuella hjälpmedlet under hela förskrivningsprocessen, dokumenterats och rapporterats av förskrivaren. Månadskostnaden för respektive hjälpmedel har dokumenterats av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. När det gäller tidsåtgång för de åtgärder som varit aktuella i samband med förskrivningen, har denna varierat från 120 till 2730 minuter, det vill säga mellan 2 timmar och 45 ½ timmar. Den totala tiden för samtliga förskrivningar var minuter. Det vill säga; 200 timmar och 43 minuter. Utslaget på samtliga brukare blir det i genomsnitt 502 minuter, det vill säga cirka 8,5 timme. I denna tid ingår exempelvis tid för utredning, utprovning, uppföljning och även restid. En enskild brukare hade betydligt fler timmar än någon av alla övriga. Tar man bort tiden för denna enskilda förskrivning så är tiden för en förskrivning i stället i genomsnitt 405 minuter. Det vill säga 6 timmar och 45 minuter. En jämförelse av tidsåtgång för förskrivning mellan de tre vanligaste typerna av elrullstol/scooter visar att skillnaderna i tidsåtgång inte är särskilt stora (figur 15). Det är också viktigt att komma ihåg att antalet förskrivningar i varje grupp är litet och att det inte går att dra några generella slutsatser mot bakgrund av detta, däremot kan underlaget utgöra en grund för diskussion. I sammanställningen har Scooter Elite och Scooter Opal slagits samman. Genomsnittlig tid för åtgärder i minuter Minicrosser 527 Scooter Elite/Opal 491 Ortocar Tid i min Figur 15. Åtgärder i samband med utprovning/förskrivning/uppföljning av Ortocar (n=8) tog i genomsnitt cirka 5 ½ timma, för Scooter Elite eller Opal (n=7) i genomsnitt cirka 8 timmar 10 minuter och för Minicrosser (n=4) i genomsnitt cirka 8 timmar 50 minuter.

21 Beräkning av kostnader för förskrivning För att göra en beräkning av kostnader för de åtgärder som genomförts, har en schablon på lönekostnader motsvarande en månadslön på kronor med ett påslag på 56 procent (för arbetsgivaravgift med mera) använts. Lönesumman motsvarar en timersättning på 265 kronor i timman. En genomsnittlig tid för förskrivning i den studerade gruppen var 8,5 timme. Genomsnittlig utprovning kostar i förskrivartid 265 kronor x 8 ½ timma = kronor. Om man tittar på tidsåtgång för förskrivning av de tre vanligaste typerna av hjälpmedel utifrån ovanstående beräknade timersättning, varierar kostnaden från kronor (Opal) till cirka kronor (Minicrosser). Hyreskostnad för hjälpmedel Hyran per månad för förskrivna produkter varierar mellan 600 kronor i månaden (Ortocar, Sterling opal) och kronor i månaden för FDX som är en framhjulsdriven elrullstol. Den totala hyran för de 24 hjälpmedel som ingår i studien är kronor i månaden (tabell III) Tabell III visar vad respektive hjälpmedel kostar per månad. Hjälpmedel Antal Hyra/mån Total Ortocar Scooter sterling elite Minicrosser Quicie Samba Scooter sterling opal Scooter comet FDX Summa Kostnad och nytta Inom hjälpmedelsområdet finns få studier med fokus på att relatera kostnader till nytta. Man kan fundera mycket över i vilka termer nyttan med ett hjälpmedel bäst kan beskrivas. I hälsoekonomiska studier beskrivs nyttan ofta i termer av kvalitetsjusterade levnadsår (QUALYS) baserat på

22 förändringar i upplevd hälsa eller upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Hälsa är ett begrepp som definierats på en rad olika sätt, en av de vanligast förekommande är väl WHO;s definition där hälsa definierats som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". Det är inte helt självklart hur man kan förhålla sig till att många av de personer som får låna exempelvis en elektriskt driven rullstol som hjälpmedel, får sitt hjälpmedel på grund av sjukdom/skada eller en försämring av sitt medicinska eller fysiska tillstånd. Man kanske inte kan förvänta sig att nå en positiv effekt på hälsa och livskvalitet. Det är rimligt att anta att det är mycket i en brukares situation som påverkar hur han eller hon upplever sin livskvalitet och hälsa vilket sannolikt påverkat resultatet i den här studien som haft en uppföljningsperiod på fyra månader. Man måste vara försiktig i tolkningen av hälsoskattning. Inte minst med tanke på att vi i denna studie på gruppnivå inte kan se en positiv förändring av brukarnas upplevda aktuella hälsotillstånd, samtidigt som en klar majoritet av gruppen redovisar förbättrad förmåga i en rad olika aktiviteter liksom ökad trygghet, självständighet och självkänsla, Det är rimligt att anta att upplevelsen av hälsa påverkas av en rad andra faktorer förutom det att kunna förflytta sig mer självständigt. I en liten undersökningsgrupp som den vi har studerat här, kan individuella händelser dessutom få en avsevärd inverkan på det totala resultatet. Inom hjälpmedelsområdet behöver vi sannolikt använda även andra utfallsmått för att beskriva nytta och ställa kostnader i förhållande till exempelvis aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället, känslan av oberoende och trygghet, som ju många hjälpmedel är avsedda att påverka. I den här studien diskuteras nytta i form av några teoretiska exempel, baserat på de resultat som framkommit under den relativt korta tid som studien pågått. Exempel 1 minskad kostnad för hemtjänst = samhällsekonomisk vinst Vi förutsätter att den grupp brukare som deltagit i studien har oförändrad medicinsk och social status under ett års tid. Vid en beräkning av hur tillgången till hjälpmedlet har påverkat behovet av hemtjänst används de data som framkommit i studien för de brukare som har ett oförändrat hälsotillstånd vid uppföljning (n=12). För denna grupp har det genomsnittliga behovet av hjälp minskat vid uppföljning, med i genomsnitt cirka 7,5 timme per vecka.

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby.

Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby. STAMNINGSHJÄLPMEDEL I STOCKHOLM Sedan 1 februari 2009 får logopeder förskriva tekniska hjälpmedel till personer som stammar. Dock är det inte beslutat vilka av de fyra nedan beskrivna hjälpmedlen som kommer

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6

VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS. Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg Marianne Svensson IHE RAPPORT 2012:6 VÅRD OCH OMSORG I HEMMET FÖR PERSONER MED MULTIPEL SKLEROS Sara Anderberg & Marianne Svensson

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum 2010-05-21 Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Fredagen den 21 maj 2010 kl. 09:00 Plats: Hjälpmedelscentralen, Kistingevägen, Halmstad, Showroom Vägbeskrivning bifogas

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen! 1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Quality of Life Questionnaire

Quality of Life Questionnaire Quality of Life Questionnaire Qualeffo-41 (10 December 1997) Users of this questionnaire (and all authorized translations) must adhere to the user agreement. Please use the related Scoring Algorithm. A

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön Förvaltningskvalitet 2010 Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och underhåll i bostadsmiljön Anna-Lena Högberg, Erik Högberg, Henrik Björk, AktivBo 1 Sammanfattning Hyresgästerna Riksförbundet och

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

NYork - terapikolonier för överviktiga barn. Folkhälsoprojekt i Stockholm Seminarium kring projekt finansierade av landstingets folkhälsoanslag Tisdag den 15 juni 2010 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Samverkansmöte om hjälpmedel

Samverkansmöte om hjälpmedel Minnesanteckning från Samverkansmöte om hjälpmedel Tid och plats 7 maj 2013, kl 13.00 15.00 Plats: Hjälpmedelskonsulenterna, Köpmangatan 37, Luleå. HSO, Doris Lehto Hjärnkraft, Gerd Rönnqvist DHR, Sune

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010 om undersökning av särskilt boende SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer med särskilt boende. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care

SNAC. Swedish National study on Ageing and Care SNAC Swedish National study on Ageing and Care Longitudinella områdesdatabaser för uppföljning och analys av äldreområdet Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från

Läs mer

Värdet av en eldriven rullstol. hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning

Värdet av en eldriven rullstol. hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning Värdet av en eldriven rullstol hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Lars Hagberg, Liselotte

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Malmby (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom LSS En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt 9 p.9 LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2009:6 ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-34-2

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Rollatorns betydelse. - för äldre med rörelsehinder

Rollatorns betydelse. - för äldre med rörelsehinder Rollatorns betydelse - för äldre med rörelsehinder Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Ansvarig handläggare: Martina Estreen, HI URN:NBN: se-hi-2005-05347-pdf Best nr: 05347-pdf Publikationen är endast utgiven

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer