Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elektriskt driven rullstol. nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen"

Transkript

1 Elektriskt driven rullstol nytta och kostnader samt erfarenheter av förskrivningsprocessen

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Kersti Samuelsson, Rehab med klin, Universitetssjukhuset i Linköping Foto: Karin Wahl Ansvarig handläggare: Jeanette Adolfsson URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Elektriskt driven rullstol nytta, kostnader och erfarenheter av förskrivningsprocessen Kersti Samuelsson Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Genomförande... 4 Resultat... 6 Hur ofta används hjälpmedlet?... 7 Hjälpmedlets effekt på aktivitet och delaktighet... 8 Hjälpbehov Påverkan på förutsättningar till aktivitet/delaktighet och på trygghet, oberoende och självkänsla Påverkan på livstillfredsställelse och upplevd hälsa Uppföljning av förskrivningsprocessen Förväntningar Tidsåtgång och kostnader Referenser... 23

5 Förord För att främja utvecklingen inom hjälpmedelsområdet är det viktigt att kunna mäta vilka effekter ett hjälpmedel har för individen och för samhället. Trots att många uttrycker att de är intresserade av hälsoekonomiska studier om hjälpmedel är detta fortfarande ett relativt obeforskat område. Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka effekter elektriskt drivna rullstolar har för aktivitet, delaktighet, livstillfredställelse och upplevd hälsa. Den har även haft som syfte att ta fram underlag för en hälsoekonomisk bedömning. Studien är genomförd av Kersti Samuelsson som ett samverkansprojekt mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting, Landstinget i Östergötland och Hjälpmedelsinstitutet. Norrbacka-Eugeniastiftelsen har varit med och finansierat projektet. Resultatet visar att hjälpmedel har haft stor betydelse för den studerade gruppen vad gäller aktivitet och delaktighet. Däremot är det svårt att se några effekter på upplevd hälsa. Studien belyser att det behövs fler studier kring hur man ska förhålla sig till mätning av hälsorelaterad livskvalitet inom hjälpmedelsområdet. Den visar också att även om förskrivning av en eldriven rullstol endast resulterar i några timmars minskad hemhjälp per vecka är det samhällsekonomiskt lönsamt, eftersom kostnaden för en elrullstol är relativt liten i förhållande till personalinsatserna. Studien är tänkt som underlag för beslutsfattare och andra som arbetar med frågor kopplade till personer med behov av en elektriskt driven rullstol. Vår förhoppning är också att rapporten används som underlag vid metoddiskussioner i samband med att man ska mäta effekter och genomföra hälsoekonomiska bedömningar inom hjälpmedelsområdet. Sundbyberg, oktober 2012 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindqvist Avdelningschef Analysavdelningen 1

6 Sammanfattning Totalt 24 brukare har deltagit i den aktuella studien och samtliga har fått ett hjälpmedel som kategoriserats som en elektriskt driven rullstol. Resultatet visar att de hjälpmedel som förskrivits har använts i hög utsträckning. En majoritet har använt sitt hjälpmedel flera gånger i veckan och de flesta (83 procent) svarar att hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i hög eller mycket hög utsträckning. För 97 procent i den aktuella brukargruppen har hjälpmedlet haft stor eller mycket stor betydelse, vilket visar sig inte minst när det gäller hjälpmedlets inverkan på aktivitet och delaktighet. En klar majoritet av gruppen upplever att hjälpmedlet haft en positiv inverkan framförallt när det gäller att kunna ta sig runt i närmiljön (95 procent), klara av inköp (91 procent), vara socialt aktiv (81 procent) och ha en aktiv fritid (81 procent). Andra viktiga effekter har varit att hjälpmedlet haft en positiv inverkan på upplevd självständighet (83 procent), självkänsla (73 procent) och trygghet (73 procent). Frågor om förskrivningen visar att de flesta varit eniga med förskrivaren vid valet av produkt och att man fått tillräckliga instruktioner och träning i användning. Fem brukare har svarat att man inte haft någon uppföljning av sitt hjälpmedel och endast två brukare har erbjudits fritt val. Det finns inte så många hälsoekonomiska studier inom hjälpmedelsområdet. I den aktuella studien kan vi inte se någon direkt skillnad i gruppens upplevda hälsa före förskrivning jämfört med vid uppföljningen, med den metod vi använt för att registrera hälsa. Det är sannolikt många faktorer som påverkar hur personer upplever hälsa och det är dessutom sex av 23 brukare som angivit att deras hälsotillstånd har försämrats under perioden från utprovning till uppföljning. Man kan fundera över hur man ska förhålla sig till uppföljning av hälsotillstånd och hälsorelaterad livskvalitet inom hjälpmedelsområdet. Anledningen till att ett hjälpmedel förskrivs är ofta att man har personer med ett instabilt medicinskt tillstånd och där anledningen till att man får ett hjälpmedel från början, många gånger är att man antingen nyss har drabbats av sjukdom/skada eller att man försämrats i sitt tidigare tillstånd. Vad brukaren svarar på när frågan om upplevd hälsa ställs kan sannolikt bero på vad han eller hon relaterar till just då. Vi har ändå valt att göra en enkel teoretisk modell och beräkna kostnad och samhällsnytta baserat på resultat från den här studien.

7 En genomsnittlig förskrivning har tagit 8,5 timme i studien. I detta ingår tid för bedömning, utprovning, träning, uppföljning och även restid. Kostnaden för en enskild förskrivning blir då kronor (beräknat på genomsnittlig lön för 2012). Hyran för förskrivna hjälpmedel var i genomsnitt 861 kronor per månad. För den del av gruppen som angivit ett oförändrat hälsotillstånd under projektperioden (n=12) har det genomsnittliga behovet av hjälp från hemtjänst/personlig assistent minskat med i genomsnitt cirka 7,5 timme per vecka. Eftersom resultatet kan variera över tid för en genomsnittlig brukargrupp har skillnaden i hjälpbehov dragits ner till 4 timmar per vecka, vilket kan bedömas vara ett rimligt genomsnitt för en större brukargrupp. Detta skulle innebära minskade kostnader motsvarande kronor per vecka och brukare. På ett år innebär det att kostnaden för hemtjänst skulle minska med kronor. Motsvarande kostnad för förskrivning och hyra av hjälpmedel är kronor på ett år. Med denna beräkning skulle den samhällsekonomiska vinsten utifrån minskad hemtjänst för en förskrivning bli = kronor på ett år. Inom Stockholms läns landsting förskrevs år 2011 sammanlagt elektriskt drivna rullstolar. Det har varit svårt att få in fullständiga och tillförlitliga uppgifter på alla frågor i den aktuella studien och det behövs fler och större studier för att kunna säkerställa resultat utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv. Kanske kan uppgifterna från den här studien utgöra grund för diskussioner.

8 Bakgrund Syfte Syftet med den här studien var att öka kunskapen om vilka effekter elektriskt drivna rullstolar (inklusive scooter) har på aktivitet, delaktighet, livstillfredsställelse och upplevd hälsa, utifrån brukarens perspektiv. Syftet var också att få ökad kunskap om brukares upplevelse av delaktighet i förskrivningsprocessen och att få ett underlag för att relatera kostnader till nytta. Metod Ett frågeformulär utvecklat specifikt för den här studien har använts som grund för insamlingen av data. Frågorna har formulerats med inspiration av befintliga utvärderingsinstrument såsom; KWASO, Nordic Assisted Mobility Evaluation NAME, Inverkan på delaktighet och självbestämmande IPA-E, Quebec User Evaluation of Satisfaction with assistive Technology - QUEST 2.0 samt ytterligare ett tidigare använt och publicerat utfallsmått (Samuelsson & Wressle 2008). För att ta reda på brukarnas aktuella hälsotillstånd användes EQVAS som är en del i EQ5D. Genomförande Brukare som uppfyllde nedanstående kriterier tillfrågades om deltagande i studien: Brukaren skulle inte ha en elektriskt driven rullstol/scooter sedan tidigare. En bedömning av att en elektriskt driven rullstol/scooter skulle förskrivas skulle vara genomförd, men rullstolen skulle ännu inte vara levererad. Brukaren skulle vara 18 år eller äldre. Brukaren skulle ha en tillräcklig kognitiv och språklig förmåga för att kunna förstå och besvara frågorna i en enkät. Brukaren skulle vara bosatt i eget hem (det vill säga inte i någon form av vård- eller serviceboende).

9 Brukaren skulle ha erfarenhet av att utföra olika aktiviteter med aktuell funktionsnedsättning, alltså inte nyss hemkommen från sjukhus eller motsvarande. Uppgifter från brukare inom Stockholms läns landsting skulle samlas in före respektive fyra månader efter leverans av förskrivet hjälpmedel. Personer som skulle få en rullstol/scooter fick information om studien via sin förskrivare som även frågade om deltagande. De brukare som valde att delta skrev på ett papper om samtycke och brukaren fick därefter en enkät direkt från förskrivaren eller per post från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting (SLL). Den första enkäten skulle fyllas i före leverans av hjälpmedlet. Enkäten innehöll förutom några bakgrundsfrågor, i huvudsak frågor som handlade om vilken grad av aktivitet och delaktighet brukaren hade, samt några frågor om upplevd livstillfredsställelse och hälsa. Enkäten lämnades till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL, i ett medföljande svarskuvertet. Fyra månader efter leverans av hjälpmedlet skickades en uppföljande enkät ut från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till de som besvarat den första enkäten. Denna enkät innehöll förutom tidigare frågor, även frågor om delaktighet i förskrivningsprocessen, erfarenhet av service, uppföljning, förväntningar med mera. Enkäten skickades av brukaren till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Uppgifter om tidsåtgång i samband med förskrivning liksom månadshyra för respektive hjälpmedel har dokumenterats av förskrivare och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på ett separat dokument. Samtliga enkäter har kodats vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen innan de har skickats vidare för en sammanställning och analys av Kersti Samuelsson på Universitetssjukhuset i Linköping. Ingen identifiering av enskilda personers svar har således varit möjlig i den slutliga sammanställningen.

10 Resultat Efter att den ursprungliga projekttiden utökats något hade svar från 24 brukare inkluderats i studien. Av dessa var 15 kvinnor (62,5 procent) och 9 män. Medelålder liksom median för gruppen var 67 år med en spridning mellan år. Genomgången av data för samtliga förskrivningar av elektriskt drivna rullstolar i SLL under 2011 när barn < 18 år exkluderats, visar att den studerade gruppen i stort sett är representativ. Det är en något större procentuell andel brukare i yngre medelåldern i studiegruppen. 50 procent jämfört med 41 procent i hela SLL. > 80 år 17% < 50 år 13% Ålder år år 17% < 50 år år år år 28% år > 80 år år 25% Figur 1. Åldersfördelningen för brukargruppen som ingått i studien. De hjälpmedel som förskrivits till brukargruppen var till största delen av typ scooter. Den vanligaste modellen var Ortocar med tre eller fyra hjul, följt av Minicrosser och Sterling Elite (Figur 2). Det var endast några få av de förskrivna hjälpmedlen som inte var av scootertyp nämligen Quickie Samba, och Invacare FDX som är elektriskt drivna rullstolar.

11 Antal cooter Comet FDX Scooter Sterling Opal Quickie Samba Scooter Sterling Elite Minicrosser Ortocar Figur 2. Antal elektriskt drivna rullstolar/scootrar som förskrivits till brukargruppen. Vanligast var Ortocar följt av Minicrosser och Sterling Elite. Vid tiden för förskrivning var 46 procent (n= 11) av brukarna ensamboende i lägenhet, 33 procent (n= 8) var sammanboende i lägenhet med make/maka eller motsvarande, 17 procent (n= 4) var sammanboende i eget hus och någon brukare bodde ensam i eget hus. Hur ofta används hjälpmedlet? Det visade sig att de förskrivna hjälpmedlen användes ofta. Endast två av de 23 personer som besvarat frågan, svarade att de använde hjälpmedlet mera sällan än flera gånger i månaden. Arton brukare använde sitt hjälpmedel flera gånger i veckan eller oftare (78 procent). 2 1 Hur frekvent används hjälpmedlet? 5 3 Dagligen Flera gånger varje ve c ka Flera gånger varje månad Mera sällan 13 Bortfall Figur 3. Figuren visar hur ofta de förskrivna hjälpmedlen användes från tiden för leverans. Fler än hälften av brukarna angav att man använde sitt hjälpmedel dagligen.

12 Hjälpmedlets effekt på aktivitet och delaktighet Som svar på en övergripande fråga om vilken betydelse hjälpmedlet haft på den dagliga livsföringen svarade 22 av 23 brukare Stor eller Mycket stor betydelse (97 procent). Betydelse för daglig livsföring 1 1 Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse 11 Bortfall 11 Figur 4. Figuren illustrerar att samtliga som besvarat frågan ansåg att hjälpmedlet haft betydelse för den dagliga livsföringen. I tabell 1 visas hur brukargruppen förflyttar sig inom- och utomhus, före förskrivning och vid uppföljning. Man kan notera att flera personer i gruppen försämrats i sin förflyttningsförmåga vid uppföljningstillfället, vilket också kan noteras i tabell II som beskriver vad brukarna svarat på om det aktuella hälsotillståndet har förändrats under de senaste fyra månaderna. Det är viktigt att beakta detta vid analys och tolkning av studiens resultat. Förflyttning inomhus Före Efter Kan gå utan hjälp av annan person (inkl rullator) Kan gå endast med hjälp av annan person/personer 0 1 Använder manuell rullstol 7 8 Använder elektriskt driven rullstol/scooter Förflyttning utomhus Före Efter Kan gå utan hjälp av annan person (inkl rullator) 9 4 Kan gå endast med hjälp av annan person/personer 3 1 Använder manuell rullstol 12 0 Använder elektriskt driven rullstol/scooter Tabell I. Hur man svarat att man vanligtvis förflyttar sig inom- respektive utomhus, före förskrivning och vid uppföljning 4 månader efter leverans.

13 Nej 12 Ja, mitt hälsotillstånd är bättre 5 Ja, mitt hälsotillstånd är mycket bättre 0 Ja, mitt hälsotillstånd är sämre 6 Ja, mitt hälsotillstånd är mycket sämre 0 Bortfall 1 Totalt 24 Tabell II. På frågan om brukarens hälsotillstånd förändrats de senaste 4 månaderna, alltså efter tillgången till aktuellt hjälpmedel svarar 12/23 brukare (52 procent) att det inte var någon skillnad. Några upplevde ett förbättrat hälsotillstånd (22 procent) och några ett försämrat (26 procent). På frågor om hur möjligheten är att kunna delta och vara aktiv i olika sammanhang så som man önskar, är svarsbilden tydlig. Resultatet mycket positivt, förutom för aktiviteter i hemmet, där hjälpmedlet endast används av några få brukare. För de fem frågor som redovisas nedan är det framför allt när det gäller att kunna leva ett socialt liv och exempelvis besöka grannar och vänner och komma ut på promenad eller utflykt, som påverkats positiv. Många har inte besvarat frågan eller svarat vet ej (54 procent) när det gäller frågan om att utföra arbete eller annan regelbunden sysselsättning. Sannolikt på grund av att det är få som fortfarande är i arbete eller deltar i något som man betraktar som en regelbunden sysselsättning. Exkluderar man de 13 personer som ingår i bortfallsgruppen är det en majoritet som upplever en positiv skillnad även när det gäller arbete eller annan regelbunden sysselsättning. Figur 5. Möjlighet att delta i olika aktiviteter som man önskar. Resultatet överlag positivt. 9

14 Hjälpbehov Fem brukare angav att de inte var i behov av hjälp för att klara sin vardag före leverans av förskrivet hjälpmedel. Vid uppföljningen uppgav fyra brukare att de inte var i behov av hjälp. Vid en sammanställning av hur mycket hjälp som behövdes före respektive vid uppföljning för hela gruppen, var det fem brukare som hade behov av fler antal timmar vid uppföljningen och sju brukare som hade behov av färre antal timmar vid uppföljningen. För sex brukare var det oförändrat antal timmar och för ytterligare sex brukare kunde vi inte beräkna skillnaden eftersom någon av enkäterna var ofullständigt ifylld eller inte ifylld alls. Svarsalternativen för frågor om beroende av hjälp var kopplade till i vilken utsträckning man var beroende av annan person (lite hjälp/en del hjälp/ mycket hjälp). Skillnader i hjälpbehov kunde framför allt ses vid förflyttning utomhus, där nio brukare kunde minska sitt hjälpbehov (37,5 procent), för ytterligare nio brukare var hjälpbehovet oförändrat. Vid förflyttning inomhus var skillnaderna mindre vilket var ett förväntat resultat med tanke på hjälpmedlets användningsområde. Figur 6a och 6b. Figurerna illustrerar skillnaden i hjälpbehov vid förflyttning innan tillgång till hjälpmedlet respektive vid uppföljning. Det var 74 procent som hade ett oförändrat hjälpbehov inomhus. Vid förflyttning utomhus var det 38 procent som hade ett lägre hjälpbehov vid uppföljning och lika stor andel som hade ett oförändrat hjälpbehov. Påverkan på förutsättningar till aktivitet/delaktighet och på trygghet, oberoende och självkänsla I den uppföljande enkäten fick brukarna svara på hur man ansåg att hjälpmedlet hade påverkat möjligheten att arbeta, ha en aktiv fritid/socialt umgänge/ta sig runt i närmiljön/göra inköp med mera samt upplevelsen av trygghet och säkerhet/oberoende/självkänsla. Svarsalternativen var fyra;

15 Positivt/ Inte alls/negativt/ Ej aktuellt. Det var framförallt många som upplevde att hjälpmedlet haft en positiv påverkan på möjligheten att ta sig runt i närmiljön och att göra inköp samt för känslan av oberoende och självständighet. Det var även många som upplevde att hjälpmedlet haft en positiv inverkan på möjligheten till en aktiv fritid och ett socialt umgänge. Även känslan av trygghet och den egna självkänslan hade påverkats positivt hos en majoritet av brukargruppen (se figur 7). Hur har hjälpmedlet påverkat följande? Positivt Inte alls Negativt Ej aktuellt Bortfall Arbeta (inkl hush-arbete) Aktiv fritid Socialt umgänge Ta sig runt i närmiljön Inköp Trygghet/säkerhet Oberoende/Självständighet Självkänsla Figur 7. Figuren visar hur brukargruppen upplever att hjälpmedlet påverkat möjligheten till aktivitet och delaktighet samt känslan av trygghet, oberoende och självkänsla. På frågan om vilken betydelse brukarna anser att hjälpmedlet har haft för den dagliga livsföringen svarar samtliga att det haft betydelse. Hela 22/23 (97 procent) svarade dessutom att det haft stor eller mycket stor betydelse. Betydelse för daglig livsföring 1 1 Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse 11 Bortfall 11 Figur 8. Figurer visar hur brukarna svarat på frågan om vilken betydelse hjälpmedlet haft på den dagliga livsföringen. En person har inte besvarat frågan. Av de som svarat anger 48 procent att hjälpmedlet haft mycket stor betydelse och ytterligare 48 procent att det haft en stor betydelse.

16 Påverkan på livstillfredsställelse och upplevd hälsa På frågan om hur livet i allmänhet var, angav tio brukare (42 procent) högre tillfredsställelse vid uppföljningen. Lika många (n= 10) gav samma svar och fyra brukare angav en lägre tillfredsställelse vid uppföljningen. Skalan var 5-gradig och gick från 1= mycket otillfredsstäl-lande till 5= mycket tillfredsställande (se figur 9). I figuren nedan kan man se hur många som svarat på de olika svarsalternativen före respektive vid uppföljning. Inte någon brukare har svarat mycket otillfredsställande vid uppföljning, två brukare har svarat mycket tillfredsställande vid uppföljning. Figur 9. Antal som svarat i de fem olika svarsalternativen före respektive vid uppföljning fyra månader efter leverans av aktuellt hjälpmedel. På en uppföljande frågan som ställdes i den andra enkäten - om hälsotillståndet hade förändrats efter det att brukaren fått sitt hjälpmedel -svarade en majoritet 12/23 att det inte förändrats och 6/23 att det försämrats (26 procent). För att ta reda på hur brukargruppen upplevde sitt aktuella hälsotillstånd före tillgången till aktuellt hjälpmedel respektive vid uppföljning 4 månader efter leverans, användes EQVAS som är en del av EQ5D. Aktuellt hälsotillstånd markeras på en 100-gradig skala där ändpunkterna är 0 = sämsta tänkbara tillstånd och 100 = bästa tänkbara tillstånd. Som

17 jämförelse kan nämnas resultat från en svensk studie presenterad av Björk et al (1999). Referensvärden för åldrarna år är klassificerade i 10- årsintervall. En beräkning av ett genomsnitt för åldersgrupperna 50-59, och år ger ett medelvärde för skattad hälsa på 80,6 +15,9 och en median på 86. Motsvarande värden för brukargruppen som deltagit i den här studien gav ett medelvärde/median före på 40,3/35 och vid uppföljning 44,9/49. Skattat hälsotillstånd för brukargruppen var alltså betydligt lägre än för en matchad normalpopulation, även vid uppföljning. Antal till 9 10 till Häls otills tånd 3 20 till till till till till till till 89 Figur 10. Figuren visar i vilka intervall brukargruppen skattade sitt aktuella hälsotillstånd på en skala mellan 0-100, före leverans av hjälpmedlet respektive vid uppföljning. Medelvärdet för gruppen hade ökat med 4, till 100 Bortfall Före Efter När det gäller skattat hälsotillstånd så vet vi att det var sex brukare som tidigare svarat att deras hälsotillstånd försämrats sedan den första datainsamlingen och det var 12 brukare som svarat att deras hälsotillstånd var oförändrat på den tidigare frågan. Sannolikt påverkas en persons upplevda hälsotillstånd av en rad faktorer som ligger helt utanför hjälpmedelsområdet vilket gör att tolkningen av resultat på upplevd hälsa måste ske med försiktighet. Uppföljning av förskrivningsprocessen Enkäten som användes vid uppföljningen innehöll även frågor om hur brukarna upplevde att förskrivningsprocessen fungerat.

18 På frågan om brukaren erbjudits och/eller använt sig av Fritt val i samband med utprovning och förskrivning av det aktuella hjälpmedlet var det endast två brukare som svarade ja och endast en av dessa hade använt sig av denna möjlighet. Figur 11. I figuren framgår att det är 20 brukare som svarar att man inte har erbjudits Fritt val i samband med förskrivning. På frågan i vilken utsträckning man tagit hänsyn till brukarens behov, önskemål och krav i samband med utprovning och förskrivning, svarar 18 brukare av 23 som besvarat frågan (78 procent) att man tagit stor hänsyn, fem svarar att man tagit viss hänsyn (22 procent). Elva av 23 svarar att man till viss del fått möjlighet att ta ställning till alternativa produkter vid förskrivningen (48 procent). Sju svarar att man inte alls haft denna möjlighet (30 procent) och resterande fem (22 procent) svarar att man i hög utsträckning fått möjlighet att ta ställning till alternativ. På frågan om förskrivare och brukare varit eniga vid val av hjälpmedel är det endast en brukare som svarar att man inte alls varit eniga. Övriga 22 som besvarat frågan svarar att man till viss del varit eniga (n = 3) eller att man i hög utsträckning varit eniga (n = 19) Enighet vid val I hög uts träckning Till vis s del Inte alls Bortfall Figur 12. Figuren visar i vilken utsträckning brukarna ansåg att man varit enig med förskrivaren vid val av produkt. Endast en person (röd stapel) svarade att man inte alls var eniga.

19 På frågan om man anser sig ha fått tillräckliga instruktioner/träning för att kunna använda det aktuella hjälpmedlet svarar samtliga Ja. På frågan om man fått tillräcklig information om skötsel och användning svarar 19 Ja och fyra Till viss del (ett bortfall). Tolv brukare svarar att man haft uppföljning av hur hjälpmedlet fungerat och ytterligare sex brukare svarar att man inte haft uppföljning men heller inte har upplevt ett behov av detta (figur 13) Uppföljning Ja Nej Nej, men har inte haft behov av de t 6 1 Bortfall Figur 13. På frågan om uppföljning svarade 52 procent att man haft uppföljning, elva brukare svarade att man inte haft någon uppföljning och sex av dessa att man inte haft behov av det (26 procent). På frågan om det funnits behov av service och/eller reparationer under uppföljningsperioden, svarade åtta brukare (33 procent) att man haft behov av service/reparationer och fem av dessa var mycket nöjda/nöjda med servicen (62,5 procent). Två var missnöjda och en brukare var varken nöjd eller missnöjd. Förväntningar En fråga i den uppföljande enkäten handlade om uppfyllda förväntningar. På denna fråga svarade 19 av 23 brukare (83 procent) att hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i hög eller mycket hög utsträckning Uppfyllda förväntningar Figur 14. Samtliga brukare upplevde att det förskrivna hjälpmedlet uppfyllt förväntningarna i någon utsträckning och för 19 brukare i hög eller mycket hög utsträckning. I mycket hög utsträckning I hög utsträckning Till viss del I liten utsträckning Inte alls Bortfall

20 Tidsåtgång och kostnader Vid samtliga förskrivningar har tidsåtgång för alla åtgärder kopplade till det aktuella hjälpmedlet under hela förskrivningsprocessen, dokumenterats och rapporterats av förskrivaren. Månadskostnaden för respektive hjälpmedel har dokumenterats av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. När det gäller tidsåtgång för de åtgärder som varit aktuella i samband med förskrivningen, har denna varierat från 120 till 2730 minuter, det vill säga mellan 2 timmar och 45 ½ timmar. Den totala tiden för samtliga förskrivningar var minuter. Det vill säga; 200 timmar och 43 minuter. Utslaget på samtliga brukare blir det i genomsnitt 502 minuter, det vill säga cirka 8,5 timme. I denna tid ingår exempelvis tid för utredning, utprovning, uppföljning och även restid. En enskild brukare hade betydligt fler timmar än någon av alla övriga. Tar man bort tiden för denna enskilda förskrivning så är tiden för en förskrivning i stället i genomsnitt 405 minuter. Det vill säga 6 timmar och 45 minuter. En jämförelse av tidsåtgång för förskrivning mellan de tre vanligaste typerna av elrullstol/scooter visar att skillnaderna i tidsåtgång inte är särskilt stora (figur 15). Det är också viktigt att komma ihåg att antalet förskrivningar i varje grupp är litet och att det inte går att dra några generella slutsatser mot bakgrund av detta, däremot kan underlaget utgöra en grund för diskussion. I sammanställningen har Scooter Elite och Scooter Opal slagits samman. Genomsnittlig tid för åtgärder i minuter Minicrosser 527 Scooter Elite/Opal 491 Ortocar Tid i min Figur 15. Åtgärder i samband med utprovning/förskrivning/uppföljning av Ortocar (n=8) tog i genomsnitt cirka 5 ½ timma, för Scooter Elite eller Opal (n=7) i genomsnitt cirka 8 timmar 10 minuter och för Minicrosser (n=4) i genomsnitt cirka 8 timmar 50 minuter.

21 Beräkning av kostnader för förskrivning För att göra en beräkning av kostnader för de åtgärder som genomförts, har en schablon på lönekostnader motsvarande en månadslön på kronor med ett påslag på 56 procent (för arbetsgivaravgift med mera) använts. Lönesumman motsvarar en timersättning på 265 kronor i timman. En genomsnittlig tid för förskrivning i den studerade gruppen var 8,5 timme. Genomsnittlig utprovning kostar i förskrivartid 265 kronor x 8 ½ timma = kronor. Om man tittar på tidsåtgång för förskrivning av de tre vanligaste typerna av hjälpmedel utifrån ovanstående beräknade timersättning, varierar kostnaden från kronor (Opal) till cirka kronor (Minicrosser). Hyreskostnad för hjälpmedel Hyran per månad för förskrivna produkter varierar mellan 600 kronor i månaden (Ortocar, Sterling opal) och kronor i månaden för FDX som är en framhjulsdriven elrullstol. Den totala hyran för de 24 hjälpmedel som ingår i studien är kronor i månaden (tabell III) Tabell III visar vad respektive hjälpmedel kostar per månad. Hjälpmedel Antal Hyra/mån Total Ortocar Scooter sterling elite Minicrosser Quicie Samba Scooter sterling opal Scooter comet FDX Summa Kostnad och nytta Inom hjälpmedelsområdet finns få studier med fokus på att relatera kostnader till nytta. Man kan fundera mycket över i vilka termer nyttan med ett hjälpmedel bäst kan beskrivas. I hälsoekonomiska studier beskrivs nyttan ofta i termer av kvalitetsjusterade levnadsår (QUALYS) baserat på

22 förändringar i upplevd hälsa eller upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Hälsa är ett begrepp som definierats på en rad olika sätt, en av de vanligast förekommande är väl WHO;s definition där hälsa definierats som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". Det är inte helt självklart hur man kan förhålla sig till att många av de personer som får låna exempelvis en elektriskt driven rullstol som hjälpmedel, får sitt hjälpmedel på grund av sjukdom/skada eller en försämring av sitt medicinska eller fysiska tillstånd. Man kanske inte kan förvänta sig att nå en positiv effekt på hälsa och livskvalitet. Det är rimligt att anta att det är mycket i en brukares situation som påverkar hur han eller hon upplever sin livskvalitet och hälsa vilket sannolikt påverkat resultatet i den här studien som haft en uppföljningsperiod på fyra månader. Man måste vara försiktig i tolkningen av hälsoskattning. Inte minst med tanke på att vi i denna studie på gruppnivå inte kan se en positiv förändring av brukarnas upplevda aktuella hälsotillstånd, samtidigt som en klar majoritet av gruppen redovisar förbättrad förmåga i en rad olika aktiviteter liksom ökad trygghet, självständighet och självkänsla, Det är rimligt att anta att upplevelsen av hälsa påverkas av en rad andra faktorer förutom det att kunna förflytta sig mer självständigt. I en liten undersökningsgrupp som den vi har studerat här, kan individuella händelser dessutom få en avsevärd inverkan på det totala resultatet. Inom hjälpmedelsområdet behöver vi sannolikt använda även andra utfallsmått för att beskriva nytta och ställa kostnader i förhållande till exempelvis aktivitetsförmåga och delaktighet i samhället, känslan av oberoende och trygghet, som ju många hjälpmedel är avsedda att påverka. I den här studien diskuteras nytta i form av några teoretiska exempel, baserat på de resultat som framkommit under den relativt korta tid som studien pågått. Exempel 1 minskad kostnad för hemtjänst = samhällsekonomisk vinst Vi förutsätter att den grupp brukare som deltagit i studien har oförändrad medicinsk och social status under ett års tid. Vid en beräkning av hur tillgången till hjälpmedlet har påverkat behovet av hemtjänst används de data som framkommit i studien för de brukare som har ett oförändrat hälsotillstånd vid uppföljning (n=12). För denna grupp har det genomsnittliga behovet av hjälp minskat vid uppföljning, med i genomsnitt cirka 7,5 timme per vecka.

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Uppföljningsintervju. Del A v Denna sida ifylls av intervjuaren, om möjligt före intervjun

Uppföljningsintervju. Del A v Denna sida ifylls av intervjuaren, om möjligt före intervjun Uppföljningsintervju NOMO 1.0, The Nordic Mobility Related Outcome Evaluation of Assistive Device Interventions. NOMO 1.0 ska endast användas i enlighet med anvisningarna i manualen. Alla frågor ska bes

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:254 av Maj Karlsson m.fl. (V) Delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH

Göteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby.

Dessa tre hjälpmedel säljs nu i Sverige av företaget RehabCenter AB i Täby. STAMNINGSHJÄLPMEDEL I STOCKHOLM Sedan 1 februari 2009 får logopeder förskriva tekniska hjälpmedel till personer som stammar. Dock är det inte beslutat vilka av de fyra nedan beskrivna hjälpmedlen som kommer

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Linköping Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Linköping Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Linköping Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

BASLINJE INTERVJU. Alla frågor ska besvaras om inte annat anges. Kod nr. Brukarens namn: Födelseår: Intervjuarens namn: Intervjudatum:

BASLINJE INTERVJU. Alla frågor ska besvaras om inte annat anges. Kod nr. Brukarens namn: Födelseår: Intervjuarens namn: Intervjudatum: BASLINJE INTERVJU NOMO 1.0, The Nordic Mobility Related Outcome Evaluation of Assistive Device Interventions. NOMO 1.0 ska endast användas i enlighet med anvisningarna i manualen. Alla frågor ska bes om

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande Verksamhetschef Hjälpmedel 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-28 Dnr 1202124 1 (5) Habiliterings- och

Läs mer

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson

Att åldras med psykisk funktionsnedsättning. Hans Arvidsson Att åldras med psykisk funktionsnedsättning Hans Arvidsson Psykisk funktionsnedsättning Svår psykisk sjukdom Påverkan på det dagliga livet Varaktighet Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni) men kan

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2015 SÄRSKILT BOENDE - 20 1 (1) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Underlaget

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten

Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Hemmet för Gamla (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR

BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norrköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norrköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Norrköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Ekbacken (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Ekbacken (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Linköping_Ekbacken (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet

Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Aktiv Rehab & Ridterapi - en sammanfattning av projektet Förbättrad balans Hälsofrämjande: Ridterapi på remiss och ordination Ökad livskvalitet Förbättrad gångförmåga Social kontakt Minskad smärta Medveten

Läs mer

Hjälpmedel Dalarna. Ekonomi. Hjälpmedelsnämnden Dalarna. Verksamhet. Personal. Nyckeltal / Kvalitet Utfall Mål

Hjälpmedel Dalarna. Ekonomi. Hjälpmedelsnämnden Dalarna. Verksamhet. Personal. Nyckeltal / Kvalitet Utfall Mål Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hjälpmedel Dalarna Ekonomi Verksamhet Nyckeltal / Kvalitet Utfall Mål Prognos helår % andel återanvända hjälpmedel Rörelse % andel återanvända KLOK % andel återanvända hjälpmedel

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kornknarren serviceboende (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kornknarren serviceboende (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Kornknarren serviceboende (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Erika Dahlin

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Kärna (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linköping_Kärna (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Linköping_Kärna (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Servicegrupp Inköp, städ (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Servicegrupp Inköp, städ (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Servicegrupp Inköp, städ (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Brukares erfarenheter av hjälpmedel och förskrivning

Brukares erfarenheter av hjälpmedel och förskrivning Brukares erfarenheter av hjälpmedel och förskrivning Rapport 2 av 5 En rapport från Handikappförbunden Projektet Hjälpmedel - en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet Text/författare: Karin

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Neurologisk rehabilitering

Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009

Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September 2009 Vänsterpartiets kommun- och landstingsdagar i Borås Västsvenska Turistrådet Karin Olsson September Viktoriagatan, Box 068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 7 9 000, Fax +46 7 9 00, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

UNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Norlandia Care och Kosmo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Norlandia Care och Kosmo (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Norlandia Care och Kosmo (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre Foto: Håkan Edvardsson Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Vetlanda Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Vetlanda Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Vetlanda Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer