SBN/2010:911. Program till detaljplan för kv. Stenhöga. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna,

Transkript

1 SBN/00:9 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna, 0-06-

2 Solna stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen: Arkitekt: Per Anders Olsson, planarkitekt. Eva Darolf Linnros, Stadsarkitekt. Tage Tillander, trafikplanerare. Martin Åslund, exploateringsingenjör. xn. Fotografier: Planarkitekten, om inget annat anges. Kartor och illustrationer: Planarkitekten, xn Besöksadress: Stadshusgången, Solna centrum Postadress: Solna Stad, Stadbyggnadsförvaltningen, 7 86 Solna Internet: Telefon:

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... Inledning... Bakgrund... Syfte... Planprocessen...6 Behovsbedömning...6 Förutsättningar...7 Programområde...7 Gällande planer, program och beslut...7 Planering och byggprojekt i närområdet...8 Historia...0 Befintlig bebyggelse och stadsbild... Mark och vegetation... Service... Trafik... Programförslag... Stadsstruktur & övergripande utgångspunkter. Föreslagen ny bebyggelse... Befintlig bebyggelse... Trafik... Vegetation och plantering...8 Framtida utredningsområden intill Frösundaleden / Huvudstaleden...8 Scenarier vid utbyggnad av Mälarbanan...9 Teknisk försörjning...0 Etapper...0 Miljö- och riskfrågor... Buller och vibrationer... Dagvatten... Luftkvalitet... Risk och säkerhet... Markföroreningar... Referenser: - Översiktsplan 006, Solna stad, antagen i kommunfullmäktige Dagvattenstrategi för Solna stad, antagen av kommunstyrelsen Trafikstudie kv Stenhöga, Tyréns. - Gestaltningsprogram för Solna stads offentliga miljöer, december Detaljplan för fastigheten Cirkusängen 6 mfl, Landsvägen 6 i Sundbyberg. Planbeskrivning, Detaljplan för kv Lagern m m, Solna. Planbeskrivning Systemstudie Nordväst, Rapport Huvudstaledens sträckning. Tyréns juni Förstudie Mälarbanan, Tomteboda-Kalhäll, maj Järnvägsutredning Mälarbanan, utställningshandling oktober Sundbybergs södra stationsentré - orienterbarhet och tillgänglighet till framtida stationsläge. Tyréns juli 0. - Kulturmiljöer i Solna, Kulturminnesvårdsprogram för Solna stad. - RUFS 00 - Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

4 Inledning Bakgrund Solna gränsar till Stockholms innerstad i en av Sveriges mest dynamiska och expansiva regioner. Det centrala läget med god kollektivtrafikförsörjning och bra vägförbindelser har gjort att Solna blivit mycket attraktivt för boende och företagsetableringar. Det aktuella programområdet ligger vid Solnas sydvästra entré, där Huvudstaleden ansluter till Frösundaleden. Området gränsar i nordväst mot Sundbyberg och ligger cirka 00 meter nordost om Stockholmsstadsdelen Bromma. Mot norr avgränsas programområdet av Mälarbanan. Norr om järnvägsområdet ligger Solna Business Park med i huvudsak handels- och kontorsbebyggelse. Sydväst om programområdet ligger Solna strand med en stor andel kontor. Väster om programområdet ligger Lilla Alby, Sundbyberg, och österut Huvudsta, Solna, som båda är stadsdelar med stora andelar bostäder. Fastighets AB Cirkusstenen som äger och Humlegården Fastigheter AB som förvaltar Stenhöga önskar utveckla fastigheten genom att tillskapa fler kontorslokaler. I samband med utvecklingen sker en översyn av den omkringliggande trafikstrukturen. Det centrala läget, med närhet till kollektivtrafik, pendeltåg och regionala tåg, lämpar sig väl för utveckling av verksamhetslokaler. Programområdets största utmaning är att läka samman de nu splittrade stadsrummen och att skapa ett tydligt och mer lättorienterat gaturum. Syfte Syftet med programmet är att undersöka möjligheterna att utveckla kvarteret Stenhöga med ytterligare lokaler för verksamheter, i huvudsak kontor, samt att studera hur gatustrukturen i området som helhet kan förenklas och göras mer läsbar och effektiv. Kvarterets utbredning i förhållande till framtida gatustruktur ska säkerställas. Området som i dagsläget är splittrat SOLLENTUNA av infrastruktur ska läkas samman. Förutsättningar Edsviken för SUNDBYBERG tydligare gaturum med större stadskvaliteter och bättre orienterbarhet ska skapas. DANDERYD Sörentorp Programmet ska presentera ULRIKSDAL planeringsförutsättningarna för området, ange mål, vilja och inriktning för JÄRVA stadsutvecklingen samt presentera förslag till omdaning i området. Det ska utgöra ett diskussionsunderlag för sakägare, myndigheter, boende och andra berörda. Programmet ska sedan tillsammans med de SUNDBYBERG Bällstaviken Huvudstaleden RÅSUNDA Solna Business Park SKYTTEHOLM HUVUDSTA Frösundaleden Uppsalavägen E synpunkter och förslag till förändringar som kom- Bagartorp mer in ligga till grund Råstahem för fortsatt detaljplanering av Lötsjön Filmstaden Järvastaden Enköpings Råstasjön Agnesberg området. Solna strand vägen E8 Vasalund Solna centrum Ritorp Solna station HAGALUND Solnavägen Bergshamravägen Frösunda Hagalunds arbetsplatsområde E8 Frösundavik Karolinska institutet HAGA Uppsalavägen E Norra Länken E E0 Norrtäljevägen E8 BERGSHAMRA Brunnsviken Karolinska universitetssjukhuset Hagaparken SOLNA Sto STO STOCKHOLM Ulvsundasjön Pampas Marina Essingeleden 0 0. Programområdets läge i Solna. Kilomet 009 Stadsbyggnadsförv Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

5 Sundbybergs centrum Tvärbanan Gränsgatan Nytt kontor, Sundbyberg Solna Business Park Landsvägen Mälarbanan Lilla Alby Frösundaleden Röntgenvägen Stenhöga, Stora Blå Lokstall Tritonvägen Tritonvägen Solna Strand Vreten T-bana Vretenvägen Hemvärnsgatan Huvudsta Storgatan Huvudstaleden Programområdets ungefärliga avgränsning markerat med röd linje. Fastigheten Stenhöga markerat med gul linje. Befintliga förhållanden Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga

6 Planprocessen En detaljplan är en karta med bestämmelser som anger vad marken får användas till och hur bebyggelsen ska se ut och ordnas. Hur en ny detaljplan tas fram regleras genom PBL (Plan- och Bygglagen). Detaljplaneprocessen är ett kommunalt ansvar där besluten fattas politiskt. Under processen med att ta fram en ny detaljplan finns flera tillfällen att få information om planförslaget och att lämna synpunkter på det. Det första tillfället är det så kallade programsamrådet, vilket är det skede som den aktuella planen befinner sig i nu. I programskedet presenteras bakgrund och syfte med projektet samt hur det i stora drag är tänkt att utformas. Programsamrådet är ett tillfälle för både boende och berörda i det aktuella området att yttra sig och för en rad remissinstanser att granska förslaget. Mot bakgrund av vad som framkommer under programsamrådet fattas sedan beslut om hur förslaget ska vidareutvecklas. Nästa steg i processen är plansamrådet. Under plansamrådet finns ett förslag på hur den färdiga detaljplanen kan komma att se ut. Efter plansamrådet görs en genomgång av de synpunkter som kommit in och därefter fattas återigen beslut om hur arbetet ska drivas vidare. Det tredje steget i planprocessen där det finns möjligheter att ge synpunkter är den formella granskningen. Under detta skede finns det slutgiltiga förslaget till detaljplan framtaget. Efter granskningen godkänns detaljplaneförslaget av stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen innan det slutligen antas i kommunfullmäktige. Om inte antagandebeslutet överklagas vinner detaljplanen därefter laga kraft. Detaljplanen är juridiskt bindande. Kommunstyrelsen gav stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för kv Stenhöga. Stadsbyggnadsnämnden gav sedan stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja planarbetet Fr.o.m gäller ny plan- och bygglag. För att möjliggöra att detaljplanen kan handläggas enligt den nya lagen förnyade stadsbyggnadsnämnden planuppdraget i samband med beslut om programsamråd Behovsbedömning När en ny detaljplan tas fram ska kommunen ta ställning till om en miljöbedömning för planen behövs eller inte, en så kallad behovsbedömning. En miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Detaljplanens genomförande har inte bedömts innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med MKB behöver därför inte upprättas. De för projektet relevanta miljöfrågorna bedöms kunna hanteras inom ramen för planarbetet. De miljöaspekter som ska beaktas och utredas vidare framgår av planprogrammet. Det är framförallt risker kring transporter av farligt gods på järnvägen och Frösundaleden/ Huvudstaleden, urspårnings- och påkörningsrisker, buller och vibrationer, trafikalstring, luftkvalitet och dagvattenhantering. programsamråd plansamråd granskning antagande laga kraft 6 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

7 Förutsättningar Programområde Programområdet ligger intill Frösundaleden, Tritonvägen och Mälarbanan mellan Sundbyberg och Huvudsta centrum. Området är ca ha och består huvudsakligen av fastigheten Stenhöga, som ägs av Fastighets AB Cirkusstenen, samt de kommunala fastigheterna Huvudsta :, :0, :7, :0, :, :, :, :, :6, :7, :, :, :, :, :6, :7 och :8 som samtliga utgör gatuområden. Gällande planer, program och beslut Regionplan I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 00) ingår området i den centrala regionkärnan. I den centrala regionkärnan bör en utveckling främjas som innebär satsningar på innovativa och täta miljöer där den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas. Översiktsplan Kvarteret Stenhöga är i översiktsplanen (ÖP 006) utpekat som större förändringsområde för uppgradering och förtätning av befintliga och nya verksamheter. Korsningen Frösundaleden/Storgatan/Huvudstaleden/Tritonvägen är utpekat som område för en ny trafikplats. I denna trafikplats föreslås Huvudstaleden i tunnel ansluta. Markområden öster om Huvudstaleden/Frösundaleden tillhör Huvudsta som i ÖP 006 redovisas som större förändringsområde för blandad stadsbebyggelse. Mälarbanan intill programområdet är utpekat som järnvägssträckning för utökad spårkapacitet. gymnasium Svetsarvägen SMEDEN Smidesväg YRKET Skytteholm : Brommav Solnahallen Cirkusgränd FRÄSAREN : : RÖRLÄGGAREN Sundbyberg BYGGMÄSTAREN STENHÖGA :8 9 : SNICKAREN Röntgenvägen 0 : ARKITEKTEN 6 TIMMER- MANNEN Ankdammsgatan Framnäsbacken : : : Tritonvägen :9 :0 :0 INGEN- JÖREN RUD- TORP 7 Skatteverket PÄRONET 6 SMULTRONET : s: : s:9 : : : : :7 : :6 : :0 : : : : 6 MÅLAREN ELEKT KER Torggatan Solna strandväg :6 Solna strand NÖTEN 8 Korta gatan Vreten Vretenvägen s:6 :9 s:8 : : s: :9 s: : s: VALNÖTEN :8 : APELSINEN Hemvärnsgatan :8 APRIKOSEN : : : :7 SALLADEN :0 PAPRIKAN : :6 : :8 Solna strandväg : Värmeverk Fastighetskarta. : KRUKMAKAREN s:7 :6 : :7 ägen GRÖN- KÅLEN Göran Perssons väg RÖDLÖKEN TOMATEN : VITLÖKEN Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga 7

8 P09/9 : Skatteverket Solna strandväg Detaljplaner För kv Stenhöga gäller detaljplanerna 00/969 och P86/06 som anger industriändamål. För vägområden gäller i huvudsak detaljplan för Huvudstaleden del II, 0/96. Detaljplan 07/96 anger gata och P90/06 anger park för de mindre delar som ligger inom programområdet. Inom kv Stenhöga finns en smal detaljplan, 00/980, som anger mark för industriändamål som inte får bebyggas. : : Solna strandväg PÄRONET 6 :6 Solna strand NÖTEN : P86/06 08-P86/06 (DP ligger i i akten) 00/980 Sundbyberg 07/96 008/96 Värmeverk 8 Korta gatan 00/978 VALNÖTEN Tritonvägen : Vretenvägen Cirkusgränd Gällande detaljplaner. Torggatan : :8 : KRUKMAKAREN 00/980 00/969 Vreten 00/970 07/96 SMULTRONET :9 APELSINEN s:7 :6 : s:6 : P89/08 :0 :0 :9 Hemvärnsgatan 006/96 Röntgenvägen 0/966 STENHÖGA s:8 :8 APRIKOSEN :7 P00/ s: ägen : :6 09/966 :8 : s:9 : : Svetsarvägen FRÄSAREN P0/007 00/969 00/969 P90/06 P90/06 P0/00 INGEN- JÖREN GRÖN- KÅLEN gymnasium SMEDEN : : : : : :7 : :6 : 0/96 :7 :8 9 0/96 0/96 TOMATEN Smidesväg YRKET P98/09 0 :0 SALLADEN 06/966 : Göran Perssons väg RÖDLÖKEN 08/966 : 009/980 0/96 : 0/96 : : 00/967 : : s: TIMMER- MANNEN VITLÖKEN :0 :9 Skytteholm : : : 00/96 07/l966 Brommav BYGGMÄSTAREN ARKITEKTEN 6 007/96 P0/098 Framnäsbacken 7 PAPRIKAN Riksintressen Området omfattas inte av några riksintressen. Området gränsar dock till Mälarbanan som utgör järnväg av riksintresse. Planering och byggprojekt i närområdet Mälarbanan Mälarbanan är en viktig del av Mälardalens järnvägsnät, och sammanbinder bl.a. Örebro, Västerås och Enköping med Stockholm. Banan trafikeras av fjärr-, gods- och regionaltåg samt mellan Bålsta och Stockholm även av pendeltåg. Allt fler reser med tåg längs banan. För att möta efterfrågan på mer trafik och 007/ högre kvalitet i trafiken krävs att Mälarbanan byggs 0/ ut. Trafikverket utreder därför, på uppdrag av regeringen, en utbyggnad från två till fyra spår på den två mil långa sträckan mellan Tomteboda och Kallhäll. I september 00 beslutade Trafikverket att fyrspårs- 0/96 utbyggnaden, ska drivas vidare genom den befintliga korridoren det vill säga via Huvudsta i Solna och vidare genom Sundbyberg. Befintlig korridor var också 06/966 P00/08 det alternativ som Solna stad förordade i remissvar till utredningen ( ). RÖRLÄGGAREN 00/980 RUD- TORP : 6 : MÅLAREN : s: Solnahallen Ankdammsgatan SNICKAREN s: ELEKT KER Miljöprogram Solna stads miljöprogram anger hur Solna stad ska arbeta med miljöfrågorna för att uppnå stadens inriktningsmål. Miljöprogrammet pekar ut fyra områden; kretsloppsanpassad avfallshantering, hållbar energi- och transportsanvändning, hållbart stadsbyggande samt sunda inomhusmiljöer. Dagvattenstrategi Solna stads dagvattenstrategi ska beaktas vid planering och byggande. De mål som anges är att dagvatten som avleds till recipient eller infiltreras ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer, dagvatten ska tas omhand nära källan, grundvattennivåerna ska inte förändras på grund av stadens expansion och dagvatten ska användas som en resurs vid stadens utbyggnad. Solna stad har i yttranden på järnvägsplaneringen tryckt på att vid framtagandet av järnvägsplanen måste Mälarbanans utformning genom Huvudsta studeras vidare. Detta i syfte att bättre anpassa Mälarbanan till stadsmiljön och för att belysa en tunnelförläggning, en omledning av godstrafik och för att beakta Solnas stadsstruktur. Järnvägsutredningen presenterar tre alternativa utformningar genom Sundbyberg centrum; ytläge, tunnel med öppen station samt tunnel med täckt station. En avsiktsförklaring har också tecknats mellan Trafikverket och Sundbybergs stad för samverkan kring finansieringen av en tunnellösning. För Huvudsta presenterar förstudien ett alternativ där spåren sänks ner redan genom Huvudsta och därmed ligger förlagda i tunnel förbi kv Stenhöga. 8 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

9 En tunnelförläggning genom Sundbybergs centrum och delar av Solna ger, oavsett om den görs lång eller kort, nya förutsättningar för området vid kv Stenhöga. Ett tunnelalternativ ger möjlighet att skapa nya kopplingar över järnvägsområdet mot Solna Business park och nya omställningsmöjligheter för själva järnvägsområdet. Befintlig vägbro för Frösundaleden kan i alternativet med tunnel inte finnas kvar med nuvarande utformning. Spåren kommer att ligga några meter under dagens här varför grundläggningen för dagens vägbro påverkas. Vägbron behöver då ersättas med en ny. Huvudstaleden Huvudstaleden var planerad att byggas redan i samband med Essingeledens tillkomst som en viktig förbindelse till Ringen och innerstaden från de västra och nordvästra delarna av Storstockholm. Idag har Uppsalavägen och Drottningholmsvägen inte kapacitet att ta hand om den omfattande infartstrafiken från dessa sektorer. Detta medför en omfattande genomfartstrafik i bl a Huvudsta på gator som inte är lämpade för detta vilket medför kapacitets-, trafiksäkerhets och miljöproblem. I RUFS 00 anges att Huvudstaleden i tunnel till Huvudstabron ska byggas före 00. Sträckningen av en tunnelförlagd Huvudstaled, studerades 00 gemensamt av Solna, Stockholm och Sundbyberg stad tillsammans med RTK och Vägverket. Två alternativa sträckningar studerades; utbyggnad av Huvudstaleden över Huvudstabron samt Huvudstaleden med en Tritonlänk, dvs tunnel under Bällstaviken till Ulvsundavägen med förlängning till Bergslagsvägen. De alternativa anslutningarna gav samma trafikavlastning för Solna. Då det sistnämnda alternativet har ansetts ge alltför stora ingrepp i planerad bebyggelse i Stockholm och Sundbyberg, är sträckningen över Huvudstabron i dagsläget det mest aktuella. En ny trafikplats behöver anläggas som förbinder Huvudstaleden med Landsvägen, Storgatan och Frösundaleden. Regionplane- och trafikkontoret genomförde 009/00 i samarbete med Trafikverket, SL, Sundbybergs stad, Solna stad och Stockholms stad en systemstudie för att analysera vilka infrastrukturåtgärder som bör utredas vidare för att bäst lösa trafikproblemen i Solna, Sundbyberg och Stockholm västerort. Både Huvudstaleden med och utan en förlängning västerut belyses. Studien visar att Huvudstaleden avlastar vägnätet såväl i Solna som på Drottningholmsvägen, Tranebergsbron och Uppsalavägen och ger en ökad tillgänglighet till Nordväst-sektorn. Huvudstaleden med förlängning västerut ger en större ökad nytta i västerort. Systemstudien föreslår vidare utredning av Huvudstaleden. HUVUDSTALEDENS STRÄCKNING Stenhöga Nordliga alternativet Triton Mellanalternativet Huvudstabron Sydliga alternativet Tunnel eller bro (bro se Triton) HUVUDSTALEDEN Översiktsplan juni 00 Juni 00 Översikt över Huvudstaleden. Ur Huvudstaledens sträckning, Tyréns 00. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga 9

10 Cirkusängen, kontor i Sundbyberg Direkt norr om kv Stenhöga, inom del av fastigheten Cirkusängen 6 i Sundbyberg, byggs just nu ett nytt kontorshus för ca 00 arbetsplatser. Byggnaden trappas i höjd från sex våningar närmast Ekensbergsbron till nio våningar närmast Stenhöga. Förutom ny kontorsbebyggelse skapas ett allmänt torg mot Ekensbergsbron. Landsvägen föreslås också göras om med bland annat trottoarer, cykelväg, sidoparkering och trädplantering. Illustration över ny kontorsbebyggelse inom Cirkusängen, Sundbyberg. Historia Dagens Solna fick sin geografiska avgränsning 9 då municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby slogs ihop och blev staden Solna. Programområdet tillhörde innan dess Lilla Alby. Inom programområdet fanns fram till mitten av 900-talet en del bostadsbebyggelse, både småhus och flerfamiljshus. 969 planlades stora delar av nuvarande Stenhöga för industriändamål. Befintliga byggnader revs och Siemens byggde sedan 97 en anläggning för produktion och utveckling av röntgenutrustning och annan medicinsk utrustning. 988 byggdes ett nytt lagerhus och kontorshus bredvid de befintliga byggnaderna. Byggnaderna kallas Stora Blå. Siemens produktion fortsatte till år 00. Idag hyrs fastigheten ut till en kombination av tjänsteproducerande företag och produktionsinriktade företag inom Life Science. Utsnitt ur tursistkarta 96. Programområdet ungefärligt markerat. Mälarbanan byggdes och delar av Huvudstaleden i anslutning till Stenhöga runt 970. De är båda tydliga element som har satt starka fysiska avtryck inom programområdet. Tunnelbanestationen Vreten söder om programområdet invigdes 98. Byggnaderna Vilan och Tornedalen inom nuvarande kv Stenhöga. Bilden är tagen 960 utmed dåvarande Sundbybergsvägen. Fotograferna Nils Dahl och Bo Karlsson. Solna stads bildarkiv. 0 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

11 Befintlig bebyggelse och stadsbild Stora Blå Befintlig bebyggelse inom kv Stenhöga består av stora byggnader i blå korrugerad plåt som kallas Stora Blå. Byggnaderna har ett enkelt och tydligt formspråk i massiva blåa volymer. Byggnaderna uttrycker en stark rationalitet och funktionalitet. Huvudentrén till Stora Blå ligger vid Röntgenvägen centralt på fastigheten. Byggnaderna innehåller kontor, forskning, produktionslokaler, lager/godshantering, tryckeri, showroom och vid receptionen även en restaurang öppen för allmänheten. Inom Stora Blå arbetar idag ca 00 personer. Byggnaderna ligger indragna från gatan och omges av stora parkeringsytor vilket ger ett öppet men också relativt ödsligt intryck, särskilt under kvällstid. Stora Blå. Huvudentré vid Röntgenvägen. Lokstallet och vattentornsbyggnaden Direkt öster om kv Stenhöga nere vid järnvägen ligger ett ånglokstall och en vattentornsbyggnad från 90. Byggnaderna pekas i Kulturminnesvårdsprogram för Solna stad ut som byggnader med ett mycket högt kulturhistoriskt värde som bör skyddas exteriört från förvanskning. Lokstallet är en halvcirkelformad byggnad med rött fasadtegel och omsorgsfullt murade detaljer. Även vattentornsbyggnaden har en genomarbetad fasad i rött tegel med ljusa, murade, detaljer. Byggnaderna är troligen ritade av arkitekt Erik Lallerstedt. Stora Blå. Markparkering i södra delen av Stenhöga. När mälarbanan 9 elektrifierades, togs ångloken ur drift och ånglokstallet blev överflödigt. Byggnaderna har sedan dess använts som expedition, verkstad och förråd. Lokstall. I bakgrunden Stora Blå. Vattentornsbyggnad intill lokstallet. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga

12 Intilliggande områden I Solna Business Park norr om järnvägen samt i Solna strand söder om Tritonvägen finns relativt stor handels- och kontorsbebyggelse. I Lilla Alby, i Sundbyberg väster om programområdet, finns en kulle med bostäder i en öppen bebyggelsestruktur. Mot Landsvägen ansluter bebyggelsen mot gatan, här finns butiker i byggnadernas bottenvåningar. Söder om planområdet ligger Huvudsta med en stor andel bostadsbebyggelse. Huvudsta präglas till stor del av den modernistiska stadsplaneringen. Tidens ideal gav hus i park och en konsekvent trafikseparering som svar på problematiken kring stenstadens mörka och små lägenheter och en alltmer omfattande bilism. Mark och vegetation Fastigheten Stenhöga är relativt plan. Vid Röntgenvägen i norr ligger marken på ca + meter för att resa sig söderut till ca +7 meter på den södra parkeringen. Järnvägen och inlastningsgatan inom Stenhöga ligger lägre, på ca +0 meter. Trafikytorna vid Frösundaleden-Huvudstaleden ligger i två plan, Frösundaleden passerar över Storgatan. Höjderna på trafikytorna varierar mellan ca +7 och + meter. Kontorsbebyggelse i Solna strand söder om Tritonvägen. Bebyggelse i Lilla Alby intill Landsvägen. Kv Stenhöga bedöms till delar bestå av berg, berg i dagen syns i söder, men lera kan också förekomma under delar av fastigheten. Geotekniska förutsättningar, dagvattennivåer och grundläggning kommer att utredas under kommande detaljplaneprocess. De obebyggda ytorna inom Stenhöga består till största delen av hårdgjorda parkeringsytor. Mellan Stenhöga och lokstallet finns en slänt, med berg i dagen och högresta träd, som i den annars så hårdgjorda fastigheten utgör en tillgång och ett spännande inslag. Inom vägområdena finns en hel del vegetation, främst lövträd, mellan vägar, ramper och gång- och cykelbanor. Slänt med högresta träd mellan lokstallet och parkeringen inom Stenhöga. Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

13 Service Programområdet är välförsörjt med service. Strax nordväst om programområdet ligger Sundbybergs centrum med ett stort utbud av service. I Solna Business Park direkt norr om järnvägen, i Solna strandområdet sydväst om Tritonvägen, i Huvudsta Centrum ca 700 m söderut och i Solna Centrum ca 000 m österut finns ett brett utbud av offentlig och kommersiell service. Trafik Motortrafik och parkering Programområdet består till stora delar av trafikytor. Söder om kvarteret Stenhöga är Huvudstaleden delvis utbyggd. Flera ramper, påfarter, som byggts för Huvudstaleden har aldrig varit i bruk. Dessa och de i övrigt storskaliga gatorna splittrar stadsbilden. Tritonvägen intill kv. Stenhöga. Kv Stenhöga angörs i dagsläget endast via Röntgenvägen i anslutning till Landsvägen. Inlastning till verksamheterna i kv Stenhöga sker på en lastgata mot järnvägen som har anslutning mot Cirkusgränd. Parkering sker på de stora öppna parkeringsytorna vid Röntgenvägen och i södra delen av kv Stenhöga. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbanor finns utmed Landsvägen och Tritonvägen. Under Tritonvägen, intill Vretenvägen, finns en tunnel för gång- och cykeltrafik. Parkering, staket och gräsytor skiljer byggnaderna, Stora blå, från Tritonvägen. Huvudstaleden-Frösundaleden utgör ett regionalt cykelstråk. Nordost om programområdet finns ytterligare ett regionalt gång- och cykelstråk via Gränsgatan-Frösundaleden-Ankdammsgatan-Huvudstafältet. Kollektivtrafik Programområdet har en unikt bra kollektivtrafikförsörjning. På Sundbybergs station, cirka 0 meter nordväst om programområdet finns tunnelbana, pendeltåg, fjärrtåg, bussar och från år 0 även tvärspårväg. 00 meter söder om området ligger Vretens tunnelbanestation. Busshållplatser finns på Tritonvägen precis intill kv Stenhöga. Gång- och cykelbana utmed Landsvägen och intill kv Stenhöga. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga

14 Programförslag Stadsstruktur och övergripande utgångspunkter Målet med omvandlingen är att läka samman den av infrastruktur splittrade stadsmiljön och utveckla kvarteret Stenhöga med ytterligare lokaler för verksamheter. Programmet föreslår att gatustrukturen förändras för att ge en effektivare markanvändning och ett mer läsbart och lättorienterat stadsrum. Tritonvägen föreslås få en mer uträtad sträckning i ett sydligare läge än idag. Föreslagen ny bebyggelse Ny bebyggelse föreslås inom kv Stenhöga på parkeringsytan intill Röntgenvägen (, siffror i parentes relaterar till siffrorna på kartan/programförslaget intill), på den stora parkeringsytan i söder () samt på delar av Tritonvägens nuvarande körbanor (). Sammanlagt föreslås ett tillskott av ca kvadratmeter bruttoarea ovan mark för huvudsakligen kontorsändamål. Föreslagen bebyggelse bedöms kunna innehålla upp emot 00 arbetsplatser. Delar av bottenvåning mot allmän plats ska utformas för att kunna rymma offentliga lokaler. Intill Röntgenvägen () föreslås en byggnad som förutom kontor kan innehålla hotell/lägenhetshotell. Centralt på fastigheten Stenhöga, intill järnvägen och befintlig byggnad i Stora Blå, föreslås ett parkeringshus för att ersätta de stora markparkeringsplatserna inom kv Stenhöga. Idéer om gestaltning Bebyggelse mot allmän plats ska utformas och placeras så att den ger gaturummen stadga och stadsbyggnadskvaliteter. Ny bebyggelse ska också bidra till att skapa en inspirerande stadsmiljö med rumslig variation. Detta kan göras genom att arbeta med bebyggelsens geometri och framhäva gavlar och varierande fasader. Även byggnadernas höjd föreslås variera, mellan ca 6 och våningar, i relation till bland annat grannfastigheter och siktlinjer. Mot gata ska bebyggelsen ges en öppen, utåtvänd och inbjudande karaktär som ger förbipasserande en intressant och trygg upplevelse. Bebyggelsen ska i förhållande till befintlig bebyggelses kvaliteter ges en medveten, formmässig, gestaltning. Bebyggelsen bör dock kontrastera den slutenhet som präglar Stora Blå. Som volym kan ny kontorsbebyggelse mot Tritonvägen/Frösundaleden utformas sammanhängande eller uppdelad i flera byggnadskroppar. I den fortsatta detaljplaneprocessen ska bebyggelsens utformning utvecklas mer i detalj och ett gestaltningsprogram ska tas fram. Befintlig bebyggelse. Stora Blå, befintlig bebyggelse inom kv Stenhöga (), kommer att finnas kvar. Tillbyggnader och förändringar av kontors- och småindustribyggnaderna kan ske. Fastighetsförvaltaren arbetar med utveckling av fastigheten utifrån långsiktiga strategier. Ånglokstallet och en vattentornsbyggnaden () intill Mälarbanan är kulturhistoriskt intressant bebyggelse och ska bevaras. Enligt planerna för utbyggnaden av Mälarbanan till fyra spår kommer frilastområdet vid järnvägen att tas ur bruk. Ändrad användning av lokstallet och vattentornsbyggnaden kan då eventuellt bli aktuellt. Trafik Fordonstrafik Programmet föreslår en ny lösning för gatustrukturen i området som helhet. Till programmet har en Trafikstudie tagits fram som redovisar olika förslag till utformning av Tritonvägen och dess koppling till Storgatan och Frösundaleden Huvudstaleden. Två huvudalternativ har tagits fram och redovisas på programförslaget intill. Det ena innebär att Storgatan viker av och får en koppling till Huvudstaleden i ett sydligt läge. Korsningen Tritonvägen, Huvudstaleden i tunnel, Huvudstaleden och Frösundaleden kan då utformas som en signalreglerad fyrvägskorsning. Det andra huvudalternativet bygger på det förslag till ny trafikplats som tagits fram i sträckningsstudien för Huvudstaleden (Tyréns 00). Trafikplatsen utformas då som en större cirkulationsplats med fem anslutningar. Den senare är mest ytkrävande intill kv Stenhöga. Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

15 Sundbybergs station Landsvägen Föreslagen ny bebyggelse. Kontor/hotell eller lägenhetshotell Bebyggelsefritt område möjliggör framtida koppling över järnvägen. Tritonvägen Ungefärligt läge för ny in- och utfart till kv Stenhöga. Ansluter mot västgående körfält. Vreten T-bana Vretenvägen Tvärbanan Hemvärnsgatan Nytt kontor under uppförande i Sundbyberg Mälarbanan Röntgenvägen Tritonvägen ges en ny, rätare, sträckning i sydligare läge. Solna Business Park Läge för nytt parkeringsgarage Tritonvägen Framtida utredningsområde. Mark som kan frigöras. Storgatan Område för ny bebyggelse. Främst kontorslokaler med handel i bottenvåning mot gata. Bebyggelsen ska utformas så att den ger gatorna stadga. Bebyggelsen kan utformas som en sammanhängande volym eller uppdelad i flera byggnader. Gränsgatan Framtida utredningsområde Mark som kan frigöras. Frösundaleden Kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Vegetation och slänt som föreslås bevaras Ny trafikplats med möjlighet att ansluta Huvudstaleden i tunnel. Två huvudalternativ finns för utformningen. Se nedan. Huvudstaleden Programförslag Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Två huvudalternativ Program för utformning till detaljplan av för ny kv. trafikplats. Stenhöga

16 De två alternativen ger olika för- och nackdelar avseende trafikstyrning, kapacitet, orienterbarhet och möjligheter att utveckla frigjorda markområden. Bebyggelseutvecklingen inom kv Stenhöga ska inte omöjliggöra alternativa lösningar för trafikplatsen. I den fortsatta detaljplaneringen ska utformningen av trafikplatsen utredas vidare. Med ny trafikplats kan mark frigöras från trafikändamål vilket ger förutsättningar för en mer effektiv markanvändning. Gaturummet kan med en ny trafiklösning krympas och göras mer tydligt och läsbart. Detta ger förutsättningar att skapa stadsbyggnadskvaliteter och att öka orienterbarheten i området. För att möjliggöra en utbyggnad av kv Stenhöga behövs också en ny in- och utfart till kvarteret. I den Trafikstudie som tagits fram studeras och beskrivs flera principlösningar. Utifrån dessa föreslås en ny anslutning mot Tritonvägen sydost om Stora Blå, ungefär i höjd med Hemvärnsgatan. En in- och utfart mot körfälten i västlig riktning bedöms lämplig. En sådan lösning innebär att trafiken på den nya in- och utfarten inte hindrar trafiken på omgivande vägnätet där kapacitetskraven klaras. Kapacitetsberäkningar visar att framkomligheten under maxtimmen, under eftermiddagstrafiken, blir låg för den trafik som ska köra ut från Stenhöga. Under maxtimmen kommer köer att bildas inom kvarteret Stenhöga men i alla de alternativ som redovisas är situationen fungerande med en acceptabel väntetid. Under övriga timmar av dygnet är framkomligheten god även ut från kv Stenhöga. För att minska den interna trafiken inom kv Stenhöga och avlasta fastighetens befintliga in- och utfart vid Röntgenvägen skulle en ombyggnad även av korsningen Landsvägen-Tritonvägen-Vretenvägen krävas. Om järnvägen tunnelförläggs genom Sundbyberg kan det bli aktuellt med nya kopplingar till Solna Business Park. Bebyggelse inom kv Stenhöga ska inte omöjliggöra framtida vägkopplingar. Ett område söder om befintlig byggnad, Stora Blå, hålls därför bebyggelsefritt. Gatornas utformning ska studeras under kommande planprocess. Stadsbild, gestaltning, trygghet och trafikmängder ska beaktas för att skapa en sammantaget god utformning av gatorna. Tidiga idéer till ny bebyggelse inom kv Stenhöga mot Tritonvägen. Perspektivet är taget från öster vid föreslagen ny trafikplats. I bakgrunden syns det befintliga Stora blå. Illustration: XN. 6 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

17 Kollektivtrafik Programförslaget innebär att delar av Tritonvägen läggs om. Detta leder till att de två busshållsplatser som finns utmed gatan behöver byggas om. Parkering Befintligt parkeringsbehov inom Stora Blå föreslås försörjas i ett nytt parkeringsgarage. Parkeringsgaraget planeras i ett läge mot spårområdet och ersätter de stora markparkeringar som finns inom kv Stenhöga idag. Inom respektive ny kontorsbyggnad föreslås sedan separata parkeringsgarage. Bebyggelsen ligger i ett unikt bra kollektivtrafikläge. Vid Sundbybergs station finns både tunnelbana, pendeltåg, regionaltåg, buss och snart även tvärbana. I Solna strand söder om programområdet ligger Vretens tunnelbanestation. Solna stads parkeringstal för kontor är 8,0 bilplatser/000 m² BTA. Med tanke på områdets lokalisering, där de anställda har mycket goda förutsättningar att resa till och från arbetet med kollektivtrafik, och Solnas ambition att bidra till ett mer hållbart samhälle kan motivera ett något lägre parkeringstal. En djupare analys om p-platsbehovet ska göras inom ramen för kommande planarbete. Gång- och cykeltrafik Förutsättningar för gång- och cykeltrafik ska vara goda i området. Omläggning av Tritonvägen innebär att nya gång- och cykelvägar behöver anläggas. Gång- och cykelstråken, och förutsättningar för eventuellt nya kopplingar behöver utvärderas i den kommande planprocessen. Tillgänglighet, stadsbild, orienterbarhet och trygghet är viktiga aspekter att beakta vid utformningen av gång- och cykelstråken. Kopplingar både mot Solna strand och Huvudsta måste studeras för att stadsdelarna ska länkas samman på ett bra sätt. Lösningarna för dessa kv Stenhöga passager är beroende av vilken utformning av trafikplats som väljs. Förutsättningar för plankorsningar respektive kv Stenhöga planskildheter måste studeras och värderas under planprocessen. kv Stenhöga Områden där gångoch cykelpassager behöver utredas närmare. Områden där gångoch cykelpassager behöver utredas närmare. Områden där gångoch cykelpassager behöver utredas närmare. kv Stenhöga Områden där gångoch cykelpassager behöver utredas närmare. Befintlig gång- och cykelväg Förslag till omlagd gång- och cykelväg Möjliga gång- och cykelvägar vid en ev. tunnelförläggning av Mälarbanan. Gång- och cykeltrafik Befintlig gång- o Förslag till omla Möjliga gång- oc Befintlig gång- och ev. cykelväg tunnelförlägg Förslag till omlagd gång- och cyk Möjliga gång- och cykelvägar vid ev. tunnelförläggning av Mälarban Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga 7

18 Vegetation och plantering Vegetationen och slänten söder om lokstallet är en stor tillgång inom det annars så hårdgjorda området. Vegetationen och slänten bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Området kan också bli aktuellt för en gång- och cykelväg mellan Frösundaleden och Sundbybergs station. I området för ny trafikplats liksom utmed Tritonvägens nuvarande norra vägkant finns en relativt stor del lövträd som tas bort när gatan läggs om. Norr om Aprikosen finns plantering som bör bevaras. Gatuplantering, förstärkt plantering inom kv Stenhöga samt ny plantering i anslutning till föreslagen trafikplats ska kompensera och ersätta den vegetation som måste tas bort. Framtida utredningsområden intill Frösundaleden/Huvudstaleden. Området runt kvarteret Stenhöga är i dagsläget splittrat av de storskaliga gatorna och den endast delvis utbyggda Huvudstaleden. Flera ramper som byggts för Huvudstaleden har aldrig varit i bruk. En förenklad trafikstruktur med omläggning av gatunätet intill kv Stenhöga innebär att relativt stora ytor även söder/ öster om Frösundaleden/Huvdstaleden som använts eller byggts för trafikändamål kan omvandlas för annan användning (områden markerade med på programförslaget på sidan ). Idag är dessa områden mellanrum i stadsväven, delvis med barriäverkan. När planeringen av Mälarbanan och Huvudstaleden når längre kan också dessa områden utredas vidare. Perspektiv från väster som visar befintlig bebyggelse, Stora Blå, och idéer till ny bebyggelse intill. Illustration: XN. 8 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

19 Scenarier vid utbyggnad av Mälarbanan Utbyggnaden av Mälarbanan ger nya förutsättningar för området vid kv Stenhöga. En tunnelförläggning genom Sundbyberg ger möjligheter att skapa nya kopplingar över järnvägsområdet mot Solna Business park och nya omställningsmöjligheter för själva järnvägsområdet. Skisserna intill visar endast exempel på hur spårområdet kan ställas om vid tunnelförläggning. Flera tänkbara alternativ finns. För området vid det nya stationsläget (J) bygger skisserna i stort på det material Sundbybergs stad tagit fram angående Sundbybergs södra stationsläge (Tyréns Juli 0). Oavsett val av alternativ, även vid utbyggnad av Mälarbanan i ytläge, kommer Sundbybergs station efter utbyggnaden ha två uppgångar. Förutom den befintliga norra stationsuppgången anläggs en ny uppgång i perrongernas södra ände strax norr om kv Stenhöga (J). Ny bebyggelse inom kv Stenhöga ska inte försvåra Mälarbanans kapacitetsutveckling. Tunnel genom Sundbyberg. En tunnelförläggning möjliggör nya kopplingar för både bil-, gång- och cykeltrafik över järnvägen. I detta scenario, med tunnel från Ekensbergsbron, går järnvägen i tråg förbi kv Stenhöga vilket innebär att broar måste anläggas för att skapa nya kopplingar. Järnvägsområdet skulle kunna bebyggas vid den nya stationsuppgången samt utmed det tråg järnväg går i. Lång tunnel. I scenario med lång tunnel från Frösundaleden kan fler kopplingar lättare skapas. Förutsatt att tekniska och ekonomiska förutsättningar finns ger detta scenario också störst möjligheter att bebygga spårområdet. Båda tunnelalternativen innebär att bilbron vid Frösundaleden måste ersättas med en ny. Görs detta bör bron byggas för att rymma en gång- och cykelväg mellan Sundbybergs station och det regionala cykelstråket vid Huvudstafältet. Ytläge. Alternativet med nya spår i ytläge skulle innebära att spårområdet även i framtiden kommer att utgöra en kraftig barriär. Störningar i form av bland annat buller och risker från farligt gods kommer att kvarstå. Framtida möjligheter att skapa nya kopplingar över och utmed järnvägen försvåras. Tunnel genom Sundbyberg. Skiss som visar exempel på hur spårområdet skulle kunna utvecklas vid tunnelförläggning genom Sundbyberg. Lång tunnel. Skiss som visar exempel på hur spårområdet skulle kunna utvecklas om tunnelförläggning genomförts redan vid Frösundaleden. J J J Ytläge. Även vid utbyggnad i ytläge, kommer Sundbybergs station efter utbyggnaden ha två uppgångar. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga 9

20 Teknisk försörjning Den tillkommande bebyggelsen ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet och befintligt elnät och bör anslutas till befintligt fjärrvärmeoch fjärrkylanät om inte mer miljövänliga alternativ kan redovisas. Avfall bör källsorteras och inriktningen bör vara att minska avfallsmängderna och öka återvinningen. Programförslaget innebär att ledningar måste flyttas från nuvarande gatusträckning. Ledningar för vatten, fjärrvärme, el, trafiksignaler, tele och gatubelysning berörs. Etapper Programmet kommer efter samråd och eventuella revideringar att godkännas av stadsbyggnadsnämnden och sedan ligga till grund för kommande arbete med detaljplan. Utvecklingen enligt programmet kan delas in i etapper och eventuellt även i flera detaljplaner. Trafikplatsen kan byggas i etapper liksom bebyggelsen inom kv Stenhöga. 0 Program till detaljplan för kv. Stenhöga Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad

21 Miljö- och riskfrågor Buller och vibrationer Programområdet utsätts för buller och vibrationer från järnvägstrafiken på Mälarbanan samt från bil och busstrafiken på Tritonvägen, Landsvägen samt Frösundaleden/Huvudstaleden. Enligt Solna stads bullerkartläggning från 008 ligger den ekvivalenta ljudnivån inom kv Stenhöga på mellan och 6 dba beroende på avståndet till trafiken. Vid nybyggnation av kontor är gällande riktvärde att ekvivalent ljudnivå inomhus inte bör överskrida 0 dba. För hotellrum gäller ekvivalent ljudnivå högst 0 dba och maximal ljudnivå högst dba inomhus. Krav på ljudnivå utomhus finns inte. I det fortsatta planarbetet ska en bullerutredning tas fram. Utredningen ska även belysa vibrationer. Ljud- och stomljudsisolering kan bli aktuellt i byggnader. Dagvatten Programområdet ligger inom Ulvsundasjöns avrinningsområde. Programförslaget innebär minskade parkeringsytor vilket kan ge en minskning av föroreningsinnehållet. Lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten bör tillämpas så långt som möjligt. En dagvattenutredning ska göras för att klargöra hur trafikdagvattnet kan renas/fördröjas och hur dagvattenfrågan inom kv Stenhöga ska lösas. Risk och säkerhet Programområdet gränsar till Mälarbanan och till Frösundaleden-Huvudstaleden där transporter med farligt gods sker. Söder om programområdet och Tritonvägen finns också en bensinstation som utgör ett riskobjekt enligt kommunens översiktsplan. I riskutredningar för aktuella detaljplaner med likvärdiga förutsättningar, Kv Lagern i Solna och kv Cirkusängen i Sundbyberg, föreslås åtgärder såsom tex säkert lokaliserade utrymningsvägar, särskild placering av friskluftintag, central avstängningsbar ventilation och markutformning för att undvika stadigvarande vistelse för att nå en acceptabel risknivå. För att utreda olycksrisker och lämpliga riskåtgärder i det aktuella projektet, för den verksamhet och bebyggelse som planeras, ska en detaljerad riskanalys upprättas under den fortsatta detaljplaneprocessen. Markföroreningar Programområdet redovisas som möjligt förorenat område i den inventering som finns i ÖP006. Frågan ska belysas i kommande detaljplaneprocess. Om markföroreningar upptäcks ska de anmälas till aktuell tillsynsmyndighet som i Solna stad är Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Luftkvalitet Enligt översiktlig inventering av kvävedioxider, NO, och partiklar, PM0 (Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län 006) klaras de uppsatta miljökvalitetsnormerna i anslutning till programområdet. Nivån för kvävedioxider redovisas med marginal under miljökvalitetsnormen. Halterna partiklar, PM0, redovisas ligga mellan 9-0 µg/m, där 0 µg/m är normen. Spridningsberäkningar för halter av partiklar PM0 och kvävedioxid ska göras under kommande planprocess. Stadsbyggnadsförvaltningen Solna Stad Program till detaljplan för kv. Stenhöga