SGI NU SGI NU Foto: Schaktning vid Lilla. Bommen, Götaleden NU2-2004

Transkript

1 SGI NU SGI NU NU Foto: Schaktning vid Lilla Bommen, Götaleden Stranderosion praktiska tillämpningar med europeiska utblickar, sid 2 Kurser, våren 2005 sid 2 Demoförsök Vegetation som förstärkningsmetod, sid 3 Batymetri topografiska undervattenskartor, sid 4 Götaleden en geoteknisk utmaning i megaformat, sid 5 Geoteknisk forskardag, sid 10 Konferenser 2005, sid Nya på SGI, sid 10 Nya rapporter, sid Deep Mixing 05 internationell konferens i Stockholm den maj 2005, sid 13 God Jul & Gott Nytt År, sid 13

2 Kurser våren 2005 VTI Transportforum Linköping den januari Under två dagar behandlas allt inom transportsektorn, bl.a. återanvändning av restprodukter. Målgrupp: Tekniker, beslutsfattare och myndigheter. Arrangör: VTI Stranderosion -praktiska tillämpningar med europeiska utblickar Stranderosion förekommer på flera platser utefter vårt lands 700 mil långa kuststräcka och dess skärgårdar, liksom vid flera av våra insjöars stränder och vattendrags stränder. Och det är ett växande problem i vårt land. Detta konstaterades vid den konferens som SGI arrangerade i november i samverkan med Ystads kommun och Erosionsskadecentrum. Ett 60-tal personer från kommuner, länsstyrelser och olika myndigheter i Sverige och andra länder fanns på plats. Birgitta Boström, generaldirektör vid SGI, underströk att allt tyder på att erosionen kommer att öka. Klimatförändringarna kommer att bidra till att erosionen ökar globalt och i våra delar av världen. Även om stranderosion i många fall är en naturlig process så betonades att mänskliga aktiviteter också påverkar omfattning och intensitet. På många platser orsakar stranderosion problem för samhället och privatpersoner. Strandområdena inrymmer ju betydande samhällsresurser. SGI har regeringens uppdrag att vara samordnande myndighet när det gäller stranderosion. Vid konferensen presenterade SGI några av de resultat som sammanställts under 2004, bl.a. om erosionsskydd och processer vid sedimenttransport. SGI har också påbörjat en översiktlig kartläggning av var erosion kan förekomma i Sverige och var problem kan uppstå. Avsikten är att inventera riskområden och behov av skyddsåtgärder. På SGI:s hemsida, finns nu ett antal sådana kommunkartor tillgängliga. Stranderosionsfrågor har hög prioritet inom EU SGI har också medverkat i det europeiska samarbetet som svensk representant i arbetet med EU:s markskyddsstrategi. Stephane Lombardo från French Geographic Institute, presenterade slutsatserna från ett EU-projekt, Eurosion. Tendensen i Europa är att arbeta med erosionsskydd som anpassas till naturens egna processer, bl.a. genom att se sedimenttransporten i ett större perspektiv. Kostnaderna för erosion behöver belysas bättre vid planering och exploatering och ansvaret fördelas på flera. Kunskap behöver tillföras de som fattar beslut om strandnära områden. Ett sådant underlag kommer att utvecklas i EU-projektet Messina, där SGI ansvarar för en del som behandlar värdering av stränder. Vid konferensen redovisades den rekommendation som EU-länderna ställt sig bakom om integrerad förvaltning av kustområden. I Sverige har Boverket fått i uppdrag att beskriva hur kommunala översiktsplaner är anpassade till utvecklingen i kustområdena. Länsstyrelsens och kommunernas roller presenterades med exempel från Skåne län och Ystads kommun. En sammanfattning av konferensen finns tillgänglig i SGI Varia 549, se Huvudkurs i geoteknik 2005 Söderköping 31 januari-2 februari, mars, april En bred översikt av geotekniska tillämpningar som omfattar nio dagar vid tre kurstillfällen. Målgrupp: Geotekniker (konsulter), entreprenörer och beställare. Arrangör: SGI på uppdrag SGF. Packning och packningskontroll av jord- och bergmaterial Linköping den 3 februari Semiariedag om de senaste rönen inom jordpackning. Målgrupp: Geotekniker (konsulter), entreprenörer och beställare Arrangör: SGI på uppdrag SGF. Nya mottagningskrav för avfall Linköping den 7-8 februari Karakterisering och provtagning av avfall enligt nya mottagningskriterier. Målgrupp: Avfallsproducenter, deponiägare, konsulter och miljöhandläggare på länsstyrelser och kommuner. Arrangör: SGI Laktester Linköping den 6 april Miljöbedömning av avfall, restprodukter och förorenad mark. Målgrupp: Miljöhandläggare på länsstyrelser/kommuner, avfallsproducenter, deponiägare och konsulter. Arrangör: SGI Miljötekniska markundersökningar Söderköping den april Innehåll: Riktlinjer för hur miljötekniska markundersökningar bör läggas upp, utföras, dokumenteras och utvärderas. Målgrupp: Konsulter, entreprenörer, handläggare på tillsynsmyndigheter och andra beställare av miljötekniska markundersökningar. Arrangör: SGI på uppdrag SGF. Efterbehandling Mer information om av förorenade samtliga kurser och anmälan via områden Linköping den april Planering, upphandling, kontroll och kvalitetssäkring vid efterbehandling av förorenade markområden. Gällande miljölagstiftning/arbetsmiljöregler. Målgrupp: Konsulter, entreprenörer, handläggare på kommunala förvaltningar/tillsynsmyndigheter. Arrangör: SGI på uppdrag SGF. 2

3 Så här såg det ut vid planteringen av häck-grenlagren på våren i Bispgården, just efter grönskning i juni och i september Statens Räddningsverk, SRV, och SGI driver och finansierar gemensamt projektet. Demoförsök i Bispgården, Jämtland: Vegetation som förstärkningsmetod Demonstrationsförsök inom projekt Vegetation som förstärkningsmetod genomförs nu i Bispgården och Bydalen i Jämtland. Sommaren 2002 studerades där växt- och markförhållanden. I Bispgården utfördes etablering av vegetation, kompletterande geotekniska undersökningar och installation av mätutrustning våren Demonstrationsförsöket i Bydalen kommer att starta våren Syftet med projektet är att introducera ingenjörsbiologiska metoder i Sverige genom två demoprojekt och att hämta in kunskap om växters funktion och effekt på stabiliteten. Bispgården Vägverket, Region Mitt, bygger ny sträckning av länsväg 87 mellan Döda Fallet och Bispgården. Vägen går över ett starkt kuperat ravinområde längs norra sidan av Indalsälven. Jorden i området visade tecken på stark benägenhet för flytning och erosion varför olika typer av erosionsskydd angavs i Vägverkets handlingar för skärningsoch bankslänterna. Den för försöket aktuella slänten är en 150 meter lång skärningsslänt med en höjd som varierar mellan 4 och 7 meter och en lutning på 1:1,7. Slänten delades upp i tre olika försöksytor med olika erosionsskydd. Den första ytan skyddades med s.k. häck/grenlagermetod medan de två övriga skyddades med konventionella metoder. Häck-grenlagermetoden Häck-grenlagermetoden innebär att man i grävda diken placerar lager av rotade och orotade grenar. Ytan mellan dikena Vill du veta mer om projektet, kontakta gärna Karin Rankka, SGI tel sås med gräs eller täcks av exempelvis erosionsmatta.i Bispgården placerades ca 10 orotade kvistar och grenar av Salixarterna Salix triandra (mandelpil) och Salix mysinifolia (svartvide) i dikena. Dessutom placerades 3-5 rotade plantor per löpmeter. Marken mellan terrasserna besåddes med gräs. Växterna klarade den första säsongen mycket bra. I stort sett alla landskapsplantor klarade etableringen och grönskade. Salixgrenarna som hade en relativt stor diameter, omkring 10 cm, grönskade bra medan flera klenare grenar torkade ut under etableringen. Ytlig jordflytning har skett i vissa delar av slänten under hösten på grund av att gräset inte tagit sig som planerat. Häck-grenlagren är dock intakta även om någon mindre del rört sig något ned i slänten. Utförligare beskrivning av försöket och erfarenheter från första året kommer att redovisas i rapporten Vegetation som förstärkningsmetod, etapp 2. Statusrapport och uppföljning av demonstrationsförsöket i Bispgården (klar jan. 2005). 3

4 SGI NU Bottentopografin tecknas av efterhand som mätfartyget glider fram längs Göta älv och data från multibeamekolodningen registreras (3D-redovisning till vänster). Martin Wikmar och Olof Nilsson gjorde jobbet på mätfartyget Ping. Bild av botten via sidoscanning. Batymetri topografiska undervattenskartor för delar av Göta älv på väg fram Långa sträckor går Göta älv genom områden och samhällen som ligger på lera. Längs älvstranden finns många äldre industrier och nu skall ny järnväg och motorväg byggas på östra sidan om älven. Så här ser det oftast ut under vattnet. Från stranden går en hylla med svag lutning ut i älven som en bit ut bryts av en brant slänt där vattendjupet ökar ned mot farledsrännan. För geotekniker är hyllans längd och släntens höjd och lutning avgörande för stabiliteten. Hur det ser ut i detalj har hittills varit okänt, men nu är data på väg fram. På uppdrag av SGI, och med ekonomiskt stöd från Vägverket, Banverket, Ale kommun, Länsstyrelsen, Vattenfall och Sjöfartsverket, har Marin Mätteknik utfört s.k. batymetrisk mätning för tre olika delsträckor längs älven, säger Åke Johansson, projektledare vid SGI i Göteborg. Det gäller 21 km på östra sidan och 0,7 km på västra sidan i Ale kommun, 8 km på östra sidan och 26 km på västra sidan i Lilla Edets kommun. Man använder ett s.k. multibeam-ekolod, som sitter i fören på båten och samtidigt 4 sänder ut 256 strålar mot botten. Man mäter hur lång tid det tar för strålen (300 khz) att passera vattenpelaren och träffa botten. Positioneringen sköts via GPS och det nya systemet nätverks-rtk för hög upplösning. Sidoscanning och penetrerande ekolod Samtidigt som botten scannas av med multibeam-ekolod körs en sidoscanning med Side Scan Sonar (100 och 384 khz) som tecknar en bild av botten. Med dess hjälp kan man bestämma materialet i bottenytan och upptäcka exempelvis, block och hålor. Data samlas också in via ett penetrerande ekolod (reflektionsseismik och svepande frekvens mellan 1 och 10 khz) som särskiljer olika sedimenttyper och deras mäktighet, t.ex. lergyttja, lösa och fasta leror, sand, morän och berg. Tidigare har vi bara haft bottenprofilen i farleden, säger Åke Johansson. Vid stabilitetsutredningar har vi stor nytta av att faktiskt veta hur bottenprofilen ser ut närmare land. Vill du veta mer om projektet, kontakta Åke Johansson SGI Göteborg tel eller Ola Arvidson SGI Göteborg tel ola.arvidson@swedgeo.se

5 SGI NU Götaleden en geoteknisk utmaning i megaformat Foto: AF Gruppen Idag passerar bilar per dygn på Götaleden på en smal remsa mellan hus och kajer längs södra älvstranden i centrala Göteborg. Leden skär effektivt av kontakten mellan land och vatten. Sommaren 2006 blir det ändring på det. Då öppnas Götatunneln en 1,5 km lång trafiktunnel i lera och berg, från Järntorget till Lilla Bommen. Ett vägprojekt med många stora geotekniska utmaningar. Projektet är uppdelat i fem större entreprenader, vara fyra är igång och skall vara klara till sommaren 2006, säger Bo Westerlund, geotekniker på Vägverket och tillika teknikstöd till projektet. Sträckningen har valts så att tunneln skall gå i berg så mycket som möjligt. 1 km av tunneln går i berg och är nu färdigsprängd. Som lägst går tunneln 30 meter under havsytan. Berget är av bra kvalitet och där har entreprenören Vägverket Produktion lyckats mycket bra, inte minst med med att få tunneln tät. De stora geotekniska utmaningarna har vi haft vid byggande av anslutningstunnlar i betong vid Lilla Bommen och Rosenlund. Vid övergångar mellan bergoch betongtunnlar blir schakterna upp mot 20 meter djupa i lös, sättningsbenägen lera. På vardera sidan om berget Bo Westerlund, geotekniker på Vägverket. är konsortiet Lilla Bommen Tunnel KB och Skanska entreprenörer. Som stödkonstruktion för betongtunnelrören har de båda entreprenörerna valt två helt olika metoder slitsmurar respektive stålspont. Slitsmurar används nu för första gången i Sverige på mycket, mycket länge. De stora fördelarna med slitsmurar är mindre omgivningspåverkan och konstruktionens styvhet. Det jobbet har gått riktigt bra. Även Skanska har lyckats bra med den mycket grova stålsponten och avväxling av flera hus. Också NCC, som använt spont för att kunna utföra tråg och stödmurar, har löst sin entreprenad på ett bra sätt. VÄND! 5

6 Götaleden slitsmurar vid Lilla Bommen Foto: AF Gruppen 2 4 Med en särskild gripskopa grävs vertikala slitsar, 4,5 x 1 m, ned till meters djup. Skopan styrs med hjälp av styrbalkar i markytan (1). Samtidigt som man gräver fylls hålet med bentonitlösning för att hålla väggarna på plats (2). När hålet är färdiggrävt sänks en armeringskorg ner (3). Hålet gjuts sedan underifrån (under vatten) med betong. Bentonitlösningen pumpas upp till en cistern, renas och återanvänds i nästa slits (4). I botten gjuts slitsmurar vinkelrätt mot sidoväggarna (5). I varje slits, av de totalt 200, gick det åt m3 betong och ca 30 ton armering i de djupaste slitsmurarna. Grova stämp monterades högst upp mellan sidoväggarna med c/c-avtånd på 4,5 m. Därefter påbörjas urschaktnings- och tunnelarbete. Slitsmurväggarna räknas enbart som stödkonstruktion. 5 3 Illustration: Vägverket L2, Entreprenadfakta Lilla Bommen Tunnel KB* 452 Mkr, från Lilla Bommen till Göta älvbron 266 m betongkonstruktioner, varav 231 m betongtunnel 35 m bergtunnel. Avväxling av Hasselbladshuset. Slitsmurelement på meters djup under mark. 100 längsgående slitsmurar (4,50 x 1,2 m) och 390 tvärgående slitsmurar (4,5 x 0,8 m) Varierande grundläggningsdjup. Grävpålegrundläggning på den grunda delen, upp till 40 m långa. Därefter grundläggs tunneln på ca 40 m långa kohesionspålar. * Konsortiet består av Bilfinger Berger AG från Tyskland, AF Gruppen från Norge och Anjobygg (dotterbolag till NCC). 1 Så här ser slitsmurarna ut idag, säger Jens Pålsson, informationsansvarig vid Lilla Bommen Tunnel. Vid tunnelentrén från Lilla Bommen återstår ännu viss schaktning att utföra. 6

7 Foto: Vägverket Bergtunneln är nu färdigsprängd. För att få den tät har den förinjekterats. Drygt 70 hål om vardera 19 m längd har borrats som en krans utanför den blivande tunneln. Hålen fylls med cementsuspen-sion som sprider sig till de naturliga sprickorna i berget. När den stelnar bildas en 5 m tät skärm runt den färdiga tunneln. Inläckaget får inte överskrida 20 l/minut i hela tunneln. Sedan har man sprängt varsamt för att inte skada känsligt grundlagda hus i omgivningen. Götaleden det största projektet inom Göteborgsöverenskommelsen Illustrationer: Vägverket I tunneln blir det tre körfält i vardera riktning och tvärtunnlar på var 100:e meter. Ihoptryckt bild som visar tunnelns sträckning. Lutningen är som mest 5 % på en längd av 500 m, resp. tunnelbredd är 16 m och höjden är ca 7 m. 7

8 SGI SGI NU NU Götaleden -spontning och avvägning vid Rosenlundhuset För mig som geotekniker har det varit spännande att vara med i ett sådant här projekt, säger Mats Ekenberg, projektansvarig för geotekniken i Skanskas entreprenad. Jag har jobbat med sponter och schakter i 20 år, bland annat här i Göteborg och vid Södra Länken i Stockholm. Men det vi nu gjort i Götaledsprojektet är det mest utmanande jag hittills varit med om. Så här ser det ut just nu vid ingången till bergtunneln från Järntorget. Till vänster Esperantohuset och till höger Rosenlundshuset. Efter att bilat bort delar av garagegolvet i Rosenlundshuset slog man spont från endast 2 m takhöjd, skarvade efterhand och berginjekterade. Sedan installerades stålkärnepålar. Enorma fackverksbalkar lades på plintar som vilar på stålkärnepålarna. Huset kunde då via klämförband avväxlas till fackverksbalkarna. Vår entreprenad är indelad i sex etapper där vi valt olika utförande beroende på förutsättningarna. I etapp 1-3A har vi valt stämpad spont, etappvis schaktning med förstärkt grovbetong resp. förankrade mothållsplattor. För etapp 3 B valde vi stämpad spont, schakt och gjutning av förankrade mothållsplattor under vatten. Etapp 4-6 är konstruerad som en tät låda där bakåtförankrad, grov stålspont slagen ned till berg omgärdar hela schakten. Sponten är också tätad mot berg med cement. Även i berget under sponten har tätning skett med cement i 10 m djup ridåinjektering. 8 Mats Ekenberg, geoteknikansvarig på Skanska. Foto: Skanska Etapp 5, där schaktdjupet varierade mellan 13 och 16 meter, var ursprungligen projekterad som en vattenfylld schakt. Men efter erfarenheter från de först utförda schaktnivåerna tänkte vi om och monterade istället en inre spont (kanalsponten) som efterhand stämpades mot huvudsponten samtidigt som vi behöll jorden bakom kanalsponten. På detta sätt kunde schakten utföras under vatten enbart inom kanalsponten. Borrning av stag gjordes genom uppfyllnad, lera och 2 sponter. På så vis kunde vi klara tillåtna förskjutningar. Och det är inga små krafter vi talar om. Sponter i den här klassen har tidigare aldrig använts i Sverige. J2, Entreprenadfakta Skanska 809 Mkr Från Rosenlund till Stenaterminalen 510 m betongkonstruktioner, varav 20 m stödmurar, 144 m tråg, 310 m betongtunnel, påfarts- och avfartsramper och 35 m bergtunnel. Avväxling av Rosenlundshuset, Frilagerhuset och Folkets Hus. Bro över Rosenlundskanalen Förutom sponter många temporära konstruktioner, t.ex. akvedukt för Rosenlundskanalen genom schakten, p-däck och 2 broar. Varierande grundläggningsdjup. I väster tråg på 65 m långa kohesionspålar av betong. Mot öster minskar djupet till berg - stödpålar av betong, stålkärnepålar och direkt på berg. VÄND!

9 Så här kommer det att se ut! Montage: Vägverket Götaleden tunnelentré från Järntorget Till Vägverket har ett särskilt expertråd bildats som beställarstöd. Dit har bland annat Göran Sällfors, Chalmers, för geoteknik, och Claes Alén, SGI, för konstruktioner, knutits. I rådet ingår också särskild expertis för riskfrågor, miljöfrågor, upphandling m.m. Vi har träffats en gång per kvartal och behandlat större, övergripande frågor, säger Claes Alén. Eftersom de geotekniska frågorna är så svåra och omfattande i projektet har också ett georåd bildats. Förutom Vägverkets geotekniker ingår där Göran Sällfors, jag själv och Vägverkets byggledning. Där har vi träffats oftare och arbetat väldigt operativt. Götaleden är förmodligen det anläggningsprojekt i Sverige som inrymmer flest geotekniska utmaningar på ett begränsat område. Så djupa schakter i lös lera har tidigare aldrig gjorts någonstans. Det har varit mycket intressant att i praktiken se arbetet med slitsmurar, som är en väldigt bra metod för att Foto: AF Gruppen Claes Alén, SGI Göteborg tel swedgeo.se klara omgivningspåverkan i form av deformationer i intilliggande hus. Och faktiskt den enda metod som klarat stränga deformationskrav även vid de djupaste schakter. Kanske var det här genombrottet för metoden i Sverige! Vår roll i projektet är att kritiskt granska. Man skall vara en kreativ pessimist. I den rollen blir det självfallet en del resonemang med entreprenörerna. Men det tycker jag vi har löst på ett bra sätt hittills. Jag vill också ge Vägverket en eloge för att man till projektet har kopplat två doktorander som studerar deformationer vid djupa schakter, säger Claes Alén, som inom kort kommer att tillträda som professor på Chalmers. På så vis har ordinare, omfattande mätprogram utökats med ytterligare intressanta mätningar vad avser grundvatten, rörelser, vibrationer m.m. Vi har jobbat målmedvetet med information om allt som händer i projektet, säger Peter Behrman, informatör på Vägverket. Vi har flera gånger gått ut med enkäter till 900 boende/företag i närheten och frågat vad de störts av och vilken information de vill ha. Svaren har varit raka och tydliga - papper i brevlådan! Därför går vi ut med ett Nyhetsbrev en gång i månaden. Och vi har haft förvånansvärt få klagomål. Det bullrar ordentligt ibland, t.ex. vid borrning, sprängning och spontslagning. Men vi har tydliga regler för tider som vi följer och som närboende känner till. Vi har genomfört ett tiotal trafikomläggningar som alla fungerat mycket bra. Efter några dagars vilsenhet har man anpassat sig till nya vägdragningar. 9

10 Geoteknisk forskardag Mark och vatten i ett föränderligt samhälle det var temat för forskardagen om geoteknik inom anläggnings- och miljöområdet. Drygt 80 forskare, praktiker och beställare möttes i Linköping i november för att presentera resultat och byta erfarenheter. Syftet var att skapa förutsättningar för behovsmotiverade, samhällsrelevanta och effektiva FoU-insatser för att lösa viktiga frågeställningar i mark och vatten. Forskardagen är en mötesplats för verksamma inom geoteknik (bygg-, anläggnings- och miljöteknik) att träffas för att presentera pågående projekt, skapa möjligheter till samverkan och lära känna varandra. Forskardagen hade två teman. Infrastruktur och geoteknik mot hållbar Konferenser & kurser 2005 Washington, DC, USA, th TRB Annual Meeting Linköping, Transportforum 2005 Austin, TX, USA, Geo-Froniters 2005: Geo-Institute 2005 Congress & Geosynthetics 2005 Conf. New Orleans, LA, USA, Third International Conference on Contaminated Sediments Stockholm, ESRI Swedens GIS-konferens 2005 Stockholm, Grundläggningsdagen: God Geoteknik Clearwater, FL, USA Geotechnical Instrumentation for Field Measurements Torino, Italy, th Int. Conference on Fracture Hammamet, Tunisie, Seminaire International sur Le Compactage des Sols Graz, Austria, Christian Veder Kolloquium: Tunnel in offener Bauweise. Geotechnische Aspekte Philadelphia, PA, USA, th Int. Conf. on Solid Waste Technology and Management Mer info via länkar från utveckling behandlade frågor om användning av restprodukter, design/ beräkning av geokonstruktioner och jordförstärkning. Temat Föroreningar i mark och vatten omfattade teknik och ekonomi för behandlingsmetoder vid deponering och föroreningar i mark. Efter inledande översikter redovisades pågående och avslutad FoU i parallella Nya på SGI Mattias Andersson Mattias är nyutexaminerad Civilingenjör från Luleå Tekniska Universitet - Väg och vatten med inriktning projektering jord och berg. Mattias arbetar på huvudkontoret i Linköping. E-post: mattias.andersson@swedgeo.se Mats Olsson Civilingenjör från Chalmers. Tog ut examen år 2004 men har jobbat på Chalmers som amanuens sedan maj Mats arbetar på SGI:s regionkontor i Göteborg. E-post: mats.olsson@swedgeo.se Carin Larsson Ekonom. Ny avdelningschef på avd. Adm/IT. Carin har bred arbetslivserfarenhet från ekonomisk förvaltning, bl.a. vid Stockholms Universitet och senast från Tom Titt:s i Södertälje. E-post: carin.larsson@swedgeo.se sessioner. Ca 30 abstracts/projektredovisningar hade lämnats till forskardagen. Forskningsfinansiärerna Vägverket, Banverket, Formas och SBUF informerade om sin inriktning av den geotekniska forskningen. En sammanställning av presentationerna finns i SGI Varia 551 som kommer att publiceras på 10

11 Konferenser & kurser 2005 Lexington, KY, USA, World of Coal Ash, Science, Application and Sustainability Mer info Barcelona, Spain, via länkar från th International Conference on Coastal Dynamics 2005 Cambridge, UK, Int. Conference on Stabilisation/Solidification Treatment and Remediation - STAR - Advances in S/S for Waste and Contaminated Land London, UK, Coastlines, Structures and Breakwaters Harmonising scale and detail Meiringen, Switzerland, Int. Worskhop on Mechanisms and Modelling of Waste/Cement Interactions Riga, Latvia, X Baltic Conference - Geotechnical Engineering for Harbours, Onshore and Nearshore Structures Albi, France, WasteEng05. 1st Int.Conference on Engineering for Waste Treatment: Beneficial Use of Waste and By-Products Ferrara, Italy, th Symposium on Electrokinetic Remediation Stockholm, Sweden, Deep Mixing 05. International Conference on Deep Mixing. Best Practice and Recent Advances Lyon, France, Geoline Geology and linear infrastucture S:t Petersburg, Russia, International Geotechnical Conference Soil-Structure Interaction: calculation methods and engineering practice Famagusta, Cyprus, International Conference on Problematic Soils, GEOPROB 2005 Delft, Netherlands, Course - Geotechnical Instrumentation for Field Measurements Vancouver, Canada, Int.Conference on Landslide Risk Management / 18th Annual Vancouver Geotechnical Society Symposium Baltimore, MD, USA, Eight International In Situ and On-Site Bioremediation Symposium Amsterdam, NL, Vth Int. Symposium-Geotechnical Aspects of Underground Construction in Soft Ground Turin, Italy, th Int. Conference of the Int. Association of Computer Methods and Advances in Geomechanics, IACMAG Kohesionspålar Per Eriksson, Leif Jendeby, Tord Olsson och Tomas Svensson Syftet med rapporten är att ge en samlad information av hur en kohesionspålad grundläggning kan/bör dimensioneras, och att samtidigt försöka "uppdatera" förfarandet genom att inkludera nyare kunskap. En övergripande ambition har också varit att försöka skapa ett verktyg med hjälp av vilket man, genom att skaffa sig mer information i det specifika projektet, kan vinna fördelar genom att kunna tillåta ett ökat utnyttjande av pålama. Kohesionspålar Pålkommissionen. Rapport , 67 sidor, 350:- (exkl moms) Lunds tekniska högskola. Bygg- och miljöteknologi, Geoteknik. LUTVDG/TVGT , 249 sidor Beställning/info Lunds tekniska högskola. Geoteknik Malgorzata Luczak e-post: malgo@tg.lth.se Beställning/Info SGI Informationstjänst Tel: e-post: info@swedgeo.se Ny doktorsavhandling Hydromechanical properties of a water unsaturated sodium bentonite. Laboratory study and theoretical interpretation. Ann Dueck Högkompakterad bentonit har föreslagits som buffertmaterial i det svenska konceptet för slutförvar av använt kärnbränsle. Den vattenmättade homogena bentoniten förväntas agera som buffert mellan kapseln med det använda kärnbränslet och det omgivande berget. Under bevätningen av den omättade bentoniten kommer svälltrycket att öka och det negativa portrycket att minska.för att öka kunskapen om de hydromekaniska egenskaperna hos den omättade svällande bentoniten har en serie laboratorieförsök genomförts och en modell föreslagits. Nils Flodin bibliotek - ett urval av dokument som beskriver den svenska geotekniska historien När Sveriges Mr Geoteknik Nils Flodin gick bort 1991 efterlämnade han ett omfattande geotekniskt arbetsbibliotek och källmaterial. Ett urval av dessa historiska dokument har nu samlats i en särskild historisk sektion på SGI:s bibliotek i Linköping - landets centralbibliotek inom geoteknikområdet. SGF och SGI har tillsammans finansierat skapandet av Nils Flodin bibliotek och Sven-Erik Lundin har varit primus motor i genomförandet. 11

12 Ny doktorsavhandling On Bayesian Decision Analysis for Evaluating Alternative Actions at Contaminated Sites Jenny Norrman Naturvårdsverket uppskattar att det finns ca förorenade områden i Sverige. Hittills har statens kostnader för efterbehandling av förorenade områden varit ca en miljard kronor. För att åtgärda de mest angelägna områdena uppskattar Naturvårdsverket att det krävs ytterligare ca 45 miljarder. Konferenser & kurser 2005 Oslo, Norway, Workshop Nr 2: Recycled materials in road and airfield pavements - overcoming barriers Mer info Trondheim, Norway, via länkar från th International Conference on the Bearing Capacity of Roads and Airfields, BCRA 05 Trento, Italy, International Symposium on Advanced Experimental Unsaturated Soil Mechanics Seattle, WA, USA, Rapid Excavation and Tunneling Conf. I sin doktorsavhandling utvecklar Jenny Norrman, SGI, ett arbetssätt för utvärdering av kostnadseffektiviteten för olika alternativa åtgärder genom att titta på kostnaden för åtgärden och hur stor riskreducering den medför. Med detta arbetssätt kan olika beslutsalternativ jämföras och beslutsfattare få information som hjälper dem att förstå vilka risker ett visst beslut medför. I avhandlingen redovisas den teoretiska bakgrunden för arbetssättet, arbetsgången och ett antal verktyg som kan användas för ingående analyser. Genom att tillämpa arbetssättet på verkliga fallstudier har fördelar och begränsningar med metoden undersökts. Fallstudierna behandlar nedläggning av en deponi, mellanlagring av använd asfalt, ombyggnad av en väg genom gruvavfall i Falun, samt sanering av en förorenad industritomt i Gullspång. Chalmers tekniska högskola. Geologi och geoteknik. Doctoral thesis , 212 sidor Beställning/info Chalmers tekniska högskola. Geologi och geoteknik Tel: e-post: annika.palmdin@geo.chalmers.se Nya avhandlingar Coimbra, Portugal, th International Conference on Ground Improvement Techniques Paris, France, years of Pressuremeters. Int. symposium. ISP 5 Pressio 2005 Tromsö, Norway, th International Conference and Field Trip on Landslides - ICFL 05 Rhodes, Greece, th International Conference on Environmental Science and Technology (9CEST 2005) Osaka, Japan, th International Conference on Soil Mechanics and Geotechnical Engineering: Geotechnical Engineering in Harmony of the Global Environment Perth, Western Australia, International Symposium on Frontiers in Offshore Geotechnics, ISFOG-05 Okayama, Japan, International Symposium on Environmental Vibrations. Prediction, Monitoring and Evaluation Chicago, IL, USA, DFI 30th Annual Conference on Deep Foundations Doktorsavhandlingar Choice of grouting method for jointed hard rock based on sealing time predictions, Tomas Dalmalm Kungliga tekniska högskolan. TRITA- JOB PHD 1006 Surface wave testing pavements Nils Rydén, Lunds tekniska högskola. LUTVDG/TVGT-1015 Licentiatavhandlingar Gummiklipp som konstruktionsmaterial i mark- och anläggningstekniska tillämpningar Tommy Edeskär, Luleå tekniska universitet. Licentiate thesis 2004:39 Inflow into excavations - a coupled hydro-mechanical three-dimensional numerical study Diego Mas Ivars, Kungliga tekniska högskolan. TRITA-LWR LIC 2022 Soil-structure interaction for integral bridges and culverts Esra Bayoglu Flener. Kungliga tekniska högskolan. TRITA-BKN Bulletin 74 The unloading modulus of soft clay: A field and laboratory study Jenny Persson. Chalmers tekniska högskola. Geologi och geoteknik Cagliari, Italy, SARDINIA Tenth Int. Waste Management and Landfill Symposium Bordeaux, France, th International FZK/TNO Conference on Contaminated Soil, ConSoil 2005 Paris, France, nd International Symposium on Soil Treatment - TREMTI 2005: Treatment and Recycling of Materials for Transport Infrastructure (using lime, cement and hydraulic road binders) Taipei, Taiwan, International Symposium on Design, Construction and Operation of Long Tunnels - To celebrate the breakthrough of the 12.9 km Hsuehshan Tunnel. 12

13 International Conference on Deep Mixing Best Practice and Recent Advances Du som är intresserad av de senaste rönen och bästa praxis inom djupstabilisering av jord - pricka in den maj 2005 i almanackan. Då genomför Svensk Djupstabilisering den internationella konferensen Deep Mixing 05 på Älvsjömässan i Stockholm. Vi räknar med att drygt 200 deltagare från hela världen och ett stort antal utställare. Under dessa tre dagar finns en stor del av världens ledande Deep Mixing-experter samlade forskare, konsulter, entreprenörer, beställare, tillverkare av material och utrustning m.m. Ett utmärkt tillfälle att knyta värdefulla kontakter! För deltagare gäller en reducerad avgift om anmälan lämnas före den 15/ För utställare erbjuder vi speciella partnerpaket som bland annat ger företaget en utställningsplats vid konferensen. I Bulletin 2 finns det mesta du behöver veta - tekniskt program, tekniska utflykter, socialt program, information för utställare, anmälningsformulär till konferensen och som utställare m.m. Läs mer om konferensen på Deep Mixing 05:s hemsida och anmäl dig via SGI NU Redaktör & ansvarig utgivare: Göran Karlsson, SGI tel e-post: goran.karlsson@swedgeo.se Upplaga: ex. ISSN Produktion: SGI, Linköping Bytt jobb och fått ny adress? Skicka e-post till info@swedgeo.se för korrigering i vårt register. Då får du också vårt digitala nyhetsblad! God Jul & Gott Nytt År! önskar personalen på Statens geotekniska institut