Konferensdokumentation. Transkriberad av Stefan Sjöberg Redigerad av Eva Björklund, America Vera-Zavala Layout av Jesper Weithz/Revoluform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konferensdokumentation. Transkriberad av Stefan Sjöberg Redigerad av Eva Björklund, America Vera-Zavala Layout av Jesper Weithz/Revoluform"

Transkript

1 Internationell konferens om deltagande demokrati Organiserad av Vänsterns Internationella Forum tillsammans med ABF Stockholm och Centrum för Marxistiska Samhällsstudier 9 10 oktober, 2004 ABF-huset i Stockholm Konferensdokumentation Transkriberad av Stefan Sjöberg Redigerad av Eva Björklund, America Vera-Zavala Layout av Jesper Weithz/Revoluform

2 Introduktion till texterna America Vera-Zavala De texter som du håller i din hand eller läser på datorn handlar om deltagande demokrati. Den 9 och 10 oktober, 2004, organiserade Vänsterns Internationella Forum (VIF) tillsammans med ABF Stockholm och Centrum för Marxistiska Samhällsstudier en internationell konferens om deltagande demokrati. Inbjudan vände sig till alla de som kunde vara intresserade av frågan och på konferensen deltog just vanliga medborgare, folkvalda, studenter, aktivister och flera kategorier till. De som talade var sex stycken inbjudna gäster från olika delar av världen som alla har en konkret erfarenhet av deltagande demokrati och två från Sverige, varav den ene gav ett historiskt perspektiv på Sverige och den andre om demokrati på arbetsplatser. Alla de här texterna, sammanlagt 13 pdf:er är transkriberingar av de tal, inlägg och diskussioner som hölls. Texterna har blivit redigerade men deras talspråkskaraktär har behållits. Det här är texter såsom de talades, inte såsom de skrevs för att läsas. De är oerhört intressanta och lärorika, för många fler än för dem som deltog i den stundtals fullsatta Z-salen, men det gäller att ha det i minnet. Kanske kan man med lite fantasi låtsas att man är på konferensen och hör dem tala. Om ni har något ni undrar över eller vill kommentera än ni mer än välkomna att titta på VIF:s hemsida, eller maila mig på Innehåll Program 3 Vad är deltagande demokrati? 4 Tanken och syftet med konferensen 9 Deltagande demokrati i Belém do Pará, Brasilien 11 Palestina. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag 15 Arbetarråden under hungerupproret De autonoma kommunerna i Chiapas, Mexico 21 Decentraliseringsreformer i Kerala 24 Att bygga demokrati på arbetsplatserna 27 Hur kan vi utveckla demokratin i Norden? 30 Grannråd, arbetslöshetsrörelsen och arbetarstyrda fabriker i Buenos Aires 41 Gräsrötter och folkomröstningar i den bolivarianska revolutionen i Venezuela 45 Hur kan vi lära av varandra, mellan Nord och Syd 49 Vi hoppas att ni kommer har stor glädje och nytta av texterna. America Vera-Zavala för Vänsterns Internationella Forum

3 Program Internationell konferens om deltagande demokrati 9-10 oktober, ABF-huset Stockholm, Sveavägen 41, Z-salen Arrangör VIF, CMS, ABF Stockholm. Projektledare America Vera-Zavala LÖRDAG 9/ Vad är deltagande demokrati? De internationella gästerna ger sin definition av demokrati. Panel under ledning av Kjell Östberg, professor på Institutionen för samtidshistoria, Södertörns Universitet Tanken och syftet med konferensen. America Vera-Zavala, författare till boken Deltagande Demokrati Brasilien. Deltagande budget i Belém do Pará. Luiz Arnaldo Campos, ansvarig för stadens internationella relationer. Utfrågare: Ann-Margarethe Livh, gruppledare för (v) i den styrande majoriteten i Stockholms Stad Palestina. Demokrati som motstånd. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag. Tayseer Arouri, ledare för Palestinian Democratic Coalition och lärare på Bir-Zeits Universitet. Utfrågare: Inger Björklund, Palestinaexpert och ledamot i Vänsterns Internationella Forum, VIF Arbetarråden under hungerupproret Håkan Blomqvist, doktorand i samtidshistoria, Södertörns Universitet Mexiko. De autonoma kommunerna i Chiapas. Víctor Flores Olea, lärare och forskare på Universidad Nacional Autónoma de México. Utfrågare: America Vera-Zavala. SÖNDAG 10/ Hur kan vi utveckla demokratin i Norden? Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap, Stig Henriksson, kommunstyrelsens ordförande i Fagersta, Sveinung Legard, aktionsgrupp för deltagande budget i Oslo, Ann-Margarethe Livh, Lars Ohly, partiledare (v), Pernilla Zethraeus, partisekreterare (v), var ledamot i den senaste demokratiutredningen. Nordisk panel under ledning av Ursula Berge, chef för tankesmedjan Agora. De internationella gästerna får möjlighet att ställa frågor Argentina. Grannråd, arbetslöshetsrörelsen och arbetarstyrda fabriker i Argentina. Neka, Rörelsen för arbetslösa, Movimiento de Trabajadores Desocupados. Utfrågare: America Vera-Zavala Gräsrötter och folkomröstningar i den bolivarianska revolutionen i Venezuela. Bernarda Herrera, socialarbetare, verksam vid Kvinnornas Utvecklingsbank, Banco de Desarrollo de la Mujer. Utfrågare: Eva Björklund, Latinamerikaexpert, ledamot i partistyrelsen (v) och VIF Hur kan vi lära av varandra, mellan Nord och Syd? De internationella deltagarna presenterar en utmaning, en självkritik, en vision och ett konkret förslag till hur vi går vidare. Avslutande panel under ledning av Birgitta Sevefjord, landstingsråd (v), ordförande för VIF. Simultantolkning till svenska, engelska och spanska Indien. Decentraliseringsreformer i Kerala. Narayana Moorthy, journalist, aktiv i kommunistpartiet CPI. Utfrågare: Kalle Larsson, riksdagsledamot V Att bygga demokrati på arbetsplatserna. CH Hermansson, före detta partiledare för vänsterpartiet. Internationell konferens om deltagande demokrati Program Sid 3

4 Vad är deltagande demokrati? Inledande panel med de internationella gästerna Moderator: Kjell Östberg, professor i historia vid institutionen för samtidshistoria, Södertörns högskola Kjell Östberg: Jag heter Kjell Östberg och är historiker vid Södertörns högskola, och jag har fått äran att leda det här inledande samtalet mellan den här samlingen av mycket spännande, kvalificerade och erfarna internationella gäster. Syftet är att lite grand försöka ange tonen för den här kommande konferensen. Vi har bett de inbjudna gästerna att mycket kort, inte mer än fem minuter, ge sin definition av vad deltagande demokrati ska kunna stå för. Vi ska sedan föra ett kortare samtal, men sedan kommer samtliga gäster att återkomma med ordentliga inledningar på sina specialområden. Låt mig först säga att den här konferensen hade för Sveriges del inte kunnat komma lämpligare. Frågan om demokratin, dess kris och framtid, har på många sätt stått i förgrunden och gör det just nu. Den parlamentariska demokratins kris ökar avståndet mellan medborgare och de styrande, och det har kommit i fokus. Den här veckan kom det en uppmärksammad undersökning som visade att 63 procent av svenskarna föredrog att betrakta regeringspartiet som pampar, byråkrater och överhet. Även bland dem som själva röstade på socialdemokraterna ansåg nästan dubbelt så många att partiets företrädare måste ses som överhet snarare än socialister, reformivrare eller de fattigas vänner som var alternativet i den här undersökningen. En annan aktuell fråga är kravet på folkomröstning om den nya EU-konstitutionen som om den antas ytterligare kommer att öka avståndet mellan medborgare och styrda och som dessutom kommer att öka utrymmet för marknadens diktatur. De senaste dagarnas intensiva diskussioner om vänstern och demokratin visar att med rätt eller orätt, delar av vänstern fortfarande får betala ett högt pris för sin tidigare anknytning till totalitära partier med demokratiskt underskott, för att uttrycka det milt. Men också i ett längre perspektiv kommer den här debatten väldigt lämpligt. En central utgångspunkt för mig som historiker är att det finns en tydlig koppling mellan demokratisering och sociala rörelsers styrka och utveckling. Det finns vissa perioder när förutsättningar för sådana förändringar är speciellt gynnsamma. I min forskning har jag varit särskilt intresserad av demokratiseringsprocesser. Demokratiseringen av Sverige är i hög grad knuten till den här typen av radikaliseringsvågor. En tidig sådan kan man till exempel se vid förra sekelskiftet. Det var då arbetarrörelsen fick sitt stora genombrott. Sverige ledde Europaligan i strejker vid den här tiden. Också de andra klassiska folkrörelserna som nykterhetsrörelsen och kvinnorörelsen deltog i kampen för ökade demokratiska rättigheter. Resultatet blev rösträtt för män, föreningsrätt, alltså rätten att bilda, tillhöra och även använda till exempelfackföreningar i kamp. Nästa radikaliseringsperiod kan sammanfattas med året Min kollega Håkan Blomqvist kommer snart att berätta mer om det här dramatiska året. Låt mig bara säga att de folkliga resningarna våren 1917 antagligen uttrycker den mest omfattande masskamp som ägt rum i Sverige, hittills ska vi kanske tillägga. Resultatet av det här, kombinerat med hotet från den ryska revolutionen, blev ett genombrott för de borgerligt demokratiska rättigheterna. Att rösträtten nu också omfattade kvinnor kan vi i hög grad tacka den välorganiserade kvinnliga rösträttsrörelsen för. Nästa period av radikalisering eller polarisering skulle man kunna säga, ser vi i Sverige på 1930-talet. Åter ligger Sverige i täten i den internationella strejkstatistiken talet innebar också en fortsatt tillväxt av de folkliga rörelserna; fackföreningarna, kvinnorörelsen, hyresgästföreningarna och så vidare. Med dess hjälp kunde det svenska samhället stå emot attackerna mot den nyvunna demokratin som internationellt kom från pro-fascistiska strömningar. Istället kunde grunden läggas för den svenska välfärdspolitiken, den tidens viktigaste erövringar. Den senaste stora radikaliseringsvågen kan kanske sammanfattas i ett enda årtal, 1968, även om det pågick betydligt längre. Inspirerad av den koloniala frigörelsekampen tände ungdomar och studenter en gnista som ifrågasatte gamla auktoriteter, som krävde demokrati på skolan, på universitet och i hela samhället. Det är viktigt att komma ihåg att radikaliseringen också spred sig till arbetarklassen, och under ett årtionde var faktiskt diskussionen om arbetsplatsdemokrati, om ekonomisk demokrati, kanske den fråga som dominerade det politiska samtalet. Även om resultatet av det här blev begränsat, så skapade och 70-talsradikaliseingen inom andra områden, inte minst vad det gäller kvinnors rättigheter Internationell konferens om deltagande demokrati Vad är deltagande demokrati? Sid 4

5 och politiska deltagande, mer långvariga framgångar. Idag, det är dit jag vill komma och som är bakgrunden till att jag också för de internationella gästerna vill teckna den här snabba bakgrunden, finns många tecken som tyder på att vi befinner oss i en ny fas av tilltagande radikalisering. Liksom förra gången kommer många av de viktigaste signalerna från den tredje världen, det avspeglas ju också här. Vi kan se den alternativa globaliseringsrörelsen, antikrigsrörelsen och så vidare. Stämmer nu det här, och stämmer också mina teser om att det finns en relation mellan demokratisering och radikalisering, då är det också just nu vi ska intensifiera diskussionen om hur den demokrati vi kämpar för egentligen ser ut. Därför ska det nu bli mycket intressant att höra hur våra på det här området mycket kvalificerade och erfarna internationella gäster, kort skulle vilja beskriva er syn på den deltagande demokratin. Ska vi börja med vår vän från Mexico? Victor Flores Olea: Jag vill säga att demokratins viktiga idé med demokratisk frihet och valfrihet befinner sig i en stor kris för närvarande. Det verkar vara så att demokratin liksom har kidnappats, och att inte svarar upp mot de sociala behoven. Det finns en stor klyfta mellan politiker och samhälle för närvarande. Det behövs en ny rörelse som återerövrar och radikaliserar demokratin. Som går tillbaka till tanken att demokratin ska vara för folket och med folket. Det skede vi befinner oss i skapar nya förutsättningar för nya radikala och revolutionära rörelser. Hur ska folk få tillbaka denna kidnappade demokrati? De stora koncernerna, de politiska maktgrupperna och multinationella företagen har tillfångatagit demokratin och det är de som fattar de viktiga besluten i alla länder. De har helt enkelt förvanskat betydelsen av den folkliga representation som är grunden för all demokrati. För närvarande lobbar man och förhandlar på olika sätt och det privata intresset står över det sociala intresset. Men historien själv börjar visa vilka vägar man kan gå för att lösa den här djupa klyftan och antagonismen och jag skulle vilja gå tillbaka till vad professorn sa tidigare. Dessa nya sociala rörelser som över hela världen har uttalat sig mot nyliberalismen och mot det världsomspännande kapitalistiska system som på många ställen lett till extrema klyftor mellan de rika och de fattiga. Även i ett land som har lång välfärdstradition i bästa bemärkelse som Sverige, har nyliberalismen börjat bryta sönder den relativa jämlikheten, och nu börjar man se en polarisering, över hela världen. I utvecklingsländerna, i Latinamerika till exempel, har det tagit brutala former. FNs utvecklingsprogram har nyligen givit ut en rapport. Där visar man hur i Latinamerika en barbarisk koncentration av rikedom håller på att äga rum, och att fattigdomen blir alltmer extrem. Många latinamerikaner säger i undersökningen att de hellre vill ha en regim som kanske inte nödvändigtvis står så mycket för demokrati, bara den kan bidra till att lösa våra grundläggande sociala behov. Jag skulle vilja säga att de sociala rörelserna har ett grundläggande syfte, nämligen att ta tillbaka demokratin igen. Det är rörelser som vill få till stånd en deltagande djupgående demokrati. När man talar om deltagande demokrati är det olika saker som ingår i detta begrepp, och som har full giltighet. Det är till exempel frågan om institutioner, om folkomröstningar, om medborgarnas deltagande men också om självstyrande arbetsplatser, självstyrande forskningscentra och annat. På andra politiska områden kan det handla om en självbestämmande för kommuner, ett självstyre på det kommunala planet. Det är alltså ett mycket brett fält där medborgarna håller på att ta tillbaka sin beslutsförmåga, sin förmåga att fatta beslut om sitt eget liv och sina egna öden, där de inte längre låter de starka ekonomiska grupperna, vare sig de är nationella eller multinationella, låta avgöra samhällenas öden. Och nationernas öden. Idag tror jag målet med deltagande demokrati är ett av de grundläggande revolutionära målen i vår tid. Kanske som för år sedan när det var nationalisering av ekonomier, så tror jag att den deltagande demokratin, självstyrelsedemokratin, där människor själva får styra sina förhållanden, är ett revolutionärt mål. Det mest djupgående radikala målet i många delar av världen. Vi har nu samlats här för att utbyta erfarenheter i de här frågorna. I det utbytet tror jag vi kan få stora resultat, nämligen att ta del av erfarenheter från utvecklade länder som Sverige och också få del av erfarenheter från mindre utvecklade länder som i Latinamerika. Det är väldigt viktigt att ständigt ha den typen av meningsutbyten och erfarenhetsutbyten. Jag tror det kommer att ha en mycket stor betydelse och kommer att bära frukt för oss alla. Bernarda Herrera: Ämnet för dagens diskussioner är oerhört intressant och det är mycket viktigt att få delge er de erfarenheter vi har när det gäller deltagande demokrati. Det är ett grundläggande begrepp i den grundlag som antogs i vårt land Betydelsen av begreppet är för oss mycket knuten till vad vår mexikanska kollega sa, nämligen den representativa demokratins kris. Den representativa demokratin har under ett femtiotal år undergrävts och till slut representerar den egentligen ingen alls. Från 1999 började vi utveckla en process för att få en ny grundlag till stånd. Den deltagande demokratin kom till uttryck i det dokument som är Venezuelas grundlag. Begreppet är faktiskt ett av de mer centrala i texten. Utifrån våra erfarenheter måste demokratin som vi ser det vara en deltagande demokrati där folket har huvudrollen. Det betyder att alla venezolaner, alla medborgare, har möjligheten att delta i alla etapper och allt som har att göra med den offentliga förvaltningen. Det är stadgat i lagen och vi håller på att utveckla hur vi på ett effektivt sätt ska kunna skapa politik och förverkliga de olika verksamheter som kommer ur detta. Och också få kontroll över olika kritiska problem som vi sett mycket av i Venezuela, korruption bland annat. Enligt grundlagen har vi alltså en möjlighet att upprätta social kontroll över olika verksamheter och det är en mycket viktig del av den deltagande demokratin. Internationell konferens om deltagande demokrati Vad är deltagande demokrati? Sid 5

6 När det gäller den offentliga förvaltningen så finns också grundläggande mekanismer för att utveckla den deltagande demokratin. Utifrån det perspektivet handlar det också om folksuveräniteten när det gäller utövandet av den offentliga makten. Efter så många år av representativ demokrati, där man inte vetat hur de sakerna skulle förverkligas, så är det en ny process vi måste börja och vi måste stimulera nya organisationsformer hela tiden för att kunna styra processen. Utifrån vad som finns i vår grundlag, vår Magna Carta, där vi har denna deltagande demokrati där folket har huvudrollen, måste vi se till att detta också förverkligas. Att människor får en verklig möjlighet att delta i den offentliga förvaltningen. Vi har därför ägnat oss åt att utveckla olika organisatoriska former och möjligheter för att alla olika institutioner ska ge plats för vanligt folk. Sedan handlar det om att förverkliga dessa saker så att det får ett politiskt uttryck. Vi kommer att samla in våra erfarenheter och systematisera dem och utifrån praktiska erfarenheter omdefiniera formerna för demokratin i Latinamerika. Jag tänker främst på Venezuela i det här sammanhanget, att vi är fullt engagerade i den processen. Neka: Jag är också väldigt glad att få ta del av erfarenheter från andra delar av världen vid det här mötet. Jag kommer från de arbetslösas rörelse i staden Soláno med ungefär invånare söder om Buenos Aires. Rörelsen uppstod under mycket speciella förhållandet vid slutet av talet. Under 1990-talet fördjupades den nyliberala politiken i Argentina på ett tydligt sätt. Det var ett Argentina som hade härjats mycket av den militärdiktatur vi hade från 1970-talet och framåt. Därefter följde de pseudodemokratiska regeringarna, som egentligen var en fortsättning på den gamla politiken. På 1990-talet hade vi en oerhörd arbetslöshet med upp till 60 procent som var arbetslösa. Fattigdomen och utslagningen omfattade mer än 50 procent av befolkningen. I de olika provinsstäderna i Argentina, där gick befolkningen över till att ockupera mark för att lösa bostadsproblemen. I samband med sådana saker började vi samla oss i församlingar för att diskutera situationen i landet. På det sättet uppstod Piqueterorörelserna. De präglas av att de finns utanför fabrikerna kan man säga. Det är arbetslösa som har slutit sig samman och har till exempel blockerat vägar och andra saker för att lyfta fram sina krav mot myndigheterna när det handlar om svält, sjukvård och utbildning och dylikt. Rörelsen som jag tillhör började på det viset. De första vägblockaderna var en protest mot privatiseringarna av olja. De stora multinationella koncernerna fick äganderätten till det som egentligen tillhörde Argentina som stat. För oss är den deltagande demokratin något vi kallar direkt demokrati. Det är något som ingår i ett helt, det handlar om att förstå den verklighet vi lever i och hur vi på konkret sätt genom daglig kamp ska kunna bygga ett utrymme för folk. Det betyder för oss samma sak som i andra Latinamerikanska länder, att det finns ett makttomrum, ett tomrum när det gäller representationen. Den 20 december 2001 uppstod en rörelse i hela vårt samhälle. Olika grupper uppstod, olika församlingar ockuperade fabriker, piquetero-grupper och många fler, som gick in för att bygga en ny typ av samhälle. Argentinas politik är verkligen mycket komplex, det ska man ha klart för sig. Det finns olika strömningar och nyanseringar och jag tillhör de autonoma rörelserna där vi vill bygga ett utrymme för deltagande genom direkt aktion. För oss är direkt aktion ett sätt att dagligen ingripa i vårt liv. Vi bryter med den kultur som de dominerande grupperna och koncernerna tvingar på oss. Det är olika typer av dominans vi ser i Argentina, till exempel konsumismen som pådyvlas oss genom reklam och propaganda av olika slag. Man tvingar oss olika sätt att leva och konsumera och där ingår också machismen, både män och kvinnor har präglats av machismen. Alla de här aspekterna funderar vi över i denna rörelse för att få till stånd ett anat levnadssätt helt enkelt. Grunden för den deltagande demokratin eller den direkta demokratin som vi kallar den, är att fundera över hur vi ska bygga nya sociala relationer, det vill säga bygga upp nya subjektiviteter som kan bryta den dominanspolitik som tar sig många olika uttryck. Och fundera, liksom vår venezolanska kamrat här, över hur vi alla har ett ansvar att föreslå andra sätt att leva i det dagliga. Det är grunden kan man säga, och vi försöker utforma arenor där man på ett praktiskt sätt kan ta upp hälso- och sjukvård, utbildning och så vidare. Vi har i vår rörelse inlett en diskussion kring olika problem till exempel hälso- och sjukvård och hur vi ska kunna genomföra en utbildning som verkligen blir till för alla människor och inte bara riktar sig till några privilegierade. Och hur vi ska kunna bygga produktiva verksamheter med helt andra relationer mellan människor. Något helt annat än den vertikala relationen mellan chef och arbetare. Så alla aspekter i vårt liv är föremål för utvecklandet av nya former inom den deltagande demokratin. Narayana Moorthy: Från Indien, den största demokratin i världen, där man kan tro att vi åtnjuter alla fördelar av en demokrati. Men i Indien bestämmer de som är egendomsägare och tillhör överklassen vad som sker, över de kastlösa, som man trampar på. De vanliga människorna väntar fortfarande på att skörda frukterna av denna demokrati. 70 procent av befolkningen i denna demokrati lever under fattigdomsgränsen. De lever på en väldigt låg minimilön. De multinationella företagen, med hjälp av center- och högerpartier till exempel VPI och ett hinduparti, exploaterar befolkningen i demokratins namn. Och det har de gjort under de senaste 50 åren. De vill se till att få större makt och större vinster, och befolkningen får lida. Att få igenom en förändring är nödvändigt för att komma bort från det här negativa tillståndet och uppnå många positiva mål, och jag har inte några direkta slutsatser när det gäller den processen. Det kan bli en ganska långtgående process, det beror på befolkningen i mitt hemland, på politiken, vad man har för religion, trossamfund, Internationell konferens om deltagande demokrati Vad är deltagande demokrati? Sid 6

7 kasttillhörighet. Det beror på alla dessa saker om man ska kunna säga att man lever i en demokrati i Indien. Man kan säga att vi vill ha en demokrati, men med mångfald. Tayseer Arouri: Jag är här på konferensen för den Palestinska demokratiska koalitionen. Något ganska nytt som politisk koalition betraktad. Bakgrunden och själva ryggraden är det Palestinska folkpartiet, det före detta kommunistpartiet. Jag kommer från Palestina, den lilla del av världen där det främsta målet är kampen mot världens sista kvarvarande ockupation. Det är kanske den sista koloniala ockupationen som fortgår i världen. Samtidigt är det så att vi i vår politiska koalition anser att kampen mot kolonialiseringen inte kan särskiljas från kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Det här är ett oerhört viktigt redskap med tanke på situationen i Palestina i nuläget. Ett viktigt redskap i kampen mot den israeliska ockupationen. Jag vill hävda att vid slutet av 1970-talet och under 1980-talet fram till tidigt 1990-tal ungefär, fick den palestinska befolkningen lära sig mycket om demokrati. Den fick många och berikande erfarenheter av många olika typer av demokrati. Vi har framförallt de folkkommittéer som vi har arbetat med. Den erfarenheten kan man inte sortera in som bara en del av demokrati, oavsett om det är samförståndsdemokrati eller deltagande demokrati, man kan inte klassificera det. Jag ser det inte heller som någon utpräglad form utan snarare som en kombination av flera olika former av demokrati. Jag vill gärna försöka mig på att ge följande definition, och då utgår jag från våra erfarenheter när det gäller deltagande demokrati. I vår erfarenhet är deltagande demokrati en kombination av vissa eller alla av följande aspekter: direkt demokrati, samförståndsdemokrati, överläggningsdemokrati, deltagande demokrati, partisandemokrati och gräsrotsdemokrati. En kombination av alla dessa, som i enlighet med den givna situationen ger möjligheter och mekanismer att ha så stort deltagande som möjligt från folkets sida i beslutsfattandeprocessen, på ett sätt som innebär att det påverkar alla olika aspekter av det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet. Så har jag uppfattat deltagande demokrati. Luiz Arnaldo Campos: Först skulle jag vilja rikta några tacksamhetens ord till det svenska folket. På 1970-talet var det svenska folkets solidaritet något som räddade många människors liv, som kämpade i hela Latinamerika, däribland många från Brasilien som tack vare denna solidaritet kan fortsätta sin kamp och sitt arbete för vårt land. Tack så mycket för det. Århundradena kommer att gå men vår tacksamhet gentemot er kommer inte att försvinna. Jag kommer alltså från Brasilien. Det är ett land där ordet socialism fortfarande har full relevans. Det är något som miljoner människor, idag tror jag man kan tala om miljontals människor som delar tanken på denna utopi. Jag talar nu å Belém do Parás kommunala lednings vägnar, det är 3,7 miljoner invånare i Amazonas, vid kanten av Amazonasbukten, mil från Atlanten, och denna stad har funnits i 300 år. Sedan åtta år tillbaka är det vi som styr där. Det var den första januari 1997 vi tillträdde. Det var en koalition av vänsterpartier som leddes av Arbetarpartiet. I Belém var det en vänsterflygel inom partiet som stod i täten, och vi har alltsedan dess styrt staden. Jag vill säga att för oss är deltagande demokrati tre saker. För det första betyder det en bro till folkets minne. För det andra ska det vara en skola för massrörelserna. Det ska vara en slags seminarium där man varje dag bygger framtiden. Deltagande demokrati som vi ser det kommer till uttryck dels i att man kollektivt planerar. Man planerar sin framtid på ett kollektivt sätt. För det andra betyder det att social kontroll över besluten, dvs att folket har möjlighet att kontrollera tillämpningen av de kollektivt fattade besluten. Det betyder också för det tredje, att bygga folkliga organ för deltagande förvaltning. I Belém finns idag utöver kommunstyrelsen, alltså den representativa demokratins högsta organ på kommunal nivå av, också ett stadsråd. Det är ett organ som ska vara det högsta uttrycket för den deltagande demokratin. Det är ett slags delat styre mellan detta organ och borgmästarens organ, alltså kommunstyrelsen. Det är så vi ser på den deltagande demokratin. Det är något vi hela tiden håller på att bygga på. Det finns många motsättningar och det är ett oerhört rikt erfarenhetsfält. Och det har en stor betydelse för oss, nämligen känslan av att delta i den deltagande demokratin, det är själva det folkliga bygget. Kjell Östberg: Vi har några minuter över och det betyder att om någon i panelen vill tillägga något går det alldeles utmärkt. En sak som var slående i framställningarna var att de i hög grad byggde på konkreta erfarenheter som skiljer sig mycket åt mellan olika länder. Samtidigt diskuteras nu vilken betydelse de nya globala sociala rörelserna har för utvecklandet och diskussionen av alternativa demokratiformer. En fråga jag vill ställa till panelen är, vilken betydelse har den nya internationella rörelsen för era lokala diskussioner? Luiz Arnaldo Campos: De internationella rörelserna har naturligtvis en avgörande betydelse här. Jag tänker till exempel på uppbyggandet av Världssociala forumet (World Social Forum). Det ledde i Belém till att kommunstyrelsen ville bygga upp Amazonlandets sociala forum. Där deltar olika sociala rörelser från de länder som ingår i Amazonasområdet. Det är Brasilien, Guyana,Venezuela, Colombia, Ecuador, Bolivia och Surinam. Vi har redan hållit två forum i Belém, och det senaste var i Venezuela. Jag tror inte vi kan tala om någon deltagande demokrati om vi inte ser till att verkligen få en sådan världsrörelse bland arbetare. Den deltagande demokratin förutsätter att ett medvetande om att vi är exploaterade och förtryckta på olika sätt över hela jordklotet. Jag tror inte vi kan tala om någon deltagande demokrati utan att verkligen se den internationella solidariteten som avgörande. Victor Flores Olea: Jag håller fullt och fast med det Luiz Internationell konferens om deltagande demokrati Vad är deltagande demokrati? Sid 7

8 säger. De sociala rörelserna är mycket viktiga politiska händelser idag, på grund av att de är allomfattande och på grund av det de försöker uppnå på både lokal nivå och över hela världen. De sociala rörelserna har oftast uppstått på grund av konkreta erfarenheter men att det är så lika på många håll visar att man kan sätta upp mål för hela mänskligheten. Processerna i sig kan se olika ut och ta sig olika utryck, men målen det vill säga att bygga upp den folkliga makten och demokratin, den deltagande demokratin, den radikala demokratin och den integrerade demokratin, är verkligen viktiga mål för de här samhälleliga rörelserna. Jag kommer att tala om Zapatiströrelsen i Mexico senare. Jag ingår inte själv i Zapatiströrelsen men har många kontakter med den, och har förstahandskunskap om rörelsen. I denna Zapatiströrelse och i ursprungsbefolkningens samhällen i Mexico, har man mycket stark kontakt med de sociala rörelserna. Det är åtminstone två möten som hållits där, mot nyliberalismen och för mänsklighet. Där har man tagit upp den här typen av kamp som förs i olika delar av världen. Den sociala rörelsen och Zapatismen är en del av de nya rörelserna över hela världen. Jag anser verkligen att det nu finns en dialektik, en kommunikation, mellan den lokala nivån och en världsomspännande politisk rörelse, som man mycket sällan har sett prov på tidigare i vår historia. Det här är en situation som verkligen är lovande och lärorik. Det är bland annat det som gjort att vi fått möjligheten att träffas här. Tayseer Arouri: För palestinierna är frågan om solidaritet något som kan vara avgörande, framförallt när det gäller de sociala och demokratiska aspekterna. I och med att det främsta verktyget när det gäller att bekämpa den israeliska ockupationen under och 80-talen, utgjordes av stora massorganisationer som utövade demokrati. Efter att den palestinska myndigheten upprättats visade det sig att de som ingick i dessa organisationer hade dödats. Det betyder att när det gäller folkkommittéerna hade deltagarna också avlidit eller dödats. Det betydde att våra viktigaste redskap mot ockupationen hade försvunnit. Vi befinner oss nu i ett skede där det allra viktigaste är att försöka återupprätta folkkommittéerna, genom att verkligen kämpa för en inre demokrati och att kämpa mot korruption och andra företeelser för att på det sättet kunna mobilisera hela befolkningen att bekämpa den israeliska ockupationen, på samma sätt som under 1980-talet och under den första Intifadan. Frågan om internationell solidaritet är verkligen viktigt för oss. Att kunna förstå den roll som demokratiska rörelser spelar runtom i världen och på det sättet förstå hur man kan hjälpa fol. Det här är verkligen en avgörande faktor för Palestina för närvarande. Bernarda Herrera: Även för oss i Venezuela är solidariteten avgörande för att kunna utveckla detta begrepp. Det är fortfarande något som finns mer på papper än i verkligheten, men vi är på väg. Den internationella politik vi för och det vår president gjort när han besökt olika länder i världen har varit helt vitalt för att få till stånd den här processen. Det är alltså en rörelse på internationell nivå för närvarande och vi ser prov på stor solidaritet från många folk i världen. Människor som håller ögonen på vårt land och det är något som är oerhört viktigt för oss. Det är något vi är övertygade om bidrar till att utveckla det här begreppet. Det handlar inte bara om att Venezuelas medborgare ska kunna delta, vårt land och Caracas som huvudstad måste kunna verka också genom det stöd vi ha fått från många håll i världen. Och på grund av den solidaritet vi har sett prov på under de svåra tider vi genomgått. Som Luiz sa så har deltagandet på till exempel Världsforumet, varit viktigt för oss. Solidaritet är av oerhört stor betydelse för att utveckla vår rörelse i Venezuela. Kjell Östberg: Det börjar kanske bli dags att runda av det här samtalet. Det har talats mycket om solidaritet på slutet. Jag tror det ofta funnits en tendens bland vänstern i den rika världen att vi känner oss väldigt solidariska med den tredje världen och delar med oss av vår rikedom och så vidare. Vad det här anslaget visar är att det är nu, genom de här exemplen som visats oss från Latinamerika och Asien, som vi kan använda oss av. Det är snarare de som utvecklar de här nya exemplen som visar solidaritet med oss här i Sverige, för att vi ska kunna delta i diskussionen för att utveckla vår demokrati. Jag vill tacka er återigen för de här intressanta exemplen. Som ni vet kommer det här att utvecklas under här två dagarna. Internationell konferens om deltagande demokrati Vad är deltagande demokrati? Sid 8

9 Tanken och syftet med konferensen Talare: America Vera-Zavala, författare till boken Deltagande Demokrati Jag tänkte berätta lite grand om syftet och tanken från min sida med den här konferensen. Jag fick uppdraget från Vänsterns Internationella Forum, att ordna den här konferensen. Det har jag gjort utifrån en tanke med vad jag skulle vilja händer under dessa två dagar. Med det upplägg som är skulle jag vilja att det efter de här två dagarna, när vi går hem, har skapats någon form av tankekonstruktion om hur man skulle kunna styra en kommun, en stad, en arbetsplats eller ett land, på ett annorlunda sätt än vad man gör idag. Alla de fall vi kommer att höra om under här två dagarna, är något som skett eller sker idag. Som inte är, i den klassiska bemärkelsen, någon revolutionär process. Belém för att ta ett exempel är inte någon socialistisk ö i en kapitalistisk värld, utan det är ställen där man gjort på ett annat sätt än vad man vanligtvis gör. Det är någonstans där jag skulle vilja skapa en tanke om hur man skulle kunna styra på ett annat sätt. Många gånger när vi har konferenser eller möten och pratar om andra länder, så går det väldigt ofta ut på att påvisa skillnaden. Vi får höra talas om alla de extremt hemska saker som händer i Palestina, för att lära oss, men också för att engagera oss i den kampen och visa solidaritet. Jag har tänkt att vi den här gången ska göra precis tvärtom. Att försöka hitta de saker som faktiskt förenar. När det palestinska folket organiserar sig i lijan sha biya, i folkkommittéerna, så finns det ändå liknande sätt och saker man kan jämföra, trots att Palestina är ett ockuperat land och Sverige inte är det. Det finns ändå saker och ting som är gemensamma. Det är snarare de gemensamma sakerna jag skulle vilja vi tar fasta på de här dagarna, än de stora skillnaderna. Självklart är syftet att också försöka skapa oss en tanke om huruvida man skulle kunna göra på ett annorlunda sätt i Sverige. Jag har skrivit en bok som heter Deltagande Demokrati. När jag på olika sätt lagt fram förslag eller pratat om det här på olika seminarier, har jag ofta fått höra att deltagande demokrati inte är en riktig demokrati. Att demokrati är den parlamentariska demokratin, det är det som är den riktiga demokratin. Allt bredvid den parlamentariska demokratin är något annat, som inte är på riktigt, som aldrig skulle kunna ersätta den parlamentariska demokratin. Så är det ju inte, däremot skulle man kunna komplettera den parlamentariska demokratin med något annat. Det dyker väldigt ofta upp frågor som, om man skulle låta folk bestämma skulle det bara bli de rika och vältaliga som deltar och bestämmer. Under de här två dagarna kommer ni få exempel efter exempel på ställen, där det inte bara är de rika och vältaliga som engagerar sig och är med och bestämmer. Utan det är just vanliga människor, alltså vi som utgör någon form av majoritet av befolkningen. En annan sak som kommer upp är att det bara är en liten del av befolkningen som deltar. I en stad på 1 miljon människor är det ändå inte mer än som deltar. Därför kan det aldrig på något sätt jämföras med den riktiga parlamentariska demokratin. Där handlar det dels om olika sätt att mäta vad riktig demokrati är. Men det handlar också om, i Sverige och resten av Europa, att vi idag befinner oss i ett läge där färre och färre människor röstar. Där det väldigt tydligt varit så att de som inte går och röstar är människor med låg inkomst, invandrare, arbetarklass med låg inkomst. I EU-parlamentsval, men även riksdagsval idag, finns det enorma skillnader mellan ett ställe som Lidingö och ett ställe som Tensta-Rinkeby, för att ta de mest kända namnen. Det är också så idag i Sverige, att man ofta bjuder in folk att delta, men man låter dem inte bestämma. Det är inte heller sant att man bara tycker den parlamentariska demokratin är den enda riktiga. Vi ser hela tiden processer där folk bjuds in för att tycka till om saker. Just för att legitimera en politik, för att kunna säga, jo de här invandrarna är med, jo de här fattiga är med, eller jo de här hemlösa är med. Problemet är att de inte tillåts vara med och bestämma. Det är en annan sak, jag tar Belém igen som exempel, där folk får vara med och bestämma om de följer vissa regler. Det finns förutsägbara regler och om man uppfyller dem tillåts man vara med och bestämma. Det stannar inte bara vid någon form av konsultationsprocess, där man säger åt folk att kom och tyck, och sedan är det vi som bestämmer vad det blir av deras tyckande. Så det jag vill avsluta med är att det inte är så idag att alla uppfattar den parlamentariska demokratin som det enda. Att man bara går och röstar vart fjärde år och sedan Internationell konferens om deltagande demokrati Tanken och syftet med konferensen Sid 9

10 ska de folkvalda bestämma. Folk inbjuds hela tiden till att tycka till om politiken som görs mellan valen, men folk blir väldigt ofta besvikna över att de får tycka till men inte bestämma. Det är det sista, som jag skulle vilja att man gör sig någon form av uppfattning om. Hur skulle det kunna gå till att skapa en process där man bjuder in folk, inte bara för att få tycka, utan kanske till och med få vara med och bestämma? Internationell konferens om deltagande demokrati Tanken och syftet med konferensen Sid 10

11 Deltagande demokrati i Belém do Pará, Brasilien Föredragshållare: Luiz Arnaldo Campos, ansvarig för staden Beléms internationella relationer Den erfarenhet jag kommer att tala om är stadskongressen. Denna kongress är vårt sätt att genomföra den deltagande demokratin i vår stad, Belém. Stadskongressen ser sig som ett utrymme som är socialt konstruerat för kollektiv planering av offentlig politik och social, ekonomisk, kulturell utveckling i staden. Stadskongressen är också ett instrument som gör det möjligt för folket att utöva kontroll över hur beslut tillämpas i verkligheten. Det är alltså folket själv som fattar besluten i de olika instanserna i stadskongressen. Slutligen är denna stadskongress också någonting som driver på skapandet av en annan typ av representation. Med det menar jag att man bygger upp olika organ för folkmakt. Det är distriktsråd, i olika instanser, upp till själva stadsstyrelsen, som består av ca 50 personer som väljs i kommunfullmäktige, kommunrådet. Där utgår man från en princip där folket är organiserat i olika instanser till exempel i boendeföreningar, i kyrkor, eller fotbollslag. En mängd olika sätt. Stadskongressen erkänner alla typer av kollektiv organisation som folk deltar i. Det gäller både politiska rörelser, fritidsrörelser, religiösa och så vidare. Strukturen är sådan att man har tre områden för deltagande. Denna stadskongress är alltså organiserad i tre olika avdelningar. De första är den territoriella avdelningen där folk är med på grund av att de deltar i boendeföreningar eller hyresgästföreningar, det är alltså en slags organisatorisk del av det här. Den andra delen är den fackliga eller yrkesmässiga delen, där folk är med på grund av att de tillhör ett visst yrke eller att de arbetar till exempel inom sjukvården eller skolor, till exempel metallarbetare är organiserade och finns med i den delen. Den tredje delen är den största som vi kallar för övertygelseavdelningen, där är folk med för att de tillhör till exempel en religiös församling. Det är till exempel en afrikansk religion som samlar folk kring Candombe och det finns flera andra rörelser. Det är alltså även icke kristna rörelser som går samman och utövar sina intressen, utövar sina rättigheter som stadsmedborgare i den här avdelningen. Det är alltså de här tre organisatoriska delarna i stadsrådet, och arbetssättet är grundat på principen att tio personer går samman väljer ett ombud bland sig. Och så organiseras allt arbete utifrån de här tre delarna, som vi talar om. Man håller möten och konferenser. När det gäller den territoriella avdelningen är det så att om man är med i en boendeförening eller gatuförening, så finns församlingar där olika sådana organisationer samlas för att diskutera gemensamma problem och intressen. Om vi tänker oss att vi arbetar på en skola till exempel, då organiserar vi oss i skolan och så deltar vi uppåt så att vi sedan till slut deltar i en kongress för alla lärare eller skolpersonal i Belém. Och när jag talar om den här övertygelseavdelningen, den tredje avdelningen, så kan det vara till exempel santeríarörelsen som samlar människor i en organisation, då har de kongresser för människor som deltar i andra sådana afro-religiösa organisationer. Och man väljer sina ombud på olika nivåer. Så organisationen sker utifrån dessa tre delar. Och där utövar medborgarna sina rättigheter och sina intressen. Sedan har vi något som kallas för transversella tematiska konferenser, till exempel konferenser om mänskliga rättigheter i kommunen. Då kan alla delta i denna stora konferens om mänskliga rättigheter där man diskuterar kommunalpolitiken utifrån de mänskliga rättigheterna. Vad man behöver göra bättre och var man har problem och så vidare på olika områden. Vi har exempelvis en kommunal konferens för finansieringsfrågorna, där de ekonomiska frågorna tas upp, till exempel var pengarna kommer ifrån till stadens budget och vad som händer med skatterna, kommunala och regionala skatter och de investeringar som görs. Där diskuterar folk från olika håll frågorna. De här olika konferenserna om kommunalpolitik, till exempel hälso- sjukvård, utbildning och annat, ingår i en process där folk organiserar sig kring sina intressen och där de diskuterar frågorna och innehållet i den offentliga politiken. I den här processen väljer man ombud hela vägen upp till den allmänna stadskongressen. Det är en församling där omkring 5000 ombud deltar. Där diskuterar man frågor som de olika transversella tematiska konferenserna fattat beslut om, och kommunstyrelsens olika planeringsorgan arbetar sedan fram den centrala planen för kommunen och lägger fram den inför kongressen. Planen diskuteras sedan än en gång i den allmänna kon- Internationell konferens om deltagande demokrati Deltagande budget i Belém do Pará, Brasilien Sid 11

12 gressen och det är där man sedan antar den. I kongressen väljer man också de 50 personer som ska ingå i kommunstyrelsen eller stadsstyrelsen. Det är det förvaltningsorgan som arbetar tillsammans med borgmästarens instanser i staden. Det här är ingenting färdigt en gång för alla utan formerna för politiken utvecklas hela tiden och jag kan nämna att kongressen ännu inte har initiativrätt utan snarare får diskutera olika förslag från kommunstyrelsen. Men den får alltfler olika möjligheter att agera så att den kan komma med förslag till kommunstyrelsen. Det är alltså olika former som vi bygger vidare på hela tiden. Inget är en gång för alla givet. För närvarande tar vi nya steg framåt för att fördjupa processen. Det första var en folkomröstning. Den centrala plan som antagits i stadens allmänna kongress togs upp i en folkomröstning. Under sju dagar fanns valurnor utplacerade till exempel i butiker, på posten och ute i skolor och på sjukhus. Därigenom fick beslutet större förankring och på det viset försökte vi minska klyftan mellan de som är aktiva och de som inte deltar så mycket. Problemet är just det som America talade om i sin inledning. Här har vi det klassiska problemet inom den deltagande demokratin. Det kan lätt bli en minoritetsdemokrati. Under perioder med stor aktivitet i samhällskampen kommer väldigt många med i de här rörelserna. Men det viktiga är att den deltagande demokratin inte sedan utvecklas till att bli en minoritetens demokrati. Vi måste försöka att hitta lösningar på detta och då har vi i praktiken kommit fram till folkomröstningar. Det är här alltså frågan om en plan som antagits i kongressen men som sedan underställts en folkomröstning. Ett annat exempel är uppbyggnaden av de lokala organ som vi kallar folkmaktsorgan, som också ska ses som en process. I de olika distrikten har folk valt kommunfullmäktigeledamöter. Det är så att Belém är indelat i åtta distrikt. Åtta stora territoriella enheter bildar tillsammans Belém. Och stadskongressen har beslutat om inrättandet av distriktskongresser. I de valen får alla över 16 år ställa upp som kandidater. Och alla har rätt att välja. I Brasilien är det är obligatoriskt att rösta. Om man inte röstar i ett parlamentsval eller presidentval så begår man ett brott. Det är inte bara en moralisk plikt och inte bara rättighet utan det är också en plikt enligt lagen. Men när det gäller distriktskongresserna finns inget bestämt i lag så där är det frivilligt att rösta. Men trots det var det ändå 30 procent av befolkningen som gick och röstade. De gick ut en söndag som var väldigt het och gick till rösturnorna. Så för oss var det en stor seger och det visar att människor verkligen känner sig engagerade och det är verkligen intressant att se det. Jag tror att i stora drag har jag därmed beskrivit hur det fungerar i Belém.Vi anser att det är av avgörande betydelse att den deltagande demokratin blir en form för folklig makt. Det handlar om att folk inte bara ska besluta om budget och investeringar utan de måste vara med och besluta om innehållet i den offentligt förda politiken. Och staden i sig är inte en ö och så det är inte bara den kommunala makten som är relevant, utan det finns delstatsnivån som är viktig att ta hänsyn till. Och vi har den federala nivån. Allt detta påverkar ju staden. Så vi måste ta hänsyn till de här olika nivåerna, de finns också närvarande i staden, i dess förvaltning. När man sammankallar folk att delta utformandet av den kommunala politiken betyder det också att medvetandet om hur samhällets mekanismer fungerar växer bland medborgarna. Folk får större insikter i hur det fungerar på den lokala nivån, den regionala nivån och den nationella nivån. Och vad man kan åstadkomma på det lokala planet och vad man inte kan åstadkomma. Det är sådana frågor som uppstår i de här sammanhangen. Hur man kan gå samman för att uppnå det som man egentligen inte får för de där uppe. Hur man kan kämpa mot lagar, hur man ska kämpa mot fördomar, hur man kan få bukt med machismen och hur man ska få bukt med religiösa fördomar och hur man ska driva på kvinnorörelsen. Hur man ska få bort fördomar mot de homosexuella och hur man ska få till stånd en stad som blir en integrerad del i rörelserna för att få en social förändring till stånd, i Amazonområdet, i Latinamerika och i hela världen. Belém kommer att vara säte för ett socialt forum. Det är något som vi har diskuterat oss fram till liksom vi har diskuterat hur vi ska kunna delta solidariskt också i det palestinska folkets kamp. Belém har en systerstad, nämligen Betlehem i Palestina. Och det är ett kollektivt fattat beslut. Belém är den stad i Brasilien som har starkaste solidaritetsarbetet med det palestinska folket och det har de folkliga organen i Belém beslutat. De anser att vi måste ställa upp för det palestinska folket. Trots att det finns många judar i staden så har vi röstat fram och beslutat detta. Det kan låta som en motsägelse men folket har alltså velat uttrycka denna solidaritet. Det här är en process som leder till att man utvecklar folks medvetande och kunskaper utvecklas. Folk hålls inte utanför utan kommer in och förstår de mekanismer som stadens politik fungerar utifrån. Stadskongressen är alltså en process som leder till social mobilisering. Guvernören i vår delstat är en högerguvernör. Han tillhör det socialdemokratiska partiet som i Brasilien är ett högerparti. Delstatsregeringen diskriminerar Belém när det handlar om att fördela skattemedel. Belém kanske har rätt till 20 procent men får bara 10 procent, och därmed får vi väldigt stora problem med hälsovårds- och skolpolitiken. Sådant diskuteras i stadsrådet. Och det leder till folkrörelser och manifestationer och folk håller olika möten och lämnar in petitioner för att ändra detta. Så det blir konkret ett instrument för att mobilisera folk i samhället. Det sista jag skulle vilja säga är att det är en process, och trots alla våra framgångar är det en lång väg att gå. Ungefär 30 procent av Beléms befolkning är mobiliserad och aktiv i det dagliga livet och förstår kampen och hur viktig den hör organisationen är. Det är alltså 30 procent som är aktivt deltagande. Stadskongressen är inte den Internationell konferens om deltagande demokrati Deltagande budget i Belém do Pará, Brasilien Sid 12

13 enda formen för folklig organisering i Belém. Högern driver också på sina organisationer. De försöker att organisera folk på sitt sätt. Kommunfullmäktigeledamöter som tillhör högerpartier öppnar kontor ute i bostadsområdena och börjar organisera människor i enlighet med klientelismens principer. De ger bidrag till läkemedel och sätter upp busslinjer för att folk ska kunna resa och försöker också till och med att dela ut matkorgar till folk, och det är också en form av organisation. De får röster i utbyte mot de här tjänsterna. De får röster för den egna politiken och de egna kandidaterna. Vart fjärde år står kampen mellan de båda typerna av organisation och den är naturligtvis inte begränsad till detta. Det finns ju andra faktorer också. Kandidaternas personlighet spelar roll och om vänstern kan komma med en bra kandidat eller om man lyckas komma ut med ett budskap. Vi är mycket beroende av hur det går för presidenten Lula. Det har stor betydelse för olika lokala spörsmål som det råder delade meningar om. För åtta år sedan vann vi för första gången och för fyra år sedan andra gången, och nu är vi mitt uppe i en kampanj och vi har den andra omgången i valet nu. Det är tredje november som valet ska ske och där slåss högern mot vänstern i Belém. Det är de röda mot de gula som vi säger. Högern har olika symboler och är starkt organiserad i Belém. I de norra delarna av landet har högern varit mycket stark. I Pará som är vår delstat, begås de flesta morden mot ledare för landsbygdsbefolkningen och där är storgodsägarna starkast organiserade. De tar till och med till vapen. Så för högerns del är det fruktansvärt att ha ett vänsterstyre i delstatshuvudstaden och det här är något som de pratar om varenda dag. De röda håller fortfarande Belém, säger de och försöker sabotera för oss hela tiden för att få tillbaka kontrollen över staden. Vi är ju glada över att de tycker det är så besvärande för dem, att vi arbetar mot deras intressen, att vi arbetar mot deras makt och att vi drar undan basen för deras dominans som har lett till så stort elände och så många tragedier i ett så rikt område som Amazonlandet. Vi har de största mineralresurserna i världen och exporterar mycket järn, guld, mangan och ädelstenar. Vi har skog och mycket bördig jord, men vi är väldigt fattiga. Otroligt fattiga trots det. Det finns det ingen rimlig anledning till, delstaten Pará rymmer två gånger Frankrike, befolkningen är bara på sex miljoner. Delstaten är två gånger så stort som Frankrike men bara sex miljoner lever där, och med så stor rikedom borde alla invånare vara miljonärer egentligen. Men vi är mycket fattiga. Jag vill avsluta med att säga att den deltagande demokratin betyder att vi bygger upp en ny kamp mot kapitalismen. Det är som en skola, som en bro där man drar lärdom av det förflutna. Stadskongressen till exempel, den hedrar minnet av den stora Cavanna revolutionen som var den största folkliga rörelsen i Brasilien. Mellan 1835 och 1840 hade den kontroll över Amazonlandet. Då styrde folket, och det var just från Belém. Tre folkliga regeringar styrde Amazonlandet från Belém och minnet av detta är något som vi hela tiden tar upp. Det är en bro till den historiska erfarenheten som måste vara vår kompass, som måste ligga till grund för våra principer och som visar framåt vilken riktning vi bör gå. Det går inte att tänka sig en process för deltagande demokrati om man inte har bron bakåt, och med det menar jag att den blir en skola där folk och rörelser lär sig hur de kan styra en stad och hur de kan bygga upp en makt, och hur vi ska kunna stå emot dem som exploaterar och förtrycker oss. Det är en högst levande rörelse som under det att kapitalismen råder inleder en process för att ge folket makten, det vill säga att folket tar makten över sin stad, sitt land, sitt liv, sin framtid och sitt öde. Utfrågare: Ann-Margarethe Livh, gruppledare för Vänsterpartiet i den styrande majoriteten i Stockholms stad: I Stockholms stad har vi i Vänsterpartiet börjat, med inspiration av America och andra, att arbeta och fundera och tänka på hur vi ska kunna arbeta med direkt demokrati, deltagande demokrati i Stockholm. Som America sa i sin inledning, håller vi på att lära oss av andra delar av världen. Sverige är inte alltid ute och lär ut. När vi har tittat på hur vi ska jobba med deltagande demokrati i Stockholm, då har vi tittat på Belém, på Porto Alegre, och på de saker som kommit upp på den här konferensen. Det är inspirerande och vi har mycket att lära. Det är många olikheter mellan Brasilien och Stockholm men många likheter också faktiskt. När vi pratar om direkt demokrati eller deltagande demokrati, då tänker man mycket på de förorter där vi har väldigt lågt politiskt engagemang. Där vi har ett valdeltagande under 50 procent, till exempel i Rinkeby där jag sitter i den lokala stadsdelsnämnden. Det jag skulle vilja fråga, nu har det redan kommit fram väldigt mycket, men jag skulle ändå vilja göra en jämförelse. För jag har jobbat mycket med försök till olika former av lokal demokrati, bland annat i Tensta-Rinkeby. Där har varit dels som America tog upp, vad man kan kalla den dåliga formen, att man kallar folk, kom och tyck lite, och sedan kanske vi gör som ni vill om ni har tur. I många demokratiprojekt blir det tyvärr så att de som redan har en röst, som redan kan mobilisera, får ytterligare en plattform. I andra demokratiförsök där jag jobbat har det varit så att man bildat olika råd, som ska vara med och bestämma, till exempel ungdomsråd, skolråd, pensionärsråd, handikappråd och så vidare. Men även där hamnar människor som också har andra arenor. Vi har svårt att nå de människor som inte har något fora. Därför vill jag gärna att du utvecklar det lite. Du säger att det är 30 procent av befolkningen som är engagerad i det här. Är det partimedlemmar, alltså i hur stor utsträckning är de partimedlemmar? Är det människor som redan har arenor, eller har ni lyckats mobilisera även andra grupper? Luiz Arnaldo Campos: Vi känner oss väldigt stolta över dessa 30 procent, för de flesta av dessa människor är fattiga. Den allra största majoriteten är fattiga. För att vi ska Internationell konferens om deltagande demokrati Deltagande budget i Belém do Pará, Brasilien Sid 13

14 få en uppfattning om hur det ser ut i Belém är det så att 2/3 av de arbetande finns inom den informella sektorn. Arbetslösheten är mycket hög. Det är en stad där 80 procent av invånarna är fattiga. Vår folkliga organisation finns där och verkar bland de fattiga. De som deltar i hela processen och stadskongressen är till allra största delen människor som berikar vår rörelse. De utvecklar sin medvetenhet som medborgare, blir medvetna människor genom den här processen, i samband med stadskongressen. Detta med valen i Belém är särskilt relevant i de fattiga stadsdelarna. Det är här högerkrafterna sätter in sina stötar, där de försöker skaffa sig röster genom olika favörer. Det är fullt av röda och gula flagor i de här stadsomdelarna, mer av den ena eller andra. Det är en väldigt hård politisk kamp som pågår just nu. Det är stora skillnader naturligtvis. Men enligt vår erfarenhet i Belém kan jag säga att mobiliseringsgraden inte har att göra med utbildning, som att det skulle vara lättare att mobilisera de utbildade. Jag tror vår kamrat från Venezuela kan säga detsamma. Med ännu större rätt än jag. Jag känner till Venezuela lite grand och hur det ser ut där. De som har huvudrollen i Latinamerika, det är något oerhört vi har sett när folk har slagit ner statskupperna, att det är vanliga människor som åstadkommit det. Vi har sett hur det var i Caracas. Folk kom ner från kullarna i staden och intog gatorna. Det är klart det är lättare för folk om de har utbildning att förstå hur det fungerar. Men vår erfarenhet, även om det kanske ser olika ut i olika delar av Latinamerika, visar att utbildning inte är något nödvändigt villkor för den sociala mobiliseringen. Ann-Margarethe Livh: Om jag ställer en följdfråga då. Dels lite mer konkret eftersom vi vill börja i Stockholm att arbeta med deltagande demokrati, om just budgeten. Då skulle jag vilja veta, är det så att ni har rådslag om hela budgeten? Sedan skulle jag vilja ha en kommentar om detta att det är ett fruktansvärt svårt arbete att föra ut förutsättningarna för det här budgetarbetet i alla barrios, förorter, till alla människor som ska delta. Hur har ni lagt upp det här folkbildningsarbetet, som ni måste ha bedrivit? Några kommentarer om det skulle jag vilja höra. Luiz Arnaldo Campos: När vi inledde den deltagande demokratin i Belém för åtta år sedan, tog vi också med deltagande budget. Alltså den metod man utvecklade i Porto Alegre. Den staden är ju berömd för den deltagande budgeten. I Belém fattar folket beslut om vad kommunstyrelsen ska göra med de medel som ska gå till investeringar. Inte hela budgeten alltså, det gäller bara investeringarna. Och proportionerna varierar. I någon stad kan det vara så att folk kan bestämma om 20 procent till investeringar, på andra ställen kan det vara andra procentandelar av budgeten folket fattar beslut om. Det här har varit väldigt betydelsefullt för oss. Men det finns vissa motsättningar. Den första motsättningen är att man får folk som kämpar mot folk. Eftersom resurserna är begränsade börjar olika stadsdelar att kämpa sinsemellan. Hur mycket man än försöker arbeta med den här metoden med deltagande budget är det svårt att skapa ett kollektivt medvetande, men det finns olika mekanismer för det som blir alltför långt att gå in på, men som vi använder oss av. En stadsdel vill ha en skola och kämpar mot en annan stadsdel som vill ha vatten och avlopp ordnade, på ett annat ställe vill de kanske ha en vårdcentral eller något liknande. Det finns motsättningar i det här. Det är det ena. Och den andra motsättningen är svårigheten att få människor att se skogen för alla träd. Att folk ska se att det inte är nödvändigt att ha en vårdcentral i varje stadsdel utan vad som är nödvändigt är att ha en förebyggande sjukvårdspolitik. Det handlar om att få folk att inte bara tänka på det egna kvarteret och sina egna närmaste behov, utan att se till de kollektiva behoven som finns för staden som helhet. Det var sökandet efter svar på de här motsättningarna som ledde till att vi utvecklade stadskongressen. I stadskongressen diskuterar man alltså inte procentsatser och sådant utan politik. Där antar folket sjukvårdspolitiken för kommunen och talar om att man vill ha mer förebyggande sjukvård och så vidare. De stora politiska dragen. När det gäller utbildning antar man beslut om att inga barn ska hamna utanför skolan. Det ska vara målet för de fyra kommande åren, låt oss säga. Stadskongressen beslutar att Belém ska vara den första staden i norra Brasilien att utrota vuxenanalfabetismen. Folket ställer upp mål och breda politiska linjer. Sedan är det stadsförvaltningen som omvandlar det här till budgetsiffror. Sedan framläggs budgeten för stadsfullmäktige. Där ska man sedan följa de beslut som fattas av stadskongressen. Stadsrådet går igenom budgeten och beslutar huruvida budgeten ifråga är förenlig med de beslut man fattat i kongressen tidigare. På det sättet arbetar vi nu i Belém. Vi har alltså inte kvar detta med den deltagande budgeten. Det var en viktig erfarenhet, men där fanns de här motsättningarna inbyggda. Internationell konferens om deltagande demokrati Deltagande budget i Belém do Pará, Brasilien Sid 14

15 Palestina. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag Föredragshållare: Tayseer Arouri, ledare för Palestinian Democratic Coalition, lärare vid Bir-Zeits universitet När jag talar om demokratiska erfarenheter och upplevelser i Gazaremsan och de ockuperade områdena, så ska jag koncentrera mig i huvudsak på demokratiska förfaranden som hänger samman med folkkommittéerna som blomstrade under den första Intifadan. Det är omöjligt att ens tänka sig den första Intifadan från 1987 till ungefär, utan att i den bilden ta med den roll som folkkommittéerna spelade. Hela mekanismen för Intifadan var beroende av det arbete som folkkommittéerna gjorde och de organisatoriska förhållanden de skapade. Under den första Intifadan täckte folkkommittéerna in alla de olika aspekterna av livet, tillvaron och samhället i Palestina. När jag säger alla aspekter menar jag alla aspekter, från undervisning, utbildning, hälso- och sjukvård, jordbruk, ända upp till det politiska beslutsfattandet. För att förstå hur folkkommittéerna uppstod måste jag gå tillbaka lite längre i tiden. I slutet på 1970-talet hade de palestinska politiska partierna, särskilt kommunistpartiet, kommit till slutsatsen att massorganisation behövdes. Det kunde visa sig vara det starkaste och tydligaste sätet att kämpa mot israelerna på eftersom oerhört många faktorer pekade i en riktning mot att den väpnade kampen var fruktlös. Kommunistpartiets centralkommitté antog 1979 en oerhört viktig resolution, som fastslog strategin att bygga upp massorganisationer. Den skulle täcka in alla samhälleliga behov. Därefter, under 1980-talet, genomlevde vi en period där olika typer av massorganisationer också dök upp. Mycket konkreta verkligt omfattande organisationer, med tusentals och åter tusentals medlemmar. Jag tänkte bara nämna några exempel på sådana organisationer. Inte bara de traditionella som fackföreningar, som också blomstrade under den tiden. Sammanslutningar för läkare, advokater, jurister och dylikt spelade också en viktig roll. Men jag vill även nämna andra typer av organisationer som var stora sammanslutningar. Vi hade vad som hette unionen för frivilliga kommittéer hade man 173 kommittéer, och antalet medlemmar i dessa uppgick till över personer. Ni kan föreställa er vad det är för storleksordning det handlar om. Jag kanske ska påpeka att Gazaremsans och Västbankens befolkning var ungefär 2,7 miljoner sammanlagt i det läget. Andra typer av organisationer var till exempel jordbruksstödskommittéer, där fanns tiotals kommittéer över hela Gaza remsan, med tusentals medlemmar. De arbetade med alla typer av aspekter på jordbruk. När det gällde behoven på hälso- och sjukvårdsområdet, så fanns det hälso- och sjukvårdsstödskommittéer. Även där fanns det tiotals kommittéer med hundratals läkare och sjuksköterskor som ingick och som erbjöd hjälp till folk ute i byar och flyktingläger, även för de fattiga som saknade medel. Kommittéer för yrkesarbetande kvinnor förekom också, med tusentals medlemmar även där. Jag minns 1983, när de firade 8 mars i Ramallah. De kvinnor som deltog i det firandet var fler än Eftersom det inte finns någon sal där de kunde ha mötet fick de träffas i en park istället. Den typen av större sammanslutningar lade grunden för den första Intifadan. De här organisationerna hade mycket nära kopplingar till de olika politiska partierna, framförallt det palestinska kommunistpartiet. Under slutet på 1970-talet och under 1980-talet utarbetade olika organisationer mycket sofistikerade metoder för att kämpa mot ockupationen. När behov förelåg inrättade man så kallade Ad hoc kommittéer, för att arbeta med en viss specifik fråga. I mitten av 1980-talet brukade israeliska armén införa utegångsförbud i palestinska flyktingläger och byar. Frivilliga kommittéer skapades i byarna för att ge understöd så man fick in bränsle, fotogen, mat, livsmedel. De fick erfarenhet av att arbeta och hantera alla olika sektorer av det palestinska samhället. När Intifadan tog sin början i december 1987, var den organisatoriska plattformen redan redo. Det var därför man under första Intifadan snabbt lyckades utarbeta klara och tydliga metoder i kampen mot ockupationen. Också för att hantera frågor som var rent samhälleliga. Utifrån de sammanslutningarna kunde det enade nationella ledarskapet för Intifadan genomföra sina beslut väldigt enkelt med organisationerna och sammanslutningarna som grund. Innan jag kommer in på den första Intifadan, skulle jag också vilja tala lite om erfarenheter som också har att göra med dagens fråga om deltagande demokrati utvecklade de politiska partierna en metod för att få till stånd ett enat ledarskap för de ockuperade områdena. Internationell konferens om deltagande demokrati Palestina. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag Sid 15

16 Det nationella vägledningsrådet, eller kommittén, en central kommitté för de nationella vägledningsråden. Det gav en oerhört viktig erfarenhet inför den första och andra Intifadan. Om man tittar på sammansättningen i centralkommittén för de nationella kommittéerna, så bestod den av fyra medlemmar som företrädde de främsta politiska inriktningarna vid den tiden. Det var Fatah, kommunistpartiet, PFLP- Palestinska fronten för Palestinas frigörelse, DFLP Den demokratiska fronten för Palestinas befrielse. Fyra företrädare alltså från de främsta inriktningarna, samt borgmästarna för de fyra största städerna, Hebron, Ramallah, Nablus och Halhool. Dessutom företrädare för kvinnoorganisationerna och från studentförbundet. Det är ingen överraskning att den som då satt med i studentrådet nu är generalsekreterare i ett av de största partierna. Då var han bara 19 år gammal. Företrädare för tjänstemannafacken, för yrkesgrupper som läkare bland annat fanns företrädda. Det var alltså sammansättningen i ledarskapsorganet. Alla dessa personer var invalda genom sina organisationer, och de hade dessutom ett ansvar för återrapportering till sina organisationer. Det här blev väldigt lyckat. Men efter mindre än fyra år lyckades israelerna ha ihjäl en del av dem och sätta andra i fängelse och deportera ytterligare tre av dem. Om man ser på erfarenheterna och arbetet under den första Intifadan, så har vi här ett utmärkt exempel på det vi diskuterar här, frågan om demokrati. Den enade nationella ledningen för Intifadan hade företrädare för de fyra främsta politiska krafterna jag nämnde, kommunisterna, PFLP, DFLP och Fatah. Det var så det fungerade. De brukade förbereda de veckovisa uttalanden som användes som riktlinjer för all verksamhet. Uttalanden som gjordes från ledningsnivån. Utkastet skulle utarbetas med ett system av rotation. En företrädare utarbetade det efter att man diskuterat det. Sedan gick utkastet tillbaka till övriga tre, så det fick diskuteras i politiska partier och de olika organisationerna och sammanslutningar man ville ha överläggningar med. Därefter skulle man på grundval av en samförståndsprocess med konsensus göra fyra original, ett för varje parti. Sedan gjorde vart och ett av partierna egna kopior för att sprida över landet. Vi kunde notera att formerna kunde se lite olika ut, men innehållet och ordalydelsen var alltid densamma. I och med att den första Intifadan var framgångsrik, tack vare att den byggde på de här folkkommittéerna och den typen av ledarskap. Det här framstod som en stor provokation, inte bara för Israel, utan även för det politiska ledarskapet i Tunisien. Under den enade nationella ledningens ledarskap blomstrade folkkommittéerna. Det fanns tiotals gånger fler än innan Intifadan. Folkkommittéerna kunde till exempelundervisa elever, framförallt mindre barn i och med att skolor stängdes. Det var oerhört viktigt och hundratals folkkommittéer bildades för undervisning och utbildning. I och med att det var oerhört svårt att förflytta livsmedel från en plats till en annan och folk behövde lägga oerhört mycket extra tid och arbete på grund av utegångsförbud och olika restriktioner, så utvecklades folkkommittéer även i de olika kvarteren i städerna, för att utveckla hemmajordbruk. Det var i sig en alldeles egen företeelse. För att få en känsla för hur starka de här kommittéerna var kan jag ge några exempel. I ett flyktingläger några kilometer från Ramallah rådde utegångsförbud under två månader. Utan uppehåll, dygnet runt. Under hela den perioden fick man in livsmedel, fotogen och så vidare, allt som behövdes kom in nattetid i lägret genom de speciella kommittéer som bildats för att ge stöd till lägret. Det finns också ett exempel på en by i de östra delarna som befinner sig mycket svårbeläget långt uppe i bergen, Koffor-Malek som befann sig under utegångsförbud under 75 dagar. Samma sak skedde där. Allt man behövde nådde byn nattetid tack vare folkkommittéerna. Det var intressant eftersom media under den tiden ville veta hur saker och ting fungerade. ABC kontaktade oss och förhörde sig om hur det egentligen fungerade. Vi går med på vilka begränsningar som helst men vi vill filma hur ni bär er åt för att få in livsmedel till Koffor-Malek, sa de. Då ställde vi de villkor som var nödvändiga i den situationen. De måste använda infraröd utrustning. Vi använde våra fordon, inte deras osv. Det blev en oerhört intressant film som visar hur Koffor-Malek får sina livsmedel, upp genom dalarna och bergen nattetid med mulor och åsnor. Så det är också en kreativ ansats att känna och ha känsla för de verkliga behoven i landet. Att inte heller förlora den strategiska visionen. Två kommittéer inrättades som bägge var sammansatta med universitetsprofessorer inom olika områden. De kände inte till varandra innan. De träffades varje vecka för att diskutera Intifadan rent generellt och för att diskutera vad man skulle kunna göra för anpassningar, strategiskt förhållningssätt, tankar, idéer, uppslag och så vidare. Deras synpunkter framfördes till det enade nationella ledarskapet. Syftet var att det skulle kunna återspeglas i uppropet, uttalandet, kommande vecka. De mötena återspeglades i många fall i uttalandet. De visade aldrig att det här var officiellt eller liknande, utan det framstod som det bara var en social sammankomst som hade kunnat ha ägt rum i den ene eller andres bostad. Jag vet själv inte hur de israeliska journalisterna sedan fick reda på det här och kunde skriva om det. Hursomhelst, alla kände att resultaten av den första demokratin var en stor framgång för palestinierna. Israelerna måste jag tyvärr konstatera, och tyvärr även det politiska ledarskapet i Tunisien, upplevde det här som en fara. De israeliska ockupationsmakterna insåg att deras strategiska mål gick ut på att krossa folkkommittéerna. Att spränga dem. De inledde en kampanj på bred front mot folkkommittéerna. De dödade en del av ledarna, de satte hundratals och åter hundratals folkkommitté ledare i fängelse. De deporterade ungefär ett trettiotal av folkkommitté ledarna. Jag deporterades själv. Den enda mening som fanns i deporteringsanvisningen talade om mitt ansvar för strategin i folkkommittéerna. I den israeliska demokratin är deportationsanvisningen undertecknad den 17 augusti 1988, medan den militära ordern att göra folkkommittéer- Internationell konferens om deltagande demokrati Palestina. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag Sid 16

17 na olagliga dök upp den 27 augusti 1988, alltså tio dagar senare. Så jag och övriga kamrater som deporterades på grund av folkkommittéerna deporterades innan de fattade beslutet om att folkkommittéerna var olagliga, det skedde tio dagar innan. Det här är inte de enda metoder man valt när det gäller folkkommittéer. Israelerna brukar ju döda, deportera, fängsla, men de har aldrig lyckats, aldrig varit framgångsrika gentemot palestinierna. Tyvärr finns en annan metod man utnyttjat. Den var framgångsrik när det gällde att få bort de flesta av folkkommittéerna. Och det är pengar. Pengar som kanaliserades till de stora sammanslutningarna och massorganisationerna. I början av 1989 och under 1990 kom tiotals miljoner dollar in som hjälp, inom citationstecken, till palestinierna. Dessa tiotals miljoner blev folkkommittéernas och föreningarnas död. Sammanslutningarna förändrades och blev vad vi idag kallar icke statliga eller enskilda organisationer, NGOs. Jag föredrar vad man i USA brukar benämna begreppet Congo, korrumperade enskilda organisationer. Det här var en oerhört effektiv metod för att få bort det stora flertalet av de stora sammanslutningarna. De flesta av de större sammanslutningarna försvann. I stället har vi nu de enskilda organisationerna, med generaldirektörer, som får oerhört höga löner. Jag känner generaldirektörer som får dollar i månaden. En generaldirektör får dollar i månaden i lön. De har oerhört påkostade kontor. De är bra på pappersarbete och det som fungerar formellt och utåt, men det finns inga större grupper som står bakom längre och därmed heller inga folkkommittéer. Jag vill ställa frågan på sin spets, vilka gynnar det? Det är européerna som betalt den största delen av notan för de enskilda organisationerna. Det är viktigt att jag är klar och tydlig på den här punkten. Jag säger inte att alla organisationer är korrumperade. Det finns utmärkta organisationer som utför viktigt arbete. Men jag beklagar att jag tvingas konstatera att de är i minoritet. De medlemmarna i frivilligkommittéerna finns till exempel inte kvar. De tusentals kvinnor som tillhörde sammanslutningen för yrkesverksamma kvinnors kommittéer finns inte heller kvar inom de ramarna. Medicinska stödkommittéerna som är som en kopia av sjukvårdsministeriet idag, har inga som helst frivilliga. Alla som arbetar där nu är avlönade. Som jag sa tidigare, USA och Israel och de som är emot Palestinas sak, de är förenade emot folkkommittén, inklusive det byråkratiska ledarskapet i Tunisien. Som idag är den ledning som sitter på plats i de olika ockuperade områdena. Efter nedmonteringen av folkkommittéerna är den ekonomiska situationen katastrofal. Inte bara därför utan på grund av Israels praxis och metoder under de senaste fyra-fem åren. Den ekonomiska situationen är så dålig så det är svårt att föreställa sig. Tittar man på arbetslösheten på Västbanken ligger den runt 35 procent, på Gazaremsan ligger den på över 50 procent. Korruptionsbenägenheten i samhället är mycket hög och i den palestinska myndigheten och i Congas, jag pratar här om miljoner dollar och i en sådan miljö blomstrar fundamentalismen. Det har alla märkt, till exempel Hamas, som vi såg första gången efter 1989, och Jihad, och det fundamentalistiska synsättet har blomstrat inte bara i Palestina utan även i Israel. Jag skulle vilja säga att det varit som en mardröm för israeliska högerinriktade att se alla de människor som demonstrerat sitt stöd för Intifadan, om man ser tillbaka till Hela situationen måste ha varit ett mardröms scenario. Hur ska man då ta sig ur den här knipan? Min åsikt är att enda sättet att försöka ta sig ur det här dilemmat som är ett regionalt fenomen, det gäller inte bara palestinierna utan berör även israelerna och alla länder i Mellanöstern. Jag pratar naturligtvis endast å mitt folks vägnar här. Den enda utvägen är att bygga en mycket stark demokratisk organisation och på det sättet förena de demokratiska strömningar som finns inom vårt folk. Den processen började för mer än tio år sedan började vi arbeta på processen att försöka förena alla demokratiska strömningar och de demokratiska tankar som finns bland befolkningen. Vi lyckades egentligen bara för ett år sedan. Då kunde vi gå ut med att vi hade en palestinsk demokratisk koalition. Den palestinska demokratiska koalition som involverar tre politiska partier och hundratals politiskt oberoende personer. Också en mängd olika grupper inom alla former av kollektiva och tjänstemanna fackföreningar. Ett sätt att komma ur den problematiska situationen är alternativet att försöka se till att den demokratiska tendensen blir stark nog att påverka den politik som förs i regionen och i Palestina. Jag tror att det är genomförbart. Internationell konferens om deltagande demokrati Palestina. Om folkkommittéerna och läget i Palestina idag Sid 17

18 Arbetarråden under hungerupproret 1917 Föredragshållare: Håkan Blomqvist, doktorand i samtidshistoria, Södertörns högskola Jag heter alltså Håkan Blomqvist, ansvarig utgivare för veckotidningen Internationalen och historiker på Södertörns högskola. Jag ska gå ut lite på den här bryggan som Luiz från Belém pratade om. Han pratade om en brygga till tidigare erfarenheter. Nu får vi inte bli patetiska och tycka att det enda svenskarna har att bidra med på en sådan här konferens, det hände för nästan hundra år sedan. Utan man kanske kan tänka, att det jag nämner belyser något universellt och allmänt i helgens ämne. Det vi diskuterar nu på 2000-talet, är ingen gimick, något som plötsligt fallit ner från skyarna, eller för att det varit ett TV- program med Lars Ohly, utan det har varit ett behov och en följeslagare till den folkliga kampen mot förtryck sedan mycket mycket länge. Det handlar om att behovet av samhällsförändring och ibland behovet av överlevnad för fattiga och maktlösa människor, har krävt att den gemensamma sociala kraften kan sättas i rörelse genom demokratisk självorganisering underifrån. Det jag ska nämna lite om är perioden som Kjell nämnde inledningsvis, 1917 till Det är längesedan nu, men Europa upplevde då, liksom andra delar av världen, en folklig utmaning mot det etablerade borgerliga samhället utan motstycke. Det var en period när miljontals arbetare, soldater och fattiga människor i kölvattnet av första världskriget, följde det inledande mönstret från den ryska revolutionen som störtade tsaren. De sammanslöt sig i egna gräsrotsorgan, soldatkommittéer, fabriksråd och arbetarråd för att sätta kraft bakom sina krav på fred, mat, reglerad arbetstid och medborgerliga fri- och rättigheter. Men också för att i praktiken ta sig makt och utöva makt och inflytande. Ni har hört talas om sovjeterna i Ryssland 1917, arbetar- och soldatråd i Tyskland 1918, fabrikskommittérna i Italien 1919, där det handlade om en självorganisering bland breda arbetande massor, som hotade den gamla ordningen. Men som också, och det är anknytningen till det vi talar om idag, pekade mot andra sätt att organisera samhället; människors deltagande i beslutsmakten på ett helt annat sätt än i de hierarkiska, auktoritära, borgerliga representationssystem som vuxit fram på 1800-talet. Det var en självorganisering som kunde rymma ett perspektiv i riktning mot det som idag kallas deltagande demokrati, underifrån. Den här erfarenheten gjordes inte bara i stora länder som Ryssland, Tyskland, Ungern och Italien. Även i Sverige fick vi glimtar av dem. Men de erfarenheterna är som överasfalterade i historien, som bortsopade. I min historiebok i skolan stod det om 1917, att irritationen mellan producenter och konsumenter ökade. Följden av detta blev att regeringen Hammarskjöld, alltså högerregeringen, avgick. Irritationen mellan producenter och konsumenter, det får verkligen en niondeklassare att grubbla över livet! Detta måste jag läsa mer om!, tänkte man då, irritationen!. Det är våren Tsaren har störtats i Ryssland i en lavin av folklig revolution. På den tiden gränsade Sverige till Ryssland, för Finland tillhörde ju Ryssland då. Återverkningarna av den ryska revolutionsrörelsen spred sig snabbt till Sverige. Sverige stod utanför kriget, som vanligt höll jag på att säga, lyckligtvis. Men drabbades av livsmedelskris, hungersnöd och verkligt armod i arbetarhemmen. Det svenska samhället var ännu ingen parlamentarisk demokrati. Kungamakten var stark, rösträtten var införd för manliga medborgare men med stora inskränkningar. Egendom garanterade en starkare representation. I mars utbryter hungeroroligheter i samband med kvinnodemonstrationer och kvinnoupplop i ett par städer i Sverige, Söderhamn och Norrköping. Det skedde ungefär som i Petrograd några veckor tidigare, den 8 mars, när hungerupplopp utbröt och kvinnor som stod närmast sina barns hungriga magar och matborden bröt sig in i brödbutikerna. I april följs de här hungerupploppen av en hungerrörelse över hela Sverige. Den lilla irritationen mellan producenter och konsumenter, handlade om en av de största folkrörelserna, när människor gick ut på gator och torg, som det här landet upplevt. Hundratusentals arbetande män och kvinnor gick ut i demonstrationer, delegationer och uppvaktningar. Det var demonstrationer med krav på större brödransoner. Brödet var ransonerat. Det var också strejker på flera av de stora fabrikerna. Det var inventeringar av böndernas och handlarnas förråd, gömde butikerna undan någonting? De här inventeringarna kunde ske som i Ådalen, i norra Sverige, där arbetare drog ut på landsbygden och systematiskt inven- Internationell konferens om deltagande demokrati Arbetarråden under hungerupproret 1917 Sid 18

19 terade vad bönderna hade i sina matkällare, för att kontrollera att de inte gömt undan livsmedel för att spekulera med. Det gällde också handelsmän, affärer och butiker, där man undersökte vad de hade. Man genomförde också tvångsköp. Det gick till så att kanske ett par hundra arbetare gick in i en affär och bad affärsinnehavaren att plocka ner från hyllorna vad han hade. Så tog man med sig det ut och betalade för det. Det är verkligen revolution på svenska! Men det var olagligt att göra det, för det var ransonerade varor och man hade inga brödkort. Det förekom också rena plundringar, ofta av kvinnor. Arbetarpressen kunde skriva om att dessa kvinnor inte förstod vikten av ordning och disciplin osv. Men de orkade helt enkelt inte höra sina barns jämmer. Det skedde plundringar av brödbutiker, potatisförråd, järnvägsvagnar på väg till Tyskland med potatis och andra livsmedel stoppades på linjen. Av särskilt intresse på den här konferensen är hur man organiserade. Hur såg det ut i organisationsmening? Först och främst måste man nog säga att de spontana manifestationerna i allmänhet inte var särskilt organiserade överhuvudtaget. Det var liksom; följ med här tjejer så sätter vi oss på järnvägsrälsen! Samtidigt ska man ha i åtanke att 1917 hade den svenska arbetarrörelsen varit organiserad i ungefär 30 år, med det socialdemokratiska partiet och en fackföreningsrörelse som omfattade ungefär människor av Sveriges befolkning på 5 miljoner. Majoriteten, den stora delen av industriarbetarklassen, var organiserad i det socialdemokratiska partiet och fackföreningsrörelsen vid den tiden. Mycket av organiseringen av hungerrörelsen utgick också från de existerande arbetarorganisationerna. Det var ganska naturligt. Det var vanligt att fackföreningarna och de politiska arbetarorganisationerna på en ort sammanträffade och bildade en gemensam arbetarkommitté. De utsåg representanter, de olika fackföreningarna, socialdemokratiska partiet, ungdomsförbundet, och också syndikalisterna, SAC, som var ganska nybildat på den tiden och hade kanske medlemmar. Så bildade de en gemensam arbetarkommitté, eller ett välfärdsutskott som det också kunde kallas. Välfärdsutskottet skulle ha som uppgift att driva fram hungerdemonstranternas krav, på olika sätt organisera kampen och även i praktiken försöka lösa livsmedelsbristen och livsmedelsfrågorna. Arbetarkommittéerna kunde också väljas direkt på stormöten. Kommittén i Västervik, en liten småstad på östkusten, valdes av ett arbetarmöte med två tusen arbetare, män och kvinnor. De utsåg sina representanter på ett stort möte med handuppräckning, helt enkelt. Det här var kanske den mest omtalade av kommittéerna under Den tog successivt över mer och mer av styret av Västervik. Det började med att man demonstrerade och ställde krav på myndigheterna bl a på flera ransoneringskort. Man krävde stopp för indrivning av restskatter, stopp för militärövningar, för de var så kostbara. Frihet åt fängslade hungerdemonstranter, åtta timmars arbetsdag, löneförhöjningar och rösträtt. Den typen av krav. Men man började också upprätta vad som kan kallas arbetarkontroll över samhället. Det innebar att man först och främst kontrollerade livsmedelsförsörjningen i staden. Kommittén kontrollerade att handlarna inte hamstrade, alltså samlade på sig för att sälja dyrt och att de inte förde ut livsmedel från staden utan arbetarkommitténs godkännande. Man införde en regel om att de som ville föra ut livsmedel ur Västervik, måste ha exportlicens från arbetarkommittén. Fiskarna var tvungna att fråga arbetarkommittén om de fick föra ut mört, ingen rolig fisk att äta egentligen, men på den tiden kunde det vara viktig mat för hungriga människor. Dessutom införde man kvalitetskontroll på livsmedlen. Man posterade ut arbetarkontrollanter i något som hette Holländska kvarn där man malde brödsäden, på mjölkbyrån och flera andra håll. Dessa kontrollerade att handlarna och mjölnaren inte blandade i orenheter, drygade ut och så vidare för att sälja dåliga varor. Man gick också in för priskontroll. Man tvingade handlarna i staden att gå med på en överenskommelse att man inte fick sälja sina varor till oskäliga priser. Oskäliga priser var att göra oskäliga vinster. För att avgöra om någon försökte göra oskäliga vinster tvingades handlarna visa sina räkenskapsböcker för arbetarkommittén. Den kunde säga att nu tjänar du för mycket här, vi är alla fattiga så det där går inte. På det sättet kom man att kontrollera priserna. Man kom också att kontrollera ordningsmakten, kan man säga. En ordningsmakt som vanligen gick ganska hårt till väga även på den tiden. Polismästaren frågade arbetarkommittén, hur gör vi med ordningens upprätthållande? Arbetarkommittén klargjorde att det nog var bäst att hålla poliserna inne på stationen, så skötte arbetarkommittén ordningen. Arbetarkommittén utsåg ordningsmän som patrullerade i staden, och såg till att de halvvuxna pojkarna som det brukade kallas, inte spöade upp välbeställt folk. Framförallt såg de till en annan sak, och det är också revolution på svenska, att det inte fanns någon alkohol att dricka. De såg till att det blev torrlagt, rusdrycksförbud, i staden. Länsstyrelsen erbjöd borgmästaren i Västervik militär trupp. Militär trupp sattes in mot hungeroroligheter på många håll i landet förstås. Borgmästaren frågar arbetarkommittén: ska vi ha militär trupp hit till Västervik? Nej, svarade arbetarkommittén, vi sköter ordningen här. Så borgmästaren telegraferade tillbaks, nej det behövs ingen militär trupp, arbetarkommittén sköter ordningen i Västervik. Successivt tog arbetarkommittén över förvaltningen i den här staden. Ni ska komma ihåg, det här var 1917, innan Sverige hade allmän rösträtt. Här var det de lägre skikten i samhället som på ett allmänt möte valde sin egen lilla kommunala regering, som började ta över kontrollen över samhället i Västervik. Allt från organiseringen av livsmedelsförsörjningen, livsmedelskvaliteten till ordningens upprätthållande. Den här typen av rörelse ägde rum över hela landet. På ett 40-tal orter bildade man arbetar- eller hungerkommittéer. Ibland var de bara priskontrollkommittéer, ibland Internationell konferens om deltagande demokrati Arbetarråden under hungerupproret 1917 Sid 19

20 kanske de bara kontrollerade handlarnas förråd, ibland tog de över en del av maktbefogenheterna. I allmänhet gick det ganska lugnt till. De lokala myndigheterna accepterade under trycket av folkrörelsen. Men det kunde också gå till konfrontationer. Jag tänker på kamraten från Belém som talade om högern som inte tvekar. Det är sådant som försvunnit från våra svenska historieböcker, blodbadet på Gustav Adolfs torg och andra händelser under den här tiden. En viktig motåtgärd från arbetarrörelsens sida var bland annat att de värnpliktiga soldaterna gick över till hungerdemonstranternas sida. Och att man bildade gemensamma kommittéer, soldater och arbetare, för att fraternisera mellan soldater och arbetare, och hindra att soldaterna sattes in mot hungerdemonstranterna och arbetarråden. I det läget sattes istället en civil borgerlig beväpnad skyddskår upp i Stockholm under ledning av en överste Gyllenpalm. Svaret från de socialistiska ungdomsrörelserna var röda arbetargarden. Ungdomsrörelsen hotade helt enkelt med beväpning. Vad hände med den här rörelsen? Egentligen undertrycktes den inte, även om det förekom sådant också. På något håll i landet, under sågverksoroligheter på Seksarö utanför Haparanda, tog arbetarna över vapnen från militären. På andra håll fängslades folk och rörelsen underkuvades. Men egentligen var det dels så att livet blev lite bättre under sommaren. I Sverige äger inga revolutioner rum på sommaren. Då blir även det röda Ådalen grönt, som författaren Göran Palm sa. Men dels var det också olika perspektiv i arbetarrörelsen. Det socialdemokratiska partiet splittrades våren Det gamla partiet ville kanalisera hela rörelsen till höstens val. Det nya socialdemokratiska vänsterpartiet tillsammans med syndikalisterna, hade lite oklara och dimmiga begrepp om var rörelsen skulle ta vägen. För syndikalisterna blev det viktigt att inte bry sig om valet till hösten utan man skulle ägna sig åt livsmedelsfrågorna lokalt. Vänsterpartiet hade lite olika uppfattningar men i praktiken tog intresset för valet över på arbetarsidan hösten Den svenska högerregeringen föll, socialdemokraterna bildade regering tillsammans med liberalerna. De första stegen togs mot genomförandet av parlamentarisk demokrati i Sverige. Det tog ett helt år. För först inträffade den tyska revolutionen i november 1918, den bortglömda idag. Det var med den som den här rådsrörelsen och demokrati underifrån och sådana idéer svepte över Europa. Då kom också vänstern i Sverige att resa paroller av typen Bilda överallt arbetar- soldat- och bonderåd. Men då var den mest stormiga perioden redan över i Sverige, kan man säga. Då hade högern gett med sig och parlamentarisk demokrati fått sitt genombrott. Dörren öppnades för den representativa demokratin med alla möjligheter för samhällsutveckling och sociala reformer som låg i den. Men den stängdes samtidigt för lång tid mot demokratiska försök till självorganisering utanför partisystemet. Med undantag för de stora folkrörelserna som fackföreningar, kooperation, bildningsrörelse, Folkets Husrörelsen och idrottsorganisationer. Det var dit mycket av den här självaktiviteten underifrån kom att kanaliseras, och lämnade över politiken till det partisystem som såg sin början under de här åren. Och idag brottas vi med den begränsningen. Internationell konferens om deltagande demokrati Arbetarråden under hungerupproret 1917 Sid 20

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren Ett långt brev... Av Bo Elmgren Tillsammans kan vi göra så mycket Samhällskritiken är livlig. Och den är viktig. Men den stannar ofta vid just bara kritik. Betydligt oftare än som sker borde den få en

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga.

Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga. Partivänner, Jag är så glad att jag får vara här med er i Norrbotten idag. Det har varit en eftermiddag med spännande seminarier som har gett stor inspiration. Varmt tack. Jag vill avsluta med att tala

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM

SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM SVERIGES UNGDOMSRÅDS IDÉPROGRAM INTRODUKTION Detta är s idéprogram som antogs av Kongressen 2011, tillägg om åldersmaktsordningen antogs på Kongressen 2014. Här förklarar vi hur vi ser på ungdomsråd, på

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011 Moderaterna tappar Moderaterna toppar inte längre förtroendet för att kunna lösa arbetslösheten, S är nu rejält om. Socialdemokraterna syns mest och knappar

Läs mer

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken

Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Utlåtande 2009: RI (Dnr 334-529/2009) Stockholm ska motverka utanförskap och strukturell diskriminering i politiken Motion av Paul Lappalainen och Rebwar Hassan (båda mp) (2009:8) Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ.

Radikalt Forum En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Radikalt Forum 2009 En helg av antikapitalistiska analyser, motstånd och alternativ. Den ekonomiska krisen har svept över världen och det finns inga tecken på att den är på väg att försvinna. I Frankrike

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer