Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små negativa konsekvenser. Måttliga negativa konsekvenser"

Transkript

1 7. Färgskala för konsekvensbedömningar: Positiva konsekvenser I detta kapitel redovisas miljökonsekvensbeskrivningens olika ämnen gällande hälsa, miljö och hushållning med naturresurser. Påverkan under byggtiden redovisas endast översiktligt i detta utredningsskede, men detta kommer att fördjupas i de MKBer som tas fram i kommande projekteringsskede. Även risk- och säkerhetsfrågor behandlas. Kapitlet är uppdelat ämnesvis och under varje avsnitt redovisas förutsättningar, konsekvenser och tänkbara anpassningar/åtgärder. 7.1 Underlag för samlad bedömning av miljökonsekvenser Obetydliga konsekvenser Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser På nästa sida redovisas en sammanställning i matrisform. Den innehåller endast miljö-, hälso- och naturresursaspekter och utgör därför inget fullständigt beslutsunderlag för val av alternativ. Den är däremot tänkt att ge en helhetsbild som underlag för en samlad bedömning av miljökonsekvenser. Vid studier av matrisen bör man tänka på att kommentarerna av utrymmesskäl är mycket begränsade och därför inte beskriver alla miljökonsekvenser. Föreslagna miljöåtgärder redovisas inte i matrisen. En fullständig redovisning finns i de efterföljande avsnitten. Observera att en färg på en ruta kan utgöra en sammanvägning av olika positiva och negativa aspekter av samma ämne för respektive alternativ. Det kan ju exempelvis vara så att boendemiljön lokalt blir mycket bättre medan den på ett annat ställe försämras i samma alternativ. Man bör alltså inte lägga för stor vikt vid skillnaderna i färgsättning. Matrisen har färgsatts för att ge en visuell vägledning i vilka alternativ som ger större ingrepp och miljöpåverkan. Alternativen kan tyckas negativa men det beror på att aspekter såsom trafiksäkerhet och framkomlighet inte redovisas här. Trafikkonsekvenserna, samhällsekonomiska konsekvenser m.m. kommer att ingå i vägutredningens utställningshandling. 25

2 Jämförelsematris Noll Nollplus Nysträckning Kombination Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö och barriärer Sociala aspekter Buller Vibrationer Lika som idag. Vägen går växelvis i skogsmark och genom småskalig odlingsbygd. Lika som idag. Viltstängsel finns utmed ungefär halva sträckan, inga viltpassager. Lika som idag. Vägen går bitvis genom kulturbygder med stora värden. Lika som idag. Stora skogsmarker med möjlighet till jakt, fiske och rekreation finns. Vägen i sig utgör ingen större barriär, men dess ökande trafik orsakar både barriäreffekter och störningar i boendemiljöer. Liknande som idag. Den ökande trafikmängden på E4 utgör ett allt större orosmoment och påverkar de närboendes vardag. Liknande som idag. Flera bostäder är bullerstörda. Liknande som idag. Vibrationsstörningarna är små och mycket lokala. Relativt oförändrad. Vissa negativa ingrepp kring vägområdet för att åstadkomma standardhöjning. Liten påverkan på omgivande naturmiljö. Ökad barriäreffekt för viltet. Vägen ligger kvar i ursprunglig sträckning men med en modern utformning som gör intrång och splittrar bystrukturer. Enstaka fornlämningar kan beröras. Ett nytt markant stråk som orsakar viss fragmentering. Risk att en del av de öppna markerna kommer att växa igen. Skogsmark och odlingsmark tas i anspråk för den nya vägen, som kommer att ge störningar i tidigare ostörd miljö. Inga utpekade värdeområden berörs. Ökad barriäreffekt för viltet. Stora intrång i delar av odlingsbygden men inte i riksintressen. Nya rörelsemönster påverkar bystrukturer. Enstaka fornlämningar berörs. Ett nytt markant stråk som orsakar viss fragmentering, men som skonar Harmångersdalgången från större ingrepp. Skogsmark och odlingsmark tas i anspråk på vissa partier. Inga utpekade värdeområden berörs. Ökad barriäreffekt för viltet. Mindre intrång i odlingsbygd men inte i riksintessen. Enstaka fornlämningar berörs. I Harmånger skonas odlingsbygden men radbyn berörs vid centrum. Mycket små konsekvenser. Intrång i tidigare ostörda skogsmiljöer. Mindre intrång i tidigare ostörda skogsmiljöer. Ökade barriäreffekter och trafikintensitet som särskilt påverkar boendemiljön i Jättendal. Vägens nya utformning gör att kontakterna mellan den västra och östra sidan försämras. Pendlingstider förkortas men lokal tillgänglighet påverkas negativt. Trafiken kan intensifieras men bullerdämpande åtgärder genomförs i enlighet med Vägverkets riktlinjer. Mycket liten förändring. Vägen blir en markant barriär men den ligger främst i skogsmark. Enstaka boendemiljöer som tidigare varit ostörda påverkas. Förkortade pendlingstider. Uppsplittring av tidigare ostörda marker och en ny väg som medför behov av omstrukturering av handel och andra verksamheter samt de boendes rörelsemönster. Miljön i Jättendal och Vattrång förbättras men miljöer som tidigare varit ostörda utsätts för buller. Åtgärder vidtas efter behov. Mycket små negativa konsekvenser. Minskad belastning utmed befintlig väg. Vägen blir en markant barriär, men i Harmånger överbyggs denna med en planskildhet. Delvis som Nollplus resp. Nysträckning men förutsatt en god utformning i Harmånger mer positiva konsekvenser genom trygghet, tillgänglighet och handel nära E4. Miljön i Jättendal och Vattrång förbättras men enstaka ostörda miljöer utsätts för buller. Åtgärder vidtas efter behov. Mycket små negativa konsekvenser. Delvis minskad belastning utmed befintlig väg. Luftföroreningar Liknande som idag. Halterna av luftföroreningar är låga. Något ökade utsläpp på grund av ökad trafik och ökad hastighet. Utsläppen ökar något mer än i övriga alternativ p.g.a. hög hastighetsstandard. Något ökade utsläpp på grund av ökad trafik och ökad hastighet. Hushållning med naturresurser Inga nya resurser tas i anspråk. Små resurser tas i anspråk. Den nya vägen kräver byggnadsmaterial i form av grus m.m. och tar skogs- och jordbruksmark i anspråk. Uppfyllelse av miljömål och hänsynsregler Lika som idag. Riskerna med vattentäkten påverkar miljömålet om grundvatten negativt. Beroende på detaljutformning kan miljön påverkas positivt och negativt mer eller mindre i linje med miljömålen. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas. Beroende på detaljutformning kan miljön påverkas positivt och negativt mer eller mindre i linje med miljömålen. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas. Den nya vägen kräver byggnadsmaterial i form av grus m.m. och tar en mindre del skogs- och jordbruksmark i anspråk. Beroende på detaljutformning kan miljön påverkas positivt och negativt mer eller mindre i linje med miljömålen. Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas. Byggtidens konsekvenser Ingen byggtid. Periodvis mycket stora lokala störningar (buller, grumling av vatten, intrång, barriärer etc) som kan påverka hälsa, växtlighet, störa vilt och vattenlevande djur. Risk och säkerhet Lika som idag. Stor risk för förorenad vattentäkt. Låg trafiksäkerhet. Relativt låg trafiksäkerhet och farligt gods nära ganska många boende. (Vattentäkten förutsätts flyttas uppströms vägen i alla förändringsalternativ). Periodvis mycket stora lokala störningar (buller, grumling av vatten, intrång, barriärer etc) som kan påverka hälsa, växtlighet, störa vilt och vattenlevande djur. Den förbättrade vägstandarden och andra åtgärder minskar risken för flera olika typer av olyckshändelser. Periodvis mycket stora lokala störningar (buller, grumling av vatten, intrång, barriärer etc) som kan påverka hälsa, växtlighet, störa vilt och vattenlevande djur. Den förbättrade vägstandarden och andra åtgärder minskar risken för flera olika typer av olyckshändelser. 26

3 7.2 Landskapsbild Förutsättningar Landskapet som helhet Nordanstig består av ett kuperat landskap med kulliga skogsklädda berg. Stora områden består av granskogar, påverkade av skogsbruk men i övrigt relativt ensliga. I de lägre partierna finns sjöar, våtmarker eller mindre bäckar. Landskapet är påverkat av den forna inlandsisen, som förutom att den formade berg och dalgångar även skapade skilda levnadsförutsättningar i olika partier genom att olika jordarter bildades och forslades av den smältande isen. De två nordväst-sydöstliga rullstensåsarna i Gnarp och Harmånger är landskapselement som påminner om denna tid. Åsarnas formationer framhävs inte så tydligt eftersom omgivningen är kuperad, men deras speciella förutsättningar med goda odlings- och byggnadsförhållanden gör att stråken tydliggörs som ett öppet odlingslandskap med bebyggelse och vägar utmed åsryggarna. Gnarpsån och Harmångersån som följer åsarna förstärker deras riktning ytterligare. Även i området mellan åsarna finns en för trakten ovanligt stor koncentration av öppen odlingsmark; i dalgången kring Vattrång, i Jättendal och kring Bälingsjön. Väg E4 följer till vissa delar en traditionell sträckning och anknyter till de bygder som haft en bebyggelsekoncentration under mycket lång tid. Kulturlandskapet är därför mycket påtagligt i landskapsbilden. I det moderna landskapet finns mycket av den gamla strukturen bevarad, kompletterad med grupper av tätortsbebyggelse från den senare delen av 1900-talet. Nyare element som bryter genom landskapet på ett markant sätt är de nord-sydliga kommunikationsstråken, i form av väg E4, järnvägen och kraftledningsstråket. Dessa har delvis splittrat upp byarnas ursprungliga samband och kommunikationer. E4 genom Vattrång. 27

4 Värdefulla utblickar och landskapselement I ett landskap som i övrigt präglas av täta barrskogar är de öppna odlade dalgångarna kring sjöar och vattendrag mycket välkomna inslag för den som färdas genom landskapet. Även för de som bor och vistas i området är den öppna odlingsmarken av ett mycket stort värde som en symbol för den traditionsbundna hembygden och för vackra utblickar i omnejden. Från söder till norr är det dessa odlingsbygder som upplevs som sammanhängande öppna marker i närheten av E4: Vattrångs dalgång Harmångersåns dalgång Skarvtjärns odlingsmarker Väströnningens odlingsmarker Jättendalsbygden Bälings odlingsmarker Gnarpsåns dalgång Även sjöarna i sig erbjuder värdefulla utblickar. De öppna vatten som man kan se i området (utöver mindre tjärnar och vattendrag) är följande: Harsjön Kyrksjön Jättendalssjön Häggviken Bälingsjön Konsekvenser Noll Nollalternativet innebär en i stort sett oförändrad landskapsbild eftersom vägen behålls i sitt nuvarande läge med samma utformning. Inga intrång görs i landskap som idag är ostörda. Nollplus Eftersom förändringarna sker i befintlig vägsträckning görs inga intrång i landskap som idag är ostörda. De fina utblickarna över sjöar och kulturlandskap som erbjuds utmed befintlig väg bibehålls med den nya utformningen. För att kunna åstadkomma en rimlig trafikstandard på E4 krävs bitvis en breddning av vägen i områden där det idag finns hus, branta slänter m.m. tätt intill vägen. Även vissa krön och svackor behöver justeras vilket påverkar landskapet genom större skärningar och bankar än idag. Med hänsyn till bland annat bullerstörningar kommer också några hus att behöva lösas in. Den nya vägen kommer att upplevas som större med mer markanta sidoområden. Den gamla landsvägskaraktären förändras och spåren av att vägen bitvis följer en traditionell vägsträckning försvagas. Dessa förändringar upplevs olika på olika delar av vägsträckan. Den vackra bymiljön i Vattrång, som genomkorsas av E4, påverkas negativt i viss mån genom att flera parallella småvägar krävs för att samla upp trafiken från fastigheterna och minimera antalet utfarter. För detta krävs att tomtmark avsätts för vägarna samt ett breddat vägområde för E4. Räcken kan på vissa ställen ersätta flacka slänter för att minska den negativa påverkan. I Harmånger finns mindre behov av parallellvägar, men däremot kan exempelvis bullerskyddsåtgärder såsom plank medföra att byns västra och östra delar blir ännu mer avskärmade från varandra än idag. När det gäller bullerskyddsåtgärder påverkas landskapsbilden vid bebyggelsen utmed hela vägsträckan. Hur stor denna påverkan blir beror på valet av åtgärder och detaljutformningen av dessa. Generellt ger fönsteråtgärder och liknande mindre negativ påverkan än plank och vallar, men sådana kan vara nödvändiga för att skapa en acceptabel utemiljö kring bostäderna. De småbyar som ligger kring E4 väster om Jättendal påverkas på liknande sätt som Vattrång. Det är troligt att vissa ytor som idag hålls öppna kommer att växa igen på sikt till följd av att bostadshus och gårdar tas bort eller lämnas tomma, eftersom trafikstörningarna gör området mindre attraktivt. 28

5 Längre norrut är landskapet mindre känsligt för förändringar och mindre justeringar av vägen kan göras utan att det orsakar någon större påverkan på landskapet. Vid Gnarp är vägen ganska bred redan idag och en 2+1-väg kan inrymmas utan större problem. Nysträckning E4 kommer med detta alternativ att gå i en helt ny sträckning ända fram till södra delen av Gnarp och utformas med en hög standard innefattande bland annat ett antal planskilda trafikplatser. Väg E4 kommer därmed att få en helt ny karaktär än idag. Samtidigt behålls den befintliga vägen till stora delar men med en minskad bredd och ytstandard. För landskapet innebär detta att ytterligare ett nord-sydligt stråk av mycket markant karaktär tillkommer och bryter av de traditionella strukturerna. Den nya vägen kommer delvis att vara gömd i skogen vilket begränsar påverkan på upplevelsen av landskapet i stort. Det finns dock några känsliga passager där odlingslandskapet kan splittras upp genom den nya vägen: - Vattrångstjärnen Hur landskapsbilden påverkas här är delvis beroende av var i dalgången väglinjen dras. Korridoren är lagd så att tjärnen kan passeras på antingen västra eller östra sidan. Ett västligt alternativ innebär en stor visuell barriär rakt genom dalgången. Ett östligt alternativ genom skogen ger en mindre påverkan, speciellt om en bro byggs mellan höjderna så att den visuella kontakten finns kvar. - Harmångersåns dalgång och åsen Oavsett finjusteringar av väglinjen kommer denna sträckning att påverka det öppna landskapet kraftigt. Den blir ett dominerande, upphöjt linjeelement i en annars flack dal. Radbyn hamnar i en kil mellan två stora vägar, tillsammans med den åkermark som idag utgör ett sammanhängande stråk västerut mot Forsa. Skärningen genom jordbruksmarken kan leda till att mark läggs i träda vilket förändrar landskapsbilden. Eventuella bullerskärmar bidrar ytterligare till att bryta av det öppna landskapet. En planskild passage av vägen utmed åsen kan vara svår att ordna så den smälter in i kulturlandskapet. - Väg 307 (Bergsjö Jättendal) Även kring denna väg finns ett öppet odlingslandskap som påverkas av nya väg E4. En planskild vägkorsning där E4 passerar över befintlig väg kommer att anläggas. Det går dock att huvudsakligen hålla sig till en skogstunga för att mildra de negativa effekterna. Hur sikten och upplevelsen längs den mindre vägen påverkas är beroende av planskildhetens utformning men oavsett utformning är det ett stort ingrepp i närmiljön. - Bäling Befintlig E4 går på skrå i sluttningen ner mot Bälingsjön. Eftersom landskapet och odlingsmarken här är en viktig del av miljön runt sjön skulle ett Nysträckningsalternativ kunna vara att föredra framför förbättringar av befintlig väg som innebär höga vagbankar på nersidan. Naturligtvis påverkas även skogslandskapet, men detta kan endast upplevas från enstaka platser eftersom vägen göms undan bakom träden. Trafikanternas upplevelse av det omgivande landskapet sett från nya E4 är delvis beroende av detaljutformningen av vägen och dess närområde. Eftersom nysträckningen till stor del ligger i skogsmark finns det risk att omgivningarna upplevs som enformiga med få utblickar över öppet landskap. Kontakten med kulturbygden försämras. Kombination I detta alternativ, som följer nysträckningen till viss del och befintlig väg till viss del, kan trafikplatserna till E4 ha en något enklare utformning och eventuellt utformas som plankorsningar. Detta medför att vägen får en enklare karaktär och att omgivningen påverkas i mindre omfattning än i alternativ Nysträckning. Kombinationsalternativet påverkar landskapet kring Vattrångstjärnen på ett likartat sätt som alternativ Nysträckning. I Harmånger medför den nya planskilda lösningen att åsen genomkorsas av en stor väg. Om planskildheten löses på ett effektivt sätt kan all bebyggelse bevaras i anslutning till korsningen men det sydvästra huset hamnar inne i trafikapparaten och kan därför inte användas som bostadshus längre. En ny planskild vägbro över E4 skulle knyta samman radbyn med Harmångers centrala bebyggelse och minska den visuella effekten av ett brott i åsen. Bullerskärmning av skolgård och andra känsliga byggnader kan minska den visuella kontakten mellan byns västra och östra delar kring E4. Däremot undviks uppsplittring av odlingslandskapet. Norr om Harmånger fram till Bälingsjön är det huvudsakligen skogsmark och alternativet påverkar denna på samma sätt som Nysträckning. Korsningen av väg 307 vid Jättendal blir mindre markant om den utformas som en plankorning. Tänkbara anpassningar/åtgärder Den negativa påverkan på landskapsbilden kan generellt mildras genom en medveten detaljplanering av vägen, så att linjen kan följa naturliga former och rörelser i landskapet. Landskapet kan också i viss mån omformas för att t.ex. mildra intrycket av en hög bank eller djup skärning, till exempel genom anläggandet av odlingsbara slänter ända upp mot vägen. Denna planering sker i samband med projekteringen. Nollplus Eftersom förändringar sker i mindre skala i detta alternativ är det endast i liten skala man kan göra några landskapsanpassningar. Små åtgärder kan dock ge stor effekt. Anpassning av slänter, växtlighet och räcken m.m. kan göra att vägen bättre smälter in i omgivningen. E4, järnvägen och kraftledningsgatan utgör tre markanta stråk i landskapet. Nysträckning Utformningen av vägen måste ske med stor hänsyn till det omgivande landskapet, särskilt där vägen korsar öppna dalgångar och vattendrag. Om vägen kan hållas i ungefär samma nivå som intilliggande åkermark mildras barriäreffekterna. Öppna brokonstruktioner kan också vara att föredra framför höga bankar i känsliga lägen, då banken kan splittra upp landskapsrum på ett onaturligt sätt. Upplevelsen av landskapet från vägen är också en viktig aspekt. Eftersom korridoren huvudsakligen går i skogsmark kan enformigheten motverkas genom att vägen tillåts ha visuell kontakt med lämpliga sjöar och åkermarker, genom siktröjning och anpassning av vägens linjeföring. Kombination Med detta alternativ gäller samma anpassningar som för Nollplus och Nysträckning på de sträckor dessa sammanfaller med Kombinationsalternativet. Med en planskild lösning i centrala Harmånger krävs en noggrann landskapsanpassning för att minimera ingreppen i åsen och bebyggelsemiljön. 29

6 7.3 Naturmiljö Förutsättningar Områdets naturtyper Gävleborg är landets skogrikaste län och barrskogen är helt dominerande. Det kraftigt kuperade och omväxlande landskapet som återfinns i länets nordligare delar medför skiftande lokalklimat och därmed varierade växtbetingelser. Det finns en stor rikedom på sjöar och vattendrag och många skiftande typer av våtmarker. I växtgeografiskt avseende är området ett övergångsland med ett stort inslag av både sydliga och nordliga arter. Växtligheten i de vidsträckta skogarna är ofta trivial, men frambrytande markvatten, vattendrag och näringsrika jordar ger upphov till en rikare flora. Djurlivet är typiskt för barrskogslandskap, med goda stammar av många viltarter. Det finns bland annat rikligt med älg, björn och lo. Flodkräfta och flodpärlmussla utgör hotade arter som förekommer i länet. Även utterstammen har varit liten men tyckt återhämta sig något. Värdefulla naturobjekt/områden I länsstyrelsens naturvårdsprogram Värdefull natur i Gävleborg (1997:12) redovisas värdefulla områden indelade i tre klasser. Klass 1 utgör högsta värde (riksintresse), klass 2 är mycket högt värde och klass 3 högt värde. Sex sådana områden finns inom ca 3 km från nuvarande E4: Klass 1: Harmångersån med Harsjön, riksintresse (nr 80) värdefull med avseende på zoologi och hydrologi. Ån flyter parallellt med Harmångersåsen genom odlingsbygd och skogsmark. Vattenkemin i vattendragets övre delar uppvisar goda ph- och alkalinitetsvärden med måttligt humusinnehåll. Bottenfaunan indikerar rent och klart vatten. En stor del av ån liksom biflödet från Harsjön utgör lekoch reproduktionsvatten för havsöring. I ån finns också ett relativt gott bestånd av flodkräfta. Klass 2: Bälingsjön, Fläcksjön (nr 56) värdefulla med avseende på zoologi, kulturbygd och landskapsbild. Bälingsjön och Fläcksjön är eutrofa sjöar som tillsammans bildar en av de bästa fågellokalerna i norra Hälsingland. Fläcksjön är sänkt och numera helt igenvuxen, omgiven av videsnår och ung lövskog. Även Bälingsjön är kraftigt igenvuxen. Sjöarna är bra rastlokaler för änder och doppingar samt på hösten för blåhake och videsparv. Där finns även kolonier av skrattmåsar, tranor, sothöns, sävsångare och rörsångare. Ingrepp som kan försämra förutsättningarna för fågellivet (t.ex. sjösänkning) strider mot bevarandeintresset. Böle, växtplats för Slåttergubbe (nr 57) värdefull med avseende på botanik och odlingslandskap. Länets enda kända förekomst av den sydliga slåtterängsväxten Slåttergubbe finns märkligt nog här. Lokalen är troligen mycket gammal och återfinns på en gammal äng intill en järnåldersbosättning. Fridlysning av platsen har rekommenderats. Harmångersån i vacker vinterskrud. Riksintresse för naturmiljön. 30

7 Klass 3: Mossar vid Jättendal (nr 53, 54, 55) värdefulla med hänsyn till geologi och hydrologi. Övre Bodmyran, Nedre Bodmyran och Finnmyran utgör excentriska mossar med tydligt differentierade myrelement och strukturer, vilket är hydrotopografiskt intressant. Myrtypen och myrarnas vegetation är representativa för regionen. Inom Gävleborgs län har en våtmarksinventering 2001 gjorts med hjälp av flygbildstolkning kompletterat med information från äldre litteratur och kartor. Våtmarkerna som identifierats är klassificerade från 1 till 4 där klass 1 motsvarar mycket höga naturvärden och 4 motsvarar mycket låga kända naturvärden. Våtmarksinventeringen medför inget lagstadgat skydd för områdena, men utgör ett underlag för skyddsåtgärder och övrig planering. Inom ca 3 km från den befintliga väg E4 Kongberget Gnarp finns tolv kända våtmarker av varierande värde: Klass 1: Stormyran ingår i naturvårdsprogrammet Klass 2: Strand vid Kyrksjön ornitologiska värden Strand vid Bälingsjön ornitologiska värden Åstjärnsmyran orörd myr Klass 3: Kärr vid Vasstjärn Gränsmyran Våtmark nordost om Stocka Gravmyran Jättendalssjön Finnmyran Nedre Bodmyran Övre Bodmyran Våtmarkerna är markerade på naturresurskartan under kapitel Naturvärden inom korridorerna Utmed befintlig väg E4 finns ingen särskilt värdefull vägkantflora eller liknande. Odlingslandskapet kring Vattrångsåns dalgång. En naturtypsinventering inom korridorerna Nysträckning och Kombination har under augusti 2005 genomförts genom fältbesök av erfarna biologer. Inga särskilda värden utöver de ovan nämnda har påträffats vid inventeringen. Området inom korridorerna präglas av produktionsskogar med stor dominans av barrskog. Förutom Vattrångstjärnen finns inga sjöar eller större våtmarker inom korridorerna. Sträckningen passerar Vattrångsån, Harmångersån och Gnarpsån samt några mindre bäckar. De små bäckarna är inte fiskförande och saknar särskilda naturvärden. Inom korridorerna finns flera mindre våtmarker som i sig inte har några höga värden men som är av stor betydelse för viltet. Enligt länsstyrelsen finns också en naturvårdsintressant, tidvis översvämmad, strandskog vid Gnarpsån, omedelbart nedströms befintlig E4. Viltförekomst och faunapassager En riklig förekomst av viltspår indikerar god tillgång på vilt i området. Huvudsakligen är det älg som är vanligt förekommande i hela skogsområdet. Boende har också bekräftat att de sett björnspår i naturen kring Harmånger. Inom korridorerna finns flera mindre våtmarker som viltet nyttjar för dricksvatten. Eftersom samtliga korridorer skär av skogsmarkerna på ett relativt likartat sätt har inte någon ingående viltstudie gjorts i detta utredningsskede (det bedöms inte vara avgörande för val av alternativ). Det finns alltså ingen dokumentation av hur viltet rör sig i området, men man kan anta att exempelvis vattendrag och höjdryggar i landskapet utgör vanliga stråk. Viltstängsel finns idag utmed ungefär halva E4-sträckan, i de partier där vägen omges av skog. För att minska antalet viltolyckor bör en väg med hög standard och tillåten hastighet ha viltstängsel utmed i stort sett hela sträckan. Vägen och dess tillhörande komponenter utgör barriärer inte bara för stora djur som älgar utan också för mindre däggdjur samt grodor, fiskar och insekter. Högtrafikerade vägar kan skärma av artbestånd och orsaka genetisk utarmning förutom att många djur blir överkörda. Stora delar av vägsträckan omges av skogsmarker. Därför har man på senare år provat många nya lösningar i form av faunapassager av olika slag. Det finns olika behov av detta i olika delar av landet beroende på faunans sammansättning och hur tätt det är mellan de högtrafikerade vägarna. I den aktuella regionen rekommenderar man generellt att alla vägtrummor utformas så att de inte utgör vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande djur. Viltpassager blir alltmer aktuellt ju större del av E4 och andra vägar som förses med viltstängsel. Konsekvenser Alla alternativ korsar riksintresset Harmångersån och passerar relativt nära Harsjön som är en del av riksintresset. Det är viktigt att vattendragen inte grumlas vid anläggandet av E4 eftersom faunan i vattnen är anpassad till det klara och rena vatten som finns där. Grumling och sediment på bottnen leder bland annat till minskad reproduktion av öringstammen. Alla alternativ passerar dessutom nära inpå Bälingsjöns västra strand. Detta kan påverka fågellivet eftersom en del arter skyr trafikbuller. Allteftersom sjön växer igen kommer vattenytan att minska och då fåglarna flyttar efter strandlinjen kommer de att ytterligare närma sig vägen vilket på sikt ökar bullernivåerna för häckande fågel. Eftersom vägen ligger på bank högt upp i sluttningen ovanför sjön är risken för en grundvattensänkning som påverkar sjöns vattenyta minimal. 31

8 32 Noll Naturmiljön utanför vägområdet påverkas inte. Utmed befintlig väg finns viltstängsel på vissa sträckor, framförallt i den norra delen. På övriga sträckor passerar vilt ofta över E4 och viltolyckor är relativt vanliga. Inga särskilda viltpassager finns. Nollplus Eftersom förändringarna huvudsakligen sker på befintlig väg och närområdet är relativt okänsligt för påverkan, blir konsekvenserna för naturmiljön mycket små. Om vägen i större utsträckning än idag förses med viltstängsel kan viltet få svårt att röra sig i öst-västlig riktning och de djur som befinner sig i kustremsan blir avskärmade inom ett relativt litet område. Nysträckning Den nya vägsträckningen innebär att skogsmark i en ca 40 m bred korridor måste tas i anspråk för vägområdet. Även mindre våtmarker, odlingsmark och vattendrag berörs. Den omgivande naturen påverkas på flera olika sätt: Den nya vägen bildar en barriär för utbredningen av både flora och fauna. Utformningen av den nya vägen gör att den blir en större barriär än den nuvarande E4. Konsekvenserna blir för viltet liksom ovan nämnts att viltet kan få svårt att röra sig i öst-västlig riktning och de djur som befinner sig i kustremsan blir avskärmade inom ett relativt litet område. Vägen kan påverka omgivande hydrologi genom att grundvattennivån ändras, mindre vattendrag leds om, nya trummor läggs och så vidare. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för växtligheten och djurens tillgång till rent dricksvatten. Marken inom korridoren bedöms inte vara så känslig för denna typ av påverkan, men det är en fördel om de mindre våtmarker som finns kan bevaras. Trafiken på den nya vägen orsakar störningar genom buller, vibrationer, luftföroreningar och ljusstörningar. Detta påverkar bland annat omgivningens vilt och fågelliv. Vilt finns rikligt i hela skogsområdet och fågellivet är särskilt riktligt vid de igenväxande sjöarna. Med den nya sträckningen hamnar E4 minst lika långt bort från Kyrksjön och Bälingsjön som med dagens sträckning. När trafiken flyttas till den nya vägen minskar störningarna från befintlig väg, exempelvis i trakterna kring Vattrång och i Jättendalsbygden. Nysträckningsalternativet kan innebära en liten positiv förändring för fågellivet i Bälingsjön eftersom alternativet går längre ifrån sjön än övriga alternativ. Effekten förtas något av att järnvägen också passerar inom hörhåll från sjön. Sammantaget bedöms Nysträckning vara det alternativ som ger störst påverkan på naturmiljön. Främst är det skogsmarken som berörs medan påverkan på de områden som utpekats som särskilt värdefulla inte berörs i så stor omfattning. Därför blir konsekvenserna sammantaget ganska små. Kombination Konsekvenserna för naturmiljön blir i Kombinationsalternativet i stort sett samma som för Nysträckning. Ett något mindre område med skogsmark berörs söder om Gnarp och odlingsbygden i Harmånger påverkas inte. Mätningar av grundvattenytan i Harmångersåsen tyder på att arbeten inte kommer att behöva ske under grundvattenytan vid en sänkning av E4 genom centrala Harmånger. Om grundvattnet skulle påverkas så kan det ge konsekvenser för vattenströmmarna och därmed för växtlighet och vattentäkter nedströms vägen. Tänkbara anpassningar/åtgärder De mindre vattendragen är av sådana karaktärer att passage kan ske med ordinära trummor utan negativa effekter. Vid större vattendrag bör ett strandområde vara tillgängligt utmed vattnet. Detta kan åstadkommas genom olika brolösningar eller större trummor med ilagd naturlig botten. Det är en fördel för viltet om möjlighet till passage finns även för större djur. För att åstadkomma detta krävs någon form av bro med god sikt under. Detta kan troligtvis vara lämpligt vid Vattrångsån och Harmångersån. Inför detta ställningstagande bör en särskild viltstudie genomföras. Nollplus En utredning bör göras om behov av viltstängsel och viltpassager. Befintliga trummor och broar bör utvärderas med avseende på faunapassager. Nysträckning I projekteringsskedet bör om möjligt väglinjen och byggmetoderna anpassas så att våtmarkerna och vattendragen i området kan bevaras. Över Harmångersån bör vägen ligga på bro, helst utan stöd i vattnet, så att riksintresset inte påverkas negativt. Slänter och diken bör utformas så att en naturlig växtlighet kan etablera sig kring vägen. Detta bör anpassas till om vägsträckan ligger i det öppna landskapet eller i skogsmiljö. I odlingslandskapet kan en riklig flora gynnas medan skogens enklare undervegetation bör kunna etablera sig i vägkanterna inom skogsområdena. Kombination Samma åtgärder som för Nysträckning är lämpliga. Vid passage av Harmånger är det viktigt att grundvattenflödet i åsen inte påverkas negativt. 7.4 Kulturmiljö Förutsättningar Kulturella särdrag i Nordanstig Naturlandskapet i Nordanstigs kommun är präglat av de jordlager som den smältande inlandsisen för tusentals år sedan skapade genom sin kraft och det strömmande smältvattnet. Då bildades morän, rullstensåsar och längst ned i dalbottnarna avsattes lera. De viktigaste rullstensåsarna är Harmångersåsen och Gnarpsåsen som båda sträcker sig från nordväst mot kusten. Bebyggelsen förlades längs åsarna eftersom läget där var gynnsamt, dräneringen god och vattentillgången riklig. Båda åsarna har troligen mycket tidigt använts som kommunikationsstråk inåt landet. Landhöjningen har gradvis förändrat landskapet. Då de första bosättningarna byggdes i området fanns rikligt med vatten och havsvikar som nådde långt inåt land. I dalgångarna finns relativt goda jordar, men i äldre tider gjorde klimatet att skördarna blev begränsade och boskapsskötsel har därför varit ett viktigt komplement. Bygderna följer ett tydligt bebyggelse- och odlingsmönster. I botten av dalgångarna finns en sjö eller ett vattendrag. Kring detta låg ett smalt stråk med odlingsmark och gårdsbebyggelse. Man odlade spannmål, lin och gräs och den närliggande mark som inte var odlingsbar nyttjades som betade hagmarker. Utanför detta låg de skogsklädda utmarkerna med slåtterängar, svedjeland och fäbodar. Hälsingland har en mycket välbevarad allmogebebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet. I landskapet finns gårdar och bymiljöer med vackra boningshus, välbevarade ladugårdar, vattendrivna anläggningar, härbren, fäbodar m.m. Kyrkorna förlades oftast till höjder på åsarna och kring dem fanns kyrkbyar som i vissa fall utvecklats till tätorter med handel och småindustri. (källa: ÖP 2004 Nordanstigs kommun, samrådsutgåva) Nordanstigsbygden i området kring E4 utgör en typisk Hälsingebygd. Även om moderna inslag såsom de större kommunikationsstråken har medfört ingrepp och negativ påverkan på kulturmiljön finns en avsevärd del av de gamla miljöerna bevarade. Befolknings- och exploateringstrycket i Nordanstig har under årtionden varit vikande och därmed har utrymme funnits för de äldre strukturerna att leva vidare. Värdefulla kulturmiljöer Som det framgått av tidigare beskrivningar finns en mängd kulturvärden i det berörda området. Bland annat länsstyrelserna arbetar med att inventera, beskriva och i vissa fall ge ett lagstadgat skydd åt dessa kulturmiljöer. I området kring E4 mellan Kongberget och Gnarp finns ett riksintresseområde och ett antal områden av annat värde.

9 Vägkorsningen med vägen mot Bergsjö/Hassela. Del av riksintresseområdet för kulturmiljö. Riksintresse K 100: Centrala Jättendalsbygden kring Kyrksjön är en järnåldersbygd med flera bevarade lämningar innehållande de flesta av Hälsinglands fornminnestyper. Bygden har utgjort ett viktigt kärnområde i norra Hälsingland under järnåldern och medeltiden. Jättendalsbygden är också en av Hälsinglands bäst bevarade agrarbygder. Bebyggelsen tillhör främst det senare 1800-talet, men flera gårdar bevarar helt eller delvis en mer traditionell karaktär. Gårdarna ligger på åsryggar eller andra höjder, omgivna av odlingsmark. Vid några byar ligger gårdarna ännu samlade i tätare bybildningar, men vanligen är de spridda i landskapet. Traditionella ortsnamn (såsom Frösten) antyder bygdens långa historia. De kända fornlämningarna är huvudsakligen koncentrerade till två större områden; kring byarna Å och Djursta samt kring Älvsta. Ytterligare fornlämningar finns spridda i området, bland annat kring Lunde och Lindsta. Flera järnåldersgravfält med en mängd synliga gravanläggningar finns även i direkt närhet till väg E4. I området finns också en kungsgård och en runsten från medeltiden. I Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Norra Hälsingland (Lst Gävleborg 1996:9) redovisas ett antal objekt som har ett värdefullt odlingslandskap. Detta innefattar en helhetsbedömning av landskapsbild, naturvärden och kulturvärden, med odlingen som utgångspunkt. Vi har här valt att redovisa dessa objekt under kulturmiljö eftersom en stor del av de berörda objekten kring E4 har stora kulturvärden, men även när det gäller landskapsbild och natur finns alltså värden. I Nordanstigs kommun finns totalt ca 6365 ha åkermark (1992) och ungefär hälften av denna är klassad som värdefull i bevarandeprogrammet. Följande objekt ligger inom ca 3 km från befintlig väg E4: Klass 1: Jättendal ( ) En av Hälsinglands bäst bevarade agrarbygder, med aktivt jordbruk och byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Mängder av fornlämningar av olika typer och åldrar finns i området. (Se även riksintressebeskrivningen ovan.) Gnarpsåns dalgång, västra delen ( ) Vidsträckt odlingsmark med stora gårdar och gott om fornlämningar. Flera äldre bebyggelsemiljöer av högt kulturhistoriskt värde. Klass 2: Vattrång ( ) Ett av socknens kulturhistoriskt mest varierande och intressanta område. Tät bymiljö med äldre gårdar, blandat med varierande bebyggelse från senare tider. Fornlämningar tyder på obruten bosättning ända sedan stenåldern i dalgången. Centrala Harmångersbygden ( ) Ålderdomlig radby med smala timmerhus kring vägen på åskrönet. Vissa gårdar är utflyttade i det omgivande odlingslandskapet. Flera generationer bostadshus och uthus finns kvar i området. I den västra delen finns rester efter bronsåldersboplatser. Lönnånger, nordvästra delen (Mellanberg) ( ) Rik fornlämningslokal vid traditionell vägförbindelse (Kyrkovägen) mellan Lönnånger och Jättendal. Bälingsjön ( ) Jordbruksbygd med lång odlingskontinuitet. Stor koncentration av förhistoriska husgrundsterrasser, rösen och 33

10 34 högar. Här finns också en ängs- och hagmark med värdefull flora. Sjön bildar kärnan i en av länets bästa fågellokaler. Gnarps diabasberg ( ) Lundartade före detta fodermarker med en mycket rik flora. På Gnarpsåsen finns flera fornlämningsrika byar. Gnarpsåns dalgång, östra delen ( ) Odlingsmark kring Gnarpsåsen med fornlämningsförekomster och byar som delvis är av äldre karaktär. Klass 3: Skarvtjär ( ) Odlingsmark på uppgrundad havsvik. Järnåldersgravar finns i området. I rapporten Historiska vägar (Lst Gävleborg 1999:11) beskrivs ett antal vägsträckor som har bevarat en traditionell utformning och har en god koppling till det omgivande kulturlandskapet. Två sträckor ligger i det berörda området: Väg 785, 786 från väg E4 Håcksta. Den gamla landsvägen genom Jättendal slingrar fram mellan byar och gårdar, följer ägogränser och topografi. Den 3 km långa vägsträckan ligger inom riksintresseområdet och utgör en viktig del i den strukturen samt miljön som helhet. Vägen är moderniserad i viss grad men har ändå kvar sin karaktär av gammal landsväg. Väg 758, Gnarp Byn. Den 3 km långa vägsträckan följer Gnarpsåns dalgång från E4, förbi kyrkomiljön och genom Gnarps gamla sockencentrum. En tidig modell av milstolpe står vid den plats där den förr så viktiga Norrstigen (vägen i nord-sydlig riktning genom Norrland) och vägen västerut mot Bergsjö möttes. Vägen utgör en typisk gammal landsvägsmiljö som följer topografin och går i trånga lägen genom bebyggelsen, bland annat genom Frästa som är en traditionell radby. Fornlämningar Fornlämningar och andra kulturlämningar berättar om de människor som levt före oss och om hur dagens samhälle vuxit fram. Fasta fornlämningar är skyddade genom kulturminneslagen. Tillstånd att flytta, ändra eller ta bort fornlämningar, till exempel i samband med ett vägbygge, utfärdas av länsstyrelsen. Som vilkor för tillståndet får länsstyrelsen ställa krav på arkeologiska undersökningar för att dokumentera lämningen eller särskilda åtgärder för att bevara den. Fornlämningarna består av allt ifrån förhistoriska gravar till fäbodlämningar och milstolpar. Eftersom bygden har varit betydelsefull under järnåldern och medeltiden finns många lämningar från dessa epoker. Riksantikvarieämbetet verkar för att fornlämningar och andra historiska spår i landskapet skyddas och vårdas på bästa sätt. Man för ett register över alla fornlämningar som hittats och genom åren har myndigheten kartlagt och registrerat nästan en miljon fornlämningar i Sverige. Följande fornlämningar är sedan tidigare kända av Riksantikvarieämbetet inom korridorerna: Raä-nr Läge Beskrivning Korridor 40 V Harsjön Plats med tradition N K Poststenen 26 V Harsjön Milstolpe N 46 Korsn Vattrång Fyndplats Korsn Vattrång Stenvalvsbro V E4 n Vattrång Röseliknande lämning Skog n Vattrång Grav N 27 NV Vattrångstjärnen Röjningsrösen N K 28 NV Vattrångstjärnen Gravröse N K 29 NV Vattrångstjärnen Förhistoriska grav N K 114 NV Vattrångstjärnen Förhistorisk grav, stensättning N K 120 NV Vattrångstjärnen Husgrundsterrass N K 2 Korsn Harmånger Milstolpe 0+ K 60 Ö E4 n Harmånger Gränssten Tennsätter Hög, borttagen Tennsätter Husgrundsterrass V E4 s Jättendal Förhistorisk grav Ö E4 s Jättendal Förhistorisk grav V E4 s Jättendal Offerkälla + minnessten 0+ 1 V E4 s Jättendal Gravfält +fångstgrop Ö E4 s Jättendal Gravfält Korsn Jättendal Fyndplats 0+ 4 Korsn Jättendal Förhistorisk grav 3 Korsn Jättendal Förhist grav 0+ 2 Korsn Jättendal Gravfält Korsn Jättendal Förhistorisk grav 103 V Jättendal Traditionell färdväg, del N K av Nordanstigen 5024 V Jättendal Fäbodlämning N K 153 V E4 n Jättendal Milstolpe V Bälingsjön Milstolpe N 5033 V Bälingsjön Bebyggelselämning 0+ K 5038 V Bälingsjön Odlingsrösen 0+ K 5039 V Bälingsjön Odlingsrösen 0+ K 5040 V Bälingsjön Odlingsröse 0+ K 135 NV Bälingsjön Bebyggelselämning 0+ K 126 Vid E4 N Bälingsjön Gränssten 0+ N K 168 N korsn Gnarp Bebyggelselämning 0+ N K 20 N korsn Gnarp Gravfält N K Ytterligare kulturhistoriska lämningar som framkom vid inventering av Nysträckningskorridoren: Inv-nr Läge Beskrivning Korridor 25 V Harsjön Gamla landsvägen Raä 40 N K och 26 ligger vid vägen 33 V Harsjön Stenåldersbosättning N K 23 V Harsjön Stenmur med gränsmärke N K 22 V Harsjön Äldre vägsträckning N K 21 V Vattrångstjärnen Stenmur N K 20 V Vattrångstjärnen Röjningsröse N K 19 V Vattrångstjärnen Bebyggelselämning N K 24 Ö Vattrångstjärnen Stenbrott N K 14 Bringsta Stenbrott N K 13 Harmånger S Övergiven odlingsmark N 32 Harmånger S Höjdrygg, järnålder-medelt N 31 Harmånger S Åker, järnålder-medeltid N 30 Harmånger N Åker, järnålder-medeltid N 12 Harmånger N Bebyggelselämning sentida N 11 Harmånger N Äldre vägsträckning N 10 Jättendal, Lunde Övergiven odlingsmark N K 9 Jättendal, Lunde Stenbrott N K 29 Sandbäcken Stenåldersbosättning N K 28 Sandbäcken Stenåldersbosättning N K 6 V Bälingsjön Stenbrott 0+ N K 5 V Bälingsjön Kolbotten 0+ N K 4 V Bälingsjön Dammvall N 3 V Bälingsjön Äldre vägsträckning N 27 V Bälingsjön Stenåldersbosättning N 1 Mellan Bäling och Övergiven odlingsmark N K Gnarp 26 Mellan Bäling och Gnarp Stenåldersbosättning 0+ N K (Fornlämningarna redovisas från söder till norr. För Nollplusalternativet har fornlämningar inom 100 m från befintlig väg räknats med. Endast ett fåtal av dessa ligger i sådana lägen att de kommer att påverkas.) Utöver de fornlämningar som fanns registrerade hos Riksantikvarieämbetet har en inventering som gjorts inom Nysträckningskorridoren visat på ytterligare lämningar. Dessa är bara översiktligt dokumenterade och flera av dem måste utredas närmare för att bestämma omfattning, värde och tidsperiod.

11 Radbyn i västra delen av Harmånger. Konsekvenser Noll Vägen ligger kvar i det läge som delvis sammanfaller med den ursprungliga Norrstigen vilken sedan långt tillbaka bundit samman byar och samhällen längs Norrlandskusten. De förändringar som gjorts genom tiderna för att tillgodose nutidens trafikbehov gör dock att E4 inte utgör någon kulturväg. Nollalternativet medför ingen direkt påverkan på kulturmiljön. Indirekt kan trafikstörningarna från E4 gradvis medföra en utflyttning från gårdarna närmast den stora vägen, vilket kan medföra en viss förändring av bystrukturerna i Vattrång och Jättendalsbygden. Fornlämning 26 från inventeringen samt några kända fornlämningar ligger tätt intill befintlig väg och kan komma att förstöras under byggtiden om inte försiktighet iakttas. Nollplus Liksom i nollalternativet ligger vägen kvar i dagens sträckning. Med den moderna utformningen finns det dock inte mycket som för tankarna till den ursprungliga landsvägen. Genom breddningar och kurvrätningar som både genomförts i detta vägprojekt och tidigare ombyggnader har gårdsmark och jordbruksmark tagits i anspråk samtidigt som vissa byar delats i två halvor av den stora genomfartsvägen. Trafiksäkerhetsåtgärder såsom mitträcken och stängda utfarter gör att E4 ytterligare fjärmar sig från den omgivande kulturmiljön och att traditionella rörelsemönster lokalt ändras. Enstaka fornlämningar kan behöva flyttas eller tas bort. Bland annat är det troligt att vissa milstenar måste flyttas för att skapa utrymme för vägen. En ombyggnad av korsningen med väg 307 i Jättendal sker inom riksintresseområdet för kulturmiljö där flera viktiga fornlämningar finns nära vägen. Förutsatt att ombyggnaden genomförs med hänsyn till detta bedöms påverkan på riksintresset bli liten. Det är endast området närmast befintlig E4 som påverkas och eftersom detta område redan är påverkat av vägen bedöms konsekvenserna som små. I övrigt sker ingen förändring av kulturmiljön. Nysträckning Om vägen dras i en helt ny sträckning skapas nya rörelsemönster och nya entréer till byarna via de anslutningar som byggs. Vägen gör också stora intrång i miljöer som tidigare inte berörts av någon större väg. Samtidigt kan den befintliga vägen minskas i skala och åter bli en liten landsväg som ringlar genom byarna utan att orsaka några större störningar. Detta ger olika konsekvenser för olika delar av sträckan: I Vattrångsbygden blir påverkan måttlig. Den nya vägen kan ge ett visst intrång i odlingsmarkens östra del men påverkar inte bygdens kärnområde. Byn kan även fortsättningsvis anslutas via dagens väg som kopplas till nya E4 söder och norr om byn. Befintlig E4 kan minskas i skala och anpassas till bymiljön. Flera förhistoriska gravar och andra fornlämningar ligger inom den västra delen av nya korridoren och det är troligt att någon enstaka av dem påverkas om inte alternativet att gå öster om Vattrångstjärnen väljs. Harmånger passeras i en ny västlig korridor vilken ligger nära den traditionella radbyn och splittrar upp Nordanås mer spridda jordbruksbebyggelse. Odlingsmarken i dalgången kring Harmångersån blir starkt påverkad av nya E4. Endast enstaka kända fornlämningar finns i området men platsen har en lång tradition som tyder på att många lämningar kan finnas dolda eller att de utplånats av jordbruksverksamheten. Under inventeringen fann man tre platser som kräver fördjupad utredning och även några mer sentida lämningar. Själva tätbebyggelsen i Harmånger blir bättre sammanhållen än tidigare genom att den stora trafikleden flyttas västerut så att trafikens barriäreffekter minskar. Samtidigt kan man befara att näringslivet i Harmånger påverkas negativt av att antalet förbipasserande minskar, vilket indirekt även kan påverka byn genom att dess verksamheter utarmas. Påverkan på fornlämningar och andra objekt av kulturvärde bedöms bli liten medan påverkan på helhetsmiljön med odlingsbygden bedöms bli stor i detta område. I passagen av Jättendal är det främst skogsmark som berörs. Genom den nya vägen kommer rörelsemönstren att ändras något. En ny trafikplats vid väg 307 leder i trafik till de lokala vägarna i Jättendal. Eftersom utrymmet kring befintlig E4 är mycket trångt med många direktutfarter från omkringliggande gårdar bedöms det vara positivt för kulturmiljön att trafikleden flyttas till ett läge utanför den riksintressanta kulturbygden. Ett flertal fornlämningar finns inom korridoren och kan komma att beröras. Vid Bäling ligger dagens E4 mitt i den fornlämningsrika jordbruksmarken intill sjön. Den nya sträckningen förläggs till en i stort sett obebyggd skogsmark. En milstolpe och en äldre vägsträckning kan påverkas, liksom områdena 2 till 6 i inventeringen och ett läge för fördjupad utredning. Att den nya vägen på en mycket lång sträcka förläggs till skogsmarken medför att trafikantens kontakt med kulturlandskapet försämras. På sträckan förbi Gnarp ligger alternativ Nysträckning i samma korridor kring befintlig väg som övriga alternativ och påverkan på kulturmiljön bedöms bli mycket liten, trots närheten till de inventerade områdena 1 och 26. Från nya E4 kommer trakten att upplevas som en obefolkad skogsbygd eftersom man inte har någon visuell kontakt med vare sig Vattrång, Jättendal eller Bäling. Kombination Kombinationsalternativet är framtaget för att försöka ta vara på de positiva bitarna av både Nollplus och Nysträckning, utan att slösa på resurser. För kulturmiljön innebär detta alternativ en medelväg som till stor del ger samma konsekvenser som Nysträckning, men där den okänsliga passagen av Harmångersbygden undviks. Passagen av Vattrång och Jättendal medför alltså samma konsekvenser som Nysträckning, förutom att de något enklare korsningslösningarna lokalt kan medföra vissa skillnader. I Bäling sammanfaller Kombination med korridoren för Nollplus vilket kan påverka enstaka fornlämningar, huvudsakligen rester av odlingsrösen. I Harmånger medför den nya planskilda passagen längs befintlig sträckning både positiva och negativa konsekvenser. En negativ effekt är att två gårdar som ingår i radbyns kulturmiljö påverkas av markintrånget och det finns risk för att det södra huset på sikt förfaller då det inte längre kan användas som bostad. Förändringarna medför små negativa konsekvenser för Harmångers helhetsmiljö eftersom vägområdet mellan radbyn och byn i övrigt (med kyrkan och andra viktiga byggnader) breddas något. Denna barriär motverkas dock av att E4 sänks och en planskild byväg anläggs, vilken återförenar de båda sidorna av byn på ett effektivt sätt. Kombinationsalternativet medför ingen påverkan på odlingslandskapet väster om Harmånger. Tänkbara anpassningar/åtgärder Nollplus I detta alternativ måste man göra noggranna avvägningar av hur högt kulturmiljön ska prioriteras i enskilda fall eftersom många trafiksäkerhetsåtgärder och boendemiljöåtgärder är negativa för kulturmiljön. Det kan röra sig om inlösen av bullerstörda hus som har en lång tradition 35

12 på platsen, eller borttagning av utfarter som nyttjas för kommunikation inom byn eller för jordbruket. Det är mycket svårt att hitta trafiksäkra lösningar som inte är negativa för den lokala kulturmiljön. Anpassning av vägens sidoområden, utformning av bullerskydd m.m. ska utformas med hänsyn till landskapet och kulturmiljön. Milstolpar och gränsstenar som eventuellt måste flyttas kan ges nya väl synliga platser vid vägkanten.för att få flytta eller ta bort fornlämningar nära vägen krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt Kulturminneslagen. Länsstyrelsen kan som vilkor för tillståndet ställa krav på arkeologiska undersökningar eller andra åtgärder för att bevara den. Nysträckning Genom detaljinpassning av väglinjen kan betydelsefulla fornlämningar sparas. I passagerna av dalgångar med odlingsmark är detaljinpassningen av linjen särskilt viktig för att helhetsupplevelsen av odlingslandskapet inte kraftigt ska försämras. Särskilt viktigt är detta i Harmånger. I skogsmarken är det positivt för bygden som helhet om vägen anpassas till skogsbrukets behov av tillgänglighet och annat. Vägen bör utformas så att man som trafikant åtminstone kan få glimtar av odlingsbygderna som passeras. Följande åtgärder bedöms preliminärt för fornlämningarna: Dokumenteras: Raä Inventering - 4, 12, 19. Undersöks: Raä , 28, 120, 27. Inventering Fördjupad utredning: Inventering Kombination För de sträckor som följer befintlig väg gäller samma anpassningar som i Nollplus och motsvarande gäller för Nysträckning. I passagen av Harmånger bör vägområdet minimeras, till exempel med hjälp av stödmurar, så att påverkan begränsas till ett så smalt område som möjligt. Framförallt den norra av de två gårdar som påverkas är i gott skick och huset bör kunna bevaras om passagen utformas på rätt sätt. Även det södra huset i radbyn kommer kunna stå kvar men hamnar mellan påfartsrampen och vägen vilket gör det tvivelaktigt som bostadshus. För den visuella upplevelsen av kulturmiljön kan det vara betydelsefullt att lokalvägens bro utformas så pass plant att man kan se över från den ena sidan till den andra. Detta går endast under förutsättning att E4 kan ligga så djupt ner i åsen att fritt utrymme skapas under bron. Radbyn i Harmånger. 36

13 7.5 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Skogsvidderna erbjuder goda möjligheter att komma ut i naturen, antingen man vill åka skidor, plocka svamp, jaga eller bara hitta en ostörd plats för rekreation. I det öppna odlingslandskapet finns mycket vackra områden att röra sig i och många boende har möjlighet att ta en ridtur eftersom det finns gott om hästar vid gårdarna. Enkla badplatser finns vid vissa av sjöarna men sommartid lockar även havets badstränder som ligger cirka en mil öster om E4. Havet är en given magnet sommartid för turism och fritidsboende medan man i inlandet får vara mer kreativ för att locka till sig turister och skapa arbetstillfällen. I Nordanstig förekommer verksamheter som erbjuder turer på islandshästar, vildmarksäventyr, skoteråkning m.m. Dessutom finns lokal föreningsverksamhet inom idrott, friluftsliv, fågelskådning och annat. I området kring E4 finns inga särskilt betydelsefulla målpunkter eller områden som är upekade som viktiga för friluftslivet. Det används mest för vardagsrekreation nära boendet. Konsekvenser Noll Möjligheterna till rekreation och friluftsliv påverkas inte. Nollplus Barriäreffekterna på E4 ökar vilket kan medföra viss negativ påverkan på tillgängligheten till naturområden. Konsekvenserna av detta bedöms bli mycket små. Nysträckning Tidigare ostörda skogsmarker blir påverkade av den nya vägen. Detta kan påverka de lokala förutsättningarna för rekreation, jakt m.m. vilket främst påverkar de boende utmed vägkorridoren. Strövområden och jaktmarker delas upp i mindre delar. Det tar längre tid att nå från bostaden ut i ostörd natur eftersom bullerspridningen i området blir större. Den nya vägen blir också en markant barriär i naturen som begränsar rörelsefriheten både för människor och djur. Branta vägbankar, mitträcken och viltstängsel är faktorer som, vid sidan av trafikfaran, utgör hinder i skog och mark. Även i öppet landskap är vägen ett hinder för friluftslivet, även om åkermarken inte får beträdas under stora delar av året. Skoterkörning, längdskidåkning och ridning är exempel på aktiviteter där utövarna måste finna nya vägar då traditionella rörelsemönster bryts. Inom hela utredningsområdet finns gott om naturmarker att röra sig i. Här är Bälingsjön som har ett rikt fågelliv. Kombination Konsekvenserna blir i stort sett lika som för Nysträckning, men berör ett något mindre område eftersom befintlig väg nyttjas vid Harmånger och Bäling. Tänkbara anpassningar/åtgärder Generellt för alla alternativ bör tillgängligheten till naturmarkerna för de boende i området ses som en viktig aspekt. Vägens barriäreffekter kan motverkas genom att enkla passager ordnas i viktiga stråk och utan alltför långa mellanrum. Dessa kan utformas som planskilda passager eller öppningar i räcken beroende på vägens karaktär. 37

14 7.6 Boendemiljö och barriärer Förutsättningar Området med sina stora skogar och kulturbygder erbjuder många fina kvaliteter för boendemiljön. Många gårdar ligger mycket vackert i odlingsmarkerna och i de tätbebyggda områdena finns närhet till viss service, handel och sociala funktioner. Det finns också brister för många är avstånden stora till arbetsplatser och skolor. Tillgången på större livsmedelsbutiker och olika specialvaror är mycket begränsad. Flertalet boende är beroende av tillgång till bil eftersom bebyggelsen är utspridd och kollektivtrafiken begränsad. Väg E4 utgör därför en viktig livsnerv för bygden eftersom det är via denna väg man når till flertalet av de större målpunkterna i omgivningen. Samtidigt orsakar trafiken på E4 buller och barriäreffekter för de boende runt omkring. Vägen skär ganska okänsligt rakt igenom vissa av byarna och skärmar därmed av en del av bebyggelsen. Med den utformning E4 har idag går den att korsa nästan var som helst, men riskerna med trafiken som passerar i hög hastighet medför ändå barriärer. Mindre barn kan t.ex. inte tillåtas korsa vägen ensamma för att hälsa på vänner och det kan vara svårt att hinna över vägen för exempelvis långsamtgående jordbruksmaskiner. Det är inte bara E4 som orsakar barriärer. Järnvägen Ostkustbanan som går i samma riktning, huvudsakligen längs vägens östra sida, utgör en betydande barriär. Säkra passager av järnvägen finns endast genom enstaka vägportar och tågtrafikens hastigheter är mycket höga. Bland annat i Bäling finns gårdar som ligger inklämda mellan de två stora trafikstråken och därmed till stor del är avskärmade från omgivningarna. Det stora kraftledningsstråket utgör ingen märkbar barriär eftersom det är lätt att passera under ledningarna. Däremot skapar kraftledningarna en begränsning för bostadsbebyggelsens utbredning i vissa områden. Buller och vibrationer, som ju påtagligt kan påverka boendemiljön, behandlas i separata kapitel i denna miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvenser Noll En gradvis ökning av både biltrafiken och tågtrafiken i framtiden medför ökade störningar och barriäreffekter för de som bor nära E4. Nollplus Ombyggnaden av E4 innefattar även vissa åtgärder för att motverka dåliga boendemiljöer. Vägens utformning med mitträcken m.m. medför ökade barriäreffekter. Framtidens trafikökningar bidrar ytterligare till störningar för dem som bor nära E4. Nysträckning Enstaka hus och gårdar kommer i konflikt med den nya vägsträckningen och kan (om de inte löses in) få en försämrad boendemiljö. Utmed befintlig väg får ett stort antal bostäder en förbättrad boendemiljö med minskade störningar. I Harmånger ligger skolan tätt intill nuvarande E4 vilket medför att barnen får en betydligt förbättrad miljö när trafiken flyttas till den nya vägen. Kombination Enstaka hus och gårdar kommer i konflikt med den nya vägsträckningen och kan (om de inte löses in) få en försämrad boendemiljö. Utmed befintlig väg får ett stort antal bostäder en förbättrad boendemiljö med minskade störningar. I Harmånger minskas barriäreffekterna och olycksriskerna genom den planskilda korsningen. Trafikbuller och andra störningar kvarstår men dämpas något genom att väg E4 sänks ned. Tänkbara anpassningar/åtgärder Utöver bulleråtgärder, som beskrivs i kapitel 7.8 Buller, så är det främst åtgärder för att minska barriäreffekter och förbättra trygghet som kan förhöja kvaliteten på boendemiljön. Även tillgängligheten till lokala målpunkter såsom affärer eller grannar påverkar boendemiljön. Oavsett val av alternativ bör därför stor vikt läggas vid att skapa ett fungerande och trafiksäkert lokalvägnät med god kollektivtrafikförsörjning trots att antalet utfarter på E4 minskar kraftigt. Tillgängligheten till skogs- och jordbruksmark är också av väsentlig betydelse för de boende. 38

15 7.7 Sociala aspekter Förutsättningar Så som tidigare sagts är E4 livsnerven som löper genom bygden. Många som bor längs sträckan bor här just för att det är möjligt att kombinera natur och landsbygd med goda kommunikationer och därmed närhet till större orters utbud av service, nöjen, utbildning och arbeten. Vägen har också stor betydelse för de som är verksamma inom det lokala näringslivet. Kundunderlaget för butiker och bensinmackar ökar med den förbipasserande trafiken. Fördelarna för näringslivet uppvägs av nackdelarna som kan upplevas i boendemiljön. Att bo med en stor väg nära inpå kan vara både oroande och farligt. Förutom buller, vägdamm och andra bieffekter finns en ängslan för att barn eller husdjur ska springa ut i vägen. Hur vägen ligger i landskapet har man idag vant sig vid. Rörelsemönster och vanor är anpassade till den barriär som vägen utgör. En ny väg på en ny plats tar tid att vänja sig vid och är ofta förknippad med negativa känslor hos de närboende eftersom omtyckta platser och vyer påverkas. Konsekvenser Noll Nollalternativet innebär att alla problem och brister som finns med dagens E4 kommer att finnas kvar. Människorna som bor nära vägen kommer fortfarande att ängslas och störas av trafiken. Att vägen går i oförändrad sträckning innebär också att alla områden som idag inte störs av vägen kommer att vara ostörda även framöver, förutsatt att trafikmängden inte ökar så mycket att de störs av buller eller annan påverkan. Invanda rörelsemönster kan fortsätta att användas och uppskattade platser kommer att finnas kvar. En väg i oförändrad sträckning är positiv för näringslivet som då inte behöver göra några åtgärder för att behålla sina kunder. För de som pendlar till arbete och skola innebär alternativet att resvägen kommer se ut precis som idag. Nollplus Då vägens standard förbättras och den utrustas med mitträcken ökar dess barriäreffekt för de som är vana att kunna korsa vägen. Människorna som bor nära vägen kommer fortfarande att ängslas och störas av trafiken. Den förstärkta barriären och intrången i enskilda fastigheter för att kunna höja vägstandarden medför en negativ påverkan på livsmiljön för närboende. På landsbygden utgör ju stora vägen ofta händelsernas centrum och länken till möten mellan grannar, men när vägstandarden blir så hög och trafiken blir så intensiv att den inte längre kan nyttjas av gående, mopedister etc. får den motsatt effekt och blir som en vägg som splittrar upp byarna i två separata delar. Bostadshus tvingas byta framsida och vända sig bort från vägen. Detta kan vara av stor betydelse för vissa personer medan andra knappt berörs alls. Störst bedöms påverkan bli för människor som är mer bundna till hemmet och närmiljön, såsom barn och äldre personer. En väg i oförändrad sträckning är positiv för näringslivet som då inte behöver göra några åtgärder för att behålla sina kunder. Den ombyggda vägen medför kortare restider för de som pendlar till arbete och skola. Nysträckning Då vägen dras i ny sträckning kommer ny mark att tas i anspråk. Områden som tidigare varit opåverkade kommer att störas. För dem som idag bor nära E4 innebär flytten av genomfartstrafiken att boendemiljön blir lugnare. Det innebär också att de får lättare att röra sig i omgivningen, både att korsa vägen och att röra sig längs med den, till fots, med cykel, rullskidor eller moped. Störst blir den positiva konsekvensen för Vattrång, Harmånger och Jättendal som idag delas av vägen i två halvor och där många måste korsa E4 dagligen. En negativ konsekvens för de som idag har direktutfart till E4 kommer bli att de får en något längre resväg till arbete eller skola, men då de väl kommit ut på den nya vägen kommer resan att gå snabbt och lätt. De som inte bor vid E4 idag men som kommer att få vägen nära inpå sig kommer att märka av den största skillnaden. Omtyckta platser i omgivningen förändras, invanda rörelsemönster bryts, platser och personer som idag är lättbesökta kommer vara svåra att nå. Trädgårdar och bostäder påverkas av buller och vägdamm från trafiken. Lokala jord- och skogsbrukare kan behöva planera om sin verksamhet för att den ska fungera då mark tagits i anspråk för vägen och splittrats upp. Närheten till nya E4 kommer i allmänhet inte att innebära en höjd tillgänglighet för de närboende eftersom antalet utfarter på den nya vägen minimeras av trafiksäkerhetsskäl. Därför kan man anta att flertalet av de som bor närmast nya E4 kommer att uppleva vägen som en negativ förändring av deras livsmiljö. De som bor längre bort från vägen och därmed inte störs i hemmet lägger antagligen större vikt vid de positiva aspekterna med en snabbare och säkrare resväg till närliggande tätorter. Handeln och näringslivet kommer också att påverkas negativt av det ändrade trafikflödet. För att kunna behålla verksamheten blir förmodligen bensinmacksägare tvungna att flytta efter ut till den nya vägen och underlaget för livsmedelshandel, kioskverksamheter etc minskar betydligt vilket kan leda till en negativ utveckling av tillgången på handel och service. Till följd av detta minskar tillgången till butiker och service inne i samhällena, för äldre och rörelsehindrade kan de bli svåra att nå. Störst fara för detta finns inne i Harmånger eftersom utbudet är störst där idag. Ett minskat utbud kan också påskynda en utflyttningstrend från berörda områden. Kombination Den största skillnaden mellan Nysträckning- och Kombinationsalternativen är att Kombinationsalternativet ligger kvar inne i Harmånger. För att minska påverkan från trafiken föreslås en planskild korsning inne i samhället så att det går att korsa E4 på ett säkert sätt, både för skolbarn och andra. Att vägen ligger kvar inne i samhället är positivt för de näringsidkare som är beroende av tillresta kunder. En källa till oro är att vägen går så nära skolan i Harmånger. Oron gäller både bullerstörningar, trafiksäkerhetsrisker för barn som genar över E4 och risken för att fordon kan köra av vägen och hamna på skolgården intill. För att livsmiljön i Harmånger ska påverkas positivt är det mycket viktigt att utforningen av E4 görs med stor hänsyn till byns behov av en avvägning mellan avskärmning och tillgänglighet till vägen. För att näringslivet ska kunna fortleva är det av stor vikt att det finns fungerande och väl synliga av- och påfarter från E4 i centrala Harmånger. Om vägen ges en låg profil och skärmas av från skolgård m.m. med bullervallar och andra åtgärder kan man samtidigt både öka säkerheten (minskad risk för avåkning eller människor som genar över vägbanan), minska störningarna (dämpat buller och ljusstörningar) och förbättra byns interna kommunikationer (en lättillgänglig bro som knyter samman den gamla radbyn med byns centrum). Detta kan medföra en positiv utveckling för Harmånger som helhet eftersom det ger goda förutsättningar till att forsätta utveckla byns verksamheter och man undviker en uppsplittring av den omgivande jordbruksbygden. Tänkbara anpassningar/åtgärder Valet av alternativ kan vara av stor vikt för de sociala aspekterna. Kombinationsalternativet bedöms vara mest positivt utifrån denna aspekt men detta förutsätter att vägens utformning i Harmånger planeras väl. Generellt i alla alternativ är en utformning som motverkar barriäreffekter och uppsplittring av såväl boendemiljöer som jordbruk, skogsbruk och andra verksamheter av stor betydelse för de sociala aspekterna. 39

16 Buller Förutsättningar Bedömningsgrunder och riktvärden Buller är, framförallt i och kring större tätorter, ett stort folkhälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. I Sverige används två olika störningsmått vad gäller bland annat trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett medeldygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån då exempelvis en långtradare passerar. Trafikbullernivån mäts i decibel (dba) och skalan är logaritmisk. Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor så ökar ljudnivån med 3 db. På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 db högre/lägre ekvivalent ljudnivå. När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan följande anges: 3 db upplevs som en knapp hörbar förändring 8-10 db förändring upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet. Upplevelse av olika ljudnivåer. Tung trafik passerar på E4, vilket ger störningar för närboende i form av buller, vibrationer m.m. Vägverkets målsättning för befintlig miljö Riktvärden för bostadsbebyggelse enligt nedan är antagna av riksdagen och således bindande när åtgärder vidtas. Allmänt gäller för samtliga riktvärden att hänsyn skall tas till vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vägverkets långsiktiga mål vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad är att utomhusnivåer begränsas till 55 dba och inomhusnivåer begränsas till 30 dba ekvivalent bullernivå och 45 dba maximal bullernivå nattetid. Det betyder att uteplatser och balkonger om möjligt bör åtgärdas i första hand. Att åtgärda hela utomhusmiljön är ett mål som normalt kommer i andra hand. Som kortsiktigt mål gäller att åtgärda befintliga fastigheter med ekvivalenta bullernivåer överstigande 65 dba utomhus vid fasad. Åtgärderna bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 dba ekvivalentnivå och 45 dba maximalnivå. Beräkning Bullerberäkningarna i denna vägutredning och MKB har utförts med hjälp av Trivectors beräkningsprogram Buller väg 8.6. Den utför beräkning enligt nordisk beräkningsmodell. Modellen finns redovisad i Vägtrafikbuller, nordisk beräkningsmodell, reviderad, 1996, rapport (4653.). Underlag till bullerberäkningarna är information om terrängens utseende, trafikmängd, hastighet, andel tung trafik mm. I beräkningarna har antal boende per hushåll uppskattats till i genomsnitt tre personer. Nuvarande förhållanden På sträckan söder om Harmånger och norr om Jättendal riskerar bostadshus som ligger inom ca 70 m från vägmitt att utsättas för bullernivåer överstigande 55 dba. Genom Harmånger och norr ut till Jättendal är motsvarande område ca 80 m från vägmitt. Bullernivåer vid Harmångers skola ligger i dag på ca 58 dba ekvivalent bullernivå utomhus vid skolans fasad. Flera fastigheter på sträckan mellan Kongberget och Gnarp med bullernivåer över 65 dba ekvivalentnivå har erbjudits bullerdämpande åtgärder. Konsekvenser Översiktliga bullerutbredningskartor redovisas som en bilaga till MKB-rapporten. Noll I nollalternativet ökar trafikbelastningen på redan störda områden. Idag bedöms ca 264 personer vara utsatta för bullernivåer över 55 dba. Den ökande trafikbelastningen fram till år 2010 ger en ökning av trafikbullret med ca 1 dba. Ökningen innebär att ytterligare ca 10 personer utsätts för buller över 55 dba. Ökningen av antalet störda personer sker där vägen ligger nära bebyggelse som genom Harmånger och Vattrång, förbi Jättendal och Bäling. Alternativet passerar Harmånger skola på nära håll. Skolan är redan idag bullerstörd och störningarna kommer att öka enligt resonemanget ovan. Nollplus Alternativet innebär endast liten skillnad jämfört med Nollalternativet. Vägåtgärden innebär endast några mindre profiljusteringar. På sträckor där alternativet har en sänkt profil jämfört med nuvarande nivå kommer bullerutbredningen att minska, och öka där vägen höjs jämfört med nuvarande väg. Alternativet innebär ingen märkbar förändring i antal som utsätts för vägtrafikbuller över 55dBA. Se även konsekvenser för Harmånger skola under Nollalterntivet. Nysträckning Nysträckningsalternativet innebär att 135 personer färre än i Nollalternativet utsätts för vägtrafikbuller över 55dBA. Enstaka boende som idag har en ostörd miljö kommer att påverkas, men många utmed befintlig väg får en betydligt bättre situation. Kombination Kombinationsalternativet innebär att 120 personer färre än i Nollalternativet utsätts för vägtrafikbuller över 55dBA. Enstaka boende som idag har en ostörd miljö kommer att påverkas, men många utmed befintlig väg får en betydligt bättre situation.

17 Se även konsekvenser för Harmånger skola under Nollalterntivet. Eftersom alternativet passerar Harmånger i en lång skärning kommer störningarna att bli mindre än i alternativ Noll och Nollplus. Tänkbara anpassningar/åtgärder I alternativen Noll och Nollplus kan bullernivåer för fastigheter på sträckan genom Vattrång och Jättendal minskas genom avskärmning med bullerplank eller vallar. På sträckan har några fastigheter redan fått åtgärder i form av bullerplank. Enskilda bostadshus kan skyddas från buller genom att uteplatser skyddas med bullerplank och husen ges förbättrad bullerdämpning genom t.ex. byte eller komplettering av fönster. Alternativen Nysträckning och Kombination är att betrakta som nyproduktion och därmed ska gällande riktvärden hållas inom samtliga fastigheter. Detta uppnås med åtgärder som utformas i samråd med de fastighetsägare som berörs under framtagandet av arbetsplanen. Det kan handla om bättre isolerande fönster, bullervallar eller plank mot vägen eller runt trädgårdens uteplats. De bostäder som ligger så nära vägen att riktvärdet inte kan nås kommer att lösas in av Vägverket. Om alternativ Nollplus eller Kombination väljs kommer behövliga åtgärder att utföras för Harmångers skola. Utformningen blir något olika beroende på vilket alternativ som väljs men oavsett utformning kommer riktvärdena att klaras. En bullervall utmed bollplanen som ligger mellan skolbyggnaderna och E4 kan sänka bullernivån från 58 dba vid skolans fasad till ca 52 dba. Utemiljön i området mellan skolan och vägen (bollplanen) förbättras markant med en bullervall. Ekvivalent bullernivå sänks från 68 dba till mellan 52dBA och 54 dba. 7.9 Vibrationer Förutsättningar Bedömningsgrunder och riktvärden Vägtrafik kan orsaka störande vibrationer i närliggande byggnader om vägen går på lera eller andra vibrationskänsliga jordarter. Speciellt tunga fordon kan orsaka vibrationsstörningar genom att resonans kan uppkomma, om vibrationernas frekvens sammanfaller med byggnadernas egenfrekvenser. Vibrationsnivåerna i byggnader beror dels på trafikens storlek, hastighet och fordonens utformning, dels på markförhållanden mellan väg och byggnad, dels på vägens grundläggning, konstruktion och ytstandard. Det finns inga gränsvärden eller riktvärden för vibrationer från vägtrafik. I svensk standard SS anges komfortkriterier för vibrationer i byggnader. Måttliga störningar anses kunna uppkomma redan vid uppfattbarhetsgränsen för vibrationer (0,1-0,3 mm/s). I intervallet 0,4-1,0 mm/s kan man förvänta sig enstaka störningar och klagomål. Vid vibrationsnivåer över 1,0 mm/s kan man förvänta sig mer allmänt förekommande störningar och klagomål från de boende. Tysk DINstandard anger att det föreligger risk för skador på byggnader vid vibrationsnivåer över 5 mm/s vid 10 Hz, samt att under 2 mm/s förekommer normalt inte skador i byggnader av normal standard. Enligt ISO 2631 är uppfattbarhetsgränden enda säkra undre gränsen, om man vill undvika störande vibrationer. Detta gäller normal trafik. För tillfällig verksamhet, som exempelvis under byggtiden, kan högre nivåer godtas. Vibrationsstörningar går inte att beräkna med samma noggrannhet som buller. I stället kan uppskattningar om hur vibrationskänsliga områden är utifrån geologisk information. Riskzoner utgörs av områden med finkorniga jordarter. Inom utredningsområdet förekommer sådan terräng främst i områden som ligger i anslutning till jordbruksmark under högsta kustlinjen (dvs har legat under havets yta efter sista istidens slut). Nuvarande förhållanden Befintlig väg på sträckan Kongberget och Gnarp ligger till allra största delen grundlagd på morän eller berg. Sträckan passerar både berg, morän och finjordspartier. Vid passage av finjordspartier går vägen till största delen på bank vilket medför att banken minskar eller förhindrar spridningen av vibrationerna till de finkorniga jordarna. Risken för spridning av vibrationer blir liten. Konsekvenser Noll Tillväxt i trafiken ger teoretiskt en något större risk för vibrationsspridning. Avståndet till bostäder är dock så långt att inga problem befaras. Alternativet innebär ingen märkbar förändring jämfört med nuläget Nollplus Alternativet innebär en viss höjning av hastigheten på vägen. I samband med ombyggnaden kommer vägen att bli jämnare och därigenom genererar trafiken mindre vibrationer. Totalt sett kommer därför alternativet endast att innebära minimala förändringar mot det bättre jämfört med Nollalternativet. Nysträckning Vägen kommer till största delen att grundläggas på berg och morän och det förväntas inga vibrationsproblem. Vägsträckningen passerar ett finjordsområde strax söder om Harmånger som har dålig bärighet. Norr om Harmånger passeras ytterligare några finjordsområden varav ett har dålig bärighet. Den jordbruksmark som passeras består av relativt fasta finjordar varför det inte kommer att innebära någon risk för ökad spridning av vibrationer då befintlig väg breddas. Vid passage av området med dålig bärighet kommer breddningen av vägen att grundläggas på fast botten efter urgrävning av torv och lera. Denna grundläggning innebär att vibrationer inte sprids till omkringliggande områden. Kombination Förutsättningarna är ungefär lika som för Nysträckning. Liksom i övriga alternativ förväntas inga vibrationsproblem. Tänkbara anpassningar/åtgärder Där vägen grundläggs på vibrationskänslig mark kommer förstärkningsåtgärder i form av urgrävning att göras. Denna typ av åtgärd kommer att minimera vibrationsspridningen Luftföroreningar Förutsättningar Bedömningsgrunder och riktvärden Luftföroreningar från vägtrafiken medför en lång rad problem på olika nivåer. Globalt är problemet främst risken för klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid och andra s.k. växthusgaser. Vägtrafiken svarar för en betydande och ökande andel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Regionalt orsakar vägtrafiken bl.a. övergödning och försurning genom utsläpp av bl.a. kväveoxider. Sverige är ett av de länder i Europa som påverkas mest av försurande nedfall, eftersom vår berggrund är fattig på kalk, som neutraliserar det sura regnet. Lokalt påverkas människors hälsa av ett stort antal komponenter i bilavgaserna. Däribland kan kväveoxider ge besvär med andningsvägarna och partiklar samt s.k. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) kan öka risken för cancer. Många av miljökonsekvensnormerna (MKN) är satta som sk. 98-percentiler vilket innebär att minst 98% av tiden skall mätvärdena vara under MKN och högst 2% av tiden får mätvärdena vara över MKN. Miljökvalitetsnormer för halten av kväveoxider i luften anges för kvävedioxid, NO2. Totala utsläppsmängder anges som kväveoxider,nox. 41

18 42 Befolkningens exponering Befolkningen i en tätort exponeras för luftföroreningar i olika situationer - i bostaden, på arbetsplatsen, i trafiken etc. Dosen påverkas bl.a. av haltnivån och exponeringstiden. Haltnivån som enskilda personer exponeras för är sammansatt av en bakgrundshalt och ett lokalt bidrag exempelvis från trafiken på en närliggande väg. Bakgrundshalten är sammansatt av bidrag från andra vägar och från andra källor. En del av luftföroreningarna kommer från avlägsna källor och omvandlas under transporten i atmosfären till andra föroreningar. Exponeringsgraden påverkas därför av var utsläppen sker. Medför utformningen att utsläppen i större grad sker i befolkningstäta delar med hög bakgrundshalt blir den samlade dosen större än om motsvarande utsläpp sker där befolkningstätheten är glesare. Nuvarande förhållanden Nedsmutsning och luftföroreningar från trafiken är ett problem som behöver åtgärdas i hela landet. På sträckan Kongberget - Gnarp är E4 den enda större trafikleden i området och halten av luftföroreningar är inget omedelbart problem. Mätningar har inte genomförts utmed de sträckor av E4 som ingår i denna utredning. Kvävedioxid De totala utsläppen av kvävedioxid (NOx) har minskat under senare år. Det samma gäller halter av kvävedioxid som under senare år minskat till följd av ökad andel katalysatorbilar. På landsbygden där bakgrundsnivåerna är lägre än i tätorten och meteorologiska förhållanden är mera gynnsamma ligger halterna av kvävedioxid betydligt under redovisade gränsvärden. Beräkning visar att halten av kvävedioxid ligger mellan 7 och 5 µg/m³ på avstång 25 till 100 meter från vägen dvs under normen 40 µg/m³ för årsmedelvärde. Halten ligger under lägsta utvärderingströskel för dygnsmedelvärde (10µg/m³ ). Även värden för dygn och timmedelvärden ligger under lägsta utvärderingströsklar, 98-percentil dyggnsmedelvärde (36µg/m³ ) och 98-percentil timmedelvärde (54µg/m³ ). Svaveldioxid Svaveldioxidutsläppen har minskat kraftigt i hela landet 1970-talet. Utsläppen kommer endast till liten del från biltrafiken. Halterna utmed den aktuella sträckan förväntas ligga väl under gränsvärdet. Bly Utsläpp från biltrafiken har minskat drastiskt sedan inblandning av bly i bensin praktiskt taget upphört. Inga mätvärden finns redovisade för den aktuella sträckan, men torde ligga väl under gränsvärden. Alternativ Nox CO2 HC SO2 Partiklar Noll 72 27,5 54 0,40 1,80 Nollplus ,7 55 0,40 2,10 Nysträckning ,42 2,00 Kombination ,42 1,50 Mängder luftföroreningar i ton per år från trafiken på vägnäten. Partiklar Tillskottet från vägtrafikens avgasutsläpp är enligt SMHI och IVL mycket liten. Ansamling och uppvirvling av finkorningt stoft från vägytan kan ge höga halter partiklar i luften vid torr väderlek. Det är dock mycket svårt att bedömma exakt hur detta påverkar halten av partiklar i luften, vid en väg på landsbygden där luftomsättningen är god. Studier av partikelhalter har mestadels gjorts i stadsmiljö med sina speciella förhållanden som inte direkt kan jämföras med landsbydsförhållanden. Uppskattning med hjälp av nomogram från SMHI som använder vissa stadsbaserade värden som ingångsparrametrar visar att halten kommer att ligga mellan 10 och 11,3 µg/ m³ som årsmedelvärde på avstånd mellan 25 och 100 m från vägmitt. Detta är under miljökvalitetsnormen 40 µg Även dygnsmedelvärdet ligger under miljökvalitetsnormen 50 µg/ m³ för dygnsmedelvärde (90-percentil). Halten för timmedelvärde ligger enligt beräkningsmetodiken på 36,9 till 32 µg/ m³ vilket är över övre utvärdeingströskeln 30 µg/ m³. Det skall dock noteras att bakgrundshalten i norrland ger timmedelvärden mellan 30,4 och 32,7 µg/ m³. Vid värden över utvärdeingströskeln rekomenderas det att mätningar görs. Konsekvenser Noll Halter av NO2 och CO i luft minskar något i förhållande till nuläget då bilparken förväntas få förbättrad reningseffekt än i nuläget. Denna förbättring är inte alternativberoende och beskrivs därmed inte i utredningsalternativen. På denna del av E4 förekommer sällan eller aldrig trängselproblem. Detta innebär att trafikrytmen är jämn trots den relativt sett låga vägstandarden. Vid jämn trafikrytm ger låga hastigheter lägre utsläppsmängder än högre hastigheter. Utsläppsmängder NO2 och CO och CO2 kommer därmed att vara lägre för nollalternativet än för övriga utredningsalternativ eftersom dessa kommer att få högre medelhastighet än nollalternativet. Beräknade totala utsläpp för prognosår 2010 redovisas i tabell här intill. Nollplus Halter av NO2 och CO2 i luft ökar något då bränsleförbrukningen ökar på grund av att medelhastigheten ökar på vägen. Totala utsläpp av NOx, CO2, Kolväten, svaveldioxid och partiklar ökar av samma anledning. Se tabell. Nysträckning Halter av NO2 och CO i luft ökar något då bränsleförbrukningen ökar på grund av att medelhastigheten ökar på sträckan. Halterna kommer dock inte att ligga i närheten av gällande miljökvalitetsnormer. En ombyggnad av vägen till väg med 4 körfält kommer att öka medelhastigheten på vägen, vilket medför ökade emissioner jämfört med Noll och Nollplus. För NOx blir ökningen ca 4,7% och för CO2 blir ökningen ca 6%. En ombyggnad till så kallad 2+1 väg ger en mindre ökning av utsläppen än för väg med 4 körfält. Motsvarande värde för NOx blir en ökning med 0,6% och för CO2 1,1%. I tabellen ovan där beräknade utsläppsmängder för olika alternativ redovisas förutsätts Nysträckning ha en högre vägstandard än övriga alternativ. Generellt visar tabellen att alternativ med högre hastighet och samma längd ger större utsläppsmängder. KOMBINATION Kombinationsalternativet medför en viss vägförkortning och en något lägre medelhastighet än för alternativ Nysträckning. Detta medför generellt något lägre utsläppsmängder. I övrigt blir effekterna liknande som för Nysträckning. Tänkbara anpassningar/åtgärder Det föreslås inga åtgärder som är specifikt planerade för att minska mängden emissioner. Åtgärder som ger större förbättringar i form av jämnare trafikrytm och lägre lutningar ger mindre ökning av utsläppsmängder än alternativ som bibehåller en lägre linjeföringsstandard.

19 7.11 Hushållning med naturresurser Förutsättningar Vattenresurser Dricksvattenförsörjningen i området baseras framför allt på grundvattenuttag från de två rullstensåsarna, som är viktiga geologiska formationer av stor betydelse för tillgången på rent vatten. Dessutom finns en mängd enskilda brunnar av mindre storlek. Vattenskyddsområden för vattentäkter som försörjer ett större antal hushåll finns i anslutning till samhällena Harmånger, Jättendal och Gnarp. Skyddsområdet kring vattentäkten på Harmångersåsen följer åsens utbredning i öst-västlig riktning. Detta område berör därför både den befintliga E4 och nya tänkbara sträckningar. Huvuduttaget sker från en punkt relativt nära befintlig E4, men kommunen överväger möjligheten att flytta uttagspunkten västerut (uppströms), vilket i så fall skulle minska risken för nedsmutsning eller förgiftning av vattnet. Idag ligger en bensinstation intill brunnen och risken för föroreningar är mycket stor. I föreskrifterna för skyddsområdet står bland annat att tillverkning eller upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt inte får förekomma och att underhåll av vägar (halkbekämpning, dammbindning etc.) ska ske med stor försiktighet. Inom skyddsområdet finns tre brunnsområden och ett infiltrationsområde, men kommunen har haft svårt att få fram vatten av tillräcklig mängd och kvalitet ur de två befintliga uttagspunkterna som ligger längre västerut. Skyddsområdet kring vattentäkten i Jättendal ligger direkt öster om järnvägen i Lindsta. Detta område är på väg att utvidgas enligt ett pågående ärende. Det yttre skyddsområdet sträcker sig då till den östra sidan av E4 men berör inte någon ny vägkorridor. Vattenskyddsområdet i Gnarp ligger ca en kilometer väster om väg E4. Vägen ligger alltså nedanför vattentäkten sett till strömningsriktningen i åsen. Samtliga sjöar och större åar utgör en vattenresurs i form av källa till rekreation, fiske, bad, fågelskådning m.m. Inga betydande fiskevatten finns i området. Jordbruk och skogsbruk Både jordbruk och skogsbruk utgör viktiga näringar i området, även om jordbruket är relativt småskaligt. De lokala bönderna har varit kreativa när det gäller att hitta odlingsmöjligheter, de vanliga spannmålsgrödorna kompletteras på vissa håll med odling av jordgubbar, grönsaker och annat. Skogsbruket är huvudsakligen baserat på granskog. Tillgängligheten till skogs- och jordbruksfastigheterna samt att dessa är av en storlek som utgör brukningsvärda enheter, är viktiga faktorer för verksamheternas fortlevnad. Berg och grus Isälvsmaterial finns både i Harmångersåsen och Gnarpsåsen, resurserna bedöms dock inte vara uttagbara utan gör störst nytta där de ligger naturligt: Harmångersåsen består av en växlande materialsammansättning omfattande en total volym på 2,1 miljoner kubikmeter. Ingen del av detta material bedöms dock vara uttagbart enligt länsstyrelsens Grusinventering för Gävleborg (1994:10). Åsen är värdefull för landskapsbilden och som grundvattenresurs. Den är dessutom bebyggd med hus av kulturhistoriskt värde och utgör en centralpunkt för byn Harmånger. Gnarpsåsen är i den västra delen övervägande sandig och har i den östra delen en växlande materialsammansättning. Den västra delen omfattar 4,5 miljoner kubikmeter och den östra delen 2,7 miljoner kubikmeter. Täktverksamhet i större omfattning har bedrivits vid vägskälet i Byn men denna är avslutad sedan några årtionden. Liksom Harmångersåsen upptas denna ås till större delen av bebyggelse, odling och vägar, där vissa områden har höga miljövärden. Det bedöms därför inte finnas någon praktiskt uttagbar volym. Krossberg som utgör potentiella bergtäkter förekommer i nio områden inom ca 5 km radie från E4, enligt SGU:s och länsstyrelsens Inventering av krossberg i kustregionen i Gävleborg (1994:16). Samtliga av dessa nio områden ligger öster om järnvägen och bergarterna består huvudsakligen av gnejs. Kvaliteten på bergtillgångarna varierar från dålig till tämligen god. Det finns alltså inga krossbergzoner av god 43

20 eller mycket god kvalitet i området. Även när man studerar Nordanstig som helhet är tillgången på krossberg (som alltså används som ballastråvara till bland annat vägbyggen) tämligen dålig, men det finns enstaka områden med material av god kvalitet. Masshantering i projektet För att bygga den nya vägen kommer resurser i form av grus och fyllnadsmaterial att behövas. Om vägen projekteras med en god massbalans (anpassning av vägens profil så att volymen bankar och skärningar ligger i jämvikt) bör behovet av massor huvudsakligen kunna tillgodoses lokalt. En översiktlig beräkning av mängden massor som behöver hanteras i projektet har gjorts för de alternativ som innehåller ny väg: (Alla siffror avser tusentals kubikmeter. Bergmassorna är en mycket osäker uppskattning eftersom bergnivån inte är uppmätt för vägprofilen i de tidiga geotekniska undersökningarna.) Nysträckning: Schaktmassor, jord: 800 (kan delvis nyttjas till fyllning) Schaktmassor, berg: 100 (ger 140 m 3 grus till överbyggnad) Fyllning, jord: 800 Överbyggnad: 250 Kombination: Schaktmassor, jord: 700 (kan delvis nyttjas till fyllning) Schaktmassor, berg: 100 (ger 140 m 3 grus till överbyggnad) Fyllning, jord: 700 Överbyggnad: 240 Nollplusalternativet medför schaktning och fyllning för vissa kurvrätningar samt breddning av vägen i vissa avsnitt. Uppskattningsvis rör det sig om massor i storleksordningen 100 m 3. Konsekvenser Noll Ingen påverkan på naturresurserna sker och inga vägbyggnadsmassor hanteras. Det finns dock en stor risk att dricksvattenresurserna i Harmånger blir otjänliga om exempelvis fordonsbränsle eller vägsalt skulle läcka ned i brunnen intill E4. Behovet av att flytta vattentäktens uttagspunkt uppströms E4 är därför stort även om inget vägprojekt genomförs. Nollplus Genom att befintlig väg nyttjas blir resurshushållningen god och endast marginella ytor av jordbruksmark och skogsmark behöver tas i anspråk. Brunnen i Harmånger bör flyttas uppströms E4. Masshanteringen är begränsad och bör därför kunna lösas utan någon större åtgång av resurser. Nysträckning I Harmånger flyttas vägen västerut vilket medför att avståndet till uttagsbrunnen för vattentäkten ökar. Eftersom vägen ligger uppströms direkt på den vattenförande åsen inom vattenskyddsområdet finns det dock en stor risk för att vattentäkten påverkas vid exempelvis en olycka med farligt gods. Det är därför lämpligt att uttagspunkten flyttas västerut. I Jättendal flyttas vägen längre från skyddsområdet för den lokala vattentäkten vilket är positivt. Vattentäkten i Gnarp påverkas inte. Utöver de större vattentäkterna är det möjligt att enstaka enskilda brunnar påverkas av den nya vägen. Odlingsmark behöver tas i anspråk för den nya vägen. Detta gäller dels mindre ytor vid Vattrång och Jättendal, dels ett något större parti kring Harmångersån. Vägen medför också att odlings- och skogsbruksmark splittras upp i mindre delar som på några ställen endast blir smala band mellan den nya och den befintliga vägen. Det finns risk att detta leder till att man slutar att bruka de mindre ytorna. Stora mängder av massor kommer att hanteras i projektet. Även om en relativt god balans erhålls mellan skärningar och bankar, så att schaktmassorna kan återanvändas till utfyllnad, kommer stora mängder grus (bergkross) att krävas till vägens överbyggnad. Detta kan troligen tas från lokala bergtäkter, men eftersom tillgången är relativt dålig i området bör masshanteringen planeras noga inför byggstarten. Sulfidlera har påträffats vid de översiktliga markundersökningarna (vid Vattrångstjärnen) och det är troligt att slufidlera även kan förekomma på andra platser. Dessa massor kan vara skadliga för miljön och måste därför hanteras med försiktighet och i enlighet med gällande regler. Kombination Konsekvenserna av detta alternativ blir ett mellanting mellan Nollplus och Nysträckning. Liksom i övriga alternativ bör uttagspunkten för Harmångers vattentäkt flyttas västerut. Vägen är tänkt att skära igenom åsen i centrala Harmånger vilket gör att avståndet ner till grundvattenytan minskar och gör den nuvarande brunnen extra sårbar. I Jättendal flyttas vägen längre från skyddsområdet för den lokala vattentäkten vilket är positivt. Vattentäkten i Gnarp påverkas inte. Utöver de större vattentäkterna är det möjligt att enstaka enskilda brunnar påverkas av den nya vägen. Odlingsmarken i Vattrång och Jättendal påverkas liksom i Nysträckning men odlingsmarken i Harmånger berörs endast marginellt eftersom vägen där följer befintlig sträckning. För att bygga den nya vägen kommer resurser i form av grus till vägöverbyggnaden att behövas, dock i mindre omfattning än i Nysträckning. En god balans kan erhållas mellan schakt och utfyllnad. Sulfidlera har påträffats vid de översiktliga markundersökningarna (vid Vattrångstjärnen) och det är troligt att slufidlera även kan förekomma på andra platser. Dessa massor kan vara skadliga för miljön och måste därför hanteras med försiktighet och i enlighet med gällande regler. Tänkbara anpassningar/åtgärder En prioriterad åtgärd i samtliga alternativ bör vara att säkra tillgången på dricksvatten i Harmånger. Den bästa lösningen på detta problem är antagligen att hitta ett nytt läge för uttagsbrunnen, uppströms E4 och bensinstationen. Diskussioner mellan kommunen och Vägverket har påbörjats om detta och ambitionen är att gemensamt hitta en långsiktigt hållbar lösning. Påverkan på enskilda mindre vattentäkter bör utredas mer i arbetsplaneskedet. Det är också mycket viktigt att, i det fortsatta arbetet med projektet, inventera och kartlägga alla eventuella förekomster av sulfidlera så att massorna kan hanteras på tillbörligt sätt. Nysträckning Där det är möjligt bör väglinjen anpassas så att brukningsvärda enheter av jordbruks- och skogsmark erhålls även efter tillkomsten av den nya vägen. Massbalans bör eftersträvas och i den mån massor från skärningar kan nyttjas på sträckan i övrigt bör man göra det. Omfattningen av sulfidlera som berörs och hur detta ska hanteras med hänsyn till miljön måste klarläggas i projekteringsskedet. Kombination En skärning genom Harmångersåsen medför mindre säkerhetsmarginaler för att en eventuell förorening sprids ned i åsens grundvatten. Detta bör åtgärdas genom exempelvis någon form av tätskikt i vägdikena genom den känsliga passagen. Liksom i ovanstående alternativ bör väglinjen anpassas så att brukningsvärda enheter av jordbruks- och skogsmark erhålls även efter tillkomsten av den nya vägen. Massbalans bör eftersträvas och i den mån massor från skärningar kan nyttjas på sträckan i övrigt bör man göra det. Omfattningen av sulfidlera som berörs och hur detta ska hanteras med hänsyn till miljön måste klarläggas i projekteringsskedet. 44

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Vindkraft på Månberget

Vindkraft på Månberget Vindkraft på Månberget Jättendal, Nordanstigs kommun, Hälsingland Kulturmiljöanalys och arkeologisk utredning - Underlagsrapport för MKB Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2233a Anna Hed Jakobsson Kartor

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

6 Effekter och konsekvenser av studerade alternativ

6 Effekter och konsekvenser av studerade alternativ 6 Effekter och konsekvenser av studerade alternativ 6.1 Väg- och trafiktekniska konsekvenser Mål och åtgärdsstrategi Målet är att förbättra tillgänglighet och transportkvalitet till södra Öland för näringsliv,

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET

FÖRDJUPNING 11. RISK & SÄKERHET FÖRDJUPNING 11. Risk är ett ord som brukar beteckna något oväntat och oönskat. I begreppet risk ligger en sammanvägning av sannolikheten för att en olycka ska inträffa och konsekvenserna av densamma. INNEHÅLL

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01

Väg E6.20 Söder-Västerleden. Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Väg E6.20 Söder-Västerleden Samråd med Länsstyrelsen 2014-12-01 Två vägplaner Söderleden utgör riksintresse för kommunikationer. Behov finns att förbättra framkomligheten. Sisjömotet Söderleden Fässbergsmotet

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN Uppdragsnr: 10022648-05 1 (7) PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN 1 Bakgrund Trafikverket planerar en ombyggnad av väg 890 på sträckan Stryckfors Myrheden i Skellefteå kommun.

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen

VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla. Koncept 2002-09

Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla. Koncept 2002-09 Gestaltningsprogram Väg E22 Hurva Bromölla Koncept 2002-09 Uppdragsorganisation: Beställare: Projektledare: Landskapsarkitektur: Landskapsarkitektur: Miljö: Vägverket Region Björn Tillström Karin Gullberg

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene

E 20. Lundsbrunn Holmestad. 12 km ny motorväg förbi Götene E 20 Lundsbrunn Holmestad 12 km ny motorväg förbi Götene E20 mellan Göteborg och Stockholm är en viktig nationell och regional transportled. Vägen byggs etappvis ut till motorväg för att förbättra trafiksäkerheten

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bilaga till Översiktsplan för Vansbro kommun INLEDNING En översiktsplan ska alltid innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Denna ska gå igenom den miljöpåverkan

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING. PROGRAM Till detaljplan för SUNNINGEBERGEN Källdal 4:1 m.fl. Dnr P 384. Upprättad av Miljö och Stadsbyggnad den 20 juni 2005.

PROGRAMSAMRÅDSHANDLING. PROGRAM Till detaljplan för SUNNINGEBERGEN Källdal 4:1 m.fl. Dnr P 384. Upprättad av Miljö och Stadsbyggnad den 20 juni 2005. Dnr P 384 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD PROGRAMSAMRÅDSHANDLING PROGRAM Till detaljplan för SUNNINGEBERGEN Källdal 4:1 m.fl Upprättad av Miljö och Stadsbyggnad den 20 juni 2005. 1 SYFTE OCH MÅL

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv.

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Råd och rekommendationer för bebyggelse på landet utanför planlagt område; Bygga på landet uppdatering utifrån översiktsplan 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-05-09 Bakgrund Begäran om tillstånd för

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Plan- och naturenheten Datum Dnr 1/8 2015-03-03 BTN14/86 Behovsbedömning av detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 och del av Stavsjö 2:186, (Stavsjö trafikplats), Nyköpings kommun Behovsbedömningen

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

GAP-analys landskap. PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan 2014 2025

GAP-analys landskap. PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan 2014 2025 GAP-analys landskap PM som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen av regional plan 2014 2025 Underlagsrapporten är framtagen av Befaringsbyrån, ett konsultnätverk bestående av Tobias Noborn, Radar

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Bilaga 1. Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Hallsbergs kommun Samrådsutgåva hösten 2014 OBS! Samrådsversion! Innehåll Innehåll... 2 1. Bakgrund... 3 2. Avgränsning... 3 2.1 Geografisk avgränsning...

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer