DEN FJÄRDE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION ETT SJÄLVMORDSFRITT SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN FJÄRDE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION ETT SJÄLVMORDSFRITT SVERIGE"

Transkript

1 2004 Rapport nr 1 DEN FJÄRDE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION ETT SJÄLVMORDSFRITT SVERIGE Att satsa på psykisk hälsa förebygga självmord och självmordsförsök

2 NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Box Stockholm Tfn: E-post: Tryckeri: Edita Ljunglöfs ISBN: ISSN: Rapport

3 Att satsa på psykisk hälsa förebygga självmord och självmordsförsök Rapportserie från Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa Den fjärde nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention ett självmordsfritt Sverige september 2003, Stockholm i Norra Latins konferenscentra

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖPPNINGSTAL TILL NÄTVERKSKONFERENSEN DEN 10 SEPTEMBER Nätverksbaserat arbete i Sverige...5 Riksdagens yrkanden...5 Dålig beredskap i svenska skolor för suicidprevention... 7 Framtiden...8 HUR SKALL VI NÅ ETT SJÄLVMORDSFRITT SVERIGE?...9 Jan Beskow (moderator)...9 Kerstin-Maria Stalin, psykolog, riksdagsledamot för miljöpartiet...11 Magdalena Andersson, riksdagsledamot för moderaterna...11 Ingrid Burman, riksdagsledamot för vänsterpartiet och ordförande i socialutskottet...12 Inger Davidsson, riksdagsledamot för kristdemokraterna...12 Mia Franzen, riksdagsledamot för folkpartiet...13 Danuta Wasserman, NASP Ingrid Molander...14 Pirjo Stråthe, SPES Cristina Husmark Pehrsson, riksdagsledamot för moderaterna...14 Inger Blom, SPES...15 Elisabeth Hellner, västsvenska nätverket...15 Tom Åström, SPES...15 Viveka Kolmodin, sjuksköterska inom vuxenpsykiatrin i Halmstad...15 Anders Hedberg, Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning...16 HUR BYGGER MAN NÄTVERK, ERFARENHETER FRÅN OLIKA NÄTVERK...17 Varför nätverk?...18 Margit Ferm, ordförande i Riksorganisationen SPES...20 Rigmor Stain, kanslichef för SPES, vice ordföranden i Stockholmskretsen samt samordnare för de sex regionala självmordspreventiva nätverken...23 REDOVISNING AV RAPPORTERING FRÅN DE OLIKA NÄTVERKEN...24 Inledning...24 Norra regionen...24 Uppsala-Örebroregionen...25 Stockholm-Gotlandregionen...25 Västsvenska regionen...27 Sydöstra regionen...28 Södra regionen...28 ERFARENHETER AV SJÄLVMORDSPREVENTIVT ARBETE...30 Självmord och självmordsprevention i samband med järnvägstrafik...30 Helena Rådbo och Ragnar Andersson

5 Praktiska övningar för det självmordspreventiva arbetet med skolelever...32 Brittmari Ahlner och Eva Hildingsdotter Bengtsson Barnsäkerhetsdelegationen...33 Bodil Långberg Att förebygga självmord och självmordsförsök Världshälsoorganisationens stödmaterial för lärare och annan skolpersonal anpassat till svenska förhållanden...35 NATIONELLA RIKTLINJER...39 Vård av självmordsnära barn och ungdomar med familjer...39 Agnes Hultén Omhändertagande och bedömning i den akuta krisen...40 Behandling och vårdplanering...40

6 Öppningstal till Nätverkskonferensen den 10 september 2003 Kära mötesdeltagare och ärade gäster, Jag vill idag hälsa er hjärtligt välkomna till den fjärde nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention som Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) organiserar vartannat år tillsammans med de regionala självmordspreventiva nätverken. Nätverksbaserat arbete i Sverige Den första nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention ägde rum i december 1997 i Stockholm och var en upptakt och en allmän kraftsamling inför det arbete som vi alla utför i våra respektive regioner. Den andra nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention ägde rum i september 1999 i Umeå. Ordförande i nationella Folkhälsokommittén Margareta Persson presenterade sina mål för folkhälsa och även för självmordsprevention. Den tredje nationella nätverkskonferensen för självmordsprevention ägde rum i Uppsala oktober Konferensen handlade om självmordsprevention bland barn och unga. Bland annat medverkade socialutskottets moderate riksdagsledamot, Cristina Husmark Pehrsson. Hon berättade om utskottets syn på självmordsprevention bland barn och ungdomar och informerade även om en sjupartimotion som hade presenterats för riksdagen (denna motion undertecknades dock slutligen endast av sex partier). I denna motion gavs två yrkanden som förslag till riksdagsbeslut. Riksdagens yrkanden Yrkande 1 Att riksdagen skulle tillkännage för regeringen sin mening att det av Världshälsoorganisationen utarbetade stödmaterialet för suicidprevention i skolor anpassas till svenska förhållanden. Detta yrkande antogs av riksdagen efter det att denna del av motionen hade förberetts i 5

7 socialutskottet. NASP har sedan föregående konferens följt WHO:s rekommendationer att anpassa det självmordspreventiva arbetet till svenska förhållanden. Dokumentet är publicerat och kan beställas från NASP. Materialet finns även tillgängligt på NASP:s hemsida (www.ki.se/ suicide). Yrkande 2 Detta yrkande handlade om att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening att detta stödmaterial skulle införas i kursplanen gällande både för elevernas utbildning och för lärarnas utbildning. Yrkandet hänvisades till utbildningsutskottet för behandling och utskottet svarade på följande sätt: Utskottet delar motionärernas åsikt att det är av stor vikt att samhället gör sitt yttersta i arbetet med självmordsprevention. I detta arbete har skolan en stor uppgift i att tidigt upptäcka suicidrisk och tillse att adekvata åtgärder snarast vidtas. Skolans personal är givetvis central i detta sammanhang. Det ankommer också på lokala skolorgan, myndighetsorganisationer m.fl. att på bästa sätt medverka i arbetet. Utskottet anser dock inte att det finns behov av särskilda föreskrifter i denna fråga. Den 24 januari 2001 beslöt riksdagen enligt utskottets förslag att avslå yrkandet. (Betänkandet 2000/01;UbU13). Detta svar betyder att det stödmaterial som numera finns i Sverige vad beträffar självmordsprevention i skolor kan användas på frivillig basis. Däremot finns det inget beslut om att detta stödmaterial ska införlivas i elevernas utbildning och inte heller i lärarnas utbildningsplan. Det som återstår och det som är praktiskt möjligt för regeringen (eftersom regeringen inte kan ålägga kommunerna att införliva detta stödmaterial i elevernas utbildning), är att utbildningsdepartementet och utbildningsministern överväger att införa i examensförordningen ett ämne som omfattar utbildning om hur den psykiska hälsan ska främjas samt hur den psykiska ohälsan och dess yttersta konsekvens, självmordsförsök och självmord ska förebyggas. En sådan utbildning skulle hjälpa lärare att handskas med ångestladdade frågor som är tabubelagda och avsevärt främja det självmordspreventiva arbetet i vårt land. 6

8 Dålig beredskap i svenska skolor för suicidprevention Mot bakgrund av riksdagens beslut i januari 2001 att anta WHO:s stödmaterial för självmordsprevention i svenska skolor, genomförde NASP en undersökning under våren 2002 för att kartlägga i vilken mån det i dagsläget förekommer några självmordspreventiva åtgärder i svenska grund- och gymnasieskolor. Enkäten skickades ut till 1000 slumpmässigt utvalda rektorer varav 82 procent svarade. Enkätfrågorna behandlade främst förekomsten av självmordspreventiva åtgärder i skolorna, samt om det fanns någon utbildning av personalen i dessa frågor. Bland de rektorer som arbetar på gymnasiet hade 30 procent erfarenhet av att en elev begått självmord och 52 procent av en elevs självmordsförsök. För rektorer som arbetar på högstadiet var motsvarande siffror lägre. Trots dessa siffror visade resultat från studien att över 60 procent av de undersökta skolorna helt saknade en skriftlig plan för hur lärare och övrig skolpersonal bör hantera elever som är deprimerade, yppar självmordstankar eller uppvisar självmordsbeteenden. När det gäller utbildning av skolans personal i hur man identifierar elever som befinner sig i riskzonen för självmordshandlingar, svarade enbart 19 procent av gymnasierektorerna och 22 procent av högstadierektorerna att de har eller har haft någon sådan utbildning. Av de skolor som saknar utbildning för personalen i självmordspreventiva insatser, var det bara omkring tio procent av rektorerna i gymnasieskolan och åtta procent på högstadiet som i nuläget planerar att starta någon sådan. Detta är mycket allvarligt då forskning och erfarenhet visar att en tidig upptäckt av ungdomar som befinner sig i social och psykisk nöd är den viktigaste aspekten vid självmordsprevention. Många rektorer liksom lärare är osäkra och rädda för att göra fel, vilket inte är anmärkningsvärt. Självmordsprevention kom in på den officiella arenan i Sverige först 1993 när NASP skapades, trots att framstående forskning om självmord sedan länge bedrivits i Sverige. Det är också förståeligt att rektorer, lärare och annan skolpersonal upplever unga människors självmordsbeteende som någonting komplicerat och svårhanterligt. Skolans roll är dock så viktig att vi inte får blunda för att denna problematik faktiskt existerar även bland unga människor. 7

9 Framtiden Det självmordspreventiva arbetet som vi bedriver är långsiktigt. Därför måste vi systematiskt och målmedvetet sträva efter att alla blivande lärare i Sverige får denna utbildning. Genom sin utbildning och beredskap kommer dessa nya lärare att kunna ta hand om barn som mår dåligt och även visa övriga lärare som inte har fått sådan utbildning, hur man kan arbeta preventivt. Om utbildning beträffande främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa och dess yttersta konsekvens självmord, införs i examensförordningen lyckas vi på lång sikt med suicidprevention i Sverige. Därför blir man inte beroende av ekonomiska eller andra satsningar som de enskilda kommunerna gör eftersom utbildningen kommer att nå alla de unga blivande lärarna. Slutligen vill jag säga att det arbete som bedrivs i nätverket är en viktig del av suicidpreventionen i Sverige. Arbetet bedrivs på frivillig basis och är därför mycket bräckligt. Jag vill tacka alla er som är engagerade i de sex regionala nätverken som arbetar med självmordspreventivt arbete och även de riksdagspolitiker och politiker på lokal nivå för det hängivna arbetet för ett självmordsfritt Sverige. Danuta Wasserman Professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet och Statens Institut för Psykosocial Medicin, chef för Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) och prefekt vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Föreliggande rapport från den fjärde nationella nätverkskonferensen i Stockholm har sammanställts av professor Britta Alin Åkerman vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande och även knuten till NASP, KI, Institutionen för Folkhälsovetenskap. Rapporten har granskats av professor Danuta Wasserman samt färdigställts av Laila Lindahl från NASP. 8

10 Hur skall vi nå ett självmordsfritt Sverige? Frågan diskuterades under hela första förmiddagen med Jan Beskow som samtalsledare och inlägg av panelens politiker: Magdalena Andersson m, Ingrid Burman v, Inger Davidsson kd, Mia Franzen fp, Kerstin-Maria Stalin mp och Danuta Wasserman NASP. Jan Beskow (moderator) Jan Beskow från västsvenska nätverket inledde denna konferens med att påpeka att det är viktigt med processen under dessa två dagar med fokus på målet: ett självmordsfritt Sverige, vilket är de efterlevandes smärta och djupa upplevelse av att Detta får inte hända igen. Ändå sker det. Varje år dör omkring 1500 människor vilket är två och en halv gånger så många döda som i trafiken. Formuleringen anknyter till en nollvision med frågan: var finns pengarna? Alla deltagare i panelen fick i uppgift att tänka på frågan: Vem är jag egentligen. Därefter skulle alla utgå i sina reflektioner kring att huvudintresset har flyttats från att producera i ting genom att tänka istället och att titta in i människan. Tar man inte ställning till döden vet man inte heller vad livet är. Detta är viktigt att lyfta fram. Det allra viktigaste är dock att Tala om självmord. Det är alldeles för vanligt att gå ifrån ett möte utan att veta vad syftet har varit. Det är alldeles för många som inte vågar tala om självmord och det hindrar oss att utvecklas vidare. Vi måste ta in lidandet men bevara glädjen, vilket många av medlemmarna inom SPES (SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd) lyckas göra. Vi måste få möjlighet att tala om sorgen men samtidigt bevara glädjen. Många vill döda jaget och inte kroppen. Vi behöver därför prata mer om suicidalitet och inte bara om självmord och suicid. Suicidalitet rymmer allting som tankar, existentiella frågor, ungdomars grubblerier fram till fullbordat suicid. Vi kan också tala om suicidala situationer. Hur lyckas man att väcka intresse, att vända människors ointresse till intresse? Exemplet Trasdockan som har färdats över hela landet med information och symbol för sexuellt utnyttjade barn. Här lyckades man väcka engagemang. Hur gör man för att få gehör? Hur gör ni? 9

11 Sammanfattningsvis är det viktigt att framhålla att nätverken är en samverkan mellan olika professioner och SPES. Samarbete med psykiatrin är mycket viktigt. Inom nätverket försöker vi vara med på psykiatrins dag med olika föreläsningar. Det har också bildats föreningar för sjuka och anhöriga med depressioner både i Lund och västra Götaland. Det finns en nyligen utarbetad kunskapsöversikt 1 från Socialstyrelsens om vård och behandling av självmordsnära patienter i vilken framgår att det skall bildas suicidpreventiva team vars uppgift är att föra utvecklingen vidare. I Göteborg har man vid rättsmedicinska institutionen börjat att vid obduktioner av plötsliga olycksfall ta telefonkontakt med anhöriga för att utreda bakgrunden till dödsfallet, vilket är ett led i att öka kunskapen inom området. Det är också viktigt att behandla olycksfallperspektivet inte minst för att en stor del av suicidpreventionen har överlåtits på Räddningsverket. Räddningsverket svarar för alla typer av olyckor, framför allt bränder men också för ambulansväsendet. Det är viktigt att se vad som kan göras i olycksfallsperspektivet. Vi kan ofta se suicid som ett psykiskt olycksfall inte främst för ungdomar när alla påfrestningar belamrar dem, vilket de många gånger inte lyckas hantera. Tonåringen har inte den livserfarenhet som behövs för att kunna hantera svåra saker. Lite äldre människor som är suicidala, vilket kanske tar flera år, utför ofta sina suicidhandlingar när det inträffar en konstellation av för många problem som de inte orkar med. Ett led i preventionen är en försöksverksamhet som genomförts i Borås med registrering av suicidförsök i den allmänna registreringen som finns när det gäller andra olycksfall. Hitintills har man egentligen bara kunnat få fram en blankett som ännu inte har använts i större utsträckning. Det är ett stort problem för personalen vid allmänna akutavdelningar där man är van att fråga om kroppsliga problem att också börja fråga om suicid. Den vanan finns inte varför detta är ett viktigt utbildningsfält som NASP ständigt utvecklar (www.ki.se/suicide). (Se även: De säljer en hel del av vårt program och vår litteratur. 1 Vård av självmordsnära patienter en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen ISBN

12 Kerstin-Maria Stalin, psykolog, riksdagsledamot för miljöpartiet Jag har arbetat på BVC (barnavårdscentral) och på en ungdomsmottagning och har där fått kontakt med självmordsproblematiken. Det viktigaste som jag ser det, är att träffas och prata med varandra. Det är särskilt viktigt att prata med sina barn och ha relationer med varandra. Jag sitter i riksdagen under den andra perioden just nu och är med i Socialutskottet med tusen djupa ämnen. Vår slogan är: Bygg små bra bord och gör något bra med det. Jag var med när Trasdockan presenterades. Sju politiska partier representerades men tyvärr endast av kvinnor. Barn är ofta osynliga. Människor är så rädda. Svenskar är så rädda. Jag arbetade som skolpsykolog i Falun tidigare under tiden då en pojke i en klass tog sitt liv. Jag lät klassen rita, men massvis av föräldrar reagerade på detta. Då kände jag att jag hade stött på något som jag inte var beredd på. Vi måste också lära oss att sörja. Vi måste våga tala om rädslan. Magdalena Andersson, riksdagsledamot för moderaterna Jag kommer från Jönköping och har inte arbetat i professionen med människor som mår dåligt men har ägnat mig åt socialpolitik nästan hela livet. En trygghet för mig är min familj. Min mamma är sjuksköterska. Jag har en syster som också är sjuksköterska och även en dotter som arbetar inom psykiatrivården. Genom dessa och många andra har jag förstått hur viktigt det är att prata med varandra. Vi måste lära oss att våga prata och visa känslor. Vågar vi inte prata öppet om dessa svåra frågor kommer det fortsätta att vara så förfärligt. Men även organisationerna måste ges möjlighet att finnas och verka. Om de ideella organisationerna kunde få bidrag och företag ville vara sponsorer och även ges möjlighet att göra avdrag vore det enklare att väcka frågorna. Jag skulle också vilja tipsa om hur tankar kan väckas. Dela ut boken Det går att leva vidare. En rapport om sorg, när någon som står oss nära tagit sitt liv NASP, Rapport 2002:3, till alla som kommer till Mynttorget i samband med ljusmanifestationen. Den betyder så mycket och skulle kunna väcka frågorna på ett mer personligt plan och ha frågan levande på längre sikt. 11

13 Ingrid Burman, riksdagsledamot för vänsterpartiet och ordförande i socialutskottet Jag har varit riksdagsledamot sedan Vi är nog alldeles för få som pratar om självmord. Även vi politiker har svårigheter att tala på ett naturligt sätt om självmord. I socialutskottet finns ingen politisk motsättning i frågan men det kanske skiljer sig lite åt hur vi skall genomföra våra gemensamma mål. Ett sätt att lyckas med påverkan är ju detta nämligen att inbjuda oss politiker att komma till denna konferens. Vi tvingas att ta ställning. Jag brukar tala om osynliga frågor. Det här är en sådan fråga. Media söker detta individuella som rattonyktra som dödar ett barn i trafiken. Det är viktigt att synliggöra att många ungdomar väljer bort livet eller snarare väljer bort det svåra. Fortsätt att samtala med politiker så att vi får råg i ryggen och känner ett större ansvar. Det bör komma fram i mediabruset att detta är en viktig fråga. Detta är en fråga som skall behandlas på alla nivåer: kommunal-, landstings- och statlig nivå. Det är bra med informell opinionsbildning. Men media har också stor betydelse för att synliggöra frågorna. Inger Davidsson, riksdagsledamot för kristdemokraterna Jag har varit lärare 17 år på mellanstadiet och kom där i kontakt med barn med olika svårigheter. Men jag har aldrig haft kontakt med något barn som gjort självmordsförsök eller tagit sitt liv. Däremot har vi haft kontakt med unga flickor med självskadande beteende. Jag känner mig inte som expert utan har snarare stor ödmjukhet inför frågan och vill därför mest lyssna. Vi döljer ofta vår smärta och sorg. Det är så vanligt att sätta en mask framför oss för att på så sätt gömma vad som finns inuti oss. När SPES tände ett ljus för varje person som tagit sitt liv det senaste året var det en oerhört stark upplevelse. Det är ett väldigt bra sätt att få upp frågan på agendan. Det finns också föreställningen att det är farligt att tala om det för att det kan smitta. Men det är också upp till oss att arbeta för en ändring i lagstiftning och regelsystem. Vi måste också påverka lärarutbildningarna så att de i utbildningen tar upp hur man hanterar relationsproblem i skolan eftersom nyblivna lärare 12

14 har stora brister i detta. Bland annat blir det tydligt vilka svårigheter de har att kunna förhindra mobbningstendenser i skolorna. Jag representerar den tvärpolitiska barngruppen och vill berätta att vi redan 1997 skrev den första motionen om självmordsprevention och redan då hade vi kontakt med Danuta Wasserman och har efter det haft fortsatt kontakt. Nu är det allmän motionstid och viktigt att ge oss politiker så mycket information som möjligt som kan bidra till att vi kan skriva ihop en bra motion. Mia Franzen, riksdagsledamot för folkpartiet Jag är jurist till min profession och är djupt involverad i dessa frågor, inte minst för att jag själv har varit mobbad hela grundskoletiden. Jag har också gått igenom en svår skilsmässa. För närvarande håller jag på att skriva en bok om livsfrågor. För att kunna lyfta frågorna behövs mycket råg i ryggen. Det är ofta en alltför komplicerad begreppsbildning kring olika frågor som gör att det inte alltid är så lätt att förstå vad som menas med begreppen. Begreppet suicid är bra men bättre är att säga att ta sitt liv. Känslotolk är bättre att säga än att tala om psykolog, kurator, terapeut. Har funderat mycket över döden. Det är inte längre en naturlig del av vår tillvaro. Ju mer skrämda vi låter oss vara blir döden mer skrämmande. Det är alltför ofta vi använder döden som nödutgång istället för huvudutgång. Det blir för mycket negativ stress som levereras. Vi är 349 riksdagsmedlemmar i kammaren och jämföra detta med 1500 människor som tar sina liv eller tio gånger fler som gör ett självmordsförsök. Då kan det vara lättare att få perspektiv på hur allvarlig situationen är. Trafikolyckor uppmärksammas stort. Vi måste komma fram till en positiv kreativ lösning. Man måste både inse att man mår dåligt och sedan vilja kämpa för att få hjälp. Men det är en inbyggd problematik i detta. Att vilja, inse och kämpa är en omöjlighet för den människa som mår dåligt. Vi talar ofta om att vi är ekonomiskt oberoende av varandra som ses som en styrka men dessvärre har vi också lagt till att man skall vara känslomässigt oberoende. Vi tror att vi kan handskas med varandra och även med oss själva lite som vi vill för att därefter tvingas plocka upp resterna. 13

15 Här gör vi en dundermiss. Vad som är underskattat är medmänsklig värme och riktig äkta omtanke. Danuta Wasserman, NASP Jag vill gärna knyta an till Mia Franzéns inlägg beträffande språket och svårigheter att tolka den suicidala personens hjälpbehov och dess kommunikation på rätt sätt. Som avslutning vill jag poängtera att självmordsprevention endast har funnits på agendan sedan 1993 då NASP startade. Trots att vi har haft en framgångsrik forskning i Sverige är det först de senare åren som vi har haft möjlighet att implementera och förmedla våra kunskaper inom självmordspreventionen. Ingrid Molander Jag arbetar på en ungdomsmottagning och har börjat tala om egocid, vilket innebär att många ungdomar vill ta bort en del av sig själva, en del som gör att de upplever många smärtsamma delar. Det är dessa smärtsamma delar som de inte vill ha kvar. Pirjo Stråthe, SPES Vi borde tala mycket mer om suicid i skolorna. För några år sedan skrev en ung flicka i SPES gästbok att hon skulle ta sitt liv efter det att hennes syster hade gjort det. Vi fick kontakt med varandra där jag mer eller mindre tvingade henne att ha kontakt med någon som kunde sätta sig in i hennes situation. Min dotter fick därefter kontakt med henne och kunde förstå att denna flicka egentligen inte ville dö utan komma ifrån sorgen och smärtan. Min dotter och jag berättade om vår situation att förlora en bror och en son och efter vår erfarenhet kunde hon förstå att det inte var döden som hon sökte. Vi måste tala med ungdomar så att de verkligen förstår att det ofta inte handlar om att välja bort sitt liv utan att komma ifrån alla svårigheter som många ungdomar har. Cristina Husmark Pehrsson, riksdagsledamot för moderaterna När jag funderar på frågan hur man lyckas, handlar det inte bara om arvet utan också om miljön. Vissa drabbas hårdare. Vi måste komma fram till vad som kan vara orsak till att man mår dåligt. Arbetslöshet i famil- 14

16 jerna, dålig ekonomi är viktiga faktorer. Vi politiker har stora möjligheter att gå in här genom att väcka frågan i riksdagen. Inger Blom, SPES Hur blir det efter ett suicidförsök? Vad är det för insatser som sätts in då? Hur behandlas människor? Hur ser den sociala miljön ut? Elisabeth Hellner, västsvenska nätverket Det är så mycket vi människor måste engagera oss i, vilket gör att det blir kaos i huvudet för många av oss. Vi måste lära oss att sålla i det vi gör. Hur tar vi hand om oss själva? När det gäller skolornas insats är det viktigt att understryka att elevhälsovården inte bara består av skolsköterskor utan också av psykologer, men det gäller också att påverka övrig skolpersonal som vaktmästare, skolvärdar, rektorer. Det finns väldigt många inom skolan utöver lärarna. Det kan ibland vara lättare för elever att prata med andra inom skolan än att gå till skolsköterskan. Väldigt många ungdomar kommer till mig för att de inte vill gå till skolkurator eller skolsköterska. Vi genomför också tvådagarskurser i anknytning till videofilmen Kärleken är den bästa kicken 2. Tidigare bjöd vi in några från varje skola. Det är viktigt att stimulera varandra, att göra ansträngningar lokalt, för då händer det mycket i det preventiva syftet. Tom Åström, SPES Vi har inte lyckats så bra när det gäller suicidprevention. När det gäller trafiken har man investerat 17 miljoner kronor per trafikoffer för att förhindra trafikolyckor. Viveka Kolmodin, sjuksköterska inom vuxenpsykiatrin i Halmstad Det är inte bara så att vi måste våga prata utan vi måste också våga lyssna på människor som har det svårt. 2 För mer information se samt rapporterna Kärleken är den bästa kicken, NASP, 2000:1 och Hur upptäcker vi sårbara elever? NASP 2002:2, båda författade av Britta Alin Åkerman. 15

17 Anders Hedberg, Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning Det finns ett mycket stort intresse kring dessa frågor inom Socialstyrelsen. En särskild arbetsgrupp har för vår räkning tagits fram för att få fram en systematisk kunskapsöversikt för vård av självmordsnära patienter, som går att ladda ned som pdf-fil från Socialstyrelsens hemsida Marie Åsberg, Bo Runeson och Mats Samuelsson är författare till den skriften. Det finns också en stor referensgrupp, bland annat från NASP, som är knuten till materialet. Det finns mycket klokskap att hämta från denna sammanställning av den kunskap som finns. Vi har också ett epidemiologiskt centrum med statistik inom området, bland annat att följa och analysera självmord. Jan Beskow har ju drivit frågan om ett nationellt kvalitetsregister och Socialstyrelsen är också ansvarig för sammanhållandet av de kvalitetsregister som finns i landet. Om vi skulle få fram ett sådant föreslaget kvalitetsregister för självmordsnära skulle det tillföra mycket kunskap inom området. 16

18 Hur bygger man nätverk, erfarenheter från olika nätverk Panelsamtal med Jan Beskow som moderator vid Västsvenska nätverket för suicidprevention och Helen Hagström, Göteborgs-Fontänen, Margit Ferm, SPES och Sydöstra regionen samt Rigmor Stain, NASP och Stockholm-Gotlandsregionen. Det nationella nätverket för självmordsprevention har nu funnits i sex år, sedan Uppdraget är att bygga nätverk för att närma oss målet Ett självmordsfritt Sverige! Det har vi gjort med växlande framgång. Erfarenheterna väcker frågan: Vad är nätverksbygge egentligen? Hur går det till? I samtalen berörs teorin bakom nätverksbyggande. Verksamhetsidén definierar nätverken som kunskapsorganisationer med central betydelse för genomförande av suicidprevention. Svenska och internationella suicidforskare vet både att och hur självmord kan förebyggas (Wasserman, D. red. 2003, Suicide An Unnececessary Death, Martin Dunitz, ltd, London 4 ). Det är också en djup erfarenhet hos anhöriga, de som arbetar inom sjukvården samt suicidforskare att den kunskap som finns skulle kunna tillvaratas mycket bättre än vad som sker. Kunskapen måste tillämpas. Nätverksbyggande handlar mindre om teknik och mer om mänskliga relationer. Det handlar om personliga möten och personligt engagemang. Att beröras är det första steget och att vilja göra något det andra. Därför bör nätverken söka sina samarbetspartner bland personer med ett personligt engagemang. Att få näring för våra behov av samhörighet och samverkan, att få fylla på med nya kunskaper och att få bidra med det vi kan. Att låta allt detta samspela, så att fin musik uppstår. Det är viktigt att alla som arbetar i nätverken får känna att de växer och utvecklas av arbetet. Samtidigt skall alla samarbetspartner känna att de har nytta av det som nätverket har att erbjuda. 3 Följande rapporter har utgivits i samband med de tre nätverkskonferenserna: a) Den första nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention. NASP 1999:1. b) Den andra nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention. NASP 2000:2. c) Den tredje nationella nätverkskonferensen om självmordsprevention barn och ungdom. NASP 2002:1. 4 Boken kan beställas genom Akademibokhandeln eller direkt från förlaget: Martin Dunitz, ltd på tel , fax eller e-post: ISBN:

19 Varför nätverk? Vi lever i ett horisontellt och komplicerat samhälle och det är viktigt att bygga nätverk för att få kunskap och känslomässigt stöd. Alla organiska system har inneboende självreglerande livskraft som utvecklas genom generalisering och differentieringar. Hur kan vi inom våra olika nätverk föra våra olika erfarenheter vidare? I Göteborg har bland annat medel erhållits genom att organisera sig som en förening, ett resurscentrum. Vårt sätt att kommunicera har förändrats från att ha talat om ting och produkter till att tala om relationer (vilket belyses genom dikten nedan). Förändringen har skett genom ökad förmåga att kunna hantera döden och tankar kring detta. Fortfarande finns det emellertid stor rädsla att ta tag i frågor kring suicidprevention. Fortfarande är människor rädda att nämna ordet självmord och än mer att föra en debatt i ämnet. Alla svårigheter vi möts av måste vi hantera med varsamhet men även ta emot med tacksamhet för att alla svåra erfarenheter ger oss ytterligare en lärdom om livet och dess villkor. SOM ETT VÄRDSHUS Att vara människa är som ett värdshus Varje morgon nya ankomster En glädje, en depression, en elakhet Hälsa dem välkomna och underhåll dem! Även om de utgör en samling sorger Som med våld tömmer ditt hus på dess möbler, Behandla ändå varje gäst med värdighet. Han kanske gör dig redo för ny sötma. Den mörka tanken, skammen ondskan, Möt dem vid dörren, skrattande, Och bjud in dem. Var tacksam vem som än kommer För var och en har skickats till dig, Som en vägvisare från underjorden. Jelaluddin Rumi, Sufisk poet från 1200-talet 18

20 I dikten står människan i centrum. Även då var det svårt att föra en dialog. Vi måste lära oss att ställa människan i centrum och våga vara lite personliga även om vi inte är helt privata. Vi övergår nu också från ett hierarkiskt samhälle till ett horisontellt samhälle. Nätverksarbete handlar om att jobba med relationer, relationer mellan människor och relationer mellan processer. Man måste arbeta medvetet med detta för att höja vår medvetenhetsnivå. Politiker kan hjälpa oss att få fram beslut. Ett viktigt inslag är att samla information för att hela tiden kunna höja oss till en högre nivå. I frågan kring suicidprevention ställs hela tiden frågan: vad är meningen med livet? Det är viktigt att vara personlig, att ta upp sina känslor utan att för den skull vara privat. Gränsen mellan personligt och privat måste diskuteras och vidgas. Vi har en stor förmåga att omvandla frihet till tvång med att alltid ha en massa måsten som styr våra liv och vår tillvaro. Vi har alla lust- och olustcentrum och vi styrs av lusten. Vi har en tendens att vilja härma som regleras genom vår hjärna. Det är en utomordentligt god förmåga, eftersom det innebär att lära sig viktiga förhållanden i olika möten. Vi har en hjärna som är mycket mer aktiv än vad tidigare kunskap har förmedlat. Vi är med andra ord hela tiden verksamma i sökande av nya tankar och nya idéer. Vi kan nämligen bygga upp nya neuroner och nya nervbanor. Positiva nervbanor går åt ett håll och negativa åt ett annat håll. Framför allt styrs vårt beteende av att söka härma alla situationer som ger upphov till en lustkänsla. Tyvärr har vi en tendens att alltför ofta låsas av det negativa, det som ger upphov till olustkänslor och det tycks som om hela svenska folket för närvarande befinner sig i någon slags utmattningsdepression. Men det är en tendens som vi måste hjälpas åt att bryta. Det är viktigt för oss alla att lära sig vad människor runt omkring oss behöver. Lidandet som föder glädje är viktigt att tillvarata. Nu börjar vi också forskningsmässigt komma fram till hur den suicidala processen utvecklas. Marco Williams också deltagare vid den nationella IASP konferensen (International Association for Suicide Prevention 5 ) som börjar ikväll, har gjort viktiga iakttagelser, där man experimentellt kommer fram till bakomliggande faktorer. Här kommer endast en kort anty- 5 För mer information finns dels abstraktboken Crossing Borders in Suicide Prevention. From Genes to Human Soul. NASP, 2003 samt sammanställning av vissa bidrag från konferensen i rapporten Den XXII världskongressen för suicidprevention. NASP,

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten. Dalai Lama Vi i SPES ger aldrig upp hoppet! SPES finns i hela landet Att arbeta på ett

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 10 februari 2015 AN-2014/576.719 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Inför en nollvision mot självmord i

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman, Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen Anknytning till självdestruktivitet och självmordshandlingar några statistiska data och modeller - definitioner

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Uppdragsavdelningen, Justerat 2009-02-24 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

SJÄLVMORDSPREVENTION I SKOLOR I SVERIGE

SJÄLVMORDSPREVENTION I SKOLOR I SVERIGE 2003 Rapport nr 1 SJÄLVMORDSPREVENTION I SKOLOR I SVERIGE hur ser det ut idag? Att satsa på psykisk hälsa förebygga självmord och självmordsförsök Att satsa på psykisk hälsa förebygga självmord och självmordsförsök

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet. Ks 2010:250 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Mental Health First Aid MHFA

Mental Health First Aid MHFA Mental Health First Aid MHFA Första Hjälpen till Psykisk hälsa Else-Marie Törnberg & Sonny Wåhlstedt Suicidprevention i Väst Problemets omfattning under 10 år Västra Götaland-10år 2.400 döda 24.000 suicidförsök

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Delrapport - pilotprojektet YMHFA, Första Hjälpen till Psykisk Hälsa med fokus på unga, i Jönköpings län

Delrapport - pilotprojektet YMHFA, Första Hjälpen till Psykisk Hälsa med fokus på unga, i Jönköpings län 1 NSPH i Jönköpings län 2013 09 09 Delrapport - pilotprojektet YMHFA, Första Hjälpen till Psykisk Hälsa med fokus på unga, i Jönköpings län Inledning Den 27 december 2012 undertecknades ett avtal mellan

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

DEN FEMTE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION UR ETT PRAKTISKT NÄTVERKSPERSPEKTIV

DEN FEMTE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION UR ETT PRAKTISKT NÄTVERKSPERSPEKTIV DEN FEMTE NATIONELLA NÄTVERKSKONFERENSEN OM SJÄLVMORDSPREVENTION UR ETT PRAKTISKT NÄTVERKSPERSPEKTIV 2006 Rapport nr 1 Att satsa på psykisk hälsa - förebygga självmord och självmordsförsök NASP 2006, 2007

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

KRISPLAN Bergakottens förskola

KRISPLAN Bergakottens förskola KRISPLAN Bergakottens förskola Inledning Vid en akut kris kan man uppleva kraftig stress och det kan därför vara svårt att fatta rationella beslut. Avsikten med den här krisplanen är att underlätta hanteringen

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Suicidprevention. Hur ser problembilden ut? Danuta Wasserman. Globalt perspektiv på självmord

Suicidprevention. Hur ser problembilden ut? Danuta Wasserman. Globalt perspektiv på självmord Suicidprevention Danuta Wasserman Hur ser problembilden ut? Globalt perspektiv på självmord Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar upp till en miljon människor i världen sina liv varje år och tio gånger

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre. Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre. Regionala Nätverket Stockholm/Gotland Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre Regionala Nätverket Stockholm/Gotland Ledningsgruppen: Danuta Wasserman, Nationell prevention av suicid och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Gergö

Läs mer

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s.

Krisplan. - Studeranderelaterade situationer. Reviderad 27.8.2015. Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2. Studerande - svår olycka s. Krisplan - Studeranderelaterade situationer Reviderad 27.8.2015 Krisgruppens kontaktuppgifter s. 2 Studerande - svår olycka s. 3 Studerande - dödsfall s. 4 Personal - svår olycka s. 5 Personal dödsfall

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Första hjälpen till psykisk hälsa En kurs som lär dig hur du bäst tar kontakt

Läs mer