Arbetsmetodik och resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmetodik och resultat"

Transkript

1 Arbetsmetodik och resultat State-of-the-Science konferenser om Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet

2 Förord Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) genomförde 2010 två State of the Science konferenser om barns och ungdomars psykiska hälsa en om trender och en om skola, lärande och psykisk hälsa. Konferenserna anordnades vid Kungl. Vetenskapsakademien den april respektive april. Därutöver anordnades tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en policykonferens den 26 maj om vad som kan göras för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Konferenserna utgjorde grunden och huvuduppgiften för ett projekt om barns och ungdomars psykiska hälsa som KVA:s Hälsoutskott genomförde Syftet med projektet var att systematiskt kartlägga och granska kunskapsläget, och att ge underlag, evidens och incitament till åtgärder som kan förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. KVA:s Hälsoutskott initierade också en systematisk kunskapsöversikt om metoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Denna översikt finansierades och gjordes av SBU, i samverkan med KVA och Socialstyrelsen. Ett 60-tal personer var engagerade i Hälsoutskottets projekt i utskott, planeringskommittéer och arbetsgrupper. State of the Science konferenserna förbereddes och genomfördes med National Institutes of Health (NIH) Consensus Development Program som förebild. I NIH-programmet inryms två konferensmodeller: State of the Science konferenser och konsensuskonferenser. De båda konferensmodellerna förbereds och genomförs på samma sätt skillnaden dem emellan är att State of the Science konferenserna i högre grad har fokus på att peka ut forskningsbehov, medan konsensuskonferensernas uppgift är att fastställa kunskapsläget inom ett visst område. Hälsoutskottets State of the Science konferenser förbereddes av planeringskommittéer, en för vardera konferensen. Två arbetsgrupper utarbetade systematiska kunskapsöversikter inför respektive konferens. Vid konferenserna medverkade också forskare med expertföreläsningar. Konferenserna var offentliga, och gav även åhörarna möjligheter att yttra sig. På grundval av kunskapsöversikter, expertuttalanden och inlägg från åhörarna utarbetade oberoende forskarpaneler State of the Science uttalanden om kunskapsläge och forskningsbehov. Systematiska kunskapsöversikter, uttalanden och annan konferensdokumentation finns att ladda ner från projektets webbplats, Efter konferenserna i april 2010 inleddes en ny fas i projektet med fokus på resultatspridning och implementering. Tillsammans med SBU respektive Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har Hälsoutskottet anordnat konferenser med syfte att föra ut resultaten från State of the Science konferenserna till kommun och landstingspolitiker. I denna rapport sammanfattas arbetsmetodik, resultat och erfarenheter från State of the Science konferenserna om barns och ungdomars psykiska hälsa. I ett efterord kommenteras konferenserna av Erland Hjelmquist, huvudsekreterare vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Måns Rosén, chef för SBU. Syftet med rapporten är att sprida erfarenheterna från Hälsoutskottets konferenser och att lyfta fram en konferensmodell och arbetsmetodik som kan vara användbar i fler sammanhang också i Sverige. Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott i mars 2011, Arne Wittlöv, ordförande Curt Hagquist, projektledare 2

3 Inledning National Institutes of Health (NIH) Consensus Development Program är en etablerad arbetsmodell för att kartlägga, granska och avgöra kunskapsläget i viktiga frågor som rör behandling och prevention inom hälsoområdet. NIH anordnar konsensuskonferenser i frågor som har ett stort intresse ur ett folkhälsoperspektiv och då det finns ett behov att systematiskt sammanställa och värdera tillgängliga studier. Grundidén är att oberoende konferenspaneler ska kunna uttala sig i kontroversiella och konkreta frågor. Panelerna ska basera sina uttalanden på ett omfattande beslutsunderlag bestående av systematisk kunskapsöversikt, expertföreläsningar och inlägg från konferensdeltagarna. Grundprinciperna i NIH-modellen Konkreta frågeställningar; kontroversiella och olösta frågor av stort folkhälsointresse. Brett kunskapsunderlag; systematiska kunskapsöversikter, medverkan från experter och åhörare. Offentliga konferenser. Paneler med oberoende forskare utan intressekonflikter. Bred spridning av uttalandena från panelerna. Planering av konferenserna Planeringskommittéer tillsatta av Hälsoutskottet en för vardera konferensen hade huvudansvaret för planering och genomförande av konferenserna. Kommittéerna ansvarade för utarbetandet av konferensernas frågeställningar. Senare i processen ansvarade kommittéerna också för utarbetandet av programmet för konferenserna, inklusive urval av föredragshållare och rekrytering av ledamöter till konferenspanelerna. Vardera kommittén bestod av ca 10 ledamöter. Till kommittéerna rekryterades personer med egen forskning eller annan erfarenhet med anknytning till respektive konferens ämnesområde. Arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna utfördes av arbetsgrupper bestående av forskare. Detta arbete blev mer arbetskrävande än beräknat och konferenserna fick därför senareläggas. Förberedelsearbetet inför konferenserna pågick under tre år. 3

4 Frågeställningar I enlighet med NIH-modellen formulerades inledningsvis 4-6 frågor som blev vägledande för arbetsgrupperna och konferenserna. En prioritering av de viktigaste frågorna gjordes i ett senare skede för att möjliggöra för arbetsgrupperna att genomföra sina uppdrag. Det är viktigt att frågeställningarna både till antal och innehåll utformas med utgångspunkt från att kunskapsöversikterna är ett grundfundament som konferenserna vilar på. De personella och ekonomiska resurserna för arbetet med översikterna blir därmed styrande för hur många och omfattande frågeställningar som kan behandlas på konferenserna. Konferens Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Frågeställningar: 1. Hur har barns och ungdomars psykiska hälsa förändrats över tid i Sverige? 2. Föreligger det regionala och/eller sociodemografiska olikheter med avseende på förändringar i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige? 3. Hur skiljer sig förändringar i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige utifrån olika definitioner av psykisk hälsa och olika informationskällor? 4. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokuseras på? Konferens Skola, lärande och psykisk hälsa Frågeställningar: 1. Frågor om skolprestation och mental hälsa Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation, lärande och psykisk hälsa? Hur påverkas relationerna mellan dessa av: individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position skolans system för bedömning av elevers skolprestation skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa 2. Frågor om skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av: organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet läraregenskaper och lärarskicklighet arbetsformen eget arbete de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? 4

5 Konferensernas status Inom ramen för NIH Consensus Development Program anordnas två olika typer av konferenser, Konsensuskonferenser och State of the science konferenser. Den förra typen av konferenser anordnas när det tillgängliga kunskapsunderlaget är tillräckligt, medan den senare typen används när kunskapsunderlaget är mer begränsat. Eftersom såväl planeringsprocessen som formerna för genomförandet är desamma för båda konferenstyperna, kan konferensens status bestämmas även efter det att förberedelserna påbörjats. Så skedde också i KVA-projektet. Konferensernas status som State of the science konferenser fastställdes när det stod klart att kunskapsunderlaget inte medgav konsensuskonferenser. Detta innebar också att konferenserna blev särskilt viktiga för att påvisa kunskapsluckor och peka ut framtida forskningsbehov. Det är också viktigt att understryka att panelernas uttalanden inte är uttalanden från Kungl. Vetenskapsakademien utan att de uttrycker de oberoende panelernas uppfattningar. Panelernas sammansättning Panelerna bestod av nio respektive sex ledamöter. Till ledamöter i konferenspanelerna rekryterades ledamöter med hög vetenskaplig kompetens men som själva inte bedrev forskning eller hade andra intressekonflikter inom ämnesområdet för respektive konferens. Tvärvetenskap, det vill säga representation från olika vetenskapliga discipliner, eftersträvades vid rekryteringen liksom en jämn fördelning av män och kvinnor. Sena avhopp och sjukdom gjorde att dessa ambitioner inte kunde upprätthållas fullt ut vid konferensen om Skola, lärande och psykisk hälsa. Ett större antal ledamöter i panelerna skulle ha gjort panelen mindre sårbar för händelser som dessa och säkerställt bredden i panelens kompetensområden. Ett riktmärke för antalet ledamöter i panelerna kan vara 13, vilket är det minimiantal som NIH rekommenderar. Konferensernas genomförande Konferenserna var offentliga, avgiftsfria och ägde rum under tre dagar i Kungl. Vetenskapsakademiens lokaler. Programmet för båda konferenserna var utformat på ett likartat sätt. Konferenserna inleddes med korta föredrag som gav en bakgrund till respektive konferens samt presentation av konferensernas upplägg. Därefter presenterades den systematiska kunskapsöversikten av ordföranden från arbetsgruppen. Resterande tid av dag ett och dag två ägnades åt föredrag av såväl svenska som internationella föreläsare. Dag tre inleddes med att panelen presenterade ett utkast till State of the Science uttalande som åhörarna fick möjlighet att kommentera och diskutera. Konferenserna avslutades med att panelen presenterade ett preliminärt State of the Science uttalande. Planeringskommittéerna hade inte endast att ta ställning till vilka talare som skulle inbjudas utan även till vilken roll talarna skulle ha. Skulle talarna uppmanas att kommentera kunskapsöversikterna, eller skulle de bidra med självständiga föreläsningar? Det senare alternativet valdes vid båda konferenserna. Upplägget av konferenserna med medverkan också från åhörarna fungerade som planerat och gav åhörarna möjlighet att diskutera och kommentera panelernas utkast till uttalanden. Paneluttalandena som gjordes överensstämde inte i alla delar med de slutsatser som arbetsgrupperna redovisat. Detta bör ses mot bakgrund av att panelernas uttalanden i enlighet med konferensmodellen inte endast skulle baseras på arbetsgruppernas kunskapsöversikter, utan också på expertföredrag och inlägg från åhörarna liksom på panelernas egen självständiga värdering av redovisade fakta. 5

6 De praktiska arrangemangen fungerade mycket bra under samtliga konferenser. Konferenserna direktsändes via Internet. Videoinspelningar från konferenserna lades senare ut på Hälsoutskottets webbplats tillsammans med övrig konferensdokumentation. Kunskapsöversikterna Den enskilt mest omfattande uppgiften i förberedelserna inför State of the Science konferenserna var arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna. Uppdraget till arbetsgrupperna formulerades av planeringskommittéerna med utgångspunkt från de frågeställningar som formulerats till konferenserna. I samverkan med arbetsgrupperna preciserades och begränsades uppdraget vid ett par tillfällen. Begränsningarna som gjordes var nödvändiga för att säkerställa genomförandet av uppdraget, även om det innebar att översikterna blev innehållsligt snävare än vad som ursprungligen var tänkt. Trots begränsningarna och trots att konferenserna senarelades, blev arbets- och tidspressen mycket stor på arbetsgrupperna. Dessa lyckades dock slutföra sina uppdrag och levererade kunskapsöversikter av hög kvalitet. Kunskapsöversikterna hann tryckas i tid innan konferenserna, även om de kom att distribueras till konferenspanelerna senare än vad som ursprungligen var tänkt. En konsekvens av de avgränsningar och preciseringar som gjordes blev att en stor mängd data som insamlades i de tidiga faserna av arbetsgruppernas arbete inte blev färdiganalyserade. Ett exempel är data som insamlades om sociodemografiska skillnader i psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Från båda arbetsgruppernas arbete finns ett omfattande datamaterial som kan ligga till grund för ytterligare kunskapssammanställningar och forskning. En viktig uppgift för Hälsoutskottet var att tillgodose behovet av administrativt stöd och andra resurser framför allt till arbetsgrupperna, eftersom KVA-kansliet inte är dimensionerat för att kunna stödja utskottsverksamheten vid KVA. Till båda arbetsgrupperna knöts därför projektledare och administrativt stöd. Värdefullt konsultativt stöd gavs från SBU och Socialstyrelsen. Bristen på informatiker med specialistkompetens i litteratursökning innebar att sökprocesserna tog längre tid och krävde mer arbetsinsatser från projektledarna än beräknat. Genom stöd och insatser från flera universitetsbibliotek kunde dock litteratursökningarna genomföras. Samverkan med universitetsbiblioteken och formell knytning av arbetsgruppernas medlemmar till vissa universitet var också en förutsättning för access till vetenskaplig litteratur. Arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna utfördes som fritidsarbete. Ledamöterna i arbetsgrupperna var erfarna forskare, men de flesta saknade erfarenhet av arbete med systematiska kunskapsöversikter. En introducerande utbildning i den tillämpade arbetsmetodiken skulle ha underlättat arbetsgruppernas arbete. En sammanfattande slutsats är att arbetet med kunskapsöversikterna trots de begränsningar som gjordes blev alltför omfattande att utföra som fritidsarbete och att de administrativa stödresurserna var otillräckliga. 6

7 Konferensernas slutsatser Konferens Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa april 2010 Uttalande från konferenspanelen sammanfattning Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med problem har i vissa fall dubblerats eller tredubblats. Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro. Uttalandet ovan bygger på hur ungdomarna själva upplever sin situation; vad de rapporterar i olika enkätundersökningar. Men det finns även mer objektiva tecken på att vissa former av psykisk ohälsa ökar, till exempel vårdas allt fler unga flickor på sjukhus efter självmordsförsök. Anmärkningsvärt är också att unga inte följer den drastiska minskning i självmordsfrekvens som syns i alla andra åldersgrupper. Istället ligger ungdomsgruppen stabilt på ungefär samma nivå. Det är slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte uttala sig om barn i åldern 0-10 år. Underlaget ger inte heller panelen möjligheter att uttala sig om hur den upplevda psykiska ohälsan påverkar unga i deras liv; till exempel i samvaron med kamrater, i skolarbetet eller under andra vardagsaktiviteter. Panelen tycker att det är viktigt att forskarvärlden nu arbetar för att hitta de viktigaste orsakerna bakom ökningen av den psykiska ohälsan. I det arbetet måste forskare beakta barnets perspektiv, genusaspekter och särskilt utsatta gruppers perspektiv. För att vi bättre ska förstå hur unga mår i sitt nuvarande liv, hur psykisk ohälsa under uppväxten påverkar deras framtid, och hur det går att främja deras psykiska välmående, behövs en förstärkning av befintlig infrastruktur för forskningen. Detta är en förutsättning för relevant forskning och undersökningar av god kvalité. Detta är ett forskningsområde där tvärvetenskapligt samarbete skulle ge särskilt stort mervärde. 7

8 Konferens Skola, lärande och psykisk hälsa april 2010 Uttalande från konferenspanelen sammanfattning Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet, och att barnet lär sig läsa, är otvetydigt viktigt för barnets fortsatta lärande och för att det ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan också leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks om lärare och kamrater reagerar negativt på barnets beteende. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalitet kan förbättra barnets senare läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har åtminstone effekt upp i mellanstadiet. Enligt studien är en högkvalitativ förskola speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna. Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor. Svenska skolbarn presterar sedan början av 1990-talet allt sämre i alla de nationella jämförelser som har genomförts. Frågan är varför? Sedan 1990-talet har kommunaliseringen, skolvalsreformen och friskolereformen lett till genomgripande förändringar av den svenska skolan. Samtidigt har aktiviteter utan direkt lärarstöd som eget arbete blivit allt vanligare i klassrummen. Hur dessa och andra förändringar har påverkat barnens psykiska hälsa och förmåga att lära, vet vi lite om. Det är avgörande för barnens framtid att vi tar reda hur vi kan förbättra deras situation i skolan. 8

9 Efterord Barns och ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för individ och samhälle. Det är ett område som kommit i blickpunkten under senare år bl.a. genom en rad rapporter om minskande psykisk hälsa hos barn och ungdomar. I den diskussion som denna rapportering givit upphov till har inte minst långsiktiga förändringar i samhällets funktion och struktur uppmärksammats. Återkommande ekonomiska kriser har påverkat levnadsbetingelserna för de flesta och förmodligen ökat den psykiska belastningen på barn och ungdomar. Samspelet mellan individens förutsättningar som biologisk och social varelse har accentuerats. Utan tvekan har framsteg gjorts när det gäller vetenskapliga bidrag till att förstå vad som främjar eller hindrar en god psykisk utveckling. Samtidigt gör komplexiteten i forskningsfältet att man måste ställa mycket höga krav på den vetenskapliga kvaliteten i de studier som genomförs och i den slutliga presentationen av resultat. Detta så mycket mera som forskning inom området har uppenbar relevans för ett stort samhälleligt problem. Vi kan se den analys av forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa som initierades och genomfördes av KVA som ett exempel på vad som krävs för att lägga en grund för särskilda forskningsinsatser. Alltför sällan läggs tid och energi på att tränga bakom mediala larmrapporter om olika för folkhälsan viktiga frågor, och barns och ungdomars psykiska hälsa är en folkhälsofråga. KVA kontaktade tidigt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) både för att ta del av myndighetens långvariga metoderfarenhet av att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen och för att efterhöra om SBU kunde genomföra ett projekt med inriktning på barns och ungdomars psykiska hälsa. SBU valde att göra en systematisk översikt kring program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn1. Såväl denna rapport som en del av de andra underlagen till State of the Art konferensen pekade på stora kunskapsluckor. För de som arbetar praktiskt med dessa viktiga frågor kan bristande kunskap kännas frustrerande, men långsiktigt för barnens och ungdomarnas skull är mer kunskap om vilka metoder som är effektiva nödvändiga. Det är också oerhört viktigt för forskarsamhället att veta vad vi inte vet och därmed fokusera på de obesvarade frågorna. Regeringen har också gett SBU ett mer långsiktigt uppdrag att identifiera kunskapsluckor i vården. Så snart resultaten från KVAs rapporter och seminarier förelåg våren 2010 togs frågan upp om att göra en gemensam forskningssatsning mellan de statliga forskningsfinansiärerna FAS, Formas, Vinnova och VR. Det framgick på ett tidigt stadium att de fyra finansiärerna hade en i grunden positiv inställning till tanken på en större satsning på området barns och ungdomars psykiska hälsa. Ett drygt år senare, juni 2011, utannonserades en gemensam satsning på totalt 300 miljoner kronor, fördelade på sex år fr.o.m För att vara ett forskningsstöd av denna omfattning var tiden från den första idén till att forskningsprogram och finansiering kunde presenteras osedvanligt kort. I själva verket kunde det inte ha gått snabbare med tanke på de olika beslutssteg som var nödvändiga. År 2012 kommer de första 50 miljonerna att kunna betalas ut. För de fyra myndigheterna, FAS, Formas, Vinnova och VR är detta det första konkreta exemplet på en större gemensam satsning i enlighet med den instruktion till myndigheterna som innebär ett särskilt ansvar för att definiera och finansiera gemensamma forskningsområden. Satsningen kan också tjäna som exempel på en effektiv men inte från början planerad samverkan mellan en fristående akademi, KVA, och en rad statliga myndigheter. För ett relativt litet land som Sverige är detta givetvis en styrka när sådan samverkan kan åstadkommas. Nu övergår efterhand initiativet till forskningsutförarna, huvudsakligen universitet och högskolor, att definiera forskningsbara frågeställningar och att genomföra 1 SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. (Rapport nr 202). SBU:Stockholm,

10 de planer som de kommer att ingå i. Forskningsområdets karaktär innebär också att samverkan mellan flera aktörer utöver universitet och högskolor antagligen kommer att vara ett påtagligt inslag i den kommande forskningen. Barns och ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för hela samhället. Erland Hjelmquist, FAS Måns Rosén, SBU 10

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa 26-28 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig panel

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12 14 april 2010 Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet State-of-the-Science Konferensuttalande Om konferensuttalandet Detta uttalande har utarbetats

Läs mer

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig

Läs mer

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium Skola, lärande och psykisk hälsa Om orsakssambanden mellan skolprestation och psykisk hälsa Charli Eriksson 2011-03-29 1 2011-03-29 2 Målsättning med dagens seminarium Presentera ett aktuellt tema Berätta

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning

69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning PROTOKOLL Högskolestyrelsen 2012-12-03 Nr 4:2012 69 Återrapportering med anledning av internrevisionens rapport om kompetensförsörjning Beslut Högskolestyrelsen beslutar att lägga bilagd rapport till handlingarna.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013

Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 2013 r)r).(11. r rine, Fristående personfiga om ud DrIr ESLÖVSKOMMUN Vård och Omsorg 214 1 Sida 1 Verksamhetsberättelse PO-verksamheten Eslöv 213 Inledning Under året lämnade Anne Levenius tjänsten som ombud

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer