Arbetsmetodik och resultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmetodik och resultat"

Transkript

1 Arbetsmetodik och resultat State-of-the-Science konferenser om Barns och ungdomars psykiska hälsa Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet

2 Förord Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) genomförde 2010 två State of the Science konferenser om barns och ungdomars psykiska hälsa en om trender och en om skola, lärande och psykisk hälsa. Konferenserna anordnades vid Kungl. Vetenskapsakademien den april respektive april. Därutöver anordnades tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en policykonferens den 26 maj om vad som kan göras för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Konferenserna utgjorde grunden och huvuduppgiften för ett projekt om barns och ungdomars psykiska hälsa som KVA:s Hälsoutskott genomförde Syftet med projektet var att systematiskt kartlägga och granska kunskapsläget, och att ge underlag, evidens och incitament till åtgärder som kan förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. KVA:s Hälsoutskott initierade också en systematisk kunskapsöversikt om metoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Denna översikt finansierades och gjordes av SBU, i samverkan med KVA och Socialstyrelsen. Ett 60-tal personer var engagerade i Hälsoutskottets projekt i utskott, planeringskommittéer och arbetsgrupper. State of the Science konferenserna förbereddes och genomfördes med National Institutes of Health (NIH) Consensus Development Program som förebild. I NIH-programmet inryms två konferensmodeller: State of the Science konferenser och konsensuskonferenser. De båda konferensmodellerna förbereds och genomförs på samma sätt skillnaden dem emellan är att State of the Science konferenserna i högre grad har fokus på att peka ut forskningsbehov, medan konsensuskonferensernas uppgift är att fastställa kunskapsläget inom ett visst område. Hälsoutskottets State of the Science konferenser förbereddes av planeringskommittéer, en för vardera konferensen. Två arbetsgrupper utarbetade systematiska kunskapsöversikter inför respektive konferens. Vid konferenserna medverkade också forskare med expertföreläsningar. Konferenserna var offentliga, och gav även åhörarna möjligheter att yttra sig. På grundval av kunskapsöversikter, expertuttalanden och inlägg från åhörarna utarbetade oberoende forskarpaneler State of the Science uttalanden om kunskapsläge och forskningsbehov. Systematiska kunskapsöversikter, uttalanden och annan konferensdokumentation finns att ladda ner från projektets webbplats, Efter konferenserna i april 2010 inleddes en ny fas i projektet med fokus på resultatspridning och implementering. Tillsammans med SBU respektive Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har Hälsoutskottet anordnat konferenser med syfte att föra ut resultaten från State of the Science konferenserna till kommun och landstingspolitiker. I denna rapport sammanfattas arbetsmetodik, resultat och erfarenheter från State of the Science konferenserna om barns och ungdomars psykiska hälsa. I ett efterord kommenteras konferenserna av Erland Hjelmquist, huvudsekreterare vid Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Måns Rosén, chef för SBU. Syftet med rapporten är att sprida erfarenheterna från Hälsoutskottets konferenser och att lyfta fram en konferensmodell och arbetsmetodik som kan vara användbar i fler sammanhang också i Sverige. Kungl. Vetenskapsakademiens Hälsoutskott i mars 2011, Arne Wittlöv, ordförande Curt Hagquist, projektledare 2

3 Inledning National Institutes of Health (NIH) Consensus Development Program är en etablerad arbetsmodell för att kartlägga, granska och avgöra kunskapsläget i viktiga frågor som rör behandling och prevention inom hälsoområdet. NIH anordnar konsensuskonferenser i frågor som har ett stort intresse ur ett folkhälsoperspektiv och då det finns ett behov att systematiskt sammanställa och värdera tillgängliga studier. Grundidén är att oberoende konferenspaneler ska kunna uttala sig i kontroversiella och konkreta frågor. Panelerna ska basera sina uttalanden på ett omfattande beslutsunderlag bestående av systematisk kunskapsöversikt, expertföreläsningar och inlägg från konferensdeltagarna. Grundprinciperna i NIH-modellen Konkreta frågeställningar; kontroversiella och olösta frågor av stort folkhälsointresse. Brett kunskapsunderlag; systematiska kunskapsöversikter, medverkan från experter och åhörare. Offentliga konferenser. Paneler med oberoende forskare utan intressekonflikter. Bred spridning av uttalandena från panelerna. Planering av konferenserna Planeringskommittéer tillsatta av Hälsoutskottet en för vardera konferensen hade huvudansvaret för planering och genomförande av konferenserna. Kommittéerna ansvarade för utarbetandet av konferensernas frågeställningar. Senare i processen ansvarade kommittéerna också för utarbetandet av programmet för konferenserna, inklusive urval av föredragshållare och rekrytering av ledamöter till konferenspanelerna. Vardera kommittén bestod av ca 10 ledamöter. Till kommittéerna rekryterades personer med egen forskning eller annan erfarenhet med anknytning till respektive konferens ämnesområde. Arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna utfördes av arbetsgrupper bestående av forskare. Detta arbete blev mer arbetskrävande än beräknat och konferenserna fick därför senareläggas. Förberedelsearbetet inför konferenserna pågick under tre år. 3

4 Frågeställningar I enlighet med NIH-modellen formulerades inledningsvis 4-6 frågor som blev vägledande för arbetsgrupperna och konferenserna. En prioritering av de viktigaste frågorna gjordes i ett senare skede för att möjliggöra för arbetsgrupperna att genomföra sina uppdrag. Det är viktigt att frågeställningarna både till antal och innehåll utformas med utgångspunkt från att kunskapsöversikterna är ett grundfundament som konferenserna vilar på. De personella och ekonomiska resurserna för arbetet med översikterna blir därmed styrande för hur många och omfattande frågeställningar som kan behandlas på konferenserna. Konferens Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Frågeställningar: 1. Hur har barns och ungdomars psykiska hälsa förändrats över tid i Sverige? 2. Föreligger det regionala och/eller sociodemografiska olikheter med avseende på förändringar i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige? 3. Hur skiljer sig förändringar i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige utifrån olika definitioner av psykisk hälsa och olika informationskällor? 4. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokuseras på? Konferens Skola, lärande och psykisk hälsa Frågeställningar: 1. Frågor om skolprestation och mental hälsa Vilka är de ömsesidiga kausala relationerna mellan skolprestation, lärande och psykisk hälsa? Hur påverkas relationerna mellan dessa av: individuella faktorer som sårbarhet, kognitiv förmåga och kön familjens socioekonomiska/utbildningsmässiga position skolans system för bedömning av elevers skolprestation skolans åtgärdssystem vid låg skolprestation och ohälsa 2. Frågor om skolans organisation, arbetssätt och arbetsmiljö Hur påverkas relationen mellan elevers lärande och psykiska hälsa av: organisatorisk differentiering och integrering av skolans verksamhet läraregenskaper och lärarskicklighet arbetsformen eget arbete de sociala relationerna mellan elever, och mellan elever och lärare, i skolan och klassrummet 3. Vilka frågor och områden bör den framtida forskningen fokusera? 4

5 Konferensernas status Inom ramen för NIH Consensus Development Program anordnas två olika typer av konferenser, Konsensuskonferenser och State of the science konferenser. Den förra typen av konferenser anordnas när det tillgängliga kunskapsunderlaget är tillräckligt, medan den senare typen används när kunskapsunderlaget är mer begränsat. Eftersom såväl planeringsprocessen som formerna för genomförandet är desamma för båda konferenstyperna, kan konferensens status bestämmas även efter det att förberedelserna påbörjats. Så skedde också i KVA-projektet. Konferensernas status som State of the science konferenser fastställdes när det stod klart att kunskapsunderlaget inte medgav konsensuskonferenser. Detta innebar också att konferenserna blev särskilt viktiga för att påvisa kunskapsluckor och peka ut framtida forskningsbehov. Det är också viktigt att understryka att panelernas uttalanden inte är uttalanden från Kungl. Vetenskapsakademien utan att de uttrycker de oberoende panelernas uppfattningar. Panelernas sammansättning Panelerna bestod av nio respektive sex ledamöter. Till ledamöter i konferenspanelerna rekryterades ledamöter med hög vetenskaplig kompetens men som själva inte bedrev forskning eller hade andra intressekonflikter inom ämnesområdet för respektive konferens. Tvärvetenskap, det vill säga representation från olika vetenskapliga discipliner, eftersträvades vid rekryteringen liksom en jämn fördelning av män och kvinnor. Sena avhopp och sjukdom gjorde att dessa ambitioner inte kunde upprätthållas fullt ut vid konferensen om Skola, lärande och psykisk hälsa. Ett större antal ledamöter i panelerna skulle ha gjort panelen mindre sårbar för händelser som dessa och säkerställt bredden i panelens kompetensområden. Ett riktmärke för antalet ledamöter i panelerna kan vara 13, vilket är det minimiantal som NIH rekommenderar. Konferensernas genomförande Konferenserna var offentliga, avgiftsfria och ägde rum under tre dagar i Kungl. Vetenskapsakademiens lokaler. Programmet för båda konferenserna var utformat på ett likartat sätt. Konferenserna inleddes med korta föredrag som gav en bakgrund till respektive konferens samt presentation av konferensernas upplägg. Därefter presenterades den systematiska kunskapsöversikten av ordföranden från arbetsgruppen. Resterande tid av dag ett och dag två ägnades åt föredrag av såväl svenska som internationella föreläsare. Dag tre inleddes med att panelen presenterade ett utkast till State of the Science uttalande som åhörarna fick möjlighet att kommentera och diskutera. Konferenserna avslutades med att panelen presenterade ett preliminärt State of the Science uttalande. Planeringskommittéerna hade inte endast att ta ställning till vilka talare som skulle inbjudas utan även till vilken roll talarna skulle ha. Skulle talarna uppmanas att kommentera kunskapsöversikterna, eller skulle de bidra med självständiga föreläsningar? Det senare alternativet valdes vid båda konferenserna. Upplägget av konferenserna med medverkan också från åhörarna fungerade som planerat och gav åhörarna möjlighet att diskutera och kommentera panelernas utkast till uttalanden. Paneluttalandena som gjordes överensstämde inte i alla delar med de slutsatser som arbetsgrupperna redovisat. Detta bör ses mot bakgrund av att panelernas uttalanden i enlighet med konferensmodellen inte endast skulle baseras på arbetsgruppernas kunskapsöversikter, utan också på expertföredrag och inlägg från åhörarna liksom på panelernas egen självständiga värdering av redovisade fakta. 5

6 De praktiska arrangemangen fungerade mycket bra under samtliga konferenser. Konferenserna direktsändes via Internet. Videoinspelningar från konferenserna lades senare ut på Hälsoutskottets webbplats tillsammans med övrig konferensdokumentation. Kunskapsöversikterna Den enskilt mest omfattande uppgiften i förberedelserna inför State of the Science konferenserna var arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna. Uppdraget till arbetsgrupperna formulerades av planeringskommittéerna med utgångspunkt från de frågeställningar som formulerats till konferenserna. I samverkan med arbetsgrupperna preciserades och begränsades uppdraget vid ett par tillfällen. Begränsningarna som gjordes var nödvändiga för att säkerställa genomförandet av uppdraget, även om det innebar att översikterna blev innehållsligt snävare än vad som ursprungligen var tänkt. Trots begränsningarna och trots att konferenserna senarelades, blev arbets- och tidspressen mycket stor på arbetsgrupperna. Dessa lyckades dock slutföra sina uppdrag och levererade kunskapsöversikter av hög kvalitet. Kunskapsöversikterna hann tryckas i tid innan konferenserna, även om de kom att distribueras till konferenspanelerna senare än vad som ursprungligen var tänkt. En konsekvens av de avgränsningar och preciseringar som gjordes blev att en stor mängd data som insamlades i de tidiga faserna av arbetsgruppernas arbete inte blev färdiganalyserade. Ett exempel är data som insamlades om sociodemografiska skillnader i psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Från båda arbetsgruppernas arbete finns ett omfattande datamaterial som kan ligga till grund för ytterligare kunskapssammanställningar och forskning. En viktig uppgift för Hälsoutskottet var att tillgodose behovet av administrativt stöd och andra resurser framför allt till arbetsgrupperna, eftersom KVA-kansliet inte är dimensionerat för att kunna stödja utskottsverksamheten vid KVA. Till båda arbetsgrupperna knöts därför projektledare och administrativt stöd. Värdefullt konsultativt stöd gavs från SBU och Socialstyrelsen. Bristen på informatiker med specialistkompetens i litteratursökning innebar att sökprocesserna tog längre tid och krävde mer arbetsinsatser från projektledarna än beräknat. Genom stöd och insatser från flera universitetsbibliotek kunde dock litteratursökningarna genomföras. Samverkan med universitetsbiblioteken och formell knytning av arbetsgruppernas medlemmar till vissa universitet var också en förutsättning för access till vetenskaplig litteratur. Arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna utfördes som fritidsarbete. Ledamöterna i arbetsgrupperna var erfarna forskare, men de flesta saknade erfarenhet av arbete med systematiska kunskapsöversikter. En introducerande utbildning i den tillämpade arbetsmetodiken skulle ha underlättat arbetsgruppernas arbete. En sammanfattande slutsats är att arbetet med kunskapsöversikterna trots de begränsningar som gjordes blev alltför omfattande att utföra som fritidsarbete och att de administrativa stödresurserna var otillräckliga. 6

7 Konferensernas slutsatser Konferens Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa april 2010 Uttalande från konferenspanelen sammanfattning Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med problem har i vissa fall dubblerats eller tredubblats. Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro. Uttalandet ovan bygger på hur ungdomarna själva upplever sin situation; vad de rapporterar i olika enkätundersökningar. Men det finns även mer objektiva tecken på att vissa former av psykisk ohälsa ökar, till exempel vårdas allt fler unga flickor på sjukhus efter självmordsförsök. Anmärkningsvärt är också att unga inte följer den drastiska minskning i självmordsfrekvens som syns i alla andra åldersgrupper. Istället ligger ungdomsgruppen stabilt på ungefär samma nivå. Det är slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte uttala sig om barn i åldern 0-10 år. Underlaget ger inte heller panelen möjligheter att uttala sig om hur den upplevda psykiska ohälsan påverkar unga i deras liv; till exempel i samvaron med kamrater, i skolarbetet eller under andra vardagsaktiviteter. Panelen tycker att det är viktigt att forskarvärlden nu arbetar för att hitta de viktigaste orsakerna bakom ökningen av den psykiska ohälsan. I det arbetet måste forskare beakta barnets perspektiv, genusaspekter och särskilt utsatta gruppers perspektiv. För att vi bättre ska förstå hur unga mår i sitt nuvarande liv, hur psykisk ohälsa under uppväxten påverkar deras framtid, och hur det går att främja deras psykiska välmående, behövs en förstärkning av befintlig infrastruktur för forskningen. Detta är en förutsättning för relevant forskning och undersökningar av god kvalité. Detta är ett forskningsområde där tvärvetenskapligt samarbete skulle ge särskilt stort mervärde. 7

8 Konferens Skola, lärande och psykisk hälsa april 2010 Uttalande från konferenspanelen sammanfattning Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet, och att barnet lär sig läsa, är otvetydigt viktigt för barnets fortsatta lärande och för att det ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan också leda till utagerande beteenden, som i sin tur förstärks om lärare och kamrater reagerar negativt på barnets beteende. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och utagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalitet kan förbättra barnets senare läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan har åtminstone effekt upp i mellanstadiet. Enligt studien är en högkvalitativ förskola speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna. Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor. Svenska skolbarn presterar sedan början av 1990-talet allt sämre i alla de nationella jämförelser som har genomförts. Frågan är varför? Sedan 1990-talet har kommunaliseringen, skolvalsreformen och friskolereformen lett till genomgripande förändringar av den svenska skolan. Samtidigt har aktiviteter utan direkt lärarstöd som eget arbete blivit allt vanligare i klassrummen. Hur dessa och andra förändringar har påverkat barnens psykiska hälsa och förmåga att lära, vet vi lite om. Det är avgörande för barnens framtid att vi tar reda hur vi kan förbättra deras situation i skolan. 8

9 Efterord Barns och ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för individ och samhälle. Det är ett område som kommit i blickpunkten under senare år bl.a. genom en rad rapporter om minskande psykisk hälsa hos barn och ungdomar. I den diskussion som denna rapportering givit upphov till har inte minst långsiktiga förändringar i samhällets funktion och struktur uppmärksammats. Återkommande ekonomiska kriser har påverkat levnadsbetingelserna för de flesta och förmodligen ökat den psykiska belastningen på barn och ungdomar. Samspelet mellan individens förutsättningar som biologisk och social varelse har accentuerats. Utan tvekan har framsteg gjorts när det gäller vetenskapliga bidrag till att förstå vad som främjar eller hindrar en god psykisk utveckling. Samtidigt gör komplexiteten i forskningsfältet att man måste ställa mycket höga krav på den vetenskapliga kvaliteten i de studier som genomförs och i den slutliga presentationen av resultat. Detta så mycket mera som forskning inom området har uppenbar relevans för ett stort samhälleligt problem. Vi kan se den analys av forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa som initierades och genomfördes av KVA som ett exempel på vad som krävs för att lägga en grund för särskilda forskningsinsatser. Alltför sällan läggs tid och energi på att tränga bakom mediala larmrapporter om olika för folkhälsan viktiga frågor, och barns och ungdomars psykiska hälsa är en folkhälsofråga. KVA kontaktade tidigt Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) både för att ta del av myndighetens långvariga metoderfarenhet av att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen och för att efterhöra om SBU kunde genomföra ett projekt med inriktning på barns och ungdomars psykiska hälsa. SBU valde att göra en systematisk översikt kring program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn1. Såväl denna rapport som en del av de andra underlagen till State of the Art konferensen pekade på stora kunskapsluckor. För de som arbetar praktiskt med dessa viktiga frågor kan bristande kunskap kännas frustrerande, men långsiktigt för barnens och ungdomarnas skull är mer kunskap om vilka metoder som är effektiva nödvändiga. Det är också oerhört viktigt för forskarsamhället att veta vad vi inte vet och därmed fokusera på de obesvarade frågorna. Regeringen har också gett SBU ett mer långsiktigt uppdrag att identifiera kunskapsluckor i vården. Så snart resultaten från KVAs rapporter och seminarier förelåg våren 2010 togs frågan upp om att göra en gemensam forskningssatsning mellan de statliga forskningsfinansiärerna FAS, Formas, Vinnova och VR. Det framgick på ett tidigt stadium att de fyra finansiärerna hade en i grunden positiv inställning till tanken på en större satsning på området barns och ungdomars psykiska hälsa. Ett drygt år senare, juni 2011, utannonserades en gemensam satsning på totalt 300 miljoner kronor, fördelade på sex år fr.o.m För att vara ett forskningsstöd av denna omfattning var tiden från den första idén till att forskningsprogram och finansiering kunde presenteras osedvanligt kort. I själva verket kunde det inte ha gått snabbare med tanke på de olika beslutssteg som var nödvändiga. År 2012 kommer de första 50 miljonerna att kunna betalas ut. För de fyra myndigheterna, FAS, Formas, Vinnova och VR är detta det första konkreta exemplet på en större gemensam satsning i enlighet med den instruktion till myndigheterna som innebär ett särskilt ansvar för att definiera och finansiera gemensamma forskningsområden. Satsningen kan också tjäna som exempel på en effektiv men inte från början planerad samverkan mellan en fristående akademi, KVA, och en rad statliga myndigheter. För ett relativt litet land som Sverige är detta givetvis en styrka när sådan samverkan kan åstadkommas. Nu övergår efterhand initiativet till forskningsutförarna, huvudsakligen universitet och högskolor, att definiera forskningsbara frågeställningar och att genomföra 1 SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. (Rapport nr 202). SBU:Stockholm,

10 de planer som de kommer att ingå i. Forskningsområdets karaktär innebär också att samverkan mellan flera aktörer utöver universitet och högskolor antagligen kommer att vara ett påtagligt inslag i den kommande forskningen. Barns och ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för hela samhället. Erland Hjelmquist, FAS Måns Rosén, SBU 10

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Skola, Lärande och Psykisk Hälsa 26-28 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig panel

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12 14 april 2010 Kungl. Vetenskapsakademien Hälsoutskottet State-of-the-Science Konferensuttalande Om konferensuttalandet Detta uttalande har utarbetats

Läs mer

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige

Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige Kungl. Vetenskapsakademien State of the Science Konferens Preliminärt Uttalande Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige 12-14 april 2010 Detta uttalande har utarbetats av en oberoende, tvärvetenskaplig

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium

3/29/2011. Skola, lärande och psykisk hälsa. Några konstaterande. Målsättning med dagens seminarium Skola, lärande och psykisk hälsa Om orsakssambanden mellan skolprestation och psykisk hälsa Charli Eriksson 2011-03-29 1 2011-03-29 2 Målsättning med dagens seminarium Presentera ett aktuellt tema Berätta

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information

Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Idéefterlysning 2011 Inbjudan och information Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen vill pröva ett nytt sätt för att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättningen a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?... 1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF)

Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 Svenska Castingförbundet (SCF) Utvecklingsplan för Idrottslyftet 2013-2015 (SCF) Denna utvecklingsplan är ett levande dokument som kan göra förändringar i om så krävs för att Idrottslyftets mål i ännu högre utsträckning ska uppnås.

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002

Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Till Kungl Vetenskapsakademien Nationalkommittén för psykologi Årsberättelse för 2002 Såvitt vi kunnat finna är årets årsberättelse den första från Nationalkommittén för psykologi sedan bildandet 1985.

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation

Läs mer

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008? Inom projektet Utvärdering Genom Uppföljning (UGU) vid Göteborgs universitet genomförs med jämna mellanrum enkätundersökningar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet

Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för beslutsunderlag av hög kvalitet Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor 3 Utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor för

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017

Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 Beslutat av rådet 2015-05-29 Strategi för Statens medicinsk-etiska råd 2015-2017 1 Om Smer Bakgrund Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är ett organ tillsatt av regeringen för att belysa medicinsk-etiska

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras?

A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras? Riskbedömning inför ändringar i verksamheten. (utgår från gemensamma riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete i Lycksele kommun, antaget av Kommunfullmäktige 2005-03-14 10) Efter genomförd riskbedömning

Läs mer

Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges

Läs mer

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm

Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Videosammanträde Jönköping-Kalmar-Linköping. Ledamöter Arne Johansson, FORSS v ordf E län, ordf Boel Andersson Gäre.

Videosammanträde Jönköping-Kalmar-Linköping. Ledamöter Arne Johansson, FORSS v ordf E län, ordf Boel Andersson Gäre. PROTOKOLL 1 Sammanträdesplats Deltagande Videosammanträde Jönköping-Kalmar-Linköping Ledamöter Arne Johansson, FORSS v ordf E län, ordf Boel Andersson Gäre F län Lars Brudin H län Claes Hallert E län Inger

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Arbetsformer

Arbetsformer Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer