DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER 2014"

Transkript

1 DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER

2 VÄLKOMSTTAL OCH INLEDNING Anna-Karin Berglund inleder med att hälsa välkommen och i korta ordalag beskriva vad Överenskommelsen är vilka dess mål är och om hur den kom till. Hon beskriver vidare de sex principer som Överenskommelsen bygger på. Hon går också in på de goda resultat som skulle kunna vara en följd av Överenskommelsen. Det finns stora utmaningar och dessa utmaningar ska vi adressera på dagens konferens. En viktig frågeställning för dagen är hur gör vi verkstad av alla fina ord? Anna-Karin lämnar över ordet till moderator, Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS). Anna-Karin Berglund, ordförande i den gemensamma arbetsgruppen för Överenskommelsen på sociala området ÖVERENSKOMMELSER VAD ÄR DET? EN ÖVERGRIPANDE INTRODUKTION MED EUROPEISKT PERSPEKTIV Håkan Johansson, professor Socialhögskolan, Lunds universitet Roberto Scaramuzzino, lektor Socialhögskolan, Lunds universitet Håkan Johansson inleder med att berätta att han i sin forskning bland annat tittar på olika aktörer skapar och utvecklar politik tillsammans. Varför är då överenskommelser intressanta? Framförallt för att de inbegriper politiska frågor, frågor om utveckling, konflikter och mål för samhället. Överenskommelser är en illustration av hur politiker och andra aktörer kommer samman för att diskutera olika frågor. Överenskommelsen är en illustration av hur demokrati fungerar även mellan valen och den är ett exempel på demokratiutövning, i den meningen att demokrati är mer debatterande snarare än att inskränkas till enbart röstning. Det är en trend att skapa överenskommelser mellan offentliga och idéburna aktörer och en förebild är den brittiska The Compact. Forskarna har tittat närmare på några överenskommelser från olika länder och jämfört dem utifrån olika parametrar: laglig status, parter, principer/värden/teman och stöd för implementering. Fördelar med överenskommelsebaserat beslutsfattande är att det ger mer legitimitet till parterna. Det gäller att samla civilsamhällets röster, se vilka röster som finns och att förstå dem. Denna typ av beslutsfattande bidrar även till att ge legitimitet till paraplyorganisationer som driver överenskommelser. Relationen och banden mellan offentligt 2

3 och idéburet stärks, och det är betydligt lättare att få med organisationer som vanligtvis inte är delaktiga i beslutsprocesser. Utmaningar för överenskommelser: Vems vilja kompromissas? Dialogen måste fortgå även efter att dokumentet är antaget. Hur hanterar man relationerna inom civilsamhället? Hur kan man få med mindre organisationer och/eller organisationer som inte vill signera överenskommelsen? Vilket är det bästa sättet att få med medborgare? Dessa frågor återstår att diskutera och utveckla lösningar på. SJÄLVSTÄNDIG FRIVILLIGSEKTOR I EN FÖRÄNDERLIG TID Caroline Slocock, direktor Civil Exchange och chef för sekretariatet till panelen om en oberoende frivilligsektor Ett dokument räcker inte för att tala om samverkan, det finns också ett behov av förändring inom såväl offentlig som idéburen sektor. Hon utgår från ett brittiskt perspektiv, något som har stor relevans då The Compact är en morfar till alla andra överenskommelser. Frivilligsektorn i Storbritannien mår relativt väl. Medborgarna har stort förtroende för den, många tycker att den är viktig och många välfärdstjänster levereras av frivilligorganisationer. Big society innebär mer makt till lokalsamhället men det har även lett till att frivilligorganisationer har blivit leverantörer som förväntas bistå med tjänster. Att det öppnas upp för välfärdstjänster är en svår utmaning för små frivilligorganisationer ifråga om att konkurrera om stora kontrakt/upphandlingar, vilket gör att små organisationer förlorar finansiering. Relationen mellan stat och frivilligsektor kommer att förbli viktig. En fara i nuläget är att frivilligsektorn blir ett skyddsnät för staten eller enbart en utförare på uppdrag av staten Frågan om frivilligsektorns oberoende är viktig. Oberoendet har tre dimensioner; syfte, röst och verksamhet/aktivitet. Det råder konsensus om att frivilligsektorns oberoende är viktigt eftersom den ger många människor en röst och tar upp impopulära frågor. Till syvende och sist skapar det en hälsosam demokrati. 3

4 Det finns ett starkt motstånd mot att frivilligorganisationer genomför kampanjer och reser svåra och obekväma frågor. Självcensur blir vanligare då organisationerna är rädda att förlora sin finansiering. Relationen mellan det offentliga och idéburna karaktäriseras av brist på konsultation. Det finns även en risk att statlig finansiering hotar identiteten hos frivilligorganisationerna. Vissa organisationer är mer sårbara, till exempel de som jobbar med de mest utsatta grupperna i de mest utsatta områdena. Dessa organisationer är oftast inte med i samtalen kring Compact. Det medborgerliga utrymmet minskar och frivilligsektorn instrumentaliseras. Vad behöver förändras? En större förståelse för sektorn behövs och för det krävs det en debatt som måste starta inom frivilligsektorn och kanske kan det ligga till grund för ett nytt avtal/överenskommelse. Finns det möjligheter att få till genuin ömsesidig respekt mellan stat och frivilligsektor? Samhällsutveckling och ökande krav från medborgare för staten och frivilligsektorn närmare varandra, men frivilligsektorn måste leda utvecklingen och inte bara ta uppdrag från det offentliga. Det är svårt att förändra kulturen. Det är mycket prat om att samarbeta med frivilligsektorn, men inte så mycket verkstad. FEM LÄNDER, FEM ÖVERENSKOMMELSER OCH FEM INTRESSANTA EXEMPEL England Karl Wilding, direktör för offentlig politik vid National Council for Voluntary Organisations NCVO Wilding inleder sin presentation med att medge att The Compact inte är perfekt, men att den har bidragit till en hel del positiva resultat. I detta ingår bland annat att idéburna organisationer har fått en större roll i policyskapandet, men även en mer framskjuten position som utförare av samhällsservice i den offentliga sektorn. I korthet är detta The Compacts resultat. Flera insatser har gjorts för att hålla The Compact relevant sedan den ursprungliga signeringen Revideringar har gjorts vid regeringsskiften och skiftningar i prioriteringar har gjorts på begäran av både föreningarna och regeringar. De grundläggande målen om ett starkt och självständigt civilsamhälle har dock inte förändrats. Det främsta sättet att skapa detta är genom att arbeta med myndigheter och departement för att integrera idén och tanken bakom The Compact i arbetet där. En sak att ta med sig i det dagliga arbetet är att fokusera mer på sakfrågor än på dokumentet, menar Wilding. The Compact bör i större utsträckning ses som ett verktyg för ansvarsutkrävande gentemot regeringen eftersom maktbalansen mellan parterna är ojämn. Principerna som ingår i The Compact är det som är mest fruktbart att sprida, snarare än dokumentet i sig, även om processen fram till en signering också bär stor vikt. 4

5 Estland Marten Lauri, civilsamhällesrådgivare, departementet för regional administration vid estniska inrikesministeriet och Maris Jogeva, verkställande direktör, NENO Network of Estonian Nonprofit Organisations Ett karaktäristiskt drag för den överenskommelse som har slutits i Estland är att ett parlamentariskt beslut har legat till grund för den. Det gör den stabil och mindre känslig för politiska skiftningar, anser talarna. Den ursprungliga dialogen mellan det offentliga och den idéburna sektorn initierades av de senare. Talarna underströk att överenskommelsen i Estland inte enbart är ett dokument med mål, utan att den även innehåller konkreta åtaganden och en praktisk plan för hur målen ska uppnås. Maris Jogeva från den största paraplyorganisationen för idéburna, NENO, menar att det finns en stor tilltro till regeringen, men att det ändå har varit viktigt att bekräfta ett bottom-up-perspektiv under processen. Överenskommelsen rör en närmare dialog inom följande områden; infrastruktur, statliga ekonomiska stöd till civilsamhället, idéburet deltagande, medborgarutbildning, frivillighet och filantropi. Den största utmaningen hittills har varit att få igång nya diskussioner och få arbetet att utvecklas. Den stående frågan är hur får de idéburna större genomslag i policyskapandet?. EKAK, som är den estniska överenskommelsen, är ett viktigt verktyg i detta led och en central del i regeringens utvecklingsplan för civilsamhället. I dagsläget arbetar en uppföljningskommitté med frågor rörande eventuella ändringar av EKAK:s principer. Kommittén är en tillgång i att tolka principer och praktiska spörsmål, samt för att ge förslag på vidare samarbeten. Kommittén arbetar för både NGO:s och myndigheter. De viktigaste lärdomarna hittills från EKAK är: att partners inte är jämlika, och de kommer kanske aldrig bli detta. Detta är en fråga om makt och resurser, något som är oerhört viktigt att ha i åtanke i syfte att skapa ett fruktbart partnerskap. att roll- och ansvarsfrågan måste vara tydlig. Är CSO:er lika ansvariga eller bara mottagare av stöd? Detta måste klargöras i ett tidigt stadium. att partnerskap bara kan skapas om båda parter är lika motiverade. Det grundläggande syftet med EKAK är att gå från fungerande praktiska erfarenheter till en samverkanskultur som etablerar sig. För att kunna göra detta har röster från båda parterna höjts för att eventuellt se över eller uppdatera prioriteringarna, att förenkla grunddokumentet och hitta former för att få igång diskussioner om civilsamhällets roll. 5

6 Danmark Kasper Overgaard Ingeholm, ministeriet för barn, jämställdhet, integration och sociala frågor, kontoret for utsatta och civilsamfund och Dorte Nørregaard Gotthardsen, Center for frivilligt socialt arbete Den danska överenskommelsen, Charter, är inte institutionaliserad. Det innebär att den inte är juridiskt bindande, att den inte har några kontrollmekanismer och att den bygger på ett relativt löst samarbete som baseras på att parterna arbetar enligt principerna och med en ömsesidig tilltro till varandra. Charterns mål har varit att ha breda frågeställningar och en bred förankring. Från det offentliga har det därför varit viktigt att involvera alla relevanta departement. Chartern fastställer vägledande värden och principer för samverkan och frivilligt arbete, utifrån devisen att mångfald är en styrka och kompetens i sig. Hur Chartern har fungerat är svårmätt. Frivilligorganisationer som har använt sig av den anser att den underbygger de principer och värden som den stipulerar. En situation som ibland uppstår är dock att kommuner gärna vill ta del av den service som frivilliga kan erbjuda, men de vill inte ha några watchdogs som övervakar kommunens arbete, en roll som de frivilliga dock gärna vill ha. Kort sammanfattat är Chartern en bra grund för samverkan, där principer och värden är en del av en samarbetskultur snarare än teser som ska kunna citeras utantill. Chartern är tänkt som en förutsättning för utveckling och innovation i samhället. Sedan 2013 finns en ny version, som uppdaterades för att förnya den ursprungliga chartern från Detta i syfte att fånga nya trender; det ökade antalet frivilliga i de offentliga tjänsterna, det ökade antalet formella samarbeten mellan det offentliga och frivilliga och att frivilliginitiativen är mer baserade på aktiviteter än att organisera människor i föreningar. Implementeringen av Chartern har varit en öppen process där alla relevanta parter involverades. Fem regionala möten (utifrån Danmarks fem regioner) hölls, vilket var tänkt som en signal om att alla var välkomna och att samtliga delar av landet skulle omfattas av överenskommelsen. Charter-samverkan har fått olika utfall i de olika regionerna, varför talarna understryker att resultaten och framstegen lokalt har stor variation. 6

7 Belgien/Flandern Brigitte Mouligneau, processledare Flanders in Action, tjänsteperson flamländska regeringen och Bart Verhaeghe, Policykoordinator vid United Associations Den flamländska överenskommelsen är inget regeringsprojekt, vilket gör att Flandernexemplet är något unikt i sammanhanget. Överenskommelsen bygger på konkreta mål om att Flandern ska vara ekonomiskt innovativt, med mål om utveckling och BNP-tillväxt. Detta är Flanderns svar på Lissabon-strategin och EU2020, menar Brigitte Mouligneau. Processen med den flamländska överenskommelsen, Pact 2020, påbörjades Parterna utgjordes av den flamländska regeringen, civilsamhället, sociala partners i form av fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Under processen kunde fler organisationer ansluta till Pact 2020, vilket innebär att det nu återfinns hundratals organisationer i samarbetet. Bart Verhaeghe från United Associations understryker att hans nätverk håller sig utanför de sakpolitiska frågorna. Istället agerar man i större utsträckning som klister som sammanfogar föreningar mellan sektorer. I många fall kan det även fungera som ett klister för samhället och Europa. Överenskommelsen karaktäriseras som ett papper med många viktiga ord som respekt, interaktion, involvering, effektiva policyval och samhällelig transition, men än viktigare är att den nuvarande flamländska regeringen har förankrat överenskommelsen i sitt interna arbete och gått till val på att stå bakom den. I dagsläget fungerar Pact 2020 som en kontaktyta och ett bollplank för regeringen. Det finns en förståelse för värdet och expertisen som finns bland CSO:er. Direkta följder från Pact 2020 är att de idéburna organisationerna har fått en starkare röst i viktiga frågor och att den fyller en tydlig roll i fältet ifråga om social innovation. Utmaningar som Pact 2020 har mött är att CSO:er har ansett det vara känsligt att indirekt ge stöd och legitimitet till regeringen. Det har även tidvis varit problematiskt då partnerskapet i praktiken upphörde när regeringen valde att arbeta i sin takt utan att vänta in den idéburna sektorn. De olika processerna i Pact 2020 har följt en utvecklingscykel; visioner, utforskande av nya vägar, experimentering, bedömning och översättning till praktiken. I samtliga processer har alla parter varit delaktiga. 7

8 Polen Ewa Galka, verksamhetsledare PISOP (The Association Centre of Promotion and Civil Initiatives Development) och Lukasz Grzybak, ansvarig för det regionala samarbetet i Poznan Överenskommelsen i den polska staden Poznan syftar till stor del till att jobba med kapacitetsstärkande insatser för civilsamhället. De idéburna har hittills haft en stor roll i att bistå den offentliga sektorn med service inom sociala, ekonomiska och politiska områden, men även stödja och undervisa lokala ledare. En förutsättning för signeringen av Poznans överenskommelse har varit att den polska grundlagen erkänner subsidiaritetsprincipen om att politiska beslut ska tas på lägsta möjliga nivå lokalt. Konkret i Poznan är överenskommelsen uppdelade över flera områden; den årliga samarbetsagendan (den lokala överenskommelsen som omfattar runt 400 organisationer), rådet för samhällsnytta, kommissionerna för offentlig dialog och supportcentret för NGO:er och frivilliga. AKTUELLA FRÅGOR RÖRANDE SOCIAL INNOVATION, PARTNERSKAP OCH IDÉBURET FÖRETAGANDE Ariane Rodert, politisk sakkunnig i EU-frågor för Famna och Forum - idéburna organisationer med social inriktning och ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Rodert beskriver olika förändringstrender och menar att det finns ett ökat inslag av innovation och partnerskap, där det tidigare har fokuserats på dialog. Förändringar som sker globalt har sin grund i nya samhällsutmaningar. En sådan är den ekonomiska krisen, men även globaliseringen, demografisk utveckling, klimatförändringar och migration. Den sociala utsattheten har en särskild vikt eftersom den leder till utmaningar rörande ökade inkomstklyftor, fattigdom och arbetslöshet etc. Detta skapar behov av att mobilisera tillgängliga resurser och relevanta parter effektivare. En policytrend som går att urskilja i EU rör social innovation, ett begrepp utan någon klar definition ännu. Civilsamhället har på senare tid börjat få en alltmer framskjuten position. Detta för att civilsamhället ses som en motor för social förändring, en katalysator för social innovation och för att mobilisera policystöd. En annan policytrend rör det sociala företagandet, där EU-kommissionen sedan antagandet av Social Business Initiative från 2011 arbetar aktivt för att öka och utveckla detta område. I sammanhang rörande social innovation, partnerskap och idéburet företagande kan överenskommelser vara ett användbart verktyg. De kan bidra till att sätta igång samar- 8

9 beten, de ger uttryck för en politisk vilja och det ökar medvetenheten, synligheten och erkännandet av de berörda parterna. Politikers roll i att utveckla dessa samverkansområden kan vara att säkra en långsiktighet ifråga om politisk vilja, ägarskap och mod. Det kan även skapas förutsättningar för att koppla policyområden närmare berörda civilsamhällesparter. Vidare kan rättsliga hinder för civilsamhället lättas, samt adekvata resurser och stöd säkras. Ett problem som uppstår vid satsningar och prioriteringar i det offentliga är att det som bör mätas sällan mäts. Instrument som fokuserar på sociala effekter, där socialt skydd ses som en investering snarare än en kostnad, något som ger samhälleliga vinster. SAMMANFATTNING AV DAGEN Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) Målet med dagen var att belysa gemensamma utmaningar i förhållande till överenskommelser. Efter konferensen är det naturligt att det uppstår en känsla av förvirring, men kanske är den på en högre nivå än innan och när förvirringen har lagt sig har det förhoppningsvis även bidragit till en ökad kunskap i ämnet. Viktiga slutsatser under dagen har varit att Överenskommelsen är: En process, och inte ett papper. Dokumentet är inte det viktiga. Ett levande dokument. En mötesplats. Ett utrymme för dialog. En plattform för ömsesidig respekt. En vision. Något som måste få ta tid. Lotta Johansson, vice ordförande för Gemensamma arbetsgruppen, avslutar dagen med att tacka alla medverkande. De medverkandes presentationer samt filmer från konferensen finns tillgängliga på 9

10 overenskommelsen.se 10

ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR

ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR Fem exempel i Europa Tredje tematiska studien, februari 2015 Jonas Andersson Publicerad av Överenskommelsen 2015 Författare: Jonas Andersson

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Gillis Herlitz inleder med att hälsa alla välkomna till dagens konferens: En ny lokal överenskommelse

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-03 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Malin.Midler-Noren@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike. Catherine Belotti - socialinnovation

Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike. Catherine Belotti - socialinnovation Att tackla ungas arbetslöshet och utanförskap Lärdomar från Frankrike Catherine Belotti socialinnovation Ungas arbetslöshet och utanförskap i Frankrike - Några fakta Arbetslöshet i Frankrike (09/2013)

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Vilket Sverige vill vi ha?

Vilket Sverige vill vi ha? Vilket Sverige vill vi ha? Forums förslag för ett civilsamhälle i världsklass... Inledning Denna skrift ges ut av Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2014 Illustratör: Hanna Stenman Redaktör:

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER 19 oktober / kl 11.30-19.00 Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER PROGRAMÖVERSIKT 11.30 Dörrarna öppnas 12.00-13.10 Inledning med demokratiminister Birgitta

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning

SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Möt personen som den är, där den är grundläggande i arbetet mot utestängning SFRF initiativtagare till seminarium på Forum för det civila samhället. Under två dagar i mitten av juni deltog representanter för Sverigefinska Riksförbundet i Forum för det civila samhället, en konferens

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015 Hej! Här kommer kallelsen till Servicekonferensen (SK) 14 november 2015. Servicekonferensen kommer att hållas i anslutning till att Vuxna barn i Stockholm organiserar Riksmötet. Inbjudan till Riksmötet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten

www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten www.pwc.se/eforvaltning Öppna data Nytta och utmaningar för verksamheten Utmaningar Organisatoriska Processer Arkiv System Styrdokument Personer Regulatoriska Offentlighetsprincipen Sekretess Persondata

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Plats för möten Hjärtat i din affär Vi är inget vanligt fastighetsbolag. Givetvis är husen grunden i vår verksamhet, men i själva verket är vi mer intresserade av människorna som vistas där. Det är vår

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer