DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER 2014
|
|
- Hugo Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER
2 VÄLKOMSTTAL OCH INLEDNING Anna-Karin Berglund inleder med att hälsa välkommen och i korta ordalag beskriva vad Överenskommelsen är vilka dess mål är och om hur den kom till. Hon beskriver vidare de sex principer som Överenskommelsen bygger på. Hon går också in på de goda resultat som skulle kunna vara en följd av Överenskommelsen. Det finns stora utmaningar och dessa utmaningar ska vi adressera på dagens konferens. En viktig frågeställning för dagen är hur gör vi verkstad av alla fina ord? Anna-Karin lämnar över ordet till moderator, Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS). Anna-Karin Berglund, ordförande i den gemensamma arbetsgruppen för Överenskommelsen på sociala området ÖVERENSKOMMELSER VAD ÄR DET? EN ÖVERGRIPANDE INTRODUKTION MED EUROPEISKT PERSPEKTIV Håkan Johansson, professor Socialhögskolan, Lunds universitet Roberto Scaramuzzino, lektor Socialhögskolan, Lunds universitet Håkan Johansson inleder med att berätta att han i sin forskning bland annat tittar på olika aktörer skapar och utvecklar politik tillsammans. Varför är då överenskommelser intressanta? Framförallt för att de inbegriper politiska frågor, frågor om utveckling, konflikter och mål för samhället. Överenskommelser är en illustration av hur politiker och andra aktörer kommer samman för att diskutera olika frågor. Överenskommelsen är en illustration av hur demokrati fungerar även mellan valen och den är ett exempel på demokratiutövning, i den meningen att demokrati är mer debatterande snarare än att inskränkas till enbart röstning. Det är en trend att skapa överenskommelser mellan offentliga och idéburna aktörer och en förebild är den brittiska The Compact. Forskarna har tittat närmare på några överenskommelser från olika länder och jämfört dem utifrån olika parametrar: laglig status, parter, principer/värden/teman och stöd för implementering. Fördelar med överenskommelsebaserat beslutsfattande är att det ger mer legitimitet till parterna. Det gäller att samla civilsamhällets röster, se vilka röster som finns och att förstå dem. Denna typ av beslutsfattande bidrar även till att ge legitimitet till paraplyorganisationer som driver överenskommelser. Relationen och banden mellan offentligt 2
3 och idéburet stärks, och det är betydligt lättare att få med organisationer som vanligtvis inte är delaktiga i beslutsprocesser. Utmaningar för överenskommelser: Vems vilja kompromissas? Dialogen måste fortgå även efter att dokumentet är antaget. Hur hanterar man relationerna inom civilsamhället? Hur kan man få med mindre organisationer och/eller organisationer som inte vill signera överenskommelsen? Vilket är det bästa sättet att få med medborgare? Dessa frågor återstår att diskutera och utveckla lösningar på. SJÄLVSTÄNDIG FRIVILLIGSEKTOR I EN FÖRÄNDERLIG TID Caroline Slocock, direktor Civil Exchange och chef för sekretariatet till panelen om en oberoende frivilligsektor Ett dokument räcker inte för att tala om samverkan, det finns också ett behov av förändring inom såväl offentlig som idéburen sektor. Hon utgår från ett brittiskt perspektiv, något som har stor relevans då The Compact är en morfar till alla andra överenskommelser. Frivilligsektorn i Storbritannien mår relativt väl. Medborgarna har stort förtroende för den, många tycker att den är viktig och många välfärdstjänster levereras av frivilligorganisationer. Big society innebär mer makt till lokalsamhället men det har även lett till att frivilligorganisationer har blivit leverantörer som förväntas bistå med tjänster. Att det öppnas upp för välfärdstjänster är en svår utmaning för små frivilligorganisationer ifråga om att konkurrera om stora kontrakt/upphandlingar, vilket gör att små organisationer förlorar finansiering. Relationen mellan stat och frivilligsektor kommer att förbli viktig. En fara i nuläget är att frivilligsektorn blir ett skyddsnät för staten eller enbart en utförare på uppdrag av staten Frågan om frivilligsektorns oberoende är viktig. Oberoendet har tre dimensioner; syfte, röst och verksamhet/aktivitet. Det råder konsensus om att frivilligsektorns oberoende är viktigt eftersom den ger många människor en röst och tar upp impopulära frågor. Till syvende och sist skapar det en hälsosam demokrati. 3
4 Det finns ett starkt motstånd mot att frivilligorganisationer genomför kampanjer och reser svåra och obekväma frågor. Självcensur blir vanligare då organisationerna är rädda att förlora sin finansiering. Relationen mellan det offentliga och idéburna karaktäriseras av brist på konsultation. Det finns även en risk att statlig finansiering hotar identiteten hos frivilligorganisationerna. Vissa organisationer är mer sårbara, till exempel de som jobbar med de mest utsatta grupperna i de mest utsatta områdena. Dessa organisationer är oftast inte med i samtalen kring Compact. Det medborgerliga utrymmet minskar och frivilligsektorn instrumentaliseras. Vad behöver förändras? En större förståelse för sektorn behövs och för det krävs det en debatt som måste starta inom frivilligsektorn och kanske kan det ligga till grund för ett nytt avtal/överenskommelse. Finns det möjligheter att få till genuin ömsesidig respekt mellan stat och frivilligsektor? Samhällsutveckling och ökande krav från medborgare för staten och frivilligsektorn närmare varandra, men frivilligsektorn måste leda utvecklingen och inte bara ta uppdrag från det offentliga. Det är svårt att förändra kulturen. Det är mycket prat om att samarbeta med frivilligsektorn, men inte så mycket verkstad. FEM LÄNDER, FEM ÖVERENSKOMMELSER OCH FEM INTRESSANTA EXEMPEL England Karl Wilding, direktör för offentlig politik vid National Council for Voluntary Organisations NCVO Wilding inleder sin presentation med att medge att The Compact inte är perfekt, men att den har bidragit till en hel del positiva resultat. I detta ingår bland annat att idéburna organisationer har fått en större roll i policyskapandet, men även en mer framskjuten position som utförare av samhällsservice i den offentliga sektorn. I korthet är detta The Compacts resultat. Flera insatser har gjorts för att hålla The Compact relevant sedan den ursprungliga signeringen Revideringar har gjorts vid regeringsskiften och skiftningar i prioriteringar har gjorts på begäran av både föreningarna och regeringar. De grundläggande målen om ett starkt och självständigt civilsamhälle har dock inte förändrats. Det främsta sättet att skapa detta är genom att arbeta med myndigheter och departement för att integrera idén och tanken bakom The Compact i arbetet där. En sak att ta med sig i det dagliga arbetet är att fokusera mer på sakfrågor än på dokumentet, menar Wilding. The Compact bör i större utsträckning ses som ett verktyg för ansvarsutkrävande gentemot regeringen eftersom maktbalansen mellan parterna är ojämn. Principerna som ingår i The Compact är det som är mest fruktbart att sprida, snarare än dokumentet i sig, även om processen fram till en signering också bär stor vikt. 4
5 Estland Marten Lauri, civilsamhällesrådgivare, departementet för regional administration vid estniska inrikesministeriet och Maris Jogeva, verkställande direktör, NENO Network of Estonian Nonprofit Organisations Ett karaktäristiskt drag för den överenskommelse som har slutits i Estland är att ett parlamentariskt beslut har legat till grund för den. Det gör den stabil och mindre känslig för politiska skiftningar, anser talarna. Den ursprungliga dialogen mellan det offentliga och den idéburna sektorn initierades av de senare. Talarna underströk att överenskommelsen i Estland inte enbart är ett dokument med mål, utan att den även innehåller konkreta åtaganden och en praktisk plan för hur målen ska uppnås. Maris Jogeva från den största paraplyorganisationen för idéburna, NENO, menar att det finns en stor tilltro till regeringen, men att det ändå har varit viktigt att bekräfta ett bottom-up-perspektiv under processen. Överenskommelsen rör en närmare dialog inom följande områden; infrastruktur, statliga ekonomiska stöd till civilsamhället, idéburet deltagande, medborgarutbildning, frivillighet och filantropi. Den största utmaningen hittills har varit att få igång nya diskussioner och få arbetet att utvecklas. Den stående frågan är hur får de idéburna större genomslag i policyskapandet?. EKAK, som är den estniska överenskommelsen, är ett viktigt verktyg i detta led och en central del i regeringens utvecklingsplan för civilsamhället. I dagsläget arbetar en uppföljningskommitté med frågor rörande eventuella ändringar av EKAK:s principer. Kommittén är en tillgång i att tolka principer och praktiska spörsmål, samt för att ge förslag på vidare samarbeten. Kommittén arbetar för både NGO:s och myndigheter. De viktigaste lärdomarna hittills från EKAK är: att partners inte är jämlika, och de kommer kanske aldrig bli detta. Detta är en fråga om makt och resurser, något som är oerhört viktigt att ha i åtanke i syfte att skapa ett fruktbart partnerskap. att roll- och ansvarsfrågan måste vara tydlig. Är CSO:er lika ansvariga eller bara mottagare av stöd? Detta måste klargöras i ett tidigt stadium. att partnerskap bara kan skapas om båda parter är lika motiverade. Det grundläggande syftet med EKAK är att gå från fungerande praktiska erfarenheter till en samverkanskultur som etablerar sig. För att kunna göra detta har röster från båda parterna höjts för att eventuellt se över eller uppdatera prioriteringarna, att förenkla grunddokumentet och hitta former för att få igång diskussioner om civilsamhällets roll. 5
6 Danmark Kasper Overgaard Ingeholm, ministeriet för barn, jämställdhet, integration och sociala frågor, kontoret for utsatta och civilsamfund och Dorte Nørregaard Gotthardsen, Center for frivilligt socialt arbete Den danska överenskommelsen, Charter, är inte institutionaliserad. Det innebär att den inte är juridiskt bindande, att den inte har några kontrollmekanismer och att den bygger på ett relativt löst samarbete som baseras på att parterna arbetar enligt principerna och med en ömsesidig tilltro till varandra. Charterns mål har varit att ha breda frågeställningar och en bred förankring. Från det offentliga har det därför varit viktigt att involvera alla relevanta departement. Chartern fastställer vägledande värden och principer för samverkan och frivilligt arbete, utifrån devisen att mångfald är en styrka och kompetens i sig. Hur Chartern har fungerat är svårmätt. Frivilligorganisationer som har använt sig av den anser att den underbygger de principer och värden som den stipulerar. En situation som ibland uppstår är dock att kommuner gärna vill ta del av den service som frivilliga kan erbjuda, men de vill inte ha några watchdogs som övervakar kommunens arbete, en roll som de frivilliga dock gärna vill ha. Kort sammanfattat är Chartern en bra grund för samverkan, där principer och värden är en del av en samarbetskultur snarare än teser som ska kunna citeras utantill. Chartern är tänkt som en förutsättning för utveckling och innovation i samhället. Sedan 2013 finns en ny version, som uppdaterades för att förnya den ursprungliga chartern från Detta i syfte att fånga nya trender; det ökade antalet frivilliga i de offentliga tjänsterna, det ökade antalet formella samarbeten mellan det offentliga och frivilliga och att frivilliginitiativen är mer baserade på aktiviteter än att organisera människor i föreningar. Implementeringen av Chartern har varit en öppen process där alla relevanta parter involverades. Fem regionala möten (utifrån Danmarks fem regioner) hölls, vilket var tänkt som en signal om att alla var välkomna och att samtliga delar av landet skulle omfattas av överenskommelsen. Charter-samverkan har fått olika utfall i de olika regionerna, varför talarna understryker att resultaten och framstegen lokalt har stor variation. 6
7 Belgien/Flandern Brigitte Mouligneau, processledare Flanders in Action, tjänsteperson flamländska regeringen och Bart Verhaeghe, Policykoordinator vid United Associations Den flamländska överenskommelsen är inget regeringsprojekt, vilket gör att Flandernexemplet är något unikt i sammanhanget. Överenskommelsen bygger på konkreta mål om att Flandern ska vara ekonomiskt innovativt, med mål om utveckling och BNP-tillväxt. Detta är Flanderns svar på Lissabon-strategin och EU2020, menar Brigitte Mouligneau. Processen med den flamländska överenskommelsen, Pact 2020, påbörjades Parterna utgjordes av den flamländska regeringen, civilsamhället, sociala partners i form av fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Under processen kunde fler organisationer ansluta till Pact 2020, vilket innebär att det nu återfinns hundratals organisationer i samarbetet. Bart Verhaeghe från United Associations understryker att hans nätverk håller sig utanför de sakpolitiska frågorna. Istället agerar man i större utsträckning som klister som sammanfogar föreningar mellan sektorer. I många fall kan det även fungera som ett klister för samhället och Europa. Överenskommelsen karaktäriseras som ett papper med många viktiga ord som respekt, interaktion, involvering, effektiva policyval och samhällelig transition, men än viktigare är att den nuvarande flamländska regeringen har förankrat överenskommelsen i sitt interna arbete och gått till val på att stå bakom den. I dagsläget fungerar Pact 2020 som en kontaktyta och ett bollplank för regeringen. Det finns en förståelse för värdet och expertisen som finns bland CSO:er. Direkta följder från Pact 2020 är att de idéburna organisationerna har fått en starkare röst i viktiga frågor och att den fyller en tydlig roll i fältet ifråga om social innovation. Utmaningar som Pact 2020 har mött är att CSO:er har ansett det vara känsligt att indirekt ge stöd och legitimitet till regeringen. Det har även tidvis varit problematiskt då partnerskapet i praktiken upphörde när regeringen valde att arbeta i sin takt utan att vänta in den idéburna sektorn. De olika processerna i Pact 2020 har följt en utvecklingscykel; visioner, utforskande av nya vägar, experimentering, bedömning och översättning till praktiken. I samtliga processer har alla parter varit delaktiga. 7
8 Polen Ewa Galka, verksamhetsledare PISOP (The Association Centre of Promotion and Civil Initiatives Development) och Lukasz Grzybak, ansvarig för det regionala samarbetet i Poznan Överenskommelsen i den polska staden Poznan syftar till stor del till att jobba med kapacitetsstärkande insatser för civilsamhället. De idéburna har hittills haft en stor roll i att bistå den offentliga sektorn med service inom sociala, ekonomiska och politiska områden, men även stödja och undervisa lokala ledare. En förutsättning för signeringen av Poznans överenskommelse har varit att den polska grundlagen erkänner subsidiaritetsprincipen om att politiska beslut ska tas på lägsta möjliga nivå lokalt. Konkret i Poznan är överenskommelsen uppdelade över flera områden; den årliga samarbetsagendan (den lokala överenskommelsen som omfattar runt 400 organisationer), rådet för samhällsnytta, kommissionerna för offentlig dialog och supportcentret för NGO:er och frivilliga. AKTUELLA FRÅGOR RÖRANDE SOCIAL INNOVATION, PARTNERSKAP OCH IDÉBURET FÖRETAGANDE Ariane Rodert, politisk sakkunnig i EU-frågor för Famna och Forum - idéburna organisationer med social inriktning och ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Rodert beskriver olika förändringstrender och menar att det finns ett ökat inslag av innovation och partnerskap, där det tidigare har fokuserats på dialog. Förändringar som sker globalt har sin grund i nya samhällsutmaningar. En sådan är den ekonomiska krisen, men även globaliseringen, demografisk utveckling, klimatförändringar och migration. Den sociala utsattheten har en särskild vikt eftersom den leder till utmaningar rörande ökade inkomstklyftor, fattigdom och arbetslöshet etc. Detta skapar behov av att mobilisera tillgängliga resurser och relevanta parter effektivare. En policytrend som går att urskilja i EU rör social innovation, ett begrepp utan någon klar definition ännu. Civilsamhället har på senare tid börjat få en alltmer framskjuten position. Detta för att civilsamhället ses som en motor för social förändring, en katalysator för social innovation och för att mobilisera policystöd. En annan policytrend rör det sociala företagandet, där EU-kommissionen sedan antagandet av Social Business Initiative från 2011 arbetar aktivt för att öka och utveckla detta område. I sammanhang rörande social innovation, partnerskap och idéburet företagande kan överenskommelser vara ett användbart verktyg. De kan bidra till att sätta igång samar- 8
9 beten, de ger uttryck för en politisk vilja och det ökar medvetenheten, synligheten och erkännandet av de berörda parterna. Politikers roll i att utveckla dessa samverkansområden kan vara att säkra en långsiktighet ifråga om politisk vilja, ägarskap och mod. Det kan även skapas förutsättningar för att koppla policyområden närmare berörda civilsamhällesparter. Vidare kan rättsliga hinder för civilsamhället lättas, samt adekvata resurser och stöd säkras. Ett problem som uppstår vid satsningar och prioriteringar i det offentliga är att det som bör mätas sällan mäts. Instrument som fokuserar på sociala effekter, där socialt skydd ses som en investering snarare än en kostnad, något som ger samhälleliga vinster. SAMMANFATTNING AV DAGEN Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) Målet med dagen var att belysa gemensamma utmaningar i förhållande till överenskommelser. Efter konferensen är det naturligt att det uppstår en känsla av förvirring, men kanske är den på en högre nivå än innan och när förvirringen har lagt sig har det förhoppningsvis även bidragit till en ökad kunskap i ämnet. Viktiga slutsatser under dagen har varit att Överenskommelsen är: En process, och inte ett papper. Dokumentet är inte det viktiga. Ett levande dokument. En mötesplats. Ett utrymme för dialog. En plattform för ömsesidig respekt. En vision. Något som måste få ta tid. Lotta Johansson, vice ordförande för Gemensamma arbetsgruppen, avslutar dagen med att tacka alla medverkande. De medverkandes presentationer samt filmer från konferensen finns tillgängliga på 9
10 overenskommelsen.se 10
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR
ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR Fem exempel i Europa Tredje tematiska studien, februari 2015 Jonas Andersson Publicerad av Överenskommelsen 2015 Författare: Jonas Andersson
Läs merÖverenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merGemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merEuropeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merÖverenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö
Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna
Läs merFolkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap
Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten, Sverige Elisabeth Skoog Garås, Sveriges Kommuner och Landsting Hur kom den till av vilka Vad är Mötesplatsen
Läs merÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun
ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda
Läs merVärmland. Workshop Utkast Överenskommelsen
Värmland Workshop Utkast Överenskommelsen Agenda 14.00 Inledning och presentation Kort paus 14.30 Camilla Olsson och Jan Linde- samverkan före och efter Överenskommelsen! Kort paus 15.30 Kaffe och film
Läs merDETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR
DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA
Läs merÖverenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Läs merSamverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merEn överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar
En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL
Läs merFritidnämndens deltagande på utbildning och konferens
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-03 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Malin.Midler-Noren@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad
Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en
Läs merFörslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor
1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen
Läs merIdéburen sektor och Region Skåne i samverkan
Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade
Läs merRegional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Läs merSamhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)
Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merVälkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan
Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till
Läs merImplementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.
Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser. - från politik till praktik Margareta Wandel Strateg kompetensförsörjning och företagande, Region Östergötland
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merIdéburna sektorn i Skåne spelar roll!
Idéburna sektorn i Skåne spelar roll! 21 000 idéburna organisationer - varav 14 000 ideella föreningar 5 000 har anställda Lönesumma 4,1 miljarder kr/år = 10 000 heltidsårsarbeten 90 miljoner ideella timmar
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merProgram för samspelet mellan kommunen och civilsamhället
Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs mer- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun
- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merKonferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013
Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Gillis Herlitz inleder med att hälsa alla välkomna till dagens konferens: En ny lokal överenskommelse
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merÖverenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Läs merStockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-393/2017 Sida 1 (6) 2017-09-19 Handläggare Eva Sandberg Telefon: 08-508 25091 Till Socialnämnden 2017-09-19 Stockholms stads riktlinjer
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merIOP Idéburet Offentligt Partnerskap
IOP Idéburet Offentligt Partnerskap och andra lokala partnerskapslösningar Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merMer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.
Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merStyrgruppsmöte överenskommelsen
Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 1 (8) Styrgruppsmöte överenskommelsen Plats och tid Knutsalen, Rådhuset, Lund, klockan 10:00-11:45 Ledamöter Övriga Elin Gustafsson (S) ordf. Philip Sandberg
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.
Läs merInbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen
Läs merDOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:
Läs merGöteborgs stads samverkan med social ekonomi
Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter
Läs merÖverenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap
1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,
Läs merÖverenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Läs merCivila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen
Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merSEÖN 11 december 2015
SEÖN 11 december 2015 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Samhället är större än staten och marknaden
Läs merSamarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Läs merSynpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13)
Ku2016/00504/D 2016-07-13 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU2016:13) Sammanfattning Riksorganisationen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs meroch civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur
och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merMedborgardialog: Internationella trender och utmaningar. Anne Tortzen
Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar Anne Tortzen Vem är jag? Pol mag., journalist och processkonsult Bok: Borgerinddragelse demokrati i øjenhøjde Center for Borgerdialog: Rådgivning
Läs merPalett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016
PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merIdéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne
Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,
Läs merÖverenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja
Läs merPlattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro
Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba
Läs merFLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS
FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden
Läs merProgrammet Ett Europa för medborgarna
Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merÖverenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel. En uppföljning av Överenskommelsen
Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel En uppföljning av Överenskommelsen 1. Inledning Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL
Läs mer201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"
.i;1;;_,> 4:: :>[
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merYttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flyktingsamordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2017-10-05 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08 508 35 480 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 oktober 2017 Ärende
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merLättläst version av Överenskommelsen
Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla
Läs merPrincipbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal
Tjänsteutlåtande Kommunjurist 2015-10-23 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr: Solveig.Juselius@upplandsvasby.se KS/2015:431 2.064.2 Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap
Läs mer