DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER 2014"

Transkript

1 DOKUMENTATION INTERNATIONELL KONFERENS STOCKHOLM 4 NOVEMBER

2 VÄLKOMSTTAL OCH INLEDNING Anna-Karin Berglund inleder med att hälsa välkommen och i korta ordalag beskriva vad Överenskommelsen är vilka dess mål är och om hur den kom till. Hon beskriver vidare de sex principer som Överenskommelsen bygger på. Hon går också in på de goda resultat som skulle kunna vara en följd av Överenskommelsen. Det finns stora utmaningar och dessa utmaningar ska vi adressera på dagens konferens. En viktig frågeställning för dagen är hur gör vi verkstad av alla fina ord? Anna-Karin lämnar över ordet till moderator, Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS). Anna-Karin Berglund, ordförande i den gemensamma arbetsgruppen för Överenskommelsen på sociala området ÖVERENSKOMMELSER VAD ÄR DET? EN ÖVERGRIPANDE INTRODUKTION MED EUROPEISKT PERSPEKTIV Håkan Johansson, professor Socialhögskolan, Lunds universitet Roberto Scaramuzzino, lektor Socialhögskolan, Lunds universitet Håkan Johansson inleder med att berätta att han i sin forskning bland annat tittar på olika aktörer skapar och utvecklar politik tillsammans. Varför är då överenskommelser intressanta? Framförallt för att de inbegriper politiska frågor, frågor om utveckling, konflikter och mål för samhället. Överenskommelser är en illustration av hur politiker och andra aktörer kommer samman för att diskutera olika frågor. Överenskommelsen är en illustration av hur demokrati fungerar även mellan valen och den är ett exempel på demokratiutövning, i den meningen att demokrati är mer debatterande snarare än att inskränkas till enbart röstning. Det är en trend att skapa överenskommelser mellan offentliga och idéburna aktörer och en förebild är den brittiska The Compact. Forskarna har tittat närmare på några överenskommelser från olika länder och jämfört dem utifrån olika parametrar: laglig status, parter, principer/värden/teman och stöd för implementering. Fördelar med överenskommelsebaserat beslutsfattande är att det ger mer legitimitet till parterna. Det gäller att samla civilsamhällets röster, se vilka röster som finns och att förstå dem. Denna typ av beslutsfattande bidrar även till att ge legitimitet till paraplyorganisationer som driver överenskommelser. Relationen och banden mellan offentligt 2

3 och idéburet stärks, och det är betydligt lättare att få med organisationer som vanligtvis inte är delaktiga i beslutsprocesser. Utmaningar för överenskommelser: Vems vilja kompromissas? Dialogen måste fortgå även efter att dokumentet är antaget. Hur hanterar man relationerna inom civilsamhället? Hur kan man få med mindre organisationer och/eller organisationer som inte vill signera överenskommelsen? Vilket är det bästa sättet att få med medborgare? Dessa frågor återstår att diskutera och utveckla lösningar på. SJÄLVSTÄNDIG FRIVILLIGSEKTOR I EN FÖRÄNDERLIG TID Caroline Slocock, direktor Civil Exchange och chef för sekretariatet till panelen om en oberoende frivilligsektor Ett dokument räcker inte för att tala om samverkan, det finns också ett behov av förändring inom såväl offentlig som idéburen sektor. Hon utgår från ett brittiskt perspektiv, något som har stor relevans då The Compact är en morfar till alla andra överenskommelser. Frivilligsektorn i Storbritannien mår relativt väl. Medborgarna har stort förtroende för den, många tycker att den är viktig och många välfärdstjänster levereras av frivilligorganisationer. Big society innebär mer makt till lokalsamhället men det har även lett till att frivilligorganisationer har blivit leverantörer som förväntas bistå med tjänster. Att det öppnas upp för välfärdstjänster är en svår utmaning för små frivilligorganisationer ifråga om att konkurrera om stora kontrakt/upphandlingar, vilket gör att små organisationer förlorar finansiering. Relationen mellan stat och frivilligsektor kommer att förbli viktig. En fara i nuläget är att frivilligsektorn blir ett skyddsnät för staten eller enbart en utförare på uppdrag av staten Frågan om frivilligsektorns oberoende är viktig. Oberoendet har tre dimensioner; syfte, röst och verksamhet/aktivitet. Det råder konsensus om att frivilligsektorns oberoende är viktigt eftersom den ger många människor en röst och tar upp impopulära frågor. Till syvende och sist skapar det en hälsosam demokrati. 3

4 Det finns ett starkt motstånd mot att frivilligorganisationer genomför kampanjer och reser svåra och obekväma frågor. Självcensur blir vanligare då organisationerna är rädda att förlora sin finansiering. Relationen mellan det offentliga och idéburna karaktäriseras av brist på konsultation. Det finns även en risk att statlig finansiering hotar identiteten hos frivilligorganisationerna. Vissa organisationer är mer sårbara, till exempel de som jobbar med de mest utsatta grupperna i de mest utsatta områdena. Dessa organisationer är oftast inte med i samtalen kring Compact. Det medborgerliga utrymmet minskar och frivilligsektorn instrumentaliseras. Vad behöver förändras? En större förståelse för sektorn behövs och för det krävs det en debatt som måste starta inom frivilligsektorn och kanske kan det ligga till grund för ett nytt avtal/överenskommelse. Finns det möjligheter att få till genuin ömsesidig respekt mellan stat och frivilligsektor? Samhällsutveckling och ökande krav från medborgare för staten och frivilligsektorn närmare varandra, men frivilligsektorn måste leda utvecklingen och inte bara ta uppdrag från det offentliga. Det är svårt att förändra kulturen. Det är mycket prat om att samarbeta med frivilligsektorn, men inte så mycket verkstad. FEM LÄNDER, FEM ÖVERENSKOMMELSER OCH FEM INTRESSANTA EXEMPEL England Karl Wilding, direktör för offentlig politik vid National Council for Voluntary Organisations NCVO Wilding inleder sin presentation med att medge att The Compact inte är perfekt, men att den har bidragit till en hel del positiva resultat. I detta ingår bland annat att idéburna organisationer har fått en större roll i policyskapandet, men även en mer framskjuten position som utförare av samhällsservice i den offentliga sektorn. I korthet är detta The Compacts resultat. Flera insatser har gjorts för att hålla The Compact relevant sedan den ursprungliga signeringen Revideringar har gjorts vid regeringsskiften och skiftningar i prioriteringar har gjorts på begäran av både föreningarna och regeringar. De grundläggande målen om ett starkt och självständigt civilsamhälle har dock inte förändrats. Det främsta sättet att skapa detta är genom att arbeta med myndigheter och departement för att integrera idén och tanken bakom The Compact i arbetet där. En sak att ta med sig i det dagliga arbetet är att fokusera mer på sakfrågor än på dokumentet, menar Wilding. The Compact bör i större utsträckning ses som ett verktyg för ansvarsutkrävande gentemot regeringen eftersom maktbalansen mellan parterna är ojämn. Principerna som ingår i The Compact är det som är mest fruktbart att sprida, snarare än dokumentet i sig, även om processen fram till en signering också bär stor vikt. 4

5 Estland Marten Lauri, civilsamhällesrådgivare, departementet för regional administration vid estniska inrikesministeriet och Maris Jogeva, verkställande direktör, NENO Network of Estonian Nonprofit Organisations Ett karaktäristiskt drag för den överenskommelse som har slutits i Estland är att ett parlamentariskt beslut har legat till grund för den. Det gör den stabil och mindre känslig för politiska skiftningar, anser talarna. Den ursprungliga dialogen mellan det offentliga och den idéburna sektorn initierades av de senare. Talarna underströk att överenskommelsen i Estland inte enbart är ett dokument med mål, utan att den även innehåller konkreta åtaganden och en praktisk plan för hur målen ska uppnås. Maris Jogeva från den största paraplyorganisationen för idéburna, NENO, menar att det finns en stor tilltro till regeringen, men att det ändå har varit viktigt att bekräfta ett bottom-up-perspektiv under processen. Överenskommelsen rör en närmare dialog inom följande områden; infrastruktur, statliga ekonomiska stöd till civilsamhället, idéburet deltagande, medborgarutbildning, frivillighet och filantropi. Den största utmaningen hittills har varit att få igång nya diskussioner och få arbetet att utvecklas. Den stående frågan är hur får de idéburna större genomslag i policyskapandet?. EKAK, som är den estniska överenskommelsen, är ett viktigt verktyg i detta led och en central del i regeringens utvecklingsplan för civilsamhället. I dagsläget arbetar en uppföljningskommitté med frågor rörande eventuella ändringar av EKAK:s principer. Kommittén är en tillgång i att tolka principer och praktiska spörsmål, samt för att ge förslag på vidare samarbeten. Kommittén arbetar för både NGO:s och myndigheter. De viktigaste lärdomarna hittills från EKAK är: att partners inte är jämlika, och de kommer kanske aldrig bli detta. Detta är en fråga om makt och resurser, något som är oerhört viktigt att ha i åtanke i syfte att skapa ett fruktbart partnerskap. att roll- och ansvarsfrågan måste vara tydlig. Är CSO:er lika ansvariga eller bara mottagare av stöd? Detta måste klargöras i ett tidigt stadium. att partnerskap bara kan skapas om båda parter är lika motiverade. Det grundläggande syftet med EKAK är att gå från fungerande praktiska erfarenheter till en samverkanskultur som etablerar sig. För att kunna göra detta har röster från båda parterna höjts för att eventuellt se över eller uppdatera prioriteringarna, att förenkla grunddokumentet och hitta former för att få igång diskussioner om civilsamhällets roll. 5

6 Danmark Kasper Overgaard Ingeholm, ministeriet för barn, jämställdhet, integration och sociala frågor, kontoret for utsatta och civilsamfund och Dorte Nørregaard Gotthardsen, Center for frivilligt socialt arbete Den danska överenskommelsen, Charter, är inte institutionaliserad. Det innebär att den inte är juridiskt bindande, att den inte har några kontrollmekanismer och att den bygger på ett relativt löst samarbete som baseras på att parterna arbetar enligt principerna och med en ömsesidig tilltro till varandra. Charterns mål har varit att ha breda frågeställningar och en bred förankring. Från det offentliga har det därför varit viktigt att involvera alla relevanta departement. Chartern fastställer vägledande värden och principer för samverkan och frivilligt arbete, utifrån devisen att mångfald är en styrka och kompetens i sig. Hur Chartern har fungerat är svårmätt. Frivilligorganisationer som har använt sig av den anser att den underbygger de principer och värden som den stipulerar. En situation som ibland uppstår är dock att kommuner gärna vill ta del av den service som frivilliga kan erbjuda, men de vill inte ha några watchdogs som övervakar kommunens arbete, en roll som de frivilliga dock gärna vill ha. Kort sammanfattat är Chartern en bra grund för samverkan, där principer och värden är en del av en samarbetskultur snarare än teser som ska kunna citeras utantill. Chartern är tänkt som en förutsättning för utveckling och innovation i samhället. Sedan 2013 finns en ny version, som uppdaterades för att förnya den ursprungliga chartern från Detta i syfte att fånga nya trender; det ökade antalet frivilliga i de offentliga tjänsterna, det ökade antalet formella samarbeten mellan det offentliga och frivilliga och att frivilliginitiativen är mer baserade på aktiviteter än att organisera människor i föreningar. Implementeringen av Chartern har varit en öppen process där alla relevanta parter involverades. Fem regionala möten (utifrån Danmarks fem regioner) hölls, vilket var tänkt som en signal om att alla var välkomna och att samtliga delar av landet skulle omfattas av överenskommelsen. Charter-samverkan har fått olika utfall i de olika regionerna, varför talarna understryker att resultaten och framstegen lokalt har stor variation. 6

7 Belgien/Flandern Brigitte Mouligneau, processledare Flanders in Action, tjänsteperson flamländska regeringen och Bart Verhaeghe, Policykoordinator vid United Associations Den flamländska överenskommelsen är inget regeringsprojekt, vilket gör att Flandernexemplet är något unikt i sammanhanget. Överenskommelsen bygger på konkreta mål om att Flandern ska vara ekonomiskt innovativt, med mål om utveckling och BNP-tillväxt. Detta är Flanderns svar på Lissabon-strategin och EU2020, menar Brigitte Mouligneau. Processen med den flamländska överenskommelsen, Pact 2020, påbörjades Parterna utgjordes av den flamländska regeringen, civilsamhället, sociala partners i form av fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Under processen kunde fler organisationer ansluta till Pact 2020, vilket innebär att det nu återfinns hundratals organisationer i samarbetet. Bart Verhaeghe från United Associations understryker att hans nätverk håller sig utanför de sakpolitiska frågorna. Istället agerar man i större utsträckning som klister som sammanfogar föreningar mellan sektorer. I många fall kan det även fungera som ett klister för samhället och Europa. Överenskommelsen karaktäriseras som ett papper med många viktiga ord som respekt, interaktion, involvering, effektiva policyval och samhällelig transition, men än viktigare är att den nuvarande flamländska regeringen har förankrat överenskommelsen i sitt interna arbete och gått till val på att stå bakom den. I dagsläget fungerar Pact 2020 som en kontaktyta och ett bollplank för regeringen. Det finns en förståelse för värdet och expertisen som finns bland CSO:er. Direkta följder från Pact 2020 är att de idéburna organisationerna har fått en starkare röst i viktiga frågor och att den fyller en tydlig roll i fältet ifråga om social innovation. Utmaningar som Pact 2020 har mött är att CSO:er har ansett det vara känsligt att indirekt ge stöd och legitimitet till regeringen. Det har även tidvis varit problematiskt då partnerskapet i praktiken upphörde när regeringen valde att arbeta i sin takt utan att vänta in den idéburna sektorn. De olika processerna i Pact 2020 har följt en utvecklingscykel; visioner, utforskande av nya vägar, experimentering, bedömning och översättning till praktiken. I samtliga processer har alla parter varit delaktiga. 7

8 Polen Ewa Galka, verksamhetsledare PISOP (The Association Centre of Promotion and Civil Initiatives Development) och Lukasz Grzybak, ansvarig för det regionala samarbetet i Poznan Överenskommelsen i den polska staden Poznan syftar till stor del till att jobba med kapacitetsstärkande insatser för civilsamhället. De idéburna har hittills haft en stor roll i att bistå den offentliga sektorn med service inom sociala, ekonomiska och politiska områden, men även stödja och undervisa lokala ledare. En förutsättning för signeringen av Poznans överenskommelse har varit att den polska grundlagen erkänner subsidiaritetsprincipen om att politiska beslut ska tas på lägsta möjliga nivå lokalt. Konkret i Poznan är överenskommelsen uppdelade över flera områden; den årliga samarbetsagendan (den lokala överenskommelsen som omfattar runt 400 organisationer), rådet för samhällsnytta, kommissionerna för offentlig dialog och supportcentret för NGO:er och frivilliga. AKTUELLA FRÅGOR RÖRANDE SOCIAL INNOVATION, PARTNERSKAP OCH IDÉBURET FÖRETAGANDE Ariane Rodert, politisk sakkunnig i EU-frågor för Famna och Forum - idéburna organisationer med social inriktning och ledamot i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Rodert beskriver olika förändringstrender och menar att det finns ett ökat inslag av innovation och partnerskap, där det tidigare har fokuserats på dialog. Förändringar som sker globalt har sin grund i nya samhällsutmaningar. En sådan är den ekonomiska krisen, men även globaliseringen, demografisk utveckling, klimatförändringar och migration. Den sociala utsattheten har en särskild vikt eftersom den leder till utmaningar rörande ökade inkomstklyftor, fattigdom och arbetslöshet etc. Detta skapar behov av att mobilisera tillgängliga resurser och relevanta parter effektivare. En policytrend som går att urskilja i EU rör social innovation, ett begrepp utan någon klar definition ännu. Civilsamhället har på senare tid börjat få en alltmer framskjuten position. Detta för att civilsamhället ses som en motor för social förändring, en katalysator för social innovation och för att mobilisera policystöd. En annan policytrend rör det sociala företagandet, där EU-kommissionen sedan antagandet av Social Business Initiative från 2011 arbetar aktivt för att öka och utveckla detta område. I sammanhang rörande social innovation, partnerskap och idéburet företagande kan överenskommelser vara ett användbart verktyg. De kan bidra till att sätta igång samar- 8

9 beten, de ger uttryck för en politisk vilja och det ökar medvetenheten, synligheten och erkännandet av de berörda parterna. Politikers roll i att utveckla dessa samverkansområden kan vara att säkra en långsiktighet ifråga om politisk vilja, ägarskap och mod. Det kan även skapas förutsättningar för att koppla policyområden närmare berörda civilsamhällesparter. Vidare kan rättsliga hinder för civilsamhället lättas, samt adekvata resurser och stöd säkras. Ett problem som uppstår vid satsningar och prioriteringar i det offentliga är att det som bör mätas sällan mäts. Instrument som fokuserar på sociala effekter, där socialt skydd ses som en investering snarare än en kostnad, något som ger samhälleliga vinster. SAMMANFATTNING AV DAGEN Martha Middlemiss LéMon, forskare vid Centrum för forskning om religion och samhälle (CRS) Målet med dagen var att belysa gemensamma utmaningar i förhållande till överenskommelser. Efter konferensen är det naturligt att det uppstår en känsla av förvirring, men kanske är den på en högre nivå än innan och när förvirringen har lagt sig har det förhoppningsvis även bidragit till en ökad kunskap i ämnet. Viktiga slutsatser under dagen har varit att Överenskommelsen är: En process, och inte ett papper. Dokumentet är inte det viktiga. Ett levande dokument. En mötesplats. Ett utrymme för dialog. En plattform för ömsesidig respekt. En vision. Något som måste få ta tid. Lotta Johansson, vice ordförande för Gemensamma arbetsgruppen, avslutar dagen med att tacka alla medverkande. De medverkandes presentationer samt filmer från konferensen finns tillgängliga på 9

10 overenskommelsen.se 10

ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR

ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR ÖVERENSKOMMELSER SOM VERKTYG FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR Fem exempel i Europa Tredje tematiska studien, februari 2015 Jonas Andersson Publicerad av Överenskommelsen 2015 Författare: Jonas Andersson

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar

En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar En överenskommelse mellan staten och den ideella sektorn i Sverige: framväxt, status och framtida utmaningar HÅKAN JOHANSSON (SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET), PRESENTATION CIFRI (CPH) KONFERENS APRIL

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. Mer än bara en idé En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer. 1 Mer än bara en idé är en lokal överenskommelse om samverkan mellan

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-05-03 Vår referens Malin Midler Norén Planeringssekreterare Malin.Midler-Noren@malmo.se Tjänsteskrivelse Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

IOP Idéburet Offentligt Partnerskap

IOP Idéburet Offentligt Partnerskap IOP Idéburet Offentligt Partnerskap och andra lokala partnerskapslösningar Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013

Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Konferens om samverkan mellan föreningslivet och Uppsala kommun Uppsala konsert & kongress 23 januari 2013 Gillis Herlitz inleder med att hälsa alla välkomna till dagens konferens: En ny lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

SEÖN 11 december 2015

SEÖN 11 december 2015 SEÖN 11 december 2015 1 SAMHÄLLSUTVECKLING Ett samhälle utvecklas bäst när alla aktörer som finns på orten samverkar! (Har en roll lokalt Gör något lokalt Samverkar) Samhället är större än staten och marknaden

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Vi samverkar i en hållbar stad

Vi samverkar i en hållbar stad Vi samverkar i en hållbar stad Kommunal handlingsplan för implementering av överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överskådlig version Handlingsplan för implementering

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal

Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap - IOP-avtal Tjänsteutlåtande Kommunjurist 2015-10-23 Solveig Jusélius 08-590 972 38 Dnr: Solveig.Juselius@upplandsvasby.se KS/2015:431 2.064.2 Kommunstyrelsen Principbeslut om avtal om idéburet offentligt partnerskap

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar. Anne Tortzen

Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar. Anne Tortzen Medborgardialog: Internationella trender och utmaningar Anne Tortzen Vem är jag? Pol mag., journalist och processkonsult Bok: Borgerinddragelse demokrati i øjenhøjde Center for Borgerdialog: Rådgivning

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen RESULTAT - dialogmöte Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen FÖRORD För drygt två år sedan togs det första steget på vägen mot en överenskommelse

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Arbetsformer

Arbetsformer Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!---

Agenda MixadMaxadMångfald! för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Agenda 2016-2018 för idéer innovationer kultur egenorganisering. ---När möten betyder något!--- Ett tryggt och engagerande lokalsamhälle behövs mer än någonsin! för idéer innovationer kultur egenorganisering.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013

Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 GENOMFÖRANDEPLAN 2013-03-22 1 (5) Dnr 12/6955 Ekonomi och styrning Malin Svanberg Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten ÖK 2013 1. Delprojekt Välfärdsutveckling genom

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Kommunstyrelsen Malmö

Kommunstyrelsen Malmö Remiss angående Uppdrag budget 2016 - Ny näringslivsstrategi för Malmö stad STK-2016-816 Kommunstyrelsen registrera.stk@malmo.se Malmö 161125 Synpunkterna på strategin har upprättats i samarbete mellan

Läs mer

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder

Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI

Läs mer

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde

DIAPRAXIS. En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete. Juni 2013. Johan Gärde DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok för interkulturellt och interreligiöst socialt arbete Juni 2013 Johan Gärde 1 DIAPRAXIS En sammanfattning av en metodhandbok INNEHÅLL 1. Kort bakgrund och

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

(Eva Broms, Framtidsverkstäder, 2013-04-11) Problem/Svårighets-fas. Brainstorm. Svårigheter, farhågor

(Eva Broms, Framtidsverkstäder, 2013-04-11) Problem/Svårighets-fas. Brainstorm. Svårigheter, farhågor D nr: 11/0008 Hur kan vi kreativt, nytänkande och smart jobba för att skapa nöje och nytta för medborgarnas/vårt bästa? Vad innehåller framtidens överenskommelse mellan civila samhället och offentlig sektor?

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Svar på remiss angående: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Frivillighet Tre länder Tre kommuner

Frivillighet Tre länder Tre kommuner Frivillighet Tre länder Tre kommuner Bakgrund Samverkan kring barn och unga 2008: Nystart för samverkansarbetet 2009: Laholm ska bli en av Sveriges bästa för barn och unga att växa upp och leva i. För

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer