Landstingsplan Fastställd av landstingsfullmäktige den juni 2009 Budget och resultatprognos den november 2009

Transkript

1 Landstingsplan Fastställd av landstingsfullmäktige den juni 2009 Budget och resultatprognos den november 2009

2 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Januari 2010 Foto omslag: Maria Åsén

3 Vision 6 Verksamhetsidé 6 Omvärldens påverkan 8 Nationell och internationell utveckling 8 Utvecklingen i länet 9 Hälsoutvecklingen 10 Kunskapsbildning samt medicinsk och teknisk utveckling 11 Utredningar 12 Medarbetare 12 Övergripande inriktning 15 Ekonomiska förutsättningar 15 Fortsatt demokratiutveckling 15 Medborgardialog 15 Inom landstinget 16 Kommunikation 17 Attraktiv region 17 Regional utveckling 17 Kultur och utbildning 18 Klimat och miljö 19 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning 20 Utgångspunkter 20 Förutsättningar 20 God hälsa 21 God vård 23 Medarbetare 24 Mål 27 Attraktiv region 27 Inriktningsmål 27 Delmål 27 Strategier 27 Uppföljning 28 God hälsa 30 3

4 Inriktningsmål 30 Delmål 30 God vård 32 Inriktningsmål 32 Delmål 32 Engagerade medarbetare 36 Inriktningsmål 36 Delmål 37 Stark ekonomi 38 Inriktningsmål 38 Delmål 39 Budget och resultatprognos 41 Skatter, statsbidrag och utjämning 41 Skatter 41 Utjämning 42 Sammanfattning av intäktsförändringar 43 Ekonomi i balans 44 Finansiella mål 44 Landstingets ekonomi Principer för ramfördelning 46 Förändring av ramar 46 Löne- och priskompensation 47 Läkemedel 47 Riks- och regionsjukvård 47 Tandvård 48 Vårdval 48 Ramar 53 Politisk verksamhet 53 Landstinget totalt 54 Resultatprognos 57 Investeringar 58 Upplåning 58 Budget 58 Utdebitering 58 4

5 Resultatbudget 58 Finansieringsbudget 59 Balansbudget 60 5

6 Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansie-rad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö. 6

7 Omvärldens påverkan 7

8 Omvärldens påverkan Nationell och internationell utveckling Samhällsekonomin Vi befinner oss i en situation där BNP minskar i Sverige och stora delar av vår omvärld. OECD-ländernas BNP beräknas på årsbasis minska med 3 procent 2009 och Sveriges BNP med nästan 4 procent. Effekterna av det höga svenska exportberoendet får spridningseffekter och efterfrågeutvecklingen i Sverige blir synnerligen dålig i år när även investeringar och hushållens konsumtion minskar jämfört med Sveriges Kommuner och Landsting samt SCB bedömer att efter den mycket negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 följer en betydande försvagning av arbetsmarknaden, med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd. Antalet sysselsatta, som mellan 2005 och 2008 ökade med (framförallt 2006 och 2007), beräknas minska med lika mycket fram till Samtidigt beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till närmare 12 procent Av den snabba förändringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt, samtidigt som inflationen både i år och 2010 klart kommer att ligga under Riksbankens inflationsmål. För en stor del av arbetsmarknaden är parterna låsta av centrala avtal en bit in på 2010, men därefter kommer avtal och utfall att innebära en lägre löneökningstakt bedömer Sveriges Kommuner och landsting. Procentuell förändring (SKL april 2009) BNP 2,7 4,4 3,6-0,2-3,8 0,7 2,6 3,2 Antal sysselsatta 0,8 1,8 2,4 0,6-3,4-2,1 0,6 1,3 Arbetslöshet 7,7 7,1 6,2 6,3 9,6 11,5 10,7 9,3 Konsumentpriser KPI 0,5 1,4 2,2 3,4 0,0 0,7 1,9 2,0 Landstingens ekonomi Det ekonomiska resultatet för landstingen 2008 blev ett överskott på 900 mkr att jämföra med 4 miljarder kronor Flertalet landsting beslutade om återhållsamma budgetar för 2009 som bland annat förutsätter effektiviseringar för att hantera demografiska behov och den medicinsktekniska utvecklingen. Sedan hösten 2008 har skatteunderlagsprognoserna kontinuerligt reviderats ner som påverkar resultaten negativt. Riktade statliga insatser beslutade sedan tidigare såsom den prestationsbundna vårdgarantin för åren 2009 till 2011 och rehabiliteringsgarantin kan påverka resultaten om kraven uppfylls. Sveriges Kommuner och landsting bedömer att allvaret i den ekonomiska krisen tvingar landstingen till kraftfulla åtgärder. Lösningen är inte att personalen springer snabbare. Det handlar snarare om att förändra sätt att jobba och organisera sig. Givet den samhällsekonomiska bedömningen ovan räknar Sveriges Kommuner och 8

9 Landsting med att landstingen sammantaget kommer att redovisa ett underskott. Spridningen mellan landstingen bedöms ganska stor. Ungefär tre av fyra landsting riskerar underskott. Regionförstoring De tre landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland har ansökt hos regeringen om att respektive landsting upplöses och att en ny regionkommun bildas. Regionkommunen föreslås få ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag som bygger vidare på den av Ansvarskommitténs föreslagna Lag om regionalt utvecklingsarbete. Detta innebär att den nya regionkommunen förutom ansvar för hälso- och sjukvården även övertar ansvaret för utvecklingsfrågorna från respektive länsstyrelse för att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i den nya regionen. Ett arbete som bland annat omfattar ansvar för regionala utvecklings- och tillväxtprogram, regiontrafikplan för regional transportinfrastruktur, utvecklingsanslag, regionala program för strukturfonderna, lokal och regional kollektivtrafik, regionalt folkhälsoarbete, naturvård, kulturmiljövård, kulturverksam och jämställdhet. Den statliga styrningen inriktas mot normering och kunskapsstyrning och länsstyrelsens roll renodlas till att endast omfatta tillsyn. Sex till nio län föreslås. Styrningen av hälso- och sjukvården renodlas för att åstadkomma lik-värdig och hög kvalitet i vården. Landstingens ansökan om att bilda regionkommunen Norrland har av regeringen överlämnats till kammarkollegiet som väntas återkomma med besked under september. Därefter väntar en remissomgång till berörda kommuner, landsting och länsstyrelser innan regeringen fattar beslut i frågan. Internationell utblick Den ökade integreringen med EU-området kräver att landstinget löpande aktivt bevakar och försöker påverka utvecklingen på europeisk och internationell nivå genom engagemang i olika internationella organisationer. En möjlig utveckling är även att patienternas valmöjligheter inom hälso- och sjukvården på sikt kommer att öka till att omfatta hela EU-området. Beredskap behöver upprätthållas för att möta denna utveckling. Utvecklingen i länet De senaste åren har länet varit inne i en fas av stark utveckling och optimism inför framtiden. Omfattande investeringar har skett och sker fortfarande i industriell verksamhet i Malmfälten. Med hänsyn till den kraftiga konjunkturavmattning som inträffat måste den samhällsekonomiska utvecklingen följas noga. Ekonomins utveckling kommer att vara avgörande för länets framtida utvecklingsmöjligheter. Stagnerar utvecklingen på nationell nivå ytterligare så inträffar även samma sak i länet. Den positiva utvecklingen inom näringslivet och optimismen i länet under de senaste åren har inte bidragit till att stabilisera befolkningsutvecklingen i länet. Det senaste året minskade åter befolkningen vilket är en allvarlig signal. För landstinget är befolkningsunderlaget avgörande, inte minst avseende de ekonomiska förutsättningarna. Det är därför viktigt att sysselsättningen i länet ökar vilket i huvudsak avgörs av vilka initiativ och åtgärder som vidtas på den lokala nivån. 9

10 År 2008 minskade länets befolkning med 925 invånare. Endast i Arjeplog och Luleå ökad befolkningen medan resterande kommuner uppvisade en minskande befolkning. Länet har fortfarande ett födelseunderskott och en nettoutflyttning inom Sverige. Befolkningsminskningen har fortsatt under det första kvartalet år De ekonomiska antagandena i landstingsplanen utgår från en fortsatt minskning av befolkningen. Bedömningen är att denna utveckling kan komma att accelerera. Detta innebär en ytterligare press på landstingets ekonomi. Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med rikets, vilket innebär att länet har samma demografiska utmaningar som gäller för Sverige som helhet. Befolkningens genomsnittsålder blir efterhand högre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant i samband med att de stora årskullarna från 40-talet lämnar arbetsmarknaden. Variationerna i åldersstruktur är dock betydande mellan kommunerna i länet vilket gör att problembilden i länet varierar över tiden. De senaste 20 årens befolkningsförändring inom länet visar en ihållande trend av befolkningsminskning i inlandet och en ökad befolkningskoncentration till kustområdena. Flera små kommuner i Norrbottens inland har eller börjar få en åldersstruktur som innebär att det är eller uppstår svårigheter att upprätthålla den offentliga servicen till medborgarna men även förse företagen med arbetskraft. Utmaningen i denna situation är att klara av att hålla ihop utvecklingen i länet. Det krävs en insikt om och förståelse för att det måste tillåtas satsningar i kustområdet samtidigt som åtgärder vidtas för att stödja utvecklingen även i inlandet. En för länet oroande utveckling är även att fler och fler statliga myndigheter och organ centraliserar sin organisation vilket innebär att länet mister arbetstillfällen vilket i sin tur gör att befolkningsunderlaget minskar ytterligare. Demografiska förändringar handlar om mer än ekonomi. Ändringar i en befolknings ålderstruktur och sociala sammansättning utgör en central faktor bakom historiska förändringar. Människors behov, kapacitet, erfarenheter och intressen förändras över livscykeln. Vilka frågor som aktualiseras och aktörer som dominerar innebär att villkoren för politik och institutionsbyggande förändras och med detta även utformningen av lösningarna. Hälsoutvecklingen Den senaste folkhälsorapporten pekar mot en fortsatt förbättring av den svenska folkhälsan. Svenska kvinnor lever idag i snitt 82,9 år och männen 78,7 år. Det innebär att Sverige ligger bland de tio länder i världen där befolkningen lever längst. Männen har fortfarande en betydande överdödlighet i olyckor men också i en rad andra sjukdomar. Skillnaderna i medellivslängd mellan hög- och lågutbildade har ökat sedan 1990-talet, framförallt bland kvinnor. Dessa skillnader återfinns i de flesta dödsorsakerna. Norrbottningarna lever inte lika länge som genomsnittlige svensken. Det finns också betydande skillnader i medellivslängd mellan länets kommuner, särskilt bland männen. 10

11 Den ökande medellivslängden beror främst på att färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar så har dödligheten minskat kraftigt. Dödligheten i cancer visar en blandad utveckling. Risken att dö i lungcancer minskar bland män men ökar bland kvinnor. När det gäller bröstcancer, som är den dominerande cancerformen bland kvinnor, så har dödligheten minskat något. Trots att kvinnorna lever längre än män är hälsobesvär vanligare bland kvinnor än bland män. Nedsatt välbefinnande och värk är vanliga orsaker till att kvinnorna upplever sitt hälsotillstånd som dåligt. Under de senaste åren finns positiva inslag i svenskarnas levnadsvanor. Ett allmänt minskat rökande bidrar till att färre insjuknar i exempel hjärt- och kärlsjukdom. Matvanorna bland svenska folket har förbättrats. De senaste årens ökning av övervikt och fetma bland barn och vuxna ser också ut att börja plana ut. Idag är procent av all barn överviktiga och 3-5 procent feta. Bland vuxna är hälften av männen och 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta. Både rökning och alkohol konsumtion har minskat bland elever i grundskolans avgångsklasser. Alkoholkonsumtionen tycks däremot inte ha minskat bland de äldre ungdomarna. Ungdomars psykiska hälsa är fortsatt oroande, särskilt bland flickorna. Det gäller inte bara självrapporterade besvär utan det har också blivit vanligare att ungdomar vårdas på sjukhus för psykisk ohälsa. Fler och fler äldre svenskar tycker sig ha ett bra hälsotillstånd. Andelen äldre som har sjukdom eller besvär som hindrar deras dagliga liv har också minskat. Samtidigt är ängslan eller oro och sömnbesvär vanligt bland äldre och även fallolyckor är vanliga. Den senaste folkhälsorapporten, liksom den förra, konstaterar att hälsan inte är jämnt fördelad i befolkningen. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland lågutbildade. Negativa bestämningsfaktorer för hälsa exempelvis rökning minskar i alla grupper utom bland lågutbildade kvinnor. Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är vanligare hos arbetare än hos tjänstemän. Tandhälsan är sämre i socioekonomiskt mer utsatta grupper. Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster. Kunskapsbildning samt medicinsk och teknisk utveckling Kunskapsbildningen, metodutvecklingen och framväxten av nya läkemedel inom det medicinska området är mycket snabb och sker på den globala arenan. Den nya kunskapen sammanställs och presenteras i bl a nationella riktlinjer, SBU-rapporter och andra kunskapskällor. Utvecklingen innebär att nya hälso- och sjukdomsproblem kan diagnostiseras och behandlas vilket medför att behoven av hälso- och sjukvårdens tjänster hela tiden ökar. Ur ett patientperspektiv innebär utvecklingen mindre lidande, bättre överlevnad, säkrare diagnostik och även möjlighet till bättre behandlingsresultat, färre och kortare sjukskrivningar och en bättre livskvalitet. 11

12 Sjukvårdshuvudmännen förväntas införa och omsätta den nya kunskapen, de nya metoderna och de nya läkemedlen snabbt i verksamheterna vilket har betydande ekonomiska konsekvenser och ställer stora krav på omställnings- och prioriteringsförmåga. Framförallt pekas fyra utvecklingsområden ut som kommer att få stor framtida betydelse: Medicinsk genetik och molekylärbiologi som bland annat inräknar området DNA-teknik med möjligheter att skräddarsy mediciner men även förutse risker för sjukdomar. Läkemedel och teknisk innovation med förbättringar inom kirurgin, nya och förbättrade laboratorieutrustningar, nya biologiska tester och aktivare läkemedel mot exempelvis cancer, diabetes, immunbristsjukdomar och virussjukdomar. Informationsteknologi och telemedicin som förbättrar tillgången till databaser, tillgång till medicinsk expertis på distans, information om patienten i ett samlat datasystem men också information till patienten om sjukdomar, behandlingar och vårdalternativ. Landstinget följer med i denna utveckling och medverkar i genomförandet av den nationella IT-strategin som syftar till att underlätta informationsutbytet mellan vårdgivare. Landstingets deltagande på e-hälsaområdet omfattar även policyskapande initiativ på EU-nivå, internationellt engagemang liksom medverkan i konkreta utvecklings projekt. Utredningar På nationell nivå finns avslutade och pågående utredningar som på såväl kort som lång sikt kan komma att påverka landstinget. Det gäller bland annat följande utredningar: Översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning Patientens rätt Patientsäkerhetsutredningen En reformerad grundlag En nationell cancerstrategi Översyn av missbruks- och beroendevården Ny kollektivtrafiklag Trafikverksutredningen Effektiva samhällstransporter Kulturutredningen Medarbetare Konkurrensen om den framtida arbetskraften kommer att öka. Landstinget måste kunna och ska hävda sig som en god arbetsgivare för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens till verksamheten och därmed underlätta generationsväxlingen. 12

13 Grundläggande för framgång är en god attraktionskraft som arbetsgivare, där mångfald och likabehandling ingår som en del i den dagliga verksamheten. Nöjda medarbetare och studenter är en förutsättning för att kunna rekrytera nya. Det krävs även en kontinuerlig dialog med gymnasieskolor, universitet och högskolor för att utforma och dimensionera utbildningar för yrken inom landstingskommunal sektor. Inte minst är det betydelsefullt att utbildningarna lockar både män och kvinnor. Sedan tidigare finns beslut om en utökning av antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Ytterligare utökning planeras inte minst tack vare de insatser och uppvaktningar som landstingen inom norrlandstingens regionförbund gjort gemensamt. Dessa insatser har även omfattat tandläkarutbildningen som också utökats i regionen. För att klara det åtagande som utökningen av läkarutbildningen innebär kommer delar av utbildningen (termin 6-11) att ske vid länssjukhusen i Östersund, Sundsvall och Sunderbyn. Initialt handlar det om 10 studenter per termin till Sunderby sjukhus. De första studenterna anländer vårterminen 2011 och fullt utbyggt höstterminen 2013 kommer det att finnas 60 studenter per termin vid sjukhuset. Antalet studenter kan komma att öka ytterligare vid nya beslut om utökning av antalet utbildningsplatser. För att klara landstingets åtagande, ställs krav på ökad formell kompetens med fler disputerade läkare och ökade möjligheter till forskning. 13

14 Övergripande inriktning 14

15 Övergripande inriktning I avsnittet anges den övergripande inriktning inom de områden som är centrala för den politiska styrningen av landstinget samt för utförandet av landstingets verksamheter. Den angivna inriktningen utgör i sin tur underlag för de övergripande mål som anges i kommande kapitel i landstingsplanen. Ekonomiska förutsättningar Sverige och resten av världen befinner sig i en fas av stark ekonomisk avmattning, BNP minskar 2009 och bedöms öka svagt Arbetslösheten ökar snabbt och beräknas 2010 uppgå till närmare 12 procent. Konsekvensen av detta på landstingets skatteunderlag och skatteintäkter är betydande. De prognostiserade skatteintäkterna för 2009, med konsekvenser 2010 och framåt har på mindre än ett halvår försämrats med 151 mkr. Resultatprognosen för 2010 fram till 2012 pekar på negativa resultat på i storleksordningen mkr. Ett arbete har påbörjats med definierade sparåtgärder på 126 mkr med helårseffekt från Detta är inte tillräckligt utan åtgärder på ytterligare 350 mkr krävs för att nå en ekonomi i balans. Konsekvensen av detta är att största restriktivitet krävs avseende nya resurskrävande åtaganden. Eventuella nya satsningar måste finansieras genom omprioritering inom befintliga ramar. En annan konsekvens av de snabbt fallande intäkterna är att landstingsbidraget (ramarna) till verksamheterna måste anpassas till intäkterna. I detta fall innebär det minskade ramar för samtliga verksamheter. Landstingets målsättning har varit att årligen generera ett överskott motsvarande ca 2 procent av nettokostnaden, vilket innebär ca 120 mkr i årligt överskott. Med utgångspunkt från den extrema ekonomiska situation landstinget befinner sig, ändras målsättningen för perioden till att nå ett resultat i balans d v s ett nollresultat. Detta motsvarar inte kravet på god ekonomisk hushållning men bedöms i skenet av den starka ekonomiska avmattningen som tillräckligt för att inte äventyra välfärdens kärna d v s en hälso- och sjukvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov. Fortsatt demokratiutveckling Medborgardialog Norrbottningarnas engagemang och demokratiska inflytande är av avgörande betydelse för den politiska organisationen. För att demokratin ska leva och utvecklas krävs att medborgarna också mellan valen känner sig delaktiga i samhället och de beslut som fattas. Demokratin måste ständigt erövras och förnyas i takt med att samhället förändras. 15

16 De förtroendevaldas legitimitet mäts till stor del i hur verksamheterna uppfyller medborgarnas behov. Det ställer i sin tur stora krav på att verksamheten är lyhörd för det demokratiska systemet. Landstinget ska aktivt arbeta för att dialogen med medborgarna kontinuerligt utvecklas och förbättras. Medborgarperspektivet ska vara utgångspunkten för arbetet bland landstingets förtroendevalda och det är viktigt att dialogen är systematisk och kontinuerlig. Syfte med medborgardialogen är att: Öka tilliten till landstingets samtliga verksamheter och deras demokratiska styrning. Öka medborgarnas möjligheter till delaktighet. Få kunskap, ge kunskap och säkerställa en behovsstyrd verksamhet. Få återkoppling från medborgarna. Ge återkoppling till medborgarna. Fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till partiernas arbete. I samtliga beredningars uppdrag ingår att lyssna till och föra dialog med medborgarna. Tillsammans med övrig kunskap om medborgarnas behov ska beredningarna presentera en behovsbild till landstingsfullmäktige. Arbetet inom fullmäktiges beredningar skapar förutsättningar för att öka medborgarnas engagemang och demokratiska inflytande. Arbetssättet ger kunniga förtroendevalda som har god kontakt med medborgarna. Arbetsformerna ska ständigt utvecklas för att få fler involverade i utbytet. Förutom den dialog som fullmäktiges beredningar för har även styrelsen utvecklat den demokratiska processen och träffar nu regelbundet företrädare för kommuner, företag och organisationer i länet. Inom landstinget Genom att skapa vitalare sammanträden ska fullmäktige bli det forum dit debatt, övergripande beslut och politiskt intresse fokuseras. Fullmäktiges demokratiutskott är en del av denna process med uppdrag att driva landstingets inre demokratiutveckling för att skapa förutsättningar för ökat engagemang och tillgänglighet i landstingspolitiken. Arbetet bör fokuseras på landstingets politiska arbetsformer och beslutsprocess i ett större och vidare sammanhang. Utskottet ansvarar även för de utbildningar som genomförs för förtroendevalda. Ett angeläget område är att utveckla landstingsfullmäktiges roll som det övergripande och strategiska organet inom landstinget. Denna roll för fullmäktige kan uppnås genom att ta initiativ till tematiska diskussioner i viktiga övergripande frågor utan koppling till de för dagen aktuella landstingsfrågorna. De politiska partierna har genom demokratiutskottet en viktig uppgift i arbetet med att utveckla landstingsfullmäktiges roll och i att skapa ett konstruktivt och förtroendefullt arbete i fullmäktigeförsamlingen. 16

17 Kommunikation Landstingets kommunikation med medborgarna ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för innehållet i och drivkrafterna bakom landstingets utveckling. Kommunikationen är viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet. Kommunikation är också ett medel för att styra och leda verksamheten och grunden för en tydlig profilering av verksamheten. Landstingets regionala företrädarskap medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling och attraktivitet. För att kunna åstadkomma bred och god samverkan ska landstinget i sitt kommunikationsarbete nyttja den kommunikativa plattform som partnerskapet gemensamt har utvecklat inom ramen för Norrbottens regionala utvecklingsprogram. Inriktningen är att: Öka användningen av moderna kommunikationsmedel- och metoder för att nå en ömsesidig dialog med medborgare, brukare och patienter. Fortsätta att utveckla den externa informationen i landstingets kanaler till medborgare och patienter. I ökad omfattning göra landstingets information tillgänglig på främmande språk inklusive minoritetsspråken. Öka chefernas förståelse för kommunikationens roll för att nå verksamhetens mål. Öka förståelsen för landstingets centrala roll när det gäller att bidra till länets attraktivitet. Attraktiv region Regional utveckling Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Det regionala företrädarskapet medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Delaktighet är en förutsättning för att kunna samla regionen kring viktiga prioriteringar. Ett tydligt regionalt företrädarskap, byggt på samverkan med länets kommuner, är en förutsättning för att kunna hävda regionens intressen i konkurrens med andra regioner. I arbetet med att utveckla regionen ska samverkan ske med andra aktörer samt med den sociala ekonomin. Det regionala utvecklingsarbetet syftar till att skapa en hållbar framtid i Norrbotten. Med hållbar utveckling avses de tre ömsesidigt beroende delarna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Av särskild vikt är unga människors villkor, ökad jämställdhet, mångfald och integration. Länets attraktiva livsmiljöer ska vidareutvecklas så att människor både kan och vill bo på olika platser i länet samtidigt som länet är ett attraktivt besöksmål. En stark ekonomisk tillväxt ska stimuleras så att människor och företag kan fortsätta växa och vara konkurrenskraftiga. 17

18 Varje del av Norrbotten har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Tillväxt skapas utifrån länets tillgångar hårda såväl som mjuka med hjälp av entreprenörskap och innovationskraft. Det handlar om människors grundläggande värderingar och attityder till förändring och utveckling, samt aktörernas förmåga att agera tillsammans. Förnyelsearbete stärks när olika perspektiv möts kvinnors och mäns erfarenheter, unga människors och äldres, glesbygd och tätort, nya svenskar och minoritetsgrupper. Olika erfarenheter och perspektiv är tillgångar som ska tas till vara i landstingets arbete med regional utveckling. Det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer. Insatserna för den regionala utvecklingen behöver intensifieras när det gäller att skapa möjligheter för unga kvinnor att stanna kvar i länet. Allt utvecklingsarbete bygger på människors lika värde och individuella/kulturella olikheter. Därför bör arbetet för ökad öppenhet att acceptera olikheter intensifieras. Det internationella perspektivet är lika viktigt och naturligt som det lokala, regionala och nationella och en förutsättning för att Norrbotten ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region. Starka strategiska allianser skapas genom internationellt utbyte och samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner. Utbyte med andra länder har även stor betydelse för kompetens- och verksamhetsutveckling inom landstingets samtliga verksamheter. I utvecklingen av landstingets regionala uppdrag och genomförande av verksamheterna är det särskilt angeläget att beakta barnens och de funktionshindrades behov. Därför ska i alla verksamheter insatserna intensifieras när det gäller att tillämpa och leva upp till åtagandena i FN s barnkonvention samt att möta de funktionshindrades behov vid kontakter med landstingets verksamheter. Kultur och utbildning Ett aktivt och brett kulturutbud för alla generationer, både att delta i och att ta del av är viktigt för norrbottningarnas välfärd och välbefinnande. Ett rikt kulturliv, en aktiv fritid och en levande kulturmiljö medverkar till en regions attraktivitet vid företagsetableringar, skapar arbetstillfällen och påverkar när människor väljer bosättningsort. Inom turismen tillhandahåller kulturområdet upplevelser och besöksmål. Kultur är även en hälsobefrämjande och rehabiliterande faktor. Kultur i dess många former är en betydelsefull del av den regionala utvecklingen och därmed också en faktor för tillväxten. För en positiv bild av Norrbotten i Sverige och Europa är kulturen en av de viktigaste aktiviteterna. Landstingets arbete med kultur och fritid innebär både drift av kulturinstitutioner som en del av landets och länets kulturinfrastruktur, stöd till föreningar, folkbildning och organisationer samt till avgränsade projekt. Sammantaget bidrar detta till att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare möjligheter till en rikare fritid, arbetstillfällen inom den kreativa sektorn och en bättre hälsa. Landstinget driver på kommunernas uppdrag gymnasiets naturbruksprogram i länet vid två naturbruksskolor. De ger grundutbildning för arbete inom länets basnäringar med tillhörande områden och utgör därmed också en faktor för tillväxt och sysselsättning i Norrbotten. Landstinget samverkar även i övrigt med kommunerna kring gymnasieskolans framtida utveckling. 18

19 Med stöd i kulturstrategi för Norrbotten och överenskommen avsiktsförklaring med statens kulturråd ska arbetet inrikta sig på ett brett kulturutbud av hög kvalitet inom alla kulturområden fördelat över hela länet. Inför eventuella kommande överläggningar om de statliga insatserna till regionerna, behöver kulturstrategin utvecklas och fördjupas. Kulturinstitutionerna ska ha verksamhet riktade till barn och ungdom. De nationella minoriteternas behov och prioriteringar ska diskuteras inom ramen för samverkan. Arbetet med användningen av kultur som verktyg för god hälsa ska fortsätta. Klimat och miljö Klimatförändringarna utgör både på global och lokal nivå allvarliga hot mot människors liv och hälsa. Landstinget ska som stor arbetsgivare och som regional aktör vidta åtgärder för att minska sin och andra organisationers inverkan på det globala klimatet. En god livsmiljö är en viktig välfärds- och attraktionsfaktor för Norrbotten och en förutsättning för god hälsa. Därför är miljöarbetet en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. I sitt miljöarbete ska landstinget förverkliga miljöpolicyn och de regionala miljömålen som följer intentionerna om en hållbar utveckling, d v s där grundtanken är att trygga goda levnadsbetingelser i vid mening för nästa generation. Landstinget ska som regional aktör enligt miljöpolicyn fokusera på insatser inom huvudområdena energi, transporter och produkter och i linje med nationella och regionala miljömål verka för: Ett hållbart och bärkraftigt samhälle. God hälsa. God bebyggd miljö. Giftfria och friska miljöer med ett rikt växt- och djurliv. Utveckling av uthålliga och förnybara energikällor i länet. Landstingets verksamheter förbrukar resurser och orsakar miljöpåverkan. Därför ska alla verksamheter och alla medarbetare bidra till en långsiktig hållbar utveckling genom att: Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas av ständiga förbättringar. Effektivisera processer för att minska resursanvändningen. Använda förnybara energikällor och naturresurser. Välja produkter och kemikalier som ger minsta möjliga belastning på miljön Så långt möjligt använda kollektiva färdmedel och nyttja modern kommunikationsteknik för att minska resandet. Utarbeta tydliga och mätbara mål för miljöarbetet som årligen följs upp i alla verksamheter där landstinget är engagerat. Landstinget ska med iakttagande av gällande lagstiftning öka användningen av ekologiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet. 19

20 Hälso- och sjukvårdspolitisk inriktning Utgångspunkter Hälso- och sjukvården ska vara offentligt finansierad och offentligt styrd. Landstingets uppgift är att bidra till en god hälsa och att erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård som har sin grund i befolkningens hälsoläge och vårdbehov och som har tillgängliga resurser som sin begränsning. Det förebyggande och hälsofrämjande perspektivet och arbetet inom hälso- och sjukvården ska stärkas. Utgångspunkten för insatserna inom hälso- och sjukvården ska vara ett tydligt patientperspektiv och patienternas behov ska tillgodoses med beaktande av riksdagens beslut om prioriteringar. Vid uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser ska uppnådda resultat i ett patientperspektiv vara i fokus Män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillfredsställda genom att evidensbaserade och kostnadseffektiva metoder används. Verksamheterna ska ta till sig och använda kvalitetssäkrad kunskap om skillnader i förutsättningar för kvinnor och män och vad denna kunskap innebär för vilka metoder som är verksamma och framgångsrika för behandling av kvinnor respektive män. Hälso- och sjukvården ska också ges på jämlika villkor oavsett kön, könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Förutsättningar Hälso- och sjukvården i länet har speciella förutsättningar. En liten befolkning bor i ett län som utgör en fjärdedel av Sveriges yta. Befolkningen blir allt äldre och inom länet finns en tydlig tendens att särskilt inlandskommunerna står inför en situation med en allt äldre befolkning som har behov av ökade insatser från hälso- och sjukvården. Det är landstingets uppgift att, i samverkan med kommunerna, under dessa förutsättningar säkerställa en god hälso- och sjukvård för hela länets befolkning. Utmaningen är att utifrån behov ha förmåga att erbjuda en likvärdig hälso- och sjukvård för alla medborgare både avseende akuta och planerade insatser. Samtidigt ska högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter tillgodoses, liksom behoven hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens. Till detta kommer att det även måste finnas förmåga att successivt införa nya medicinska metoder, behandlingar och läkemedel, som ofta är kostnadskrävande. Samtidigt är det lika viktig att kontinuerligt utvärdera och ifrågasätta de metoder som används och vid behov utmönstra dessa. För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade vårdresurserna i länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maximalt och samverkan i ett länsperspektiv ska stärkas. Det verksamhetsmässiga innehållet vid vårdcentralerna och inom sjukhusen ska vara föremål för kontinuerlig diskussion för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas med hög kvalitet, att kompetensförsörjningen kan säkerställas och att ekonomin kan klaras. Förberedelser pågår för att införa valfrihetssystem inom primärvården med utgångs- 20

21 punkt i de regelverk som riksdagen fastställt. Samtidigt har landstinget tagit initiativ till en utredning om införande av närsjukvård i Norrbotten. Såväl valfrihetssystemet som närsjukvården kommer med stor sannolikhet att påverka relationen mellan primärvården och den specialiserade vården vid sjukhusen. Beredskap ska därför finnas att fatta eventuella kompletterande beslut avseende den vårdpolitiska inriktningen. Den vårdpolitiska inriktningen innebär även att: Den akuta verksamheten koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. Standardiserade vårdprocesser, med klarlagda ansvarsförhållanden, utvecklas i ett länsperspektiv för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet. Patientsäkerheten sätts i fokus på bred front i syfte att radikalt minska antalet vårdskador. Landstinget ska medverka i den nationella satsningen för ökad patient - säkerhet. Samverkan förbättras mellan verksamheterna inom den specialiserade vården och mellan den specialiserade verksamheten på sjukhusen samt primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkan ska ske med ett uttalat patientfokus. Verksamheterna deltar i alla relevanta kvalitetsregister i syfte att använda resultaten för att nå målen och för att göra jämförelser med motsvarande verksamheter i övriga landet. Bemötandet inom hälso- och sjukvården utvecklas och förbättras. Barns och ungdomars hälsa sätts i ökat fokus. Det gäller särskilt insatser för att förebygga att barn och unga drabbas av övervikt liksom av psykisk ohälsa. Behoven hos kroniskt sjuka och äldre patienter med sammansatta vårdbehov tillgodoses bättre avseende kontinuitet, planering och samordnade vård- och behandlingsinsatser. Samverkan ska stärkas mellan hälso- och sjukvården och patientföreningar när det gäller att utforma stödet till individer som lever med livslånga sjukdomar. Det används en genomarbetad och förankrad process för introduktion av nya behandlingsmetoder och nya läkemedel för att säkerställa tillgänglighet, säkerhet, god kvalitet och en effektiv verksamhet. Arbetet med att bedriva en jämlik och jämställd vård fortsätter. God hälsa En god hälsa hos norrbottningarna lägger grunden för en positiv utveckling i länet. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från ett övergripande mål och elva målområden. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska följa dessa och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jämlik hälsoutveck- 21

22 ling hos befolkningen i länet. Kommunerna och landstinget har i samverkan antagit en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Den utgör en gemensam plattform och inspirationskälla med syfte att hälsoaspekter ska vägas in i beslut på alla nivåer. Strategin ligger till grund för ett fortlöpande målinriktat arbete i länet. Verksamheterna inom hälso- och sjukvården får genom sina möten med befolkningen kunskaper om individer och grupper med risk att utveckla ohälsa och sjukdom. Arbetet med aktiva förebyggande insatser är därför viktigt. Hälso- och sjukvården ska vid sina möten med patienter eller anhöriga i större utsträckning systematiskt ta till sig och använda hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande kunskap i hela vårdkedjan. Det innebär att verksamheten i det vardagliga mötet med patienter eller anhöriga, oavsett stadium av sjukdom, stödjer den process som ger individen möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet. Förutom i det direkta mötet, kan stöd till individen även ges med hjälp av ny teknik, t ex via internet eller på annat sätt på distans. Stöd inom detta område behöver också riktas till landstingets medarbetare för att öka deras insikt och kunskap inom området och därmed öka deras förmåga att på ett trovärdigt sätt arbeta med frågorna i relation med patienterna. Insatserna ska i första hand riktas till de viktigaste faktorerna som påverkar hälsan positivt, d v s stimulera till ökad motion och goda kostvanor samt att minska rökandet och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är även viktiga för att säkerställa en trygg och säker sexualitet. Resultatet av den befolkningsenkät som genomfördes 2006 pekar på en oroande utveckling av övervikt och fetma samt ungdomars psykiska hälsa, alkoholvanor och tobaksbruk. De fyra norrlandstingen har därför gemensamt bestämt att prioritera insatser för en bättre utveckling inom dessa strategiska områden. Trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar är avgörande för folkhälsan på lång sikt. Barns och ungdomars hälsa är därför särskilt viktig i det förebyggande arbetet. En väl fungerande samverkan med vårdgrannar, i första hand kommunerna, är av stor vikt i det arbetet. Även den sekundära preventionen är viktig; d v s att hjälpa de som drabbats av sjukdom att leva ett så bra liv som möjligt, att kanske kunna undvika medicinering, men också att förebygga ytterligare insjuknanden och/eller komplikationer. Detta ska ske som en naturlig del i vård och behandling inom hälso- och sjukvården och tandvården. Insatserna för att minska och på sikt eliminera mäns våld mot kvinnor ska fortsätta med utgångspunkt från det program som tidigare fastställts. Uppmärksamhet ska särskilt riktas mot barn i familjer där våld förekommer liksom mot barn som själva blir utsatta för våld och/eller övergrepp. Uppmärksamhet ska även riktas på barn som lever tillsammans med föräldrar som är psykiskt sjuka och/eller som har missbruksproblem. Likaså ska uppmärksamheten öka avseende förekomsten av s k hedersrelaterat våld. Kopplingen mellan kultur och en god hälsa är numera fastställd och i det arbetet ska landstinget bidra både med stöd till projekt och till verksamheter, samt arbeta med att finna arbetsmetoder, där kulturen är ett viktigt verktyg i rehabilitering och folkhälsoarbete. 22

23 God vård God vård innebär att bedriva en hälso- och sjukvård som uppfyller Socialstyrelsens kriterier för en god vård. Kriterierna innebär att hälso- och sjukvården ska vara patientfokuserad, tillgänglig i rimlig tid, säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik och effektiv. För att detta ska uppnås krävs att processerna inom hälso- och sjukvården ständigt utvecklas och förbättras. Utvecklingsstrategier Systematiskt förbättringsarbete Verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården ska som utvecklingsstrategi tillämpa ett uthålligt kunskapsbaserat, systematiskt förbättringsarbete för att, ur ett patientperspektiv, förbättra resultaten och använda resurserna effektivt. Öppna jämförelser inom och mellan verksamheter ska nyttjas systematiskt i förbättringsarbetet. Resultaten från medicinska kvalitetsregister ska också nyttjas systematiskt. Kunskapsbildning För att nå målet om en god vård ska landstinget aktivt medverka i framtagandet av nationella riktlinjer samt i systematiska och kontrollerade former införa nya adekvata medicinska metoder. Ett sammanhållet ledningssystem för att upprätthålla en god kvalitet och patientsäkerhet ska utgå från Socialstyrelsens föreskrifter och även beakta andra viktiga källor på området. Ett viktigt led i att nå en kvalitativt god och patientsäker vård är att aktivt arbeta för att minska variation i praxis inom och mellan verksamheter. Dessa insatser syftar till att erbjuda länets medborgare tillgång till en likvärdig vård. Tillgänglighet God tillgänglighet är en trovärdighetsfråga i förhållande till medborgare och patienter. Hälso- och sjukvården ska som miniminivå uppfylla den nationella vårdgarantin inom samtliga verksamhetsområden. Även när det gäller undersökningar som inte omfattas av vårdgarantin är inriktningen att vårdgarantins tillgänglighetskrav ska uppfyllas. Flexibilitet En god vård kännetecknas även av att resurserna anpassas till de faktiska behoven. Aktivt arbete med att anpassa bemanningen till varierande behov över tiden på kort och lång sikt är väsentligt för att åstadkomma goda vårdresultat. Nyttjandet av personalen ska planeras så att gällande lagstiftning iakttas med målet att en god arbetsmiljö ska uppnås. Distansöverbryggande I takt med att verksamheten utvecklas så behöver även stödsystemen utvecklas. Särskilt angeläget är det att det är patienternas behov som påverkar utvecklingen av IT-stödet till verksamheterna. Fortsatta insatser ska göras för att skapa en infrastruktur för ökat nyttjande av distansöverbryggande teknik som ger grund för att utveckla IT-stödet till verksamheterna och öka tillgängligheten för patienterna. IT-utvecklingen i landstinget ska även ske i linje med den nationella IT-strategin och nyttja de investeringar som gjorts i länsnätet Lumiora via IT Norrbotten. Utvecklingen av VAS+ ska fullföljas. Primärvård Primärvården utgör den första linjens sjukvård och ska svara för befolkningens behov av basal hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. I det ingår även att svara för basala insatser avseende psykisk hälsa för både vuxna samt barn och ungdomar. 23

24 Primärvårdens bas- och tilläggsuppdrag kommer att preciseras närmare i samband med detaljutformningen av valfrihetssystemet i primärvården. Primärvårdens uppdrag kan även komma att påverkas av resultatet av utredningen om införande av närsjukvård. Specialiserad vård Den specialiserade vården vid länets fem sjukhus ska erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt. Alla sjukhus ska också ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård. Tillgång ska finnas till paramedicinska resurser (sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl) samt resurser för diagnostik och service. Utöver dessa områden är verksamheten vid sjukhusen profilerad inom olika områden för att erbjuda länets patienter hög tillgänglighet och hög kvalitet för mer specialiserade vårdbehov. Den specialiserade vårdens uppdrag kan komma att behöva revideras som en följd av precisering av primärvårdens uppdrag inom ramen för ett valfrihetssystem och resultatet av utredningen om införande av närsjukvård. Folktandvård Befolkningens behov är grunden för landstingets planering av tandvården. Folktandvården ska förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda sjukdomar och andra besvär i munhålan. I samverkan med hälso- och sjukvården ska patienter som löper ökad risk att drabbas av försämrad munhälsa av sociala, medicinska eller livsstilsskäl särskilt uppmärksammas. Folktandvårdens verksamhet ska, som en del av hälso- och sjukvården, säkerställa ett vårdutbud som ger befolkningen tillgång till tillgänglig, säker, kvalitativt likvärdig, evidensbaserad och effektiv tandvård utifrån vårdbehov samtidigt som goda förutsättningar skapas att trygga en långsiktig personalförsörjning och en god ekonomisk hushållning. För att tillgodose hela befolkningens behov av tandvård ska folktandvården vara tillgänglig i länets samtliga kommuner. Medarbetare Landstingets medarbetare ska inom ramen för sin anställning bidra till att den egna verksamhetens mål uppnås samt se sitt bidrag i verksamheten i ett landstingsperspektiv. Det är medarbetarnas vilja och förmåga till lärande och förnyelse som har den största betydelsen för verksamhetens utveckling och förbättrade resultat. Den ekonomiska situationen kräver en ökad samverkan över divisionsgränserna. Landstinget som arbetsgivare förfogar över ett antal olika styr- och ledningsverktyg för att arbeta strategiskt; systematiskt arbetsmiljöarbete, kompetensförsörjning, ledaroch medarbetarskap och individuell lönesättning, mångfald och likabehandling. En framgångsfaktor för utvecklingen av verksamheten är god samverkan med landstingets medarbetare och deras fackliga organisationer. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt att det inte förekommer diskriminering har betydelse för verksamhetens resultat. Landstinget ska vara attraktiv arbetsgivare för nuvarande medarbetare och utgöra förstahandsvalet för framtida medarbetare. Det förutsätter aktivt arbete inom ett antal betydelsefulla områden för att erbjuda attraktiva arbetsplatser samt att upprätthålla och utveckla medarbetarnas engagemang: 24

25 Arbetsmiljön på arbetsplatsen ska bidra till att behålla medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Detta innebär att arbetsorganisation, anställningsförhållanden och arbetstider ska vara sådana att de främjar en god hälsa. Arbetsmiljön inom landstinget ska präglas av hänsyn till kvinnors och mäns villkor inom arbetslivet. Heltidstjänstgöring ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet för landstingets anställda. Rätten till heltidsarbete innebär dock att medarbetarna måste acceptera att verka flexibelt inom och mellan olika verksamheter. I samverkan ska arbetsgivare och arbetstagare systematiskt förbättra arbetsmiljön och medarbetares arbetstillfredsställelse. Kompetensförsörjning, kunskapsöverföring och kunskapsväxling är strategiskt viktigt mot bakgrund av kommande pensionsavgångar. Landstinget ska skapa förutsättningar för att generationsskiftet sker på ett sådant sätt att det gynnar verksamheten. Insatserna för personalförsörjning och kompetensutveckling ska präglas av långsiktighet och betraktas som investeringar för framtiden. De ekonomiska ramarna kräver en god bemanningsplanering och omställning av personal. Utifrån verksamhetens behov och angelägna utvecklingsområden ska medarbetarna uppmuntras till insatser inom FoU-området och forskningsmeriterade medarbetares kompetens ska tas till vara systematiskt. Nuvarande insatser inom FoU-området ska kompletteras genom samverkan med Luleå tekniska universitet med insatser i första hand inom omvårdnads- och rehabiliteringsområdena. Medarbetarna ska också uppmuntras att öka sina kunskaper och kompetens i att bedriva ett lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska bedrivas med god kvalitet. Ledarskapet är en nyckelfaktor både då det gäller att engagera medarbetarna och för att öka frisknärvaron. Landstingets chefer ska i sitt ledarskap vara tydliga och i dialog med medarbetarna bidra till att skapa en arbetsorganisation som ger möjlighet till utveckling, inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Medarbetarskap innebär att alla anställda har ett ansvar för att skapa en fungerande arbetsplats, att hålla sig informerad, delta i utveckling av verksamheten och sin yrkesmässiga utveckling. Det innebär också att alla medarbetare ska bemöta sina arbetskamrater med respekt och positiv samverkan. Lönebildningsprocessen är viktig för såväl arbetsgivaren som medarbetaren. En väl fungerande process bidrar till att personalförsörjningen tryggas på kort och lång sikt. Genom lönesättning ska landstinget premiera medarbetare som bidrar till effektivitets-, produktivitets- och kvalitets förbättringar. Detta sker genom att tydliggöra och förstärka det positiva sambandet mellan lön, motivation och arbetsresultat. 25

26 Mål 26

27 Mål I detta avsnitt redovisas de inriktningsmål, delmål och strategier som gäller för landstingets verksamheter. Målen utgår från landstingets vision, verksamhetsidé och den politiska inriktningen. Attraktiv region Inriktningsmål Norrbotten ska vara känt som en dynamisk region. Norrbottningarna ska ha en positiv självkänsla. Delmål Landstinget ska skapa förutsättningar för: Attraktiva livsmiljöer och mångfald. Hållbar utveckling och inomregional balans. Ett välmående och dynamiskt kultur- och näringsliv. Landstingets verksamheter ska: Arbeta för att tillgodose norrbottningarnas behov och genomsyras av en humanistisk människosyn, där alla människor är unika och har lika värde. Göra lärande och utveckling till naturliga delar av det dagliga arbetet och ta tillvara alla medarbetares kunskaper, erfarenheter och värderingar. Strategier Ledarskap och gemensamt agerande Avgörande för regional konkurrenskraft och en väl fungerande regional nivå är att utveckla det regionala ledarskapet och öka de regionala aktörernas förmåga agera tillsammans. Landstinget har ett särskilt ansvar utifrån sin roll som enda folkvalda organ på regional nivå. Ett regionalt politiskt engagemang - ett tydligt politiskt ledarskap - är avgörande för regionens konkurrenskraft. Regional förnyelse och utveckling kräver ett brett engagemang i länet; det ställer krav på nya lösningar, nya arbetsformer och samarbete i nya konstellationer. Nya perspektiv och internationellt samspel De huvudsakliga beståndsdelarna i utvecklingskraft och förändringsförmåga är att involvera unga människor samt nyttja de äldres engagemang och erfarenhet och att arbeta för nya perspektiv, kulturell pluralism och internationellt samspel. Dialog mellan olika människor och organisationer med olika erfarenheter är en viktig beståndsdel i utvecklingsprocessen. Förmågan att utveckla funktionella arbetssätt och strukturer över region- och nationsgränser är viktig för att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning. 27