Projekt Mätbara Effekter. Ett delprojekt inom ramen för Program. för Samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Mätbara Effekter. Ett delprojekt inom ramen för Program. för Samverkan"

Transkript

1 Projekt Mätbara Effekter Ett delprojekt inom ramen för Program för Samverkan September 2011

2 Sammanfattning Ett antal projekt har initierats i Stockholms regionen i syfte att utveckla och stärka samverkan mellan utvalda delar av länets aktörer. Samverkansfunktionen och Samverkanscentralen är två av dessa. Projekt mätbara effekter har initierats av att deltagande parter i ovan nämnda initiativ har känt behov av att förväntade resultat och effekter av utvecklingsarbetet tydliggörs. Syftet med projekt mätbara effekter har därför varit att beskriva och bedöma effekter av samverkan och samlokalisering samt ge förslag till hur effekten av arbetet inom ramen för Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen kan mätas. Deltagande parter kan bättre koordinera det gemensamma agerandet och stärka den gemensamma förmågan genom förbättrad tillgång på information och bättre informationskvalitet före, under och efter en händelse. På så sätt förbättras möjligheterna att hantera uppkomna händelser, vilket i förlängningen genererar positiva samhällseffekter. Utmaningar med att mäta effekterna/samhällsnyttan av samverkan består i att definiera/avgränsa vilken samverkan som ska mätas och följas upp samt att isolerat påvisa vilken nytta som samverkan bidrar med relaterat till andra faktorer, t.ex. effektivitet i deltagande parters utförande. Svårigheterna att mäta effekter gör att vi rekommenderar att framtida mätning och utveckling av samverkan bör fokusera på själva samverkansprocessen och inte effekterna av samverkan. En rimlig målsättning beträffande mätning och uppföljning rekommenderas före en ambitiös. Efterhand som rutinen för mätning fungerar och det anses ändamålsenligt kan ytterligare nyckeltal börja mätas. Mot den bakgrunden rekommenderas någon eller några av följande former för mätning av samverkan och dess effekter: Lista anledningar till att samverkan inte fungerar fullt ut idag och därefter metodiskt driva initiativ som tar bort dessa hinder Genomför frekventa fallstudier av inträffade händelser för att dra lärdom om hur parterna samverkade. På så vis skapas en lärandeprocess kring hur parterna ska agera för att mobilisera snabbt och rätt när det blir skarpt läge Skapa ett index över utvecklingen av samverkan, baserat på självvärderingar av deltagande parter. Resultaten från självvärderingarna bör leda fram till en åtgärdsplan för att lyfta områden med låga omdömen Redovisa och kommunicera operativa framsteg gällande samverkan, det bidrar till att upprätthålla ett högt engagemang bland deltagande parter. Rapporterade framsteg behöver inte ha karaktären av utfall, utan kan även innefatta genomförda initiativ

3 Innehåll 1. Inledning Former av samverkan Effekter av samverkan Förslag på mätning/uppföljning Effekter av samverkanscentralen Rekommendationer Källor Appendix... 19

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Stockholm landets huvudstad är säte för Sveriges centrala ledning, kungahuset och många utländska beskickningar. Sveriges finansiella centra återfinns inom en mycket begränsad yta i centrala Stockholm. Många huvudkontor för samhällsviktig verksamhet samt centrala myndigheter finns i länet och mer än en femtedel av landets befolkning bor i länet. Storstadsregionen växer allt snabbare och har genom sin växande omfattning och komplexitet en särskild sårbarhet, där effekten av störningar är förknippade med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Slutsatser från genomförda övningar och utvärderingar efter inträffade händelser visar på ett behov att utveckla och stärka samverkan mellan samhällsviktiga aktörer, i syfte att gemensamt hantera situationer ur ett helhetsperspektiv vid mer ansträngande situationer. Med anledning av detta har ett antal projekt initierats i regionen, i syfte att utveckla och stärka samverkan mellan utvalda delar av länets aktörer. Samverkansfunktionen, som drivs av Länsstyrelsen, och Samverkanscentralen, som drivs av Stockholms stad, är två av dessa. Projekt mätbara effekter har initierats av att deltagande parter i ovan nämnda initiativ har känt behov av att förväntade resultat och effekter av utvecklingsarbetet tydliggörs. 1.2 Syfte Syftet med projekt mätbara effekter har varit att Beskriva och bedöma effekter av samverkan och samlokalisering Ge förslag till hur effekten av arbetet inom ramen för Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen kan mätas 1.3 Avgränsningar Uppdraget har inte innefattat faktisk mätning och uppföljning av mätetal Upprättande av kvantitativa mätetal har inte ingått i projektet, men har tagits fram i den mån det ansetts möjligt Kalkylering av nytta, risk och värde i förhållande till kostnaderna har inte ingått i projektet 1

5 1.4 Deltagare i projektet Denna rapport är ett försök att skildra projektgruppsdeltagarnas samlade syn på nyttor och effekter av samverkan och samlokalisering samt förslag på mätning av dessa. Projektdeltagarna har bestått av 1-3 personer (utsedda av beredningsrepresentanter) från vardera av organisationerna nedan. Figur 2. Deltagande parter i projekt mätbara effekter 2

6 1.5 Beskrivning av projektets kontext Projekt mätbara effekter är ett av flera projekt som drivs inom ramen för samverkansfunktionen och samverkanscentralen. Ett stort antal parter är representerade i de olika delprojekteten. Projektet mätbara effekters roll i förhållande till övriga delprojekt framgår av bilden nedan. Figur 1. Projekt mätbara effekter i förhållande till övriga projekt inom programmet 1.6 Inledande förväntningar på projektet Utifrån projektets syfte och avgränsningar diskuterades inledningsvis arbetsgruppsdeltagarnas förväntningar på projektet. Diskussionerna tydliggjorde att deltagande parters förväntningar varierade. Nedan framgår exempel på förväntningar som fördes fram: Etablera gemensamma nyckeltal för uppföljning av samverkan Ta fram indikatorer på att utvecklingen rör sig i rätt riktning vad gäller samverkan Mäta hur omvärlden bedömer att samverkan fungerar Ta fram indikatorer som pekar på förbättringsområden Ta fram indikatorer som pekar på hur det blir bättre för tredje man Definiera målbild/vision och baslinje för mätning Definiera samverkansfördelar Enas om vad som menas med samverkan samt mätpunkter 3

7 2. Former av samverkan Ett tidigare projekt inom ramen för samverkanscentralen behandlade samverkanscentralens målbild. Inledningsvis under detta projekt framkom emellertid att deltagarnas målbild avseende samverkan och samverkansfunktionen varierade samt att flera olika begrepp användes gällande samverkan. Vid upprättande av strukturer för mätning och uppföljning krävs att det som önskas mätas definieras, i det här fallet effekten av samverkan. Således var det viktigt att initialt definiera vems och vilka prestationer/handlingar som utgör samverkan. På följande sidor presenteras de tre samverkansformer som anses förekomma och vars prestationer önskas mätas. 2.1 Samverkansfunktion Stockholmsregionen Är ett relativt nytt, formaliserat samverkansforum för ett antal organisationer 1 i Stockholms län - Forumet är en plats för regelbunden informationsdelgivning - Ett annat syfte med forumet är att utveckla deltagande parters nätverk - Inom ramen för forumet drivs ett fåtal större projekt i syfte att utveckla och stärka samverkan - Deltagandet sker regelbundet vid inplanerade möten - Forumet kan även upprättas när som helst av samtliga deltagande parter, när behov uppstår Figur 3. Deltagande parter i samverkansfunktionen 1 AB Storstockholms Lokaltrafik, Polismyndigheten i Stockholms län, SOS Alarm AB, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Trafik Stockholm, Trafikverket samt representanter från Stockholms läns kommuner 4

8 2.2 Samverkansgrupperingar Den mesta samverkan sker i form av olika samverkansgrupperingar, dvs. samverkan mellan ett begränsat antal parter som är färre i antal än vad som ingår i samverkansfunktionen - Samverkansgrupperingar förekommer i ett stort antal olika konstellationer (endast ett fåtal exempel är illustrerade i bilden) - De enskilda parterna kan samtidigt ingå i flera olika grupperingar - Deltagandet är ofta händelsestyrt och kan vara av temporär eller varaktig karaktär Figur 4. Gröna markeringar exemplifierar olika samverkansgrupperingar 2.3 Samverkanscentralen Är en fysisk plats dit vissa parter kommer att flytta hela eller delar av sin verksamhet 2. - Förutom dagliga arbetsplatser (för administrativ så väl som operativ personal) för permanenta parter inkluderas även: Ett gemensamt samarbetsutrymme för operativ hantering av vardagligt informationsutbyte mellan parterna i huset En plats/utrymme för temporär krisledning och kommunikation vid allvarliga händelser. Utrymmet kommer ha plats för samtliga parter som deltar i samverkansfunktionen och vara utrustat med nödvändig teknik och kommunikation 2 Det är idag inte klart vilka parter som kommer flytta in med hela eller delar av sin verksamhet i samverkanscentralen 5

9 Figur 5. Exempel på deltagande parter i samverkanscentralen Projektets hantering av de olika formerna för samverkan De olika parterna samverkar således i olika samverkansgrupperingar samt inom samverkansfunktionen. En framtida samverkanscentral kommer inte ersätta dessa samverkansformer, då det inte är troligt att samtliga deltagande parter kommer att samlokaliseras fullt ut. Begreppet samverkan avser i denna rapport alla eller någon av formerna för samverkan beskrivna i föregående avsnitt. I de fall det uttryckligen står samverkansfunktionen, samverkanscentralen etc. avses endast denna form. 3 Ett exempel på andra aktörer är SMHI 6

10 3. Effekter av samverkan 3.1 Förbättrade prestationer genom samverkan Det finns många exempel runt om i samhället där konsekvenserna av inträffade händelser har påverkats negativt av brist på samverkan. Arbetet med att hantera händelser kan ses som en process, där samverkan anses skapa värde vid följande tillfällen 4 : Förberedelser inför presumtiva eller förutsedda händelser Agerande under händelser Kunskapsåterföring efter inträffade händelser (input till nya förberedelser) Kommunikation till samhällsmedborgare inför, under eller efter händelser Före Förberedelser Efter Lärande organisation Under Genomförande Extern kommunikation Figur 6. Beskrivning av situationer när samverkan skapar nytta Genom samverkan förbättras informationsdelgivningen mellan parterna. Därigenom erhåller parterna bättre och snabbare information vilket påverkar deras gemensamma prestationer positivt. Nyttan uppstår genom att: Förberedelser i samverkan möjliggör - bättre beslutsunderlag - bättre planeringsmöjligheter och scenario/ omfallsanalyser Samverkan i genomförandet/agerandet möjliggör - bättre beslutsunderlag - bättre koordinering av insatser Samverkan efter händelser/insatser bidrar till - bättre process för uppföljning/kunskapsåterföring in till ny förberedelsefas Alla parter ges möjlighet att ta del av en större mängd relevant information (än vad varje part själv insamlar), vilket skapar möjlighet att snabbt delge enhetlig och mer korrekt information till samhället 4 Arbetsgruppens samlade åsikter 7

11 3.2 Samhällsnytta till följd av bättre prestationer I föregående avsnitt beskrevs hur parterna genom förbättrad tillgång på information och bättre informationskvalitet före, under och efter en händelse bättre kan koordinera det gemensamma agerandet och stärka den gemensamma förmågan. Detta samband anses i sin tur leda till bättre möjlighet att hantera uppkomna händelser, vilket i förlängningen genererar positiva samhällseffekter. I figuren nedan redogörs för de operativa effekter som nås genom samverkan, samt de samhällsnyttor som genereras till följd av att det operativa agerandet ändras 5. Figur 5. Beskrivning av samhällsnytta som uppnås genom samverkan 3.3 Forskning och erfarenheter inom området Under projektet genomfördes efterforskning av effekter/samhällsnytta till följd av samverkan, vilket gav följande resultat: Mjuka värden så som ökad personkännedom och möjlighet att ge snabb feedback lyfts fram som argument från medarbetare som har erfarenhet av att vara fysiskt samlokaliserade med andra verksamheter 6 Studier har genomförts som visar på att olika typer av brister i samverkan förekommer och att detta kan få negativa samhällskonsekvenser. I kontakt med personer verksamma vid högskolor och forskningsinstitut har däremot ingen kunnat hänvisa till studier eller forskning avseende direkta samhällseffekter av samverkan 7 5 Arbetsgruppens samlade åsikter 6 Källa: Intervjuer med fyra operatörer med erfarenhet av att arbeta i en miljö där operatörer från räddningstjänsten och SOS Alarm är samlokaliserade, samt intervjuer med personer verksamma vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping 7 Källa: Intervjuer med Linda Eliasson vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Jonas Landgren vid Viktoria Institute,Göteborg, samt verifierat av CRISMART i litteraturstudie

12 4. Förslag på mätning/uppföljning 4.1 Faktorer som påverkar mätbarheten Utmaningarna med att mäta direkta effekter/nyttor av samverkan består i att: Definiera/avgränsa vilken samverkan som ska följas upp/mätas - Mellanorganisatoriska (d.v.s. samverkan) och inomorganisatoriska insatser kan vara svåra att särskilja. - Samverkansgrupperingarna (beskrivna i avsnitt 2) varierar från tid till tid i antal och utformning Isolerat påvisa vilken samhällsnytta som samverkan bidrar med relaterat till andra påverkande faktorer, t.ex. effektivitet i deltagande parters utförande, stadens infrastrukturprojekt, etc. 4.2 Möjliga sätt att mäta samverkan Något kvantitativt nyckeltal som isolerat påvisar samhällseffekter av samverkan har inte identifierats medan följande två metoder för mätning och uppföljning av samverkan är möjliga Alternativ A. Mät ändamålsenligheten och effektiviteten i samverkan genom att mäta själva samverkansprocessen, d.v.s. hur väl samverkan fungerar och utvecklas - Att mäta själva processen är relevant eftersom det finns utvecklingsmöjligheter gällande hur samverkan bedrivs och enighet om att ökad samverkan genererar samhällsnytta. - Genom att mäta processen kan effekter av samverkan för deltagande parterna följas. Således är t.ex. möjligt att mäta hur ofta parters beteende ändras till följd av information som erhållits via samverkan med andra grupper. Mätningen kan göras ur ett medborgarperspektiv och/eller i form av självvärdering av deltagande parter Alternativ B. Studera utvecklingen av nyckeltal som indikerar värden i linje med målen med samverkan Alternativ A - Mätning med hjälp av ett index Som tidigare nämnts är samverkan inte något självändamål utan det är effekterna av samverkan som är målet. Men eftersom det råder enighet om att samverkan genererar samhällsnytta anser vi det prioriterat att mäta och följa upp hur väl samverkan mellan parterna utvecklas, d.v.s. mäta själva processen för samverkan. Genom att indexera mätresultaten blir det möjligt att följa utvecklingen över tiden. 9

13 Det hade varit intressant att mäta medborgarnas upplevelse av hur väl samverkan fungerar, något som emellertid är svårt då erfarenheter visar att medborgarna har svårt att urskilja detta 8 Ett mer framkomligt alternativ är istället att mäta deltagande parters åsikter avseende ändamålsenlighet och effektivitet i samverkan. En metod som med fördel kan kompletteras med mätning av hur samverkan påverkat deltagande parters beteenden, t.ex. antal ändrade beteenden eller beslut till följd av informationsutbyte inom ramen för samverkan. Att samla in och sammanställa data är resurskrävande, varför det är viktigt att rätt ambitionsnivå sätts och att relevanta nyckeltal definieras. Således rekommenderas att ambitionsnivå och ändamålsenlighet avgör hur samverkansindex ska tas fram. Nedan ges två förslag på samverkansindex 9 : Medarbetarundersökningar Attitydundersökningar genomförs bland medarbetare på olika nivåer hos samtliga deltagande parter i syfte att mäta hur väl medarbetare upplever att samverkan med andra verksamheter fungerar och utvecklas Enkätundersökningar i samband med ordinarie möten I samband med ordinarie informationsdelningsmöten ( torsdagsmötena ) genomföra enklare enkätundersökningar i syfte att följa kvaliteten på den information som delas mellan parterna vid extrainsatta informationsdelningsmöten utifrån inträffade händelser Alternativ B Nyckeltal i linje med målen med samverkan Styrkan med nyckeltal är att de mäter utfall, medan svårigheterna/riskerna är att det kan vara svårt att definiera lämpliga mått samt att mätetalen inte säger något om orsakerna/faktorerna till utfallet. Beträffande samverkan så har inget nyckeltal som isolerat påvisar effekter av samverkan identifierats, istället fokuserar de mest lämpliga nyckeltalen på att mäta själva processen. Nedan presenteras de nyckeltal som ansetts ligga närmast till hands att följa upp 10 : Vår rekommendation är dock att resurser inte bör läggas på att mäta och följa upp fler nyckeltal som fokuserar på utfall än vad organisationerna själva gör idag. Nyckeltal med fokus på process Tid till gemensam lägesbild Korrelationen mellan behov av och genomförda informations- Beskrivning Tid från det att larm inkommer tills dess att alla parter initialt delgivit sin bild av inträffad händelse (i informationsdelningsmöte) Antalet händelser då gemensamma informationsdelningsmöten har 8 Källa: Intervjuer med Linda Eliasson vid Mittuniversitetet i Sundsvall 9 Mer utförlig information kring de olik alternativen framgår i appendix 10 I tabellen framgår de nyckeltal som arbetsgruppen ansåg mest relevanta. En mer omfattande lista över tänkbara nyckeltal finns i appendix 10

14 delningsmöten Antal händelser med samordnat budskap Nyckeltal med fokus på utfall Tid till hjälpsökande får hjälp Tid till normalläge Medelhastighet på prioriterade vägar initierats/antalet händelser då gemensamma informationsdelningsmöten borde ha initierats Antalet händelser då berörda parter gemensamt har tagit fram samordnat budskap till allmänheten Beskrivning Tid från det att larm inkommer tills dess att hjälp är på skadeplats Tid från det att larm inkommer tills dess att normalläge är återställt Medelhastigheten för en specifik bil som kör mellan A och B vid fastställda tidpunkter på prioriterade vägar 11

15 5. Effekter av samverkanscentralen 5.1 Generella drivkrafter och effekter vid samlokalisering Organisationers drivkrafter för samlokalisering av verksamheter utgörs vanligtvis av en övertygelse om att uppnå ökad kvalitet, ökad kostnadseffektivitet och/eller stärkt kontroll över vissa funktioner. Erfarenheter visar att organisationer genom samlokalisering når avsedda effekter, t.ex. brukar förbättrad kostnadseffektivitet om 20-35% nås vid samlokalisering 11. Vissa av effekterna är teoretiskt uppnåbara även utan samlokalisering men erfarenheter visar att organisationer har svårt att få ut effekterna utan att verksamheter samlokaliseras 12. De förbättringar som vanligtvis uppnås kan härledas till: Processtandardisering/-effektivisering Möjligheter att anamma best practise Möjligheter att bedriva förbättringsinitiativ Kritiska framgångsfaktorer för samverkan som lyfts fram av flera forskare är bl.a. tillit och personliga relationer, vilka väsentligt anses underlättas genom samlokalisering. Cook et al, 2001 skriver bl.a. Samlokaliseringen ökar tilliten till övriga organisationers förmåga och kan skapa en känsla av en stark gemensam kapacitet, vilket ökar robustheten och därmed ger utrymme för att ta något större risker i det gemensamma beslutsfattandet. Andra starka argument för samlokalisering enligt Cook et al 2001, var att samverkande aktörer gick från en reaktiv till en proaktiv hantering av problem genom samlokalisering och att samlokalisering kan minska byråkratin i det gemensamma arbetet, då aktörerna i större utsträckning än tidigare finns tillgängliga för varandra och inte alltid behöver gå rundan via formella procedurer. 5.2 Samverkanscentralens fördelar Utöver de effekter som förväntas uppnås genom samverkan i olika samverkansgrupperingar och samverkansfunktionen anses en samverkanscentral medföra ytterligare positiva samhällseffekter. Förutom de allmänna positiva effekter som nämndes i föregående avsnitt stödjer följande argument en samverkanscental 13 : 11 Källa: Deloittes globala erfarenheter av effekter av samlokalisering 12 Källa: Deloittes globala erfarenheter av effekter av samlokalisering 13 Arbetsgruppens samlade åsikter 12

16 Samarbetet utvecklas snabbare och bättre i och med att personer som sitter samlokaliserade lär känna varandra Genom samlokaliserade verksamheter ges möjlighet till snabba överläggningar i samband med händelser, vilket skapar förutsättningar för bättre beslut Lärandeprocessen förbättras och snabbas på genom att kunskapsutbyte och frågor kan ställas informellt, t.ex. i samband med lunch Personal vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping upplever att samarbetet fungerar bättre efter att deras verksamheter samlokaliserades och att detta kommer medborgarna till nytta. Även om verksamheterna inte är fullt jämförbara med den central som planeras i Stockholm torde motsvarande effekter vara uppnåeliga i Stockholm. Samtidigt finns inget som talar för att samverkan kommer utvecklas negativt till följd av en samlokalisering I syfte att utveckla samverkan finns behov av investeringar. En samverkanscentral antas leda till vissa kostnadsfördelar gällande dessa investeringar, jämfört med om investeringarna görs utan en samverkanscentral. Det finns t.ex. behov av ett rum utrustat med nödvändig teknik för hantering av allvarliga varaktiga händelser, dit andra parter än de som har sin normala arbetsplats i centralen kan ansluta. Ett sådant rum är tänkt att rymmas i samverkanscentralen, vilket torde kräva mindre investering än att upprätta ett separat utrymme på annan plats En samverkanscentral skapar förutsättningar för ökad koordinering och därmed möjligheter till mer enhetlig information till medborgarna. T.ex. planeras ett gemensamt pressrum i centralen 5.3 Reserverade åsikter kring samverkanscentralen Det finns även frågetecken kring nyttorna av en samverkanscentral 14. Dessa består främst av att argumenten i föregående avsnitt (ur ett teoretiskt perspektiv) i stor utsträckning kan erhållas utan samlokalisering samt att antalet ärenden som parterna kommer att samverka kring i en samverkanscentral är få i förhållande till totalt antal ärenden. De monetära konsekvenserna av en samlokalisering är även de av stort intresse för parterna som överväger att flytta till samverkanscentralen. Vissa parter är öppna med att en eventuell flytt kommer att vara ett rent affärsmässigt beslut, där lokalutformning och hyresnivåer kommer att ställas mot befintliga kostnader och andra möjliga alternativ. 5.4 Summering Det är rimligt att tro att ytterligare positiva effekter av samverkan nås genom samlokalisering, något som delvis bekräftas av forskning och de intervjuer som under projektet genomförts med medarbetare som har erfarenhet av att vara fysiskt samlokaliserade med medarbetare från andra verksamheter. 14 Åsikter inom arbetsgruppen 13

17 Nivån av erhållen samhällsnytta till följd av samlokalisering kommer emellertid påverkas av flera faktorer, så som frekvens och karaktären på framtida händelser, medarbetares engagemang och handlingskraft för ökad samverkan samt antalet parter som väljer att flytta in i centralen. 14

18 6. Rekommendationer Den som vill, kommer alltid att kunna finna anledningar till att inte samverka fullt ut. Faktum är dock att befintliga och potentiella hinder för att utveckla samverkan är överkomliga. Framtida utveckling av samverkan kommer därför till största del bero på deltagande parters behov och engagemang. Resurser i form av tid och budget behövs för att fortsätta driva utvecklingsarbetet av samverkan och samverkanscentralen. Baserat på de nyttor av samverkan och samverkanscentralen som återgetts i denna rapport rekommenderas styrgruppen ta ställning till om föreslagen budget ska antas. Om budgeten antas, rekommenderas nedan ansvar och uppföljning av nyttorna. 6.1 Ansvar för framtida uppföljning För att säkerställa en effektiv hantering av rekommenderad uppföljning är det viktigt att det finns en funktion som ansvarar för mätning, uppföljning och rapportering av samverkan. I kraft av sitt ansvar och ställning gentemot övriga deltagande parter föreslås Länsstyrelsen som ansvarig part för att bereda ett förslag, baserat på denna rapport, till styrgruppen kring vad som ska mätas och följas upp. Länsstyrelsen föreslås även ansvara för framtida operativ mätning, uppföljning och rapportering av samverkan. 6.2 Rekommenderad uppföljning För att uppnå samhällseffekter är det viktigt att rikta arbetsinsatser mot att följa upp ökad samverkan. Detta eftersom: Det råder stor enighet kring att samverkan genererar ökad samhällsnytta Samhällsnyttan till följd av samverkan har visat sig mycket svårt att mäta Datainsamling och mätning är resurskrävande, ökad administration ska i möjligaste mån undvikas Således rekommenderas att arbetet med att mäta samverkan inledningsvis koncentreras till ett fåtal områden. Efterhand som rutinen för mätning fungerar och det anses ändamålsenligt kan ytterligare områden inkluderas. Följande former för att mäta och påskynda utvecklingen av samverkan anses lämpliga: Lista anledningar till att samverkan inte fungerar fullt ut idag och därefter metodiskt driva initiativ som tar bort dessa hinder Genomför frekventa fallstudier av inträffade händelser för att dra lärdom om hur parterna samverkade. På så vis skapas en lärandeprocess kring hur parterna ska agera för att mobilisera snabbt och rätt när det blir skarpt läge 15

19 Skapa ett index över utvecklingen av samverkan, baserat på självvärderingar av deltagande parter. Resultaten från självvärderingarna bör leda fram till en åtgärdsplan för att lyfta områden med låga omdömen Redovisa och kommunicera operativa framsteg gällande samverkan, det bidrar till att upprätthålla ett högt engagemang bland deltagande parter. Rapporterade framsteg behöver inte ha karaktären av utfall, utan kan även innefatta genomförda initiativ 6.3 Risker som kan påverka utvecklingen av samverkan Framdrift i utvecklandet av samverkan påverkar deltagande parters engagemang. Nedan framgår ett antal områden som tillsammans riskerar att bromsa utvecklingen av samverkan: Antalet deltagande parter är stort Olika frågor är olika angelägna för deltagande parter Deltagande parter har haft svårt att förhålla sig till en gemensam innebörd i begreppet samverkan Arbetet är tidskrävande för de individer som engagerar sig i arbetet Implementering av mätningar kommer att kräva resurser för att samla in och sammanställa data, rapportering och uppföljning Kommentar/förslag till hantering Börja rapportera framdrift gällande utvecklingen av operativ samverkan på så sätt sprids en positiv anda bland deltagande parter Sträva efter tydligt ägandeskap för definierade aktiviteter inom ramen för programmet Enas inledningsvis kring en försiktig ambitionsnivå för mätning och uppföljning, före en ambitiös. Fortsatta ansträngningar bör göras i syfte att driva arbetet på ett sätt som inte uppfattas som administrativt tungt av deltagande parter. 6.4 Risker som kan påverkan framdriften för samverkanscentralen Det råder osäkerhet kring vilka parter som kommer att flytta in med hela eller delar av verksamheten i samverkanscentralen. Antalet parter som flyttar in i samverkanscentralen kommer att påverka effekten av att parter samlokaliseras. Osäkerheten kring vilka parter som kommer flytta in riskerar att påverka framdriften för projektet samverkanscentralen. En eventuell flytt till samverkanscentralen kan ha betydande monetär påverkan för deltagande parter. De parter som överväger att flytta in med hela eller delar av sin verksamhet i samverkanscentralen kommer med största sannolikhet att upprätta egna investeringsunderlag kring de monetära konsekvenserna av en flytt. Osäkerheten kring vilka som avser att flytta in kommer kvarstå till dess parterna ges förutsättningar för att upprätta investeringsunderlag. 16

20 6.4.1 Kommentar/förslag till hantering Arbetet med att ta fram parternas villkor för att flytta in i samverkanscentralen bör prioriteras. Ges parterna tydliga villkor kan de göra sina egna kalkyler och beräkningar. På så sätt skulle osäkerheten och förväntningarna på vilka parter som förväntas flytta in i samverkanscentralen minska 17

21 7. Källor Intervjuer med beredningsgruppsrepresentanter från samtliga deltagande parter Intervjuer med operatörer med erfarenhet från SSBFs och SOS Alarms samlokalisering i Johannes Intervjuer med personer verksamma vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping Kompletterande telefonintervjuer med projektdeltagare 3 genomförda workshops med representanter från deltagande parter Intervjuer med forskare inom samverkan vid räddningsinsatser vid Mittuniversitetet i Sundsvall (Linda Eliasson) och Viktoria Institute i Göteborg Jonas Landgren) CRISMART Hur möjliggörs goda samverkansprocesser, En litteraturstudie,

22 8. Appendix Appendix 1 - Listade nyttor i samband med workshopövning Målgrupp Typ av händelse Förutsedd händelse (exempelvis derbymatcher, evenemang, Toppmöte, snökaos, demonstrationer) Vardag/ Störningshändelse (exempelvis trafikolyckor, bränder) Allvarlig händelse (exempelvis större dödsolycka, terrorism, pandemi, faror för allmänheten) Svea (direkt och indirekt drabbad person eller materiellt Förbättrad information Minskad störning vid lyckad samverkan Händelser uteblir Färre händelser Svea är informerad Svea drabbas inte Trygghet Smidighet Förhindra att Svea uppkommer Färre störningar Snabbare hjälp/åtgärd Snabbare insats/kortare avbrott Korrekt bemötande Ökad kvalitet Bättre information Minska och begränsa störning Snabbare och effektivare väg avspärrningar Minskade konsekvenser Koordinerat bemötande Genom att sitta tillsammans blir det enklare att korrigera fel Snabbare insats Korrekt bemötande Ökad kvalitet Minskad störning Lindra konsekvenser Förkorta återställelse tid Respektive parts interna organisation Mentalt förberedda på händelse Tryggare vet att andra är med på banan Högre beredskap Resurser kan omfördelas och anpassas Samplanerad med övriga aktörer Medvetenhet Förberedda Bättre resursplanering (personal & material) Kortare insatstid Billigare att omfördela entreprenörer Förståelse för påverkan av vårt agerande Snabbt felkorrigera Kortare reaktionstid att starta samverkan Bättre beslutsunderlag Högre nyttjandegrad av resurser (optimera resurser) Samplanerad för det oförutsedda Kloka beslut Koordinerat beslutsfattande 19

23 Positiva effekter av samverkan har identifierats och grupperats i 4 olika kategorier Dela information Grunden i samverkan är att information delas/görs tillgänglig för parterna så att deras agerade förändras. Identifierade fördelar genom samverkan Vilket samhällseffekt/-nytta medför Förberedelsefas Förberedelser i samverkan skapar förutsättningar för Bättre beslutsunderlag och Bättre planeringsmöjligheter och scenario/omfallsanalyser Vilket resulterar i: Bättre beslut Mer korrekt dimensionering av beredskap/insatsstyrkor (resurseffektivitet) Snabbare inställelsetider Påverkan på personer och materiella ting mildras/undviks Tydligare ansvarsområden (minska dubbelarbete) Ökad säkerhet/trygghet för medborgare Lägre samhällskostnader för vård och ersättning av materiella förluster Bättre framkomlighet i trafiken Förbättrad säkerhets/arbetsmiljö för involverad personal Resurseffektivitet 20

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN

PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Projekt. Projektdirektiv. Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen. Gemensam omvärldsbevakning, informationsdelning samt samlad lägesbild

Projekt. Projektdirektiv. Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen. Gemensam omvärldsbevakning, informationsdelning samt samlad lägesbild Projekt Gemensam omvärldsbevakning, informationsdelning samt samlad lägesbild Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen Antaget av Beredninsgruppen 2011-XX-XX Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn

Läs mer

Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet. Snabba resultat Projektplan

Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet. Snabba resultat Projektplan Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Snabba resultat Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn Klient Författare Samverkanscentralen, Stadsledningskontoret,

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Vardagssamverkan, del 2

Vardagssamverkan, del 2 UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (9) 2013-01-15 Vardagssamverkan, del 2 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Gemensam omvärldsbevakning och informationsdelning

Gemensam omvärldsbevakning och informationsdelning PROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Extern kommunikation

Extern kommunikation Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013 Rapport ISK 2013 DATUM: 201-01-21 AVDELNING: STA/RIE HANDLÄGGARE: Urban Örtberg HANTERINGSKLASS B E G R Ä N S A D SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +6 8 787 00 00 Fax +6 8

Läs mer

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009

Intern styrning och kontroll. Verksamhetsåret 2009 Intern styrning och kontroll Verksamhetsåret 2009 ISK-projektet: En oberoende övergripande utvärdering av intern styrning och kontroll (ISK) på Riksbanken, utfördes av Ernst & Young i maj 2009. Utgångspunkt

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem;

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kärcher Fleet. Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig.

Kärcher Fleet. Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig. Kärcher Fleet Fokusera på att nå skinande resultat. Vi sammanfattar de åt dig. Ökat perspektiv för större framgång. Från den globala marknadsledaren inom rengöringsteknik kommer Kärcher Fleet - det innovativa

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012

Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012 DR8W-K671-ML51 Slutrapport för projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap avseende 2012 Din myndighet kommer här att få lämna en slutrapport för de projekt som myndigheten har fått ersättning för

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4 TILLSYNSRAPPORT 2011-05-02 Process: Inspektion Vår referens: Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals AB Förrättningsdatum: 2011-02-08 2011-02-09 Arbetsgrupp: Karoline Gotlén KD, Per-Olof Hägg KD

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer