Projekt Mätbara Effekter. Ett delprojekt inom ramen för Program. för Samverkan
|
|
- Ida Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Mätbara Effekter Ett delprojekt inom ramen för Program för Samverkan September 2011
2 Sammanfattning Ett antal projekt har initierats i Stockholms regionen i syfte att utveckla och stärka samverkan mellan utvalda delar av länets aktörer. Samverkansfunktionen och Samverkanscentralen är två av dessa. Projekt mätbara effekter har initierats av att deltagande parter i ovan nämnda initiativ har känt behov av att förväntade resultat och effekter av utvecklingsarbetet tydliggörs. Syftet med projekt mätbara effekter har därför varit att beskriva och bedöma effekter av samverkan och samlokalisering samt ge förslag till hur effekten av arbetet inom ramen för Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen kan mätas. Deltagande parter kan bättre koordinera det gemensamma agerandet och stärka den gemensamma förmågan genom förbättrad tillgång på information och bättre informationskvalitet före, under och efter en händelse. På så sätt förbättras möjligheterna att hantera uppkomna händelser, vilket i förlängningen genererar positiva samhällseffekter. Utmaningar med att mäta effekterna/samhällsnyttan av samverkan består i att definiera/avgränsa vilken samverkan som ska mätas och följas upp samt att isolerat påvisa vilken nytta som samverkan bidrar med relaterat till andra faktorer, t.ex. effektivitet i deltagande parters utförande. Svårigheterna att mäta effekter gör att vi rekommenderar att framtida mätning och utveckling av samverkan bör fokusera på själva samverkansprocessen och inte effekterna av samverkan. En rimlig målsättning beträffande mätning och uppföljning rekommenderas före en ambitiös. Efterhand som rutinen för mätning fungerar och det anses ändamålsenligt kan ytterligare nyckeltal börja mätas. Mot den bakgrunden rekommenderas någon eller några av följande former för mätning av samverkan och dess effekter: Lista anledningar till att samverkan inte fungerar fullt ut idag och därefter metodiskt driva initiativ som tar bort dessa hinder Genomför frekventa fallstudier av inträffade händelser för att dra lärdom om hur parterna samverkade. På så vis skapas en lärandeprocess kring hur parterna ska agera för att mobilisera snabbt och rätt när det blir skarpt läge Skapa ett index över utvecklingen av samverkan, baserat på självvärderingar av deltagande parter. Resultaten från självvärderingarna bör leda fram till en åtgärdsplan för att lyfta områden med låga omdömen Redovisa och kommunicera operativa framsteg gällande samverkan, det bidrar till att upprätthålla ett högt engagemang bland deltagande parter. Rapporterade framsteg behöver inte ha karaktären av utfall, utan kan även innefatta genomförda initiativ
3 Innehåll 1. Inledning Former av samverkan Effekter av samverkan Förslag på mätning/uppföljning Effekter av samverkanscentralen Rekommendationer Källor Appendix... 19
4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Stockholm landets huvudstad är säte för Sveriges centrala ledning, kungahuset och många utländska beskickningar. Sveriges finansiella centra återfinns inom en mycket begränsad yta i centrala Stockholm. Många huvudkontor för samhällsviktig verksamhet samt centrala myndigheter finns i länet och mer än en femtedel av landets befolkning bor i länet. Storstadsregionen växer allt snabbare och har genom sin växande omfattning och komplexitet en särskild sårbarhet, där effekten av störningar är förknippade med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Slutsatser från genomförda övningar och utvärderingar efter inträffade händelser visar på ett behov att utveckla och stärka samverkan mellan samhällsviktiga aktörer, i syfte att gemensamt hantera situationer ur ett helhetsperspektiv vid mer ansträngande situationer. Med anledning av detta har ett antal projekt initierats i regionen, i syfte att utveckla och stärka samverkan mellan utvalda delar av länets aktörer. Samverkansfunktionen, som drivs av Länsstyrelsen, och Samverkanscentralen, som drivs av Stockholms stad, är två av dessa. Projekt mätbara effekter har initierats av att deltagande parter i ovan nämnda initiativ har känt behov av att förväntade resultat och effekter av utvecklingsarbetet tydliggörs. 1.2 Syfte Syftet med projekt mätbara effekter har varit att Beskriva och bedöma effekter av samverkan och samlokalisering Ge förslag till hur effekten av arbetet inom ramen för Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen kan mätas 1.3 Avgränsningar Uppdraget har inte innefattat faktisk mätning och uppföljning av mätetal Upprättande av kvantitativa mätetal har inte ingått i projektet, men har tagits fram i den mån det ansetts möjligt Kalkylering av nytta, risk och värde i förhållande till kostnaderna har inte ingått i projektet 1
5 1.4 Deltagare i projektet Denna rapport är ett försök att skildra projektgruppsdeltagarnas samlade syn på nyttor och effekter av samverkan och samlokalisering samt förslag på mätning av dessa. Projektdeltagarna har bestått av 1-3 personer (utsedda av beredningsrepresentanter) från vardera av organisationerna nedan. Figur 2. Deltagande parter i projekt mätbara effekter 2
6 1.5 Beskrivning av projektets kontext Projekt mätbara effekter är ett av flera projekt som drivs inom ramen för samverkansfunktionen och samverkanscentralen. Ett stort antal parter är representerade i de olika delprojekteten. Projektet mätbara effekters roll i förhållande till övriga delprojekt framgår av bilden nedan. Figur 1. Projekt mätbara effekter i förhållande till övriga projekt inom programmet 1.6 Inledande förväntningar på projektet Utifrån projektets syfte och avgränsningar diskuterades inledningsvis arbetsgruppsdeltagarnas förväntningar på projektet. Diskussionerna tydliggjorde att deltagande parters förväntningar varierade. Nedan framgår exempel på förväntningar som fördes fram: Etablera gemensamma nyckeltal för uppföljning av samverkan Ta fram indikatorer på att utvecklingen rör sig i rätt riktning vad gäller samverkan Mäta hur omvärlden bedömer att samverkan fungerar Ta fram indikatorer som pekar på förbättringsområden Ta fram indikatorer som pekar på hur det blir bättre för tredje man Definiera målbild/vision och baslinje för mätning Definiera samverkansfördelar Enas om vad som menas med samverkan samt mätpunkter 3
7 2. Former av samverkan Ett tidigare projekt inom ramen för samverkanscentralen behandlade samverkanscentralens målbild. Inledningsvis under detta projekt framkom emellertid att deltagarnas målbild avseende samverkan och samverkansfunktionen varierade samt att flera olika begrepp användes gällande samverkan. Vid upprättande av strukturer för mätning och uppföljning krävs att det som önskas mätas definieras, i det här fallet effekten av samverkan. Således var det viktigt att initialt definiera vems och vilka prestationer/handlingar som utgör samverkan. På följande sidor presenteras de tre samverkansformer som anses förekomma och vars prestationer önskas mätas. 2.1 Samverkansfunktion Stockholmsregionen Är ett relativt nytt, formaliserat samverkansforum för ett antal organisationer 1 i Stockholms län - Forumet är en plats för regelbunden informationsdelgivning - Ett annat syfte med forumet är att utveckla deltagande parters nätverk - Inom ramen för forumet drivs ett fåtal större projekt i syfte att utveckla och stärka samverkan - Deltagandet sker regelbundet vid inplanerade möten - Forumet kan även upprättas när som helst av samtliga deltagande parter, när behov uppstår Figur 3. Deltagande parter i samverkansfunktionen 1 AB Storstockholms Lokaltrafik, Polismyndigheten i Stockholms län, SOS Alarm AB, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Storstockholms brandförsvar, Södertörns brandförsvarsförbund, Trafik Stockholm, Trafikverket samt representanter från Stockholms läns kommuner 4
8 2.2 Samverkansgrupperingar Den mesta samverkan sker i form av olika samverkansgrupperingar, dvs. samverkan mellan ett begränsat antal parter som är färre i antal än vad som ingår i samverkansfunktionen - Samverkansgrupperingar förekommer i ett stort antal olika konstellationer (endast ett fåtal exempel är illustrerade i bilden) - De enskilda parterna kan samtidigt ingå i flera olika grupperingar - Deltagandet är ofta händelsestyrt och kan vara av temporär eller varaktig karaktär Figur 4. Gröna markeringar exemplifierar olika samverkansgrupperingar 2.3 Samverkanscentralen Är en fysisk plats dit vissa parter kommer att flytta hela eller delar av sin verksamhet 2. - Förutom dagliga arbetsplatser (för administrativ så väl som operativ personal) för permanenta parter inkluderas även: Ett gemensamt samarbetsutrymme för operativ hantering av vardagligt informationsutbyte mellan parterna i huset En plats/utrymme för temporär krisledning och kommunikation vid allvarliga händelser. Utrymmet kommer ha plats för samtliga parter som deltar i samverkansfunktionen och vara utrustat med nödvändig teknik och kommunikation 2 Det är idag inte klart vilka parter som kommer flytta in med hela eller delar av sin verksamhet i samverkanscentralen 5
9 Figur 5. Exempel på deltagande parter i samverkanscentralen Projektets hantering av de olika formerna för samverkan De olika parterna samverkar således i olika samverkansgrupperingar samt inom samverkansfunktionen. En framtida samverkanscentral kommer inte ersätta dessa samverkansformer, då det inte är troligt att samtliga deltagande parter kommer att samlokaliseras fullt ut. Begreppet samverkan avser i denna rapport alla eller någon av formerna för samverkan beskrivna i föregående avsnitt. I de fall det uttryckligen står samverkansfunktionen, samverkanscentralen etc. avses endast denna form. 3 Ett exempel på andra aktörer är SMHI 6
10 3. Effekter av samverkan 3.1 Förbättrade prestationer genom samverkan Det finns många exempel runt om i samhället där konsekvenserna av inträffade händelser har påverkats negativt av brist på samverkan. Arbetet med att hantera händelser kan ses som en process, där samverkan anses skapa värde vid följande tillfällen 4 : Förberedelser inför presumtiva eller förutsedda händelser Agerande under händelser Kunskapsåterföring efter inträffade händelser (input till nya förberedelser) Kommunikation till samhällsmedborgare inför, under eller efter händelser Före Förberedelser Efter Lärande organisation Under Genomförande Extern kommunikation Figur 6. Beskrivning av situationer när samverkan skapar nytta Genom samverkan förbättras informationsdelgivningen mellan parterna. Därigenom erhåller parterna bättre och snabbare information vilket påverkar deras gemensamma prestationer positivt. Nyttan uppstår genom att: Förberedelser i samverkan möjliggör - bättre beslutsunderlag - bättre planeringsmöjligheter och scenario/ omfallsanalyser Samverkan i genomförandet/agerandet möjliggör - bättre beslutsunderlag - bättre koordinering av insatser Samverkan efter händelser/insatser bidrar till - bättre process för uppföljning/kunskapsåterföring in till ny förberedelsefas Alla parter ges möjlighet att ta del av en större mängd relevant information (än vad varje part själv insamlar), vilket skapar möjlighet att snabbt delge enhetlig och mer korrekt information till samhället 4 Arbetsgruppens samlade åsikter 7
11 3.2 Samhällsnytta till följd av bättre prestationer I föregående avsnitt beskrevs hur parterna genom förbättrad tillgång på information och bättre informationskvalitet före, under och efter en händelse bättre kan koordinera det gemensamma agerandet och stärka den gemensamma förmågan. Detta samband anses i sin tur leda till bättre möjlighet att hantera uppkomna händelser, vilket i förlängningen genererar positiva samhällseffekter. I figuren nedan redogörs för de operativa effekter som nås genom samverkan, samt de samhällsnyttor som genereras till följd av att det operativa agerandet ändras 5. Figur 5. Beskrivning av samhällsnytta som uppnås genom samverkan 3.3 Forskning och erfarenheter inom området Under projektet genomfördes efterforskning av effekter/samhällsnytta till följd av samverkan, vilket gav följande resultat: Mjuka värden så som ökad personkännedom och möjlighet att ge snabb feedback lyfts fram som argument från medarbetare som har erfarenhet av att vara fysiskt samlokaliserade med andra verksamheter 6 Studier har genomförts som visar på att olika typer av brister i samverkan förekommer och att detta kan få negativa samhällskonsekvenser. I kontakt med personer verksamma vid högskolor och forskningsinstitut har däremot ingen kunnat hänvisa till studier eller forskning avseende direkta samhällseffekter av samverkan 7 5 Arbetsgruppens samlade åsikter 6 Källa: Intervjuer med fyra operatörer med erfarenhet av att arbeta i en miljö där operatörer från räddningstjänsten och SOS Alarm är samlokaliserade, samt intervjuer med personer verksamma vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping 7 Källa: Intervjuer med Linda Eliasson vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Jonas Landgren vid Viktoria Institute,Göteborg, samt verifierat av CRISMART i litteraturstudie
12 4. Förslag på mätning/uppföljning 4.1 Faktorer som påverkar mätbarheten Utmaningarna med att mäta direkta effekter/nyttor av samverkan består i att: Definiera/avgränsa vilken samverkan som ska följas upp/mätas - Mellanorganisatoriska (d.v.s. samverkan) och inomorganisatoriska insatser kan vara svåra att särskilja. - Samverkansgrupperingarna (beskrivna i avsnitt 2) varierar från tid till tid i antal och utformning Isolerat påvisa vilken samhällsnytta som samverkan bidrar med relaterat till andra påverkande faktorer, t.ex. effektivitet i deltagande parters utförande, stadens infrastrukturprojekt, etc. 4.2 Möjliga sätt att mäta samverkan Något kvantitativt nyckeltal som isolerat påvisar samhällseffekter av samverkan har inte identifierats medan följande två metoder för mätning och uppföljning av samverkan är möjliga Alternativ A. Mät ändamålsenligheten och effektiviteten i samverkan genom att mäta själva samverkansprocessen, d.v.s. hur väl samverkan fungerar och utvecklas - Att mäta själva processen är relevant eftersom det finns utvecklingsmöjligheter gällande hur samverkan bedrivs och enighet om att ökad samverkan genererar samhällsnytta. - Genom att mäta processen kan effekter av samverkan för deltagande parterna följas. Således är t.ex. möjligt att mäta hur ofta parters beteende ändras till följd av information som erhållits via samverkan med andra grupper. Mätningen kan göras ur ett medborgarperspektiv och/eller i form av självvärdering av deltagande parter Alternativ B. Studera utvecklingen av nyckeltal som indikerar värden i linje med målen med samverkan Alternativ A - Mätning med hjälp av ett index Som tidigare nämnts är samverkan inte något självändamål utan det är effekterna av samverkan som är målet. Men eftersom det råder enighet om att samverkan genererar samhällsnytta anser vi det prioriterat att mäta och följa upp hur väl samverkan mellan parterna utvecklas, d.v.s. mäta själva processen för samverkan. Genom att indexera mätresultaten blir det möjligt att följa utvecklingen över tiden. 9
13 Det hade varit intressant att mäta medborgarnas upplevelse av hur väl samverkan fungerar, något som emellertid är svårt då erfarenheter visar att medborgarna har svårt att urskilja detta 8 Ett mer framkomligt alternativ är istället att mäta deltagande parters åsikter avseende ändamålsenlighet och effektivitet i samverkan. En metod som med fördel kan kompletteras med mätning av hur samverkan påverkat deltagande parters beteenden, t.ex. antal ändrade beteenden eller beslut till följd av informationsutbyte inom ramen för samverkan. Att samla in och sammanställa data är resurskrävande, varför det är viktigt att rätt ambitionsnivå sätts och att relevanta nyckeltal definieras. Således rekommenderas att ambitionsnivå och ändamålsenlighet avgör hur samverkansindex ska tas fram. Nedan ges två förslag på samverkansindex 9 : Medarbetarundersökningar Attitydundersökningar genomförs bland medarbetare på olika nivåer hos samtliga deltagande parter i syfte att mäta hur väl medarbetare upplever att samverkan med andra verksamheter fungerar och utvecklas Enkätundersökningar i samband med ordinarie möten I samband med ordinarie informationsdelningsmöten ( torsdagsmötena ) genomföra enklare enkätundersökningar i syfte att följa kvaliteten på den information som delas mellan parterna vid extrainsatta informationsdelningsmöten utifrån inträffade händelser Alternativ B Nyckeltal i linje med målen med samverkan Styrkan med nyckeltal är att de mäter utfall, medan svårigheterna/riskerna är att det kan vara svårt att definiera lämpliga mått samt att mätetalen inte säger något om orsakerna/faktorerna till utfallet. Beträffande samverkan så har inget nyckeltal som isolerat påvisar effekter av samverkan identifierats, istället fokuserar de mest lämpliga nyckeltalen på att mäta själva processen. Nedan presenteras de nyckeltal som ansetts ligga närmast till hands att följa upp 10 : Vår rekommendation är dock att resurser inte bör läggas på att mäta och följa upp fler nyckeltal som fokuserar på utfall än vad organisationerna själva gör idag. Nyckeltal med fokus på process Tid till gemensam lägesbild Korrelationen mellan behov av och genomförda informations- Beskrivning Tid från det att larm inkommer tills dess att alla parter initialt delgivit sin bild av inträffad händelse (i informationsdelningsmöte) Antalet händelser då gemensamma informationsdelningsmöten har 8 Källa: Intervjuer med Linda Eliasson vid Mittuniversitetet i Sundsvall 9 Mer utförlig information kring de olik alternativen framgår i appendix 10 I tabellen framgår de nyckeltal som arbetsgruppen ansåg mest relevanta. En mer omfattande lista över tänkbara nyckeltal finns i appendix 10
14 delningsmöten Antal händelser med samordnat budskap Nyckeltal med fokus på utfall Tid till hjälpsökande får hjälp Tid till normalläge Medelhastighet på prioriterade vägar initierats/antalet händelser då gemensamma informationsdelningsmöten borde ha initierats Antalet händelser då berörda parter gemensamt har tagit fram samordnat budskap till allmänheten Beskrivning Tid från det att larm inkommer tills dess att hjälp är på skadeplats Tid från det att larm inkommer tills dess att normalläge är återställt Medelhastigheten för en specifik bil som kör mellan A och B vid fastställda tidpunkter på prioriterade vägar 11
15 5. Effekter av samverkanscentralen 5.1 Generella drivkrafter och effekter vid samlokalisering Organisationers drivkrafter för samlokalisering av verksamheter utgörs vanligtvis av en övertygelse om att uppnå ökad kvalitet, ökad kostnadseffektivitet och/eller stärkt kontroll över vissa funktioner. Erfarenheter visar att organisationer genom samlokalisering når avsedda effekter, t.ex. brukar förbättrad kostnadseffektivitet om 20-35% nås vid samlokalisering 11. Vissa av effekterna är teoretiskt uppnåbara även utan samlokalisering men erfarenheter visar att organisationer har svårt att få ut effekterna utan att verksamheter samlokaliseras 12. De förbättringar som vanligtvis uppnås kan härledas till: Processtandardisering/-effektivisering Möjligheter att anamma best practise Möjligheter att bedriva förbättringsinitiativ Kritiska framgångsfaktorer för samverkan som lyfts fram av flera forskare är bl.a. tillit och personliga relationer, vilka väsentligt anses underlättas genom samlokalisering. Cook et al, 2001 skriver bl.a. Samlokaliseringen ökar tilliten till övriga organisationers förmåga och kan skapa en känsla av en stark gemensam kapacitet, vilket ökar robustheten och därmed ger utrymme för att ta något större risker i det gemensamma beslutsfattandet. Andra starka argument för samlokalisering enligt Cook et al 2001, var att samverkande aktörer gick från en reaktiv till en proaktiv hantering av problem genom samlokalisering och att samlokalisering kan minska byråkratin i det gemensamma arbetet, då aktörerna i större utsträckning än tidigare finns tillgängliga för varandra och inte alltid behöver gå rundan via formella procedurer. 5.2 Samverkanscentralens fördelar Utöver de effekter som förväntas uppnås genom samverkan i olika samverkansgrupperingar och samverkansfunktionen anses en samverkanscentral medföra ytterligare positiva samhällseffekter. Förutom de allmänna positiva effekter som nämndes i föregående avsnitt stödjer följande argument en samverkanscental 13 : 11 Källa: Deloittes globala erfarenheter av effekter av samlokalisering 12 Källa: Deloittes globala erfarenheter av effekter av samlokalisering 13 Arbetsgruppens samlade åsikter 12
16 Samarbetet utvecklas snabbare och bättre i och med att personer som sitter samlokaliserade lär känna varandra Genom samlokaliserade verksamheter ges möjlighet till snabba överläggningar i samband med händelser, vilket skapar förutsättningar för bättre beslut Lärandeprocessen förbättras och snabbas på genom att kunskapsutbyte och frågor kan ställas informellt, t.ex. i samband med lunch Personal vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping upplever att samarbetet fungerar bättre efter att deras verksamheter samlokaliserades och att detta kommer medborgarna till nytta. Även om verksamheterna inte är fullt jämförbara med den central som planeras i Stockholm torde motsvarande effekter vara uppnåeliga i Stockholm. Samtidigt finns inget som talar för att samverkan kommer utvecklas negativt till följd av en samlokalisering I syfte att utveckla samverkan finns behov av investeringar. En samverkanscentral antas leda till vissa kostnadsfördelar gällande dessa investeringar, jämfört med om investeringarna görs utan en samverkanscentral. Det finns t.ex. behov av ett rum utrustat med nödvändig teknik för hantering av allvarliga varaktiga händelser, dit andra parter än de som har sin normala arbetsplats i centralen kan ansluta. Ett sådant rum är tänkt att rymmas i samverkanscentralen, vilket torde kräva mindre investering än att upprätta ett separat utrymme på annan plats En samverkanscentral skapar förutsättningar för ökad koordinering och därmed möjligheter till mer enhetlig information till medborgarna. T.ex. planeras ett gemensamt pressrum i centralen 5.3 Reserverade åsikter kring samverkanscentralen Det finns även frågetecken kring nyttorna av en samverkanscentral 14. Dessa består främst av att argumenten i föregående avsnitt (ur ett teoretiskt perspektiv) i stor utsträckning kan erhållas utan samlokalisering samt att antalet ärenden som parterna kommer att samverka kring i en samverkanscentral är få i förhållande till totalt antal ärenden. De monetära konsekvenserna av en samlokalisering är även de av stort intresse för parterna som överväger att flytta till samverkanscentralen. Vissa parter är öppna med att en eventuell flytt kommer att vara ett rent affärsmässigt beslut, där lokalutformning och hyresnivåer kommer att ställas mot befintliga kostnader och andra möjliga alternativ. 5.4 Summering Det är rimligt att tro att ytterligare positiva effekter av samverkan nås genom samlokalisering, något som delvis bekräftas av forskning och de intervjuer som under projektet genomförts med medarbetare som har erfarenhet av att vara fysiskt samlokaliserade med medarbetare från andra verksamheter. 14 Åsikter inom arbetsgruppen 13
17 Nivån av erhållen samhällsnytta till följd av samlokalisering kommer emellertid påverkas av flera faktorer, så som frekvens och karaktären på framtida händelser, medarbetares engagemang och handlingskraft för ökad samverkan samt antalet parter som väljer att flytta in i centralen. 14
18 6. Rekommendationer Den som vill, kommer alltid att kunna finna anledningar till att inte samverka fullt ut. Faktum är dock att befintliga och potentiella hinder för att utveckla samverkan är överkomliga. Framtida utveckling av samverkan kommer därför till största del bero på deltagande parters behov och engagemang. Resurser i form av tid och budget behövs för att fortsätta driva utvecklingsarbetet av samverkan och samverkanscentralen. Baserat på de nyttor av samverkan och samverkanscentralen som återgetts i denna rapport rekommenderas styrgruppen ta ställning till om föreslagen budget ska antas. Om budgeten antas, rekommenderas nedan ansvar och uppföljning av nyttorna. 6.1 Ansvar för framtida uppföljning För att säkerställa en effektiv hantering av rekommenderad uppföljning är det viktigt att det finns en funktion som ansvarar för mätning, uppföljning och rapportering av samverkan. I kraft av sitt ansvar och ställning gentemot övriga deltagande parter föreslås Länsstyrelsen som ansvarig part för att bereda ett förslag, baserat på denna rapport, till styrgruppen kring vad som ska mätas och följas upp. Länsstyrelsen föreslås även ansvara för framtida operativ mätning, uppföljning och rapportering av samverkan. 6.2 Rekommenderad uppföljning För att uppnå samhällseffekter är det viktigt att rikta arbetsinsatser mot att följa upp ökad samverkan. Detta eftersom: Det råder stor enighet kring att samverkan genererar ökad samhällsnytta Samhällsnyttan till följd av samverkan har visat sig mycket svårt att mäta Datainsamling och mätning är resurskrävande, ökad administration ska i möjligaste mån undvikas Således rekommenderas att arbetet med att mäta samverkan inledningsvis koncentreras till ett fåtal områden. Efterhand som rutinen för mätning fungerar och det anses ändamålsenligt kan ytterligare områden inkluderas. Följande former för att mäta och påskynda utvecklingen av samverkan anses lämpliga: Lista anledningar till att samverkan inte fungerar fullt ut idag och därefter metodiskt driva initiativ som tar bort dessa hinder Genomför frekventa fallstudier av inträffade händelser för att dra lärdom om hur parterna samverkade. På så vis skapas en lärandeprocess kring hur parterna ska agera för att mobilisera snabbt och rätt när det blir skarpt läge 15
19 Skapa ett index över utvecklingen av samverkan, baserat på självvärderingar av deltagande parter. Resultaten från självvärderingarna bör leda fram till en åtgärdsplan för att lyfta områden med låga omdömen Redovisa och kommunicera operativa framsteg gällande samverkan, det bidrar till att upprätthålla ett högt engagemang bland deltagande parter. Rapporterade framsteg behöver inte ha karaktären av utfall, utan kan även innefatta genomförda initiativ 6.3 Risker som kan påverka utvecklingen av samverkan Framdrift i utvecklandet av samverkan påverkar deltagande parters engagemang. Nedan framgår ett antal områden som tillsammans riskerar att bromsa utvecklingen av samverkan: Antalet deltagande parter är stort Olika frågor är olika angelägna för deltagande parter Deltagande parter har haft svårt att förhålla sig till en gemensam innebörd i begreppet samverkan Arbetet är tidskrävande för de individer som engagerar sig i arbetet Implementering av mätningar kommer att kräva resurser för att samla in och sammanställa data, rapportering och uppföljning Kommentar/förslag till hantering Börja rapportera framdrift gällande utvecklingen av operativ samverkan på så sätt sprids en positiv anda bland deltagande parter Sträva efter tydligt ägandeskap för definierade aktiviteter inom ramen för programmet Enas inledningsvis kring en försiktig ambitionsnivå för mätning och uppföljning, före en ambitiös. Fortsatta ansträngningar bör göras i syfte att driva arbetet på ett sätt som inte uppfattas som administrativt tungt av deltagande parter. 6.4 Risker som kan påverkan framdriften för samverkanscentralen Det råder osäkerhet kring vilka parter som kommer att flytta in med hela eller delar av verksamheten i samverkanscentralen. Antalet parter som flyttar in i samverkanscentralen kommer att påverka effekten av att parter samlokaliseras. Osäkerheten kring vilka parter som kommer flytta in riskerar att påverka framdriften för projektet samverkanscentralen. En eventuell flytt till samverkanscentralen kan ha betydande monetär påverkan för deltagande parter. De parter som överväger att flytta in med hela eller delar av sin verksamhet i samverkanscentralen kommer med största sannolikhet att upprätta egna investeringsunderlag kring de monetära konsekvenserna av en flytt. Osäkerheten kring vilka som avser att flytta in kommer kvarstå till dess parterna ges förutsättningar för att upprätta investeringsunderlag. 16
20 6.4.1 Kommentar/förslag till hantering Arbetet med att ta fram parternas villkor för att flytta in i samverkanscentralen bör prioriteras. Ges parterna tydliga villkor kan de göra sina egna kalkyler och beräkningar. På så sätt skulle osäkerheten och förväntningarna på vilka parter som förväntas flytta in i samverkanscentralen minska 17
21 7. Källor Intervjuer med beredningsgruppsrepresentanter från samtliga deltagande parter Intervjuer med operatörer med erfarenhet från SSBFs och SOS Alarms samlokalisering i Johannes Intervjuer med personer verksamma vid Certus i Östersund och JILL i Jönköping Kompletterande telefonintervjuer med projektdeltagare 3 genomförda workshops med representanter från deltagande parter Intervjuer med forskare inom samverkan vid räddningsinsatser vid Mittuniversitetet i Sundsvall (Linda Eliasson) och Viktoria Institute i Göteborg Jonas Landgren) CRISMART Hur möjliggörs goda samverkansprocesser, En litteraturstudie,
22 8. Appendix Appendix 1 - Listade nyttor i samband med workshopövning Målgrupp Typ av händelse Förutsedd händelse (exempelvis derbymatcher, evenemang, Toppmöte, snökaos, demonstrationer) Vardag/ Störningshändelse (exempelvis trafikolyckor, bränder) Allvarlig händelse (exempelvis större dödsolycka, terrorism, pandemi, faror för allmänheten) Svea (direkt och indirekt drabbad person eller materiellt Förbättrad information Minskad störning vid lyckad samverkan Händelser uteblir Färre händelser Svea är informerad Svea drabbas inte Trygghet Smidighet Förhindra att Svea uppkommer Färre störningar Snabbare hjälp/åtgärd Snabbare insats/kortare avbrott Korrekt bemötande Ökad kvalitet Bättre information Minska och begränsa störning Snabbare och effektivare väg avspärrningar Minskade konsekvenser Koordinerat bemötande Genom att sitta tillsammans blir det enklare att korrigera fel Snabbare insats Korrekt bemötande Ökad kvalitet Minskad störning Lindra konsekvenser Förkorta återställelse tid Respektive parts interna organisation Mentalt förberedda på händelse Tryggare vet att andra är med på banan Högre beredskap Resurser kan omfördelas och anpassas Samplanerad med övriga aktörer Medvetenhet Förberedda Bättre resursplanering (personal & material) Kortare insatstid Billigare att omfördela entreprenörer Förståelse för påverkan av vårt agerande Snabbt felkorrigera Kortare reaktionstid att starta samverkan Bättre beslutsunderlag Högre nyttjandegrad av resurser (optimera resurser) Samplanerad för det oförutsedda Kloka beslut Koordinerat beslutsfattande 19
23 Positiva effekter av samverkan har identifierats och grupperats i 4 olika kategorier Dela information Grunden i samverkan är att information delas/görs tillgänglig för parterna så att deras agerade förändras. Identifierade fördelar genom samverkan Vilket samhällseffekt/-nytta medför Förberedelsefas Förberedelser i samverkan skapar förutsättningar för Bättre beslutsunderlag och Bättre planeringsmöjligheter och scenario/omfallsanalyser Vilket resulterar i: Bättre beslut Mer korrekt dimensionering av beredskap/insatsstyrkor (resurseffektivitet) Snabbare inställelsetider Påverkan på personer och materiella ting mildras/undviks Tydligare ansvarsområden (minska dubbelarbete) Ökad säkerhet/trygghet för medborgare Lägre samhällskostnader för vård och ersättning av materiella förluster Bättre framkomlighet i trafiken Förbättrad säkerhets/arbetsmiljö för involverad personal Resurseffektivitet 20
Projekt Förstudie Sekretess
samhällsskydd och beredskap Projekt Förstudie Sekretess 1 (12) Projekt Förstudie Sekretess Samverkansfunktionen Samverkanscentralen Projektplan samhällsskydd och beredskap Projekt Förstudie Sekretess 2
Läs merProjekt Mätbara Effekter
Projekt Mätbara Effekter Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen Antaget av Beredninsgruppen 2011-05-XX Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn Fastställs av Författare Mätbara Effekter Beredningsgruppen
Läs merHandbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen
Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen Användarhandbok och genomförandestöd i samband med planerade eller påkallade samverkansmöten Version 1.0 - Slutlig 2 1. BAKGRUND Samverkan mellan
Läs merSäkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet
En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar
Läs merVardagssamverkan Blåljus
U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merAntagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: Diarienummer: KS 2019-340 Kommunstyrelsekontoret Handläggare Ola Andersson Till kommunstyrelsens arbetsutskott Titel: Säkerhetsstrateg E-post: ola.andersson@norrtalje.se Antagande
Läs merPROGRAM FÖR SAMVERKAN STOCKHOLMSREGIONEN
U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region
Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas
Läs merSamverkansfunktion Stockholmsregionen
Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet
Läs merRutin för befäl inom RäddSam F
Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter
Läs merBaspresentation
Baspresentation 151028 37 Aktörer i samverkan Länsstyrelsen Stockholm Kommuner i Stockholms län (26 st.) Stockholms läns landsting Polisen Region Stockholm Försvarsmakten Militärregion Mitt Kustbevakningen,
Läs merProjekt. Projektdirektiv. Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen. Gemensam omvärldsbevakning, informationsdelning samt samlad lägesbild
Projekt Gemensam omvärldsbevakning, informationsdelning samt samlad lägesbild Samverkanscentralen och Samverkansfunktionen Antaget av Beredninsgruppen 2011-XX-XX Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merProjekt Snabba Resultat Enkla åtgärder för stärkt samverkan
Projekt Snabba Resultat Enkla åtgärder för stärkt samverkan Stockholm, 1 april, 2011 Anders Edstam, Södertörns brandförsvarsförbund anders.edstam@sbff.se 070-854 58 11 Erica Nyqvist, Deloitte erica.nyqvist@deloitte.se
Läs merProjekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet. Snabba resultat Projektplan
Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Snabba resultat Projekt Samverkanscentralen Verksamhetsprojektet Dokumentinformation Dokumentnamn Projektnamn Klient Författare Samverkanscentralen, Stadsledningskontoret,
Läs merGöteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012
Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs
Läs merNyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014
Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merVerksamhetens krav på fastigheten. Projektplan. Samverkanscentralen. Fastställd av Beredningsgruppen 2011-06-15
Verksamhetens krav på fastigheten Samverkanscentralen Fastställd av Beredningsgruppen 2011-06-15 Projekt inom ramen för Samverkanscentralens och Samverkansfunktionens gemensamma program Dokumentinformation
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merÖstra Göteborg. Självdeklaration 2013 Verifiering av rekryteringsprocessen Utförd av Deloitte. Februari 2014
Östra Göteborg Självdeklaration 2013 Verifiering av rekryteringsprocessen Utförd av Deloitte Februari 2014 1 Inledning Med start hösten 2010 har Deloitte, EY och PwC på uppdrag av Göteborgs Stad, som ett
Läs merSOES samverkansövning 2014: Övningsrapport
Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(16) Dokumentklass: Datum: 2014-12-04 Version: 1.0 SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport Rapporten finns att ladda ner på: www.msb.se/soes Representanter
Läs merGoda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan
1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merBilaga 1. Handledning till övningsledningen
Bilaga 1. Handledning till övningsledningen I denna bilaga finns handledning till övningsledningen om hur övningen kan läggas upp. Metod (övningsupplägg) Övningen är en seminarieövning. Det innebär att
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merNACKA KOMMUNS ÖVERGRIPANDE KRISPLAN
NACKA KOMMUNS ÖVERGRIPANDE KRISPLAN 2015-06-17 Innehåll 1 Grunden för Nacka kommuns övergripande krisplan... 3 2 Kris och extraordinära händelser... 3 2.1 Kommunens krisledningsnivåer...3 2.1.1 Nivå 0
Läs merSamlad lägesbild och gemensam analys
UT VE C KLI N G A V SA MV ER KA N I SYFT E A T T Ö K A SA M O RD NI N G E N A V SA M HÄ L LE TS RES URS ER FÖ R A T T FÖ R HINDRA OCH LI N D RA S TÖRNI N G A R I SA M HÄ L LE T PROJEKT- DIREKTIV SID 1
Läs merInnehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merEn trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-04-09 LS 1403-0284 LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4*05-20 00005 " Landstingsstyrelsen En trygg, säker och störningsfri region - modell för
Läs merHandlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merDANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Lina Pennlert KS 2017/0380
Tjänsteutlåtande 1 (6) Kommunstyrelsen Översyn av kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Ärendet Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor är prioriterade uppgifter för Danderyds
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merRegionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut
UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (6) 2012-08-26 Regionalt ramverk för samordnad planering
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merExtern kommunikation
Granskningsredogörelse Extern kommunikation Skelleftebuss AB Linda Marklund Robert Bergman Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga 2 2.3 Metod och avgränsning
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merAvsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan
REKOMMENDATION 2013-12-12 Dnr: KSL/13/0109 Anna Nerelius Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region modell för regional samverkan Rekommendation Styrelsen beslutade vid
Läs merAngered. Självdeklaration 2013 Verifiering av rekryteringsprocessen Utförd av Deloitte. Februari 2014
Angered Självdeklaration 2013 Verifiering av rekryteringsprocessen Utförd av Deloitte Februari 2014 1 Inledning Med start hösten 2010 har Deloitte, EY och PwC på uppdrag av Göteborgs Stad, som ett led
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merAnsökan om finansiering av insatser/projekt
1(11) Ansökan om finansiering av insatser/projekt Fakta för ansökan Det ligger i Samspelets intresse att stödja nya idéer om hur myndighetssamverkan kan utvecklas och främjas. Samverkansinsatsen ska ligga
Läs merStrategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Läs merDatum BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE
Sida 1 (5) Datum 2015-11-13 Finsam Aktivitetsplan Samverkanskartan steg 2 BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE Af 00008_1.0_(2015-06-12, AF2000) PETRA
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merUtvärdering av Norrbussamverkan
Till Länsstyrgruppen i Norrbotten 2016-11-09 FÖRSLAG: Utvärdering av Norrbussamverkan Sedan år 2008 har Norrbottens läns landsting och länets 14 kommuner en överenskommelse för samverkan kring barn och
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merKartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
Läs merVardagssamverkan, del 2
UTVECKLING AV SAMVERKAN I SYFTE ATT ÖKA SAMORDNINGEN AV SAMHÄLLETS RESURSER FÖR ATT FÖRHINDRA OCH LINDRA STÖRNINGAR I SAMHÄLLET PROJEKT- DIREKTIV SID 1 (9) 2013-01-15 Vardagssamverkan, del 2 Ett utvecklingsprojekt
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merTillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (7) Antecknat av Charlotte Larsgården Magnus Nygren Närvarande Länsstyrelsen i Jönköpings län: Kurt Lindberg Börje Karlsson MSB: Magnus Nygren Charlotte
Läs merISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi
Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör
Läs merTranås kommun Medarbetarundersökning 2015
Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merPlan för intern kontroll 2017
Plan för intern kontroll 2017 Innehåll 1. Plan för intern kontroll 2017... 3 1.1. Inledning... 3 1.2. Sammanfattning av plan för intern kontroll 2017... 3 1.3. Ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning...
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merProjekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk
Projekt för framtagande av underlag inför överenskommelse om struktur och ekonomiska åtaganden för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd och mikrobiologi utvecklas
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merUppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019
www.pwc.se Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019 Inledning Från och med 1 januari 2015 skärptes skollagen och det blev tydligare att en kommun löpande
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merSammanfattning. GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen. Januari 2009
Sammanfattning GAP-analys för Närservice, Västra Götalandsregionen Januari 2009 Inledning Närservice är en del av Regionservice inom Västra Götalandsregionen. Närservice levererar tjänster inom städ och
Läs merVerksamhetsplan och budget 2015
Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merSamordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv 2014 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(9) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte, fråga och
Läs mer1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merFinansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Läs merRiktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Läs merSTRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA
STRATEGI FÖR EHÄLSA 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Metod 3 1.2 Externa dokument 3 2 Nuläge 4 2.1 Övergripande Utmaningar 4 3.2 Utmaningar kopplade till informationssäkerhet 4 3.3 Utmaningar kopplade till
Läs merAnsökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till
Läs merGUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merGrundläggande granskning 2017
Grundläggande granskning 2017 Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport 2017-11-21 Sammanfattning I rapporten sammanfattas resultat från granskning
Läs mer