Högskolan Kristianstad Kvalitetssäkringssystem 2014

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Kvalitetssäkringssystem 2014

2 Styrkortsblanketter hittar du på

3 Högskolan Kristianstad 1 Innehåll Inledning... 3 Kvalitetssäkringssystem... 4 Del 1. Kvalitetspolicy... 4 Del 2. Kvalitetsstyrkort... 4 Del 3. Kvalitetsstyrkortet som en del i Högskolans verksamhetsstyrning... 5 Processbeskrivning... 6 Styrkort... 8 Fokusområde 1: Utbildning... 8 Fokusområde 2: Studentinfytande Fokusområde 3: Forskning och forskarutbildning Fokusområde 4: Samverkan Fokusområde 5: Medarbetare Fokusområde 6: Stödstruktur Kommentarer till kvalitetsindikatorer i HKR:s kvalitetsstyrkort...16 Fokusområde Utbildning (U) Fokusområde Studentinflytande (Sti) Fokusområde Forskning (F) Fokusområde Samverkan (Sam) Fokusområde Medarbetare (M) Fokusområde Stödstruktur (Std) Ansvarsfördelning vid högskoleverkets utvärderingar Högskolestyrelsens inriktningsbeslut Rektors verksamhetsuppdrag

4 2

5 Högskolan Kristianstad 3 Inledning Dagligen görs en mängd olika insatser som bidrar till hög kvalitet i verksamheten. Det är säkert många som anser att det är de här dagliga aktiviteterna som skapar kvalitet och att styrning genom särskilda dokument som exempelvis högskolans kvalitetssäkringssystem blir en påtvingad belastning som tar tid och kraft från det egentliga kvalitetsarbetet. Vi i Rådet för kvalitetsutveckling menar att de dagliga aktiviteterna och en planerad verksamhets- och kvalitetsstyrning inte står i ett motsatsförhållande. Det handlar om att, inom programområden, avdelningar etc., skapa en väl underbygd planering och samsyn kring prioriterade mål och tillvägagångssätt samtidigt som det finns utrymme för enskild kreativitet, engagemang och arbetsglädje. Kvalitetsstyrkortens roll är att, med koppling till högskolans strategidokument och olika policydokument, peka ut områden och mål som är viktiga att aktivt arbeta med för att uppnå kvalitet i verksamheten. Men det är inom varje operativt ansvarsområde som analyser, avvägningar och prioriteringar måste göras. Med utgångspunkt från vars och ens faktiska förhållanden ska realistiska värden på kvalitetsindikatorer bestämmas och det är upp till varje operativt ansvarig att avgöra hur man vill arbeta för att nå målen (och som ska beskrivas i handlingsplanen). Varför gör vi då detta? För det första är vi skyldiga, enligt Högskolelagen (HL, 1Kap, 4 ) att aktivt arbeta med kvalitetsfrågor. För det andra har utbildnings- och forskningskvalitet en central roll i den högskolepolitiska styrningen, resurstilldelningen och debatten, inte minst med tanke på Universitetskanslersämbetets nationella kvalitetsutvärderingar. Beakta även i detta sammanhang att Universitetskanslerämbetet är tydligt med att det åligger lärosätena själva att ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Och för det tredje är externt bedömd utbildningskvalitet en viktig faktor i studenternas val av utbildning. Det finns således ett flertal anledningar till att aktivt arbeta med kvalitetsfrågor. Kvalitetssäkringssystemet består av tre delar varav en, kvalitetsstyrkortet, är föremål för årlig revidering och uppdatering. Ansvariga för detta arbete är Rådet för kvalitetsutveckling, vilket består av förvaltningschef, ordförandena i utbildningsnämnderna, vice ordförande i forskningsnämnden, studentkårens ordförande samt vicerektor med ansvar för kvalitet som tillika är ordförande i Rådet. Förändringar i 2014 års kvalitetssäkringssystem Inför 2014 års version av högskolans kvalitetssäkringssystem har endast smärre justeringar gjorts. Dock har vi kunnat konstatera att formerna för uppföljning inte har fungerat tillfredställande. Med referens till goda erfarenheter från de årliga dialogmötena mellan programområdesansvariga och högskolans ledningsråd kommer vi att under 2014 utvidga denna form av uppföljning. Exempelvis avsätts en dag i februari för dialoger mellan ledningsråd och avdelningschefer. Därefter kommer i princip varje ledningsrådsmöte att innehålla dialog med någon eller några, i kvalitetsstyrkorten angivna, operativt ansvariga. Upplägget blir detsamma som för programområdesdialogerna det vill säga att diskussionerna utgår från de mål och handlingsplaner som redovisats i aktuellt kvalitetsstyrkort. En annan förändring är att de ifyllningsbara kvalitetsstyrkorten fortsättningsvis kommer att finnas i högskolans Box. Box är högskolans tjänst för fillagring och synkronisering. Denna är tillgänglig för alla anställda för inloggning med sina HKR-inloggningsuppgifter på För dem som har frågor angående styrkortet eller vill ha hjälp att använda Box inbjuder Rådet till arbetsseminarier vid tre tillfällen i januari enligt nedanstående schema. 17/1 kl /1 kl /1 kl Sal: Till sist vill vi uppmärksamma alla operativt ansvariga på att uppföljning av 2013 års kvalitetsarbete och kvalitetsstyrkort för 2014 ska finnas i Box senast: 5/2 Avdelningscheferna vid sektionerna 22/2 Övriga December 2013 För Rådet för kvalitetsutveckling Agneta Erfors Vicerektor

6 4 Kvalitetssäkringssystem Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna. (HL, 1 Kap., 4 ) Högskolelagen stadfäster att vi är skyldiga att aktivt arbeta med kvalitetsfrågor. Ett genomtänkt och systematiskt kvalitetsarbete är också en förutsättning för att Högskolan Kristianstad ska ha en legitim position i Högskolesystemet, vilket har betydelse vid rekrytering av både studenter och medarbetare, men också i samband med den statliga resurstilldelningen. Kvalitet har även en central roll när det handlar om samverkan med det omgivande samhället i form av kompetensutvecklande kurser, VFU-samarbete, FoU-projekt etc. Syftet med kvalitetssäkringssystemet är att konkretisera de principer, värden och målsättningar som finns framskrivna i gällande strategi- och policydokument. Således får de en konkret betydelse för det kvalitetsarbete som bedrivs inom kärn- och stödverksamheten. Kvalitetssäkringssystemet ska också bidra med riktlinjer och redskap för hur arbetet ska genomföras. Kvalitetssäkringssystemet består av tre delar: Del 1: Kvalitetspolicy Del 2: Kvalitetsstyrkort Del 3: Kvalitetsstyrkortet som en del i högskolans verksamhetsstyrning Del 1. Kvalitetspolicy Högskolans uppgift är att bedriva utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Hur väl vi lyckas med uppgiften visas i olika typer av mått, såsom studenttillströmning, centrala utvärderingsresultat, resurstilldelning, externa forskningsanslag och volymen på samverkan i olika former. Förutsättningarna för en framgångsrik verksamhet utgörs av en komplex uppsättning av resurser i form av utbildningar med hög kvalitet, kompetent, engagerad och motiverad personal, ett tydligt studentinflytande, välfungerande lokaler, utrustning och teknisk infrastruktur, effektiva administrativa processer, ändamålsenlig organisations- och beslutsstruktur, välutvecklade nätverk med andra lärosäten, företag, skolor, kommunala förvaltningar, sjukhus och andra organisationer. För detta krävs ett robust och systematiskt kvalitetsarbete som är drivande för att åstadkomma verksamhet som utöver lagens krav vilar på de värderingar som preciseras i strategidokumentet samt de olika policy- och handlingsdokument som upprättats vid HKR. Högskolan Kristianstad har följande övergripande mål för kvalitetsarbetet: Högskolan ska ha ett väl fungerande kvalitetssäkringssystem som är integrerat i all verksamhet. Kvalitetsarbetet ska säkerställa och förbättra verksamhetens kvalitet, nu och i framtiden. Kvalitetsarbetet vid Högskolan Kristianstad baserar sig på följande fundament: Kvalitetsarbetet ska bedrivas på ett metodiskt och systematiskt sätt som sträcker sig över en längre tidsperiod. Kvalitetsarbetet måste inriktas mot såväl förutsättningar som processer och resultat. All personal vid HKR ska, utifrån sin position och roll, medverka till utveckling och förbättring av verksamheten. Högskolans kvalitetsarbete ska genomföras i nära samarbete med studenter och med olika aktörer i det omgivande samhället. Det måste finnas ett logiskt samband mellan uppdrag, vision, strategier, policyer, mål, handlingsplaner, aktiviteter och resultat på ett sätt som ger möjlighet till uppföljning, utveckling och förnyelse. Ett högskoleövergripande kvalitetsstyrkort ska medverka till att strukturera och underlätta detta arbete. Kvalitetsstyrkortet bryter ner högskolans strategidokument och de olika policy- och handlingsdokumenten till mål med angivna kvalitetsindikatorer och pekar samtidigt ut operativt ansvar och uppföljningsansvar. Styrelsens inriktningsbeslut och rektors verksamhetsuppdrag anger vilka verksamheter som ska prioriteras under ett påföljande verksamhetsår. Karaktär och omfattning av utvecklingsbehov varierar mellan högskolans olika verksamheter. Därför måste även årliga verksamhetsspecifika kopplingar till kvalitetsstyrkortet göras. Vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen konkretiseras i verksamhetsplanerna. Del 2. Kvalitetsstyrkort Kvalitetsstyrkortet är indelat i sex fokusområden vilka alla har en direkt koppling till Högskolelagen.

7 Högskolan Kristianstad 5 1. Utbildning 2. Studentinflytande 3. Forskning och forskarutbildning 4. Samverkan 5. Medarbetare 6. Stödstruktur Högskolans strategidokument Strategi , och i vissa fall även andra centralt styrande dokument, ligger till grund för de strategiska utmaningar som anges inom varje fokusområde. Till varje strategisk utmaning knyts ett antal mål, vilka också kan härledas till strategidokumentet, jämte policyoch handlingsdokument som är upprättade vid högskolan. Kvalitetsindikatorerna gör målen planerings-, mätoch uppföljningsbara. Med operativt ansvar avses den funktion eller befattning inom högskolan som har ansvaret för att, med utgångspunkt från inriktningsbeslut, verksamhetsuppdrag och den faktiska situationen, dvs. en nulägesanalys, ta fram underlag för bedömning av vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå på kort och lång sikt. I dialog med uppföljningsansvarig instans fastställs sedan den närmare bestämningen av kvalitetsindikatorerna. De operativt ansvariga ansvarar för planering och genomförande, medan uppföljningsansvariga granskar och följer upp verksamheten. Del 3. Kvalitetsstyrkortet som en del i Högskolans verksamhetsstyrning För att leva upp till Högskolelagens krav på hög kvalitet i all verksamhet och på effektiv resursanvändning måste högskolan ha en fungerande verksamhetsstyrning. Kvalitetsstyrkortet är en viktig del i detta arbete. En förutsättning för att kvalitetsstyrkortet ska bli ett levande och stödjande dokument är att personalen har insikt i och förståelse för de prioriteringar, mål och kvalitetsindikatorer som styr och vägleder den enskilde medarbetarens dagliga arbete. I detta arbete har de utpekade operativt ansvariga en viktig roll, inte minst när det gäller att fastställa realistiska värden på kvalitetsindikatorerna. Många aktörer är, på olika sätt, involverade i högskolans verksamhetsstyrning. För att tydliggöra kopplingen mellan kvalitetsstyrkortet och verksamhetsstyrningen görs nedan en beskrivning av de involverade aktörernas kvalitetsutvecklande roll och ansvar.

8 6 Processbeskrivning 2013 Funktioner maj-juni aug sep okt nov dec Högskolestyrelse Rektor Sektionsledning och motsvarande Operativt ansvarig Uppföljningsansvarig Rådet för kvalitetsutveckling Inriktningsbeslut som anger prioriterade områden för nästkommande verksamhetsår. Med utgångspunkt från styrelsens inriktningsbeslut ger rektor HS-sektionen, LM-sektionen och HGA verksamhetsuppdrag. Sektionsinternt planeringsarbete med utgångspunkt från rektors verksamhetsuppdrag, prioriterade mål- och kvalitetsindikatorer samt verksamhetsnära nulägesanalyser. Förslag till handlingsplan med budgetförslag upprättas och överlämnas till sektionsledning eller motsvarande. Dialog med sektionsledning och uppföljningsansvariga. I mån av möjlighet dialog med operativt ansvarig kring nulägesanalys, kvalitetsindikatorer och förslag till handlingsplan. Inleder arbetet med revidering och uppdatering av kvalitetsstyrkortet. Verksamhets- och budgetdialoger med ledningen för HSsektionen, LM-sektionen och HGA. Verksamhets- och budgetdialog med högskolans ledning. Budget fastställs Reviderad version av 2014 års styrkort skickas till operativt ansvariga.

9 Högskolan Kristianstad jan-feb mars-dec Uppföljning Rådet för kvalitetsutveckling sammanställer högskolans kvalitetsrapport för 2013 års verksamhet. Kvalitetsrapporten presenteras och diskuteras i april. 5 februari sista dag för inlämning av kvalitetsstyrkorten (uppföljning 2013, plan för 2014) via Box för avdelningschefer vid sektionerna. Övriga 22 februari. Genomförande av verksamheten och avstämningar mellan operativt ansvariga och uppföljningsansvariga enligt överenskommelse. Kontakta hanna.uddback@hkr.se vid frågor. Uppföljningsansvarig och Rådet för kvalitetsutveckling tar del av handlingsplanerna för 2014 med fastställda värden för aktuella kvalitetsindikatorer. Uppföljning av 2013 års kvalitetsarbete och diskussion kring 2014 års pågående arbete sker företrädesvis vid dialogmöten enligt överenskommelse. Arbetsseminarier för styrkort: 17/1 kl /1 kl /1 kl Sal: Sammanställer och analyserar utfallet av högskolans samlade kvalitetsarbete under Rapport till högskolestyrelsen. Ansvarar för förslag till revideringar och justeringar av kvalitetssäkringssystemet.

10 8 Styrkort Fokusområde 1: Utbildning Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning U-A. Eftertraktade professi- U-A1. HKR:s utbildnings- U-A1a. Mycket hög kvali- Sektionschef UHS/ULM onsinriktade utbildningar program och fristående tet i UK-ämbetets kvalitets- och kompetensutvecklande kurser ska hålla hög kva- utvärderingar, dock minst fri- stående kurser. litet och vara eftertrak- hög kvalitet. (Strategi , s. 6, 7) tade U-A1b Andel fastställda Programområdes- UHS/ULM Stärkt koppling mellan forskning och utbildning (Strategi , s. 9-10) kursplaner enligt kalendariet för kursplaneprocesser i HKR:s riktlinjer. U-A1c Lärarkompetens an- ansvarig Avdelningschef Programområdesansva- passad efter kursernas rig/led innehåll och nivå U-A1d. Antal sökande, prio Programområdes- Sektionschef 1 i förhållande till antalet ansvarig studieplatser U-A1e. Ändamålsenlig Kommunikationschef Sektionschef marknadsföring av utbudet. U-A2. Kurserna ska plane- U-A2a Lärarkontakttid Programområdes- Sektionschef ras och genomföras på ansvarig ett sätt som säkerställer att det finns en undervisningsmässig närhet och täthet U-A3. Det självständiga U-A3a. System för att sä- Programområdes- UHS/ULM arbetet är centralt i ut- kerställa kvaliteten i de ansvarig bildningen och ska visa självständiga arbetena. att studenten uppnått kraven för examen. U-A3b Kvalitetssäkring av utbildningsplaner och Programområdesansvarig UHS/ULM kursplaner

11 Högskolan Kristianstad 9 Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning U-B. Studentprestationer (Strategidokument , s. 9) U-C. Kristianstadmodellen för verksamhetsförlagd utbildning ska vara nationellt känd bland presumtiva studenter, arbetsgivare och kollegor i högskolevärlden (Strategi , s. 8) U-B1a. Andel studenter som instämmer i att de har fått förutsättningar att uppnå lärandemålen. U-B1b. Antal studenter i Lärverkstäder. U-B2a. Antal uttagna examina Uppföljningsbara indikatorer för 3a-3h utvecklas av operativt ansvarig i samarbete med funktionsansvariga. Exempelvis nyttjandegrad såsom antalet bokade stödsamtal, genomförda aktiviteter och besöksfrekvens men också bedömningar av upplevd kvalitet U-B3a. Stöd till studenter i utbytesprogram Programområdesansvarig Led LRC-chef Led Programområdesansvarirådet Sektionschef/Lednings- Chef externa relationer Rådet för internationalisering U-B3b. Studenthälsan Chef studentservice Förvaltningschef U-B3c. Studievägledning Administrativa chefer Rådet för studieadministration och studentstöd U-B3d. Karriärrådgivning Administrativa chefer Förvaltningschef U-B3e. Bibliotek LRC-chef Led U-B3f. Stöd till studenter LRC-chef Led med funktionshinder U-B3g LRC deltar i arbetet med att fortlöpande stärka kvaliteten i utbildningarna med särskilt fokus på självständiga arbeten LRC-chef Led U-B1. Att ge studenterna erforderliga förutsättningar för att genomföra sina studier inom angiven tidsram. U-B2. Studenterna fullföljer sin utbildning U-B3. Tillgänglighet, nytta och kvalitet i högskolans samlade stödresurser. U-C1. Den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna ska på ett medvetet och tydligt sätt integrera forskning, utbildning och arbetsliv. U-C2. VFU ska vara föremål för brett engagemang samt pedagogisk och kunskapsmässig utveckling (ex. handledning, examination, koppling till övriga kurser, progression). U-B3h Ändamålsenlig digital lärmiljö. LRC-chef Led U-C1a Tillämpningen av Programområdesansvarig UHS/ULM Kristianstadsmodellen för VFU d.v.s., integration mellan forskning och praktik, beskrivs i utbildningsplaner och kursplaner U-C2a. VFU-pedagogiska Programområdesansvarig Led utvecklingsprojekt.

12 10 Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning U-D. Nationellt erkänd för pe- U-D1. Vid LRC ska det fin- U-D1a. Tillgång till och ut- LRC-chef Led dagogisk utveckling (Strate- nas utbildning och stöd nyttjande av pedagogiskt gi , s. 9) som främjar lärarnas stöd. högskolepedagogiska utveckling U-D2. Möjliggöra peda- U-D2a. Stöd för pedago- LRC-chef Led gogiska karriärvägar gisk meritering U-D2b. Antal pedagogiskt Avdelningschef Led meriterade lärare U-E Den internationella rörlig- U-E1. Fler studenter deltar U-E1a. Antal studenter (an- Programområdes- Rådet för internationali- heten ska öka (Strategi i internationella samar- tal veckor) som genom- ansvarig sering 2014, s. 9) beten och utbyten för del av sin utbildning utomlands U-E1b. Antal inkommande Chef externa relationer Rådet för internationali- studenter sering U-E1c. Antal utländska Programområdes- Rådet för internationali- gästföreläsare ansvarig sering U-E1d. Antal engelsksprå- Programområdes- Rådet för internationali- kiga kurser ansvarig sering U-E1e Effektanalys av inter- Programområdes- Led nationalisering ansvarig U-F Arbeta för hållbar utveck- U-F1Succesivt implemen- U-F1a Antal kurser med Programområdes- Led/Rådet för ling (HU) genom utbildning tera begreppet HU i samt- HU-inslag ansvarig hållbar utveckling (Policy för hållbar utveckling, liga programområden )

13 Högskolan Kristianstad 11 Fokusområde 2: Studentinfytande Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning Sti-A. Studenterna skall ha Sti-A1. Öppen dialog mel- Sti-A1a. Antal samråd per Programområdes- Led rätt att utöva inflytande över lan högskolans personal termin i programråd med ansvarig utbildningen vid högskolor- och studenter studentrepresentanter. na (HL, 1 kap., 4a ) Sti-A1b. Andel kurser som Programområdes- Led utvärderas och följs upp. ansvarig Sti-A2. Aktivt studentinfly- Sti-A2a. Andel tillsatta fas- Studentkåren Led tande genom represen- ta platser i styrelse, nämn- tation i beredande, råd- der och råd inklusive pro- givande och beslutan- gramråd. de organ Sti-A2b. Andel tillsatta Studentkåren Led platser i arbetsgrupper. Sti-A2c. Andel studentre- Förvaltningschef Led presentanter i beredande och beslutande organ som erbjudits utbildning. Sti-A3 Aktivt studentinfly- Sti-A3a Studerande- Studentkåren Led tande gällande arbets- skyddsombud från stu- miljö dentkåren har under året medverkat vid behandling av arbetsmiljöfrågor i central samverkan Sti-A3b Studerande- Studentkåren Led skyddsombud från studentkåren har under året medverkat vid högskolans skyddsronder

14 12 Fokusområde 3: Forskning och forskarutbildning Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning F-A. Stärkt koppling mel- F-A1Högskolan forsk- F-A1a. Koppling mellan Programområdes- Vicerektor för forskning lan forskning och utbildning ningsverksamhet ska be- programområden och ansvarig (Strategi , s. 9-10) rika och utveckla grund- forskargrupper vid HKR utbildningen F-A1b Koppling mellan de Sektionschef Forskningsnämnd/Led- av forskningsnämnden in- rättade forskningsmiljöerna och programområden F-A1c. Antal studentpro- Programområdes- Forskningsnämnd/Led- jekt (ex. examensarbeten) ansvarig i samarbete med högskolans aktiva forskare och där examensarbetet har anknytning till etablerat forskningsprojekt. F-A1d. Antal studentpro- Forskningsmiljöledare Forskningsnämnd/Led- jekt (ex. examensarbe- ten) med koppling till de av forskningsnämnden inrättade forskningsmiljöerna och identifierade forskningsprojekt. F-A2. Forskning och kun- F-A2a. Antal VFU-forsk- Forskningsledare för VFU- Forskningsnämnd/Led- skapsutveckling kring ningsprojekt vid respekti- forskningsplattformen VFU. ve sektion F-A2b. Antal VFU-forsk- Forskningsledare för VFU- ULM/UHS ningsprojekt med förank- forskningsplattformen ring i programområdena F-A2c. Antal VFU-publika- Forskningsledare för VFU- Forskningsnämnd/Led- tioner (publiceringar som forskningsplattformen påverkar utfallet av den nationella resursfördelningen ska beaktas) F-B. Uppnå den vetenskapli- F-B1. Öka antalet profes- F-B1a. Antal professorer Sektionschef Forskningsnämnd/Led- ga kvalitet som krävs för att sorer och docenter inom och docenter erhålla examensrätt på fors- aktuella områden. karnivå inom minst ett område (Forskningspolicy 2009) F-B2. Starka forskningsmiljöer. F-B2a. Produktivitet (publikationer med web of sci- Forskningsmiljöledare Forskningsnämnd/Led ence eller motsvarande rankning, doktorander) och externfinansiering

15 Högskolan Kristianstad 13 Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning F-C. Öka forskningens andel F-C1. Ökad aktivitetsgrad F-C1a. Antal forsknings- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- av verksamheten (Strategi inom högskolans forsk- månader vid avdelningen , s. 10) ning F-C1b. Antal publikationer Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- i högskolans publikations- arkiv (publiceringar som påverkar utfallet av den nationella resursfördelningen ska beaktas) = Antal publikationer/ Antal forskningsmånader vid avdelningen F-C1c. = Antal konfe- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- renspresentationer/an- tal forskningsmånader vid avdelningen. F-C2. Göra forskningsre- F-C2a. Antal populärve- Avdelningschef Vicerektor för forskning sultat tillgängliga för all- tenskapliga publikatio- mänheten. ner/ presentationer F-C3. Stimulera personal F-C3a. Antal och typ av Kommunikationschef Vicerektor för forskning till att vara synliga i me- genomförda aktiviteter dia och delta i samhällsdebatten F-C4. Ökad externfinan- F-C4a. Omfattning, extern Vicerektor för forskning Forskningsnämnd/Led- siering av forskning finansiering F-D. Nationellt och internatio- F-D1. Högskolans forsk- F-D1a. Citeringsgrad: an- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- nellt erkänd forskning (Strate- ning ska vara synlig i na- tal citeringar/antal forsk- gi , s. 10) tionella och internatio- ningsmånader vid avdel- nella forskningssamman- ningen hang F-D1b. Antal vetenskapli- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- ga publikationer i samar- bete med forskare vid andra lärosäten (både nationella och internationella) F-D1c Antal vetenskapliga Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- konferensbidrag i samar- bete med forskare vid andra lärosäten (både nationella och internationella) F-D1d Antal månader fors- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- karutbyte F-D1e Antal beviljade an- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- sökningar om vetenskapli- ga projekt som inkluderar medsökande från andra lärosäten (både nationella och internationella) F-D1f Antal anordnade ve- Avdelningschef Forskningsnämnd/Led- tenskapliga konferenser (både nationella och internationella)

16 14 Fokusområde 4: Samverkan Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning Sam-A. Väl utvecklat sam- Sam-A1. Formaliserade Sam-A1a. Antal samar- Programområdes- Sektionschef/ Lednings- arbete med det omgivande samarbeten med VFU- betsorganisationer ansvarig rådet samhället kopplat till utbildnings- verksamheten. (Strategi , s. 8, 10) engagerade organisationer Sam-A1b. Kvalitetsbedömning av samarbetsorganisationer Programområdesansvarig Sektionschef/Led Sam-A2. Utveckla stabila Sam-A2a. Rutiner för vård Programområdes- Sektionschef/Lednings- och långsiktiga VFU-rela- och utveckling av samar- ansvarig rådet tioner med företag, kom- betet med VFU-engagera- muner, myndigheter och de organisationer andra organisationer Sam-A2b. Rutiner för rekry- Programområdes- Sektionschef/Lednings- tering av nya VFU-organi- ansvarig rådet sationer Sam-A3. Skapa förutsätt- Sam-A3a. Antal student- Programområdes- Samverkansrådet/Led- ningar för studenterna projekt (examensarbeten, ansvarig att under studietiden ut- VFU-projekt etc.) i sam- veckla kunskaper, färdig- arbete med organisatio- heter och förmågor ge- ner i det omgivande sam- nom samarbeten med hället. organisationer i det omgivande samhället Sam-A4. Externa ledamö- Sam-A4a. Antal samråd Programområdes- Sektionschef/Lednings- ter från det omgivande per termin med program- ansvarig rådet samhället i samtliga pro- råd med externa ledamö- gramråd ter och studentrepresentanter. Sam-A5. Utveckla alumn- Sam-A5a. Antal alumnre- Programområdes- Samverkansrådet verksamheten till att om- laterade aktiviteter inom ansvarig fatta samtliga utbild- respektive programom- ningar råde Sam-B. Väl utvecklat sam- Sam-B1. Öka andelen Sam-B1a. Antal samver- Vicerektor för samverkan Samverkansrådet arbete med det omgivan- forsknings- respektive ut- kansprojekt de samhället kopplat till FoUverk- samheten. (Strategi , s. 8, 10) vecklingsprojekt som genomförs som samproduktion med parter i det omgivande samhället Sam-B1b. Omfattning (antal och omsättning) samverkansprojekt Vicerektor för samverkan Samverkansrådet Sam-B2. Kommersialise- Sam-B2a. Antal startade Vicerektor för samverkan Samverkansrådet ring av forskningsresultat företag Sam-C. Stödja studenterna i Sam-C1. Ändamålsen- Sam-C1a. Relevanta akti- Administrativa chefer Rådet för studieadministra- övergång från student till ar- lig stödstruktur för studen- viteter, genomförda inom tion och studentstöd betsliv (Strategi ) ternas övergång till ar- studie- och karriärsväg- betslivet ledningen, för att stödja studenternas anställningsbarhet. Sam-C2. Stödja och sti- Sam-C2a. Antal startade Vicerektor för samverkan Samverkansrådet mulera studenternas ut- företag av f.d. studenter veckling till egna företagare

17 Högskolan Kristianstad 15 Fokusområde 5: Medarbetare Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning M-A. Kompetent, motiverad M-A1. Nöjda medarbe- M-A1a. Nöjdmedarbe- Personalchef Förvaltningschef/Led- och engagerad personal tare tarindex M-A2. Relevant kompe- M-A2a. Plan för långsiktig Sektionschef Personalchef/Lednings- tens personalförsörjning finns rådet och följs M-A2b. Aktualiserad ar- Personalchef Förvaltningschef/Led- betsmiljöplan finns och följs M-B. Högskolan ska vara en M-B1. Högskolan ska tillse M-B1a. Individuella kom- Avdelningschefer sektio- Personalchef/Lednings- attraktiv och utvecklande ar- att den enskilde medar- petensutvecklingsplaner ner samt HGA, adminis- rådet betsplats. betaren ges möjlighet att för samtliga medarbetare trativa chefer. utveckla sig i sitt arbete finns och följs M-B1b. Antal medarbeta- Sektionschef Rådet för internationali- re som deltar i utbyte och sering undervisar utomlands Fokusområde 6: Stödstruktur Styrkortsblanketter hittar du på Strategiska utmaningar Mål Kvalitetsindikatorer Operativt ansvar Ansvar för uppföljning Std-A. Högskolan ska erbju- Std-A1. Högskolan tillhan- Std-A1a Systematisk kvali- Chef för gemensam ser- Förvaltningschef/ Led- da en välfungerande arbets- dahåller välfungerande tetsbedömning baserad vice och studiemiljö som bygger lokaler på medarbetarnas och på hållbarhet studenternas nöjdhet Std-A2. Högskolan tillhan- Std-A2a Systematisk kvali- IT-chef, LRC-chef, admi- Förvaltningschef/ Led- dahåller relevant utrust- tetsbedömning baserad nistrativa chefer ning för utbildning och på medarbetarnas och forskning studenternas nöjdhet. Std-A3. Driftssäkerheten Std-A3a Systematisk kva- IT-chef Förvaltningschef/ Led- är hög för högskolans IT- litetsbedömning base- system rad på studenternas och medarbetarnas nöjdhet. Std-A4 Högskolan tillhan- Std-A4a Systematisk kva- IT-chef Förvaltningschef/ Led- dahåller ändamålsenli- litetsbedömning base- ga administrativa stöd- rad på studenternas och system medarbetarnas nöjdhet. Std-A5 Högskolans admi- Std-A5a Systematisk kva- Administrativa chefer/ Förvaltningschef nistration bygger på än- litetsbedömning base- Chefer HGA damålsenliga och effek- rad på studenternas och tiva administrativa pro- medarbetarnas nöjdhet. cesser Std-A6 Högskolan har en Std-A6a Förbättrat resultat Personalchef/Förvalt- Led tydlig organisations- och i nästa medarbetarenkät ningschef beslutsstruktur Std-A7 Högskolan har ett Std-A7a Följer certifierings- Miljösamordnare Led/Rådet för aktivt miljöledningssys- kraven och vidareutveck- hållbar utveckling tem. lar miljöledningsarbetet.

18 16 Kommentarer till kvalitetsindikatorer i HKR:s kvalitetsstyrkort Fokusområde Utbildning (U) U-A1a: Mycket hög kvalitet i UKÄ:s utvärderingar, dock minst hög kvalitet Processbeskrivning med ansvarsfördelning inför UKÄ-utvärderingar ska följas. Sektionschef ansvarar också för att tillse att erforderliga resurser avsätts för arbetet. U-A1b: Andel fastställda kursplaner enligt kalendariet för kursplaneprocessen i HKR:s riktlinjer Se: FC/För personal/regelboken/kapitel 6, Utbildning/ Kursplaner_kalendarium för inlämning.pdf U-A1c: Lärarkompetens anpassad efter kursernas innehåll och nivå. Syftet med denna indikator är att säkerställa att lämplig lärarkompetens används beaktat kursernas innehåll och nivå. All akademisk utbildning ska vila på vetenskaplig grund och därför bör varje kurs engagera minst en disputerad lärare. UKÄ (Rapport 2011:19R) menar dock att detta inte kan sättas som ett ovillkorligt krav dels med tanke på kursernas nivå och omfattning, dels med hänsyn till att praktisk och beprövad erfarenhet i vissa fall kan vara lika väsentligt som formella forskningsmeriter för att nå utbildningens syfte. Självfallet måste läraren ändå ha en förmåga att kommentera och presentera en vetenskapligt baserad diskussion inom det aktuella ämnesområdet (s. 26). Programområdesansvariga har en viktig roll när det gäller att definiera vilken typ av lärarkompetens som är lämplig för respektive kurs och om det föreligger behov av kompletterande externa lärare eller gästföreläsare. Det åligger sedan avdelningscheferna att planera för att dessa önskemål, så långt det är möjligt, verkställs. Eftersom ett programområde kan engagera lärare från olika avdelningar måste sektionschef utse en avdelningschef som har det övergripande ansvaret för att kompetensnivå och kompetensstruktur är tillfredställande inom ett programområde. Styrkortet bygger på kalenderår. Kvalitetsindikatorn ska ange den kompetensnivå som ni anser är rimlig att uppnå inom programområdet. Ni avgör själv detaljnivå men förutom ett genomsnitt för programområdet bör en uppdelning göras mellan grundnivå och avancerad nivå. Fokus kan också riktas mot kurser som innehåller examensarbete och VFU. Faktiska värden används vid uppföljning. Rådet för kvalitetsutveckling är medvetna om att det behövs systemstöd för att planering, uppföljning och analys ska kunna göras på ett effektivt sätt. Därför har det nya kursplane- och bemanningsverktyget utvecklats och ska fungera som stödverktyg i arbetet. U-A1d: Antal sökande, prio 1/utbildningsplats Antalet studenter som har ett program eller en kurs som första sökalternativ ger en tydlig indikation om programmets eller kursens attraktionskraft. Eftersom variationen är så stor mellan högskolans utbildningar måste måltalen sättas i relation till de faktiska förhållandena och vara realistiska. För fristående kurser är indikatorn viktig, framför allt med tanke på att framtidens troligen minskade utbildningsanslag kommer att reducera vårt utbildningsutbud. Det som registreras i kvalitetsstyrkortet är i första hand utbildningsprogram. När det gäller fristående kurser utgår vi från att ni har intern kontroll av sökbilden. Eftersom sektionschef är uppföljningsansvarig är troligtvis ett nyckeltal av det här slaget centralt i samband med utbudsdialogerna. U-A1e: Ändamålsenlig marknadsföring av utbudet Marknadsföringsinsatser görs både centralt av kommunikationsavdelningen och på sektions- och programområdesnivå. För att få ut maximal effekt av marknadsföringen måste de centrala och lokala satsningarna förstärka varandra. Kommunikationschefen har ett övergripande ansvar för högskolans kommunikation och marknadsföring och ska således inför varje budgetår i dialog med programområdesansvariga lägga upp en marknadsföringsplan med tydlig resurs- och ansvarsfördelning. Det åvilar också kommunikationschefen att kontinuerligt återkoppla till programområdesansvariga och följa upp genomförda marknadsföringsaktiviteter. U-A2a: Lärarkontakttid Riktvärdet att alla studenter ska erbjudas nio timmar lärarledd undervisning per vecka är i många fall svår att definiera och mäta beroende på kursens innehåll och karaktär. Kontakten mellan lärare och student är central för att erbjuda en högkvalitativ utbildning. Utmaningen här är att designa varje kurs på ett optimalt sätt beaktat de ekonomiska resurser som finns till kursens förfogande. För att underlätta planering, uppföljning och analys är ambitionen att även värdena på lärarkontakttid ska infogas i det stödsystem som nämndes under U-A1c. Naturligtvis är lärarkontakttid en definitionsfråga. Det kan exempelvis handla om traditionella föreläsningar, seminarier, laborationer, handledning och nätbaserade kontakter av olika slag. Det viktigaste är dock att den tid som betraktas som lärarkontakttid är av sådan karaktär att läraren är tillgänglig för studenterna.

19 Högskolan Kristianstad 17 U-A3a: System för att säkerställa kvaliteten i de självständiga arbetena/examensarbetena De självständiga arbetena har en central roll i UKÄ:s nuvarande utvärderingssystem men det är också viktigt att studenterna får ett bra avslut på sin utbildning. Ett system för att säkerställa kvalitén kan innebära säkerställd handledar- och examinatorskompetens, anvisningar för studenters rättigheter och skyldigheter, användning av textjämförelse. Vidare ska policy och handlingsplan för disciplinärenden följas. Målet är att högskolans samtliga program ska ha skrivprogressionsplaner. Nämndernas anvisningar Regler för genomförande av examensarbete (Dnr 2217/319-10) ska följas vilket innebär att respektive utbildningsprogram och huvudområde ska utforma anvisningar och direktiv som ger lärare och studenter tillräcklig information för att examensarbetet (självständigt arbete som utgör krav för viss examen) ska kunna genomföras på ett kvalitetsmässigt gott och studenträttsligt korrekt sätt. Ansvaret ligger således hos programområdesansvarig att tillse att sådana anvisningar och direktiv finns. Sådana anvisningar kan också innehålla krav på kompetens och ämneskunnighet hos handledare och examinator, mentorssystem i handledargruppen, rutiner för granskning med hjälp av textjämförelsesystem, samarbete med andra lärosäten etc. Flera programområden kan med fördel samarbeta såväl när det gäller framtagande av anvisningar som implementering och vidareutveckling. U-A3b: Kvalitetssäkring av utbildningsplan och kursplaner Utbildningsnämnderna har fastställt regler för kvalitetssäkring av kursplaner vid HKR (Dnr ). Den fjärde punkten i detta dokument anger bland annat att arbetet med att granska samtliga kursplaner inom ett ämne/ämnesområde/programområde ska igångsättas senast 15 månader och vara genomfört senast 12 månader innan UKÄ:s respektive kvalitetsgranskning beräknas starta. Det har dock framförts önskemål bland programområdesansvariga att en analys av kursplanerna bör göras varje år och då även med fokus på hur kursplanerna inom ett utbildningsprogram successivt leder fram till de i utbildningsplanen angivna examensmålen. Ambitionsnivån i ett sådant analysarbete avgör programområdesansvarig. Att årligen genomföra en kursplane- och progressionsanalys torde säkerställa att utbildningsinnehållet utsätts för ständiga förbättringar. Sammanställningen kan också utgöra en viktig del i programområdenas verksamhetsberättelser samt underlag för planering av utvecklings- och revideringsarbete. U-B1a: Andel studenter som instämmer i att de har fått förutsättningar att uppnå lärandemålen. I den högskolegemensamma mallen för kursutvärderingar finns frågan om studenterna anser att de har fått förutsättningar att uppnå lärandemålen. Om svarsfrekvensen är låg kan en egen bedömning göras av operativt ansvarig. U-B1b Antal studenter i Lärverkstäder Antal studenter som under året har besökt respektive lärverkstad: sökverkstad, språkverkstad, engelska språkverkstad, matematikverkstad. U-B2a: Antal uttagna examina Förutom vikten för studenten att en genomgången utbildning leder till en examen har denna indikator betydelse i de fall en UKÄ utvärdering resulterar i omdömet Mycket hög kvalitet. Den extra resurstilldelningen som lärosätet erhåller vid omdömet mycket hög kvalitet baseras nämligen på antalet uttagna examina. HGA bistår med statistik. U-B3a-h: Tillgänglighet, nytta och kvalitet i högskolans samlade stödresurser Vid högskolan finns en rad olika stödfunktioner som på olika sätt ska medverka till att studenterna klarar sina studier och står väl rustade inför övergången till arbetslivet. Det är viktigt att utbudet motsvarar studenternas behov och att det finns en bred kännedom om utbudets innehåll, värde/ nytta för studenten och tillgänglighet. Vidare måste de olika studieformerna (högskolebaserade studier, nätbaserade studier och distansstudier) beaktas så att högskolans samlade stödresurser bidrar till att utbildningarna, oavsett studieform, uppnår hög kvalitet. Ansvaret för att definiera vad högkvalitativa stödresurser är och därmed också uppföljningsbara kvalitetsindikatorer ligger på de operativt ansvariga. U-C1a: Tillämpningen av Kristianstadmodellen för VFU, det vill säga integrationen mellan forskning, utbildning och arbetsliv beskrivs i utbildningsplaner och kursplaner Utbildningsplaner och kursplaner är centrala dokument i relationen mellan lärosäte och student och fungerar som en slags varudeklaration. Eftersom VFU i alla grundutbildningsprogram är en viktig del i HKR:s profil måste dessa utbildningsdelar tydligt framskrivas i utbildningsplaner och berörda kursplaner. Detta gäller såväl de förväntade läranderesultaten som innehåll, genomförande och examination. U-C2a: VFU-pedagogiska utvecklingsprojekt VFU-pedagogiska utvecklingsprojekt är en viktig del i arbetet med att utveckla och förbättra den verksamhetsförlagda utbildningen. Varje år avsätter LRC resurser för att stimulera och stötta sådana projekt. LRC arrangerar också kompetensutvecklande kurser och seminarier med tillfällen för erfarenhetsutbyte. Ett antal personer är aktiva i dessa aktiviteter men när det gäller kunskapsspridning och implementering av projektresultat och på programni-

20 18 vå finns mer att önska. Programområdesansvarig har en central roll i planeringen av VFU-pedagogiska projekt och aktiviteter och för att skapa en bred förankring i lärarkollegiet. U-D1, U-D2: Tillgång till och utnyttjande av pedagogiskt stöd LRC ska delta i arbetet med att stärka kvaliteten i utbildningarna genom att tillhandahålla stöd för pedagogisk utveckling av kurser och program oavsett studieform. LRC ska också tillhandahålla ett utbud som möjliggör lärarens egna pedagogiskt relaterade kompetensutveckling. Utbudet av stödformer ska motsvara det behov som finns vid sektionerna. Prioriteringar på kort och lång sikt görs i dialog med sektionerna. U-E1a: Antal studenter (och antal veckor) som genomför del av sin utbildning utomlands Högskolans mål är att fler studenter ska delta i internationella samarbeten och utbyten. En rad olika aktiviteter, både på programnivå och centralt, genomförs för att inspirera studenterna till att förlägga delar av sina studier utomlands. Förmodligen kan dessa aktiviteter och incitament utvecklas vilket planeras och beskrivs i handlingsplanen. För att mäta effekten av detta är det naturligt att analysera omfattningen av utlandsstudierna. Här bör också omfattningen av utlandsstudierna dvs. antalet veckor anges. Operativt ansvarig är programområdesansvarig men ansvaret kan naturligtvis delegeras till en medarbetare inom lärarkollegiet. International Office och sektionens internationaliseringsgrupp har en viktig stödjande funktion till programmen. U-E1b: Antal inkommande studenter U-E1c: Antal utländska gästlärare Signalerar internationaliseringsnivå inom programområdet. U-E1d: Antal engelskspråkiga kurser Båda dessa indikatorer visar i vilken utsträckning det finns förutsättningar för utländska studenter att studera vid HKR och i vad mån våra utbildningar har en internationell gångbarhet och attraktion. U-E1e: Effektanalys av internationalisering I HKR:s internationaliseringspolicy (Dnr 049/08) betonas vikten av en internationell dimension i vår utbildningsverksamhet för att därigenom stärka studenternas anställningsbarhet på en allt mer global arbetsmarknad. Internationaliseringsarbetet ska också främja den interna miljön i syfte att skapa en ökad förståelse bland studenterna för andra kulturer och traditioner, mänskliga rättigheter och globalt hållbart brukande av resurser. Inom varje programområde bör det därför finnas en genomtänkt idé kring vilka internationaliseringssatsningar som görs och kring vilken effekt dessa ger i förhållande till de intentioner som beskrivs i högskolans internationaliseringspolicy. U-F1a: Antal kurser med inslag av Hållbar Utveckling HKR har antagit en policy för Hållbar Utveckling (HU), Se: FC/För personal/regelboken/kapitel 1, Mål & Verksamhet/Policy för hållbar utveckling.pdf I linje med de målsättningar som anges i policyn är det viktigt att kunskap om och aspekter kring hållbar utveckling successivt införs i HKR:s utbildningsverksamhet. Utbildning med HU-perspektiv (Hållbar Utveckling) är ämnesoberoende bidrag till att ta fram alternativa lösningar för dagens hållbarhetsproblem. Bidraget kan bestå av att studenterna lär sig att ta fram lämpliga beslutsunderlag med hjälp av ett kritiskt förhållningssätt, inter-/transdisciplinärt samarbete, kreativitet, innovation, öppenhet för nya infallsvinklar och metoder. HU-perspektivet utmanar etablerade slutsatser genom att lära studenter, framtida beslutsfattare, att ta fram pålitligare alternativ och fatta relevanta beslut för framtida utmaningar i sina kommande yrkesroller. Fokusområde Studentinflytande (Sti) Sti-A1a: Antal samråd per termin i programråd med studentrepresentanter Dialogmöten med programområdesansvariga visar på svårigheter att rekrytera och engagera externa ledamöter i programråden. En möjlighet är då att skapa två typer av samråd. Ett med representation av både studenter och externa ledamöter där övergripande och utbildningsstrategiska frågor diskuteras och ett med bara studenter där mer utbildningsnära frågor diskuteras. Det senare bör då hållas mer frekvent. Studentrepresentanterna ska företrädesvis vara utsedda och utbildade av Studentkåren. Sti-A1b: Andel kurser som utvärderas och följs upp Se: FC/För personal/regelboken/kapitel 6, Utbildning/ Riktlinjer för kursutvärdering vid Högskolan Kristianstad.pdf Sti-A2-3: Kräver inga speciella kommentarer. Fokusområde Forskning (F) F-A1a: Koppling mellan programområden och forskargrupper vid HKR Ambitionen är att varje programområde ska ha relation till minst en aktiv forskargrupp vid HKR. Naturligtvis kan inte programområdesansvarig tvinga fram aktiva forskargrupper. Man bör dock i samråd med berörda avdelningschefer diskutera vikten av att lärare ges möjlighet att forska och att aktiva forskare anställs som lärare. Att varje programområde ska ha relation till minst en aktiv forskargrupp innebär framförallt att den forskningsverk-