FRITIDS LÅGA SIFFROR BLEV ETT LYFT

Transkript

1 FRITIDS LÅGA SIFFROR BLEV ETT LYFT MEDARBETAR- ENKÄTEN VAD SÄGER SIFFRORNA EGENTLIGEN FÖR DIG SOM JOBBAR I HÄRRYDA KOMMUN #2 JUNI 2012

2 KARINA HAR ORDET Karina Djurner, kommundirektör Vartannat år frågar vi alla som jobbar i kommunen: Hur har du det på jobbet?. Svaren varierar, på en del enheter är allt toppen, på andra blir det låga poäng av olika skäl. Många diskussioner förs om orsaker och förklaringar till resultaten. Poängen på varje enhet presenteras dels som NMI, nöjd medarbetarindex, dels som ett genomsnitt av ett antal frågor om arbetssituationen. NMI i hela förvaltningen har sjunkit från 57 poäng till 55 poäng. Är det allvarligt? Det är svårt att svara på. Fortfarande tolkas 55 som bra av SCB som gjort modellen som vi använder. Självklart måste vi ta undersökningen på stort allvar, annars är det ju meningslöst att alla lägger tid på att svara, men det är svårt att veta vad som påverkar slutresultatet. Det är viktigt att varje enhet analyserar sina siffror och att man tillsammans på en arbetsplats bestämmer hur man ska arbeta för att förbättra. Det är naturligtvis chefen som leder det arbetet men allas insats är avgörande för hur väl man lyckas. Att vara chef är ett stort ansvar och ibland kan dålig arbetsmiljö vara chefens fel, men att vara medarbetare kan egentligen vara precis lika ansvarsfullt. För att skapa en god arbetsmiljö krävs god ledning och gott medarbetarskap. I detta nummer av IDA kan man hitta bra exempel på hur man tillsammans kan använda undersökningen för att skapa en process som förbättrar arbetsklimatet. God fysisk arbetsmiljö är viktig men det är den lätta biten. I våra kommunala verksamheter är det vi själva som skapar arbetsmiljön. Vi arbetar med oss själva som verktyg och hur vi är mot brukare och varandra är mycket mer väsentligt än den fysiska arbetsmiljön, vågar jag påstå. Jag är din arbetsmiljö och du är min arbetsmiljö. För att kunna göra ett gott jobb är trivsel på arbetsplatsen avgörande så låt oss fortsätta ett positivt arbete med att göra alla arbetsplatser till de bästa! De vackra men hektiska försommarmånaderna är snart slut. Tidningar översvämmas av semestertips på hur man varvar ner och tar hand om sig själv. Att vila upp sig blir ytterligare ett projekt. Jag har inga färdiga recept men ibland funderar jag över långtråkighet, kommer ihåg känslan som barn och hur jag tjatade på omgivningen om att hitta på något. Numera finns det alltid något som borde göras eller som skulle vara roligt att göra. Kanske ska jag träna på att göra ingenting? Jag önskar er alla en skön sommar med aktiviteter efter vars och ens smak och kanske lite långtråkigt ibland. I DETTA NUMMER TEMA MEDARBETARUNDERSÖKNING 5 6 Hoten ökar men vad betyder siffrorna egentligen 3 Det är viktigt att också visa det Xxxx som är galet. Personalchefen Gör: milj funderar över personalenkäten 6 Så gick Fritid ungdom vidare efter låga siffror i enkäten Vad gör de på Oasen? Och hur loggar man in på IDA? 7 8 Marie jobbar utan lön och Dejan facebookar på jobbet # 2 JUNI 2012 IDA ges ut av Härryda kommun REDAKTION Ingrid Claesson, TEXT Ingrid Claesson FOTO Anna Sigvardsson (omslagsbild), Sara Dastory, Ingrid Claesson LAYOUT GCL Kommunikation/Lillemor Bulukin TRYCK Danagård LITHO, Ödeshög Tips och önskemål, ris och ros? Ring eller mejla till tidning@harryda.se 2 HÄRRYDA KOMMUN IDA #2-2012

3 TEMA MEDARBETARUNDERSÖKNING Enkät som ger indikationer NMI Nöjd medarbetarindex sjunker i Härryda kommun men personalchef Anders Pettersson tycker att det framför allt är medelvärdet på frågorna som är viktigt när medarbetarenkäten ska utvärderas. NMI är ju ett mått som tas fram av Statistisk centralbyrå och som främst är till för att kunna jämföra mellan olika organisationer. Det är tre frågor som ligger till grund för NMI. Medelvärdet baseras å andra sidan på svaren på sexton frågor. Varför har vi en medarbetarenkät? En enkät säger mycket. Den visar på förändringar. Det är viktigt att få indikationer på vad medarbetarna tycker om sin arbetsplats och om något inte fungerar. Vad tänkte du om resultatet? Jag blev lite överraskad men egentligen är det inga större skillnader, betyget sjunker ju inte. Hur överraskade blir ni av de låga värdena? De ställen som visar riktigt låga värden vet vi redan om, där pågår ofta redan ett förändringsarbete. Enkäten blir då mer av en bekräftelse på att det inte är bra. Men vissa förändringar inom en verksamhet vet vi inte alltid om. Också tvärtom; vi kan ha intryck av att en verksamhet inte är välfungerande men så kommer enkätsvaren och visar oss att det är tvärtom och att medarbetarna är nöjda. Det överraskar. Hur ofta tycker du att det är rimligt att ändra frågorna? Det finns ju ett värde i att jämföra svaren från år till år. Samtidigt ser vi att det är vissa av frågorna som kanske ska bytas ut till nästa gång, till exempel den om ordning och reda på arbetsplatsen. Vi har förstått att den frågan inte är helt lätt att besvara. Hur tycker du att verksamheterna ska arbeta med enkäten? Enkäten måste redovisas utan att någon blir ut pekad. Chefen måste acceptera medarbetarens upp levelse av situationen, det kan man aldrig ta ifrån dem. Det är jätteviktigt. Är det självklart att offentliggöra materialet utanför kommunen? Ja, det tycker jag. Det är viktigt med en öppen redovisning, att också visa det som kan vara galet. Andelen anställda som hotats har ökat jämfört med den förra enkäten. Varför då tror du? Alla upplever hot olika. Om man upplever en situation som hotfull ska man tillbudsanmäla, det där skiljer sig mellan olika verksamheter. Det borde kanske vara mer känt att man kan göra en tillbudsanmälan. Ansvaret för informationen ut till de anställda ligger hos respektive chef. Men även om det inte går så långt som en anmälan hoppas jag verkligen att man berättar för sin chef om man blivit utsatt för hot. Varför tror du att kränkningarna ökar? Brukarna uppträder annorlunda nu, de ställer fler krav. Det är svårt att veta vad det är för slags kränkningar man syftar på i enkäten, vi borde kanske dela upp dem och se om de är interna eller externa. Det var första gången som enkäten gick ut elektroniskt? Hur fungerade det? Vi har fått ett något lägre antal deltagare. Det finns ju för- och nackdelar med att låta den gå ut elektroniskt. För oss som sammanställer svaren underlättar den elektroniska enkäten. Men alla har ju inte tillgång till en egen dator. Anders Pettersson, personalchef Hur kopplar du bort jobbet? Jag kopplar bort jobbet genom att motionera, antingen jogga eller spela innebandy. Innebandy spelar jag via jobbet med HKIF men joggningen sker ensam, helst på gatorna i Göteborg. VAD SÄGER FORSKNINGEN OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR? Viktigt med analys och diskussion En medarbetarundersökning syftar främst till att förflytta de anställda i en organisation i en mer önskvärd riktning och allvaret börjar först i samma ögonblick som rapporten presenteras. Det mest tidskrävande arbetsmomentet i samband med medarbetarundersökningen är därför analysen och diskussionen av resultatet samt det utvecklings- och förändringsarbete som följer efter det att enheterna och ledningsgrupperna har identifierat sina respektive förbättringsområden. (Schou 2007) Ett ständigt förbättringsarbete Genom att idealen blir svåra att nå skapas också ett ständigt förbättringsarbete vilket skapar formbarhet och därmed anpassningsförmåga hos organisationen. (Molin 2005) Verkar under ytan Även om många medarbetar under sökningar inte leder till några revolutioner ger de ofta en verkan under ytan. Många får aha-upplevelser av och bekräftelser på sådant som de känt på sig. (Carlsson 2003) g HÄRRYDA KOMMUN IDA #

4 TEMA MEDARBETARUNDERSÖKNING Vi följer trenden och är mindre nöjda För tredje gången har en medarbetarundersökning genomförts i Härryda kommun. 78 procent av alla anställda har svarat på tre frågor och 16 påståenden om sin arbetssituation. De tre frågorna ingår i Statistiska centralbyråns NMI, nöjd medarbetarindex. Eftersom flera andra kommuner också använder NMI blir det möjligt att göra en jämförelse mellan kommuner. NMI-trenden visar sjunkande siffror i såväl Härryda som i andra kommuner. I Göte borgs stad har resultatet gått från 57 () till 53 (). I Härryda har NMI sjunkit från 59 till 54. De 16 påståendena värderas på en skala Om du gör en helhetsbedömning, hur nöjd är du med din nuvarande arbetssituation? Hur väl uppfyller kommunen som arbetsgivare dina förväntningar i din nuvarande arbetssituation? Föreställ dig hur din arbetsplats skulle kunna vara för att du skulle uppfatta den som en perfekt organisation med ideala arbetssituationer i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån tycker du att din egen arbetssituation är jämfört med en sådan ideal arbetssituation? Nöjd medarbetarindex i Härryda kommun och NMI återges på skalan 0 100, där 0 40 = inte godkänt, 41 54= OK, 55 74= nöjd och = mycket nöjd UTK Utbildning och kultur SOC Socialtjänst TOF Teknik och försörjningsstöd SHB Samhällsbyggnad ADM ADM SHB SHB SOC SOC TOF TOF UTK UTK Hela Hela ADM Administrativt stöd Hela förvaltningen Så här tycker vi om jobbet i Härryda kommun Inte alla av oss tycker att vår kunskap tas tillvara. De flesta av oss tycker att arbetet är meningsfullt. Resultatet av medarbetarnas värdering av de 16 påståenden som ingår i undersökningen ger viktig information om hur det är att jobba i Härryda kommun: Vi känner för det mesta att chefen har förtroende för oss. Vi får hyfsat med information men i många fall upplever vi inte arbetsbelastningen som rimlig. Nästan alla har haft medarbetarsamtal och de flesta av oss upplevde dem som menings fulla. Många av oss tycker att samarbetet i arbetsgruppen är bra. Fler män än kvinnor tycker att det råder lika villkor för kvinnor och män på arbets platsen. En hel del av oss tycker att vi har möjlighet att påverka. Några har blivit utsatta för våld i arbetet men inte alla berättade det för chefen. Några få har känt sig utsatta för sexuella trakasserier och av dem som berättade för chefen tycker sig alla inte ha fått tillräckligt med stöd. Medelvärde per sektor Svarsresultaten från 16 påståenden vägs samman till ett medelvärde, som kan brytas ner till sektorer och enheter. Här visar vi medelvärdet för respektive sektor. ADM 4,0 4,1 SHB 4,0 4,0 SOC 3,8 3,8 TOF 3,9 3,9 UTK 3,8 3,9 Totalt 3,8 3,8 4 HÄRRYDA KOMMUN IDA #2-2012

5 TEMA MEDARBETARUNDERSÖKNING Hot och kränkningar ökar mest Andelen anställda som uppger att de utsatts för kränkningar har ökat från nio till femton procent. Andelen anställda som uppger att de utsatts för hot har ökat, inom samhällsbyggnad från fem till elva procent, inom utbildning och kultur från sex till tio procent.... men hur ser det ut bakom siffrorna? Hoten har ökat men Lennart Dahlberg, stadsarkitekt, och Lotta Kjällström, administrativ chef på SHB, tycker båda att det låter värre än vad det är. Vi är ju ganska få personer här, så det räcker att med att det är två personer som sagt sig vara utsatta för hot för att siffrorna ska stiga väldigt mycket. Likadant när det gäller sjukfrånvaron. Men att det förekommer hot är inget hon eller Lennart Dahlberg förnekar, tvärtom. Beroende på hur man ser det, så skulle man kunna säga att vi ibland är utsatta för ett otrevligt bemötande, säger Lennart Dahlberg. Till exempel personalen på plan- och bygglovsverksamheten är ju ute mycket i olika ärenden i anslutning till folks tomter och bemöts ibland otrevligt. Det beror ju helt på hur man tar det. Och folk som inte får sitt bygglov ringer hit och är arga och besvikna, säger Lotta Kjällström. Har hoten ökat? Varför då tror ni? Jag tror att samhället har hårdnat, säger Lennart Dahlberg. Ja, det är en annan attityd, säger Lotta Kjällström. Sedan tror jag också att vi ser och reflekterar mer idag. Hur gör personalen då för att lätta på trycket efter jobbiga samtal? Vi pratar mycket här, säger Lotta Kjällström. Det gäller att inte ta med sig hem eller ta det personligt. Och på de enheter där man har expedition och telefontid man får turas om med de jobbiga samtalen och ta sig tid för en paus. På våra arbetsplatsträffar är det en stående punkt, där kan vi också ventilera. Lotta Kjällström Lennart Dahlberg FAKTA KRÄNKA Ordet kränka är en avledning av det svenska ordet krank, dålig, sjuk. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Inom folkrätten kallas det kränkning när ett lands militär korsar ett annat lands gräns på ett otillåtet sätt. HÄRRYDA KOMMUN IDA #

6 TEMA MEDARBETARUNDERSÖKNING Låga siffror blev ett lyft för Fritid ungdom Kristian Linde, Marie Westergård och Malin Milli på Fritid ungdom såg förutsättningarna att göra förändringar. De låga siffrorna i medarbetarenkäten skakade om Fritid ungdom. Det var chockartat men blev ett bra underlag för omsorgsfulla diskussioner, säger enhetschefen Marie Westergård. När enhetschefen Marie Westergård först fick se resultatet från medarbetarenkäten kändes det inte bra. Svarsresultaten på fyra av påståendena hamnade under siffran tre, vilket innebär att enheten måste ta fram en handlingsplan. De påståenden som fått låga omdömen var Mina kunskaper tas tillvara, Jag har möjlighet att utvecklas i yrket, Det är ordning och reda på arbetsplatsen och Jag och mina arbetskamrater blir lika behandlade. Särskilt punkten om likabehandling kändes förfärligt, säger Marie Westergård. Jag förstod faktiskt inte, skulle inte jag behandla alla lika? Inför arbetet med att ta fram en handlingsplan bad Marie personalen att komma med förslag på hur de ville utvärdera och diskutera medarbetarenkäten. Ett starkt önskemål var att få sitta i mindre grupper och så blev det. Upplägget av utvärderingen gav en signal om att detta är viktigt och då kände jag att då bryr jag mig också, säger fritidsledare Malin Milli. Vi ägnade en heldag åt enkäten, det fanns ingen stress och vi delades in i mindre grupper där vi kände oss trygga. Det fanns en tanke med grupperna och det var viktigt eftersom det är svåra frågor. Samtidigt kände vi också att vi har förutsättningar att göra förändringar eftersom vi är en lösningsfokuserad grupp, säger fritidsledare Kristian Linde. Utgångspunkten var ju att vi skulle hitta en lösning, inte snöa in på problemet och det var bra att vi fick sitta i grupper. Fanns det då ingenting som förutspådde resultatet? Enheten hade ett tufft år bakom sig och man hade redan begärt handledning för att diskutera vissa frågor. Även om inte alla resultat i enkäten gick att förstå satte den ändå fingret på något viktigt och flera av frågorna hade vi redan tagit upp under handledningen, säger Kristian Linde. Sedan speglar ju inte alla frågor vår arbetssituation. Under diskussionerna visade det sig också att vissa frågor missuppfattats. Men det gör ingenting, för det mynnade ändå ut i en bra diskussion som var jättenyttig, frågor som vi kanske inte tagit upp annars, säger Marie Westergård. En av punkterna som fått lågt resultat var Jag har möjlighet att utvecklas i yrket. Kristian Linde är nöjd över att de fick resonera kring det och nu finns en konkret utbildningsplan för medarbetarna. Vad händer nu efter diskussionerna? Ett förslag till handlingsplan är ute på remiss nu, säger Marie Westergård. Sedan är det inte alla frågor som platsar i en handlingsplan, utan dem tar vi löpande som samtalsfrågor istället. Malin Milli tänker ta sig mera tid att svara nästa gång, dagsformen här och nu får inte färga svaren. Man måste lyfta blicken och reflektera över hur man svarar. Mina svar får ju konsekvenser. 6 HÄRRYDA KOMMUN IDA #2-2012

7 REPORTAGET OASEN En oas på arbetet Dn psykosociala arbetssituationen omfattar det mesta i vår arbetsmiljö. Personalfunktionens Oasen erbjuder allt från massage till kurser i stresshantering i förebyggande och rehabiliterande syfte. Vad gömmer sig bakom namnet Oasen? IDA hörde av sig till enhetschefen Malin Haglund för att stilla nyfikenheten. Vem kontaktar Oasen, finns det någon typisk kommunanställd? Nej, vi har besökare från samtliga sektorer och med de flesta typerna av uppdrag. Bägge könen och alla åldrar. Vad kan ni erbjuda? Massage, enskilda samtal, stresshanteringskurser, Qi-gong, grupphandledning/teamcoaching, sorteringssamtal, ledarstöd och hälsosamtal. Stöd vid förändringsarbete samt vid uppstart av nya arbetsgrupper och specifika insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå enligt överenskommelse. Har behovet av hjälp ökat eller minskat? Ökat, men med viss omfördelning mellan våra olika insatser. Fram till januari 2010 låg Oasen inom UTK, men nu täcker vi alla kommunanställda och har hög efterfrågan. Malin Haglund, Oasens enhetschef, kommer gärna till din arbetsplats och berättar mer. Ser du några trender i hjälpbehovet? Information sprids mun till mun och då föds idéer om specifika insatser från enhet till enhet i perioder. Så återgår insatserna till de vi offensivt erbjuder och så kommer en ny våg av någon typ av insatser. När förändringar äger rum blir vi ofta tillfrågade att vara en del i processen. Hur kommer man i kontakt med er? Varje enskild anställd kan kontakta oss per mail eller telefon och vi finns på IDA. Chefer kontaktar oss, antingen för deras medarbetare eller för egen del, till exempel för att bolla tankar och ideér. Respektive personalspecialist kan ibland initiera kontakt. Vi kommer gärna ut på APT:n och utbildningar för att presentera Oasen. Vad är skillnaden mellan Oasen och Sankt Lukas? Vi är interna, ligger centralt placerade i Mölnlycke nära bussterminalen och med p-platser utanför. Vi har en bredd i kompetensen med insatser riktade mot såväl kropp som själ, teori såväl som praktik och kan oftast möta efterfrågan väldigt specifikt. Vi kan oftast ta emot individer och grupper relativt snabbt och kräver inga rekvisitioner eller så. Du når Oasen på eller marie.nord@harryda.se SANKT LUKAS SVARAR ALLTID Sedan 2010 samarbetar kommunen med St Lukas samtalsjour. Samtal via telefon sker med en psykoterapeut och du ges möjlighet att bearbeta arbets- och privatrelaterade kriser, problem och konflikter. Också konsultation med jurist och ekonom ingår i tjänsten. Alla dagar dygnet runt Företagskod GH 08. DU MISSAR VÄL INTE IDA? Mer information och kontaktuppgifter till S:t Lukas och Oasen finns på IDA. På jobbet loggar du in via ida.harryda.se eller entre.harryda.se. I båda fallen gäller vanliga inlogg nings uppgifter. Svårare än så är det inte! HÄRRYDA KOMMUN IDA #

8 PÅ TAL OM MEDARBETARE Hej Marie Branner, frilansjournalist, du får massor av samtal som borde komma till kommunen. Hur ofta ringer folk fel? Jag vet egentligen inte eftersom jag bara upptäcker det de dagar jag jobbar hemma. Då kan det ringa ett till två samtal per dag på den fasta telefonen. Brukar komma ett på morgonen och numera vet jag att om det är alldeles tyst i luren så beror det på förvåning. Vad gör du då? Frågar: du vill nog till Härryda va?. Jaaaaa, är jag inte där? brukar personen svara. Nej, du är i Göteborg, hemma hos journalisten Marie Branner. Vad konstigt säger de då. Och jag håller med, och så håller det på, ha, ha. Nu kan man ju tycka att Frilansjournalisten Marie Branner, utan anknytning till Härryda kommun, får av någon oförklarlig anledning många telefonsamtal som skulle hamnat i Härrydas växel. jag som journalist borde ha grävt i hur det kan komma sig men ärligt talat så har jag ingen aning. Numren är inte ens särskilt lika varandra, jag har gjort ett antal slagningar på nummer som liknar mitt, för att kolla om det helt enkelt är lite morgontrötta fingrar som knappar fel. Nu har jag liksom förlikat mig med att vara en extra växel till en annan kommun. Jag bodde tidigare på Marstrand där hände det hela tiden att folk ringde på svajiga linjer från segelbåtar för att boka hotellrum Kan du det nya numret till Härryda utantill? Nej. Pinsamt va? Jag hade faktiskt en post it-lapp på väggen ett tag för att hänvisa människor och ibland satt jag vid datorn och plockade upp numret under tiden men utantill? Har du funderat på att byta nummer? Nix. Jag har ett väldigt bra hemnummer. Funderat på att säga upp den fasta telefonen men det har inget med Härryda kommun att göra, ha, ha. Den är helt enkelt onödig nu när barnen har mobiler. MIN DAG PÅ JOBBET Dejan Avramovic, fritidsledare En aning trött efter gårdagens kvällsarbetspass, kliver jag på Grön express i Brunnsparken och påbörjar min numera rutinmässiga resa mot Mölnlycke. Under resan passar jag på att läsa mejlen på min ipad och att gå igenom dagen. Det blir en lång arbetsdag idag. På Mölnlycketerminalen möter jag några ungdomar som undrar om Studio 11 är öppet ikväll; jag stannar till och byter några ord. Där möter jag min kollega Malin. Eftersom fritidsledarna är knutna till var sin senaredelskola, samt jobbar i olika verksamheter, är det sällan vi träffas några längre stunder. Malin berättar att man på tjejverksamheten Bella har haft spakväll, vilket var väldigt lyckat; jag berättar att vi på Båtsmansskolans Öppen skola hade övernattning, där vi bland annat bakade pizza. Ett viktigt verktyg i vår kontakt med ungdomar är Facebook. Därför är jag alltid inloggad på min jobbprofil när jag är på jobbet. Via den kan jag informera ungdomar om våra verksamheter, men ungdomar kan också skriva till mig på chatten om de har frågor eller bara vill snacka en stund. Andra informationskanaler är kommunens hemsida, Fritid Ungdoms hemsida och vårt nyhetsbrev. Det ligger i mina arbetsuppgifter att sköta detta. Nästa uppgift blir att gör en affisch för ett kommande arrangemang. Vi har arrangemang två gånger i månaden och nästa blir fotbollsturnering i Landvetter. Sedan pratar jag och min kollega Kristian förändringar av vår hemsida händer.nu. Vi vill skapa en hemsida som mer är anpassad efter ungdomarnas behov i fråga om innehåll och tekniska lösningar och där ungdomarna själva ska vara involverade i arbetet. Charlotte kommer in på kontoret och vårt möte går över till att handla om viiktig-mässan. Vi diskuterar vad Fritid Ungdoms roll blir på mässan och hur vi ska marknadsföra den. Mitt arbetsuppdrag skiljer sig något åt från de andra fritidsledarnas. Även om ungdomsinflytande är en central del av vårt arbete så är det mer explicit uttryckt i mitt uppdrag. Jag jobbar bland annat med Ungdomsforum, där ungdomsrepresentanter träffar politiker för att utbyta tankar och idéer. Under dagens möte med ungdomarna kommer de med massa nya idéer kring utökade arbetsformer. De enas om att träffas själva en gång mellan huvudmötena, där de också ska bjuda in andra ungdomar från kommunen. Innan vi klockan 18 slår upp portarna på Studio 11 har vi i personalen hunnit snacka ihop oss och förbereda lite inför kvällen. Så fort vi låser upp kommer de första ungdomarna. Några går iväg för att spela Playstation, några sätter sig och pratar med oss. Ett 40-tal ungdomar besöker lokalen ikväll några kikar in en liten stund, andra är där hela kvällen. På TV: n visas gaygalan, vilket bidrar till många bra diskussioner, där ungdomarna ges en möjlighet att lufta sina åsikter och diskutera fördomar. När vi klockan 24 säger hej då till de sista ungdomarna kan vi konstatera att det har varit en lugn och bra kväll på Studio 11. Iväg till bussen. En bra och givande arbetsdag är till ända. Vill du berätta om din arbetsdag i IDA? Du kan skriva själv eller berätta för Ingrid Claesson på info. Ring eller maila till tidning@harryda.se. Vad vill du läsa om i nästa nummer? Kanske har du eller din arbetsplats något ni skulle vilja berätta om? Utan dina åsikter blir tidningen inte levande! Just nu samlar vi på relationer på jobbet. Har du träffat din bästa vän på jobbet, eller rent av inlett en romans över fikabordet? Eller gör du och kollegorna saker tillsammans på fritiden? Vi vill veta allt, hör av dig till eller tidning@harryda.se