Barn och fysisk aktivitet - i skolan och på fritiden

Transkript

1 Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Annelie Runnquist Barn och fysisk aktivitet - i skolan och på fritiden Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/163--SE Handledare: Gunilla Söderberg Institutionen för Tillämpad Lärarkunskap

2 Sammanfattning Människan är konstruerad för rörelse. Det fysiskt inaktiva samhälle vi idag lever i är onaturligt för oss. En hög grad av fysisk inaktivitet kan få negativa följder för människokroppen medicinskt, fysiologiskt och psykologiskt. Flertalet undersökningar visar att intresset för fysisk aktivitet grundläggs redan i barndomen. Det är alltså högst osannolikt att de som är fysiskt inaktiva som barn ska bli fysiskt aktiva som vuxna. Det är därför viktigt att vi uppmuntrar våra barn och ungdomar att röra på sig. Det behöver inte röra sig enbart om idrotter av olika slag. Även leken är ett viktigt steg på vägen till ett fysiskt aktivt liv. Genom leken utvecklas människan. Leken är på låtsas och därför vågar vi prova och tänja på våra färdighetsgränser. I leken tränas vi socialt vi lär oss hur vi ska uppträda i vårt samhälle. Vi tränar också våra fysiologiska färdigheter. Många av barns lekar innehåller svåra motoriska moment som barnet genom leken tränar och förfinar. I dagens samhälle har många folksjukdomar uppkommit till följd av den minskade graden av fysisk aktivitet. En av dessa sjukdomar är övervikt eller fetma. Undersökningar har visat att fler och fler barn blir överviktiga i dagens samhälle. Detta beror till största delen på att de inte rör på sig tillräckligt. Den främsta orsaken är alltså inte, som kanske de flesta tror, ett överdrivet intag av energi. Det är viktigt att sätta in resurser för att förhindra denna ökning av överviktiga barn. Särskilt överviktiga tonåringar löper en tämligen stor risk att bli överviktiga även som vuxna. Med övervikt följer sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar, slaganfall, diabetes, belastningssjukdomar i rörelseapparaten, vissa tumörsjukdomar m.fl. Rörelseapparaten har ett stort behov av fysisk aktivitet. Skelettet, musklerna och lederna behöver belastas för att kunna fungera som de ska. Under de första levnadsåren byggs skelettet upp, men efter det börjar det sakta men säkert att urkalkas. För att förhindra att drabbas av benskörhet gäller det alltså att belasta skelettet så mycket som möjligt medan man är ung men samtidigt måste man fortsätta att belasta det även på äldre dar. Det är också viktigt att man bygger upp musklerna för att bl.a. minska belastning och skador på leder och skelett. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Tidigare forskning Begrepp 6 2. Syfte Problemformulering Problem Hypotes 8 4. Litteraturgenomgång Fysisk aktivitet Varför är det viktigt med fysisk aktivitet? Medicinskt och fysiologiskt Psykologiskt Lekens betydelse 5. Metod och genomförande Metod Genomförande Resultat..19 3

4 6.1 Fysisk aktivitet i skolan De vanligaste rastaktiviteterna Fysisk aktivitet under rast 6.2 Fysisk aktivitet på fritiden Pojkar Flickor 6.3 Kroppsuppfattning Kroppsstorlek Medlemmar nöjda/missnöjda Flickor nöjda/missnöjda 7. Diskussion Varför är det viktigt med fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden Kroppsuppfattning Metod.28 Referensförteckning Bilagor 4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vägen fram till det här examensarbetet har varit lång och krokig. Jag började med en idé om att skriva om ätstörningar (anorexi och bulimi) som ju är ett högaktuellt ämne. Jag tyckte dock att ämnet var lite för känsligt. Det kunde dels vara svårt att få tag i barn som erkänt för sig själva att de hade ätstörningar och dels kunde det vara svårt att få tag i några som var villiga att svara på frågor i ämnet. Jag övergick till att vilja undersöka barns kost och motionsvanor istället men det ämnet kändes lite väl komplicerat för de ambitioner jag hade. Jag skulle ha behövt så mycket mer tid för att kunna utföra ett sådant arbete. Jag ville ändå skriva om någonting som hade med rörelse att göra och i och med medias ramaskri om den ökande skaran av överviktiga barn halkade jag in på frågan: vilka effekter har fysisk aktivitet på överviktiga barn? Tro nu inte att jag stannade på det ämnet. När jag börjat gå igenom en del av den litteratur som fanns i ämnet väcktes så många fler frågor. Många undersökningar hade visat att övervikten bland barn ökat, då främst på grund av ett fysiskt inaktivare liv och inte genom ett ökat energiintag. Forskningen visade också att graden av fysisk aktivitet till viss del berodde på sociala omständigheter. Till exempel så tränade flickor med högutbildade fäder regelbundet i högre grad än flickor vars pappor var lågutbildade. Allt detta fann jag mycket intressant men jag ville undersöka något som jag inte funnit några svar på: styr barns kroppsuppfattning deras grad av fysisk aktivitet? Jag ville också se om det stämde att pojkar är mer fysiskt aktiva än vad flickor är. Jag kommer i litteraturstudien att undersöka vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på människan. Däremot anser jag att de negativa effekterna inte har någon större relevans för det här arbetet så det kommer jag inte att gå in på. Jag kommer heller inte att ta upp alla medicinska följder av inaktivitet. 1.2 Tidigare forskning Sunnegårdh (1986) har gjort undersökningar på 8- och 13-åringar. Dessa studier har bl.a. visat att pojkar, både 8- och 13 åriga, är mer fysiskt aktiva än flickor (i genomsnitt). de yngre barnen, inom könen, är mer fysiskt aktiva än de äldre (i genomsnitt). 5

6 flickor som har högutbildade fäder har en högre grad av regelbunden fysisk aktivitet än flickor med lågutbildade fäder. Engström (1975) har gjort studier på pojkar och flickor som han följt från 15 till 20 års ålder och har bl.a. kommit fram till att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor (i genomsnitt). flickor som ägnar mycket tid åt fysisk aktivitet kommer ofta från högre socialgrupp. flickor som ägnar mycket tid åt fysisk aktivitet har en relativt låg kroppsvikt i förhållande till sin längd. 1.3 Begrepp Fysisk aktivitet/rörelse: Med fysisk aktivitet och rörelse menar jag inte bara de aktiviteter som leder till hög puls och svettningar, t.ex. löpning, tennis och styrketräning, utan även aktiviteter som inte är lika fysiskt krävande, t.ex. promenader. Fysisk inaktivitet: Fysiskt inaktiv är en person som i stort sett inte utför några fysiska aktiviteter överhuvudtaget. De åker bil eller buss till och från jobbet, spenderar arbetsdagen framför datorn eller vid skrivbordet. På fritiden sysselsätter de sig framför dator, Tv eller dylikt. BMI (Body Mass Index): BMI räknar man ut genom att dividera vikten (kg) med kroppslängden (m) i kvadrat, det vill säga kg/m 2. Det erhållna värdet bör ligga mellan 20 och 25 för att man ska anses som normalviktig. Detta gäller dock inte personer som är mycket vältränade och således har en stor andel muskelmassa eftersom muskler väger mer än fett. (Porsman 1997) Övervikt: En vuxen person med ett BMI på 26 och högre räknas som överviktig. (Porsman 1997) Normalvikt: Normalviktig är en vuxen person om BMI ligger mellan 20 och 25. (Porsman 1997) 6

7 2. Syfte Den senaste tiden har det nästan dagligen av media basunerats ut att allt fler av våra barn blir överviktiga som en följd av att de blir allt mer fysiskt inaktiva. Syftet med det här arbetet är att för det första skapa en förståelse för hur viktigt det är att vi uppmuntrar våra barn till fysisk aktivitet och för det andra undersöka vilka de vanligaste rast och fritidsaktiviteterna är bland barn i år 5 i en skola i Linköpings kommun. 7

8 3. Problemformulering 3.1 Problem Genom det här arbetet har jag velat får klarhet i varför det är viktigt med fysisk aktivitet. hur hög grad barn är fysiskt aktiva under rasterna i skolan. hur hög grad barn är fysiskt aktiva på fritiden. om det är någon skillnad i mängd av fysisk aktivitet mellan killar och tjejer under rasterna i skolan. om det är någon skillnad i mängd av fysisk aktivitet mellan killar och tjejer på fritiden. om barns kroppsuppfattning styr graden av fysisk aktivitet. 3.2 Hypotes Jag har ställt följande hypoteser: Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor under rasterna i skolan och på fritiden. Flickor styrs av sin kroppsuppfattning i graden av fysisk aktivitet. 8

9 4. Litteraturgenomgång 4.1 Fysisk aktivitet Människan har under större delen av sin existens spenderat många timmar på att jaga och samla föda. Detta krävde en mycket hög grad av fysisk aktivitet och det var därför viktigt att hon på sin fritid var fysiskt inaktiv. Dels för att kroppen skulle kunna återhämta sig men även för att hon inte skulle göra av med sina energireserver. Det var också viktigt att människan åt mycket när hon hade möjlighet till det för att bygga upp ett förråd av energi inför sämre tider. (Ekblom och Nilsson 2000) Under årens lopp har dock vår livsstil och miljö förändrats, sakta men säkert, från urtidsmänniskans fysiskt aktiva liv till dagens stillasittande. Något som däremot inte har förändrats är människokroppens grundläggande konstruktion genetiskt är vi fortfarande kvar på jägar- och samlarstadiet. (Ekblom och Nilsson 2000) Vi har ett behov av fysisk aktivitet, både fysiologiskt och medicinskt. (Skolhälsovår d 2001) Motionsvanor och livsstil grundläggs redan i unga år. Det är mycket sällan som inaktiva barn blir aktiva som vuxna. I undersökningen National Fitness Survey visar resultaten att 25 % av de som var aktiva i årsåldern fortfarande var det som vuxna, men endast 2 % av de fysiskt inaktiva var aktiva som vuxna. För att öka den fysiskt aktiva andelen av befolkningen är det alltså viktigt att vi uppmuntrar våra barn till och får dem att tycka att det är roligt med fysisk aktivitet. (Ekberg och Erberth 2000) Fysisk aktivitet ger bl.a. starkare skelett ökad rörlighet ökad muskelmassa minskad belastning vid vila och måttligt arbete förbränning av fett (Svenska idrottsrörelsens studieförbund 1994) Fysisk inaktivitet ger bl.a. skörare skelett sämre rörlighet minskad muskelmassa ökad belastning vid vila och måttligt arbete sämre förbränning av fett (Svenska idrottsrörelsens studieförbund 1994) 9

10 4.2 Varför är det viktigt med fysisk aktivitet? Medicinskt och fysiologiskt Sedan andra världskriget har, i västvärlden, människans genomsnittliga dagliga energiförbrukning minskat med flera hundra kalorier om dagen, vilket indikeras av den genomsnittligt ökade kroppsvikten. (Skolhälsovård 2001) Övervikt har idag blivit en folksjukdom liksom benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes m fl. Alla dessa sjukdomar kan ses som en effekt av vår förändrade livsstil. Dagens mekaniserade samhälle gör att vi inte använder kroppen till det den var ämnad för nämligen rörelse. Detta kan komma att ge ödesdigra konsekvenser för människan i framtiden. (Ekblom och Nilsson 2000) I konsensusrapporten Physical Activity and Health (1996) fastslogs att regelbunden fysisk aktivitet minskar riskerna för död i hjärt-kärlsjukdom, utveckling av diabetes, högt blodtryck, benskörhet och cancer i tjocktarmen. För att kunna bromsa uppkomsten av dessa sjukdomar måste det alltså satsas resurser på de som ligger i riskzonen för dessa sjukdomar. Man måste få dem att minska sin individuella risk genom att få dem att bli mer fysiskt aktiva. (Ekblom och Nilsson 2000) När det är fråga om de positiva effekterna av fysisk aktivitet för barn gäller speciellt att det förbättrar situationen för astmabarn minskar negativa effekter av cystisk fibros minskar behovet av insulin vid diabetes minskar högt blodtryck minskar negativa effekter av muskelsjukdomar motverkar fetma. (Huitfeldt m.fl. 1998) Rörelse är inte enbart viktig sett ur ett medicinskt perspektiv, det leder också till fysiologisk utveckling. Genom rörelse lär barnet sig att behärska sin kropp. De lär sig att tyda både den egna kroppens signaler och andras. Att kunna kontrollera sin kropp är viktigt i det sociala samspelet både med andra barn och med vuxna. Det är viktigt att vi uppmuntrar och tar till vara på denna möjlighet till utveckling. (Huitfeldt m.fl. 1998) Genom rörelse lär barnet också känna sin kropp. Detta är viktigt för vilken bild barnet kommer att skapa av sig själv, vilken kroppsuppfattning det kommer att få. Kroppsuppfattningen är, i sin tur, ett viktigt led i barnets personlighets- och identitetsutveckling. (Huitfeldt m.fl. 1998) 10

11 Övervikt Tveklöst finns det ett nära samband mellan fysisk inaktivitet och övervikt. (Ekblom och Nilsson s. 50) Som tidigare nämnts så har övervikt hos barn och ungdomar under de senaste åren ökat på ett skrämmande sätt. Mycket tyder på att övervikt grundläggs redan under barndomen på grund av att barnets kropp kan utveckla ett kraftigt ökat antal fettceller. (Rössner 1988) Alla överviktiga barn blir dock inte överviktiga som vuxna. Kroppsvikten hos barn som är 3 år och yngre har ingen relation till den kroppsvikt de kommer att få som vuxna. Av de 7-åringar som är överviktiga fortsätter dock ungefär 40 % att vara överviktiga i vuxen ålder och av överviktiga åringar blir 75 % överviktiga som vuxna. (Ekblom och Nilsson 2000) Enligt socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (1980) tycks inte överviktiga barn konsumera mer mat än normalviktiga. De kan dock ha haft perioder av överkonsumtion tidigare i livet. Det som skiljer överviktiga barn från normalviktiga är att de ofta har en mycket lägre nivå av fysisk aktivitet. Det får till följd att de har mycket små energiutgifter i jämförelse med intaget. Detta leder till en positiv energibalans. En positiv energibalans (energiintaget är större än energiförbrukningen) under en längre tid orsakar övervikt och fetma. Det är endast en liten grupp överviktiga människor vars fetma uppstått på grund av medicinska orsaker. Fettcellmassan ska hos kvinnor vara mindre än 25 procent av kroppsvikten och för män mindre än 20 procent. En fettcellmassa utöver dessa nivåer indikerar att det råder en obalans mellan energiförbrukning och energiintag. För att råda bot på obalansen gäller det att antingen minska energiintaget eller öka energiförbrukningen. Ett minskat energiintag, bantning, leder dock till att kroppen ställer in sig på svält. Kroppens protein (musklerna) används som energikälla när inte kolhydraterna räcker till. Fettet är det som används sist. (Ekblom B., Nilsson J. 2000) Detta leder till att den basala ämnesomsättningen sänks och avsikten med bantningen omintetgörs. (Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 1980) Ökar man istället energiförbrukningen, genom fysisk aktivitet, så ökar kroppens förmåga att förbränna fett. Efter en längre period av regelbunden fysisk aktivitet så är fettomsättningen högre i vila än den var innan träningsperioden. (Folkhälsoinstitutet 1999) Detta på grund av att muskelmassan ökar vid fysisk aktivitet vilket innebär att man innehar en större aktiv kroppsmassa som ständigt kräver och förbrukar energi. (Ekblom och Nilsson 2000) Det bästa sättet att råda bot på den positiva energibalansen är att både öka energiomsättningen genom fysisk aktivitet och att förändra kosthållningen. (Folkhälsoinstitutet 1999) De överviktiga som är fysiskt inaktiva, framförallt de med bukfetma, ligger i riskzonen för att drabbas av många sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, slaganfall, diabetes, belastningssjukdomar i rörelseapparaten, vissa tumörsjukdomar. Kraftig övervikt kan även för många vara ett socialt problem, både fysiskt och psykiskt. Psykiskt på så sätt att barn kan bli mobbade för sin fetma eller att man på grund av sin övervikt t.ex. anses vara mindre intelligent och slappare än den normalviktiga befolkningen. Fysiskt, förutom risken att drabbas av tidigare nämnda sjukdomar, kan det vara problematiskt att lyfta och förflytta den egna kroppen. (Ekblom och Nilsson 2000) 11

12 Skelett Under de första åren av livet byggs kroppens benvävnad upp. Detta sker gradvis bland annat genom att man belastar skelettet under fysisk aktivitet. (Ekblom och Nilsson 2000) Kalciumintaget är också av vikt för denna process. Ungefär 0,8 gram kalcium ( finns i ca 7 dl mjölk) bör intas per dag för att skelettet ska kunna nybildas och stärkas. (Nisell och Einhorn 2000) Effekterna av fysisk aktivitet är vanligtvis en färskvara, så är dock inte fallet när det gäller dess effekt på skelettet. Har man en gång byggt upp ett starkt skelett så har man nytta av det livet ut. (Ekblom och Nilsson 2000) Det gäller dock att fortsätta att belasta skelettet regelbundet. Efter att man uppnått högsta bentäthet, vid års ålder, avtar den för varje år som går (skelettet urkalkas). För män minskar bentätheten med ca 0,5 % per år medan den för kvinnor minskar med ca 1 %. Detta gör att kvinnor löper större risk att drabbas av benskörhet än män gör. Därför är det extra viktigt att unga flickor är fysiskt aktiva så att de bygger upp en rejäl benbank inför framtiden. Det är dock viktigt att den fysiska aktiviteten inte sker i så hög grad att en stor del av kroppsmassan går förlorad. Om en kvinna förlorar för mycket av kroppsmassan, då särskilt fettcellsmassa, får detta till följd att östrogenhalten i kroppen minskar. Detta leder till att skelettet urkalkas. För att förebygga och minska risken att drabbas av benskörhet är det alltså fysisk aktivitet samt det rekommenderade dagliga intaget av kalcium som gäller. (Ekblom och Nilsson 2000) Bentäthet hos män och kvinnor, tränade som otränade. (Ekblom och Nilsson 2000 s. 53) Barn har, till skillnad från vuxna, ett mjukt skelett. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) Under fosterstadiet består det blivande skelettet enbart av brosk. Brosket omvandlas undan för undan till ben, oftast genom indirekt förbening vilket innebär att bindväven övergår direkt till benväv. (Wirhed 1984) Barns skelett består alltså dels av en större andel brosk och innehåller mindre benvävnad än vuxnas. Det finns även fler proteinliknande material och färre mineraler i barns skelett. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) 12

13 Det finns både för- och nackdelar med ett mjukt skelett. Fördelarna är att skelettet inte bryts särskilt lätt och att det dessutom fungerar som en stötdämpare, vilket minskar risken för hjärnskakning. Fysisk inaktivitet kan, hos barn, få kortsiktiga påföljder på skelettet. Ett mjukt skelett påverkas lätt av tryck och dragkrafter utifrån och detta kan leda till att barn utvecklar felställningar om de utsätts för långvariga och ensidiga belastningar. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) Muskler Alla rörelser i våra kroppar utförs av musklerna. Det finns olika typer av muskler i kroppen. De som vi själva kan styra kallas för skelettmuskulatur. Dessa muskler fäster i benet med en sena och sammanfogar därmed kroppens skelettdelar. Senor har en mycket hög hållfasthet och kan till och med vara starkare än benet de fäster i. Det är när muskeln drar ihop sig och skelettdelarna närmar sig varandra som det uppstår en rörelse. (Nisell och Einhorn 2000) Pilarna visar var musklerna fäster vid skelettet med hjälp av senor. (Wirhed 1984, s. 76) Fysisk träning ger upphov till förändring i muskulaturen. (Ekblom och Nilsson 2000) Från 15 år och upp till års ålder kan fysisk aktivitet ge upphov till att syretransporten blir effektivare, på grund av att kapillärtätheten ökar. Förändringarna i muskulaturen leder också till att utbytet av näringsämnen förbättras och möjligheten att forsla bort biprodukter ökar. (Statens livsmedelsverk och Socialstyrelsen 1992) 13

14 Förändringar i muskulaturen vid träning respektive ingen träning. (Statens livsmedelsverk och Socialstyrelsen 1992 s.119) Det är viktigt att ha en balanserad muskelmassa eftersom det minskar risken för skador (t.ex. ryggbesvär) som uppstår på grund av obalans i kroppen. Det minskar även risken för förslitningsskador. (Fitness & Aerobics 1999) Svag muskulatur får till följd att leder och ligament får stå för en stor del av belastningen som annars skulle ha legat på musklerna. Detta kan ge upphov till skador på skelett, leder, ligament och senor. (Statens livsmedelsverk och Socialstyrelsen 1992) Om man däremot belastar muskulaturen genom fysisk aktivitet så ökar musklernas kapacitet, de blir starkare och uthålligare. (Fitness & Aerobics 1999) Därmed minskar belastningen på resten av rörelseapparaten och skaderisken minskar. (Statens livsmedelsverk och Socialstyrelsen 1992) Ökad muskelstyrka gör att du klarar av vardagen bättre, att bära hem matkassen från affären blir ingen konst. (Fitness & Aerobics 1999) Barn har ett större behov av fysisk aktivitet än vad vuxna har. Det kan ofta verka som att de har myror i kroppen. Att de inte klarar av att sitta stilla beror helt enkelt på att deras muskler blir uttröttade av att hållas i en och samma position en längre tid. Hos barn utgör muskelmassan en mindre del av den totala kroppsvikten än hos vuxna. På grund av detta är muskeluthålligheten hos barn mindre än hos vuxna. För riktigt små barn kan orsaken till det stora rörelsebehovet vara att deras koordinationsförmåga av de antagonistiska musklerna (motverkande muskler t.ex. biceps och triceps) inte är helt utvecklad. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) 14

15 Motorik Den motoriska utvecklingen följer ett förutbestämt mönster och börjar redan inne i mammas mage. Mönstret ser i princip likadant ut för de flesta barn, men särskilt syskon följer ofta samma utvecklingsschema i och med att det är genetiskt programmerat. Utvecklingen sker mycket snabbt under det första levnadsåret. (Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 1980) Den motoriska utvecklingens fyra faser: 1. Förberedelsefasen: Barnet skaffar sig ett förråd av rörelser som med tiden kan utvecklas till mer komplicerade rörelsemönster. 2. Introduktionsfas en: Barnet lär sig en specifik rörelse genom att iaktta och härma. 3. Automatiseringsfasen: Barnet utför rörelsen så skickligt att det inte behöver tänka efter hur rörelsen skall utföras. Rörelsen sker automatiskt. 4. Generaliseringsfasen: Barnet kan utföra den automatiserade rörelsen så att den utförs korrekt trots skiftande omständigheter. (Engström 1988) Att den motoriska utvecklingen sker som den ska är viktigt för anpassningen till och umgänget med andra människor. I barns lekar ingår ofta moment där motoriken tränas och förfinas. Barn som har dåliga motoriska färdigheter kan inte alltid delta i dessa lekar. De går då miste om dessa viktiga moment som ju är särskilt betydelsefulla just för dem. De barn som inte har de motoriska färdigheter som krävs riskerar att anses som klumpiga. Dessa barn har inte sällan låg status bland kamraterna. Barn med goda motoriska färdigheter har dock ofta högt anseende bland de andra barnen. ( Huitfeldt m.fl. 1998) Barn har en spontan rörelselust som det är viktigt att man tillgodoser. Den motoriska förmågan tränas, som tidigare nämnts, till stor del under spontan lek. (Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 1980). Tyvärr saboteras ofta den spontana rörelselusten som finns hos barn dels av det stora utbudet av dator- och tv-spel samt barnprogram men även på grund av att det inte alltid finns tillgång till lämpliga platser för utomhus aktiviteter. (Ekblom och Nilsson 2000) Det är lättast att lära sig nya komplicerade rörelser medan man växer. Under barndomen har man alltså störst chans att skaffa sig ett så stort rörelseförråd som möjligt. Det är därför viktigt att vi försöker stimulera barnens rörelselust så mycket som möjligt. (Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 1980) Psykologiskt De fysiska effekterna av fysisk aktivitet finns det en hel del forskning om men när det gäller de psykologiska effekterna av fysisk aktivitet så vet man ännu ganska lite. Som tidigare nämnts är de motoriska färdigheterna viktiga i det sociala samspelet med andra barn. Undersökningar visar att barn, i synnerhet pojkar, som är duktiga i olika typer av fysiska aktiviteter ofta har hög status i barngruppen. Många av dessa har också ett gott självförtroende 15

16 och är utåtriktade vilket får till följd att de har stora möjligheter till att utveckla en god socialkompetens. (Engström 1975) Enligt tidskriften Skolhälsovård (2001) kan man dela upp de psykologiska effekterna av rörelse och motion i fyra områden: Bättre humör, bättre självuppfattning och självförtroende, bättre livskvalitet samt minskning av stressupplevelsen. Genom rörelse lär man känna sin kropp. Ett barn med god kroppskännedom rör sig med fria, ohämmade rörelser, man ser att barnet är tryggt i sig självt. Ett otryggt barn däremot har ofta dålig kropps- och självkänsla. Barnet är obekväm i sin kropp och deltar inte gärna i fysiska aktiviteter. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) Det kan vara en god idé att försöka uppmuntra just dessa barn till fysisk aktivitet så att de lär känna sin kropp bättre och därigenom får en bättre självuppfattning. Detta gäller inte enbart otrygga barn utan även barn och ungdomar som lider av depression eller någon annan form av psykisk ohälsa. För dessa kan även grupp aktiviteter, genom den sociala kontakten, ge positiva effekter. (Ekblom och Nilsson 2000) Förutom dessa positiva effekter har det visat sig att fysisk aktivitet kan relateras till goda studieresultat. I en studie av Svartbo och Sjöström (1996) visade det sig att studenter som var fysiskt aktiva hade bättre studieresultat än de som inte var det. Bäst studieresultat hade de som tränade 3-4 gånger/vecka. (Ekberg och Erberth 2000) Fysiskt aktiva personer har en mer positiv självuppfattning än de som är fysiskt inaktiva. Personer som är i god fysisk form har också en bra självuppfattning, bättre än de som är i dålig form. Olika uppfattningar finns huruvida det kärvs lång eller kortvarig träning för att få en bättre självuppfattning. (Duesund 1996) 16

17 4.3 Lekens betydelse Som tidigare nämnts så har leken en stor betydelse som inkörsport till ett fysiskt aktivt liv. Det vill säga om man uppmuntrar barnet till lek och framställer leken som något positivt. Det är särskilt viktigt att i skola och förskola ger utrymme för fysisk aktivitet. Det är ju trots allt där som barnen befinner sig under sin mest aktiva period d.v.s. dagtid. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) Barn leker inte för att utvecklas utan för att har roligt, men som nämnts tidigare ingår i leken många moment som leder till utveckling både intellektuellt, språkligt, socialt och fysiskt/motoriskt. (Grindberg och Langlo Jagtöien 2000) Under leken stimuleras barnets alla sinnen och det ges stora möjligheter till att skapa sig nya erfarenheter och kunskaper samt att bearbeta dessa. De lär sig både om sig själv och om sin omgivning. (Folkhälsoinstitutet 1999) Leken är en frivillig aktivitet och den är rolig. Den är inte verklig utan en produkt av barnets spontanitet och fantasi. I och med att leken inte är på riktigt skapar den stora möjligheter till utveckling. Man kan ju inte göra fel och då är man heller inte rädd för att prova på nya saker. (Folkhälsoinstitutet 1999) Leken ska vara något positivt. I leken är det processen, inte produkten som är viktig. Leken får barnen att koppla av. träna sina motoriska oc h sociala färdigheter. lära känna varandra. lära sig att röra vid varandra. bli medvetna om sina egna och andras begränsningar och kvaliteter. lära sig att samarbeta och förstå betydelsen av varje individ i ett lagarbete. lära sig att hålla sig till de uppgjorda reglerna. (Huitfeldt m.fl. 1998) I leken finns inga vinnare och förlorare. (Folkhälsoinstitutet 1999) 17

18 5. Metod och genomförande 5.1 Metod Jag har valt att utföra en kvantitativ studie. I denna studie har jag använt mig av enkätundersökningar. Anledningen till att jag valde att göra en kvantitativ studie är att jag ansåg att jag inte skulle hinna samla in ett tillräckligt omfattande material genom intervjuer. 5.2 Genomförande Jag gjorde först en provomgång med enkäten på en skola i Linköping efter den fick jag göra en hel del ändringar av enkäten som visade sig ha en del brister. Vissa frågor kunde tolkas på flera olika sätt. Efter att jag formulerat om frågorna var det dags att genomföra undersökningen. Enkäten besvarades av 40 stycken femteklassare i Linköping varav jag kände hälften ganska väl. Det slumpade sig så att det blev 20 flickor och 20 pojkar. Alla enkäter utfördes samma dag under loppet av en timme. Jag delade själv ut enkäterna och gav instruktioner till barnen. Detta dels för att alla skulle få samma instruktioner och dels för att jag skulle kunna besvara eventuella frågor. Enkätundersökningen gjordes anonymt. Detta för att jag skulle få så sanningsenliga svar som möjligt från barnen och för att de skulle svara på alla frågor. En fråga var jag dock tvungen att bortse ifrån i min undersökning då jag märkte att vissa hade väldigt svårt för att räkna ut hur många timmar de gjorde varje aktivitet per vecka. För att bearbeta materialet har jag använt mig av Excel. 18

19 6. Resultat Diagrammen i resultat delen bygger på svaren från enkätundersökningen. Alla frågor från enkäten finns inte representerade i något diagram. Detta beror på att det antingen var svårt att få ut något av svaren eller att det inte var av något större intresse. 6.1 Fysisk aktivitet i skolan Samtliga elever hade två stycken idrottslektioner per vecka på schemat De vanligaste rastaktiviteterna I enkäten frågade jag efter vad de gjorde oftast på rasterna och det visades sig att det var tre stycken aktiviteter som var mest frekventa Flickor Pojkar Sitta/stå och prata Gå omkring Spela boll Som diagrammet visar så ägnade sig de flest åt någon form av bollspel, pojkarna i en lite högre grad än flickorna. Den näst främsta aktiviteten var att gå omkring. Detta ägnade sig flickorna åt i högre grad än pojkarna. Endast en pojke angav att han oftast satt eller stod och pratade på rasterna. Av de elever som spelade boll ägnade sig de flest åt en aktivitet som de kallade för bordet. Den gick till på samma sätt som rundpingis, d.v.s. man springer runt bordet, fast med en större boll. 19

20 6.1.2 Fysisk aktivitet under rast I föregående diagram kunde utläsas att två stycken fysiska aktiviteter, spela boll och gå omkring var de överlägset dominerande rastaktiviteterna Flickor Pojkar Aktiv 19 Inaktiv 1 Som diagrammet visar så är en försummande liten del av barnen inaktiva under rast. De flesta ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet även om det bara innebär att gå omkring. 20

21 6.2 Fysisk aktivitet på fritiden I enkäten fick barnen svara på vilka fyra fritidsaktiviteter de oftast utövade samt hur många timmar i veckan som de utförde dessa. Jag har valt att redovisa de fyra mest frekventa svaren hos pojkar respektive flickor. Jag har dock valt att ignorera de antal timmar som angetts på enkäten eftersom jag märkte att barnens matematiska kunskaper inte var tillräckliga för att klara av att räkna ut detta. Tre stycken aktiviteter återfanns hos båda grupperna: leka ute, dator-/tv-spel samt titta på TV. Hos pojkarna fanns även sporta med och hos flickorna läsa Pojkar Pojkar som inte har denna aktivitet bland sina fyra främsta Pojkar 2 0 Leka ute Dator-/TVspel Titta på TV Sporta Titta på TV är den mest frekventa aktiviteten tätt följt av sporta. Leka ute räknar jag som en fysisk aktivitet och därmed kan vi se att det är något vanligare att ägna sig åt en aktivitet där man är fysiskt inaktiv än åt en där man är fysiskt aktiv.. 21

22 6.2.2 Flickor Flickor som inte har denna aktivitet bland sina fyra främsta Flickor Leka ute Dator-/TVspel Titta på TV Läsa Liksom hos pojkarna är det titta på TV som är den mest frekventa fritidsaktiviteten. Hos flickorna är de fysiskt inaktiva aktiviteterna ännu mer dominerande än hos pojkarna. Endast en fysisk aktivitet, leka ute, är bland de fyra mest frekventa fritidsaktiviteterna hos flickorna. 22

23 6.3 Kroppsuppfattning Barnen fick svara på vilken uppfattning de hade om sina kroppar och om de var nöjda eller missnöjda med dem Kroppsstorlek Spinkig Smal Normal Mullig Tjock Flickor Pojkar De flesta tyckte att de var normala. Under enkätundersökningen räknade jag hur många som var mulliga eller tjocka och kom fram till åtta stycken. Det är samma antal som uppgett att de tycker att de är mulliga eller tjocka. Eftersom jag känner flera av dessa elever sedan tidigare anser jag att jag rimligen kan att anta att de som svarat att de anser att de är mulliga eller tjocka också är det. 23

24 6.3.2 Medlemmar nöjda/missnöjda Som jag tidigare nämnt har studier visat att fysiskt aktiva personer har både en bättre och positivare kroppsuppfattning än de som är fysiskt inaktiva. Därför har jag jämfört de som är nöjda och missnöjda med om de är medlemmar i någon idrottsförening Flickor Pojkar Medlemmar, nöjda Medlemmar, missnöjda Icke medlemmar, nöjda 2 Icke medlemmar, missnöjda Först ser det ut att vara väldigt få som är missnöjda med sina kroppar men om man tittar på det procentuellt så är det hela 10 % av gruppen som är missnöjda. 24

25 6.3.3 Flickor nöjda/missnöjda Eftersom ingen av pojkarna var missnöjd så har jag valt att enbart jämfört flickorna Flickor, missnöjda Flickor, nöjda Spinkig Smal Normal Mullig Tjock Tjugo procent av flickorna är missnöjda med sina kroppar. Det är skrämmande. De som är missnöjda är de som anser sig vara tjocka eller mulliga. Slutsatsen man kan dra av det skulle kunna vara att dagens ideal får dessa flickor att känna sig misslyckade. 25

26 7. Diskussion 7.1 Varför är det viktigt med fysisk aktivitet? Människan är beroende av fysisk aktivitet. Vår miljö har utvecklats oändligt bara under det senaste århundradet men människans fysiska utveckling inte hållit samma fart. Genetiskt är vi fortfarande urtidsmänniskor och det är på grund av detta som våra kroppar är så beroende av att vi rör på oss. Det har forskats mycket om vilka effekter fysisk aktivitet har på människan. De senaste åren har en mängd folksjukdomar kunnat relateras till den fysiskt inaktiva livsstil som så många av oss anammat. En av dessa sjukdomar är benskörhet och är direkt kopplad till fysisk inaktivitet. Skelettet måste belastas för att det ska bli starkt. Det är också viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium för att skelettet ska kunna byggas upp. Övervikt är också en av de kraftigt ökande folksjukdomarna. Fetma som inte uppkommit på grund av medicinska orsaker, orsakas oftast av att energiintaget är större än förbrukningen. Jag anser att det är viktigt att satsa resurser på skolidrotten eftersom det är i barn- och ungdomsåren som en fysiskt aktiv eller inaktiv livsstil läggs till grund. Det ligger naturligtvis inte enbart på skolans ansvar att förändra våra barns livsstil men skolidrotten kan vara det enklaste medlet till att göra detta, med hjälp av inspirerande och duktiga idrottslärare. Särskilt viktig är skolidrotten för de barn som inte har föräldrar som uppmuntrar dem. Anledningen till att vi inte rör på oss så mycket nuförtiden anser jag vara det mekaniserade samhället som vi lever i. Vi arbetar fortfarande flera timmar om dagen men tillskillnad från för hundra år sedan så sitter de flesta av oss bakom ett skrivbord hela dagarna istället för att ha ett fysiskt krävande arbete. Liksom för hundra år sedan blir vi fortfarande trötta efter en hel arbetsdag men istället för att vara fysiskt utmattade är vi uttröttade mentalt. Tröttheten tror jag kan vara en bidragande faktor till att vi helt enkelt inte orkar röra på oss även om det skulle få oss att bli piggare och må bättre, både fysiskt och mentalt. 7.2 Fysisk aktivitet i skolan och på fritiden Sunnegårdh (1986) kom i sin studie fram till att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. Resultaten från min studie visar att pojkar är mer aktiva på fritiden än flickor men under rasterna i skolan är de däremot ungefär lika aktiva. Slutsatsen man kan dra av detta är att pojkar faktiskt är mer aktiva än vad flickor är och att min hypotes således stämmer. Den överlägset populäraste rastaktiviteten i min undersökning var att spela boll. 72,5 % av barnen ägnade sig åt denna aktivitet. Anledningen till detta tror jag är att barnens skolgård 26

27 inbjuder till bollspel. Det finns bollplank, bordtennisbord, basketbollplan och en stor gräsplan. En annan anledning till att de rör sig så pass mycket som de gör i skolan tror jag beror på att det inte finns så mycket annat att göra på rasterna. Det finns ingen TV, video eller dataspel som lockar under skoltiden. Utbudet av icke fysiska rastaktiviteter är helt enkelt för litet. Av de 40 barn som deltagit i undersökning är 33 stycken medlemmar i en eller flera idrottsföreningar. Därav kan vi se att idrottsutövande är en vanlig fritidssysselsättning, hela 82,5 % av test gruppen ägnar sig åt det. Trots det så är det de fysiskt inaktiva fritidsaktiviteterna som dominerar under deras fritid. Hos både flickorna och pojkarna är TV tittande den populäraste fritidsaktiviteten. 90 % av pojkarna och 70 % av flickorna svarade att TV tittande var en av de fyra vanligaste aktiviteterna som de ägnade sig åt på fritiden. Jag tror att detta beror på att det nuförtiden finns ett sådant stort utbud av fritidsaktiviteter. TV och video lockar liksom det oändliga utbudet av TV- och dataspel. Dessutom har vi ju nu också Internet som ett av våra stora tidsfördriv. Förr fanns det inte så mycket annat att göra än att vara ute och bygga kojor i skogen, spela brännboll, leka kull osv. 7.3 Kroppsuppfattning Det har i, förmodligen, alla tider funnits olika typer av kroppsideal. Ibland ska man vara stor som ett hus, ibland ett muskelknippe och ibland ska man vara smal som en sticka. I dagens samhälle är det ideal som råder, för kvinnor, helt i strid mot hur kvinnokroppen faktiskt är byggd: smal midja, höfter och lår samt stor byst. Detta är inte fysiskt möjligt att uppnå på naturlig väg för de flesta flickor och kvinnor men trots det är det något som många strävar emot att uppnå. Jag blev förvånad över att barnen hade en sådan bra kroppsuppfattning som de hade. Jag hade förväntat mig att många fler flickor skulle kryssa i att de tyckte att de var mulliga eller tjocka. Om man antar att urvalsgruppen är representativ för resterande flickor i år 5 i Sverige så är dock en skrämmande stor del av flickorna som missnöjda med sina kroppar, hela 20 %. De som var missnöjda var de två flickorna som ansåg att de var tjocka samt hälften ( två stycken) av de som ansåg att de var mulliga. Anledningen de gav till att de var missnöjda med sina kroppar var att de var för tjocka. Jag tror att deras missnöje till viss del har att göra med det ideal som råder i vårt samhälle. Man förväntas vara smal, annars duger man inte. Min hypotes var att flickors grad av fysisk aktivitet styrs av deras kroppsuppfattning. Jag har dock inte sett några tecken i min undersökning på att det skulle stämma. Detta kan dock bero på att undersökningen inte varit tillräckligt omfattande och att man skulle behövt göra en kvalitativ studie för att kunna komma fram till ett tillförlitligt svar på den frågan. 27

28 7.4 Metod Genom att göra en enkätundersökning hade jag chansen att få ett större underlag för min studie. Med intervjuer hade jag aldrig hunnit med lika många respondenter som med enkäten. Nackdelen med att använda sig av enkäter kan dock vara att tillförlitligheten i svaren inte är lika hög som med intervjuer. Jag märkte särskilt detta vid fråga 5 ( se bilaga 1) då de skulle ange deras fyra vanligaste aktiviteter samt fylla i hur många timmar per vecka de ägnade sig åt dessa. För det första så kunde jag inte lita på att antalet timmar stämde eftersom en del hade stora svårigheter med att räkna ut detta. För det andra så hade de inte alltid fyllt i flest timmar på ettan och minst på fyran utan det varierade, så jag visste inte riktigt hur jag skulle tolka svaren. Jag tycker ändå att jag har fått ut en hel del av min enkätundersökning. Trots att svaren till fråga 5 var lite krångliga att tolka fick jag ändå ut något av dem, även om det inte blev riktigt som jag tänkt mig från början. 28

29 Referensförteckning Duesund L. (1996) Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber utbildning Ekberg J-E., Erberth B. (2000) Fysisk bildning om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur Ekblom B., Nilsson J. (2000) Aktivt liv: vetenskap och praktik. Malmö: SISU idrottsböcker Engström L-M. (1975) Fysisk aktivitet under ungdomsåren. Stockholm Engström L-M. (1988) Idrotten lär. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB Folkhälsoinstitutet (1997) Vårt behov av rörelse: en idé skrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. 2 uppl. Stockholm: Gothia Folkhälsoinstitutet (1999) Folkhälsoinstitutet Fysisks aktivitet för nytta och nöje. 2 uppl. Stockholm: Grindberg T., Langlo Jagtöien G. (2000) Barn i rörelse: fysisk aktivitet och lek i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Huitfeldt Å. m.fl. (1998) Rörelse och idrott. Stockholm: Liber Nisell R., Einhorn S. (2000) Ont i kroppen: bota lindra och förebygga smärta. Stockholm: Forum Porsman C. (1997) Din nya kropp! Kom i form utan bantning. Fanzine Media AB Rössner S. (1988) Boken om fetma. Borås: Natur och Kultur Svenska idrottsrörelsens studieförbund (1994) Fysisk träning Farsta: SISU Idrottsböcker Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (1980) Kost och fysisk aktivitet i barnaåldern. Stockholm: LiberFörlag Statens livsmedelsverk, socialstyrelsen (1992) Kost, motion och hälsa. 2 uppl. Stockholm: Socialstyrelsen Uppsala: Statens livsmedelsverk Stockholm: Allmänna förlaget Sunnegårdh J. (1986) Physical activity in relation to energy intake, body fat, physical work capacity and muscle strength in 8- and 13-year-old children in Sweden. Uppsala: Univ. Stockholm: Almqvist & Wiksell International Wirhed R. (1984) Anatomi och rörelselära inom idrotten. Örebro: Harpoon Publications AB 29

30 Tidskrifter Porsman, C., De vanligaste frågorna om styrketräning. Fitness & Aerobics 1999:1, s. 24 (2001) Skolhälsovård. Stockholm: Gothia 30

31 Bilaga 1 Hejsan! Jag heter Annelie och går min sista termin på Grundskollärarprogrammet vid Linköpings universitet och är alltså snart färdig lärare. Just nu håller jag på och gör mitt examensarbete som ska handla om fysisk aktivitet. Jag skulle vara väldigt tacksam om du ville delta i min enkätundersökning. Genom den ska jag försöka ta reda på hur mycket barn rör på sig och vad de har för uppfattning om sig själva. Sätt endast ett kryss på varje fråga om inte något annat anges. Svara så sanningsenligt som möjligt på frågorna. Du kommer att vara anonym så det är ingen som kommer att veta vad just du har svarat. 1a. Jag är: O kille O tjej 1b. Jag är född år 19 2a. Till skolan tar jag mig oftast genom att (om du t.ex. först cyklar och sedan åker buss, kryssa i annat): O gå O cykla O åka buss O åka bil O annat, vad?.. 2b. Det tar ungefär ( om du t.ex. först cyklar och sedan åker buss kryssa hur lång tid det tar för varje): O 0-5 minuter O 6-10 minuter O minuter O minuter O minuter O minuter O mer än 30 minuter 3a. Jag har idrott på schemat.gånger per vecka. 31

32 3b. Jag tycker att idrott i skolan är: O det tråkigaste som finns O tråkigt O ok O roligt O det roligaste som finns 4. På rasterna ägnar jag mig mest åt att: O spela boll (fotboll, basket etc.) O hoppa rep eller twist O sitta/stå och prata O gå omkring O annat, vad? 5a. På fritiden sysslar jag mest med att ( välj ut de fyra som du gör oftast, numrera 1-4, 1 är den du gör oftast):.. titta på TV.. spela dator- / tv-spel.. lyssna på musik.. läsa.. cykla.. leka utomhus, vad?.. leka inomhus, vad?..... sporta, vad?.... annat, vad?..... annat, vad?.... annat, vad?.... annat, vad?.. 5b. Åt dessa aktiviteter ägnar jag varje vecka: 1. timmar 2. timmar 3. timmar 4. timmar 6a. Jag är med i en eller flera idrottsföreningar. O ja ( hoppa över fråga 6d.) O nej (gå direkt till fråga 6d.) 32

33 6b. Idrotten/idrotterna jag håller på med är: 6c. Jag idrottar för att : O det är skönt O det är nyttigt O det är roligt O man träffar människor O förbättra mina resultat O jag vill tävla O bli vältränad O gå ner i vikt O annat, vad? O annat, vad? 6d. Jag idrottar inte för att: O det är tråkigt O jag orkar inte O jag är inte bra på idrott O jag är för blyg O annat, vad? O annat, vad? 7a. Jag tycker att min kropp är: O spinkig O smal O normal O mullig O tjock 7b. Jag tror att andra tycker att jag är: O spinkig O smal O normal O mullig O tjock 33

34 7c. Jag är nöjd med min kropp. O ja O nej, varför inte?. Tack för din medverkan! /Annelie 34