Miljö- och socioekonomiska fördelar under de första tio åren med MSC-certifierade hållbara fisken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö- och socioekonomiska fördelar under de första tio åren med MSC-certifierade hållbara fisken"

Transkript

1 Miljö- och socioekonomiska fördelar under de första tio åren med MSC-certifierade hållbara fisken

2 Innehåll En hälsning från verkställande direktören 03 Ett hav i förändring - tio år med Marine Stewardship Council 04 Världskarta med MSC fisken 06 Languster, Västra Australien 08 Sill, Thames Blackwater Drivgarnsfiske 10 Lax, Alaska 12 Hoki, Nya Zeeland 14 Hjärtmusslor, Burryviken 16 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske 18 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske 20 Patagonisk Tandfisk, Sydgeorgien, Långrevsfiske 22 Kummeltrålning, Sydafrika 24 Languster, Nedre Kalifornien 26 Alaska Pollock, Berings Hav/Aleuterna, Alaskagolfen 28 Sjötunga, Sill och Makrill, Hastings 30 Stillahavstorsk, Berings hav och Aleuterna, 32 Alaska, Fryslångrev Gunnars Isfisk, Australien 34 Hälleflundra, Norra Stilla Havet, USA 36 Sill, Nordsjön, Pelagic Freezer-Trawler Association (PFA) 38 Sobelfisk, Norra Stilla Havet, USA 40 Gösfiske Hjälmaren, Ryssja och Bottengarn 42 Patagonska kammusslor, Argentina 44 Långfenad Tonfisk, Stilla Havet, 46 American Albacore Fishing Association Havsaborre, North Eastern Sea Fisheries Committee 48 Oregonräkor 50 Sill, Nordsjön, Astrid Fiske 52 Sjöar och Coorong, Södra Australien 54 Sej, Nordsjön och Nordöstra Arktis, Norge 56 Sill, Nordsjön, Scottish Pelagic Sustainability Group 58 Nordhavsräkor, Norra Kanada / Nordhavsräkor, 60 St Lawrenceviken och Esquimankanalen Snökrabba och Lerskädda, 62 Kyoto Danish Seine Fishery Federation Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen 64 Sej, Nordsjön, Tyskland, Trålning 66 Makrill, Västra Komponenten, Scottish Pelagic Sustainability Group 68 Torsk och Kolja, Nordöstra Arktis, 70 Domstein Longliner Partners Omslag: Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske John Spaul; Kummeltrålning, Sydafrika John White / MSC; Långfenad Tonfisk, Stilla Havet, American Albacore Fishing Association Pacific, USA Fishes Holding BV; Sobelfisk, Norra Stilla Havet, USA Peter Thompson; Torsk och Kolja, Nordöstra Arktis, Domstein LonglinerPartners, Norge Alice Blålid; Lax, Alaska, USA Chris Arend Fotografering; Languster, Nedre Kalifornien, Mexico

3 En hälsning från verkställande direktören I år har det gått tio år sedan de första fiskena anslöt sig till MSC:s certifieringsprogram. Det har varit tio år av samarbete och utveckling och för att fira vårt 10-årsjubileum har vi tagit fram det här häftet och bett fiskena med sina egna ord berätta om sina erfarenheter och framgångar. När man ser tillbaka på de senaste tio åren har det varit en spännande resa som började när Världsnaturfonden och Unilever tog de första stegen mot ett samarbete efter kollapsen av torskfisket i Grand Banks. Man ville skapa ett marknadsbaserat program som skulle främja och stödja ett hållbart fiske. Båda organisationerna var djupt engagerade i havens och fiskeresursernas oroväckande tillstånd och ville arbeta för uthålliga hav och fiskeresurser för framtida generationer. Tillsammans skapade de MSC, ett branschlett miljöcertifieringsprogram som främjar och stödjer ansvarsfulla och hållbara fiskemetoder samt, framför allt, arbetar för att konsumenterna själva, med hjälp av ekomärket, ska kunna välja det bästa miljöalternativet. MSC etablerades 1999 som en helt oberoende, icke-vinstdrivande organisation. Som berättelserna i detta häfte vittnar om är det tydligt att konsumenterna nu, när tio år har gått, alltmer efterfrågar miljömärkta och hållbara fisk- och skaldjursprodukter, något som driver den mycket positiva förändringen av fisket och fiskemetoderna. Idag är över 150 fisken runt om i världen på något sätt involverade i vår oberoende granskningsprocess. Tillsammans fångar dessa fisken mer än 6 miljoner ton fisk och skaldjur nästan 7 procent av den globala årsproduktionen av vildfångad fisk och skaldjur. Det är fiskena i detta häfte som ska firas de första 42 fiskena som blev certifierade enligt MSC:s standard. De hade mod, engagemang och framtidstro nog att investera i vårt nystartade hållbarhetsprogram och nu står de bakom den allt växande grupp medvetna konsumenter som vill kunna välja ett hållbart alternativ när de köper fisk och skaldjur. Vi är också skyldiga ett stort tack till de många fisk- och skaldjursföretag runt om i världen som har gjort hållbarhet till en hjärtesak och ett avgörande kriterium för sina inköpsstrategier. Idag beräknas marknaden för MSC-märkta produkter till över 1,5 miljarder dollar, d.v.s. mer än 10 miljarder kronor. Det finns över olika MSC-märkta produkter i 52 länder runt om i världen. Jag vill tacka alla de personer och organisationer som har haft så stor betydelse för MSC:s utveckling och framgång. Dessutom vill jag tacka alla de som så generöst har stöttat oss och bidragit finansiellt till vår verksamhet under dessa tio år vilket gjort att vi har kunnat utveckla de samarbeten och arbetsrelationer som utgör grunden för programmets framgång och trovärdighet. Många av dem har stått bakom oss sedan starten. Vi hade heller aldrig kunnat komma så här långt om det inte hade varit för de icke-statliga organisationer och forskare som arbetar för att bevara våra marina miljöer och som har gjort så mycket för att göra MSC:s standard till en trovärdig standard för ansvarsfullt och hållbart fiske. Berättelserna i detta häfte visar att det finns mycket att fira, men det står också klart att det finns mycket kvar att göra och att det måste göras snabbt om våra hav ska vara sunda och produktiva i framtiden. Vi ser fram emot att bygga vidare på de framgångar vi haft under dessa tio år och tillsammans med våra klientorganisationer arbeta för att uppnå vår vision om ett hav som sjuder av liv, och garanterade fiskeresurser för denna och framtida generationer. Rupert Howes Verkställande direktör september

4 Ett hav i förändring tio år med Marine Stewardship Council by Andrew Purvis SEDAN 1999 NÄR de första fiskena gick med i Marine Stewardship Council (MSC) har MSC spelat en avgörande roll för att öka medvetenheten om denna fantastiska och hållbara resurs. Inför MSC:s 10-årsjubileum fanns det produkter och över 5 miljoner ton hållbara fisk- och skaldjursprodukter som bar MSC:s miljömärke. Men bakom denna blå symbol på produkterna döljer sig de män och kvinnor från 42 certifierade fisken runt om i världen, som har gjort detta möjligt genom att varje dag arbeta enligt bästa praxis. Tillsammans vet de praktiskt taget allt som finns att veta om hållbar fiskeriförvaltning. I detta jubileumshäfte är det havets resurser vi firar. För att ta reda på hur MSCprogrammet hjälper fiskeriverksamheter idag 10 år efter starten har jag bett fiskare och klientorganisationer med egna ord berätta om sina erfarenheter. Håller certifieringen vad den lovar? Har den inneburit några ekonomiska fördelar? Gör den välkända blå miljösymbolen att man får ett bättre pris för sina produkter? Har den hjälpt fiskeriverksamheterna att slå sig in på nya marknader eller bibehålla befintliga marknader? Jag ville också ta reda på om MSC-programmet har lett till några mätbara miljöfördelar, som till exempel återhämtning av bestånd, reducerad bifångst eller fler observatörer på fartygen. Och hur är det med samhällsfördelar? Har MSC-programmet bidragit till att trygga arbeten och samhällen, att öka intresset för fiske som livsstil eller att ge bättre tillgång till sociala förnyelseprogram eller statliga bidrag? För att tala med alla de organisationer som vi certifierat fram till april 2009 (det datum då vårt tionde räkenskapsår, och därmed den tid som vi vill berätta om i det här häftet, upphörde) och ställa dessa viktiga frågor, har jag trotsat många tidszoner, klimatsystem och språkbarriärer. Vartenda fiske har en fascinerande historia att berätta och de svar jag fick är beviset för att MSC:s certifieringsprogram och organisationerna som medverkar i det på många sätt hjälper till att ändra marknaden till en hållbar marknad och att göra våra hav sundare. Miljöfördelar Gör certifieringen ett fiske mer hållbart, eller är det bara ett erkännande av att fisket redan bedriver bästa praxis? Det finns många fisken som använde hållbara fiskemetoder långt innan MSC kom in i bilden. Men som det här häftet visar har MSC:s program lett till mätbara förbättringar. Ett exempel är hokifisket på Nya Zeeland (sidan 14), där de katastrofalt låga bestånden nu börjar återhämta sig tack vare en mängd olika åtgärder, bland annat den åtgärdsplan som certifieringsorganets expertteam föreslog som en del av certifieringsprocessen. Även i Sydafrika har MSC-programmet bidragit till en sundare marin miljö. När den för Sydafrikas ekonomi så viktiga kummeltrålningen skulle certifieras (sidan 24), ställde man som villkor att fisket skulle genomföra en studie kring dödligheten av sjöfåglar som fastnade i trålredskapen och, om studien visade att det var nödvändigt, vidta åtgärder för att reducera den. Det har nu lett till att dödligheten bland sjöfåglar har sjunkit drastiskt från till bara 200 per år. Ett av certifieringsvillkoren för det norska sejfisket i Nordsjön och nordöstra Arktis (sidan 56) var att det skulle föras mer systematiska register över bifångst enligt befintliga regler, och detta tror man även kommer förändra det sätt som andra norska fisken förvaltas på. De norska sejfiskarna samarbetade också med statliga forskare för att kartlägga djupa korallområden som var stängda för trålning, för att se om de hade skadats eller förstörts av fixerade fiskeredskap. I ett fall var miljöfördelarna ett direkt resultat av certifiering enligt MSC:s spårbarhetsstandard, som innebär att fisk och skaldjur ska kunnas spåras tillbaka till det certifierade fisket. För att kvalificera sig enligt denna standard måste de sydgeorgiska tandfiskfiskarna på Falklandsöarna (sidan 22) väga hela sin fångst, låda för låda, under statlig tillsyn. På detta sätt bidrar man till att skydda beståndet eftersom man så när som på några kilo vet hur många exemplar som fångas varje år och kan vara säker på att man inte överskrider sin kvot. Jiri Rezac/WWF-UK Ekonomiska incitament Majoriteten av alla fisken säger att MSC-märkningen har hjälpt dem att bibehålla befintliga marknader eller komma in på nya marknader. Stillahavstorskfisket i Berings Hav/Aleuterna (sidan 32) har lyckats med båda. Före certifieringen sålde 4

5 fisket mest torkad torsk och saltade filéer, men numera har man även kommit in på mervärdesmarknaden för fryst och panerad fisk. Man har också breddat sitt marknadsterritorium och säljer nu även till kunder i Europa. Det tyska sejfisket i Nordsjön (sidan 66) sålde tidigare uteslutande färsk fisk. Nu säljer man i ökande utsträckning frysta filéer en helt ny marknad för dem eftersom tyska livsmedelsföretag (särskilt de stora lågpriskedjorna Aldi och Lidl) efterfrågar MSC-certifierade frysta produkter. I Bristol Bay, Alaska, har efterfrågan från stora livsmedelsföretag gjort att laxproducenterna (sidan 12), som tidigare sålde burkprodukter, har kunnat etablera sig på marknaden för mervärdesprodukter som filéer, kylning och frysning. Några fiskare rapporterade att man numera kan ta ut högre priser för sina produkter. Det gäller framför allt de mindre, traditionsenliga fiskena. Många av dessa har överlevt och till och med blomstrat tack vare mer gynnsamma priser. I Australien säger Sjöar och Coorong-fisket (sidan 54) att de, när de säljer sina produkter till restauranger i Sydney och Melbourne, kan begära procent mer för MSC-märkta produkter. Det har stor betydelse i ett samhälle där fisket och anknutna tjänster svarar för 60 procent av hushållens inkomst. I Storbritannien meddelar NESFC, som fiskar havsabborre (sidan 48), att de nu får 25 procent mer för sina produkter (jämfört med lokala värden före certifieringen) när de säljer till topprestauranger i London. Sjötungs-, sill- och makrillfisket i Hastings (sidan 30) får normalt sett tio procent mer för produkter som säljs till Nederländerna och de har erbjudits upp till 15 procent högre priser av den franska livsmedelskedjan Casino. I USA, såg AAFA (American Albacore Fishing Association, sidan 46) sina priser öka från till dollar per ton, så fort man blev certifierad i augusti 2007 och tack vare en garanterad marknad i Europa, kunde AAFA för första gången någonsin sätta ett stabilt pris för framtiden och inte bara förlita sig på de fluktuerande priserna vid kajen. Langustfisket i västra Australien (sidan 8) är ett bra exempel på hur MSC-programmet kan bidra till andra ekonomiska fördelar än bättre priser. När regeringen i landet införde lagstiftning om granskning och certifiering som krav för export, accepterades MSC-certifieringen, vilket gjorde att fisket sparade på kostnaderna för exportcertifieringen. Dessutom bidrog MSC-certifieringen till att langustfisket kunde etablera sig på mindre nischmarknader där priserna är betydligt högre. Carey Schumacher Sociala förmåner Tack vare miljöfördelarna och de ekonomiska fördelarna har ett antal fisken kunnat säkra framtiden genom att skapa en hållbar livsstil och säkra jobb. Det gäller framför allt traditionella fisken, som till exempel havskräftfisket i Loch Torridon i Skottland, AAFA:s tonfiskverksamhet i USA och Lakes och Coorong-fisket i Australien. Langustfisket i Mexiko (sidan 26) är ett exempel på ett fiske där samhället har fått mer inflytande. Tack vare MSCcertifieringen har regeringen lagt märke till de tio byar som lever av fisket och gett dem bättre tillgång till viktiga samhällstjänster och har bland annat bidragit med 20 miljoner dollar för eltillförsel samt investerat ytterligare belopp i infrastrukturen för fisket, tillfartsvägar och dricksvatten. Inflytande i policyfrågor Kummelfisket i Sydafrika utgör även i detta fall ett bra exempel. Som svar på ett av de certifieringsvillkor som certifieringsorganets expertteam hade stipulerat, införde man frivilligt torilinor (remsor på en lina bakom långrevsfartyg för att skrämma bort fåglar från bete och fiskeredskap). Nu är torilinor obligatoriska på samtliga trålare i Sydafrika. Det utgör ett bra exempel på hur MSC-programmet kan ha inflytande på regeringspolicy. I Europa är majoriteten av alla sillfisken (sidan 38) antingen MSCcertifierade eller genomgår granskning för att bli certifierade. Deras kritiska massa har påverkat inställningen till EU:s fiskeriförhandlingar. Kvoter och annan verksamhet hanteras nu mer förebyggande, med MSC-certifierarens åsikter i minnet. För langustfisket i västra Australien (sidan 8) var MSC-certifieringen ett kraftfullt förhandlingsargument för att reducera tullarna på fisk och skaldjur som importerades till EU till hälften en besparing som uppvägde en stor del av kostnaderna för certifieringen. Allt detta visar att MSC-programmet under de gångna tio åren inte bara har medfört högre priser utan även har bidragit med andra fördelar. Här berättar de fisken som certifierades under MSC:s första tio år MSC-programmets själ och hjärta sina fängslande historier och delar med sig av sina erfarenheter av ett certifieringsprogram som är så viktigt för att sammanföra likasinnade personer som vill se hav som sjuder av liv och havets resurser skyddade för denna och framtida generationer. 5

6 Världskarta med MSC-fisken Fiske 1 Lax, Alaska 2 Långfenad Tonfisk, Stilla Havet, American Albacore Fishing Association 3 Gunnars Isfisk, Australien 4 Stillahavstorsk, Berings Hav och Aleuterna, Alaska, Fryslångrev 5 Alaska Pollock, Berings Hav/Aleuterna 6 Hjärtmusslor, Burryviken 7 Pollock, Alaskagolfen 8 Sjötunga, Sill och Makrill, Hastings 9 Gösfiske, Hjälmaren, Ryssja och Bottengarn 10 Languster, Nedre Kalifornien 11 Hoki, Nya Zeeland 12 Havsaborre, North Eastern Sea Fisheries Committee 13 Oregonräkor 14 Patagonska kammusslor, Argentina 15 Sill, Nordsjön, Pelagic Freezer-Trawler Association (PFA) 16 Kummeltrålning, Sydafrika 17 Patagonisk Tandfisk, Sydgeorgien, Långrevsfiske 18 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske 19 Sill, Thames Blackwater, Drivgarnsfiske 20 Hälleflundra, Norra Stilla Havet, USA 21 Sobelfisk, Norra Stilla Havet, USA 22 Languster, Västra Australien 23 Sill, Nordsjön, Astrid Fiske 24 Nordhavsräkor, Norra Kanada 25 Torsk och Kolja, Nordöstra Arktis, Domstein Longliner Partners 26 Sej, Nordsjön, Tyskland, Trålning 27 Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen 28 Nordhavsräkor, St Lawrenceviken och Esquimankanalen, trålfiske 29 Snökrabba och Lerskädda, Kyoto Danish Seine Fishery Federation 30 Sjöar och Coorong, Södra Australien 31 Sej, Nordsjön och Nordöstra Arktis, Norge 32 Sill, Nordsjön, Scottish Pelagic Sustainability Group (SPSG) 33 Makrill, Västra Komponenten, Scottish Pelagic Sustainability Group (SPSG) 34 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske

7

8 Languster, Västra Australien CERTIFIERADES 3 mars 2000 omcertifierades december 2006 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE FISKETONNAGE Langust (Panulirus cygnus) Agnade tinor Australien Australiens västkust, från Cape Leeuwin (i området kring Margaretfloden söder om Perth) till Shark Bay km mot norr ton Innan vi blev certifierade fick man lita på att vår fiske var hållbart bara för att vi sade det, men nu finns så mycket bra vetenskaplig information som analyseras av experter i hela världen. Vi får automatiskt en branschkontroll på hur vi sköter vårt fiske Dexter Davies, styrelseordförande för Western Rock Lobster Council 8 SOM FÖRSTA FISKE i världen att bli MSC-certifierat har dessa fiskare haft gott om tid på sig att fundera över fördelarna. Den största fördelen är marknadstillgång, säger Dexter Davies, styrelseordförande för Western Rock Lobster Council. Stora livsmedelskedjor i Australien kräver nu MSC-märkta produkter och det stärker vår ställning. I mars offentliggjorde Aldi, den tyskaägda lågpriskedjan som har fler än 200 butiker i delstaterna New South Wales, Queensland och Victoria i Australien, att man skulle börja sälja elva olika MSCmärkta produkter i sina butiker från juli Tillgång till nya marknader, lägre tull och politiskt inflytande Det här plötsliga intresset för MSC-märkt fisk i Australien är något nytt, men i Europa gav MSC-märkningen tillgång till marknaderna redan från början. EU tar ut tullavgifter på fisk- och skaldjur som importeras från Australien till Europa", förklarar Dexter Davies, och MSC-märkningen var ett kraftfullt sätt att få ner avgifterna till hälften från 12 till sex procent. De säljer ton frysta languster till Europa under tre år och den besparing som görs täcker en del av kostnaderna för certifieringen. Representanter för langustbranschen lobbade mot EU för att få bättre tillgång till marknaden säger Davies. och MSC-märkningen var ett viktigt förhandlingsobjekt. Tack vare MSCcertifieringen kunde förhandlarna säga våra produkter kommer från ett hållbart fiske som har certifierats av ett oberoende företag. Det betydde mycket. Dessa röd-lila skaldjur, med sina långa spröt, exporteras dock mest till Kina, Taiwan, USA och Japan, vilket genererar 400 miljoner australiska dollar (2,3 miljarder kronor) per år, vilket motsvarar 20 procent av Australiens sammanlagda fiske. På dessa marknader innebar MSC-märkningen besparingar både i tid och ansträngning. Detta medförde i sin tur kostnadsbesparingar, vilket visar att det inte bara är högre priser som ger utdelning. Fyra månader efter att langustfisket certifierades, infördes en lag i Australien om skydd för miljö och biologisk mångfald (EPBC Act 1999), som krävde att exportföretagen skulle granskas och EPBC-certifieras. Lagen byggde i stor utsträckning på MSC:s standard säger Davies och eftersom vi redan var MSC-certifierade hade vi redan gjort allt det arbete som krävdes. Vi skulle ha ådragit oss en enorm del av kostnaderna för MSC-certifieringen bara för att skaffa exportlicens. Reducerar effekterna av den globala recessionen I år minskar langustexporten generellt sett. I en global recession klarar man sig utan languster, säger Davies men även i detta fall kan MSC-certifieringen vara till hjälp. Nu har vi en reell nödvändighet att expandera till många olika marknader i Europa, Mellanöstern och inom en del amerikanska produktsegment. När man börjar konkurrera på dessa mycket nischade marknader vill folk ha något som särskiljer produkter med höga priser. MSC-märkningen har spelat stor roll för den ökade möjligheten att komma in på dessa marknader. Långsiktig förvaltning Ekologiskt sett har langustfisket alltid förlitat sig på den otroligt bra och förutsägande forskning som funnits under de senaste 40 åren säger Davies och menar den teknik som biologen Bruce Phillips utvecklade på 60-talet för att förutsäga fångsten mycket precist fyra år i förväg. Genom att lägga ut så kallade insamlare (d.v.s. konstgjorda livsmiljöer) på kustrev kunde Phillips räkna langustlarver som strömmarna förde med sig från Indiska oceanen där langusterna lägger sina ägg. Tack vare denna teknik kunde man fatta förvaltningsbeslut fyra år i förväg och det var ett värdefullt verktyg, säger Davies. Fiskeriförvaltarna har därför kunnat konstatera att antalet langustlarver är otroligt lågt. Orsaken är miljöfaktorer och man har skurit ner fiskeansträngningen med hälften för att låta beståndet återhämta sig. Det är en försiktighetsåtgärd och samtidigt god fiskeriförvaltning, menar Davies. Vi tar helt enkelt itu med problemet på ett tidigt stadium.

9

10 Sill, Thames Blackwater Drivgarnsfiske John Spaul CERTIFIERADES 3 mars 2000 omcertifierades december 2005 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE Sill (Clupea harengus) Drivgarn Storbritannien Greater Thames Estuary ut till 6-milsgränsen FISKETONNAGE 2 ton (2006/07) Fördelen med en MSC-certifiering är att man får fiskare att engagera sig i miljön och helhjärtat ställa upp på de åtgärder vi tar för att försöka förvalta beståndet mer hållbart särskilt om de kan se att det ger fisken ett högre värde. Joss Wiggins, fiskeansvarig på Kent & Essex Sea Fisheries Committee INGENSTANS PASSAR UTTRYCKET liten men naggande god bättre än i detta lilla fiskeområde som sträcker sig från Themsens mynning till Blackwater- och Colneflodernas mynningar utanför Colchester, en stad ca 90 km utanför London i grevskapet Essex i östra England. I detta begränsade område (som är en del av det större sillfisket i Themsen) tillåts endast drivgarn och dessa läggs ut av färre än sex båtar som var och en är kortare än 10 meter och bara fiskar en eller två timmar per dag. Helt i linje med detta ligger också att de fiskar de fångar också är ovanligt små. Här finns ett litet bestånd av en särskild sill (Blackwater- eller Thames Estuary-sill) som har en ryggkota mindre än Nordsjösillen. Det gör dem mindre, säger Joss Wiggins, fiskeansvarig på Kent & Essex Sea Fisheries Committee som förvaltar, utvecklar och utövar tillsyn över fisket i området, så vi behövde något som marknadsförde vår produkt och fick folk att köpa den. Stöd från fiskare I slutet på 90-talet, innan var och varannan person talade om hållbarhet, såg fiskeflottan i området en MSCcertifiering som lösningen. Att sälja fisk som fångats lokalt med hållbara metoder kändes helt rätt säger Wiggins, men det hade också fördelar för honom som fiskeansvarig. Det var bra att någon utomstående kom in och granskade vad vi gjorde. Om du är ett tillsynsorgan är det bra om andra stöttar det du försöker göra för att förvalta beståndet på ett hållbart sätt. Det får fisket att stödja dina åtgärder. Ändrade regler En sådan åtgärd var att stänga yngelområden en månad varje år (februari för drivgarnsområdet och mars för hela sillfisket i Themsen) enligt lokala regler. Det var datum som styrde, förklarar Wiggins, men det fanns inget sätt att stänga hela området om kvoten uttömdes för tidigt, vilket innebar att trålare utanför området kunde fortsätta att fiska under en hel månad och eventuellt överskrida fångstkvoten. En av förutsättningarna för att få full MSC-certifiering var att man löste detta problem. Vi ändrade våra lokala föreskrifter, förklarar Wiggins, och nu kan vi stänga hela området när Defra (det brittiska miljö-, livsmedels- och glesbygdsdepartementet) meddelar att kvoten har uttömts. Hela fisket stängs och det hjälper till att bevara det framtida beståndet. Ekonomiska fördelar De ekonomiska fördelarna var dock omedelbara och spektakulära. Redan innan vi fick vår certifiering, som fiskaren Andrew French sade vid tillfället, var det en köpare från Grimsby som ville köpa rubbet och priset gick upp rejält med en gång. År 2000, det år fisket certifierades, nådde priset enligt Defra 388 pund per ton som högst. Themsensillen provsåldes i brittiska livsmedelsbutiker. Till och med Prince Charles var intresserad och sålde under en tid MSC-märkt sillpaté från Themsen under sitt varumärke Duchy Originals. De huvudsakliga försäljningskanalerna var dock lokala marknader och affärer, precis som idag. Ironiskt nog bestämde sig Blackwatersillen för att lägga sina ägg på en annan plats i Themsen.Det verkar som om de samlas lite längre upp nu, säger Wiggins, vilket innebär att trålare utanför MSC-området har förbättrat sina årliga fångster med 80 eller 90 ton, medan vi knappast får något alls. Det är verkligen förargligt, men inget ont som inte för något gott med sig. Tack vare den marknadsföring som certifiering gav, funderar nu lokala fiskare nu på att ansöka om certifiering för några av de större arter som fiskas här. Bland annat sjötunga, havsabborre och knaggrocka. Sillen var en katalysator, säger Wiggins, och de flesta av fiskarna tror att det skulle vara bra att göra likadant med några av dessa andra fiskarter. 10

11 Sillen från Themsen (eller silver darling som vi kallar den) är en historisk fisk som säljer bra på lokala marknader. Eftersom den är MSC-märkt vet kunderna att när fiskare lägger ut sina garn om 20 år, kommer de fortfarande att fånga den sill de vill ha Tony Talbot, vd för Aquanet Ltd John Spaul

12 Lax, Alaska CERTIFIERADES 3 september 2000 omcertifierades november 2007 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE FISKETONNAGE Den här informationen om affärsjätten Walmart och kopplingen till MSC förs vidare hela vägen tillbaka båten i Bristol Bay. Det skapar uppskattning och miljömedvetenhet i hela leverantörskedjan ända från den ursprungliga producenten Buck Gibbons, Bristol Bay Regional Seafood Development Association 12 Lax indianlax (Oncorhynchus nerka), hundlax (Oncorhynchus keta), kungslax (Oncorhynchus tshawytscha), silverlax (Oncorhynchus kisutch) och puckellax (Oncorhynchus gorbuscha) Nät (drivgarn, fasta bottengarn, snörpvadar) dörjning (agnade linor eller krokar dras efter en båt) och fiskehjul (liknar ett vattendrivet kvarnhjul med korgar där fiskar fångas för att sedan överföras till tankar) USA USA:s territorialvatten nära Alaska ton Rupert Howes / MSC DET ÄR EN modern guldrush, säger Warren Buck Gibbons, när han beskriver laxfisket i västra Alaska där han både bedriver fiske och ingår i styrelsen för Bristol Bay Regional Seafood Development Association. Om man lägger ut nät den 1 juni är det mycket troligt att de kommer upp tomma. Runt den 20 juni däremot kommer ca 40 miljoner laxar hit! Den 20 juli är alla borta igen. Det är en otrolig uppvisning som naturen bjuder på. Det största indianlaxfisket i världen Längs 400 km av Bristol Bays kustlinje, i kroken av Alaskahalvön, vandrar laxarna uppströms i floder med namn som Cinder, Kvichak, Nushagak, Togiak och Ugashik. Vid flodmynningarna väntar småfartyg från Bristol Bays garnfiskeflotta på att laxarna ska komma tillbaka. Varje fartyg är inte längre än 10 meter, men tillsammans står de för det största indianlaxfisket i världen, med ett fångstvärde som i 2008 uppgick till 190 miljoner dollar. Och Bristol Bay är bara en del av laxfisket i Alaska som inkluderar fem olika laxarter och flera hundra miljoner fiskar som deltar i den årliga vandringen när fisken återvänder från en plats tusentals mil bort i norra Stilla havet för att leka i de floder och sjöar de föddes i. Fångst och miljö Genom hela Alaskas stora och vackra landskap förvaltas fisket noga av Alaskas fisk- och viltvårdsmyndighet ADF&G (Alaska Department of Fish and Game) för att se till att det bedrivs hållbart. ADF&G börjar med att bestämma de övergripande miljömålen och övervakar sedan fångsterna för att se till att målen uppfylls. Enligt David Bedford, vice generaldirektör på AFD&G, bestäms fångstvolymerna efter hur stort överskott som finns i beståndet jämfört med vad som krävs för att upprätthålla miljömålen. Förvaltarna i Alaska övervakar fångsterna och för noggrann statistik över de olika laxarterna för att säkerställa att tillräckliga mängder fisk har undkommit fiskeflottan och lyckats simma uppströms för att leka. Längs de grundare och klarare floderna använder sig ADF&G av flygplan så att de kan se fisken från luften, säger Jon Sarrheim som driver fiskeföretaget Wildcatch med Gibbons. Man kan också se hoppande fiskar och aktiviteten övervakas från observationstorn. I kombination med strikta regler, tillsyn och kontinuerlig forskning har detta gjort Alaska till en global ledare på fiskeriförvaltning och en väl fungerande arbetsmodell som visar hur bra resultatet blir om man sköter förvaltningen rätt, säger Gibbons. Inte bara burklax Det var den enorma tillgången på fisk som gav upphov till Bristol Bays rykte som producent av burklax. Det var så mycket fisk att man var tvungen att konservera den, eftersom det nästa dag skulle komma en ny våg med fisk, säger Gibbons. Nu när fisken har blivit dyrare runt om i världen, görs enorma investeringar i Bristol Bay för att filea och portionsförpacka fisken och därigenom öka värdet ytterligare, fortsätter Gibbons. Något som har bidragit till denna nya inställning är det stora intresse livsmedelskedjorna i USA och Europa har visat för MSC-märkningen. I september 2008 lanserade Findus Frankrike en ny specialprodukt fiskpinnar från Alaska och tack vare MSC-märkningen tog alla större franska livsmedelsbutiker direkt in den. Som resultat ökades Findus marknadsandel från 38 till 45 procent. Hjälper våra samhällen Tack vare att man nu har börjat filea och kyla ner fisken kan alla personer i leverantörskedjan få ut lite mer värde, förklarar Gibbons. I våra samhällen finns det få jobb och inte mycket möjligheter. Laxen är ofta det som genererar de pengar som behövs för att klara sig under resten av året. Ju mer värdefull fisken blir, desto mer av värdet kommer samhällena i Alaska till godo. Långt samarbete med MSC Laxfisket i Alaska, som varit en föregångare för hållbar fiskeriförvaltning allt sedan Alaska blev erkänt som stat i 1959, var ett av de första fiskena som medverkade i MSC-programmet. Syftet var att genom oberoende certifiering bevisa för de globala marknaderna att fisket i Alaska var hållbart omcertifierades Alaskafisket under ADF&G:s ledning och hårda arbete för en andra femårsperiod. ADF&G var ett av de första fiskena som certifierades av MSC och har spelat en viktig roll i MSC-programmets utveckling och de förbättrade och mer konsekventa krav och riktlinjer som utgör MSC:s standard. Enligt Bedford har MSC:s rekommendationer om ökad forskning kring sambandet mellan odlad och vild lax i Prins Williamsundet och sydöstra Alaska varit bra för myndigheten, eftersom det gjort frågan mycket viktigare. Men det har inte alltid varit lätt. Bedford påpekar att ADF&G har fått dela en del av den växtvärk som MSC-programmet haft. Bedford menar att det antagligen har varit en unik erfarenhet bland MSC:s kunder som berodde på det långa samarbete man haft med programmet samt Alaskafiskets storlek och komplexitet. ADF&G:s arbete med MSC har varit mycket positivt för Alaskas fiskerinäring. Den vilda laxen från Alaska är eftersökt i hela världen och för närvarande finns nästan 900 MSC-märkta produkter i över 30 länder.

13 MSC-märkningen spelade en stor roll när de nya fiskpinnarna lanserades. Denna nya produkt togs direkt in av alla större franska livsmedelskedjor. Att erbjuda mer och mer MSC-märkta produkter är ett mycket bra sätt för butiker att visa sitt stöd för en hållbar fiskerinäring Sophie Allemand, varumärkeschef för Findus Frankrikes fiskgrupp Rupert Howes / MSC

14 Hoki, Nya Zeeland CERTIFIERADES mars 2001 omcertifierades oktober 2007 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE Hoki (Macruronus novaezelandiae) Flyttrål, bottentrål Nya Zeeland Terry Hann Förvaltas som två separata bestånd väster och söder om South Island (västra beståndet) och Cooksundet och Chatham Rise, öster om South Island (östra beståndet) FISKETONNAGE ton (TAC 2008/09) På Nya Zeeland är vi stolta över vår hållbara fiskeriförvaltning och välkomnar omcertifieringen av Hokifisket. Det är en oberoende granskning av våra fiskemetoder. Det är bara positivt George Clement, vd för DeepWater Group Ltd, Nya Zeeland Sealord Group Ltd DETTA ÄR VERKLIGEN en framgångshistoria, säger George Clement, vd för DeepWater Group Ltd på Nya Zeeland, och ger mig generöst en rubrik. Vad sägs om: Fiske återuppbyggt i MSC:s regi beståndet ligger nu väl över MSY (maximalt hållbart uttag)? Medan vårt telefonsamtal pågår avslutar MFish (Nya Zeelands fiskerimyndighet) just sin årliga analys av det östra och västra hokibeståndet. Under senare år har det västra beståndet legat under förvaltningsmålen på grund av minskade rekryteringsnivåer (d.v.s. det antal unga individer som träder in i fiskpopulationen ett visst år). Ingen vet varför detta har drabbat just hokibeståndet (hokin, som är en kraftig vit fisk, är en av landets viktigaste fiskarter). Vissa år överlever helt enkelt färre hokilarver och unga exemplar än andra år och det har inget att göra med överfiske. Det är en berg- och dalbana, säger Clement. Rekryteringsnivåerna för hokin kan fluktuera 50-faldigt från år till år var rekryteringen till västra beståndet högre än genomsnittet, vilket resulterade i fångster på ton per år mellan 1997 och Låga rekryteringsnivåer 1995 och 2000 har dock reducerat beståndet. Som kompensation har vi begränsat fångsten till ton. Tack vare denna fångstbegränsning samt ökade rekryteringsnivåer har beståndet ökat igen. Uppbyggnad av beståndet Det verkar som om den här strategin har varit framgångsrik. Tack vare ökade rekryteringsnivåer och låga fångster har beståndet växt till sig igen och ligger högre än vad som krävs för att generera MSY, d.v.s. den största fångsten man kan ta ut utan att påverka beståndets mängd och reproduktionsförmåga. Man har varit särskilt orolig över västra beståndet, som 2007 var klart lägre än vad som behövdes för att generera MSY, men enligt en analys över fiskebestånden 2009, beräknas båda bestånden nu ligga över den storlek som krävs för att producera MSY. MSC har spelat en nyckelroll i denna utveckling. Ett av villkoren för omcertifieringen 2007 var att branschen genomförde ett program för att bygga upp beståndet igen. Programmet skulle behöva uppdateras årligen om återhämtningen inte nådde målet. Man krävde också att de förvaltningsmål som beskrivs översiktligt i Nya Zeelands statliga program för återhämtning skulle beskrivas utförligare. Det sägs att MSC-certifieringen har lett till att man dokumenterar processer bättre. Clement håller med om att detta är den huvudsakliga vinsten med MSC-certifieringen, men det finns andra: För att bli MSC-certifierade var vi tvungna att göra en miljöriskbedömning av fisket som alla de olika intressenterna skulle medverka i. Vi ser det som ett positivt steg. Minskad dödlighet bland sjöfåglar Ett annat villkor för omcertifiering var att fisket skulle vidta åtgärder för att minska skador och dödsfall bland sjöfåglar genom bättre hantering av utkast av fiskrester från fartygen. Alla hokitrålare har nu individuella förvaltningsplaner, säger Clement, som innehåller regler för hur fiskrester ska tas om hand. Den enda målsättningen är att färre sjöfåglar ska skadas eller dödas när de söker efter föda. Sedan 2001 har antalet skadade eller dödade fåglar minskat från 8,73 sjöfåglar per 100 bogseringar till 1,32 per 100 bogseringar. Denna minskning har uppkommit till följd av olika regleringsåtgärder och frivilliga åtgärder. Minskad bottenpåverkan Enligt Clements, stärker och systematiserar MSC de goda avsikter som redan finns. De bentiska skyddsområdena är ett annat lysande exempel. MSC:s certifierings- och övervakningsprogram bedömde att sambandet mellan trålning och livsmiljöerna på havsbottnen måste beaktas mer vid förvaltningen. År 2007 införde den Nya Zeeländska staten stängda BPA-zoner, vilket innebär att trålning och muddring har förbjudits på mer än 30 procent av Nya Zeelands ekonomiska zon. På fiskerinäringens initiativ införde man också lagskydd för en mängd representativa och ofördärvade bentiska livsmiljöer. Detta är den största förekomsten av skyddade marina områden i världen och den är inriktad på att bibehålla den ofördärvade marinbiologiska bentiska mångfalden på djupt vatten. Det var inte uteslutande MSC-certifieringen av hokin som ledde till allt detta, säger Clement, men det visar att det finns flera som har liknande tankegångar. Vi och MSC gör samma sak och strävar båda efter långsiktiga, hållbara lösningar. Vi producerar mat, men skyddar samtidigt våra fiskeresurser och havsmiljöer. 14

15 Hokifisket är Nya Zeelands största fiske. Vi säljer MSC-certifierad hållbar hoki till kunder i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien. MSC-certifieringen av fisket var ett bevis på att vi både behöver och tjänar på vårt långsiktiga åtagande att producera hållbar fisk Eric Barratt, vd för Sanford Ltd Sustainable Seafood Sealord Group Ltd

16 Hjärtmusslor, Burryviken Foto: South Wales Sea Fisheries Committee CERTIFIERADES 20 april 2001 omcertifierades februari 2007 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE FISKETONNAGE Hjärtmussla Skrapning och silning Storbritannien Burryvikens sund nära Llanelli och Swansea i södra Wales i Storbritanniens västra delar ton De (parlamentet i Wales) säger att vi behöver fler MSC-certifierade fisken för att visa att vi sköter vårt jobb bra. Det är ett oberoende bevis på framgång, ett referenstal. MSC tittar på hela bilden Phil Coates, chef på South Wales Sea Fisheries Committee 16 REDAN INNAN DE blev certifierade hade hjärtmusslorna från Burryviken traditionen på sin sida. Genom hela fiskets historia (som sträcker sig tillbaka till romartiden) var den enda tillåtna fångsmetoden skrapning och silning (man gräver upp musslorna från leran vid lågvatten och silar dem sedan genom ett nät så att små, unga individer går fria och kan gräva ner sig igen och fortplanta sig). Musselplockare, som oftast var kvinnor, tog upp kg per dag, så mycket de kunde bära fram till man började använda häst och vagn på 20-talet, vilket ökade lasterna och, för första gången, satte press på hjärtmusselbeståndet. Kontrollåtgärder som var före sin tid 1965 infördes särskilda regler för att kontrollera mängden på hjärtmusslor som togs upp från Burryviken. Antalet licenser begränsades till ca 50 musselplockare (samma antal gäller än idag). Målet var att ta en bestämd del av biomassan varje år, mot bakgrund av utredningar som fiskeripersonal och CEFAS (Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science) gjort i maj och november varje år. CEFAS har tre laboratorier i Storbritannien. I utredningarna ingår bland annat slumpvis räkning och storleksklassificering av hjärtmusslor längs en linje på båda sidor om Loughorflodens mynning. Resten är kvar som yngelbestånd och för att utgöra mat för strandskator och andra fåglar som kommer till området. Området har utsetts till ett område av särskilt vetenskapligt intresse (SSSI) och ett särskilt skyddsområde enligt EU:s regler. Reglerna visade sig vara en lagstiftning som låg före sin tid. EU:s gemensamma fiskeripolitik bygger på kontroll av indata flottans storlek, fiskeansträngningen och kontroll av utdata, d.v.s. hur mycket fisk som tas enligt kvotering, förklarar Phil Coates, chef för South Wales Sea Fisheries Committee, en av de tolv brittiska nämnder som reglerar och förvaltar fisket i området. Vi har precis samma kontroller vid Burryviken och alla möjliga olika ytterligare kontroller. Men det är mycket lättare att reglera vad som händer med sand än att reglera fiskefartyg till sjöss! Vi kan säga åt folk att de inte får fiska på söndagar, vilka områden de får och inte får fiska i, uppmuntra dem att ta upp stora hjärtmusslor eller små hjärtmusslor. Vi har också ett straffsystem. Om du bryter mot reglerna har du tre chanser, sedan är det kört. Ligga kvar i täten med MSC Trots alla dessa åtgärder ville Coates bestämt skaffa MSC-certifiering. Vi hade ett välskött fiske, säger han, och varför inte visa upp det? Vi tyckte att andra fisken skulle kunna förvaltas med motsvarande kontrollnivåer och samarbete mellan lagstiftare och bransch. Vi ville ligga i täten. Det låter idealistiskt, men det är vårt jobb d.v.s. att förvalta skaldjur, inte bara till förmån för konsumenterna, utan också för de fiskare som fångar dem och fåglar som lever av dem. Regeringsstöd Åtta år senare har 39 fisken runt om i världen certifierats av MSC och Burryviken (som var det femte fisket som blev certifierat och det första för denna sorts molluskdjur) låg mycket riktigt i täten. Wales parlament har erkänt framgången och berömmer fisket både i sin miljöstrategi för Wales och i utvecklingen av en fiskestrategi för Wales. Parlamentet vill att det ska finnas fler MSC-certifierade fisken som ett tecken på hållbar fiskeriförvaltning, säger Coates. MSC-certifieringen är ett oberoende mått på framgång, ett jämförelsetal. Stödet för MSC-certifieringen är så starkt att Wales lokala styre och Världsnaturfonden två gånger har betalat Burryvikens certifieringskostnader. Lokala handlare är också medvetna om fördelarna. Alla använder det som modell för att gå framåt med lokala föreskrifter, säger Colin MacDonald, vd för Leslie A Parsons & Sons och ordförande i Penclawdd Shellfish Processing Ltd. Jag skulle vilja att Deefloden ansöker om MSCcertifiering., säger han. Han vill att Burryviken ska upprätthålla sin certifiering, trots att området just nu är stängt på grund en ökning av dödligheten bland hjärtmusslorna, som inte har något att göra med hur fisket förvaltas. Livsmedelsbutiker vill ha fler och fler MSC-produkter, säger han och vi vill inte förlora vår länk med leverantörskedjan. När hjärtmusslorna kommer tillbaka, är vi redo.

17 En MSC-certifiering är ett erkännande av att ett fiske är välskött. Jag har sett så många investeringar gå om intet för att det inte fanns vettiga kontroller och förvaltning. Vi behöver kontinuerlig tillgång på fisk och vi behöver hållbarhet Colin MacDonald, styrelseordförande för Penclawdd Shellfish Processing Ltd Foto: South Wales Sea Fisheries Committee

18 Makrill, Sydvästra Storbritannien, Dörjfiske John Spaul CERTIFIERADES 29 augusti 2001 omcertifierades februari 2007 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE FISKETONNAGE Makrill (Scomber scombrus) Dörj Storbritannien Kustvattnen kring Cornwall och Devon mellan Start Point och Hartland Point i sydvästra England ton MSC anses vara guldstandarden. Budskapet är: Om du vill sälja till de stora livsmedelskedjorna i framtiden måste du vara MSC-certifierad Nathan de Rozarieux, fiskare och projektledare, Seafood Cornwall MAN BEHÖVER INGET bete, förklarar Nathan de Rozarieux när han rullar ut linan från en palettliknande träbräda som han håller i handen och sänker ner den i vattnet. På linan sitter en blyvikt och 35 krokar som var och en är 5 cm långa och smyckade med plast och röda fjädrar. Så här känns det när makrillen hugger till, säger han och räcker mig linan samtidigt som han långsamt flyttar båten framåt en aning. Jag känner inte mer än en svag dallring från det mörka vattnet under oss. De lever på plankton och tobis, säger Nathan de Rozarieux. När han rullar up linan ser vi inte bara en, utan åtta fiskar som dansar i solskenet. Traditionsenligt fiske med låg miljöpåverkan Denna fångstmetod med låg miljöpåverkan är ett exakt och klinisk sätt att bara fånga en art (andra fiskar kastas tillbaka levande i vattnet) och gör att unga fiskar kan slängas tillbaka till vattnet. När man fiskar på det här sättet är det omöjligt att överfiska eller skada beståndet, säger David Muirhead, styrelseledamot för South West Handline Fishermen s Association. Förutom det, gäller en kvot för den 150 fartyg stora flottan på bara ton om året, mindre än en procent av Storbritanniens sammanlagda kvot. Trålfisket på de stora skotska fartygen fångar mer än hälften av det på bara en natt, säger Muirhead. Bra marknadsföring Den här typen av fiske som är skonsamt för miljön, är otroligt bra marknadsföring. Någon gång varje år säljer alla stora brittiska livsmedelskedjor makrill från Cornwall som har fångats på det här sättet, säger Rozarieux, och sedan vi certifiererades 2001, omnämns vi i pressen i stort sett en gång i månaden. Vår MSC-certifiering är verkligen bra marknadsföring, säger han. Många journalister är intresserade och varje gång man nämner MSC i tidningen, tas handfångad makrill upp som något brittiskt. I tidningarnas matrecept ingår ofta olika rätter med vår handfångade makrill. För dem är det vår MSC-certifiering som ja...fångar dem! Högre priser Allteftersom kundernas miljömedvetenhet har ökat har också priserna ökat. Man betalar bra mycket mer för stora makrillar än någon annan grad, säger Muirhead. Vi har fått priser på upp till 4 pund per kilo, och det är helt otroligt. Det är samma som 28 pund per stone (6,36 kilo). På 70-talet tjänade vi bara 80 pence per stone och tills för ganska nyligen ansågs det otroligt att någon fick 7 pund per stone för stora makrillar. En av orsakerna till prisökningen måste vara MSC-märkningen, även om det är svårt att sätta fingret på det. De Rozarieux tror också att trenden att äta hälsosammare mat och de numera välkända fördelarna med omega-3-fetter som finns i fet fisk kan ha bidragit men för honom rör det sig dock inte om priset på fisk. Skydda befintliga marknader För oss handlar MSC om att skydda vår marknad, säger han. Nästan alla livsmedelskedjor använder nu MSCmärkningen som ett kriterium för att köpa in fisk och MSC-certifiering är nödvändigt om man vill se sina produkter på livsmedelsbutikernas hyllor. MSC är guldstandarden i ekomärkning. Budskapet är: Om du vill sälja till de stora livsmedelskedjorna i framtiden, måste du vara MSC-certifierad. Alla de stora brittiska livsmedelskedjorna har MSC-certifiering som ett avgörande kriterium i sina inköpsstrategier för hållbara fisk- och skaldjursprodukter. I Cornwall finns många handlare som har antagit MSC:s spårbarhetsstandard, vilket innebär att all makrill i livsmedelsbutikerna har det blå MSC-märket. Det finns en handfull sådana handlare här nere, säger de Rozarieux, som köper för de stora kedjorna Tesco, Marks & Spencer, Sainsbury s och Morrisons. Vid fiskauktionen i Newlyn brukar man också stöta på en köpare för Migros, den schweiziska butikskedjan. De betalar bra för hög kvalitet, säger de Rozarieux, och nu vill de också ha MSC-märkt. 18

19 En ensam fiskare i en liten öppen båt som använder en enkel lina med krokar det är fiske i dess renaste form. MSC-märket visar att fisken är miljövänligt fångad och även om det finns makrill på många platser är den handfiskade makrillen från Cornwall något alldeles speciellt Andrew Mallison, marinteknolog, Marks & Spencer John Spaul

20 Havskräftor, Loch Torridon, Tinfiske Caroline Woffenden CERTIFIERADES 16 januari 2003 omcertifierades juli 2008 ART FÅNGSTMETOD LAND OMRÅDE FISKETONNAGE Havskräfta (Nephrops norvegicus) Agnade tinor och tinor på lina Storbritannien Loch Torridon och inre Raasaysundet, nordvästra Skottland 120 ton Vi kan bevisa för det skotska parlamentet och andra intressenter att vi bedriver ett hållbart fiske. Det är det som är fördelen med att vara MSC-certifierad Karen Starr, styrelsedeamot för Torridon Nephrops förvaltningsgrupp NEJ, DET ÄR inte riktigt så idylliskt som att ro ut och hala upp tinor, skrattar Karen Starr på Torridon Nephrophs förvaltningsgrupp när jag berättar hur jag föreställer mig havskräftfisket. Vi har 10 fartyg. Fyra av dem är moderna katamaraner och två har enkelt skrov. Inte ett enda är över 10 meter. 115 tinor (eller agnade burar som liknar hummertinor, som skaldjur lätt kan krypa in, men inte lika lätt ta sig ut ur) läggs ut i en rad med en boj som markerar ena änden. Fram till 1983 hade man en 3-milsgräns som begränsade användningen av rörliga fiskeredskap, d.v.s. trålare, i dessa kustvatten där sjöpennor och andra koralldjur frodas. Begränsningen släpptes 1984 och de fiskare som använde tinor upptäckte att deras redskap fastnade och drogs med av trålarna, vilket innebar en betydande ekonomisk förlust. Man ansåg att deras miljövänliga fångstmetoder underminerades av andra, mer industriella fångstmetoder skapade skotska regeringen ett stängt område, d.v.s. ett fredat området där man endast fick använda fasta redskap som bland annat tinor. Fiskenäringen såg det som en chans att bevisa att de kunde förvalta fisket på ett hållbart sätt och valde MSC-certifiering som ett oberoende, vetenskapligt sätt att visa det. Frivilliga fiskerestriktioner Ett certifieringsvillkor var att man skapade en förvaltningsgrupp som skulle övervaka frivilliga fiskerestriktioner och man tillät bara fiske under ett fast antal dagar per år med användning av ett begränsat antal burar och krävde att honor med rom släpptes tillbaka i vattnet. Man krävde också att man infogade selektionspaneler så att små individer inte blev fångade. Vetenskapligt intresse och bekräftelse Efter certifieringen blev fiskeriområdet ett slags levande laboratorium med forskning ledd av Scottish Natural Heritage, Glasgows universitet och Fisheries & Research Services i Aberdeen, med flera. Forskningen visade att vårt fiske hade begränsade miljöeffekter, med extremt låg bifångst och endast negligerbart spökfiske (när redskap som tappats till havs fortsätter att fånga fisk på havsbottnen). Politiskt inflytande Det enda orosmolnet var att fiskefartyg som använde tinor, men som inte tillhörde gruppen eller följde deras regler började dyka upp i området. De hade ironiskt nog kommit till följd av publiciteten kring stängningen, vilket gjorde området till en attraktiv plats för fiske. Under 2008, när området skulle omcertifieras, gav certifieringsföretaget Moody Marine uttryck för liknande tankegångar och ställde som villkor att man kunde garantera att de begränsningar som fanns uppfylldes. Som svar tog man kontakt med den skotska regeringen för att hitta ett sätt att lösa problemet. Det är där vi är nu, förklarar Star och bekräftar att regeringens åtgärder kommer vara en direkt följd av arbetet med MSC. Inledningsvis var det dock ett sätt att upprätthålla status quo, säger hon. Syftet med certifieringen var att behålla det fredade området. Det är bättre för oss om inget förändras. Vi gick med i MSC-programmet för att bevisa att vårt fiske var hållbart och kunna fortsätta på samma sätt, både för att det skulle ge ekonomiska fördelar och för att skydda vårt samhälle. Socioekonomiska fördelar Levande havskräftor från Loch Torridon säljs för ett pris som är tre till fyra gånger högre än priset på trålade havskräftor, förklarar Starr. Eftersom 95 procent av fångsten går till Spanien, där man inte tidigare var intresserad av MSCmärkningen, är fångsten inte MSC-märkt. Fördelarna för våra samhällen har varit ovärderliga. Sedan certifieringen har antalet fiskare i gruppen varit oförändrat, eller aningen högre, vilket är mycket bra för det lokala samhället, eftersom denna typ av fiske ses som en attraktiv livsstil.det är precis vad vi ville, säger Starr, se till att fisket går i arv till nästa generation. Vi tänker långsiktigt. 20

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter?

Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Anton Paulrud Staffan Waldo Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2011:4 Finansdepartementet Rapportserien kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten

EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. Ekologiska. FotavtrycK. Vår påverkan på planeten EKOLOGISKA FOTAVTRYCK Ekologiska FotavtrycK Vår påverkan på planeten tillsammans kan vi förändra! Vi gör det varje gång vi handlar mat och kläder. Vi gör det varje gång vi reser, värmer våra bostäder eller

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Sveket mot de fattigaste

Sveket mot de fattigaste Sveket mot de fattigaste Om biståndet till jordbruket som försvann Fakta utan gränser Nr 7, februari 2008 Stockholm, februari 2008 Kooperation Utan Gränser Box 30214, 104 25 Stockholm, Sweden Besökadress:

Läs mer

Fiskare som fuskar. www.greenpeace.se. En för stor och olönsam fiskeflotta dumpar över ett ton räkor illegalt i havet varje dag

Fiskare som fuskar. www.greenpeace.se. En för stor och olönsam fiskeflotta dumpar över ett ton räkor illegalt i havet varje dag Fiskare som fuskar En för stor och olönsam fiskeflotta dumpar över ett ton räkor illegalt i havet varje dag Greenpeace december 2012 www.greenpeace.se Greenpeace Fiskare som fuskar 1 2 Greenpeace Fiskare

Läs mer

Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system. www.stockholmresilience.su.se. a partner with

Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system. www.stockholmresilience.su.se. a partner with Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system a partner with www.stockholmresilience.su.se 1 illustration erik rosin Innehåll: Inledning sidan 3 2 Kapitel 1 Att länka människor

Läs mer

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG

FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM. Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG FN-rapporter 2009 VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I SAMMANDRAG VÄRLDSBANKEN RAPPORTERAR OM Vägen ur fattigdomen I denna skrift ingår översättning, sammanfattning och bearbetning av följande

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Hela steget. Dags för en fungerande avdragsrätt för gavor. En rapport från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd

Hela steget. Dags för en fungerande avdragsrätt för gavor. En rapport från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Hela steget Dags för en fungerande avdragsrätt för gavor En rapport från FRII Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Frivilligorganisationernas Insamlingsråd Grafisk form: Kontrapunkt Tryckt: på FSC-märkt

Läs mer

ROTEN. Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering

ROTEN. Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering ROTEN till det goda Hur man skapar hållbar tillväxt genom trädplantering Agroforestry, som en del av ett klimatsmart jordbruk, är ett utmärkt sätt att bidra till att lösa trippelutmaningen att trygga livsmedelsförsörjningen,

Läs mer

Hotet mot din kaffekopp

Hotet mot din kaffekopp Innehåll Förord av författarna 4 Förord av We Effect 5 Sammanfattning 6 Inledning: Ditt kaffe är hotat 9 Problem för världens kaffeodlare 10 Problem #1: Kaffemarknadens nyckfullhet 10 Problem #2: Klimatförändringar

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring

Ökad medvetenhet men långsam förändring Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Stockholm 2014 SOU 2014:80 SOU och

Läs mer

SCHYSSTA BANANER! En banan ska vara schysst och giftfri. Annars är det ingen modern banan. STOR POTENTIAL PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN.

SCHYSSTA BANANER! En banan ska vara schysst och giftfri. Annars är det ingen modern banan. STOR POTENTIAL PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN. SCHYSSTA BANANER! En banan ska vara schysst och giftfri. Annars är det ingen modern banan. Anna Billing, ICA Malmborgs Tuna, Lund STOR POTENTIAL PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN. 1 INLEDNING På trettio år har

Läs mer

Den blinda klädimporten

Den blinda klädimporten Rapport nr 21 Den blinda klädimporten Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige SwedWatch SwedWatch Den blinda klädimporten 1 SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt obunden

Läs mer

Fiskar och fiske i Sverige

Fiskar och fiske i Sverige Skarpsill (Sprattus sprattus) Finns från Östersjön till Nordsjön och i norra Medelhavet. Sill och skarpsill är olika arter fast de kan vara ganska lika upp till 12 cm. Ligger ryggfenan bakom bukfenan är

Läs mer

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Det nya företagandet Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Why join the navy if you can be a pirate? Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar Sverige är ett

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Valerio Chinchay Niño, sockerodlare i Peru. Fattigdomsbekämpning genom empowerment

Valerio Chinchay Niño, sockerodlare i Peru. Fattigdomsbekämpning genom empowerment Valerio Chinchay Niño, sockerodlare i Peru. Fattigdomsbekämpning genom empowerment Fairtrade-rapporten 2012 Innehållsförteckning Förord... 3 Fattigdomsbekämpning genom empowerment... 4 Framsteg och utmaningar

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov

UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN. Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF. Foto: Mikhail Bistrov UTGIVEN I SAMARBETE MELLAN Sverige och Nagoyamålen Naturskyddsföreningen / Världsnaturfonden WWF Foto: Mikhail Bistrov 2 SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN SVERIGE OCH NAGOYAMÅLEN 3 Förord 2010 beslutade världens

Läs mer

VARSÅGOD TAG DITT EX! >> Göteborg vill vara med och jobba för den miljövänliga sjöfarten!

VARSÅGOD TAG DITT EX! >> Göteborg vill vara med och jobba för den miljövänliga sjöfarten! >> Göteborg vill vara med och jobba för den miljövänliga sjöfarten! >> Mer sjöfart för ökad sysselsättning, starkare ekonomi och bättre miljö >> Göteborgs Hamn en drivkraft för renare sjöfart >> EU, sjöfart

Läs mer

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl

Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen. fredrik segerfeldt m fl Vad ska vi göra i framtiden? Sverige i globaliseringen fredrik segerfeldt m fl Innehåll förord 4 sammanfattning 6 1. vad är globalisering? 12 1.1. Flödena ökar 12 1.2. Multi- och transnationella företag

Läs mer

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT!

RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! RÄTTVISA MÅL - SÅ NÅR VI DIT! en rapport av Göran Eklöf Innehåll Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för miljö och solidaritet. Föreningen

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

ABC I DESIGN OCH SOCIAL INNOVATION. En publikation från Mötesplats Social Innovation

ABC I DESIGN OCH SOCIAL INNOVATION. En publikation från Mötesplats Social Innovation ABC I DESIGN OCH SOCIAL INNOVATION En publikation från Mötesplats Social Innovation Utgivare: Mötesplats Social Innovation Redaktörer: Lotta Solding och Louisa Szücs Johansson Texter: Lotta Solding och

Läs mer