Öppethus. Fortifikationsverkets. Arkitekturråd sid 6

Transkript

1 Öppethus ETT MAGASIN FRÅN EXPERTEN PÅ SkyddSTEkNIk NR Fortifikationsverkets Arkitekturråd sid 6 karlskrona - världsarvsbyggnader får ny funktion sid 4 Gestaltningsprogram i Boden sid 14 En vanlig dag på jobbet sid 18

2 Öppet Hus är en tidning som Fortifikationsverket ger ut två gånger om året. Här berättar vi om aktuella händelser i vår verksamhet. Framtidsstrategi Foto: Catharina Millmarker Fortifikationsverkets verksamhet har av tradition varit hårt knuten till Försvarsmakten, som nu återigen går igenom en tuff förändring. Självklart påverkas även vi av denna omvälvning, på kort sikt fryses investeringar och på lång sikt påverkas naturligtvis vår fastighetsorganisation. Vi har en naturligt nära koppling till Försvarsmakten, men vi har också ett nytt uppdrag från regeringen. I instruktionen som gäller från början av 2008 har vi uppdraget att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Genom denna uppgift riktas en viktig del av vår verksamhet mot det civila samhället, både nationellt och internationellt. Verket har tre strategiska målbilder för de närmast kommande tre åren: Vi ska ha en effektiv och flexibel fastighetsförvaltning med nöjda kunder Verket är etablerat som en ledande resurs för byggnader och anläggningar med särskilda krav på skydd och säkerhet Vi ligger i framkant vad gäller ansvar för hållbar utveckling Vi måste också fortsätta på vår inslagna väg att vara affärsmässiga och effektiva. Att förvalta vår egendom på bästa sätt, naturligtvis så att vi uppnår ekonomiska mål, men också så att vi tar till vara kulturella värden för Sverige. Vi har ett stort antal byggnadsminnen i vårt fastighetsbestånd och det ligger en utmaning i att vara ålagda att bevara dessa samtidigt som det ska bedrivas en daglig modern verksamhet i dessa kulturmiljöer. Sören Häggroth, Generaldirektör

3 Innehåll Nr i detta nummer fokuserar vi på arkitektur Marinbasen Karlskrona Omslagsbild: Catharina Millmarker Karlskrona - världsarvsbyggnader får ny funktion sid 4 Arkitekturrådet sid 6 Arkitekturpriset sid 7 Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis som Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. Hör gärna av dig med kommentarer och innehållsförslag. Kontakta: Catharina Millmarker Telefon: E-post: catharina.millmarker@fortv.se Postadress: Fortifikationsverket, Eskilstuna Redaktion: Eva Hetting, ansvarig utgivare Catharina Millmarker, redaktör Projektledning och produktion: Trafalgar Repro och tryck: Ågerups Grafiska AB Upplaga: 4000 ex Hemlig skyddsteknik sid 8 Fortifikationsverket globen runt sid 10 Fortsatt samarbete med USA 12 Kinabesök i sikte & Verket deltar i Skydd 2008 sid 13 Gestaltningsprogram i Boden sid 14 Full fart för flyget sid 16 En vanlig dag på jobbet sid 18 3

4 Karlskrona världsarvsbyggnader får ny funktion Text: Ingela Andersson Ingela är arkitekt på Fortifikationsverket och ansvarig för bevarandefrågor Bild: Catharina Millmarker Catharina är pressekreterare på Fortifikationsverkettoch redaktör för Öppet hus och redaktör för Öppet hus Karlskrona är ett enastående exempel på en europeisk örlogsstad planerad under sent 1600-tal. Den ursprungliga planen och många av byggnaderna är intakta sedan tillkomsttiden tillsammans med de anläggningar som visar på den kontinuerliga utvecklingen fram till idag. Så lyder UNESCO:s beskrivning av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Utvecklingen sedan 1600-talet fortsätter och en intensiv byggverksamhet pågår i örlogshamnen, dels återanvänds äldre byggnader för nya ändamål och dels uppförs nya byggnader. På ön Lindholmen har en ny simulatorbyggnad uppförts. I örlogshamnen på Trossösidan har en ny byggnad uppförts för en ubåtsräddningsfarkost (URF) och det före detta cisternskjulet har byggts om till kontor. Några riktigt gamla byggnader som fått ett modernt inre är Finska kyrkan och Arsenalen. Finska kyrkan Bland de äldsta byggnaderna som Fortifikationsverket förvaltar i Karlskrona finns tre byggnader uppförda i slutet av 1600-talet. Amiralitetskyrkan och klockstapeln uppförda 1685 och på 1690-talet, ligger utanför själva marinbasen och är möjliga att besöka. Vid Amiralitetskyrkan står även den för Karlskrona kända träskulpturen Rosenbom som är ett populärt mål för många karlskronabesökare. Den tredje byggnaden, den så kallade Finska kyrkan eller Gamla badstugan har under många år stått tom innan den 2007 byggdes om till kontor för sjösäkerhetsskolan. Hur byggnaden har fått namnet Finska kyrkan är oklart. Eventuellt har byggnaden under någon period använts av finska arbetare som kyrkolokal. Namnet Gamla badstugan kommer av att byggnaden ursprungligen användes för att bada de nyslagna repen från den intilliggande repslagarbanan i tjära. Finska kyrkan är statligt byggnadsminne vilket innebär att stommen och exteriören är skyddad och ändringar får endast göras med tillstånd av Riksantikvarieämbetet. Byggnaden har under årens lopp förändrats dels exteriört genom en stor om- och påbyggnad under 1700-talet och 4

5 dels interiört genom att ett stort antal olika verksamheter bedrivits i huset. Det kulturhistoriska värdet ligger i första hand i att byggnaden är en viktig del i miljön i örlogshamnen och att delar av den ursprungliga stommen finns bevarad. Ombyggnaden har skett med stor varsamhet. Fönster har placerats i befintliga muröppningar och stommen har bevarats i stort sett intakt. Arsenalen Intill Finska kyrkan ligger bastion Söderstjärna eller Arsenalen som den också kallas. Bastionens kraftiga granitmurar har länge stått som ruin och är klassad som fornminne. Inom murarna har ett modernt hus uppförts för sjösäkerhetsskolans behov i vilken man tagit tillvara platsens unika kvalitet med de vackra stenmurarna och gjort det till en del av den moderna arkitekturen. Fortifikationsverket fick 2007 miljö- och byggnadsnämndens ombyggnadspris av Karlskrona kommun med motiveringen: Ombyggnaden har gjorts med stor varsamhet så att byggnadens tidigare funktion som försvarsanläggning tydligt understryks. Detta har varit av särskild vikt mot sjösidan där byggnaden är väl synlig, här har den lågmälda men karaktärsfulla utformningen av taklanterninerna bidragit till att hålla en lugn och behärskad profil. Byggherren har i denna unika miljö på ett förtjänstfullt sätt bevarat ett av de mindre omskrivna byggnadsverken. Det utgör en viktig del i helheten och är en god representant för den intensiva byggnadsverksamhet som pågår här, med anledning av att Karlskrona blivit landets enda marinbas.

6 arkitekturrådet För fem år sedan bildades Fortifikationsverkets arkitekturråd. I det ingår externa och erfarna arkitekter med kompetens inom olika områden. Rådets uppgift är att bidra till att stärka arkitekturdimensionen både i det existerande beståndet och i nyproduktionen. Kort sagt verka för att militärt byggande präglas av god arkitektur. Text: Anita Norberg Anita Norberg är frilansskribent. Foto: Mic Calvert och Magnus Elgquist Mic Calvert och Magnus Elgquist är frilansfotografer. För att få till stånd en bra planering och gestaltning vid ny- och ombyggnationer och samtidigt vårda de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ingår i Fortifikationsverkets stora fastighetsbestånd tillsattes år 2003 ett arkitekturråd. Det är även ett led i det kvalitetsprogram för arkitektur, som verket tog fram samma år i likhet med de flesta andra statliga verk som förvaltar fastigheter. Arkitekturrådet fungerar som en stödresurs åt verket och är samtidigt en inspirationskälla i vårt arbete för att uppnå en god kvalitet inom fastighetsbeståndet, säger Anna Saga Jannsen, chefsarkitekt vid Fortifikationsverket. Vi strävar ju efter en god arbets- och utbildningsmiljö, som är funktionell, hållbar och tilltalande. Besök ute i landet Till de områden som tas upp av rådet hör både sådant som har med översiktlig fysisk planering och landskapsarkitektur att göra likaväl som utformningen av enskilda byggnadsprojekt. Rådet träffas fyra till sex gånger om året och gör även besök på de platser där olika projekt pågår för att på ort och ställe diskutera med fastighetschefer, projektledare, konsulter och andra intressenter, bistå med råd och synpunkter och dela med sig av sitt kunnande. Ofta deltar även Försvarsmakten i diskussionen vilket upplevs värdefullt. Ett sätt att öka medvetandet och utveckla kompetensen på det arkitektoniska området hos våra egna medarbetare, kommenterar Anna Saga Jannsen och citerar rådsmedlemmen Louise Nyström som sagt att bra arkitektur behöver inte innebära att det blir dyrare - mer pengar medför inte med säkerhet att det blir bättre. Anna Saga nämner också att verket även håller på att ta fram gestaltningsprogram, oftast för hela garnisoner, som ett stöd när underhållsarbete och investeringar ska göras men även för att underlätta den dagliga förvaltningen. Anger färdriktningen Till rådet är knutet fyra externa arkitekter. En av dem är Bengt Ahlqvist, Stockholm, som arbetar med hus-, planläggnings- och infrastrukturfrågor. Han har varit med sedan arkitekturrådet kom till. - En bra åtgärd av Fortifikationsverket för att fullfölja regeringens handlingsplan och aktivt verka för att de statliga målen avseende arkitektur, formgivning och design uppnås, tycker han. Vad rådet kan bidra med i det arbetet är att ange färdriktningen. Hans intryck vid besöken ute på garnisonerna är att man från verkets sida är duktig på att hålla byggnader och lokaler i gott skick men att det finns mer att önska när det gäller den yttre miljön. Där sker arbetet mer oplanerat, det kan gälla sådant som trafikplaneringen inom ett garnisonsområde, placering av återvinningsstationer etc. Det här är åtgärder som oftast inte kostar något extra men som betyder mycket för helhetsintrycket. Inga överdomare Landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson, Stockholm, ingår också i rådet sedan starten. Även han tycker det är positivt att verket anlitar externa och kompetenta krafter för att driva på det arkitektoniska kvalitetsarbetet och upplever att det finns en lyhördhet för rådets synpunkter och förslag bland projektledare och förvaltare. Vi är ju inga överdomare utan ska vara en hjälp för dem i det dagliga arbetet, säger han. 6 Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson

7 FORTIFIkATIONSVERkETS ARkITEkTURPRIS 008 För att rådet ska ha möjlighet att påverka är det viktigt att komma in på ett tidigt stadium i processen, något som kan vara ett problem. Att etablera bra kontakter med projektledarna och föra konstruktiva samtal gör det lättare att få med de arkitektoniska frågorna redan från början, menar Thorbjörn Andersson: En viktig pedagogisk uppgift är att övertyga om att arkitektur och landskapsarkitektur inte bara är fråga om estetik. I år är det femte gången som Fortifikationsverkets Arkitekturpris delas ut; ett pris som instiftades 1998 för att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarets fastigheter. Ett 20-tal nominerade förslag har kommit in och för prisjuryn väntar nu ett grannlaga arbete med att utse årets vinnare. I juryn ingår ledamöterna i Arkitekturrådet med Sören Häggroth som ordförande samt brigadgeneral Göran Mårtensson från Försvarsmakten. Det är istället en balansering av funktion, hållbarhet, ekonomi och utseende. Vi är inga skönandar utan praktiskt inriktade människor. En bra funktion utförd med bra material är oftast också snyggt. Fotnot I arkitekturrådet ingår ytterligare två externa arkitekter nämligen Louise Nyström, Karlskrona, som arbetar mycket med stadsbyggnadsfrågor och Jacob Hidemark, Stockholm, nytillträdd med erfarenhet från husprojektering och kulturhistoriska miljöer. Ordförande i rådet är Fortifikationsverkets generaldirektör Sören Häggroth och som sekreterare fungerar Anna Saga Jannsen. Agneta Arosenius, chef för projektledningsenheten, är adjungerad till rådet. Prisutdelningen sker i samband med det Arkitekturseminarium som Fortifikationsverket arrangerar på Moderna muséet i Stockholm 4 december. Priset består av, förutom äran, en bronsplakett att sätta upp på den prisbelönta byggnaden samt ett grafiskt blad. Tidigare prisbelönade objekt: 1999 Om- och tillbyggnad av målrobotverkstaden i Vidsel 2001 Administrationsbyggnad och flygledartorn vid Svea helikopterbataljon i Haninge 2003 Ombyggnad av stall vid Eksjö garnison 2005 Utbildningslokaler för Swedint i Kungsängen 7

8 Text och bild: Anders Olow Anders är frilansskribent. Bild: Catharina Millmarker Catharina är pressekreterare på Fortifi kationsverket och redaktör för Öppet hus Fortifikationsverket är så mycket mer än militära fastigheter, verket är också ett högkvalificerat centrum för skyddsteknik. Naturligt med tanke på uppdragets art att utveckla bästa möjliga skydd för militära fastigheter och verksamheter. Nu ska skyddstekniken även komma det civila samhället till godo. mats erbjuder Hemlig Först en definition. Centrum för skyddsteknik är en avdelning inom Fortifikationsverket och ansvarar för de skyddade anläggningar som verket äger. Projektledare och specialister från avdelningen i Eskilstuna stödjer de regionala och lokala förvaltarna inom respektive geografiskt område och den allra största delen av anläggningarna är förenade med sekretesskydd. Det kan gälla ledningscentraler, radaranläggningar, vapenförråd etc. Men tiderna förändras, hotbilden både mot och i samhället förändras och det svenska försvaret genomgår en omfattande omställningsprocess. När försvarsbeslutet togs 2004 (FB 04) förändrades landets försvar från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Så väl grundutbildande förband som förband i krigsorganisationen försvann obarmhärtigt, olika försvarsverksamheter flyttar eller utvecklas, och försvarsmakten står inför nya behov. Idag rustar man mer för individuell terror och organiserad brottslighet än invasionsarméer, och på Fortifikationsverket sitter medarbetarna på Centrum för skyddsteknik med en stor erfarenhet och en väl prövad kunskapsbank. I de nya tiderna vill man gärna dela med sig av den kunskapen. Förutom att tillgodose försvarets behov av mark, anläggningar och lokaler på ett effektivt sätt, ska man samtidigt på regeringens uppdrag stödja det civila samhället med skyddsteknisk kompetens. Vi är en naturlig samarbetspartner för det civila behovet av skyddsteknik, säger Mats Broman, chef för Centrum för skyddsteknik inom Fortifikationsverket. Fler myndigheter, andra offentliga verksamheter och privata företag kan ha stor nytta av vår kompetens och erfarenhet. Mats Broman nämner till exempel Polisen och Statens Fastighetsverk. Men även stora ITföretag som behöver skydda sina datacentraler. Vår specialitet är inte programvarorna mot virus, utan vi är experter på att skapa en säker fysisk miljö för känsliga värden, vare sig det är servrar, sprängämnen eller andra stora ekonomiska värden som behöver säker lagring, säger han. Mats Broman illustrerar med ytterligare exempel. När det stormade som mest i Småland, träden föll som plockepinn och el-centraler slogs ut, klarade sig militärens alla anläggningar helt utan skador. Eller ta sprängverkan, säger han. Vi har ju god kunskap om explosiva varor. Han berättar om ett större privat företag som nyligen kontaktat Centrum för skyddsteknik och var oroade över sina möjligheter att följa alla regler och förordningar när det gäller förvaring av explosiva ämnen. Det är ju sådant som vi är experter på, säger han. Och vi kan ju dessutom redan ha lokaler som passar. Mats Broman menar att han och medarbetarna på avdelningen verkligen kan bidra till hela samhällets skydd och 8

9 skyddsteknik säkerhet tack vare erfarenheten av både drift, hantering och underhåll av miljöer med stora säkerhetskrav. Ta till exempel banklokaler som i dag attackeras med grävmaskiner som körs rakt in genom väggen. Vi vet hur man bygger ett rejält skydd mot sådant! Och i nya tider kan den här kunskapen komma ännu fler till del. Vi har en väl förankrad trovärdighetsroll, byggd på flera hundra års erfarenhet, säger Mats Broman, som ser Centrum för skyddsteknik som en oberoende part för att bedöma ett skydd hos en annan myndighet eller företag. Vi kan erbjuda en helhet till våra kunder, vare sig det är myndigheter eller privata företag. Allt från identifiering av risker, förslag till skyddstekniska lösningar och genomförande av byggprojekt, till förvaltning av objekten. Och, tillägger han med ett leende, vi kan också oss dela med oss av hur man bäst hanterar sekretess 9

10 Fortifikationsverket globen runt 10

11 Fortifikationsverket förändras. Försvarsmaktens behov minskar och vi har nya uppdrag i det civila samhället som behöver skydd mer än någonsin, nationellt och internationellt. 11

12 Fortsatt samarbete med USA I april 2007 slöts ett samarbetsavtal mellan Sverige och USA beträffande säkerhet för det civila samhället. Flera svenska myndigheter har undertecknat avtalet och Fortifikationsverket är en av dessa. Samarbetet har vidareutvecklats mycket positivt under året, säger Kenneth Sjöstrand, planeringschef vid Fortifikationsverket. Verket har bland annat deltagit i olika seminarier som anordnats av den amerikanska myndigheten Department of Homeland Security (DHS) som är den myndighet som samordnar det civila säkerhetsarbetet i USA. Ja, vi har kommit en bra bit på väg i vårt samarbete, fortsätter Kenneth. Vi har knutit kontakter på olika nivåer och lärt oss förstå hur USA arbetar med säkerhetsfrågor. Andra länder med liknande avtal är Canada, Australien, Storbritannien och Singapore. I slutet av juni arrangerar Fortifikationsverket tillsammans med DHS och FOI en workshop om explosiva ämnen där forskare från USA kommer att delta. Under första veckan i juni hölls en stor konferens i Washington. Där deltog Sverige med olika föreläsningar och en så kallad Sverigepaviljong där svenska myndigheter och företag tillsammans visade upp gemensamma affärskoncept. 2009, när Sverige tar över ordförandeskapet i EU, kommer den stora årliga säkerhetskonferensen att genomföras i Sverige i slutet av september. Svenska ambassaden i Washington Vad har då Fortifikationsverket att tillföra i ett sådant samarbete? Vårt regleringsbrev för 2008 anger att vi ska medverka till att främja civil säkerhet, vilket är intressant för framtiden. Vi kan bland annat medverka med vår kompetens kring att lagra olja på ett miljösäkert sätt, vissa delar när det gäller gränskontroll samt skydd av telekommunikationsutrustning med mera. Vi har kunskap och koncept att bidra med, men vi har också mycket att lära av andra. Endast tillsammans med andra nationer blir vi starka, avslutar Kenneth. Text och bild: Eva Hetting Eva är informationsdirektör på Fortifi kationsverket och ansvarig utgivare för Öppet hus 1 Washington Monument

13 Kinabesök i sikte Verket deltar på Skydd 2008 Kineserna har under alla år lagrat sin råolja ovan jord. I takt med samhällets utveckling och en ökad miljömedvetenhet har man nu insett behovet av att lagra olja på ett annorlunda och miljösäkert sätt. Det är därför av intresse att handla med Sverige. Fortifikationsverket deltar under hösten vid Nordens största säkerhetsmässa Skydd 2008 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Säkerhetsrelaterade tjänster som Skydd- och Sårbarhetsanalyser och olika former av uthyrningskoncept av lokaler inom området samhällssäkerhet ska locka civila samhällets kunder till verket. Under ett par års tid har Fortifikationsverket, tillsammans med företag ur näringslivet, arbetat med att saluföra ett koncept kring miljösäker lagring av olja till Kina. Regeringen har utsett en delegation under ledning av Karl-Erik Hagström, ställföreträdande generaldirektör vid verket. Delegationen har vid flera tillfällen besökt Kina för att introducera det svenska konceptet och diskutera med kinesiska myndigheter. En kinesisk delegation planerar att besöka Sverige under den närmsta tiden för att få veta ännu mer om upplägget samt få göra studiebesök vid några oljelagringsanläggningar. Vad är det då vi säljer? Frågan ställdes till delegationens ordförande Karl-Erik Hagström: Framförallt är kineserna intresserade av det svenska konceptet kring miljösäker oljelagring, berättar Karl-Erik. Konceptet bygger på samarbetet mellan myndigheter och företag där verket är nyckeln till den svenska kompetensen inom säkerhet, regelverk och teknologi. Det är speciellt för Sverige att ha ett så bra samarbete mellan offentlig och privat sfär. Och det är inga små mängder olja det handlar om, fortsätter Karl-Erik. Närmare 60 miljoner kubikmeter petroleumprodukter ska lagras på ett så säkert sätt som möjligt. Text: Eva Hetting Här ser vi helt klart en stor marknad i att kunna hyra ut de av Försvarsmakten uppsagda lokalerna för att till exempel kunna förvara pengar, servrar eller explosiva ämnen i, säger Anders Parmér, marknadschef på Centrum för Skyddsteknik på Fortifikationsverket. Från dåtidens verklighet som utgjordes av invasionshot från främmande makt, så är hoten mot dagens samhälle - beskrivet bland annat i nya Skyddslagsutredningen - sabotage, spionage, grov organiserad kriminalitet och terror. Att kunna stödja det civila samhället med skydds- och sårbarhetsanalyser samt säkra lokaler innebär att Fortifikationsverket bidrar till ökad samhällssäkerhet och minskar Försvarsmaktens avyttrings- kostnader. På det här sättet tillvaratas också statens miljardinvesteringar och vi bibehåller en mycket viktig nationell kompetens. Vår nya roll, att vid sidan av produktion för Förvarsmakten, bidra med skydd till det civila samhället, innebär också att vi får agera på den öppna marknaden och sälja våra tjänster kring skydd och säkerhet. Då hoten mot det civila samhället har ökat under senare år finns ett behov av att skydda olika typer av infrastruktur, bland annat IT-miljö, bankverksamhet med mera. Verkets lokaler som inte längre behövs av Försvarsmakten kan då hyras ut till olika ändamål inom civil sektor, både den statliga och privata. Text: Eva Hetting Bild: Catharina Millmarker Catharina är pressekreterare på Fortifikationsverket och redaktör för Öppet hus 13

14 gestaltn A9-området i Boden har just fått ett gestaltningsprogram för byggnader och mark. Området ligger mellan Bodens centrum och Luleälven. Inga nybyggnationer eller tillbyggnader är planerade just nu, utan programmet är fokuserat på förvaltnings- och underhållsfrågor. Till grund för programmet låg behov av bättre struktur för trafik och parkering. Belysning och skyltning var inte tillräcklig och entréernas utformning behövde en översyn. Ändrad funktion eller återanvändning av byggnader, föryngring av trädbestånd och eventuell flytt av viss verksamhet inom området var andra exempel på utgångspunkter. Gestaltningsprogrammet är inte ett strikt regelverk som innebär att allt ska göras om omedelbart, säger Stephanie Rimskog, projektledare för gestaltningsprogrammet i Boden, programmet ska användas som stöd när det är dags att ändå göra något åt underhåll, eller förbättra något. Man tar saker efterhand och förbättrar, fortsätter Stephanie, som exempelvis belysning eller asfaltering och markering av trafikstråk. I gestaltningsprogrammet tar man också fasta på Bodens historia som viktig försvarspunkt i Sverige. Området innehåller byggnader från 1904 till Det tas hänsyn till i programmet. På så sätt vävs vår kulturhistoria ihop med dagens funktionalitet och krav på struktur. 14

15 ingsprogram i boden Text: Catharina Millmarker Catharina är pressekreterare på Fortifi kationsverket och redaktör för Öppet hus Bild: Ahlqvist & Almqvist Arkitekter FortiFikationsverkets gestaltningsprogram - FÖr god arkitektur Gestaltningsprogrammet används i Fortifikationsverkets förvaltning för att uppnå av regering och verksledning uttalade mål för god arkitektur och därmed skapa bästa möjliga miljö för de människor som är verksamma inom området. Ett gestaltningsprogram tas fram för varje garnison och beskriver de kvaliteter som finns i landskapsbild, fastighetsbestånd och enskilda byggnader och ger vägledning för hur man ska tillvarata och utveckla dem. Frågor som trafikföring, entréfrågor och parkeringsplatser kommer ofta upp liksom markskötsel, belysning och skyltning. Programmet skall även ge riktlinjer för eventuella nya byggnader. Gestaltningsprogram för byggnader och mark Boden K0106 / A9-området april 2008 Avsikten är att programmet ska vara ett stöd såväl i planering och utveckling av ett område som i drift och underhåll. Arbetet görs med garnisonsplanen som grund och i samverkan med Försvarsmakten. 1

16 På Malmen bedrivs en mycket teknikintensiv verksamhet med flyg av olika slag. Flera generationer JAS-plan dundrar i luften, piloter testas och utbildas, helikoptrar av olika modeller huseras och repareras. Cirka 1000 starter och landningar per år genomförs. Här finns Försvarsmaktens helikopterflottilj, Specialflyg, Luftstridsskolan, FM Logistik, flygskolan och försvarsmedicincentrum. Granne med garnisonen utför FMV validering av system till främst JAS 39 Gripen Här äger och förvaltar Fortifikationsverket cirka 160 byggnader Under de senaste sex åren har investeringar för cirka 600 miljoner kronor genomförts för att möta de nya verksamhetskrav som ställs på Försvarsmakten. I en av hangarerna genomgår helikopter 14, Försvarsmaktens nyaste helikopter, leveranskontroll av FMV innan den levereras till Försvarsmakten. Helikoptern, som kostar cirka 200 miljoner kronor, innehåller lika avancerad teknik som ett JAS-plan och cirka 20 helikoptrar av det här slaget ska finnas i Sverige. 12 av dessa kommer att vara stationerade på Malmen. I dagsläget har bara en enda helikopter anlänt, ytterligare 11 ska levereras i närtid. Dessa ska huseras i hangar 14, en alldeles nybyggd hangar. Det är en mycket tekniktung byggnad med senaste tekniken för ventilation och brandsläckning. Hangaren, som är på m 2, kan rymma 12 helikoptrar. I byggnaden finns också verkstäder av olika slag, konferensutrymmen med avancerad teknik, träningsutrymmen samt ett omfattande förråd på 900 m 2. Övre plan innehåller även kontorsplatser för 52 personer. Full fart för 16

17 Text och bild: Eva Hetting Eva är informationsdirektör på Fortifikationsverket och ansvarig utgivare för Öppet hus Fredrik Henrysson, chef servicepluton helikopter 14 vid FM, räknar med att byggnaden kommer att tas i full drift först under 2012 då cirka 150 personer kommer att ha sina arbetsplatser i hangaren. Inne på området pågår utbyggnad av flygskolan. Hangar och flygtjänstbyggnad för cirka 150 miljoner kronor byggs och ska stå klara vid årsskiftet Ja, här knyter vi ihop den nya hangaren med den gamla så att det ska vara smidigt att gå emellan, berättar Curt Fransson, fastighetsingenjör på Malmen. Hangar 78 är på cirka 3000 m 2 plus 850 m 2 sidoutrymmen. Här ska skolflygplan SK 60 inrymmas. Hangaren innehåller förutom kontor även förråd och ytor för uppställning av material. Byggnad 80, flygtjänstbyggnad, som är på m 2, innehåller ordersalar, kontor, flight book, en simulator för flygträning, styrketräningsrum, omklädningsrum och kontor. Det är fantastiskt mycket som pågår här på området, både stort och smått, och det känns roligt att vara med och kunna tillhandahålla fina lokaler åt våra kunder, säger Erik Lundin, fastighetsenhetschef vid Malmen. Vi försöker också ha ett bra samarbete med kunderna och har en del pågående projekt när det gäller energibesparingar. De stora besparingarna är genomförda, men det går ju alltid att arbeta vidare med mindre effektiviseringar, till exempel som att byta ut armaturer, bättre styrningar m.m. Vid senaste Garnisonschefsmötet fick verket i uppdrag av garnisonschefen att formulera en policy för garnisonens energihushållning. Tillsammans kan vi spara både pengar och miljö, avslutar Erik. flyget 17

18 n vanlig dag på Jobbet Ingela Andersson är arkitekt och ansvarig för bevarandefrågor på Fortifikationsverket. Omkring 270 av verkets alla byggnader och anläggningar är byggnadsminnen och ska vårdas särskilt väl, dels för att de är en viktig del av vårt svenska kulturarv men också för att de fortfarande används och ska anpassas för nutida och framtida verksamhet. Och så går en del av verkets kulturarv vidare inom staten till exempelvis museiverksamhet. Text och bild: Catharina Millmarker Catharina är pressekreterare på Fortifi kationsverket och redaktör för Öppet hus Det bästa sättet att bevara värdefulla kulturmiljöer är att använda dem i daglig verksamhet, säger Ingela Andersson, då mår de bäst. Det dagliga användandet innebär automatiskt kontroll på till exempel värme, kyla, luftfuktighet och underhåll. Verket har många byggnadsminnen och kulturmiljöer där det idag är verksamhet, men när Försvarsmakten lämnar områden är det vår uppgift att avyttra byggnader, anläggningar och mark. När det gäller miljöer som är kulturhistoriskt intressanta kan det bli aktuellt för staten att bevara dessa. Då kan Statens Fastighetsverk ta över fastigheter för att göra dem tillgängliga exempelvis som museum för allmänheten. Landsort Landsort klingar så bekant i våra öron. Här finns en del av vårt gamla kustförsvar som nu är på väg att försvinna. Försvarsmakten lämnar stora områden och det finns förslag på ett antal befästningar värda att bevara runt om i landet. Regeringen har i skrivande stund (slutet av maj) fattat beslut om att just försvarshistorien på Landsort till viss del ska bevaras genom att Fastighetsverket tar över två kanoner av de som finns där. Resten skrotas, alltså tas bort och man lägger igen anläggningarna som finns under jord. 18

19 En dag i februari är Ingela på väg till Landsort på Öja i Stockholms skärgård. Ingela reser mycket i jobbet, mest tåg, men till Landsort blir det bil, båt och väl framme minibuss runt ön. Hon reser tillsammans med kollegor från Fortifikationsverket för att titta på miljön tillsammans med Eva Sjöberg och Joakim Jägare från Finansdepartementet. bil till nynäshamn och taxibåt till ÖJa Det är en regnig och blåsig dag och det tar ett tag att komma ut till Öja, ön där Landsort ligger. Väl framme visar våra vänner från Försvarsmakten runt och berättar om tidigare verksamhet. Syftet med resan är att informera Finansdepartementet om den tidigare verksamheten, värdet av att bevara miljön och möjligheter till att göra vissa delar tillgängliga. En viktig del i mitt jobb är samverkan med andra myndigheter, berättar Ingela. Ofta blir det ett nära samarbete med Statens Fastighetsverk och med Riksantikvarieämbetet som är ansvarigt för tillsyn av statliga byggnadsminnen. ERSTA-batteriet och 1, cm-batteriet bevaras ERSTA 12/70 står för Ersättning Tungt Artilleri, 12 cm kanon modell En av dessa kanoner ska bevaras. Kanonen som syns ovan jord är bara en del av anläggningen. Nedåt i berget sträcker sig ett torn och en anläggning för ledning, ätning och sovning. Tekniken som användes var världsledande och batterierna var väl skyddade, säger Ingela. Anläggningen är fortfarande sekretessbelagd, men den ska avhemligas där vissa bitar plockas bort och förstörs innan allt öppnas för allmänheten. En äldre 15,2 cm pjäs från 1930-talet ska också bevaras i syfte att man ska kunna se utvecklingen under hela tidsperioden. Denna kanon tillhörde den så kallade havsbandslinjen som byggdes till skydd för inloppen mot Stockholm. Mycket saker blir det. Under dagen har Ingela tidvis kontoret i telefonen. Bokar nya möten, pratar med en kollega om renovering av en byggnad på ett regemente och konfererar om vårdprogram hur man sköter underhåll av fastigheter på ett sätt som bevarar miljö, funktion och arkitektonisk tanke. Ingela har koll på allt från kanoner till specialbehov i försvarsbyggnader och annat relaterat till försvarssektorn. Jo, det blir en del specialkunnande man får i den här branschen, säger hon, och det är jätteintressant! kul på jobbet På frågan vilket som är roligast på jobbet dröjer Ingela med svaret. Hmmm, det är svårt att svara på... Allt är roligt! Att ha olika arbetsuppgifter och att komma ut och träffa folk runt om i landet. Känna att jag kan vara ett stöd för mina kollegor. Att få nya intryck och nya uppgifter. Inget uppdrag är det andra likt. Det är kul! Bilder från Landsortsresan Bilder från Ingelas Gotländska resa Född: Ja, i Tenhult, som ligger i norra Småland. Studerat: På Chalmers, i Trondheim och i USA. Bland annat. Gillar: Göteborg. Om Ingela: Fritidsintressen: Måla i akvarell och akryl. Oanad expertkunskap: Orangerier (övervintringshus för citrusträd i kruka) 19

20 Fortifikationsverket Eskilstuna Tel B Sverige Porto betalt