Brev till styrelsen om konferens 2013 med ordförandena i föreningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brev till styrelsen om konferens 2013 med ordförandena i föreningarna"

Transkript

1 3/2012 Nämndemännens Riksförbund NRF Utgåva nr 143 sedan starten oktober 2012 Det är självklart ibland mycket svårt att döma, därför är resonemangen med andra i en nämnd, inte minst nämndemän, så oerhört viktigt. Och det är så oerhört bra att detta resonemang förs med människor ur den så kallat vanliga populationen, dvs ett representativt urval svenskar ur olika yrkesgrupper och med olika bakgrund - alla icke-jurister. Brev till styrelsen om konferens 2013 med ordförandena i föreningarna TEMA: DOMARNA BLIR BÄTTRE MED NÄMNDEMÄN SIDORNA SIDORNA 4-6 Nämndemän på studiebesök i Frankrike Nämndemän från Sverige i Paris. Sidan 20 När hovrättens presidenter missade målet Anastasios Manetopoulos gör en analys. Sidan 8

2 HEJ! från föreningarna! Tidningen Nämndemannens uppskattade spalt med senaste nytt från våra många föreningar. Maila till Staffan Ringskog på com om senaste nytt, eller ring på Du kan också ringa (Anita) eller (Ingegerd). Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Postgiro Telefon: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 35 Nämndemannen 3/2012 Nr 143 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Östergatan Ängelholm Layout:Staffan Ringskog Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTAB Vimmerby Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: Lösnummer 40 kronor Inbetalas på Postgiro adresser NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: Telefon: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm Kansliadress: Tomtebogatan 40 Stockholm Prenumeration 140 kronor Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 19 december 2012 (19 november 2012) (Senaste manusdag inom parentes) 2 Vilken är landets största förening? Avgörande för storleken på en nämndemannaförening är stadens storlek, upptagningsområdet. Stockholm, Göteborg och Malmö har helt naturligt stora föreningar. Att Lycksele tillhör de mindre är naturligt, upptagningsområdet är litet. Men det finns vissa föreningar som är synnerligen bra på att värva medlemmar. De största nämndemannaföreningarna i augusti är föreningar vid följande domstolar: 1. Södertörn 155 medlemmar 2. Svea Hovrätt, 147 medlemmar 2. Stockholms tingsrätt, 147 medlemmar ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Birgitta Mukkavaara, Umeå - Att ha en toppstyrd organisation är inte bra, det instämmer väl alla i. NRF ska vara medlemmarnas förbund, en konferens med föreningarnas ordföranden kan stärka det draget inom vårt fina förbund. - Utan tvekan är det vitalt för demokratin med en sådan här konferens. Om vi nu ska ha ett förbund dit medlemmarnas avgifter går, förstår ju var och en att det är viktigt att vi klart och tydligt vet vad som sker och planeras inom förbundsstyrelsen. Sådant ska ju diskuteras också i större forum. Hässleholm En sådan är Hässleholm. Inom upptagningsområdet finns 30 nämndemän verksamma. Men föreningen har nära 60 medlemmar. Orsak? Jo, tidigare nämndemän har erbjudits medlemskap. Södertörns nämndemannaförening är största medlemsförening just nu inom Nämndemännens Riksförbund. Förbundet har nära 60 medlemsföreningar, det är i stort sett samtliga nämndemannaföreningar i landet., flertalet föreningar har medlemmar, det så kallade medianvärdet. Umeå och Sundsvall - Det finns nära 9000 nämndemän i landet, det innebär att förutsättningarna för att växa är uppenbara, säger Lars Lassinantti, NRF:s förbundsordförande. Vi borde vara större, ju större vi är, ju mer slagkraftigt är förbundet. Största ökning av antalet medlemmar har föreningarna Umeå och Sundsvall haft, dessa två föreningar har mer än fördubblat antalet medlemmar, i Umeås fall från 42 till 82 medlemmar och i Sundsvalls fall från 24 till 49 medlemmar. Vi publicerar här landets största nämndemannaföreningar. 3. Örebro tingsrätt, 130 medlemmar 4. Uppsala tingsrätt,105 medlemmar Umeå och Sundsvall tillhör de föreningar med procentuellt störst ökning avseende medlemmar.. Om vi inte är kunniga om styrelsens många gånger tunga arbete, riskerar det att brista i förtroende inom vårt förbund. - Med andra ord; Ordförandekonferenser stärker vitaliteten i vårt förbund. - Initiativet från Hässleholm är väldigt lovvärt, en klar vitamininjektion för vårt förbund. Om en sådan här utbildningskonferens kan arrangeras, visar detta att vi nämndemän har en mycket demokratisk och vital organisation, ett förbund där det verkligen är motiverat för varje förening att vara med.

3 Ordföranden har ordet 3/2012 Nämndemännens Riksförbund NRF Nämndemän behövs i en demokrati Jag önskar alla våra medlemmar och läsare av tidningen Nämndemannen välkommen till en ny säsong med nya intressanta nämndemannauppdrag i våra domstolar. Vi kan också se framemot fortsatt debatt om vårt nämndemannasystem. Jag vill börja med att citera vad EU-kommissionär för rättsfrågor Viviane Reding sa på en europeisk konferens, där NRF deltog, om nämndemännens betydelse i våra domstolar. Lekmannadomarens deltagande i rättsprocessen är en grundläggande princip för varje demokratiskt samhälle. På konferensen undertecknades en europeisk deklaration om betydelsen av lekmannadomare vid våra domstolar. Jag hade förmånen att få underteckna deklarationen för Sveriges och NRF:s räkning. NRF: s närvaro på konferensen uppskattades mycket av bl.a. våra kollegor från Finland som kämpar med likartade problem som vi har i Sverige. Uttalandet från Viviane Reding, som företräder EU i rättsfrågor, kan alla vi nämndemän ha i åtanke när vi på hemmaplan deltar i debatter om nämndemannasystemet. Diskussionen om nämndemannasystemet kommer att få fortsatt aktualitet nu när regeringen tillsatt en kommitté som enligt kommittédirektiven skall se över bl.a. rekryteringsförfarandet vid utseende av nämndemän. Vidare skall kommittén komma med förslag till moderna tjänstgörings och ersättningsvillkor. Som helhet tycker jag att det finns behov av att se över nämndemannasystemet eftersom rättsväsendets villkor förändras i en föränderlig värld. Det finns dock ett antal grundbultar i vårt rättssystem som inte förändras och det är vårt synsätt på nämndemän i ett demokratiskt samhälle. För det första så är nämndemännen allmänhetens representanter i våra domstolar. Detta kräver att nämndemännen har insyn i och inflytande över domstolarnas avgöranden. Det som i detta fall känns oroande det är att många företrädare pläderar för färre nämndemän utan att ange något så när hållbara motiv till detta. En del av dessa hävdar att nuvarande system är kostsamt för våra domstolar. Andra påstår att nämndemannasystemet lägger hinder för en snabbehandling av ärenden i domstolen. Det känns lite märkligt att vissa på våra domstolar pekar på att kostnaderna för nämndemannasystemet har ökat under senare år och uppgår för närvarande till drygt 150 milj kr. Denna ökning kan inte bero på arvoden till nämndemännen eftersom arvodena för tjänstgöring varit oförändrat under mycket lång tid. Snarare har arvoden sjunkit när halvdagsarvoden infördes. Vi kan hoppas att regeringens satsning på rättsväsendet i budgeten på 1,5 miljarder också medför högre arvoden för nämndemännen. För det andra är det knappast möjligt att utan vidare minska antalet mål där nämndemännen deltar eller att helt ta bort nämndemännen från våra hovrätter och kammarrätter. Nämndemannainstitutet får inte utarmas bakvägen genom att domstolarna minskar antalet mål där nämndemännen deltar. Hur tillgodoser vi allmänhetens intressen i vår rättstillämpning om så sker? För det tredje efterlyser direktiven ett helhetsperspektiv vilket är oavvisligt krav och som förhoppningsvis beaktar samhällets berättigade krav på samhället insyn i rättstillämpningen i våra domstolar. Helhetsperspektivet kräver också att domstolarna informerar allmänheten om att det vi nämndemän gör när vi deltar i rättstillämpningen inte har med politik eller partipolitik att göra. Detta faktum har vicirka 9000 nämndemän haft klart för oss för länge sedan. Nu har jag förmånen av att i egenskap av förbundsordförande vara en av experterna i kommitté vilket ger mig goda möjligheter att tillvarata bl.a. nämndemännens uppfattningar om vårt nämndemannasystem. Från min sida kommer jag att nyttja mina goda kontakter med NRF:s medlemmar. Även du som inte är medlem i NRF men sympatiserar med vårt arbete är välkommen med synpunkter. Jag vill sluta min krönika den här gången med att reflektera över den debatt som pågått främst i Dagens Nyheter mellan Göran Lambertz och Maciej Zaremba (artikel DN kultursida). Debatten har som bakgrund den så kallade Quickaffären. Artikeln angår alla nämndemän eftersom vi är en del av rättstillämpningen. Citatet kommer från Maciej (artikel DN kultursida 10 sept). Domstolens första roll är att från rättssäkerhetssynpunkt kvalitetssäkra brottsutredningen. När så inte skett är det alltså domstolen som bär ansvaret för denna brist. Vilket betyder att domstolen inte kan skylla ifrån sig på manipulerande åklagare eller oskickliga poliser, eftersom det är domstolen som har ett slutligt ansvar för att brottsutredningen är fullständig och således även det som omfattas av åklagarens ansvar. Vilken är din uppfattning som nämndeman? Lars Lassinantti Förbundsordförande NRF 3

4 ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? TEMA: DOMARNA BLIR BÄTTRE MED NÄMNDEMÄN SÄKRARE BESLUT MED LEKMANNADOMARE Agneta Langton, Arvika - När jag fick höra talas om förslaget med en utbildningskonferens gillade jag omgående tanken. Idag har vi inom förbundet många aktiva föreningar, men mötena mellan våra olika föreningar är väsentligt för att vi ska utgöra ett kraftfullt förbund på riksnivå. - Just nu diskuteras nämndemannainstitutet intensivt i landet. Motståndarna till själva idén med nämndemän verkar få ett gott utrymme i tidningarna. NRF har på riksnivå försvarat nämndemannainstitutet på ett förtjänstfullt sätt, inte minst vår förbundsordförande Lars Lassinantti har här gjort en utmärkt insats. - Men frågan är hur vi ska bli ännu bättre, vad ska då göras? Jag tror att det är välgörande för vårt förbund med en sådan här sammandragning, utan tvekan är det så. Nämndemäns medverkan i våra domstolar syftar till att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, höja förtroendet för domstolarna och att se till att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet. Den som säger detta heter Pia Johansson, lagman i Blekinge tingsrätt. Hon tillhör också de lagmän som starkast försvarat idén om nämndemän och skälen till detta är många. ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Under 2012 har den kritiska bevakningen av nämndemän varit påtaglig. Orättvis enligt många. Intellektuellt stimulerande - När juristdomaren börjar överläggningen ska han eller hon redogöra för saken och de rättsfrågor som finns i målet och därefter redogöra för rättsläget, säger Pia Johansson. Bodil Thuresson, Kristianstad: - Det blåser stundtals ganska friskt om oss nämndemän i debatten. Att vi då träffas på en utbildningskonferens och pratar ihop oss, passar därför väldigt bra. - Jag tillhörde dem som tyckte att beslutet om slopade ordförandekonferenser var olyckligt. Kongresserna och ordförandekonferensen har alltid varit välgörande för oss aktiva inom föreningarna. Vi som har varit på sådana evenemang har inte minst märkt detta. - Aktiviteten inom respektive nämndemannaförening har dragit stor nytta av dessa möten. De som varit på kongress eller konferens känner sig oftast mycket stimulerade efter mötet med likasinnade från Det är en kontroll för den egna tanken och det leder ibland till stimulerande och klargörande diskussioner. - Jag uppfattar inte nämndemännen som ett stöd i de rent hela landet. Arrangemanget bidrar därmed till en skjuts framåt i själva föreningsarbetet på det lokala planet..- Detta har i alla fall varit min erfarenhet efter sådana här möten. Av det skälet välkomnade jag verkligen initiativet med en utbildningskonferens. Nu hoppas jag bara att det finns pengar för en sådan konferens. - Jag har ej något emot att det kanske utkristalliseras ett annat sätt att välja nämndemän i Sverige. - Viktigt i detta sammanhang är dock att domstolarna har ett fortsatt förtroende från allmänheten, nämndemännen är ju folkets representanter i rättssalarna. 4

5 Pia Johansson, lagman i Karlskrona förordar medverkan av nämndemän i domstolarna. rättsliga frågorna, men i bevisvärdering och straffmätningen har de ofta välunderbyggda ställningstaganden. Pia Johansson anser att nämndemän även i fortsättning bör medverka i familjemålen. När det gäller brottmål har hon en idé om att nämndemän bör medverka i mål med brott, för vilket är föreskrivet fängelse två år eller därutöver. På så sätt bevarar man insynen och uppdraget blir attraktivare och det skulle bli möjligt att höja arvodet. Välgörande Lagmannen Göran Nilsson i Norrtälje anser att medverkan av nämndemän i domstolarna är något välgörande. Han har varit verksam i domstolarna i Sverige i snart trettio år och hans åsikt om nämndemän är positiv. - Nämndemännen utgör ett stimulerande inslag i domstolarna, säger han. Min erfarenhet av lekmannadomare är överlag mycket positiv. -Det är trevligt att tillsammans med nämndemän ventilera olika mål. - Det är långt ifrån givet att den juristskolade domaren alltid är bättre vad gäller bevisvärdering, här tillför ofta nämndemännen goda synpunkter. Göran Nilsson i Norrtälje anser att kritiken av nämndemän ofta är orättvis. - Paradkritiken är att säga att nämndemän sitter och sover det är fel, jag vet inte varifrån detta kommer. Men att ha med nämndemän i hovrätterna, det är jag tveksam till. - Historiskt har Sverige inte haft nämndemän i hovrätterna, inte förrän det infördes på 70-talet. Jag tror att vi kommer vara utan lekmannadomare i hovrätterna i framtiden. Det är en rätt där det krävs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp. TEMA fortsättning nästa sida I SPALTERNA SEN SENAST Barnbarn lurade äldre på pengar Numera måste man som äldre vara alert på flera sätt. Ett av de senaste vämjeliga brotten är att helt okända människor ringer upp äldre - ofta i åldern år och säger sig utgöra deras barnbarn - och att man är i stort penningbehov. Ett av de grövsta fallen som inträffade under året var då en kvinna, 92 år, blev bestulen på kronor på detta vis. En helt okänd person hade tagit fram uppgifter och kartlagt den äldre damen. Han ringde henne och presenterar sig som hennes barnbarn - ochsades vara i stor penningknipa. Damen föreslogs så snabbt som möjligt att ta sig till närmaste bank för att ta ut pengar. Vilket också 92-åringen gjorde - hon begav sig till banken med sin rullator och fick ut en postväxel på beloppet. Bedragaren - i 40-årsåldern - var dock inte nöjd - en växel innebar problem. Kvinnan anmodades att ta sig till banken igen - och nu för att hämta ut rena kontanter- vilket också skedde. Den lurade kvinnan fick besök av mannen i hemmet - och begrep faktiskt i det ögonblicket att hon lurats - men av rädsla för honom gav hon honom pengarna. Han kanske var beväpnad, menade kvinnan. Bedragaren samarbetade med en jämnårig. Sammanlagt har de två lurat en mängd åldringar i landet. Bevisningen mot männen består i övervakningsbilder, dataupppkopplingar och mobiltelefoner som de båda nyttjat. Arton resor hann bedrgarna med i landet innan de avslöjades. Rättegången mot männen har ägt rum i Hudiksvall. 5

6 TEMA: DOMARNA BLIR BÄTTRE MED NÄMNDEMÄN ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med för - eningarnas ordförande? Vi som är i domstolarna är där som yrkesmän, anställda i samhällets tjänst vars yttersta uppgift är att värna det civiliserade rättssamhället. Om lagboken säger en sak om något, måste vi hålla oss till detta, även om det kan kännas tungt ibland. Lennart Nyberg, Härnösand- Kramfors - När jag fick höra om förslaget om en utbildningskonferens var bara själva idén en kick för ens energi. Kjell Nilsson i Hässleholm shar gjort ett ra jobb att han lagt ner energi på att ringa runt till några av föreningarnas ordförande.. - Detta att ha en kongress vart fjärde år där föreningarna bjuds in och inte sedan något mera än så, är ingen bra ordning. - Många inom vår nämndemannarörelse tycker nog att fyra år är alldeles för lång tid, egentligen borde kongressen i Karlskrona ha tagit ett motsatt beslut, att istället sammankalla till en konferens varje år. Det är via en konferens som vår styrelse kan förankra sina beslut- det är därför sådana här möten är så viktiga. - Viktigt i detta sammanhang är dock att domstolarna har ett fortsatt förtroende från allmänheten, nämndemännen är ju folkets representanter i rättssalarna. - Om vi inte hade nämndemännen, riskerar domarna bli sämre. Att dömas till ett straff är självklart mycket tungt, Att nämndemän medverkar vid utdömandet av domarna innebär att det kan göra uppdraget som domare något lättare. En grund uppfattning Tidigare åklagaren Brynolf Wendt, känd i denna tidnings spalter, säger att nämndemännens medverkan kan innebära att det i vissa fall kan bli något lättare att döma - något som möjligen kan ha förbisetts i den allmänna debatten. - Att kritiker missat detta argument för nämndemännens medverkan i domstolarna är nog ganska avslöjande för kritikernas grunda uppfattning om dömandet. Att döma är något väldigt svårt och betungande på många plan. - Det handlar inte bara om att argumentera rätt, hitta rätt rekvisit i lagtexterna, kunna föra resonemang som verkligen håller, bedöma vad som är ett rimligt straff och inte. - Vi som är i domstolarna är där som yrkesmän, anställda i samhällets tjänst vars yttersta uppgift att värna det civiliserade rättssamhället. Om lagboken säger en sak om något, måste vi hålla oss till detta, även om det kan kännas tungt ibland. Domstolarnas legitimitet - Det är självklart ibland mycket svårt att döma, därför är resonemangen med andra i en nämnd, inte minst nämndemän, så oerhört viktigt. Och det är så oerhört bra att detta resonemang förs med människor ur den så kallat vanliga populationen, dvs ett representativt urval svenskar ur olika yrkesgrupper och med olika bakgrund- alla icke-jurister. - Det är ju det som är meningen, att domstolarna ska vara folkligt förankrade, ha en legitimitet. Anders Eka, lagman i Stockholms tingsrätt hänvisar till att nämndemannafrågorna nu utreds. Han lutar dock åt ett positivt svar på frågan om svenska domstolar ska ha lekmannadomare eller ej. Väsentligt - Lekmannainflytandet i våra domstolar är väsentligt, säger han. Det stärker ju domstolarnas legitimitet att allmänheten har sina representanter i form av nämndemän. - Det kan ha viss betydelse också att ha med nämndemän när ett svårt beslut ska fattas, fortsätter han. Oavsett om det är juristskolade domare eller lekmannadomare som står bakom beslutet. - Nu kommer frågan om nämndemännens medverkan i våra domstolar att utredas, säger han. Lagman Inger Söderholm från Attunda tingsrätt leder arbetet, jag känner till hennes yrkesskicklighet väl och jag tror att detta borgar för ett gott utredningsarbete. 6

7 Leif Magnusson, Svea Hovrätts nämndemannaförening Osaklig kritik av nämndemän Vad finns det för saklig grund för Maria Abrahamssons kampanj mot nämndemän? Att vara nämndeman är inte ett politiskt uppdrag. Nämndemän föreslås till kommun- respektive landstingsfullmäktige som prövar dessas lämplighet och utser. Alla partier deltar i denna gemensamma beslutsprocess. Därefter prövar respektive domstol nämndemannens behörighet. Först därefter är personen ifråga utsedd till nämndeman. Sverigedemokrater har deltagit i demokratiska val och fått mandat som ger dem möjligheter att nominera ledamöter i riksdagens utskott och på andra platser i samhället liksom även nämndemän. De kan inte själva utse nämndemän, bara föreslå. En enda nämndeman utgör bara en mindre del av de dömande. I hovrätten är juristdomarna i majoritet. Nämndemän, jurymedlemmar eller motsvarande finns över hela världen sen urminnes tider, det vet vi alla. Ett folkligt inflytande inte bara över lagstiftningen, utan också över tillämpningen har alltid funnits. Riksdagen stiftar lagar. Är det lämpligt att riksdagens ledamöter, som alla är lekmän, ska stifta lagar? Borde inte detta helt överlåtas till jurister som bättre förstår lagarna? Detta borde ju ha varit fallet enligt lex abrahamsson. I USA har vi en lekmannajury som ensamma fäller utslaget i skuldfrågan skyldig eller inte skyldig, samt uttalar sig om brottets art är så svårt att dödsstraff skall utdömas. Sen är det domaren som bestämmer påföljden enligt lag. Denna rättegångsordning är väl beprövad och spelas upp dagligen i TV över hela världen. Jag har aldrig hört någon svensk säga att denna rättegångsordning är odemokratisk. Visserligen sker urvalet av jurymän inte genom de politiska partierna, men faktum kvarstår att alla är lekmän och ickejurister. Maria Abrahamsson som själv är jurist kan inte förlika sig med tanken att om hon skulle ställas inför rätta, så skulle lekmannadomare vara med och döma henne. Kanske skulle hon vara glad om hon insåg att nämndemännen bidrog till att göra domen mer rättvis inom lagens ramar. Eller utgår hon ifrån att nämndemännen, genom att de inte är jurister, inte förstår lagen? Maria Abrahamsson har råkat ut för demokratisk härdsmälta. På grund av att Sverigedemokrater har kommit in i riksdagen och därmed är berättigade till platser i utskott bl.a. så ska de i vart fall inte kunna bli nämndemän, även om detta inte är ett politiskt uppdrag. Varför denna fixering på att ta bort nämndemän från domstolarna? Så folklig får man inte vara, tycks hon mena. Hon har en övertro på jurister, därför att hon själv är jurist. Jag tycker att hennes kampanj mot nämndemännen är både orättvis och rentav samhällsfarlig, då den kan undergräva den tilltro till rättssystemet som vi har. Att på sakliga grunder diskutera frågan inom de demokratiska ramar vi har är helt rätt, men inte att gång på gång i kampanjliknande ordalag gå till storms mot ett rådande demokratiskt samhällssystem. Därför bör Maria Abrahamsson inte omväljas till riksdagen Leif Magnusson Nämndeman, ordförande i Svea hovrätts nämndemannaförening ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Kerstin Svensson, Sollefteå - Det vore toppen om det finns ekonomi för en utbildningskonferens. Att ha ett riksförbund kräver ju att föreningarna ses med viss regelbundenhet på nationell nivå. Nämndemännens Riksförbund är ju medlemsföreningarnas förbund, det är föreningarna som bygger förbundet och därför är det väsentligt att man ses. - Bäst är om en sådan konferens kan förläggas till Stockholm Det blir billigast och är mest enkelt. - NRF är rent generellt ett ganska aktivt förbund, inte minst är föreningarna mycket aktiva. Under förra året var jag också med på resan till Ukraina, som var väldigt lyckad, ett lyckat arrangemang av NRF. - Vi får inte släppa taget vad gäller att utgöra en vital organisation, en utbildningskonferens är därför av högsta prioritet. Särskilt nu när så många kritiserar nämndemännen. Vi måste komma ihop och samla mera våra trupper! - Vad jag gillar med vår organisation är den geografiska bredden, när vi möts kommer nämndemän samman från hela landet, från norr till söder. Det är inte minst en fantastisk blandning av dialekter! Att vi har en sådant bredd över hela landet är ett särdrag som vi kan vara stolta över, men det är som med god vänskap, vänskapen måste alltid underhållas. 7

8 ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Gunnar Salomonsson, Uppsala. - En konferens är viktig inte minst just nu. Nämndemannainstitutet diskuteras ju intensivt, många ifrågasätter om vi i framtiden ska ha nämndemän. Några hov - rätts presidenter gick ut i en artikel där man förordade att hovrätterna skulle vara utan lekmannadomare. - För en så stor organisation som Nämndemännens Riksförbund är det av största vikt att vi ses ganska ofta och det på alla plan. Att de aktiva - de som är verksamma inom föreningarnaoch förbundets styrelse ses så sällan är en brist som borde förbättras. - Skälet till att ordförandekonferensen slopades var kanske välmenande, man ville spara pengar, men frågan är om vi idag inte har pengar till att sammankalla till en konferens under en dag med de aktiva inom vårt förbund. - Idén med en utbildningskonferens är mycket god. Den fyller flera funktioner. Att utöka sin kunskap och färdighet som nämndeman är ju alltid viktigt, en annan sak är att vi som möts på denna konferens säkert får en energiförstärkning av att ses. När hovrättens presidenter missar målet Med jämna mellanrum har det i media dykt upp olika artiklar om nämndmannafunktionen. Nämndemännen har valt att hålla en låg profil i debatten av respekt för uppgiften och de olika yrkesintressen som är berörda. Vi vet att vi i Sverige har ett bra domstolsväsende med en kompetent och lojal tjänstemanna och domarkår. Sveriges rättssystem kännetecknas av hög kvalitet och god effektivitet. Utan rättsväsendets stabiliserande faktor kan man inte bygga upp ett väl fungerade samhälle med en hög grad av solidaritet. Vårt välfärdssamhälle är beroende av att lagar och regler fungerar väl och att systemet har högsta legitimitet. Räcker inte Många olika för- och motargument har framförts i debatten - några kan vara värda att titta närmare på. Vi som känner verksamheten inifrån kan lätt avfärda eller stödja vissa av förslagen. Men det räcker inte. Det är viktigt att våra uppdragsgivare undersöker om vi uppfyller målen för rättsskipningen. Vi tycker att det är positivt att regeringen nu har utsett en särskild utredare att presentera förslag om ett modernt nämndemannasystem. Vid en snabb läsning av kommittédirektiven får intresserade information om de konkreta områden som ska utredas. När nu utredare är utsedd, kommer vi att lämna konkreta förslag i de frågor som ska behandlas. Förhoppningsvis sorteras orimliga påståenden eller spekulationer bort. Anastasios Manetopoulos påpekar att det är av högsta vikt att lekmannadomare deltar i hovrätterna. Nämndemannaföreningen vid Hovrättens över Skåne och Blekinge har i en skrivelse lämnat några av sina synpunkter till Justitiedepartementet. En debattartikel i Svenska Dagbladet under sommaren i detta ämne var onekligen en besvikelse. Kammarrätternas och Hovrätternas presidenter beskrev där 5 juni ett mycket besvärligt budgetläge, som man ville klara av bland annat genom avskaffande av nämndemän i de högre rättsinstanserna. Vi noterar att hovrätten i Jönköping inte fanns med bland undertecknarna. Förmåga saknas Tyvärr visar skrivelsen att det saknas förmåga att se hela samhällets intressen och särskilt de demokratiska, där nämndemännen har sin viktigaste funktion. Kostnaden för nämndemannafunktionen är försvinnande liten. Ersättningen ligger snarast på välgörenhetsnivå med ett dagarvode om 500 kr, (150 miljoner per år). Gäller diskussionen besparingar, kan vi också komma med förslag - exempelvis översyn av höga advokatarvoden. Nämndemännens deltagande i rättsprocesserna kan inte vara anledning till de ekonomiska svårigheterna. Inte heller en mera komplicerad rättssituation som lämpligen kan mötas med adekvat grund- och fortbildning för nämndemän. Samhällets insyn och inflytande genom nämndemän även i den andra rättsinstansen, bör vara kvar för att dömandet ska tillämpas i linje med den allmänna rättsuppfattningen. En organisation med en alltför homogen sammansättning av enbart tjänstemän kan ge intryck av isolering och därmed riskera tilltron till systemet. Vi som är folkvalda inom rättsväsendet kan inte acceptera att bli behandlade som slagpåsar i debatten. Vi är en resurs i rättsväsendet och inte en belastning och måste kräva att våra partier tar klar ställning i frågan. Några partier har kommit med klara och tydliga besked. Vi väntar på de övriga. Anastasios Manetopoulos Ordförande för nämndemannaföreningen vid Hovätten i Skåne. 8

9 KRÖNIKA FRÅN GÖTEBORG: Av Camilla Löfstedt ATT TILLHÖRA DE YNGRE NÄMNDEMÄNNEN Redan som 24-åring fick jag chansen att bli nämndeman. Jag har alltid haft ett stort och brinnande intresse för samhällsfrågor och glädjen att bli utsedd till detta så viktiga uppdrag var därför stor för snart tio år sedan. Glädjen bottnade främst i en vilja att bidra med mina erfarenheter och perspektiv. När jag berättade om mitt uppdrag för jämnåriga var det många som uttryckte sin förvåning över att juristdomarens röst inte är utslagsgivande utan att var och en av nämndemännens röster väger lika tungt som juristdomarens. Att många personer, i min umgängeskrets, som jag upplever som väl insatta och intresserade av hur vårt samhälle styrts och hur rättvisa skipas var så dåligt informerade om nämndemännens roll överraskade mig oerhört. Mot bakgrund av detta har jag ansett det viktigt att jag som ung och nämndeman för de jag kommer i kontakt med förklarar och motiverar nämndemännens roll i domstol. Värt att påpeka är att jag, under alla dessa år som nämndeman, såväl när det gäller andra nämndemän som juristdomare, alltid har mötts av respekt och upplevt att jag har blivit lyssnad på vid överläggningar. Jag har även fått många uppmuntrande ord om att det är roligt med en så ung nämndeman. Naturligtvis hyser jag en mycket stor respekt för de äldre och deras långa livserfarenhet men jag hoppas och tror att även jag har kunnat bidra, om inte med lång livserfarenhet, med exempelvis kloka synpunkter på hur unga resonerar och handlar vilket åtminstone i vissa fall kan förklara hur yngre agerar såväl i som utanför domstol. Kontakten med såväl juristdomare som andra nämndemän ger givande och intressanta diskussioner samt skapar en allsidig inblick i hur andra resonerar. De diskussioner som förs vid överläggningarna mynnar ut i en samlad bedömning som är en kombination av såväl äldres som yngres synpunkter där det enligt min uppfattning är väldigt viktigt att de olika synpunkterna ställs mot varandra för att kunna komma till ett riktigt resultat. Man kan i och för sig ställa sig tveksam till det sätt på vilket nämndemän utses men enligt min erfarenhet påverkar inte nämndemännens politiska tillhörighet deras bedömningar av målen. Jag anser att arbetet som nämndeman ger en allsidig syn på människan och verkligheten och möjliggör att komma samhället in på livet. Som nämndeman får man se verkligheten samt både positiva och negativa sidor hos människan på ett sätt som man knappast får i andra sammanhang. Man tränas vidare i logiskt tänkande, att kritiskt bedöma situationer och utsagor från olika håll samt att skilja huvudsak från bisak och att ta fasta på det som är väsentligt. Att tala med äldre nämndemän, som har varit med under många år, inspirerar mig verkligen och gör att jag själv hoppas kunna fortsätta som nämndeman under lång tid framöver. Samtidigt hoppas jag att många som nu är unga kommer att engagera sig och utses till nämndemän då allas olika erfarenheter verkligen behövs i dettas så viktiga arbete. Camilla Löfstedt Skribenten är verksam som nämndeman i Göteborg I SPALTERNA SEN SENAST Flest inbrott under hösten Förr var sommaren den känsliga perioden under året avseende inbrott i hemmet. Men nu är det hösten som är inbrottstjuvarnas nya favoritperiod. Den senaste statistiken visar att med höstens inträde ökar också sådant som rån, inbrott och klotter. Brottsförebyggande rådet, Brå, har sammanställt statistik över brott med anknytning till olika säsonger. Under sommaren inträffar exempelvis flest cykelstölder, misshandelsfall och skadegörelser. Tidigare var villainbrotten också vanliga under denna tid - men inte nu längre. Under de senaste tre åren har inbrott i villor anmälts under hösten - men under sommaren är antalet Orsaken till denna förändring anses ligga i höstmörkret. Anton Färnström vid Brå tror att en tänkbar förklaring till att hösten blivit mest populär för inbrottstjuvarna, är att färre personer rör sig utomhus hösttid. I SPALTERNA SEN SENAST Antalet skottlossningar på öppen gata verkar ha ökat i Sverige. Under åren skedde det 84 skjutningar på öppen gata i Göteborg. Under samma period inträffade det 309 skjutningar i Malmö - vid 54 av dessa skadades människor allvarligt. I Stockholm skedde det 109 skjutningar under Regn och rusk håller folk ifrån gatorna. Människor i rörelse är en avskräckande faktor för kriminella. 9

10 ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? BREVET TILL FÖRBUNDETS STYRELSE ETT UPPROP OM KONFERENS MED ORDFÖRANDENA I FÖR Nämndemännens framtid diskuteras just nu intensivt. Hur kommer nämndemannainstitutet att se ut i framtiden? Kommer vi ha nämndemän i hovrätterna? På vilket sätt försvarar vi inom Nämndemännens Riksförbund nämndemännens intressen allra bäst? Nu mera än någonsin behöver vi nämndemän ses och därför hoppas jag att NRF arrangerar en utbildningskonferens. En konferens under 2013 där föreningarnas ordföranden deltar. Lars Österdahl, Karlstad - Jag har varit med i många olika föreningar under årens lopp. Min erfarenhet är att spänsten inom en organisation alltid stärks av möten på olika nivåer medlemmar emellan. Under min tid som aktiv inom nämndemannarörelsen har alltid kongresserna och ordförandekonferenserna utgjort goda incitament för livfulla diskussioner och kontakter. - Jag minns senaste kongressen i Karlskrona som ett sådant exempel liksom tidigare ordförandekonferenser jag varit med om. Vi får inte minska på kontakten oss aktiva emellan utan det är av vikt att vi ökar den, det är också viktigt att förbundet använder sina pengar väl. - Om det finns utrymme ekonomiskt för en konferens, bör en sådan konferens arrangeras. Den som säger detta är Kjell Nilsson, ordförande i Hässleholms nämndemannaförening. Under sommaren kontaktade han några av ordförandena i landets nämndemannaföreningar. Han förslag var att Nämndemännens Riksförbund borde kalla samman till konferens Ett viktigt inslag under en sådan konferens är att diskutera nämndemannainstitutets framtid. Centralt är här hur förbundet bäst försvarar nämndemännens intressen. Stort stöd Stödet för Kjell Nilssons förslag visade sig mycket stort. I stort sett alla som Kjell kontaktade stödde förslaget, inte mindre än fjorton ordförande ställde upp för förslaget och ett brev formulerades till förbundsstyrelsen. I brevet uttrycks en önskan om att NRF:s förbundsstyrelse utreder de ekonomiska förutsättningarna för en konferens under Förslaget är att en konferens arrangeras på temat utbildning. - Tidigare arrangerades ordförandekonferenser mellan kongresserna. Varje förening fick, via sina respektive ordföranden, därmed god insyn i förbundsstyrelsens senaste arbete. En traditionell ordförandekonferens innehöll goda föredrag och debatter ja, mycket av det som vi förknippar med en livfull folkrörelse. Dialog Kjell Nilsson påpekar att ordförandekonferensen innebar att dialogen mellan förbundsstyrelsen och landets föreningar upprätthölls på ett aktivt sätt. Föreningarnas aktiva blev därmed också mer bekanta med ledamöterna inom förbundsstyrelsen och dess arbete. - En utbildningskonferens innebär att aktiva på tu man hand möts och utbyter goda kunskaper och erfarenheter, säger Kjell Nilsson. Att vi alla blir mer bekanta med varandra och inte minst med ledamöterna i förbundsstyrelsen. Att idag endast ses på detta vis vart fjärde år är en väldigt lång tid Han påpekar att argumentet att slopa ordförandekonferensen var brist på pengar. Nu hoppas han att förbundsstyrelsen utreder de ekonomiska förutsättningarna för en konferens under Konferensen kunde äga rum under en dag. Kjell påpekar att det är i mötet människor emellan som det alltid skapas goda idéer. Det är också på detta vis som en organisation håller demokratin levande inom sin verksamhet. En vital och demokratisk organisation kräver god kontakt mellan de olika medlemsföreningarna, liksom mellan föreningarna och förbundsstyrelsen. Nämndemännens framtid - Självklart ska en diskussion om nämndemännens framtid inta en viktig del under en sådan här konferens, påpekar Kjell. Det vore intressant att höra vad andra anser om vad som bäst gagnar vår sak. Här finns nog flera goda idéer till olika strategier. - Vad många också inom föreningarna också är intresserade av är förbundets ekonomi, fortsätter Kjell. Under verksamhetstiden hittills har NRF fått ny hemsida och ett nytt kansli. Förbundsstyrelsen har här chansen att berätta om förarbetet bakom detta förändringsarbete, liksom de ekonomiska förutsättningarna. Kjell påpekar att när ämnet ekonomi diskuteras, är medlemsavgiften något som måste vara i fokus. - Frågan som bör ställas är om förbundet kan ha samma medlemsavgift när vi inte har en konferens mellan kongresserna, säger han. - Går det att försvara att med- 10

11 ENKÄTEN 2013 ENINGARNA Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Kjell Nilsson från kongressen i Karlskrona, här tillsammans med Suzanne Breitholtz, Norrtälje och Eleonore Sundström, Eksjö. Två nämndemannavänner som dock inte haft med uppropet att göra. Men som illustration till hur trivsam en konferens kan vara, fungerar ju bilden... lemmarna betalar in samma belopp som förut, utan att förbundet ordnar en ordförandekonferens? - Vi kan också diskutera vilken typ av frågor som NRF som organisation ska föra ut. Är det endast sådant som rör själva nämndemannainstitutet, eller kan vår organisation ha åsikter om sådant som rör brott och straff? Själv är jag tveksam till det senare, men det vore roligt att höra vad andra anser. - Är det för djärvt att vårt förbund börjar fundera på ett kriminalpolitiskt program? Om vi har ett sådant program blir vi kanske intressantare som organisation. Och om en sådan åsikt ska formuleras, hur kan den i så fall formuleras? Kjell Nilsson påpekar att nämndemannauppdraget kanske gagnas av detta, en fråga värd möjligen att ventilera. - Nämndemännen ska kanske bredda sig något, och därmed ökar kanske respekten för själva uppdraget. Oav sett hur, vore en diskussion i denna fråga av intresse. NRF ska synas Kjell Nilsson påpekar att det är viktigt att nämndemännen genom NRF ständigt syns och hörs i den allmänna debatten, och det på ett bra sätt. En idé är kanske att nämndemännen är med under veckan i Almedalen. - Att vara med under veckan i Visby borde nog främja vår sak, fortsätter Kjell Nilsson. I Visby under sommaren möts ju några av Sveriges ledande opinionsförmedlare, en sådan möjlighet bör vi utreda, hur det praktiskt i så fall skulle gå till. Om vi ska vara med där, är det väsentligt att vi håller nere våra utgifter för ett sådant deltagande. Nu väntar de som tillhör undertecknarna på förbundsstyrelsens svar. Kjell Nilsson har på känn att stödet för en konferens är stort bland landets nämndemannaföreningar. Själv är han ordförande i en av landets mest aktiva. Medlemsanslutningen i Hässleholm är mycket god, föreningen har till och med fler medlemmar än det finns nämndemän i Hässleholm. Att det är så beror på att tidigare nämndemän kan ansluta sig till föreningen. - En ledstjärna för vårt arbete är att styrelsens arbete alltid är ständigt väl förankrat bland medlemmarna. Med en utbildningskonferens på riks - nivå skulle det draget stärkas också inom vår riksorganisation. Erland Eriksson, Piteå - När avstånden är små mellan dem som styr och de som är aktiva medlemmar, är detta något mycket gynnsamt för en organisation, oavsett vad föreningen heter. Jag tycker att NRF alltid präglats av aktiva medlemmar, att beslut oftast varit väl förankrade. Vi som är medlemmar och aktiva inom detta förbund har oftast god kunskap om det mesta om sker på de olika nivåerna. - En utbildningskonferens skulle självfallet stärka det informativa drag. - ett sådant arrangemang gynnar en organisation som vår. En förenings styrelse oavsett vilken når förstås alltid bäst resultat, när arbetet som utförs är väl förankrat att medlemmar och aktiva utanför styrelsen, alltid är väl kunniga om vad som sker inom organisationens alla fält. - Undrar om inte en utbildningskonferens skulle i detta avseende vara väldigt välgörande. Tidningen vår fungerar väl här med god information, men det är i det personliga mötet som utbyte av kunskap alltid fungerar riktigt bra. 11

12 ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Kenneth Carlsson, Skövde - Om det blir en utbildningskonferens kan den säkert finansieras delvis med pengar från olika fonder som vill premiera den här typen av möten. - Livfulla och växande förbund präglas alltid av aktiva och livfulla medlemmar. Tycker nog att vi kan räkna Nämndemännens Riksförbund till denna kategori. Vårt förbund har alltid präglats av aktiva medlemmar, det märker man inte minst de gångar som vi ordnar konferens. Kongressen i Karlskrona senast var ju ett mycket lyckat exempel på detta. - Nu hoppas jag på en utbildningskonferens under nästa år. Tycker nog att fyra år mellan mötena med aktiva inom föreningarna och alla andra är ett för stort avstånd i tid. Att kommunicera via nätet är ju exempelvis inte alls samma sak. I dessa dagar när nämndemännens medverkan i domstolarna ifrågasätts är det ju verkligen väsentligt att vi har chans till att samlas och därmed stärka NRF som organisation. 12 INSÄNT Öka straffen för återfallsförbrytare Det finns en gemensam nämnare för de grova brotten i Malmö och Södertälje samt vardagsbrotten och de dramatiskt ökade bostadsinbrotten. De begås av återfallsförbrytare som inte påverkas av domar där man får större och större rabatt ju mer omfattande kriminaliteten är. Nu måste vi lära av USA där man straffas och får betydligt strängare straff för varje återfall! Dagens Nyheter har i en serie artiklar berättat om vardagsbrotten som orsakar en miljon anmälningar och drabbar allmänheten hårt. Redovisa lättutedda brott Polisen dignar under bördan och har inriktat sig på att redovisa lättutredda brott och hitta skäl till att snabbt lägga ner resten, även där det finns möjlighet att med en liten extrainsats lösa brotten. Detta har kriminologen och professorn Leif G W Persson behandlat i Veckans Brott i SVT1. När han gjorde det ledde det stor uppmärksamhet bland missnöjda och drabbade brottsoffer. Uppdrag Granskning i SVT1 väckte i år också uppseende med ett program om att det är lönlöst för polisen att redovisa flera vardagsbrott av vilka de flesta är I SPALTERNA SEN SENAST lättutredda. Det leder till bra statistik för polisen men i slutänden blir det oftast åtalsbegränsning och åtalsunderlåtelse för de flesta av brotten. Mycket har sålunda diskuterats i denna väsentliga fråga. Jubileum i Bl å Hallen kan bli rättssak Under hösten har fall av hög representation inom statliga myndigheter kommit i dagen. Utredningar läggs ner Jag påstår att åklagarna missbrukar lagstiftningen som innebär att en sådan dom också kan innefatta brott som begåtts både före och efter en dom. Det innebär att av utredningar som polisen redovisar läggs som främst rör återfallsförbrytare ner! Det är brott som för en vanlig människa skulle innebära ordentliga fängelsestraff! I Göteborgsfallet i Uppdrag Granskning framgick detta med en förskräckande klarhet och där visades också att det inte är ovanligt att åklagare åtalsunderlåter för 15 brott och åtalar för de två lindrigaste. Då sätter man även lagstiftningen om hårdare straff vid återfall och flera brott ur spel. Det är ett grovt missbruk av lagstiftningen med det uppenbara skälet att förenkla och förbilliga processen. Därför råder en klar symbios mellan åklagare, domstolar och advokater! Åtalsunderlåtelser kommer in i straffregistret men rapporteras inte vidare till Frivården som skall sköta kontrollen av den absurda skara av återfallsförbrytare som är på fri fot och begår nya brott och gång på gång döms till skyddstillsyn. Det straffet var ämnat för att bryta en begynnande kriminalitet men missbrukas nu grovt för hopplösa återfallsförbrytare. Regeringens Påföljdsutredning har föreslagit reformer avseende begreppet villkorlig dom. Det är bra men skrivningen innebär att vi kan se fram emot samma inflation som beträffande begreppet skyddstillsyn. Detta stärker onekligen Leif GW Perssons tes redan för 30 år sedan om att riksdag och regering bestämmer om hur många som skall sitta i fängelse och sedan anpassas lagstiftning och framför allt tillämpning till detta. Nu då Malmö och Södertälje mer eller mindre tvingat oss att titta på USA kan man inte plocka bitar som i Sverige är politiskt korrekta och inbilla sig att man får effekt. Man måste köpa hela receptet och där är hanteringen av återfallsförbrytarna det viktigaste! Anders Bergstedt Pensionerad kriminalpolis Ett av fallen gällde Stiftelsen för Strategisk forskning, som nyttjat stora medel till representation. Ett sådant evenemang var ett kalas i Blå Hallen

13 REPLIK INGET FEL VÄRVA ANDRA ÄN DE POLITISKT AKTIVA Nämndemän behöver utbildning om samhällets maktstrukturer skriver Johanna Storbjörk i Nämndemannen 2/2012. De behöver veta att social bakgrund, segregation och genus är avgörande när människor begår brott. Nu börjar vi kanske närma oss orsaken till att just de politiska, demokratiskt valda, partierna har fått i uppdrag att nominera nämndemän. Många timmar En av de viktigaste egenskaperna hos en nämndeman är gott sittfläsk. Man ska kunna sitta i många timmar och lyssna och inte börja gäspa efter två timmar och tycka att det är tråkigt, skapa sig en bild av ett skeende och göra en bedömning. Detta är något som många politiskt valda har erfarenhet av från sitt samhällsnyttiga värv. sedan ta ställning till innehållet. Hör ungdomen till I vissa sammanhang verkar det som om man tror att människor blir dummare ju äldre de blir. Det hör visserligen ungdomen till att tro att man vet och kan allt men den villfarelsen brukar tona bort med ökande ålder. Nämndemännens genomsnittsålder är kanske inte till förfång för bedömningen, snarare tvärtom. Att ha en person som har varit förskollärare i 30 år när man sitter i ett barmisshandelsmål är inte fel. Inte när det gäller vårdnadstvister heller. För att bara ta ett exempel. Naturligtvis ska nämndemannakåren representera genomsnittsbefolkningen och många partier jagar personer med utländsk bakgrund i partileden. SENAST a hovrätt nner i stort erimål personer lade för bl.a. svindleri. tingsrätt samtliga laktighet i till långa estraff. rundersöki målet in Målet tt s.k. utngsbolag de utveckmetod att grus ur grustäkter ottnar. ett halvår en på botier steg har boa. pressden, en port och utskomublicerat om bolasamhet, akt och n har, am till en inte att inn var e. sådana r föredet inde tillill att varit MER MÅNGFALD BLAND NÄMNDEMÄNNEN ANBEFALLES! Nämndemän och vårt rättsväsende har flitigt debatterats den senaste tiden. Detta med rätta eftersom en av det demokratiska samhällets viktigaste grund - stenar är ett välfungerande, opartiskt och trovärdigt rättsystem. För att kunna säkerställa ett rättsystem där inte bara jurister och åklagare ingår är det bra att ha systemet med nämndemän. Vanliga människor med vanliga jobb som tar ett demokratiskt samhällsansvar. Men då nämndemännen sitter med i rättegångar samt har inflytande över rättegångens utgång, är det extremt viktigt att de är representativa för befolkningen. Både för de anklagades skull men också för samhällets och rättsystemets trovärdighets skull. Om de som sitter och dömer endast representerar en viss samhällsklass, etnicitet, ålder, sexualitet etc. får vi en skev nämndemanskår. I längden är detta ett allvarligt hot mot demokratin. SSU vill bryta denna homogenitet bland nämndemännen genom att kräva ett större ansvarstagande från alla partier. Och vi börjar arbetet med vårt eget! Det är viktigt att människor med olika bakgrunder nomineras. Nämndemän av olika ENKÄTEN DEBATT kön, etnicitet, nationalitet, handikapp, sexuell läggning, från olika bostadsförhållanden etc. borde välkomnas. Detta borde vara en självklarhet! Vi i SSU tycker också - förutom mångfald bland nämndemännen- att det är även av yttersta vikt att ALLA nämndemän får utbildning. Den ska ge ökad kunskap om samhällets maktstrukturer. Faktorer som social bakgrund, segregation, genus är avgörande för olika brott som begås. Därför är det också viktigt att det tas hänsyn till och att rättsväsendet har kunskap om dessa Debattinlägget från förra numret. rätten ska ta ställning till om ett brott har begåtts och om bevisningen räcker för en dom. Om ovanstående förhållanden har betydelse för målet, ska de tas upp, inte annars. För att kunna säkerställa ett rättsystem där inte bara jurister och åklagare ingår är det bra att ha systemet med nämndemän, skriver SSU i sitt inlägg. faktorer. Utbildning är centralt för att minska avståndet mellan den som döms och de som dömer. SSU vill även att arvodet för nämndemän höjs för att ge fler människor med olika bakgrunder möjlighet att ta dessa uppdrag. Detta för att utjämningen och heterogenitet bland nämndemän är avgörande för det demokratiska samhällets grund - principer. Johanna Storbjörk, Förbundsstyrelseledamot SSU kunskap och liknande. Nämndemannaföreningarna erbjuder en del utbildning som ofta är både nyttig och intressant. Att utbilda i livserfarenhet blir kanske lite knepigare. Många nämndemän har erfarenhet av åtskilliga timmar i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, styrelser och nämnder. De är vana vid att läsa in tungt och komplicerat material för att I bland lyckas man värva någon men det är inte alltid lätt. Sexuell läggning, religion eller ursprung eller partitillhörighet är inget som diskuteras i rättssalarna. Det är viktigt att komma ihåg att Andra än de politiskt engagerade Slutligen har inte jag något emot att man värvar andra medborgare än politiskt engagerade och först undervisar dem i samhälls - Charlotte Unander-Scharin Nämndeman i Västmanland i Stockholms stadshus där stiftelsen firade ett 15 års jubileum Forskarstiftelsen nyttjade hela tio miljoner kronor för sitt jubileum - pengar som enligt kritikerna kunde ha finansierat forskning i tio år - åtminstone för två forskartjänster. Stiftelsens stora utgifter för jubileet i Blå hallen kan nu bli rättssak. Om ärendet hamnar i domstol är beroende på hur ägaren- staten- agerar. Staten är nämligen som stiftelsens grundare, ensam om att kunna föra fallet till domstol. Stiftelsen startade när löntagarfonderna lades ned. Stiftelsens pengar kommer från de nedlagda fonderna. Idag förfogar stiftelsen över hela nio miljarder kronor. 13

14 I SPALTERNA SEN SENAST Poliser vågar inte kritisera av rädsla för att straffas Enligt Polisförbundets ordförande Lena Nilz har ett nytt fenomen drabbat den svenska poliskåren, nämligen rädslan för repressalier om man kritiserar något inom polisverksamheten. Lojaliteten inom kåren har alltid varit något som svensk polis gjort sig känd för, och detta är inte heller typiskt för svensk polis. Men att rädslan för repressalier för att yppa kritik, är ett växande bekymer inom svensk polis, enligt Polisförbundets ordförande. Lena Nilz anger att Polis - förbundet kartlagt en rad uppenbara problem med inte minst ledarskapet inom svensk polis. Hon anger främst fyra områden med tydliga ledarskapsproblem andemeningen är att detta sannolikt hämmar interna kritiken. Nilz anser för det första att uppdragen är otydliga inom svensk polisverksamhet. Hon anser för det andra att cheferna tappar fokus på det polisoperativa arbetet. Som ett tredje bekymmer anser Polisförbundet att personalen inte anser att cheferna prioriterar rätt saker. Det fjärde området är att regeringen inte anser att polisen lyckas med sitt uppdrag. Sammanfattningsvis kan man uppfatta beskrivningen som en svensk poliskår i kris i alla fall i vissa avseenden. Risken med att läsa lagboken som en bibel Vart tog den svenska rättsäkerheten vägen? Juridiken stakar ut vägar som ofta handlar om att tillämpa snäva regler och procedurer på en verklighet som inte riktigt vill samarbeta; en slags glorifierad revisorsverksamhet där nämndemännens åsikter ofta står mer i samklang med förändringar i samhället och därför inte passar in (tolkat från B. Obama: Min far hade en dröm). En Modernare Rättegång Juristdomarna synes inte våga eller kanske inte ens anser sig ha rätt att se ett mål ur ett mer allmänmänskligt perspektiv innan lagens paragrafer får sin tillämpning. En sådan grund för den fortsatta bedömningen har dessutom i högre instans klart försvårats med En Modernare Rättegång [EMR]. Hovrätternas insyn i målen begränsas av videokamerans synfält, som medför en klar inskränkning av rättens möjligheter att se människorna bakom parternas och vittnenas masker I SPALTERNA SEN SENAST Av Ralf T Holmlin och att sedan ha sådana iakt tagelser, som en del i bedömningen av deras trovärdighet. Kritik av justitierådet Göran Lambertz Justitierådet Göran Lambertz har rönt kritik efter sina debattinlägg som gäller domarna mot Sture Bergwall. Lambertz gick tidig höst ut i ett debattinlägg i Dagens Nyheter, där han menade att många allt för Egna tolkningar Dessutom har rättens föredragande ofta själv förhandsgranskat videoupptagningarna varför rättens juristdomare förlitar sig på föredragandens uppfattningar utan att själva mer noggrant försöka hitta egna tolkningar. Oftast är det bara nämndemännen, som med öppna sinnen försöker följa och se människorna. Viljan att se varur de handlingar, som skall nagelfaras, kan ha sin bakgrund eller motivbild, finns hos nämndemännen, men kan inte realiseras vid förhandlingen på grund av EMR och tillåts inte heller vid rättens överläggning på grund av juristdomarnas ointresse. Utifrån en sådan grund söker sig sen rätten fram till en gemensam åsikt vari nämndemännens iakttagelser och bedömningar, vilka vanligtvis får presenteras efter det att juristdomarna enats i en majoritets - uppfattning om hur tingsrätten skött sitt uppdrag och då gås förbi som ovidkommande. Jurister är naturligtvis bäst lämpade att revidera jurister och visst sparar man tid, men vart tog rättsäkerheten vägen? Nämndeman under många år och tidigare verksam vid Försvarets Forskningsanstalt, FOI. lättvindigt nu accepterar bilden av ett justitiemord- detta i samband med domarna mot Thomas Quick, eller Sture Bergwall, som han numera heter. Bergwall är hans ursprungliga namn. Lambertz menar, att det finns övertygande bevis för att Berg - wall är skyldig i åtminstone två mordfall medan allmänna tendensen numera är att anse Berg - 14

15 Hallå Där! Marika af Winklerfelt som deltog i Lay Judge Forum i Bryssel för NRF:s räkning en Europadag för lekmannadomare. ENKÄTEN Varför tycker du NRF borde arrangera en utbildningskonferens 2013 med föreningarnas ordförande? Vad avhandlades på mötet? Den 11 maj invigdes den första Europadagen för lekmannadomare i Bryssel. Europadagen är ett resultat av en åttaårig process som fört samman lekmannadomare från olika länder i Europa. Deras gemensamma övertygelse är att medborgarnas medverkan i rättsprocessen är en grundläggande princip i varje demokratiskt samhälle. Detta slogs också fast i den Europeiska Deklaration om Lekmannadomare (European Charter of Lay Judges) som antogs och undertecknades av företrädare för 15 EU-länder. I deklarationen anges ett antal miniminormer som de europeiska länderna bör rätta sig efter när det gäller lekmännens medverkan i domstolarna. Dessa omfattar krav på opartiskhet och på likvärdiga rättigheter i förhandlingarna med yrkesdomarna. Deklarationen framhåller också betydelsen av att lämpliga personer utses och att de ges tillräcklig utbildning för wall oskyldig i samtliga mål. Bergwall har under drogade omständigheter tagit på sig skulden för en rad olösta fall. sitt uppdrag. Varför var det så viktigt? Europadagen inleddes av Viviane Reding, EU:s kommissionär för rättsfrågor. Hon uttalade sitt stöd för att lekmannadomare deltar i rättsprocessen med syftet att minska gapet mellan medborgarna och rättsväsendet. Kommissionen har därför gett finansiellt stöd till arbetet med deklarationen som annars inte hade kunnat förverkligas. Att man på EU-nivå är positiv till lekmannadomare är väl värt att notera med tanke på att det svenska nämndemannasystemet nu är satt under debatt. På vilket sätt bidrog NRF vid mötet? Från svensk sida finns en formulering i deklarationen som inte stämmer överens med svenska förhållanden. Här står att nominering och val av lekmannadomare måste ske utan politisk inblandning. Sedan vi fått in ett undantag i en fotnot kunde Lars Lambertz har ifrågasatt detta synsätt och inledningsvis möttes hans kritik av viss förståelse. Regeringen och ledande politiker inom oppostionen ansåg att det fanns behov av en oberoende kommission för att undersöka fallet. När det dock framkom att justitierådet samarbetet med dem inom rättsväsendet som starkt agerat mot Bergwall har dock intresset för en kommission avtagit. Lambertz har samarbetet med bland annat åklagaren Lassinantti, ordförande i NRF, underteckna deklarationen. Finland som nominerar nämndemän på samma sätt som vi ansåg sig dock inte behöva något undantag. Vilka kan problemen vara som Europas lekmannadomare möter när de nu organiserar sig? Ett organiserat nätverk har upprättats av de länder som undertecknat deklarationen. Tanken är att följa upp hur den efterlevs och att hålla kontakt med EU:s institutioner för att främja lekmannamedverkan i Europas länder och domstolar. En förutsättning för att samarbetet ska kunna fortgå är dock att EU fortsatt lämnar finansiellt stöd för att kunna hålla ett sekretariat. Respektive lands medlemsorganisationer är ju i regel ideella organisationer som inte har några större ekonomiska resurser. Marika af Winklerfelt Christer van der Kwast åklagare i fall där Bergwall fällts. Kritik mot Lambertz för partiskhet har bland annat kommit från Advokatsamfundet. Se även vår förbundsordförandes krönika sidan 3 i detta nummer. Lars Lassinant - ti tar där upp debatten som Lambertz startade. Gun Alingsås Aronsson, - Jag tillhör undertecknarna om förslaget om en utbildningskonferens Det är viktigt att en sådan konferens kommer till stånd. I brevet skriver vi att det handlar om demokratin inom vårt förbund. Det är nämligen att beklaga att representanter från olika föreningar numera bara kan sammanstråla på konferens vart fjärde år. - Jag hoppas på en välplanerad utbildningskonferens, som vi skriver kan den klaras av på en dag, allt för att hålla kostnaderna nere. - En sådan här konferens är synnerligen viktig för att vårt förbund också framgent ska präglas av livaktighet. Min erfarenhet inom föreningslivet är att den här typen av möten är oerhört energibefrämjande. 15

16 HEJ! från föreningarna VÄSTMANLAND 1 I september fick vi förmånen att besöka Statens Kriminaltekniska Laboratorium SKL i Linköping. 16 intresserade medlemmar äntrade den abonnerade bussen, och färden startade klockan 9 från Västerås. Efter den cirka 20 mil långa resan var vi framme vid restaurang Brigaden lagom för att inta en stärkande lunch. Vi togs emot efter lunchen av Maria Lindstam och förevisningen började. Tillsammans med kollegan Cecilia Gullman fick vi en övergripande genomgång av SKL:s organisation. SKL lyder direkt under Rikspolisstyrelsen. De 320 anställda är fördelade på olika avdelningar, vilka sysslar med allt från droganalys, vapenprov, DNA, fingeravtryck till vaktmästeri. Som kuriosa nämndes också att författarinnan Astrid Lindgren arbetat som sekreterare åt den legendariske kriminalteknikern Harry Söderman. Därifrån fick hon impulsen att skriva Mäster-detektiven Kalle Blomkvist. Efter genomgången indelades vi i två grupper på UDDEVALLA En morgon i april startade vi från Uddevalla-Torp för att tillsammans med Stor Göteborgs nämndemannaförening resa till Wallåkra stenkärlsfabrik för ett kulturellt besök. Vi fick efter en mycket god lunch guidad visning av fabrikens ägarinna som på ett mycket engagerat sätt berättade om hur hon kom att 16 Astrid Lindgren fick här idén till Mästerdetektiven Kalle Blomkvist. en spännande rundvandring i SKL:s lokaler, i det nerlagda I 4. Under vår vandring fick vi se hur man praktiskt tar fram fingeravtryck, DNA och mycket mer. Hela besöket tog dryga två och en halv timme och var värt varje minut. Vi tackar Maria och Cecilia för kunnig guidning. Efter besöker satt det bra med en kopp kaffe och en bulle. Återresan startade och vi var tillbaka i Västerås vid 18:30 många erfarenheter och intryck rikare. Sten Helleng Maria Lindstam - en av föreläsarna lägga så mycket energi på att bevara den kulturhistoriska fabriken. Besöket var mycket uppskattat och resulterade i diverse inköp. Köpenhamn i regn Tyvärr var inte vädret det allra bästa men efter en omröstning så blev det att vi åkte till Köpenhamn där vi fick lite över en timme på egen hand. Klockan 19oo var det middag på hotellet som också Om 28 svåra år i amerikanskt fängelse SOLLEFTEÅ Nämndemannaföreningen i Sollefteå beslutade i november 2011 att genomföra en föreläsning med Annika Östberg, som suttit 28 år i amerikanskt fängelse. Hon är kanske en av de mest kända före detta fångar, som avtjänat fängelsestraff i 28 år varav två år i Sverige. En tisdag i september hämtade jag henne på City hotell i Sollefteå och vi for upp till gymnasieskolan där samlingssalen var fylld till brädden av förväntansfulla ungdomar. Annika Östberg talade om sin tid från dödscellen i USA till friheten i Sverige. Utan anklagelser Hon berättade sin historia som om hon och jag hade suttit vid köksbordet och druckit en kopp kaffe, helt utan anklagelser eller bortförklaringar; en rak historia fri från skönmålning. Denna mycket annorlunda historia griper tag i ens hjärta, speciellt när hon berättar att hon redan som 13- åring började med droger och prostitution för att överleva. var god och som gjorde att vi under gemytliga former hade givande diskussioner om hur det är att vara nämndeman och dom problem som vi har. Morgonmad Dag två började med en Dansk morgonmad (frukost) och efter det så åkte vi till stadsfängelset Vridslöselille, som är ett gammalt fängelse från 1800-talet. De skall bygga ett nytt som skall vara Hon var den gladaste tjejen som klev in genom Hinsebergs fängelseport för att avtjäna sina sista två år i svenskt fängelse. Dåvarande pojkvän Varför blev Annika Östberg dömd till dödsstraff? Hennes dåvarande pojkvän avlossade de dödande skotten mot polisen men eftersom hon var med ansågs hon, enligt amerikansk lag, medskyldig eller lika skyldig och blev därför satt i dödscell men fick så småningom straffet omvandlat till livstid med möjlighet att bli benådad efter 12 år. Efter drygt en timmes andaktsfullt lyssnande stod det klart för eleverna att det faktiskt råder helt andra lagar i USA än här hemma i Sverige. Några likheter med den svenska kriminalvården finns inte. Enligt Annika Östberg så var hon...den gladaste tjejen som klev in genom Hinsebergs fängelseport för att avtjäna sina sista två år i svenskt fängelse. Efter föreläsning- färdigt Vi fick en mycket bra presentation och diskussion om hur det är i Danmark. En del borde vi ta till Sverige. Vi fick en bra förevisning av vissa avdelningar på fängelset och även prata med några intagna. Efter tre timmar så fortsatte vi till Öresundsbron där vi fick en bra inblick i tullens arbete som har en enorm arbetsbörda med tre miljoner resenärer varje år. Det verkade som om tullen speciali-

17 KARLSKRONA Hösten har kommit till Blekinge med både sol och värme så vi kan njuta av härliga höstdagar. Efter sommaruppehållet har vi åter kommit igång med aktiviteter, både styrelsemöte och medlemsaktiviteter. Annika Östberg och Marcus Franzén från Dahlbergs bokhandel. en gavs tillfälle att ställa frågor till föreläsaren. Avslutningsvis gav Annika Östberg detta råd till eleverna: Var rädda om er, ni har hela livet framför er och släng för faan inte bort det på droger! Hennes berättelse om det tuffa livet i amerikanskt fängelse gav oss alla tankeställare. Ungdomarna Senare på kvällen höll Annika Östberg sin föreläsning på församlingsgården för en fullsatt publik. Inbjudna var allmänhet och nämndemän från Ångermanland. Den viktigaste gruppen är dock ungdomarna, eftersom de står inför en debut till vuxenlivet men även vuxna behöver bearbeta fördomar om brott och straff. Var och en kan efter föredraget ställa sig frågan: Hur länge kan man sona sitt brott? serade sig på drogsmuggling men även annat. När vi var där så hade de precis tagit en släpkärra med sprit och öl. Vi hade naturligtvis en massa frågor som tullen på ett mycket trevligt sätt besvarade. En demonstration av en knarkhund fick vi också se i arbete. När vi hade fått svar på våra frågor så fick vi åka till Öresundsterminalen där vi åt en lunch/ middag innan det bar iväg mot Göteborg och Uddevalla. Som alla förstår så tar det tid att Tack vare sponsring har vi kunnat genomföra dessa ytterst givande föreläsningar, arrangerade av Nämndemannaföreningen i Sollefteå. Båda föreläsningarna fick stor uppskattning av såväl ung som gammal. Ordföranden för Nämndemannaföreningen avtackade föreläsaren med choklad från Åre och löpare med motiv från Ångermanland. Annika Östberg fortsätter sitt enträgna arbete med att åka runt till skolor, fängelser och till övriga som vill lyssna på hennes historia: Ögonblick som förändrar livet. Kerstin Svensson Sollefteå GOTLAND Gotlandsföreningen hade möte i oktober på Hassela Gotland i Klintehamn. På programmet stod information från studieresan till S:t Sigfrids i våras och givetvis Hasselas verksamhet med placerade ungdomar. smälta all information som vi fick. Det stora intrycket var att det hade varit en mycket trevlig resa och att vi fick lära oss mycket som vi kan ha nytta av i vårt arbete som nämndeman. Thomas vår busschaufför hade gjort ett enormt arbete för att resan blev så bra och det får vi tacka för. Och vårt samarbete med Göteborg tycker vi har utvecklats mycket bra så vi ser fram emot en fortsättning. Karlskrona nämndemannaförening börjar sin höstverksamhet med ett studiebesök den 24 september på åklagarmyndigheten för att uppdatera oss om denna viktiga verksamhet. Det har visat sig att många av våra medlemmar anmält sitt intresse. Vi planerar för ännu ett medlemsmöte före jul med kaffe och lussekatter och någon intressant föreläsare. Vidare har vi uppdaterat mailadresserna till medlemmarna för att lättare informera och få en bättre dialog och delaktighet. Vi vill gärna att våra medlemmar kommer med förslag/önskemål på utbildning och övriga aktiviteter. Nya medlemmar Vi har också värvat flera av de nämndemän som tidigare inte varit medlemmar att vara med i föreningen. En fråga som har varit aktuell hela året är det kostnadsfria kaffet som drogs in för nämndemännen men inte för övrig personal. Nämndemännen vid Blekinge Tingsrätt erhöll i samband med julledigheten 2011 ett brev från Lagmannen, i vilket det bland annat framkom att kaffe i samband med tjänstgöring vid Tingsrätten från och med årsskiftet 2011/2012 ej längre skulle tillhandahållas nämndemännen kostnadsfritt. Som grund för beslutet angavs ekonomiska skäl. Under året har flera av Karlskrona nämndemannaförenings (KNF) medlemmar uttryckt stor besvikelse över detta beslut. Besvikelsen grunder sig i det faktum, att nämndemännen nu upplever att det görs skillnad mellan rättens befattningshavare under tjänsteutövning. Ordföranden och notarien får möjlighet att inta kaffe kostnadsfritt i personalrum, medan nämndemännen hänvisas till en kaffeautomat och får betala fem (5) kronor för en kopp kaffe. Styrelsen för KNF har diskuterat frågan under årets styrelsemöten, och vi har kommit fram till att dagens ordning ej gynnar uppfattningen och känslan av att rätten är en enhet där ledamöterna har samma skyldigheter och rättigheter under tjänstgöring. Karlskrona Nämndemannaförening har därför tillskrivit lagman Pia Johansson att hon omprövar sitt beslut och återgår till en ordning där nämndemännen även i detta avseende likställs med rättens övriga ledamöter. Birgitta Ståhl Ordförande 17

18 Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel: Eva Olsson Skolgatan 13 C Norrsundet tel Tomas Jakopsohn N Åreda Växjö tel NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Marika af Winklerfelt Bastugatan Stockholm tel Förbundskassör Lars Sandström Lövsbergsvägen 32B Linköping tel Bo Sjöberg Hertig Carls Allé Karlskoga tel Ansvarig NRF:s kansli: Britt Winberg tel adresser NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: KRÖNIKA Tankar från Sveriges Mitt ALDRIG HAR DET TALATS PARTIPOLITIK Under senare tid har det i landets nämndemannaföreningar diskuterats huruvida beslutet vid kongressen i Karlskrona att ej längre genomföra ordförandekonferenserna var ett klokt beslut eller ej. Den bärande orsaken till att upphöra med ordförandekonferenserna uppgavs vara ekonomin. Demokrati och möjlighet att framföra synpunkter och åsikter oftare än vart fjärde år måste få kosta. Det är av stor vikt att representanter från landets nämndemannaföreningar får tillfälle att träffas oftare än vart fjärde år för att diskutera gemensamma problem. Vid en avtackning av en av Östersunds Tingsrätts rådmän träffade jag chefsåklagaren vid Åklagarkammaren i Östersund, Katarina Eriksson. Hon ingår i någon slags grupp som under hösten skall diskutera och utreda hur man skall kunna bredda rekryteringar utav nämndemän så att Att vara nämndeman i en domstol är ett hedersuppdrag. Det bidrar till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsskipning. Nämndemän har vi haft i Sverige sedan 1200-talet. En viktig målsättning är att nämndemannakåren ska spegla samhället i fråga om ålder kön och etnisk ursprung. Det är lika viktigt att det bland nämndemännen ej endast de politiska partierna nominerar. Vi har bestämt att ett möte skall ske under oktober månad för att diskutera denna fråga. För egen del anser jag att nuvarande system där de politiska partierna nominerar nämndemännen idag är det mest tillförlitliga. De människor som nomineras enligt detta system är då väl kända inom respektive parti. Tyvärr finns det ju även inom politiken människor som är mer eller mindre lämpliga för detta uppdrag, men så blir det nog oavsett vilket system man skulle ha. Vissa påstår att det läggs politiska värderingar vid domstolens överläggningar. Detta är något helt främmande resonemang för mig. Under de år jag varit nämndeman har det aldrig förekommit att någon lagt politiska värderingar vid överläggningen. Det stora problemet som jag ser det är hur skall vi locka till oss ungdomar och människor En spegel av svenska samhället i domstolen med invandrarbakgrund. Vid varje ny mandatperiod är det hos oss stor konkurrens om nämndemannaposterna framförallt från ungdomarna. Men efter en kort tid, - ett år, börjar de unga tacka för sig och avsäger sig sitt uppdrag. Vad beror nu detta på? En del flyttar för studier, bildar familj och har ej tid, uppdraget var ej vad de hade tänkt sig, för långa förhandlingsdagar, för dålig ersättning ja det finns säkert flera orsaker. Här har vi alltså ett stort jobb framför oss för att förhindra att vissa får vatten på sin kvarn att nämndemännen består endast utav gubbar och gummor. Detta var tankar och funderingar från en kassör mitt i landet. Bert Nyman Jämtlands Läns Nämndemannaförening finns både äldre och erfarna, som det är att tillsätta yngre personer som vill ägna sig åt nämndemannauppdraget. I domstolen är det viktigt att nämndemännen gör sin stämma och uppfattning hörd och att man tänker på att man är en av domarna och ska vara skiljaktig om man inte är enig med den föreslagna domen. Nämndemannaföreningen har till uppgift, att se till att nämndemännen får en utbildning i olika frågor, genom att bjuda in föredragshållare, eller anordna resor som är givande, T ex som i Malmös fall både till SKL i Linköping som till Vestre fängslet i Köpenhamn Ingegerd Malmström. Malmö 18

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 28 oktober till Tidningen Nämndemannen - Östergatan Ängelholm. MYCKET ÖDES- DIGRA HAR RÄTT ORERA När du anger din adress, ange också var vi kan nå dig per telefon. Maila oss eventuella frågor om bokpriser på Eller ring på Följande erhåller bokpriser för rätt lösning i senaste numret 2/ Evert Magnusson, Mellerud. 2. Ulf Blom, Slite Böcker kommer före N4/ METAFOR HUND GJORDE MAN STADIGT FÖRR ÅMYN- NING KANSKE TOMTDIS- PYT INFÖR DOMSTOL ÄMNE FÖR PAPPERS- TILLVERK- NING DEN ÄR OREGER- LIG INTILL HAR RÄTT DU DIN VÄN SISAR VID SLUTET AV PARNING RYSSJA URAN OCH JOD FÖR KE- MISTEN SÅDANA TAS MED HEM KAN FÖLJA PÅ FIL PLATS FÖR AU- TODROM OXDJUR FÅGEL SOM BÄRS PÅ RYGGEN UPPROR I OCKU- PERAT OMRÅDE FATTA KANSKE LANGOS BILREPA- RATÖR INGEN- TING MAN I GT FÖREN- ING MED VÄNNER SLÄPA ANKARE STÄRKER NÄT INTELLEKTEN ÄR SÅDANA PERSONERS HÅVOR BLIR FRU- KOST- BRÖD RE- GIS- SÖR SYSSLA PÅ KROG ELLER I BIL CARL JOHAN MED DE BLIR IBLAND SOLAD HUD HÖGTIDS- DRÄKT FINNS I LEDNING TRE SOM ROADE GREKÖ INTE BLÅ INTE RÖD HUG- STORA LÄG- GER VÄL DRÄNGEN PÅ BORDET PÅ FÅRÖ- TAK HELT SLUT MED G DET SOM KOMMA SKALL SES PÅ GREKISKA FLYGPLAN DATATERM UTTRYCK FÖR VISS KÄNSLA DEPP LITEN I MATEN RÄTT HÄNDER STENHÖG VASSTRÅ GLYKE- INHÄG- MISKT NAD ÅKER LITEN INDEX ÄR OTÄT LOTT LUGN I SÅDANT KAN MAN LIGGA OCH MÅ FÖRR ARNE BRITA BJÖRN OCH NU ANDERS LÄGGER TILL STOCKELD ENGHOLMS KALLAS NAPP OCH KAN DEN UTGÖRA LEVT UPP MÅL- TID EN SÅ- DAN KAN LÄGGAS NED BÖRJE ENGHOLM

20 HEJ! från föreningarna STOR- GÖTEBORG Höstens program i Göteborg har hittills varit välbesökta. Under september besökte medlemmar i Nämndemannaföreningen Storgöteborg kustbevakningen, för ett studiebesök. I oktober arrangerades en annorlunda resa som innehöll tre intressanta inslag. Föreningen inledde denna resa i oktober med ett besök av ett buddisttempel i Hjällbo. Templet är etablerat av munkar från Vietnam. En av munkbröderna vid namn Tam Van, hade kontaktats och stod som värd. Efter besöket vid det buddisttemplet for gruppen vidare, nu med målet Skogslyckans behandlingshem. Ett hem i Bastagruppens regi. Behandlingsprogrammet bygger i hög grad på hjälp till självhjälp allt i syfte att stärka det egna självför - troendet. Vid Skogslyckan inleder den som vill komma till rätta med sitt liv som lärling hos en fadder. Lunch var planerad att intas vid Stora Lundby Golfkrog. I Alingsås avslutades programmet vid Mira Asylboende. Verksamheten har varit igång sedan Huvuddelen av dem som kommer till Mira är ensamkommande barn från åldern 15 år. 20 NÄMNDEMÄN UTE I VÄRLDEN En anda av fransk rättstradition Nämndemän från Bollnäs, Stockholm och Göteborg besökte under hösten Paris. En av de mest givande punkterna på programmet var besök i franska nationalförsamlingen. Det parlament som fortfarande andas mycket av 1789 års anda där parollen jämlikhet, broderskap och rättvisa myntades. - För oss nämndemän var Frankrike och Paris verkligen värt ett besök, säger Roland Jonsson, en av deltagarna vid resan. Att komma hit var en mycket positiv upplevelse, och intrycken som vi tar med oss är många. - Fortfarande gör sig andan från revolutionen för så länge sedan tydligt påmind, något som få svenskar troligen sällan tänker på. Att nämndemän gärna berikar sig med en resa i utbildningssyfte är bekant. Många av resenärerna till Paris var med i Ukraina. HEJ! från föreningarna Roland Jonsson från Bollnäs och Camilla Löfstedt från Göteborg, vid besöket i Louvren. Tavlan heter Les Noces de Cana, konstnären heter Paulo Caliario. - Vi kom att diskutera möjligheten av att etablera en nämndemännens reseklubb, säger Camilla Löfstedt. En ideell reseverksamhet som baseras på non-profit. Resor som arrangeras i nämndemännens namn måste ha god budget. - Det viktiga är att vi lekmannadomare tar chansen till förkovran, säger Thorkel Åkesson. Att resa och lära om andra samhällen är ett bra sätt att göra det på och så är det verkligen roligt att fördjupa bekantskapen med andra lekmannadomare. - Vi brukar ju alltid ha väldigt trivsamt ihop! Svenska Klubben vid Rue Rivoli tog emot. Klubben är en av de äldsta och största klubbarna för utlandssvenskar. Guiden som visade runt vid Nationalförsamlingen hette Lea och var student. LYCKSELE Skriver även om det är sent att publicera denna gång. Jag heter Per-Erik Holmlund och är nyvald ordförande för nämndemännen i Lycksele tingsrätt. Vi har inbokat ett nämndemanna möte den 28 oktober i Lycksele där Lars Lassinantti, lagman och rådman kommer att delta. En viktig fråga att diskutera är behövs vi nämdemän? Har även fått en förfrågan från Umeå nämdemannaförening om framtida samarbete, vilket kan vara intressant. Hälsningar Per-Erik Holmlund

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 PM 2013:150 RI (Dnr 001-1128/2013) Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Eskilstuna-Strängnäs- NÄMNDEMANNAFÖRENING. Välkommen att bli medlem hos oss!

Eskilstuna-Strängnäs- NÄMNDEMANNAFÖRENING. Välkommen att bli medlem hos oss! Eskilstuna-Strängnäs- NÄMNDEMANNAFÖRENING Välkommen att bli medlem hos oss! SEX GODA SKÄL ATT VARA MED I VÅR FÖRENING Eskilstuna-Strängnäs- NÄMNDEMANNAFÖRENING är en av femtio nämndemannaföreningar i landet.

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas. 12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte

Läs mer

Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 1 (5) 2013-10-07 Dnr SU FV-1.1.3-2172-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 1. Inledning

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen ESS 2002 A K Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta formulär. Det är viktigt att frågorna

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5

Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 2007-05-07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare, S 2007:5 Förslagen i promemorian Utredningen har haft i uppdrag

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

SHNF-Nytt nr 1-2013 *********************************************************************************** I detta nummer:

SHNF-Nytt nr 1-2013 *********************************************************************************** I detta nummer: SHNF-Nytt nr 1-2013 16 januari 2013. Redaktör: Leif Magnusson, leif.mgn@telia.com Tel. 08-541 396 38, mobil 070-600 51 51. Bitr. red., kommunikatör Catarina Ingvarsson, cin@bredband.net Tel. 08-704 17

Läs mer

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa.

Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. 1 2009-10-02 Socialminister Göran Hägglund Socialdepartementet 103 33 Stockholm Behov av att ändra lagstiftningen m m när det gäller samhällets behandling av människor med psykisk ohälsa. Vi har på, RSMH,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013

Kommittédirektiv. En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten. Dir. 2013:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Kommittédirektiv En översyn av narkotikabrotten och narkotikasmugglingsbrotten Dir. 2013:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

Prövningstillstånd till hovrätterna. I drygt fyra år har vi haft det.

Prövningstillstånd till hovrätterna. I drygt fyra år har vi haft det. SFIR-mingel på väg hem - 28 januari 2013 Prövningstillstånd till hovrätterna I drygt fyra år har vi haft det. Christer Löfgren PT De fyra skälen för prövningstillstånd är 1. Ändring 2. Granskning (var

Läs mer

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3 PETTER ASP Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik 2002-03 NR 3 732 DEBATT Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik Peter Borgström och Samuel Cavallin har i en lång debattartikel

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för tingsrätternas sammansättning Ordförande: lagstiftningsrådet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom rån m.m.

Överklagande av hovrättsdom rån m.m. ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom rån m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed. I en krönika drev skribenten tesen att de personer som bidragit till att Thomas Quick fällts för mord borde "åka dit", inte Quick. Trots att det inte fanns belägg för påståendet fastslog skribenten att

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015

Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015 Stadgar för Nämndemännens Riksförbund NRF antagna vid kongressen i Örebro 2015 1. Namn, säte och ändamål Nämndemännens Riksförbund NRF är en svensk riksorganisation för nämndemannaföreningar, direktanslutna

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60)

Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ju2016/06811/L5 Yttrande av Centerkvinnorna över betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) Sammanfattning Centerkvinnorna

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan Emma Olsson Ida Persson Samhällsvetarprogrammet för lärande, utveckling och kommunikation 2008-06-02 Inledning När

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 april 2008

Nyhetsbrev nr 2 april 2008 Anslås på anslagstavla i nämndemannarum Nämndemännens Riksförbund Nyhetsbrev nr 2 april 2008 - VAD ÄR NRF BRA FÖR? - VAD FÅR MAN FÖR MEDLEMSAVGIFTEN? - HAR VI RÅD ATT VARA MED I NRF? Så kan det låta någon

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Nämndemännens Riksförbunds stadgar antagna vid kongressen i Karlskrona 2011

Nämndemännens Riksförbunds stadgar antagna vid kongressen i Karlskrona 2011 Nämndemännens Riksförbunds stadgar antagna vid kongressen i Karlskrona 2011 1. Namn, säte och ändamål Förbundet är en svensk riksorganisation för nämndemannaföreningar, direktanslutna nämndemän, jurymän

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Lag och Rätt 7D och C

Lag och Rätt 7D och C Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer