Kristianstad Lena Hagerman
|
|
- Anna Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varde Ljus
2 Inledning Den 10 november 2010 invigdes en ny ljusmiljö framför köpcentret i stadsdelen Gamlegården, Kristianstads kommun. Invigningen markerade slutet på en resa som började dels på ett generellt plan kring trygghetsfrågor i december 2008 och ett underbart möte med kärleksfulla ljusentusiaster i mars Många har varit delaktiga och på olika sätt bidragit. Samverkan och samarbete har skett genom enkätundersökningar och stormöten, via planeringsmöten, telefonsamtal och mailkontakt. När installationen tändes såg vi att de dominerande färgerna gick i röda nyanser och precis det har också präglat resan. Alltifrån det hoppfulla gula, via den samverkande orange till den röda färgen som står för passion och vrede men framför allt för glädje och kärlek! Den dominerande känslan på resan har hela tiden varit glädje och kärlek. Viljan att skapa något tillsammans med ett konkret och tydligt resultat och vad kan bidra till tydlighet bättre än ljus? Jag vill tacka alla som på något sätt varit med på resan men några vill jag tacka extra mycket. Medborgarkontoret, Per Gustavsson, Qalinle Dayib, Sami Gashi och Sophia El Masry som stod för utformandet, insamlandet, bearbetning och analys av den trygghetsenkät som utgjorde den nödvändiga kartläggningen för det fortsatta arbetet. Ronak, Ilwad, Rezan och Shadija, Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen som hjälpte till på Kulturdagen. Tack även till Fröknegårdsskolans elevråd för kloka synpunkter och naturligtvis, tack till alla som besvarat enkäterna, både trygghetsenkäten och den digitala bildanalysen. Madeleine, Beata, Marie, Birgitta, Lars och Alexandra som deltog i planeringsmötena och utformandet av projektet och Lisbeth, Emma och Cecilia Cia för att ni ställde upp som testgrupp. Tina Landström får tack både för det och för att hon synat och strukturerat rapporten på ett föredömligt sätt! Även stort tack till Geerth Roos, Jan-Olof Spralle Pettersson och Per Arvidsson på kommunens GIS-avdelning, Maré och Chris på It-stugan, Inger och Jim på SFI samt Anna Elofsson från C4 teknik för att ni bidrog med kunskap kring den digitala tekniken och såg projektets potential att bidra i era verksamheter. Till sist vill jag tacka Erik Olsson och Jöran Linder från Olsson & Linder Ljusdesign, för deras underbara entusiasm, kunskap och framför allt deras omtanke och kärleksfullhet gentemot oss medmänniskor i sitt arbete. Bertil Svensson, områdeschef på ABK, för att han på alla sätt bidragit till en härlig konstruktiv och kreativ samverkan och den tillitsfullhet han visat både mig och de idéer han fått presenterade för sig. Stor eloge till dig och de som gjorde jobbet att frisera buskar och träd för att stärka trygghetskänslan. 2
3 Återigen stort Tack Per Thell för ett fantastiskt samarbete under hela installationstiden. Olle Ljunggren, kommunens ljusingenjör, tackar vi båda av flera anledningar! Försenade komponenter rår vi inte på men tack vare din och Olles kreativitet och samarbete så löste det sig. Sist och mest! Tack Mevlida Mechanovic, Fatima Idrocovic, Homa Badashi, Liliana Jörstad, Edith Nielsen, Nina Sorani och Dijana Ajeti för att ni släpade armaturer och kablar, tände lampor och kopplade ljusrör den något kylslagna och blåsiga kväll då provbelysningen ägde rum. Tack också för de kloka synpunkterna när förslaget presenterades som bidrog ytterligare till ljusdesignens slutliga utformning. Det är min innerliga förhoppning att ljuset här ska lysa kärleksfullt på denna plats som är en port till Gamlegården och som sådan hälsar både gäster och boende välkomna! Må vi alla i ljuset känna kärleken och glädjen! Kristianstad Lena Hagerman 3
4 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Genomförande... 5 Resultat/analys... 8 Organisation... 8 Ljusinstallation Digital bildanalys Slutsatser
5 Bakgrund Kristianstads kommun har sedan 2008 ett tvåårigt lokalt utvecklingsavtal med staten avseende stadsdelen Gamlegården. Ett av målområdena i avtalet är Trygghet. Tillgänglig forskning kring upplevd trygghet pekar på att faktorer som kön, ålder, utbildning och födelseland har betydelse. Som självständig utslagsgivande variabel finns stadsdel. Detta innebär att med samtliga andra, ovannämnda variabler, konstanthållna har stadsdelen i sig en betydelse för hur stor trygghet/otrygghet man upplever. Inte överraskande är det kvinnor, äldre, lågutbildade, invandrade i stadsdelar som präglas av hög arbetslöshet som upplever mest otrygghet. Att arbeta med kvinnornas upplevelser, lyfta frågorna för att synliggöra dem, skapa kreativa och mångsidiga mötesplatser, stärka känslan av delaktighet och möjlighet till påverkan samt ge konkret feedback på engagemang blir därför såväl en jämställdhetsfråga som en integrationsåtgärd och ett stärkande av direktdemokratiarbetet. Genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämnt gavs förutsättningar för att arbeta med konkreta, fysiska trygghetsskapande förändringsåtgärder på Gamlegården samtidigt som ett undersökande arbete kring medborgardialog och digitala medier möjliggjordes genom kommunens egen satsning. Syfte Stärka den upplevda tryggheten på Gamlegården samt öka kunskapen kring digitala mediers möjligheter i dialogen med medborgare. Mål En ny ljusmiljö har skapats, någonstans på Gamlegården, utifrån en kartläggning bland boende och ett samarbete mellan professionella ljusdesigners, det kommunala bostadsbolaget och en referensgrupp kvinnor. En metodutvecklingsprocess har gett fördjupade insikter kring det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i medborgardialogen. Genomförande För att säkerställa en god förankring av projektet bildades en referensgrupp bestående av representanter från nätverket kring utvecklingsavtalet, främst från den kommunala organisationen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret Agenda 21 och Bråkoordinatorn. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att diskutera ett projektupplägg som både kunde innehålla en konkret, fysisk förändring för ökad jämställdhet och trygghet men också någon form av insats för att förbättra dialogen med medborgarna. Med utgångspunkt i det lokala utvecklingsavtalet var valet av plats självklart. Vid tidpunkten för ansökan hade gruppen enats om att göra två ansökningar 5
6 med helt olika upplägg. Båda ansökningarna beviljades och har delvis kompletterat varandra. För att få en tydligare bild av hur Gamlegårdsborna såg på sin boendemiljö, utifrån trygghetsaspekten, genomfördes en enkätundersökning i samarbete med bland annat medborgarkontoret. Under det årligt återkommande kulturdagsfirandet gavs också möjlighet att besvara enkäten. Vid båda tillfällena har språkkompetent personal möjliggjort även för boende med begränsade kunskaper i svenska att delta i undersökningen. Ett stormöte hölls också på Gamlegårdens bibliotek där olika aspekter av trygghetsfrågor diskuterades. Enkätundersökningen såväl som stormötet och bostadsbolagets årligt återkommande undersökning gav en bild som pekade på stor upplevd trygghet för de flesta. Denna bild bekräftas också av boende som intervjuas i media i samband med annan rapportering från området. På frågan om platser som upplevdes som mindre trygga fanns dock en generell överensstämmelse kring detta, oavsett respondentens ålder eller kön. Det var i huvudsak tre platser som pekades ut och dessa kom att utgöra utgångspunkten för projektet vidare. Att den fysiska förändringen skulle genomföras genom en ljusinstallation stod klart i ett tidigt skede av planeringsdiskussionerna. Tankarna kring en undersökande del i syfte att stärka dialogen med medborgarna uppstod senare och än senare kopplingen till det digitala mediet. Genom de kontakter som etablerades med stadsbyggnadskontoret, väcktes frågor kring hur tekniska förvaltningar kommunicerar med medborgarna och var de största svårigheterna finns. Att kommunikationsredskapen förändrats, det byggs inga småskaliga modeller av bostadsområden inför ombyggnationer idag, tydliggjorde bristande kunskap om både begränsningar och möjligheter med de moderna kommunikationsverktygen. Kommunens enhet för geografiskinformation, GIS, enheten stod också inför ett utvecklingsarbete kring sina digitala redskap. Något som passade väl in i projektets undersökande del. Problematiken innebar inte minst en teknisk aspekt som behövde utredas. Professionella ljussättare hade också tydliggjort krav på vilken kvalitetsnivå en digital modell behöver ligga på för att vara användbar som kommunikations- och arbetsredskap i deras arbete. För att konkretisera, binda ihop projektets två delar och komma vidare anordnades en workshop med projektledaren, externa ljusdesigners och en expert på arbete med digitala modeller, kommunens GIS-avdelning, ljusingenjör och personalansvariga från den tekniska förvaltningen. På mötet visade både den externa experten och kommunens GIS-avdelning exempel på digitala modeller med varierande grad av detaljnivå. Olika tekniker diskuterades också både helt digitaliserade modeller och de som använder fotografier. Idéer kring interaktivitet ventilerades. Mötet visade tydligt på aktörernas olika infallsvinklar, erfarenheter och kunskap, inte minst blev detta synligt i avsaknaden av ett gemensamt språk. Den ursprungliga tanken att använda digitala modeller och arbeta med förändrad ljussättning i dessa i dialog med medborgarna framstod alltmer som science fiction. Tekniken finns troligtvis men den kostnad det 6
7 innebär idag att framställa en interaktiv, realistisk modell digitalt uppbyggd av en fysisk miljö med möjlighet att variera olika ljussättningar interaktivt och dessutom göra det i tre olika utförande, en för varje utpekad plats, som projektidén från början avsåg metodutveckla, skulle uppgå till gigantiska belopp. Inte ens om medlen från Boverket i sin helhet skulle användas enbart till den delen av projektet hade det räckt till en interaktiv modell över ett av områdena. Samtliga deltagande var efter mötet/workshopen överens om att metodutvecklingsdelen fick omformas utifrån den ökade förståelse som mötet genererat. Skapandet och användandet av interaktiva, digitala modeller är i utvecklingsfas men att använda dem som vi diskuterade ligger inte inom den närmsta framtiden. Det är också högst tveksamt om de i så fall kommer att användas i kommunal förvaltning i första hand med tanke på den kommunala budgetens begränsningar. Slutresultatet av mötet blev en klarare uppdelning av projektets delar. En, med målet att i samverkan med en referensgrupp av kvinnor på Gamlegården utforma en ny ljusinstallation på den plats mötet valde, parkeringsplatsen framför köpcentret. Av de tre utpekade platserna var den mest lämpad, dels därför att den utgör ett ganska avgränsat rum men också för att många rör sig i området även på tider när det är mörkt. Området kan också sägas vara porten mot omgivningarna och välkomnar därför såväl gäster som boende. Den andra inriktningen styrdes mot målet att utveckla en ökad förståelse för det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i dialogen med medborgarna. Tillsammans med områdeschefen och projektledaren gjorde ljusdesignfirman en planering för ljusinstallationsprocessen. Den första delen handlade om att provbelysa området tillsammans med den referensgrupp med kvinnor, som bor på Gamlegården, av olika ålder och ursprung som projektledaren samlat. Efter en vecka presenterades ett förslag på förändrad ljusdesign som referensgruppen fick ta ställning till. Detta möte utmynnade sedan i det slutliga installationsförslaget. Prisbild och tidsplanering utgjorde kriterier för urvalet av elfirman som skulle ansvara för det faktiska installationsarbetet. Denna del av projektet avslutades med en stämningsfull invigning där referensgruppen spelade huvudrollen. Den andra delen av projektet krävde ett flertal möte mellan projektledaren och kommunens GIS-avdelning för att enas kring ett möjligt fortsatt arbetssätt. Avdelningen har parallellt arbetat med sin interna kommunikation och en uppdatering av sin digitala teknik, helt i linje med projektidén. Ett flertal studiebesök, för att hitta en rimlig nivå på program, ledde så småningom fram till insikten att börja från andra hållet genom att fråga de interna kunderna, övriga kommunala förvaltningar, vilken service de har behov av. Resultatet kommer sedan, tillsammans med ekonomiska hänseenden, ligga till grund för framtida inköp av ny teknik. Fortbildning, i medborgardialog av tekniska avdelningens personal fortsatte i den satsning som administrerats av personalenheten på tekniska förvaltningen. Den har också baserats på ljusinstallation men har varit 7
8 inriktad på personalutbildning och anläggandet av en ny stadsdelspark i den stadsdel som var tänkt att fungera som referensområde. Utifrån de befintliga digitala kartor som fanns tillgängliga för projektet provades olika infallsvinklar som kunde användas i kommunikation med medborgare. Då det inte gick att hitta exempel på flera detaljnivåer för digitala bilder av Gamlegården så ändrades perspektivet till att undersöka olika detaljnivåer på digitala bilder oavsett område. Till slut begränsades metodundersökningen till frågan om hur pass avancerad en digital modell måste vara för att fylla sin funktion som kommunikationsredskap i en medborgardialog. Då digitala bilder kan kategoriseras utifrån så kallad LODskala, level of detail, med fyra nivåer blev detta utgångspunkten för det digitala provmaterialet. Denna kategorisering är ingen exakt vetenskap men bilderna som valdes uppfattas av de personer som ingått i testgruppen som klart åtskiljda i detaljnivå. En bild representerar en nivå och i den tillhörande enkäten ställs samma frågor till de fyra bilderna. Enkäten innehåller också några frågor kring generell utbildningsnivå och datorvana. Eftersom den ursprungliga idén, att använda modellen i en direkt dialog med boende kring alternativa ljusinstallationer, inte längre gällde fanns ingen anledning att begränsa vilka som deltog i detta steg även om kvinnor fortfarande har prioriterats. Det centrala för urvalsprocessen har varit att variera variablerna ålder, generell utbildning och utbildning/vana vid digitala medier. I den avslutande analysen har materialet granskats öppet och förutsättningslöst. Resultat/analys Organisation Projektet Varde Ljus har utformats och organiserats inom ramen för det lokala utvecklingsavtal som Kristianstads kommun och staten har kring stadsdelen Gamlegården. I landet har ett drygt tjugotal kommuner lokala utvecklingsavtal, förkortas LUA, för stadsdelar som av olika skäl präglas av högre arbetslöshet, sjuktal och eller annan socioekonomisk problematik. Flera av de områden som kommunerna valt att teckna avtal kring är byggda under det så kallade miljonprogrammet. Så även Gamlegården. För perioden är avtalen tvååriga med fyra målområden varav ett är trygghet. På ett nätverksmöte den 2 december 2008 formulerades mål för trygghetsarbetet samt vilka aktiviteter som grupperna såg kunde bidra till att uppnå målen. I gruppen trygghet skrevs bland annat Aktivera kvinnorna i området. När Boverkets konferens, för att informera om kommande utlysning för satsningen kring ökad trygghet och jämställdhet i den fysiska miljön, hölls i Karlskrona 25 mars 2009, fanns därför en beredskap och förutsättning att med bibehållet helhetsperspektiv och samverkan mellan aktörer i det etablerade nätverket utforma ett projekt för området 8
9 Gamlegården. Det uppstod också, som ett direkt resultat av en inspirerande föreläsning av Olsson & Linder Ljusdesign, en idé om att den konkreta fysiska förändringen skulle relatera till ljus på något sätt. Eftersom LUA är en samverkanskonstruktion, utan ekonomiska styrmedel, blir kraften i samarbetet central för alla insatser. Den sammanhållande funktionen i nätverket kallas, i Kristianstad, koordinator vilket ger ytterligare tyngd till helhetssyn och samarbete. Detta utgångsläge har präglat hela processen i projektet Varde Ljus, från inledande planeringsmöten till invigningsfestligheten. Ett inledande planeringsmöte för att diskutera projektidéer hölls den 30 mars Till detta möte bjöds aktörer från nätverket kring avtalsarbetet in. Även om inbjudan hölls öppen fanns det några aktörer som inom ramen för sitt uppdrag på ett självklart sätt inkluderades i gruppen till exempel BRÅ-koordinatorn och kommunens hälsostrateg då ökad trygghet är ett av de nationella folkhälsomålen. Kommunens tekniska avdelningar fanns också representerade. För de tekniska förvaltningarna fanns ett intresse för frågan utifrån perspektivet medborgardialog. Dels utifrån en generell kompetenshöjning men mer specifikt en ökad kunskap om dialog med de medborgare som finns längst ifrån inflytande och organisatorisk förankring i samhälleliga institutioner. Efter det inledande mötet stod det klart att det kommunala bostadsbolaget, ABK, var en nödvändig samarbetspartner oavsett vilken form av fysisk insats som planerades. Detta på grund av att kommunen sålt ut Gamlegården till bostadsbolaget, inklusive parkeringsplatser och ljusinstallationer. Även om ABK deltagit i nätverksarbetet sedan det påbörjades fanns ingen direktkontakt med områdeschefen. För att förankra det fortsatta arbetet presenterade LUA-koordinatorn en utgångsidé kring ljusinstallation för områdeschefen den 9 april Parallellt med denna samverkansduo har flera andra grupper arbetat med delar i projektet. Nätverket i LUA-arbetet fortsatte att fundera kring övergripande insatser för att stärka den upplevda tryggheten. Utifrån det inledande resonemanget under avsnittet genomförande riktades även flera andra insatser mot kvinnor. Inte minst diskuterades vikten av och svårigheter med att engagera och nå huvudpersonerna, det vill säga Gamlegårdens kvinnor. Det varken fanns eller finns någon organiserad kvinnorepresentation på Gamlegården. Även om flera av de som ingår i nätverket själva bor på området så representerar de i nätverket sin arbetsplats och som boende endast sig själv. Det fanns därför behov av att nå ut till och förankra frågorna hos många fler. Inte endast i förhållande till det planerade projektet utan i förhållande till de målen i LUA-överenskommelsen. Den 28 maj 2009 hölls därför ett möte kring trygghetsfrågor dit främst kvinnor, boende på området, var inbjudna. Det visade sig att LUA-nätverket överskattat sin förmåga att mobilisera boende. Av deltagarna var endast en kvinna enbart boende och ny i sammanhanget, de andra ingick redan i nätverket. Mångkulturellt Center beviljades 2004 medel från Justitiedepartementet för att genomföra en studie med inriktning på hur det, som då kallades, underifrånperspektivet 9
10 tillämpats inom ramen för de LUA-avtal som då sju kommuner slutit. Resultatet publicerades i rapporten En känsla av delaktighet skriven av Nina Edström och Emil Plisch som publicerades Flera av de kommuner som arbetat länge med frågan har uppmärksammat problematiken på olika sätt. Regeringens demokratisatsning 2006 genererade bland annat en Handbok för delaktighet framtagen av Marcel Moritz och Terese Lindholm. I den framgår bland annat vikten av att veta vilken form av delaktighet som avses. Framför allt i områden som präglas av projekttrötthet är det avgörande att en insats genererar någon form av resultat för att inte ytterligare öka desillusionen hos boende. Denna balansgång mellan vikten av delaktighet från boende och faran att uppbåda engagemang som sedan inte leder till reellt inflytande har präglat LUA-arbetet i Kristianstad sedan det inleddes på allvar Genom Boverkets utlysning skapades förutsättningar för reellt inflytande under förutsättning att projektet beviljades medel. Det var därför av central betydelse att kontaktkanalerna utvecklades på ett sådant sätt att engagemangets nivå motsvarades av ett konkret utfall. Nätverket valde därför att i det inledande skedet fortsätta arbeta med en allmän kartläggning av den upplevda tryggheten på området, utan några utfästelser om insatser, parallellt med att planeringsgruppen formulerade projektansökan. Det nyligen öppnade Medborgakontoret blev en drivande kraft i arbetet med enkäten med trygghetsfrågor, se bilaga. Det fanns möjlighet att besvara enkäten på biblioteket men även under, den årligt återkommande, Kulturdagen på Gamlegården då ett flertal flerspråkiga representanter från den kommunala Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen fanns på plats. Även skolan engagerades i den generella kartläggningen, inte minst frågan om vilken/vilka platser som upplevdes som otrygga kändes viktig att även barn och ungdomar fick besvara. Skolan valde att låta elevrådet besvara frågan. Då svaren i stort överensstämmer med övriga så finns liten anledning att ifrågasätta elevrådets representativitet. Vid planeringsmötet den 2 september presenterades och diskuterades LUAkoordinatorns projektförslag. Resultatet innebar att två ansökningar gjordes. Dels Varde Ljus utifrån de tidigare beskrivna två delarna dels ett projekt inom ramen för personalutveckling i bemötandefrågor med inriktning tryggt och jämt som administrerats av kommunens tekniska förvaltning. Denna ansökan beviljades medel från Länsstyrelsen. Även om denna utveckling inte var planerad blev utfallet positivt. Dels fanns utrymme att uppmärksamma ett annat bostadsområde med viss socioekonomisk problematik, dels riktades denna insats främst mot teknisk personal, vilket också fanns med i tanken kring Varde Ljus och dels utvidgades det kommunala kontaktnätet mellan förvaltningar som vanligtvis inte samarbetar i denna typ av frågor. Detta har stor betydelse för helhetssynen på frågorna, den uppmärksamhet frågorna får både intern och externt i olika nätverk, synliggörandet av systemets inbyggda genusproblematik, av de som arbetar med den fysiska miljön och trygghetsfrågor i kommunen är de flesta män. De som på Gamlegården upplever mest otrygghet är kvinnor. Samtidigt visar både den utförda kartläggningen och andra 10
11 trygghetsmätningar som görs av polisen och av bostadsbolaget att de flesta upplever området som tryggt framför allt dagtid. Fler uppger en ökad känsla av otrygghet nattetid. Den inriktning som projektet Varde Ljus valde att fortsätta med bekräftades och förstärktes ytterligare genom detta. Samtidigt fungerade den andra ansökan som en utvidgning av projektfokus och ytterligare en förstärkning av helhetssynen. Detta accentuerades ytterligare genom Varde Ljus metodundersökande del, det digitala redskapet vid medborgarkommunikation och det interna utvecklingsarbetet som den kommunala GIS-avdelningen påbörjade efter projektet Varde Ljus inledande planeringsmöte den 20 april Projektet hade då beviljats medel direkt från Boverket. Beskedet kom den 4 mars Ljusinstallation Det första målet var att skapa en ny ljusmiljö någonstans på Gamlegården utifrån de boendes synpunkter och i samarbete med en referensgrupp av kvinnor. Utifrån den trygghetsenkät som gjorts hade tre områden utkristalliserats av olika karaktär och storlek. Ett av områdena var en gård där en enskild familj orsakat problem och ljusmiljön där skiljde sig inte från andra liknande gårdar. Att göra en förändring där skulle också komma färre tillgodo. Den andra platsen var egentligen hela det centrala grönområdet inklusive gångstråken på båda sidor. Ljusmiljön kunde förbättras men området storlek innebar att kostnaderna för att genomföra en verkligt trygghetsskapande förändring inte låg inom ramen för satsningens budget. Det tredje utpekade området var parkeringsplatsen framför köpcentrat. Detta inkluderade området framför huvudentrén och entrén in mot bostadsområdet. Att arbeta med trygghetsskapande ljusförändringar på denna plats var både ekonomiskt och praktiskt genomförbart men kom också att få en stark symbolisk betydelse genom att den kan sägas vara porten från och till Gamlegården. Eftersom den ursprungliga projektidén kring trygghetsskapande åtgärder uppstod i samband med Boverkets konferens i Karlskrona och Olsson & Linders presentation så fanns redan initialt tankar kring hur det fysiska arbetet skulle läggas upp. Som tidigare beskrivits under avsnittet genomförande kom gruppen fram till att det fysiska installationsarbetet skulle genomföras i samarbete med referensgruppen, bostadsbolaget och projektledaren avskiljt från arbetet med den digitala modellen eftersom förutsättningarna ändrats sedan idéstadiet. Referensgruppen sattes samman av kvinnor som på olika sätt visat intresse för att arbeta med trygghetsfrågor, antingen genom att ha besvarat frågan kring detta på trygghetsenkäten jakande, eller på annat sätt ha deltagit i aktiviteter kring trygghetsoch jämställdhetsarbetet. Projektledaren tog personligen kontakt med samtliga kvinnor, i ett fall var det svårt att förklara på svenska så en kollega ringde upp kvinnan igen och pratade farsi som var kvinnans modersmål. Tolv kvinnor tackade ja till att medverka i projektet allmänt och provbelysningsarbetet i synnerhet. En optimal grupp i 11
12 sammanhanget ligger någonstans mellan fem och tio personer. Ett visst bortfall är alltid förväntat och provbelysningsdagen fick fem kvinnor förhinder vilket innebar att provbelysningen genomfördes med sju kvinnor från området. Gruppen samlades först för en presentation av ljusdesignerduon Olsson & Linder, Jöran och Erik. I en bildspelspresentation fick kvinnorna bekanta sig med deras idéer och arbetssätt. Sedan vidtog det fysiska arbetet som innebar att rent konkret dra kablar, sätta i kontakter, montera strålkastare och lampor för att se och bedöma olika grundljus, färgade ljus och belysningssätt. Arbetet ägde i huvudsak rum efter mörkrets inbrott. Då kvällen var kylig för årstiden så framstod klart att några av kvinnorna felbedömt behovet av varma skor och kläder. Projektledaren hade vis av tidigare erfarenheter tagit med extra jackor och koftor. Gruppen bjöds också på pizza och varmt te. Flera fotografer dokumenterade också händelsen som lades ut på kommunens hemsida några dagar senare. Efter ytterligare en veckas arbete presenterade Jöran och Erik ett förslag på installation som kvinnorna fick ge feedback på. Utifrån dessa kommentarer utarbetades sedan det färdiga förslaget. Ett antal installationsfirmor erbjöds att komma med offertförslag och utifrån både tidsaspekten och mest ekonomiskt fördelaktigt valdes elfirman ut. I samband med att installationsöverenskommelsen gjordes beslutade också områdeschefen i det kommunala bostadsbolaget att bidra ytterligare till att öka tryggheten på den valda platsen genom att ta bort träd och kapa buskar som Jöran och Erik påpekat bidrog till att platsen uppfattades som svåröverskådlig och mörk. Installationsarbetet sattes igång och initialt utlovades, från leverantörer av beställda armaturer, att det något pressade tidsschemat skulle kunna hållas. Kommunen bidrog också med fyra sjumeter höga lyktstolpar som skulle målas röda och dessa kom fort på plats. Det visade sig dock att en del av den övriga armaturen skulle dröja längre än den ursprungligt utlovade leveransdatumen vilket innebar att projektledaren valde att kontakta Boverket/Länsstyrelsen för diskussion kring detta. Trots upprepade kontakter med leverantörerna gick det inte att påskynda de försenade leveranserna. Dessa berodde på minskad kapacitet hos komponentleverantörerna till följd av neddragningarna under den ekonomiska krisen. Den ursprungliga invigningsdagen fick därför ändras, vilket innebar merarbete bland annat avseende information och inbjudningar. Onsdagen den tionde november invigdes ljusinstallationen i projektet Varde Ljus genom att några av kvinnorna ur referensgruppen, Liliana Jörstad, Edith Nielsen och Nina Sorani, tryckte på knappen, i detta fall en gammal fjärkontroll som projektledaren haft med sig. Innan dess hade uppemot ett hundratal samlats för mingel med cider och tilltugg och tal hållits av både projektledare, områdeschef Bertil Svensson och ordförande i Integration- och arbetsmarkandsnämnden Radovan Javurek. Bilder från invigningen finns som bilaga. De kvinnor som varit med i referensgruppen under hela projekttiden har deltagit med stor entusiasm och mycket glädje. Inte minst provbelysningen krävde fysisk såväl som 12
13 mental närvaro. För några blev det en positiv upplevelse som gav mersmak och ledde till ytterligare engagemang, för andra innebar upplevelsen att man drog sig ur vidare deltagande. De som fortsatte har tyckt att det varit roligt och lärorikt med det konkreta ljusarbetet. De har uppskattat att samarbeta med Jöran och Erik såväl som med bostadsbolagets representanter och projektledaren. De har alla påpekat det positiva med att området uppmärksammas och en önskan om fler liknande arrangemang, både för egen del men också för områdets unga. Digital bildanalys Den initiala kartläggningen av digitala möjligheter, som inleddes vid mötet den 20 april, visade på ett tydligt sätt hur komplex fråga är. Detta gäller både nivå av detaljer i en statisk modell men även på vilket sätt ett interaktivt möte mellan medborgare och anställd kan utformas. Det framkom också frågor kring tidsaspekter på teknikutvecklingen, och metodiken kring dessa, såväl som framtida bearbetning av interaktiva synpunkter. Diskussionen tangerade ekonomin såväl som det kommunala uppdraget. Även om det tekniskt är möjligt att producera modeller på level of detail nivå 4 (mycket detaljerad och realistiskt) på vilket sätt kan då kostnaden för detta motiveras utifrån det kommunala uppdragets målbeskrivning. Ett tredje undersökande fält blev brytpunkten mellan de olika kommunala avdelningarnas uppdrag. En digital modell som omfattar även växter och potential som redskap vid medborgardialog har idag ingen naturlig förankring i någon kommunal avdelning. Detta gäller såväl frågan om vem som ska utforma modellen som vem som ska bruka den i mötet med medborgaren samt vem som ska finansiera den. Utifrån dessa frågeställningar har vi valt att följa undersökningen i två spår. Det första handlar om att öka förståelsen kring vilken nivå av detaljer som krävs för att en digital modell ska te sig begriplig och användbar för en ickeprofessionell användare av digitala modeller, medborgaren. Genom att skapa en grundmodell där successivt detaljnivån höjs, dock inte till den högsta möjliga (denna begränsning relaterar till den ekonomiska aspekten) skulle de olika nivåernas potential som kommunikationsredskap kunna undersökas. I mindre referensgrupper skulle deltagarna få gradera de olika detaljnivåerna avseende användbarhet. Det vi ville undersöka i ett första steg var om en större vana vid digitala modeller skapar ett annat seende som innebär att ditt behov av detaljer minskar. Det motsatta skulle då innebära att en person ovan vid digitala modeller skulle kräva högre LoD (Level of Detail) för att kunna använda det digitala redskapet. Ursprungstanken var att modellen skulle visa den parkeringsplats som valts utifrån de tre utpekade platserna. Ytterligare metodutvecklingsmöten gav vi handen att den kostnad det innebär att producera en speciell digital modell för den plats som utvalts till den konkreta ljusinstallationen inte kunde motiveras i förhållande till det som kunde uppnås. Eftersom den platsen undersöktes i en konkret process med referensgruppen kvinnor, representanter för kommunen och bostadsbolaget så skedde 13
14 samverkan och kommunikationen där. Ingen ytterligare förståelse för det digitala mediet begränsningar och möjligheter skulle heller uppnås om inte modellen var interaktiv eftersom platsen var bekant det vill säga min bild av den verkliga platsen skulle hjälpa mitt seende i kontakten med den digitala bilden. Slutsatsen blev därför att använda anonyma platser i statiska bilder och utifrån de fyra LOD-nivåerna ställa samma frågor för att undersöka vad skillnaderna i detaljnivå hade för betydelse för läsning och förståelse av bilderna. Den alternativa metodutvecklingsprocessen kom därför i stället att handla om hur vi förstår digitala bilder. En kunskap som kan bidra i utvecklandet av kommunens nya digitala modeller utifrån perspektivet att modellerna förutom att vara internt kommunala redskap också ska kunna användas externt i dialog med medborgarna. Utifrån tanken att lyfta synpunkter från de medborgare som upplever mest otrygghet, kvinnor, till de som arbetar med att utforma digitala redskap, män, ombads i första hand kvinnor att besvara enkäten. Av de som besvarat enkäten är 36 kvinnor och 15 män. En person har inte besvarat frågan. Utifrån en dialog med den kommunala GIS -enheten(geografiskt informationssystem) valdes fyra bilder ut. Dessa presenterades i ett bildspel där bilden på LoD 1 visades först och bilden på LoD 4 visades sist. Respondenten ombads besvara några frågor kring utbildningsbakgrund och datorvana sedan att beskriva bilden och bedöma tre påståenden om bilden. Upplägget och påståendena var identiska för de fyra bilderna. De var: Hur ställer du dig till följande påståenden om den bild du ser (Instämmer inte alls = 1, instämmer helt = 5) Jag ser genast vilken sorts plats bilden visar Jag får en tydlig uppfattning om hur platsen ser ut i verkligheten Jag kan, enbart genom att titta på bilden, avgöra om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Materialet, bilderna, enkäten och sammanställningen bifogas som bilaga. Efter sammanställning av enkätsvaren visade det sig att de flesta svaranden hade minst gymnasiekompetens vilket gjorde att utbildning som särskiljande variabel föll bort. I stället blev fokus på datorvana och respondenterna delades in i tre grupper utifrån liten datavana (använde sällan och/eller behärskade föreslagna datorprogram inte alls), till mellangruppen med viss vana och regelbunden dataanvändning till mycket datavana och daglig användning. Utifrån hypotesen att datorvana i kombination med vana att 14
15 använda olika program förändrar det digitala seendet kändes detta fokus också relevant. I gruppen med endast grundskoleutbildning eller mindre fanns tre personer vilket innebar att utbildningsnivå som undersökande variabel utgick. Med reservation för att materialet endast består av tre personer så verkar även utbildningsnivån ha betydelse för förmågan att läsa bilder. Detta var ju tillsammans med hypotesen kring betydelsen av datavana också utgångsläget för den digitala undersökningen. I gruppen med endast grundskola eller mindre utbildning ligger nästan samtliga värden på bilderna 1-3 på instämmer inte alls värde 1 upp till värde tre. Endast för bilden på LoD 4 instämmer några helt eller nästan helt men även på denna detaljerade nivå ligger knappt hälften av bedömningarna kvar på de lägre tre första nivåerna. Utbildningsnivåns betydelse för min förmåga att läsa digitala bilder behöver därför undersökas vidare men i materialet finns ingenting som talar emot hypotesen. För de övriga tre grupperna skiljde sig den inledande beskrivningen av bilderna åt i väldigt få avseende. De flesta beskriver bilderna på ett likartat sätt undantaget bild två som är den bild flest verkar missförstå. En kvinna trodde först att bilden föreställde en kyrkogård, någon annan att det var hangarer och en tredje tyckte att byggnaderna såg malplacé ut. Bilden på LoD 2 är en enkel tredimensionell bild av ett planerat villaområde beläget i närhet av ett skogsområde. Byggnaderna saknar detaljer och liknar gråa lådor med olika form. Eftersom det saknas något att relatera storlek till har flera uppfattat villorna som flerfamiljhus. Den andra bilden uppfattas i samtliga tre grupper också som svårare att förstå och tolka än bild 1, som ligger på level of detail 1. Denna bild är ett flygfoto med klart urskiljbara hus och vägar men med få detaljer. När det gäller bild 1 skiljer sig mellangruppen (viss vana regelbunden datoranvändning) från de andra genom att fler instämmer helt eller nästan helt i samtliga tre påståenden vilket innebär att denna grupp upplever att de får mer information än de två andra, från bilden med LoD 1 (Level of Detail). Hypotesen att LoD 4 borde upplevas som mest informativ stämmer för två av grupperna men inte för den med liten eller ingen datavana. I den gruppen instämmer fler i påståendena för bilden på LoD 3, än LoD 4, även om en majoritet gör det även på LoD 4. Uppställning av svaren bifogas som bilaga. En fortsatt arbetshypotes är att en tredimensionell bild inte nödvändigtvis upplevs som mer informativ än en tvådimensionell utan tvärtom kan upplevas som förvirrande. Detta är intressant ur den aspekten att många som professionellt arbetar med modeller, exempelvis arkitektfirmor, inte sällan presenterar förslag på LoD 2. Detta kan antas fungera för de som lärt sig se men för de som saknar denna erfarenhet, de flesta medborgare kanske kan räknas hit, så skulle LoD 2 bilder inte fungera som kommunikationsredskap. Samtidigt verkar det oklart om skillnaden mellan LoD 3 och 4 kan sägas motivera de högre kostnaderna som blir för en högre detaljnivå. Framför allt då en grupp faktiskt upplevde LoD3 som mer informativ! 15
16 Det andra urprungliga spåret var att undersöka den gränsöverskridande process det innebär när traditionella arbetsredskap, här den skalenliga modellen, som använts i kommunikationen med medborgarna tidigare, ersätts av digitala modeller som utformats utifrån andra användningsområden och annan förväntad kompetens hos användaren. Även i detta spår fick insikten om vårt behov av mer kunskap kring det digitala redskapets möjligheter och svårigheter till följd att undersökningen genomfördes av projektledaren och företrädare för andra kommunala verksamheter, inte den geotekniska avdelningen. För denna innebar den undersökande processen en insikt om kommunikations- och kunskapsbrister i förhållande till avdelningens egentliga kunder det vill säga andra kommunala avdelningar. Kring detta inledde därför avdelningen ett arbete för att kartlägga hur det interna behovet ser ut och vilka funktioner och kompetens som avdelningen behöver ha. De främsta utmaningarna i projektet har relaterat till dess gränsöverskridande karaktär. Både avseende teknisk innovation och möten mellan olika yrkesfunktioner som det konkreta arbetet i ett område där boendeperspektivet, eller snarare bristen på sådant, tillhör det demokratiskt samhälles största utmaningar. Samtidigt så har detta varit grunden till att projektet möjliggjort både insikter och förändringar och därmed fått konsekvenser som legat delvis utanför det förväntade. Andra utmaningar har hängt samman med praktiska arrangemang, där bland annat fördröjningar av leveranser relaterade till bristande kapacitet hos underleverantörer skapat viss dramatik. Slutsatser Det är både med lättnad och saknad som jag avslutar denna drygt ett och ett halvt års projektprocess som tog avstamp i målområde trygghet, i arbetet med det lokala utvecklingsavtalet, möjliggjordes genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämt samt erhöll sin inspirationsgnista vid en konferenspresentation av två besjälade ljusdesigners. Även om mycket har varit självklart under denna tid så har processen varit undersökande och tvingat fram kursändring när problematiken lyfts till ytan och synats. Det sätt som Olsson & Linder arbetar med boende och medinflytande för att stärka upplevelsen av trygghet, och därmed bidra till ökad jämställdhet, i den fysiska miljön är inspirerande och föredömligt. Den flexibilitet som de utövar i förhållande till sin omgivning och uppgift tydliggör på flera sätt de ramar som offentliga strukturers arbete bedrivs inom. Boendeperspektivet är lika nödvändigt som komplicerat. Att en enskild boende representerar endast sig själv är också självklart om inte det föreligger någon annan form av representativitet. För individen innebär konkret deltagande en förändring. I Varde Ljus har syftet varit att stärka den upplevda tryggheten både på områdesnivå och för de medverkande kvinnorna. Resultat av de återkommande trygghetsmätningarna kommer att visa hur väl vi lyckades. Insatsen är dock ingen isolerad konstanthållen 16
17 variabel utan en del av en större satsning som på olika sätt syftar till att öka den upplevda tryggheten på Gamlegården. Detta arbete fortsätter också även nu sedan det nya ljuset har tänts. Den ursprungliga idén med en interaktiv digital modell att kommunicera via bearbetades och befanns innovativ och fruktbar men ekonomiskt ogenomförbar även med en dubbelt eller tredubbelt så stor budget. Kanske kom de största insikterna fram i denna process? Frågorna som ställdes var, vad vet vi egentligen om hur människor läser digitala bilder och vad är egentligen det kommunala uppdraget i den här utvecklingen? Vi insåg också vikten av att tydliggöra det gemensamma språket mellan skiljda verksamheter. Framtida undersökningar kring digitala bilders möjligheter och begränsningar kommer ge ytterligare kunskap kring vad som påverkar vår kompetens. Den betydelse detta har för att kunna kommunicera med medborgare via digitala bilder idag kommer förändras i takt med att de unga som använt datorer i hela sitt liv växer upp. I framtiden sitter vi hemma och har synpunkter på stadsplaner och offentliga byggnationer. I detta fall var utgångsläget det kommunala och även här ligger frågorna nära till hands via den kommunala översiktplan som just nu är på remiss. Den handlar om kommunen fram till Även om det idag inte är rimligt att digitalisera hela planritningen på någon av de högre Level of Detail nivåerna kunde några platser kanske väljas ut och presenterats med någon form av interaktivitet? Med utvecklade digitala redskap så kvarstår ändå det i sammanhanget kanske viktigaste, det personliga mötets betydelse för den upplevda tryggheten. Oavsett detaljnivå och möjlighet till digital interaktivitet så är det främst kvalitén i det mötet som får betydelse för hur den upplevda tryggheten förändras. I detta ligger kanske också den största kommunala utmaningen? 17
18 Kristianstads kommun arbetar aktivt med trygghetsfrågor på Gamlegården tillsammans med statliga myndigheter, ABK, företag, föreningslivet och de boende i området. Vi är mycket tacksamma om du som bor här vill hjälpa oss att markera platser som känns mindre trygga på kartan och svara på några enkla enkätfrågor. Som boende här är du experten och vi behöver din kunskap för vårt förbättringsarbete. Tack för din hjälp! 1. Hur gammal är du? år 2. Vilket kön har du? Man Kvinna 3. Var är du född? I Sverige I något annat land 4. Känner du dig trygg i vardagen Ja Nej 5. Om du svarat nej på fråga 4, vad är då orsaken till att du inte känner dig trygg? (Ange gärna flera saker) 6. Finns det platser på Gamlegården där du inte känner dig trygg? (Rita och visa dem på kartan. Om du markerar flera platser, numrera dem) 7. Vad kan göras för att platsen du markerat ska kännas trygg? (Ge gärna flera exempel, skriv samma nummer på karta och kommentar) Är du intresserad av frågor om trygghet, boende, ungdomar och demokrati och vill du veta mer om vad som händer kring detta på Gamlegården? Namn: Tel/adress/
19
Checklista workshopledning best practice Mongara AB
Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merKartlägg mångfalden. Att skapa en enkät
Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt
Läs merDärför går jag aldrig själv om natten.
Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merMedborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds
Medborgardialogen i Berga Statistik & Utredningar Erik Nygårds 2018-05-15 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning 3 2. Tillit till kommunen 4 3. Upplevelser av processen 5 4. Dialogmötenas
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merProcesser och värdegrund
2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang
Läs merKvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012
Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merUmeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merRapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde
Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen
Läs merKvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling
Ur Praktik & Teori, nr 1 2009, s 46-48 Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Av Carina Listerborn Är medborgarinflytandet att den som bor i en
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merEnkätsvar 2014. Fler kvinnor
Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merPartnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg
Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Syftet med dagen var att förankra vad partnerskapet kan komma att innebära för Fyrbodal. Var det tydligt?
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merFyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning
Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas
Läs merFrågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016
Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om utlysningen. Frågorna har delats in i fyra underrubriker; Innan du ansöker, Bedömning av ansökan, Under utvecklingsprojektets
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merBeslut Justitiedepartementet
Beslut 2017-03-28 Justitiedepartementet Beslut av Övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet om allmän inriktning rörande tilldelning av medel ur fonden Bakgrund och förutsättningar Fonden för
Läs merOm rapporten. Direkt effekt 2014 - PostNord
Direkt effekt 0 - PostNord Om rapporten Rapporten DR-monitorn 0 bygger på resultaten från en undersökning av svenskarnas attityder till och vanor kring att ta emot reklam i olika kanaler, främst direktreklam
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merIdrottens föreningslära GRUND
1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens
Läs merRedovisning Urban 15 för 2014
Redovisning Urban 15 Förvaltning Utveckling och service Lena Hagerman 044-136996 Lena.hagerman@kristianstad.se Inledning Redovisning Urban 15 för 2014 Förutsättningarna för fördelningsbeslutet 2014 var
Läs merRAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas
Läs merMedlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!
Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merInstitutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merBehovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun
Projektplan projektnamn: Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Författare: Susanne Svensson, YH bygger vidare på Johanna Sundberg, GoV och Peter Juteroth, KoF projektförslag Föreningsutvecklarutbildning.
Läs merPiteåPanelen. Demokrati och öppenhet. Rapport 17. Februari 2012 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 17 Demokrati och öppenhet Februari 2012 Anett Karlström Kommunledningskontoret Demokrati och öppenhet Piteå präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet. Piteå kommun arbetar aktivt
Läs merUtvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET
Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?
Läs merNominering - Årets integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Integration Rydaholm Journalnummer: 201-3006
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merUtvärdering Bygd och stad i balans Leader
Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser...
Läs merMedborgarbudget i Vårberg
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-03-19 Handläggare Beatriçe Hasani Telefon: 08-508 24 267 Till Skärholmens stadsdelsnämnd - Inriktningsbeslut
Läs merMedarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!
Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan
Läs merLite pengar gör stor skillnad
Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget
Läs merDu är viktig för Norrköpings framtid.
Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas
Läs merUtvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013
Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merRapport: Enkätundersökning - givare
Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?
Läs merFOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
Läs merLathund Fokusgrupps Teknik
Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge
Läs merMentorsundersökningen 2018
Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs mer<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet
DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merGPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling
GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs mer- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet
- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen Kort om projektet Treårigt projekt med start 2014 Projektägare är Föreningen för familjecentralers främjande. Styrelsen är styrgrupp.
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem
t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en
Läs merProjekt tillgänglig publik kunskapsdelning
Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merHalmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs mer37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan
Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012030 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 91
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 91 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen
Läs merHur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?
Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merResultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har
Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har Det har varit tydligt att kollegiala samtal mellan lärare i olika årskurser, skolor och mellan de två tätorterna är mycket viktigt för kommunen. När vi känner
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall
Läs merProducenten Administratör eller konstnär?
Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?
Läs mer