Kristianstad Lena Hagerman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristianstad 2010-11-23. Lena Hagerman"

Transkript

1 Varde Ljus

2 Inledning Den 10 november 2010 invigdes en ny ljusmiljö framför köpcentret i stadsdelen Gamlegården, Kristianstads kommun. Invigningen markerade slutet på en resa som började dels på ett generellt plan kring trygghetsfrågor i december 2008 och ett underbart möte med kärleksfulla ljusentusiaster i mars Många har varit delaktiga och på olika sätt bidragit. Samverkan och samarbete har skett genom enkätundersökningar och stormöten, via planeringsmöten, telefonsamtal och mailkontakt. När installationen tändes såg vi att de dominerande färgerna gick i röda nyanser och precis det har också präglat resan. Alltifrån det hoppfulla gula, via den samverkande orange till den röda färgen som står för passion och vrede men framför allt för glädje och kärlek! Den dominerande känslan på resan har hela tiden varit glädje och kärlek. Viljan att skapa något tillsammans med ett konkret och tydligt resultat och vad kan bidra till tydlighet bättre än ljus? Jag vill tacka alla som på något sätt varit med på resan men några vill jag tacka extra mycket. Medborgarkontoret, Per Gustavsson, Qalinle Dayib, Sami Gashi och Sophia El Masry som stod för utformandet, insamlandet, bearbetning och analys av den trygghetsenkät som utgjorde den nödvändiga kartläggningen för det fortsatta arbetet. Ronak, Ilwad, Rezan och Shadija, Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen som hjälpte till på Kulturdagen. Tack även till Fröknegårdsskolans elevråd för kloka synpunkter och naturligtvis, tack till alla som besvarat enkäterna, både trygghetsenkäten och den digitala bildanalysen. Madeleine, Beata, Marie, Birgitta, Lars och Alexandra som deltog i planeringsmötena och utformandet av projektet och Lisbeth, Emma och Cecilia Cia för att ni ställde upp som testgrupp. Tina Landström får tack både för det och för att hon synat och strukturerat rapporten på ett föredömligt sätt! Även stort tack till Geerth Roos, Jan-Olof Spralle Pettersson och Per Arvidsson på kommunens GIS-avdelning, Maré och Chris på It-stugan, Inger och Jim på SFI samt Anna Elofsson från C4 teknik för att ni bidrog med kunskap kring den digitala tekniken och såg projektets potential att bidra i era verksamheter. Till sist vill jag tacka Erik Olsson och Jöran Linder från Olsson & Linder Ljusdesign, för deras underbara entusiasm, kunskap och framför allt deras omtanke och kärleksfullhet gentemot oss medmänniskor i sitt arbete. Bertil Svensson, områdeschef på ABK, för att han på alla sätt bidragit till en härlig konstruktiv och kreativ samverkan och den tillitsfullhet han visat både mig och de idéer han fått presenterade för sig. Stor eloge till dig och de som gjorde jobbet att frisera buskar och träd för att stärka trygghetskänslan. 2

3 Återigen stort Tack Per Thell för ett fantastiskt samarbete under hela installationstiden. Olle Ljunggren, kommunens ljusingenjör, tackar vi båda av flera anledningar! Försenade komponenter rår vi inte på men tack vare din och Olles kreativitet och samarbete så löste det sig. Sist och mest! Tack Mevlida Mechanovic, Fatima Idrocovic, Homa Badashi, Liliana Jörstad, Edith Nielsen, Nina Sorani och Dijana Ajeti för att ni släpade armaturer och kablar, tände lampor och kopplade ljusrör den något kylslagna och blåsiga kväll då provbelysningen ägde rum. Tack också för de kloka synpunkterna när förslaget presenterades som bidrog ytterligare till ljusdesignens slutliga utformning. Det är min innerliga förhoppning att ljuset här ska lysa kärleksfullt på denna plats som är en port till Gamlegården och som sådan hälsar både gäster och boende välkomna! Må vi alla i ljuset känna kärleken och glädjen! Kristianstad Lena Hagerman 3

4 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Genomförande... 5 Resultat/analys... 8 Organisation... 8 Ljusinstallation Digital bildanalys Slutsatser

5 Bakgrund Kristianstads kommun har sedan 2008 ett tvåårigt lokalt utvecklingsavtal med staten avseende stadsdelen Gamlegården. Ett av målområdena i avtalet är Trygghet. Tillgänglig forskning kring upplevd trygghet pekar på att faktorer som kön, ålder, utbildning och födelseland har betydelse. Som självständig utslagsgivande variabel finns stadsdel. Detta innebär att med samtliga andra, ovannämnda variabler, konstanthållna har stadsdelen i sig en betydelse för hur stor trygghet/otrygghet man upplever. Inte överraskande är det kvinnor, äldre, lågutbildade, invandrade i stadsdelar som präglas av hög arbetslöshet som upplever mest otrygghet. Att arbeta med kvinnornas upplevelser, lyfta frågorna för att synliggöra dem, skapa kreativa och mångsidiga mötesplatser, stärka känslan av delaktighet och möjlighet till påverkan samt ge konkret feedback på engagemang blir därför såväl en jämställdhetsfråga som en integrationsåtgärd och ett stärkande av direktdemokratiarbetet. Genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämnt gavs förutsättningar för att arbeta med konkreta, fysiska trygghetsskapande förändringsåtgärder på Gamlegården samtidigt som ett undersökande arbete kring medborgardialog och digitala medier möjliggjordes genom kommunens egen satsning. Syfte Stärka den upplevda tryggheten på Gamlegården samt öka kunskapen kring digitala mediers möjligheter i dialogen med medborgare. Mål En ny ljusmiljö har skapats, någonstans på Gamlegården, utifrån en kartläggning bland boende och ett samarbete mellan professionella ljusdesigners, det kommunala bostadsbolaget och en referensgrupp kvinnor. En metodutvecklingsprocess har gett fördjupade insikter kring det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i medborgardialogen. Genomförande För att säkerställa en god förankring av projektet bildades en referensgrupp bestående av representanter från nätverket kring utvecklingsavtalet, främst från den kommunala organisationen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret Agenda 21 och Bråkoordinatorn. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att diskutera ett projektupplägg som både kunde innehålla en konkret, fysisk förändring för ökad jämställdhet och trygghet men också någon form av insats för att förbättra dialogen med medborgarna. Med utgångspunkt i det lokala utvecklingsavtalet var valet av plats självklart. Vid tidpunkten för ansökan hade gruppen enats om att göra två ansökningar 5

6 med helt olika upplägg. Båda ansökningarna beviljades och har delvis kompletterat varandra. För att få en tydligare bild av hur Gamlegårdsborna såg på sin boendemiljö, utifrån trygghetsaspekten, genomfördes en enkätundersökning i samarbete med bland annat medborgarkontoret. Under det årligt återkommande kulturdagsfirandet gavs också möjlighet att besvara enkäten. Vid båda tillfällena har språkkompetent personal möjliggjort även för boende med begränsade kunskaper i svenska att delta i undersökningen. Ett stormöte hölls också på Gamlegårdens bibliotek där olika aspekter av trygghetsfrågor diskuterades. Enkätundersökningen såväl som stormötet och bostadsbolagets årligt återkommande undersökning gav en bild som pekade på stor upplevd trygghet för de flesta. Denna bild bekräftas också av boende som intervjuas i media i samband med annan rapportering från området. På frågan om platser som upplevdes som mindre trygga fanns dock en generell överensstämmelse kring detta, oavsett respondentens ålder eller kön. Det var i huvudsak tre platser som pekades ut och dessa kom att utgöra utgångspunkten för projektet vidare. Att den fysiska förändringen skulle genomföras genom en ljusinstallation stod klart i ett tidigt skede av planeringsdiskussionerna. Tankarna kring en undersökande del i syfte att stärka dialogen med medborgarna uppstod senare och än senare kopplingen till det digitala mediet. Genom de kontakter som etablerades med stadsbyggnadskontoret, väcktes frågor kring hur tekniska förvaltningar kommunicerar med medborgarna och var de största svårigheterna finns. Att kommunikationsredskapen förändrats, det byggs inga småskaliga modeller av bostadsområden inför ombyggnationer idag, tydliggjorde bristande kunskap om både begränsningar och möjligheter med de moderna kommunikationsverktygen. Kommunens enhet för geografiskinformation, GIS, enheten stod också inför ett utvecklingsarbete kring sina digitala redskap. Något som passade väl in i projektets undersökande del. Problematiken innebar inte minst en teknisk aspekt som behövde utredas. Professionella ljussättare hade också tydliggjort krav på vilken kvalitetsnivå en digital modell behöver ligga på för att vara användbar som kommunikations- och arbetsredskap i deras arbete. För att konkretisera, binda ihop projektets två delar och komma vidare anordnades en workshop med projektledaren, externa ljusdesigners och en expert på arbete med digitala modeller, kommunens GIS-avdelning, ljusingenjör och personalansvariga från den tekniska förvaltningen. På mötet visade både den externa experten och kommunens GIS-avdelning exempel på digitala modeller med varierande grad av detaljnivå. Olika tekniker diskuterades också både helt digitaliserade modeller och de som använder fotografier. Idéer kring interaktivitet ventilerades. Mötet visade tydligt på aktörernas olika infallsvinklar, erfarenheter och kunskap, inte minst blev detta synligt i avsaknaden av ett gemensamt språk. Den ursprungliga tanken att använda digitala modeller och arbeta med förändrad ljussättning i dessa i dialog med medborgarna framstod alltmer som science fiction. Tekniken finns troligtvis men den kostnad det 6

7 innebär idag att framställa en interaktiv, realistisk modell digitalt uppbyggd av en fysisk miljö med möjlighet att variera olika ljussättningar interaktivt och dessutom göra det i tre olika utförande, en för varje utpekad plats, som projektidén från början avsåg metodutveckla, skulle uppgå till gigantiska belopp. Inte ens om medlen från Boverket i sin helhet skulle användas enbart till den delen av projektet hade det räckt till en interaktiv modell över ett av områdena. Samtliga deltagande var efter mötet/workshopen överens om att metodutvecklingsdelen fick omformas utifrån den ökade förståelse som mötet genererat. Skapandet och användandet av interaktiva, digitala modeller är i utvecklingsfas men att använda dem som vi diskuterade ligger inte inom den närmsta framtiden. Det är också högst tveksamt om de i så fall kommer att användas i kommunal förvaltning i första hand med tanke på den kommunala budgetens begränsningar. Slutresultatet av mötet blev en klarare uppdelning av projektets delar. En, med målet att i samverkan med en referensgrupp av kvinnor på Gamlegården utforma en ny ljusinstallation på den plats mötet valde, parkeringsplatsen framför köpcentret. Av de tre utpekade platserna var den mest lämpad, dels därför att den utgör ett ganska avgränsat rum men också för att många rör sig i området även på tider när det är mörkt. Området kan också sägas vara porten mot omgivningarna och välkomnar därför såväl gäster som boende. Den andra inriktningen styrdes mot målet att utveckla en ökad förståelse för det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i dialogen med medborgarna. Tillsammans med områdeschefen och projektledaren gjorde ljusdesignfirman en planering för ljusinstallationsprocessen. Den första delen handlade om att provbelysa området tillsammans med den referensgrupp med kvinnor, som bor på Gamlegården, av olika ålder och ursprung som projektledaren samlat. Efter en vecka presenterades ett förslag på förändrad ljusdesign som referensgruppen fick ta ställning till. Detta möte utmynnade sedan i det slutliga installationsförslaget. Prisbild och tidsplanering utgjorde kriterier för urvalet av elfirman som skulle ansvara för det faktiska installationsarbetet. Denna del av projektet avslutades med en stämningsfull invigning där referensgruppen spelade huvudrollen. Den andra delen av projektet krävde ett flertal möte mellan projektledaren och kommunens GIS-avdelning för att enas kring ett möjligt fortsatt arbetssätt. Avdelningen har parallellt arbetat med sin interna kommunikation och en uppdatering av sin digitala teknik, helt i linje med projektidén. Ett flertal studiebesök, för att hitta en rimlig nivå på program, ledde så småningom fram till insikten att börja från andra hållet genom att fråga de interna kunderna, övriga kommunala förvaltningar, vilken service de har behov av. Resultatet kommer sedan, tillsammans med ekonomiska hänseenden, ligga till grund för framtida inköp av ny teknik. Fortbildning, i medborgardialog av tekniska avdelningens personal fortsatte i den satsning som administrerats av personalenheten på tekniska förvaltningen. Den har också baserats på ljusinstallation men har varit 7

8 inriktad på personalutbildning och anläggandet av en ny stadsdelspark i den stadsdel som var tänkt att fungera som referensområde. Utifrån de befintliga digitala kartor som fanns tillgängliga för projektet provades olika infallsvinklar som kunde användas i kommunikation med medborgare. Då det inte gick att hitta exempel på flera detaljnivåer för digitala bilder av Gamlegården så ändrades perspektivet till att undersöka olika detaljnivåer på digitala bilder oavsett område. Till slut begränsades metodundersökningen till frågan om hur pass avancerad en digital modell måste vara för att fylla sin funktion som kommunikationsredskap i en medborgardialog. Då digitala bilder kan kategoriseras utifrån så kallad LODskala, level of detail, med fyra nivåer blev detta utgångspunkten för det digitala provmaterialet. Denna kategorisering är ingen exakt vetenskap men bilderna som valdes uppfattas av de personer som ingått i testgruppen som klart åtskiljda i detaljnivå. En bild representerar en nivå och i den tillhörande enkäten ställs samma frågor till de fyra bilderna. Enkäten innehåller också några frågor kring generell utbildningsnivå och datorvana. Eftersom den ursprungliga idén, att använda modellen i en direkt dialog med boende kring alternativa ljusinstallationer, inte längre gällde fanns ingen anledning att begränsa vilka som deltog i detta steg även om kvinnor fortfarande har prioriterats. Det centrala för urvalsprocessen har varit att variera variablerna ålder, generell utbildning och utbildning/vana vid digitala medier. I den avslutande analysen har materialet granskats öppet och förutsättningslöst. Resultat/analys Organisation Projektet Varde Ljus har utformats och organiserats inom ramen för det lokala utvecklingsavtal som Kristianstads kommun och staten har kring stadsdelen Gamlegården. I landet har ett drygt tjugotal kommuner lokala utvecklingsavtal, förkortas LUA, för stadsdelar som av olika skäl präglas av högre arbetslöshet, sjuktal och eller annan socioekonomisk problematik. Flera av de områden som kommunerna valt att teckna avtal kring är byggda under det så kallade miljonprogrammet. Så även Gamlegården. För perioden är avtalen tvååriga med fyra målområden varav ett är trygghet. På ett nätverksmöte den 2 december 2008 formulerades mål för trygghetsarbetet samt vilka aktiviteter som grupperna såg kunde bidra till att uppnå målen. I gruppen trygghet skrevs bland annat Aktivera kvinnorna i området. När Boverkets konferens, för att informera om kommande utlysning för satsningen kring ökad trygghet och jämställdhet i den fysiska miljön, hölls i Karlskrona 25 mars 2009, fanns därför en beredskap och förutsättning att med bibehållet helhetsperspektiv och samverkan mellan aktörer i det etablerade nätverket utforma ett projekt för området 8

9 Gamlegården. Det uppstod också, som ett direkt resultat av en inspirerande föreläsning av Olsson & Linder Ljusdesign, en idé om att den konkreta fysiska förändringen skulle relatera till ljus på något sätt. Eftersom LUA är en samverkanskonstruktion, utan ekonomiska styrmedel, blir kraften i samarbetet central för alla insatser. Den sammanhållande funktionen i nätverket kallas, i Kristianstad, koordinator vilket ger ytterligare tyngd till helhetssyn och samarbete. Detta utgångsläge har präglat hela processen i projektet Varde Ljus, från inledande planeringsmöten till invigningsfestligheten. Ett inledande planeringsmöte för att diskutera projektidéer hölls den 30 mars Till detta möte bjöds aktörer från nätverket kring avtalsarbetet in. Även om inbjudan hölls öppen fanns det några aktörer som inom ramen för sitt uppdrag på ett självklart sätt inkluderades i gruppen till exempel BRÅ-koordinatorn och kommunens hälsostrateg då ökad trygghet är ett av de nationella folkhälsomålen. Kommunens tekniska avdelningar fanns också representerade. För de tekniska förvaltningarna fanns ett intresse för frågan utifrån perspektivet medborgardialog. Dels utifrån en generell kompetenshöjning men mer specifikt en ökad kunskap om dialog med de medborgare som finns längst ifrån inflytande och organisatorisk förankring i samhälleliga institutioner. Efter det inledande mötet stod det klart att det kommunala bostadsbolaget, ABK, var en nödvändig samarbetspartner oavsett vilken form av fysisk insats som planerades. Detta på grund av att kommunen sålt ut Gamlegården till bostadsbolaget, inklusive parkeringsplatser och ljusinstallationer. Även om ABK deltagit i nätverksarbetet sedan det påbörjades fanns ingen direktkontakt med områdeschefen. För att förankra det fortsatta arbetet presenterade LUA-koordinatorn en utgångsidé kring ljusinstallation för områdeschefen den 9 april Parallellt med denna samverkansduo har flera andra grupper arbetat med delar i projektet. Nätverket i LUA-arbetet fortsatte att fundera kring övergripande insatser för att stärka den upplevda tryggheten. Utifrån det inledande resonemanget under avsnittet genomförande riktades även flera andra insatser mot kvinnor. Inte minst diskuterades vikten av och svårigheter med att engagera och nå huvudpersonerna, det vill säga Gamlegårdens kvinnor. Det varken fanns eller finns någon organiserad kvinnorepresentation på Gamlegården. Även om flera av de som ingår i nätverket själva bor på området så representerar de i nätverket sin arbetsplats och som boende endast sig själv. Det fanns därför behov av att nå ut till och förankra frågorna hos många fler. Inte endast i förhållande till det planerade projektet utan i förhållande till de målen i LUA-överenskommelsen. Den 28 maj 2009 hölls därför ett möte kring trygghetsfrågor dit främst kvinnor, boende på området, var inbjudna. Det visade sig att LUA-nätverket överskattat sin förmåga att mobilisera boende. Av deltagarna var endast en kvinna enbart boende och ny i sammanhanget, de andra ingick redan i nätverket. Mångkulturellt Center beviljades 2004 medel från Justitiedepartementet för att genomföra en studie med inriktning på hur det, som då kallades, underifrånperspektivet 9

10 tillämpats inom ramen för de LUA-avtal som då sju kommuner slutit. Resultatet publicerades i rapporten En känsla av delaktighet skriven av Nina Edström och Emil Plisch som publicerades Flera av de kommuner som arbetat länge med frågan har uppmärksammat problematiken på olika sätt. Regeringens demokratisatsning 2006 genererade bland annat en Handbok för delaktighet framtagen av Marcel Moritz och Terese Lindholm. I den framgår bland annat vikten av att veta vilken form av delaktighet som avses. Framför allt i områden som präglas av projekttrötthet är det avgörande att en insats genererar någon form av resultat för att inte ytterligare öka desillusionen hos boende. Denna balansgång mellan vikten av delaktighet från boende och faran att uppbåda engagemang som sedan inte leder till reellt inflytande har präglat LUA-arbetet i Kristianstad sedan det inleddes på allvar Genom Boverkets utlysning skapades förutsättningar för reellt inflytande under förutsättning att projektet beviljades medel. Det var därför av central betydelse att kontaktkanalerna utvecklades på ett sådant sätt att engagemangets nivå motsvarades av ett konkret utfall. Nätverket valde därför att i det inledande skedet fortsätta arbeta med en allmän kartläggning av den upplevda tryggheten på området, utan några utfästelser om insatser, parallellt med att planeringsgruppen formulerade projektansökan. Det nyligen öppnade Medborgakontoret blev en drivande kraft i arbetet med enkäten med trygghetsfrågor, se bilaga. Det fanns möjlighet att besvara enkäten på biblioteket men även under, den årligt återkommande, Kulturdagen på Gamlegården då ett flertal flerspråkiga representanter från den kommunala Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen fanns på plats. Även skolan engagerades i den generella kartläggningen, inte minst frågan om vilken/vilka platser som upplevdes som otrygga kändes viktig att även barn och ungdomar fick besvara. Skolan valde att låta elevrådet besvara frågan. Då svaren i stort överensstämmer med övriga så finns liten anledning att ifrågasätta elevrådets representativitet. Vid planeringsmötet den 2 september presenterades och diskuterades LUAkoordinatorns projektförslag. Resultatet innebar att två ansökningar gjordes. Dels Varde Ljus utifrån de tidigare beskrivna två delarna dels ett projekt inom ramen för personalutveckling i bemötandefrågor med inriktning tryggt och jämt som administrerats av kommunens tekniska förvaltning. Denna ansökan beviljades medel från Länsstyrelsen. Även om denna utveckling inte var planerad blev utfallet positivt. Dels fanns utrymme att uppmärksamma ett annat bostadsområde med viss socioekonomisk problematik, dels riktades denna insats främst mot teknisk personal, vilket också fanns med i tanken kring Varde Ljus och dels utvidgades det kommunala kontaktnätet mellan förvaltningar som vanligtvis inte samarbetar i denna typ av frågor. Detta har stor betydelse för helhetssynen på frågorna, den uppmärksamhet frågorna får både intern och externt i olika nätverk, synliggörandet av systemets inbyggda genusproblematik, av de som arbetar med den fysiska miljön och trygghetsfrågor i kommunen är de flesta män. De som på Gamlegården upplever mest otrygghet är kvinnor. Samtidigt visar både den utförda kartläggningen och andra 10

11 trygghetsmätningar som görs av polisen och av bostadsbolaget att de flesta upplever området som tryggt framför allt dagtid. Fler uppger en ökad känsla av otrygghet nattetid. Den inriktning som projektet Varde Ljus valde att fortsätta med bekräftades och förstärktes ytterligare genom detta. Samtidigt fungerade den andra ansökan som en utvidgning av projektfokus och ytterligare en förstärkning av helhetssynen. Detta accentuerades ytterligare genom Varde Ljus metodundersökande del, det digitala redskapet vid medborgarkommunikation och det interna utvecklingsarbetet som den kommunala GIS-avdelningen påbörjade efter projektet Varde Ljus inledande planeringsmöte den 20 april Projektet hade då beviljats medel direkt från Boverket. Beskedet kom den 4 mars Ljusinstallation Det första målet var att skapa en ny ljusmiljö någonstans på Gamlegården utifrån de boendes synpunkter och i samarbete med en referensgrupp av kvinnor. Utifrån den trygghetsenkät som gjorts hade tre områden utkristalliserats av olika karaktär och storlek. Ett av områdena var en gård där en enskild familj orsakat problem och ljusmiljön där skiljde sig inte från andra liknande gårdar. Att göra en förändring där skulle också komma färre tillgodo. Den andra platsen var egentligen hela det centrala grönområdet inklusive gångstråken på båda sidor. Ljusmiljön kunde förbättras men området storlek innebar att kostnaderna för att genomföra en verkligt trygghetsskapande förändring inte låg inom ramen för satsningens budget. Det tredje utpekade området var parkeringsplatsen framför köpcentrat. Detta inkluderade området framför huvudentrén och entrén in mot bostadsområdet. Att arbeta med trygghetsskapande ljusförändringar på denna plats var både ekonomiskt och praktiskt genomförbart men kom också att få en stark symbolisk betydelse genom att den kan sägas vara porten från och till Gamlegården. Eftersom den ursprungliga projektidén kring trygghetsskapande åtgärder uppstod i samband med Boverkets konferens i Karlskrona och Olsson & Linders presentation så fanns redan initialt tankar kring hur det fysiska arbetet skulle läggas upp. Som tidigare beskrivits under avsnittet genomförande kom gruppen fram till att det fysiska installationsarbetet skulle genomföras i samarbete med referensgruppen, bostadsbolaget och projektledaren avskiljt från arbetet med den digitala modellen eftersom förutsättningarna ändrats sedan idéstadiet. Referensgruppen sattes samman av kvinnor som på olika sätt visat intresse för att arbeta med trygghetsfrågor, antingen genom att ha besvarat frågan kring detta på trygghetsenkäten jakande, eller på annat sätt ha deltagit i aktiviteter kring trygghetsoch jämställdhetsarbetet. Projektledaren tog personligen kontakt med samtliga kvinnor, i ett fall var det svårt att förklara på svenska så en kollega ringde upp kvinnan igen och pratade farsi som var kvinnans modersmål. Tolv kvinnor tackade ja till att medverka i projektet allmänt och provbelysningsarbetet i synnerhet. En optimal grupp i 11

12 sammanhanget ligger någonstans mellan fem och tio personer. Ett visst bortfall är alltid förväntat och provbelysningsdagen fick fem kvinnor förhinder vilket innebar att provbelysningen genomfördes med sju kvinnor från området. Gruppen samlades först för en presentation av ljusdesignerduon Olsson & Linder, Jöran och Erik. I en bildspelspresentation fick kvinnorna bekanta sig med deras idéer och arbetssätt. Sedan vidtog det fysiska arbetet som innebar att rent konkret dra kablar, sätta i kontakter, montera strålkastare och lampor för att se och bedöma olika grundljus, färgade ljus och belysningssätt. Arbetet ägde i huvudsak rum efter mörkrets inbrott. Då kvällen var kylig för årstiden så framstod klart att några av kvinnorna felbedömt behovet av varma skor och kläder. Projektledaren hade vis av tidigare erfarenheter tagit med extra jackor och koftor. Gruppen bjöds också på pizza och varmt te. Flera fotografer dokumenterade också händelsen som lades ut på kommunens hemsida några dagar senare. Efter ytterligare en veckas arbete presenterade Jöran och Erik ett förslag på installation som kvinnorna fick ge feedback på. Utifrån dessa kommentarer utarbetades sedan det färdiga förslaget. Ett antal installationsfirmor erbjöds att komma med offertförslag och utifrån både tidsaspekten och mest ekonomiskt fördelaktigt valdes elfirman ut. I samband med att installationsöverenskommelsen gjordes beslutade också områdeschefen i det kommunala bostadsbolaget att bidra ytterligare till att öka tryggheten på den valda platsen genom att ta bort träd och kapa buskar som Jöran och Erik påpekat bidrog till att platsen uppfattades som svåröverskådlig och mörk. Installationsarbetet sattes igång och initialt utlovades, från leverantörer av beställda armaturer, att det något pressade tidsschemat skulle kunna hållas. Kommunen bidrog också med fyra sjumeter höga lyktstolpar som skulle målas röda och dessa kom fort på plats. Det visade sig dock att en del av den övriga armaturen skulle dröja längre än den ursprungligt utlovade leveransdatumen vilket innebar att projektledaren valde att kontakta Boverket/Länsstyrelsen för diskussion kring detta. Trots upprepade kontakter med leverantörerna gick det inte att påskynda de försenade leveranserna. Dessa berodde på minskad kapacitet hos komponentleverantörerna till följd av neddragningarna under den ekonomiska krisen. Den ursprungliga invigningsdagen fick därför ändras, vilket innebar merarbete bland annat avseende information och inbjudningar. Onsdagen den tionde november invigdes ljusinstallationen i projektet Varde Ljus genom att några av kvinnorna ur referensgruppen, Liliana Jörstad, Edith Nielsen och Nina Sorani, tryckte på knappen, i detta fall en gammal fjärkontroll som projektledaren haft med sig. Innan dess hade uppemot ett hundratal samlats för mingel med cider och tilltugg och tal hållits av både projektledare, områdeschef Bertil Svensson och ordförande i Integration- och arbetsmarkandsnämnden Radovan Javurek. Bilder från invigningen finns som bilaga. De kvinnor som varit med i referensgruppen under hela projekttiden har deltagit med stor entusiasm och mycket glädje. Inte minst provbelysningen krävde fysisk såväl som 12

13 mental närvaro. För några blev det en positiv upplevelse som gav mersmak och ledde till ytterligare engagemang, för andra innebar upplevelsen att man drog sig ur vidare deltagande. De som fortsatte har tyckt att det varit roligt och lärorikt med det konkreta ljusarbetet. De har uppskattat att samarbeta med Jöran och Erik såväl som med bostadsbolagets representanter och projektledaren. De har alla påpekat det positiva med att området uppmärksammas och en önskan om fler liknande arrangemang, både för egen del men också för områdets unga. Digital bildanalys Den initiala kartläggningen av digitala möjligheter, som inleddes vid mötet den 20 april, visade på ett tydligt sätt hur komplex fråga är. Detta gäller både nivå av detaljer i en statisk modell men även på vilket sätt ett interaktivt möte mellan medborgare och anställd kan utformas. Det framkom också frågor kring tidsaspekter på teknikutvecklingen, och metodiken kring dessa, såväl som framtida bearbetning av interaktiva synpunkter. Diskussionen tangerade ekonomin såväl som det kommunala uppdraget. Även om det tekniskt är möjligt att producera modeller på level of detail nivå 4 (mycket detaljerad och realistiskt) på vilket sätt kan då kostnaden för detta motiveras utifrån det kommunala uppdragets målbeskrivning. Ett tredje undersökande fält blev brytpunkten mellan de olika kommunala avdelningarnas uppdrag. En digital modell som omfattar även växter och potential som redskap vid medborgardialog har idag ingen naturlig förankring i någon kommunal avdelning. Detta gäller såväl frågan om vem som ska utforma modellen som vem som ska bruka den i mötet med medborgaren samt vem som ska finansiera den. Utifrån dessa frågeställningar har vi valt att följa undersökningen i två spår. Det första handlar om att öka förståelsen kring vilken nivå av detaljer som krävs för att en digital modell ska te sig begriplig och användbar för en ickeprofessionell användare av digitala modeller, medborgaren. Genom att skapa en grundmodell där successivt detaljnivån höjs, dock inte till den högsta möjliga (denna begränsning relaterar till den ekonomiska aspekten) skulle de olika nivåernas potential som kommunikationsredskap kunna undersökas. I mindre referensgrupper skulle deltagarna få gradera de olika detaljnivåerna avseende användbarhet. Det vi ville undersöka i ett första steg var om en större vana vid digitala modeller skapar ett annat seende som innebär att ditt behov av detaljer minskar. Det motsatta skulle då innebära att en person ovan vid digitala modeller skulle kräva högre LoD (Level of Detail) för att kunna använda det digitala redskapet. Ursprungstanken var att modellen skulle visa den parkeringsplats som valts utifrån de tre utpekade platserna. Ytterligare metodutvecklingsmöten gav vi handen att den kostnad det innebär att producera en speciell digital modell för den plats som utvalts till den konkreta ljusinstallationen inte kunde motiveras i förhållande till det som kunde uppnås. Eftersom den platsen undersöktes i en konkret process med referensgruppen kvinnor, representanter för kommunen och bostadsbolaget så skedde 13

14 samverkan och kommunikationen där. Ingen ytterligare förståelse för det digitala mediet begränsningar och möjligheter skulle heller uppnås om inte modellen var interaktiv eftersom platsen var bekant det vill säga min bild av den verkliga platsen skulle hjälpa mitt seende i kontakten med den digitala bilden. Slutsatsen blev därför att använda anonyma platser i statiska bilder och utifrån de fyra LOD-nivåerna ställa samma frågor för att undersöka vad skillnaderna i detaljnivå hade för betydelse för läsning och förståelse av bilderna. Den alternativa metodutvecklingsprocessen kom därför i stället att handla om hur vi förstår digitala bilder. En kunskap som kan bidra i utvecklandet av kommunens nya digitala modeller utifrån perspektivet att modellerna förutom att vara internt kommunala redskap också ska kunna användas externt i dialog med medborgarna. Utifrån tanken att lyfta synpunkter från de medborgare som upplever mest otrygghet, kvinnor, till de som arbetar med att utforma digitala redskap, män, ombads i första hand kvinnor att besvara enkäten. Av de som besvarat enkäten är 36 kvinnor och 15 män. En person har inte besvarat frågan. Utifrån en dialog med den kommunala GIS -enheten(geografiskt informationssystem) valdes fyra bilder ut. Dessa presenterades i ett bildspel där bilden på LoD 1 visades först och bilden på LoD 4 visades sist. Respondenten ombads besvara några frågor kring utbildningsbakgrund och datorvana sedan att beskriva bilden och bedöma tre påståenden om bilden. Upplägget och påståendena var identiska för de fyra bilderna. De var: Hur ställer du dig till följande påståenden om den bild du ser (Instämmer inte alls = 1, instämmer helt = 5) Jag ser genast vilken sorts plats bilden visar Jag får en tydlig uppfattning om hur platsen ser ut i verkligheten Jag kan, enbart genom att titta på bilden, avgöra om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Materialet, bilderna, enkäten och sammanställningen bifogas som bilaga. Efter sammanställning av enkätsvaren visade det sig att de flesta svaranden hade minst gymnasiekompetens vilket gjorde att utbildning som särskiljande variabel föll bort. I stället blev fokus på datorvana och respondenterna delades in i tre grupper utifrån liten datavana (använde sällan och/eller behärskade föreslagna datorprogram inte alls), till mellangruppen med viss vana och regelbunden dataanvändning till mycket datavana och daglig användning. Utifrån hypotesen att datorvana i kombination med vana att 14

15 använda olika program förändrar det digitala seendet kändes detta fokus också relevant. I gruppen med endast grundskoleutbildning eller mindre fanns tre personer vilket innebar att utbildningsnivå som undersökande variabel utgick. Med reservation för att materialet endast består av tre personer så verkar även utbildningsnivån ha betydelse för förmågan att läsa bilder. Detta var ju tillsammans med hypotesen kring betydelsen av datavana också utgångsläget för den digitala undersökningen. I gruppen med endast grundskola eller mindre utbildning ligger nästan samtliga värden på bilderna 1-3 på instämmer inte alls värde 1 upp till värde tre. Endast för bilden på LoD 4 instämmer några helt eller nästan helt men även på denna detaljerade nivå ligger knappt hälften av bedömningarna kvar på de lägre tre första nivåerna. Utbildningsnivåns betydelse för min förmåga att läsa digitala bilder behöver därför undersökas vidare men i materialet finns ingenting som talar emot hypotesen. För de övriga tre grupperna skiljde sig den inledande beskrivningen av bilderna åt i väldigt få avseende. De flesta beskriver bilderna på ett likartat sätt undantaget bild två som är den bild flest verkar missförstå. En kvinna trodde först att bilden föreställde en kyrkogård, någon annan att det var hangarer och en tredje tyckte att byggnaderna såg malplacé ut. Bilden på LoD 2 är en enkel tredimensionell bild av ett planerat villaområde beläget i närhet av ett skogsområde. Byggnaderna saknar detaljer och liknar gråa lådor med olika form. Eftersom det saknas något att relatera storlek till har flera uppfattat villorna som flerfamiljhus. Den andra bilden uppfattas i samtliga tre grupper också som svårare att förstå och tolka än bild 1, som ligger på level of detail 1. Denna bild är ett flygfoto med klart urskiljbara hus och vägar men med få detaljer. När det gäller bild 1 skiljer sig mellangruppen (viss vana regelbunden datoranvändning) från de andra genom att fler instämmer helt eller nästan helt i samtliga tre påståenden vilket innebär att denna grupp upplever att de får mer information än de två andra, från bilden med LoD 1 (Level of Detail). Hypotesen att LoD 4 borde upplevas som mest informativ stämmer för två av grupperna men inte för den med liten eller ingen datavana. I den gruppen instämmer fler i påståendena för bilden på LoD 3, än LoD 4, även om en majoritet gör det även på LoD 4. Uppställning av svaren bifogas som bilaga. En fortsatt arbetshypotes är att en tredimensionell bild inte nödvändigtvis upplevs som mer informativ än en tvådimensionell utan tvärtom kan upplevas som förvirrande. Detta är intressant ur den aspekten att många som professionellt arbetar med modeller, exempelvis arkitektfirmor, inte sällan presenterar förslag på LoD 2. Detta kan antas fungera för de som lärt sig se men för de som saknar denna erfarenhet, de flesta medborgare kanske kan räknas hit, så skulle LoD 2 bilder inte fungera som kommunikationsredskap. Samtidigt verkar det oklart om skillnaden mellan LoD 3 och 4 kan sägas motivera de högre kostnaderna som blir för en högre detaljnivå. Framför allt då en grupp faktiskt upplevde LoD3 som mer informativ! 15

16 Det andra urprungliga spåret var att undersöka den gränsöverskridande process det innebär när traditionella arbetsredskap, här den skalenliga modellen, som använts i kommunikationen med medborgarna tidigare, ersätts av digitala modeller som utformats utifrån andra användningsområden och annan förväntad kompetens hos användaren. Även i detta spår fick insikten om vårt behov av mer kunskap kring det digitala redskapets möjligheter och svårigheter till följd att undersökningen genomfördes av projektledaren och företrädare för andra kommunala verksamheter, inte den geotekniska avdelningen. För denna innebar den undersökande processen en insikt om kommunikations- och kunskapsbrister i förhållande till avdelningens egentliga kunder det vill säga andra kommunala avdelningar. Kring detta inledde därför avdelningen ett arbete för att kartlägga hur det interna behovet ser ut och vilka funktioner och kompetens som avdelningen behöver ha. De främsta utmaningarna i projektet har relaterat till dess gränsöverskridande karaktär. Både avseende teknisk innovation och möten mellan olika yrkesfunktioner som det konkreta arbetet i ett område där boendeperspektivet, eller snarare bristen på sådant, tillhör det demokratiskt samhälles största utmaningar. Samtidigt så har detta varit grunden till att projektet möjliggjort både insikter och förändringar och därmed fått konsekvenser som legat delvis utanför det förväntade. Andra utmaningar har hängt samman med praktiska arrangemang, där bland annat fördröjningar av leveranser relaterade till bristande kapacitet hos underleverantörer skapat viss dramatik. Slutsatser Det är både med lättnad och saknad som jag avslutar denna drygt ett och ett halvt års projektprocess som tog avstamp i målområde trygghet, i arbetet med det lokala utvecklingsavtalet, möjliggjordes genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämt samt erhöll sin inspirationsgnista vid en konferenspresentation av två besjälade ljusdesigners. Även om mycket har varit självklart under denna tid så har processen varit undersökande och tvingat fram kursändring när problematiken lyfts till ytan och synats. Det sätt som Olsson & Linder arbetar med boende och medinflytande för att stärka upplevelsen av trygghet, och därmed bidra till ökad jämställdhet, i den fysiska miljön är inspirerande och föredömligt. Den flexibilitet som de utövar i förhållande till sin omgivning och uppgift tydliggör på flera sätt de ramar som offentliga strukturers arbete bedrivs inom. Boendeperspektivet är lika nödvändigt som komplicerat. Att en enskild boende representerar endast sig själv är också självklart om inte det föreligger någon annan form av representativitet. För individen innebär konkret deltagande en förändring. I Varde Ljus har syftet varit att stärka den upplevda tryggheten både på områdesnivå och för de medverkande kvinnorna. Resultat av de återkommande trygghetsmätningarna kommer att visa hur väl vi lyckades. Insatsen är dock ingen isolerad konstanthållen 16

17 variabel utan en del av en större satsning som på olika sätt syftar till att öka den upplevda tryggheten på Gamlegården. Detta arbete fortsätter också även nu sedan det nya ljuset har tänts. Den ursprungliga idén med en interaktiv digital modell att kommunicera via bearbetades och befanns innovativ och fruktbar men ekonomiskt ogenomförbar även med en dubbelt eller tredubbelt så stor budget. Kanske kom de största insikterna fram i denna process? Frågorna som ställdes var, vad vet vi egentligen om hur människor läser digitala bilder och vad är egentligen det kommunala uppdraget i den här utvecklingen? Vi insåg också vikten av att tydliggöra det gemensamma språket mellan skiljda verksamheter. Framtida undersökningar kring digitala bilders möjligheter och begränsningar kommer ge ytterligare kunskap kring vad som påverkar vår kompetens. Den betydelse detta har för att kunna kommunicera med medborgare via digitala bilder idag kommer förändras i takt med att de unga som använt datorer i hela sitt liv växer upp. I framtiden sitter vi hemma och har synpunkter på stadsplaner och offentliga byggnationer. I detta fall var utgångsläget det kommunala och även här ligger frågorna nära till hands via den kommunala översiktplan som just nu är på remiss. Den handlar om kommunen fram till Även om det idag inte är rimligt att digitalisera hela planritningen på någon av de högre Level of Detail nivåerna kunde några platser kanske väljas ut och presenterats med någon form av interaktivitet? Med utvecklade digitala redskap så kvarstår ändå det i sammanhanget kanske viktigaste, det personliga mötets betydelse för den upplevda tryggheten. Oavsett detaljnivå och möjlighet till digital interaktivitet så är det främst kvalitén i det mötet som får betydelse för hur den upplevda tryggheten förändras. I detta ligger kanske också den största kommunala utmaningen? 17

18 Kristianstads kommun arbetar aktivt med trygghetsfrågor på Gamlegården tillsammans med statliga myndigheter, ABK, företag, föreningslivet och de boende i området. Vi är mycket tacksamma om du som bor här vill hjälpa oss att markera platser som känns mindre trygga på kartan och svara på några enkla enkätfrågor. Som boende här är du experten och vi behöver din kunskap för vårt förbättringsarbete. Tack för din hjälp! 1. Hur gammal är du? år 2. Vilket kön har du? Man Kvinna 3. Var är du född? I Sverige I något annat land 4. Känner du dig trygg i vardagen Ja Nej 5. Om du svarat nej på fråga 4, vad är då orsaken till att du inte känner dig trygg? (Ange gärna flera saker) 6. Finns det platser på Gamlegården där du inte känner dig trygg? (Rita och visa dem på kartan. Om du markerar flera platser, numrera dem) 7. Vad kan göras för att platsen du markerat ska kännas trygg? (Ge gärna flera exempel, skriv samma nummer på karta och kommentar) Är du intresserad av frågor om trygghet, boende, ungdomar och demokrati och vill du veta mer om vad som händer kring detta på Gamlegården? Namn: Tel/adress/

19

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Utvärdering av grannsamverkansbilen

Utvärdering av grannsamverkansbilen Utvärdering av grannsamverkansbilen 2015 Grannsamverkansbilen i Danderyd 5 augusti 2014 startade verksamheten med grannsamverkansbil i Danderyds kommun. Det är ett projekt som drivs i samarbete mellan

Läs mer

Avvikelser från planering (avseende ekonomi, tidsplan, aktiviteter m.m.)

Avvikelser från planering (avseende ekonomi, tidsplan, aktiviteter m.m.) Slutrapportering 37a-medel Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) Slutredovisning av beviljade insatser

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

INSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter

INSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter Inbjudan att delta i en undersökning om företagens upplevelse av din kommuns service 8 av 10 företag har någon gång kontakt med kommunen. INSIKT en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter En undersökning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 2012-11- 11

Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 2012-11- 11 Fritid för alla Äskande om bidrag för projekt, Fritid för alla 20132016 Passalen Fritid för alla!!! Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 20121111 Idrotts och föreningsförvaltningen i samarbete

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Den digitala agendan för Skåne Sida 2 (7)

Den digitala agendan för Skåne Sida 2 (7) Den digitala agendan för Skåne Sida 2 (7) Bakgrund Med två signaturer den 22 februari 2012 markerades startskottet för arbetet mot en regional Skånsk digital agenda. I pennorna höll regionstyrelsens ordförande

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1)

WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursrapport för: WEBB13: Bild och Grafisk produktion, 7,5 hp, H13 (31KBG1) Kursansvarigas namn: Jan Buse & Daniel Birgersson Antal registrerade studenter: 30 st. Antal godkända studenter på hela kursen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Utvecklingsprogram för Årummet

Utvecklingsprogram för Årummet Dnr SHB13/136 Illustration: Zainab Malik Utvecklingsprogram för Årummet Del 3 Handlingsplan Nyköpings kommun Upprättad 2015-02-15 2/8 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Medborgarenkät... 4 Generella

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.

Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet. ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Anteckningar SSVIT. Närvarande:

Anteckningar SSVIT. Närvarande: Anteckningar SSVIT Strategiska styrgruppen för verksamhetsutveckling med stöd av IT 20150224. kl. 9.0012.00 Lokal: Bommen på Gullbergsvass Konferenscentrum, Bergslagsgatan 6, Göteborg. Närvarande: Thomas

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Slutrapport VoteIT Mix

Slutrapport VoteIT Mix Slutrapport VoteIT Mix 1. Inledning Nya tider och ny teknik leder till nya beteenden och nya sätt att mötas, detta ger oss nya hinder men främst nya möjligheter. För den unga generationen i Sverige och

Läs mer