Kristianstad Lena Hagerman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kristianstad 2010-11-23. Lena Hagerman"

Transkript

1 Varde Ljus

2 Inledning Den 10 november 2010 invigdes en ny ljusmiljö framför köpcentret i stadsdelen Gamlegården, Kristianstads kommun. Invigningen markerade slutet på en resa som började dels på ett generellt plan kring trygghetsfrågor i december 2008 och ett underbart möte med kärleksfulla ljusentusiaster i mars Många har varit delaktiga och på olika sätt bidragit. Samverkan och samarbete har skett genom enkätundersökningar och stormöten, via planeringsmöten, telefonsamtal och mailkontakt. När installationen tändes såg vi att de dominerande färgerna gick i röda nyanser och precis det har också präglat resan. Alltifrån det hoppfulla gula, via den samverkande orange till den röda färgen som står för passion och vrede men framför allt för glädje och kärlek! Den dominerande känslan på resan har hela tiden varit glädje och kärlek. Viljan att skapa något tillsammans med ett konkret och tydligt resultat och vad kan bidra till tydlighet bättre än ljus? Jag vill tacka alla som på något sätt varit med på resan men några vill jag tacka extra mycket. Medborgarkontoret, Per Gustavsson, Qalinle Dayib, Sami Gashi och Sophia El Masry som stod för utformandet, insamlandet, bearbetning och analys av den trygghetsenkät som utgjorde den nödvändiga kartläggningen för det fortsatta arbetet. Ronak, Ilwad, Rezan och Shadija, Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen som hjälpte till på Kulturdagen. Tack även till Fröknegårdsskolans elevråd för kloka synpunkter och naturligtvis, tack till alla som besvarat enkäterna, både trygghetsenkäten och den digitala bildanalysen. Madeleine, Beata, Marie, Birgitta, Lars och Alexandra som deltog i planeringsmötena och utformandet av projektet och Lisbeth, Emma och Cecilia Cia för att ni ställde upp som testgrupp. Tina Landström får tack både för det och för att hon synat och strukturerat rapporten på ett föredömligt sätt! Även stort tack till Geerth Roos, Jan-Olof Spralle Pettersson och Per Arvidsson på kommunens GIS-avdelning, Maré och Chris på It-stugan, Inger och Jim på SFI samt Anna Elofsson från C4 teknik för att ni bidrog med kunskap kring den digitala tekniken och såg projektets potential att bidra i era verksamheter. Till sist vill jag tacka Erik Olsson och Jöran Linder från Olsson & Linder Ljusdesign, för deras underbara entusiasm, kunskap och framför allt deras omtanke och kärleksfullhet gentemot oss medmänniskor i sitt arbete. Bertil Svensson, områdeschef på ABK, för att han på alla sätt bidragit till en härlig konstruktiv och kreativ samverkan och den tillitsfullhet han visat både mig och de idéer han fått presenterade för sig. Stor eloge till dig och de som gjorde jobbet att frisera buskar och träd för att stärka trygghetskänslan. 2

3 Återigen stort Tack Per Thell för ett fantastiskt samarbete under hela installationstiden. Olle Ljunggren, kommunens ljusingenjör, tackar vi båda av flera anledningar! Försenade komponenter rår vi inte på men tack vare din och Olles kreativitet och samarbete så löste det sig. Sist och mest! Tack Mevlida Mechanovic, Fatima Idrocovic, Homa Badashi, Liliana Jörstad, Edith Nielsen, Nina Sorani och Dijana Ajeti för att ni släpade armaturer och kablar, tände lampor och kopplade ljusrör den något kylslagna och blåsiga kväll då provbelysningen ägde rum. Tack också för de kloka synpunkterna när förslaget presenterades som bidrog ytterligare till ljusdesignens slutliga utformning. Det är min innerliga förhoppning att ljuset här ska lysa kärleksfullt på denna plats som är en port till Gamlegården och som sådan hälsar både gäster och boende välkomna! Må vi alla i ljuset känna kärleken och glädjen! Kristianstad Lena Hagerman 3

4 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Genomförande... 5 Resultat/analys... 8 Organisation... 8 Ljusinstallation Digital bildanalys Slutsatser

5 Bakgrund Kristianstads kommun har sedan 2008 ett tvåårigt lokalt utvecklingsavtal med staten avseende stadsdelen Gamlegården. Ett av målområdena i avtalet är Trygghet. Tillgänglig forskning kring upplevd trygghet pekar på att faktorer som kön, ålder, utbildning och födelseland har betydelse. Som självständig utslagsgivande variabel finns stadsdel. Detta innebär att med samtliga andra, ovannämnda variabler, konstanthållna har stadsdelen i sig en betydelse för hur stor trygghet/otrygghet man upplever. Inte överraskande är det kvinnor, äldre, lågutbildade, invandrade i stadsdelar som präglas av hög arbetslöshet som upplever mest otrygghet. Att arbeta med kvinnornas upplevelser, lyfta frågorna för att synliggöra dem, skapa kreativa och mångsidiga mötesplatser, stärka känslan av delaktighet och möjlighet till påverkan samt ge konkret feedback på engagemang blir därför såväl en jämställdhetsfråga som en integrationsåtgärd och ett stärkande av direktdemokratiarbetet. Genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämnt gavs förutsättningar för att arbeta med konkreta, fysiska trygghetsskapande förändringsåtgärder på Gamlegården samtidigt som ett undersökande arbete kring medborgardialog och digitala medier möjliggjordes genom kommunens egen satsning. Syfte Stärka den upplevda tryggheten på Gamlegården samt öka kunskapen kring digitala mediers möjligheter i dialogen med medborgare. Mål En ny ljusmiljö har skapats, någonstans på Gamlegården, utifrån en kartläggning bland boende och ett samarbete mellan professionella ljusdesigners, det kommunala bostadsbolaget och en referensgrupp kvinnor. En metodutvecklingsprocess har gett fördjupade insikter kring det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i medborgardialogen. Genomförande För att säkerställa en god förankring av projektet bildades en referensgrupp bestående av representanter från nätverket kring utvecklingsavtalet, främst från den kommunala organisationen, kommunens hälsostrateg, stadsbyggnadskontoret Agenda 21 och Bråkoordinatorn. Gruppen träffades vid flera tillfällen för att diskutera ett projektupplägg som både kunde innehålla en konkret, fysisk förändring för ökad jämställdhet och trygghet men också någon form av insats för att förbättra dialogen med medborgarna. Med utgångspunkt i det lokala utvecklingsavtalet var valet av plats självklart. Vid tidpunkten för ansökan hade gruppen enats om att göra två ansökningar 5

6 med helt olika upplägg. Båda ansökningarna beviljades och har delvis kompletterat varandra. För att få en tydligare bild av hur Gamlegårdsborna såg på sin boendemiljö, utifrån trygghetsaspekten, genomfördes en enkätundersökning i samarbete med bland annat medborgarkontoret. Under det årligt återkommande kulturdagsfirandet gavs också möjlighet att besvara enkäten. Vid båda tillfällena har språkkompetent personal möjliggjort även för boende med begränsade kunskaper i svenska att delta i undersökningen. Ett stormöte hölls också på Gamlegårdens bibliotek där olika aspekter av trygghetsfrågor diskuterades. Enkätundersökningen såväl som stormötet och bostadsbolagets årligt återkommande undersökning gav en bild som pekade på stor upplevd trygghet för de flesta. Denna bild bekräftas också av boende som intervjuas i media i samband med annan rapportering från området. På frågan om platser som upplevdes som mindre trygga fanns dock en generell överensstämmelse kring detta, oavsett respondentens ålder eller kön. Det var i huvudsak tre platser som pekades ut och dessa kom att utgöra utgångspunkten för projektet vidare. Att den fysiska förändringen skulle genomföras genom en ljusinstallation stod klart i ett tidigt skede av planeringsdiskussionerna. Tankarna kring en undersökande del i syfte att stärka dialogen med medborgarna uppstod senare och än senare kopplingen till det digitala mediet. Genom de kontakter som etablerades med stadsbyggnadskontoret, väcktes frågor kring hur tekniska förvaltningar kommunicerar med medborgarna och var de största svårigheterna finns. Att kommunikationsredskapen förändrats, det byggs inga småskaliga modeller av bostadsområden inför ombyggnationer idag, tydliggjorde bristande kunskap om både begränsningar och möjligheter med de moderna kommunikationsverktygen. Kommunens enhet för geografiskinformation, GIS, enheten stod också inför ett utvecklingsarbete kring sina digitala redskap. Något som passade väl in i projektets undersökande del. Problematiken innebar inte minst en teknisk aspekt som behövde utredas. Professionella ljussättare hade också tydliggjort krav på vilken kvalitetsnivå en digital modell behöver ligga på för att vara användbar som kommunikations- och arbetsredskap i deras arbete. För att konkretisera, binda ihop projektets två delar och komma vidare anordnades en workshop med projektledaren, externa ljusdesigners och en expert på arbete med digitala modeller, kommunens GIS-avdelning, ljusingenjör och personalansvariga från den tekniska förvaltningen. På mötet visade både den externa experten och kommunens GIS-avdelning exempel på digitala modeller med varierande grad av detaljnivå. Olika tekniker diskuterades också både helt digitaliserade modeller och de som använder fotografier. Idéer kring interaktivitet ventilerades. Mötet visade tydligt på aktörernas olika infallsvinklar, erfarenheter och kunskap, inte minst blev detta synligt i avsaknaden av ett gemensamt språk. Den ursprungliga tanken att använda digitala modeller och arbeta med förändrad ljussättning i dessa i dialog med medborgarna framstod alltmer som science fiction. Tekniken finns troligtvis men den kostnad det 6

7 innebär idag att framställa en interaktiv, realistisk modell digitalt uppbyggd av en fysisk miljö med möjlighet att variera olika ljussättningar interaktivt och dessutom göra det i tre olika utförande, en för varje utpekad plats, som projektidén från början avsåg metodutveckla, skulle uppgå till gigantiska belopp. Inte ens om medlen från Boverket i sin helhet skulle användas enbart till den delen av projektet hade det räckt till en interaktiv modell över ett av områdena. Samtliga deltagande var efter mötet/workshopen överens om att metodutvecklingsdelen fick omformas utifrån den ökade förståelse som mötet genererat. Skapandet och användandet av interaktiva, digitala modeller är i utvecklingsfas men att använda dem som vi diskuterade ligger inte inom den närmsta framtiden. Det är också högst tveksamt om de i så fall kommer att användas i kommunal förvaltning i första hand med tanke på den kommunala budgetens begränsningar. Slutresultatet av mötet blev en klarare uppdelning av projektets delar. En, med målet att i samverkan med en referensgrupp av kvinnor på Gamlegården utforma en ny ljusinstallation på den plats mötet valde, parkeringsplatsen framför köpcentret. Av de tre utpekade platserna var den mest lämpad, dels därför att den utgör ett ganska avgränsat rum men också för att många rör sig i området även på tider när det är mörkt. Området kan också sägas vara porten mot omgivningarna och välkomnar därför såväl gäster som boende. Den andra inriktningen styrdes mot målet att utveckla en ökad förståelse för det digitala redskapets möjligheter och begränsningar i dialogen med medborgarna. Tillsammans med områdeschefen och projektledaren gjorde ljusdesignfirman en planering för ljusinstallationsprocessen. Den första delen handlade om att provbelysa området tillsammans med den referensgrupp med kvinnor, som bor på Gamlegården, av olika ålder och ursprung som projektledaren samlat. Efter en vecka presenterades ett förslag på förändrad ljusdesign som referensgruppen fick ta ställning till. Detta möte utmynnade sedan i det slutliga installationsförslaget. Prisbild och tidsplanering utgjorde kriterier för urvalet av elfirman som skulle ansvara för det faktiska installationsarbetet. Denna del av projektet avslutades med en stämningsfull invigning där referensgruppen spelade huvudrollen. Den andra delen av projektet krävde ett flertal möte mellan projektledaren och kommunens GIS-avdelning för att enas kring ett möjligt fortsatt arbetssätt. Avdelningen har parallellt arbetat med sin interna kommunikation och en uppdatering av sin digitala teknik, helt i linje med projektidén. Ett flertal studiebesök, för att hitta en rimlig nivå på program, ledde så småningom fram till insikten att börja från andra hållet genom att fråga de interna kunderna, övriga kommunala förvaltningar, vilken service de har behov av. Resultatet kommer sedan, tillsammans med ekonomiska hänseenden, ligga till grund för framtida inköp av ny teknik. Fortbildning, i medborgardialog av tekniska avdelningens personal fortsatte i den satsning som administrerats av personalenheten på tekniska förvaltningen. Den har också baserats på ljusinstallation men har varit 7

8 inriktad på personalutbildning och anläggandet av en ny stadsdelspark i den stadsdel som var tänkt att fungera som referensområde. Utifrån de befintliga digitala kartor som fanns tillgängliga för projektet provades olika infallsvinklar som kunde användas i kommunikation med medborgare. Då det inte gick att hitta exempel på flera detaljnivåer för digitala bilder av Gamlegården så ändrades perspektivet till att undersöka olika detaljnivåer på digitala bilder oavsett område. Till slut begränsades metodundersökningen till frågan om hur pass avancerad en digital modell måste vara för att fylla sin funktion som kommunikationsredskap i en medborgardialog. Då digitala bilder kan kategoriseras utifrån så kallad LODskala, level of detail, med fyra nivåer blev detta utgångspunkten för det digitala provmaterialet. Denna kategorisering är ingen exakt vetenskap men bilderna som valdes uppfattas av de personer som ingått i testgruppen som klart åtskiljda i detaljnivå. En bild representerar en nivå och i den tillhörande enkäten ställs samma frågor till de fyra bilderna. Enkäten innehåller också några frågor kring generell utbildningsnivå och datorvana. Eftersom den ursprungliga idén, att använda modellen i en direkt dialog med boende kring alternativa ljusinstallationer, inte längre gällde fanns ingen anledning att begränsa vilka som deltog i detta steg även om kvinnor fortfarande har prioriterats. Det centrala för urvalsprocessen har varit att variera variablerna ålder, generell utbildning och utbildning/vana vid digitala medier. I den avslutande analysen har materialet granskats öppet och förutsättningslöst. Resultat/analys Organisation Projektet Varde Ljus har utformats och organiserats inom ramen för det lokala utvecklingsavtal som Kristianstads kommun och staten har kring stadsdelen Gamlegården. I landet har ett drygt tjugotal kommuner lokala utvecklingsavtal, förkortas LUA, för stadsdelar som av olika skäl präglas av högre arbetslöshet, sjuktal och eller annan socioekonomisk problematik. Flera av de områden som kommunerna valt att teckna avtal kring är byggda under det så kallade miljonprogrammet. Så även Gamlegården. För perioden är avtalen tvååriga med fyra målområden varav ett är trygghet. På ett nätverksmöte den 2 december 2008 formulerades mål för trygghetsarbetet samt vilka aktiviteter som grupperna såg kunde bidra till att uppnå målen. I gruppen trygghet skrevs bland annat Aktivera kvinnorna i området. När Boverkets konferens, för att informera om kommande utlysning för satsningen kring ökad trygghet och jämställdhet i den fysiska miljön, hölls i Karlskrona 25 mars 2009, fanns därför en beredskap och förutsättning att med bibehållet helhetsperspektiv och samverkan mellan aktörer i det etablerade nätverket utforma ett projekt för området 8

9 Gamlegården. Det uppstod också, som ett direkt resultat av en inspirerande föreläsning av Olsson & Linder Ljusdesign, en idé om att den konkreta fysiska förändringen skulle relatera till ljus på något sätt. Eftersom LUA är en samverkanskonstruktion, utan ekonomiska styrmedel, blir kraften i samarbetet central för alla insatser. Den sammanhållande funktionen i nätverket kallas, i Kristianstad, koordinator vilket ger ytterligare tyngd till helhetssyn och samarbete. Detta utgångsläge har präglat hela processen i projektet Varde Ljus, från inledande planeringsmöten till invigningsfestligheten. Ett inledande planeringsmöte för att diskutera projektidéer hölls den 30 mars Till detta möte bjöds aktörer från nätverket kring avtalsarbetet in. Även om inbjudan hölls öppen fanns det några aktörer som inom ramen för sitt uppdrag på ett självklart sätt inkluderades i gruppen till exempel BRÅ-koordinatorn och kommunens hälsostrateg då ökad trygghet är ett av de nationella folkhälsomålen. Kommunens tekniska avdelningar fanns också representerade. För de tekniska förvaltningarna fanns ett intresse för frågan utifrån perspektivet medborgardialog. Dels utifrån en generell kompetenshöjning men mer specifikt en ökad kunskap om dialog med de medborgare som finns längst ifrån inflytande och organisatorisk förankring i samhälleliga institutioner. Efter det inledande mötet stod det klart att det kommunala bostadsbolaget, ABK, var en nödvändig samarbetspartner oavsett vilken form av fysisk insats som planerades. Detta på grund av att kommunen sålt ut Gamlegården till bostadsbolaget, inklusive parkeringsplatser och ljusinstallationer. Även om ABK deltagit i nätverksarbetet sedan det påbörjades fanns ingen direktkontakt med områdeschefen. För att förankra det fortsatta arbetet presenterade LUA-koordinatorn en utgångsidé kring ljusinstallation för områdeschefen den 9 april Parallellt med denna samverkansduo har flera andra grupper arbetat med delar i projektet. Nätverket i LUA-arbetet fortsatte att fundera kring övergripande insatser för att stärka den upplevda tryggheten. Utifrån det inledande resonemanget under avsnittet genomförande riktades även flera andra insatser mot kvinnor. Inte minst diskuterades vikten av och svårigheter med att engagera och nå huvudpersonerna, det vill säga Gamlegårdens kvinnor. Det varken fanns eller finns någon organiserad kvinnorepresentation på Gamlegården. Även om flera av de som ingår i nätverket själva bor på området så representerar de i nätverket sin arbetsplats och som boende endast sig själv. Det fanns därför behov av att nå ut till och förankra frågorna hos många fler. Inte endast i förhållande till det planerade projektet utan i förhållande till de målen i LUA-överenskommelsen. Den 28 maj 2009 hölls därför ett möte kring trygghetsfrågor dit främst kvinnor, boende på området, var inbjudna. Det visade sig att LUA-nätverket överskattat sin förmåga att mobilisera boende. Av deltagarna var endast en kvinna enbart boende och ny i sammanhanget, de andra ingick redan i nätverket. Mångkulturellt Center beviljades 2004 medel från Justitiedepartementet för att genomföra en studie med inriktning på hur det, som då kallades, underifrånperspektivet 9

10 tillämpats inom ramen för de LUA-avtal som då sju kommuner slutit. Resultatet publicerades i rapporten En känsla av delaktighet skriven av Nina Edström och Emil Plisch som publicerades Flera av de kommuner som arbetat länge med frågan har uppmärksammat problematiken på olika sätt. Regeringens demokratisatsning 2006 genererade bland annat en Handbok för delaktighet framtagen av Marcel Moritz och Terese Lindholm. I den framgår bland annat vikten av att veta vilken form av delaktighet som avses. Framför allt i områden som präglas av projekttrötthet är det avgörande att en insats genererar någon form av resultat för att inte ytterligare öka desillusionen hos boende. Denna balansgång mellan vikten av delaktighet från boende och faran att uppbåda engagemang som sedan inte leder till reellt inflytande har präglat LUA-arbetet i Kristianstad sedan det inleddes på allvar Genom Boverkets utlysning skapades förutsättningar för reellt inflytande under förutsättning att projektet beviljades medel. Det var därför av central betydelse att kontaktkanalerna utvecklades på ett sådant sätt att engagemangets nivå motsvarades av ett konkret utfall. Nätverket valde därför att i det inledande skedet fortsätta arbeta med en allmän kartläggning av den upplevda tryggheten på området, utan några utfästelser om insatser, parallellt med att planeringsgruppen formulerade projektansökan. Det nyligen öppnade Medborgakontoret blev en drivande kraft i arbetet med enkäten med trygghetsfrågor, se bilaga. Det fanns möjlighet att besvara enkäten på biblioteket men även under, den årligt återkommande, Kulturdagen på Gamlegården då ett flertal flerspråkiga representanter från den kommunala Integration- och arbetsmarknadsförvaltningen fanns på plats. Även skolan engagerades i den generella kartläggningen, inte minst frågan om vilken/vilka platser som upplevdes som otrygga kändes viktig att även barn och ungdomar fick besvara. Skolan valde att låta elevrådet besvara frågan. Då svaren i stort överensstämmer med övriga så finns liten anledning att ifrågasätta elevrådets representativitet. Vid planeringsmötet den 2 september presenterades och diskuterades LUAkoordinatorns projektförslag. Resultatet innebar att två ansökningar gjordes. Dels Varde Ljus utifrån de tidigare beskrivna två delarna dels ett projekt inom ramen för personalutveckling i bemötandefrågor med inriktning tryggt och jämt som administrerats av kommunens tekniska förvaltning. Denna ansökan beviljades medel från Länsstyrelsen. Även om denna utveckling inte var planerad blev utfallet positivt. Dels fanns utrymme att uppmärksamma ett annat bostadsområde med viss socioekonomisk problematik, dels riktades denna insats främst mot teknisk personal, vilket också fanns med i tanken kring Varde Ljus och dels utvidgades det kommunala kontaktnätet mellan förvaltningar som vanligtvis inte samarbetar i denna typ av frågor. Detta har stor betydelse för helhetssynen på frågorna, den uppmärksamhet frågorna får både intern och externt i olika nätverk, synliggörandet av systemets inbyggda genusproblematik, av de som arbetar med den fysiska miljön och trygghetsfrågor i kommunen är de flesta män. De som på Gamlegården upplever mest otrygghet är kvinnor. Samtidigt visar både den utförda kartläggningen och andra 10

11 trygghetsmätningar som görs av polisen och av bostadsbolaget att de flesta upplever området som tryggt framför allt dagtid. Fler uppger en ökad känsla av otrygghet nattetid. Den inriktning som projektet Varde Ljus valde att fortsätta med bekräftades och förstärktes ytterligare genom detta. Samtidigt fungerade den andra ansökan som en utvidgning av projektfokus och ytterligare en förstärkning av helhetssynen. Detta accentuerades ytterligare genom Varde Ljus metodundersökande del, det digitala redskapet vid medborgarkommunikation och det interna utvecklingsarbetet som den kommunala GIS-avdelningen påbörjade efter projektet Varde Ljus inledande planeringsmöte den 20 april Projektet hade då beviljats medel direkt från Boverket. Beskedet kom den 4 mars Ljusinstallation Det första målet var att skapa en ny ljusmiljö någonstans på Gamlegården utifrån de boendes synpunkter och i samarbete med en referensgrupp av kvinnor. Utifrån den trygghetsenkät som gjorts hade tre områden utkristalliserats av olika karaktär och storlek. Ett av områdena var en gård där en enskild familj orsakat problem och ljusmiljön där skiljde sig inte från andra liknande gårdar. Att göra en förändring där skulle också komma färre tillgodo. Den andra platsen var egentligen hela det centrala grönområdet inklusive gångstråken på båda sidor. Ljusmiljön kunde förbättras men området storlek innebar att kostnaderna för att genomföra en verkligt trygghetsskapande förändring inte låg inom ramen för satsningens budget. Det tredje utpekade området var parkeringsplatsen framför köpcentrat. Detta inkluderade området framför huvudentrén och entrén in mot bostadsområdet. Att arbeta med trygghetsskapande ljusförändringar på denna plats var både ekonomiskt och praktiskt genomförbart men kom också att få en stark symbolisk betydelse genom att den kan sägas vara porten från och till Gamlegården. Eftersom den ursprungliga projektidén kring trygghetsskapande åtgärder uppstod i samband med Boverkets konferens i Karlskrona och Olsson & Linders presentation så fanns redan initialt tankar kring hur det fysiska arbetet skulle läggas upp. Som tidigare beskrivits under avsnittet genomförande kom gruppen fram till att det fysiska installationsarbetet skulle genomföras i samarbete med referensgruppen, bostadsbolaget och projektledaren avskiljt från arbetet med den digitala modellen eftersom förutsättningarna ändrats sedan idéstadiet. Referensgruppen sattes samman av kvinnor som på olika sätt visat intresse för att arbeta med trygghetsfrågor, antingen genom att ha besvarat frågan kring detta på trygghetsenkäten jakande, eller på annat sätt ha deltagit i aktiviteter kring trygghetsoch jämställdhetsarbetet. Projektledaren tog personligen kontakt med samtliga kvinnor, i ett fall var det svårt att förklara på svenska så en kollega ringde upp kvinnan igen och pratade farsi som var kvinnans modersmål. Tolv kvinnor tackade ja till att medverka i projektet allmänt och provbelysningsarbetet i synnerhet. En optimal grupp i 11

12 sammanhanget ligger någonstans mellan fem och tio personer. Ett visst bortfall är alltid förväntat och provbelysningsdagen fick fem kvinnor förhinder vilket innebar att provbelysningen genomfördes med sju kvinnor från området. Gruppen samlades först för en presentation av ljusdesignerduon Olsson & Linder, Jöran och Erik. I en bildspelspresentation fick kvinnorna bekanta sig med deras idéer och arbetssätt. Sedan vidtog det fysiska arbetet som innebar att rent konkret dra kablar, sätta i kontakter, montera strålkastare och lampor för att se och bedöma olika grundljus, färgade ljus och belysningssätt. Arbetet ägde i huvudsak rum efter mörkrets inbrott. Då kvällen var kylig för årstiden så framstod klart att några av kvinnorna felbedömt behovet av varma skor och kläder. Projektledaren hade vis av tidigare erfarenheter tagit med extra jackor och koftor. Gruppen bjöds också på pizza och varmt te. Flera fotografer dokumenterade också händelsen som lades ut på kommunens hemsida några dagar senare. Efter ytterligare en veckas arbete presenterade Jöran och Erik ett förslag på installation som kvinnorna fick ge feedback på. Utifrån dessa kommentarer utarbetades sedan det färdiga förslaget. Ett antal installationsfirmor erbjöds att komma med offertförslag och utifrån både tidsaspekten och mest ekonomiskt fördelaktigt valdes elfirman ut. I samband med att installationsöverenskommelsen gjordes beslutade också områdeschefen i det kommunala bostadsbolaget att bidra ytterligare till att öka tryggheten på den valda platsen genom att ta bort träd och kapa buskar som Jöran och Erik påpekat bidrog till att platsen uppfattades som svåröverskådlig och mörk. Installationsarbetet sattes igång och initialt utlovades, från leverantörer av beställda armaturer, att det något pressade tidsschemat skulle kunna hållas. Kommunen bidrog också med fyra sjumeter höga lyktstolpar som skulle målas röda och dessa kom fort på plats. Det visade sig dock att en del av den övriga armaturen skulle dröja längre än den ursprungligt utlovade leveransdatumen vilket innebar att projektledaren valde att kontakta Boverket/Länsstyrelsen för diskussion kring detta. Trots upprepade kontakter med leverantörerna gick det inte att påskynda de försenade leveranserna. Dessa berodde på minskad kapacitet hos komponentleverantörerna till följd av neddragningarna under den ekonomiska krisen. Den ursprungliga invigningsdagen fick därför ändras, vilket innebar merarbete bland annat avseende information och inbjudningar. Onsdagen den tionde november invigdes ljusinstallationen i projektet Varde Ljus genom att några av kvinnorna ur referensgruppen, Liliana Jörstad, Edith Nielsen och Nina Sorani, tryckte på knappen, i detta fall en gammal fjärkontroll som projektledaren haft med sig. Innan dess hade uppemot ett hundratal samlats för mingel med cider och tilltugg och tal hållits av både projektledare, områdeschef Bertil Svensson och ordförande i Integration- och arbetsmarkandsnämnden Radovan Javurek. Bilder från invigningen finns som bilaga. De kvinnor som varit med i referensgruppen under hela projekttiden har deltagit med stor entusiasm och mycket glädje. Inte minst provbelysningen krävde fysisk såväl som 12

13 mental närvaro. För några blev det en positiv upplevelse som gav mersmak och ledde till ytterligare engagemang, för andra innebar upplevelsen att man drog sig ur vidare deltagande. De som fortsatte har tyckt att det varit roligt och lärorikt med det konkreta ljusarbetet. De har uppskattat att samarbeta med Jöran och Erik såväl som med bostadsbolagets representanter och projektledaren. De har alla påpekat det positiva med att området uppmärksammas och en önskan om fler liknande arrangemang, både för egen del men också för områdets unga. Digital bildanalys Den initiala kartläggningen av digitala möjligheter, som inleddes vid mötet den 20 april, visade på ett tydligt sätt hur komplex fråga är. Detta gäller både nivå av detaljer i en statisk modell men även på vilket sätt ett interaktivt möte mellan medborgare och anställd kan utformas. Det framkom också frågor kring tidsaspekter på teknikutvecklingen, och metodiken kring dessa, såväl som framtida bearbetning av interaktiva synpunkter. Diskussionen tangerade ekonomin såväl som det kommunala uppdraget. Även om det tekniskt är möjligt att producera modeller på level of detail nivå 4 (mycket detaljerad och realistiskt) på vilket sätt kan då kostnaden för detta motiveras utifrån det kommunala uppdragets målbeskrivning. Ett tredje undersökande fält blev brytpunkten mellan de olika kommunala avdelningarnas uppdrag. En digital modell som omfattar även växter och potential som redskap vid medborgardialog har idag ingen naturlig förankring i någon kommunal avdelning. Detta gäller såväl frågan om vem som ska utforma modellen som vem som ska bruka den i mötet med medborgaren samt vem som ska finansiera den. Utifrån dessa frågeställningar har vi valt att följa undersökningen i två spår. Det första handlar om att öka förståelsen kring vilken nivå av detaljer som krävs för att en digital modell ska te sig begriplig och användbar för en ickeprofessionell användare av digitala modeller, medborgaren. Genom att skapa en grundmodell där successivt detaljnivån höjs, dock inte till den högsta möjliga (denna begränsning relaterar till den ekonomiska aspekten) skulle de olika nivåernas potential som kommunikationsredskap kunna undersökas. I mindre referensgrupper skulle deltagarna få gradera de olika detaljnivåerna avseende användbarhet. Det vi ville undersöka i ett första steg var om en större vana vid digitala modeller skapar ett annat seende som innebär att ditt behov av detaljer minskar. Det motsatta skulle då innebära att en person ovan vid digitala modeller skulle kräva högre LoD (Level of Detail) för att kunna använda det digitala redskapet. Ursprungstanken var att modellen skulle visa den parkeringsplats som valts utifrån de tre utpekade platserna. Ytterligare metodutvecklingsmöten gav vi handen att den kostnad det innebär att producera en speciell digital modell för den plats som utvalts till den konkreta ljusinstallationen inte kunde motiveras i förhållande till det som kunde uppnås. Eftersom den platsen undersöktes i en konkret process med referensgruppen kvinnor, representanter för kommunen och bostadsbolaget så skedde 13

14 samverkan och kommunikationen där. Ingen ytterligare förståelse för det digitala mediet begränsningar och möjligheter skulle heller uppnås om inte modellen var interaktiv eftersom platsen var bekant det vill säga min bild av den verkliga platsen skulle hjälpa mitt seende i kontakten med den digitala bilden. Slutsatsen blev därför att använda anonyma platser i statiska bilder och utifrån de fyra LOD-nivåerna ställa samma frågor för att undersöka vad skillnaderna i detaljnivå hade för betydelse för läsning och förståelse av bilderna. Den alternativa metodutvecklingsprocessen kom därför i stället att handla om hur vi förstår digitala bilder. En kunskap som kan bidra i utvecklandet av kommunens nya digitala modeller utifrån perspektivet att modellerna förutom att vara internt kommunala redskap också ska kunna användas externt i dialog med medborgarna. Utifrån tanken att lyfta synpunkter från de medborgare som upplever mest otrygghet, kvinnor, till de som arbetar med att utforma digitala redskap, män, ombads i första hand kvinnor att besvara enkäten. Av de som besvarat enkäten är 36 kvinnor och 15 män. En person har inte besvarat frågan. Utifrån en dialog med den kommunala GIS -enheten(geografiskt informationssystem) valdes fyra bilder ut. Dessa presenterades i ett bildspel där bilden på LoD 1 visades först och bilden på LoD 4 visades sist. Respondenten ombads besvara några frågor kring utbildningsbakgrund och datorvana sedan att beskriva bilden och bedöma tre påståenden om bilden. Upplägget och påståendena var identiska för de fyra bilderna. De var: Hur ställer du dig till följande påståenden om den bild du ser (Instämmer inte alls = 1, instämmer helt = 5) Jag ser genast vilken sorts plats bilden visar Jag får en tydlig uppfattning om hur platsen ser ut i verkligheten Jag kan, enbart genom att titta på bilden, avgöra om jag skulle kunna tänka mig att bo där. Materialet, bilderna, enkäten och sammanställningen bifogas som bilaga. Efter sammanställning av enkätsvaren visade det sig att de flesta svaranden hade minst gymnasiekompetens vilket gjorde att utbildning som särskiljande variabel föll bort. I stället blev fokus på datorvana och respondenterna delades in i tre grupper utifrån liten datavana (använde sällan och/eller behärskade föreslagna datorprogram inte alls), till mellangruppen med viss vana och regelbunden dataanvändning till mycket datavana och daglig användning. Utifrån hypotesen att datorvana i kombination med vana att 14

15 använda olika program förändrar det digitala seendet kändes detta fokus också relevant. I gruppen med endast grundskoleutbildning eller mindre fanns tre personer vilket innebar att utbildningsnivå som undersökande variabel utgick. Med reservation för att materialet endast består av tre personer så verkar även utbildningsnivån ha betydelse för förmågan att läsa bilder. Detta var ju tillsammans med hypotesen kring betydelsen av datavana också utgångsläget för den digitala undersökningen. I gruppen med endast grundskola eller mindre utbildning ligger nästan samtliga värden på bilderna 1-3 på instämmer inte alls värde 1 upp till värde tre. Endast för bilden på LoD 4 instämmer några helt eller nästan helt men även på denna detaljerade nivå ligger knappt hälften av bedömningarna kvar på de lägre tre första nivåerna. Utbildningsnivåns betydelse för min förmåga att läsa digitala bilder behöver därför undersökas vidare men i materialet finns ingenting som talar emot hypotesen. För de övriga tre grupperna skiljde sig den inledande beskrivningen av bilderna åt i väldigt få avseende. De flesta beskriver bilderna på ett likartat sätt undantaget bild två som är den bild flest verkar missförstå. En kvinna trodde först att bilden föreställde en kyrkogård, någon annan att det var hangarer och en tredje tyckte att byggnaderna såg malplacé ut. Bilden på LoD 2 är en enkel tredimensionell bild av ett planerat villaområde beläget i närhet av ett skogsområde. Byggnaderna saknar detaljer och liknar gråa lådor med olika form. Eftersom det saknas något att relatera storlek till har flera uppfattat villorna som flerfamiljhus. Den andra bilden uppfattas i samtliga tre grupper också som svårare att förstå och tolka än bild 1, som ligger på level of detail 1. Denna bild är ett flygfoto med klart urskiljbara hus och vägar men med få detaljer. När det gäller bild 1 skiljer sig mellangruppen (viss vana regelbunden datoranvändning) från de andra genom att fler instämmer helt eller nästan helt i samtliga tre påståenden vilket innebär att denna grupp upplever att de får mer information än de två andra, från bilden med LoD 1 (Level of Detail). Hypotesen att LoD 4 borde upplevas som mest informativ stämmer för två av grupperna men inte för den med liten eller ingen datavana. I den gruppen instämmer fler i påståendena för bilden på LoD 3, än LoD 4, även om en majoritet gör det även på LoD 4. Uppställning av svaren bifogas som bilaga. En fortsatt arbetshypotes är att en tredimensionell bild inte nödvändigtvis upplevs som mer informativ än en tvådimensionell utan tvärtom kan upplevas som förvirrande. Detta är intressant ur den aspekten att många som professionellt arbetar med modeller, exempelvis arkitektfirmor, inte sällan presenterar förslag på LoD 2. Detta kan antas fungera för de som lärt sig se men för de som saknar denna erfarenhet, de flesta medborgare kanske kan räknas hit, så skulle LoD 2 bilder inte fungera som kommunikationsredskap. Samtidigt verkar det oklart om skillnaden mellan LoD 3 och 4 kan sägas motivera de högre kostnaderna som blir för en högre detaljnivå. Framför allt då en grupp faktiskt upplevde LoD3 som mer informativ! 15

16 Det andra urprungliga spåret var att undersöka den gränsöverskridande process det innebär när traditionella arbetsredskap, här den skalenliga modellen, som använts i kommunikationen med medborgarna tidigare, ersätts av digitala modeller som utformats utifrån andra användningsområden och annan förväntad kompetens hos användaren. Även i detta spår fick insikten om vårt behov av mer kunskap kring det digitala redskapets möjligheter och svårigheter till följd att undersökningen genomfördes av projektledaren och företrädare för andra kommunala verksamheter, inte den geotekniska avdelningen. För denna innebar den undersökande processen en insikt om kommunikations- och kunskapsbrister i förhållande till avdelningens egentliga kunder det vill säga andra kommunala avdelningar. Kring detta inledde därför avdelningen ett arbete för att kartlägga hur det interna behovet ser ut och vilka funktioner och kompetens som avdelningen behöver ha. De främsta utmaningarna i projektet har relaterat till dess gränsöverskridande karaktär. Både avseende teknisk innovation och möten mellan olika yrkesfunktioner som det konkreta arbetet i ett område där boendeperspektivet, eller snarare bristen på sådant, tillhör det demokratiskt samhälles största utmaningar. Samtidigt så har detta varit grunden till att projektet möjliggjort både insikter och förändringar och därmed fått konsekvenser som legat delvis utanför det förväntade. Andra utmaningar har hängt samman med praktiska arrangemang, där bland annat fördröjningar av leveranser relaterade till bristande kapacitet hos underleverantörer skapat viss dramatik. Slutsatser Det är både med lättnad och saknad som jag avslutar denna drygt ett och ett halvt års projektprocess som tog avstamp i målområde trygghet, i arbetet med det lokala utvecklingsavtalet, möjliggjordes genom Boverkets utlysning Tryggt och Jämt samt erhöll sin inspirationsgnista vid en konferenspresentation av två besjälade ljusdesigners. Även om mycket har varit självklart under denna tid så har processen varit undersökande och tvingat fram kursändring när problematiken lyfts till ytan och synats. Det sätt som Olsson & Linder arbetar med boende och medinflytande för att stärka upplevelsen av trygghet, och därmed bidra till ökad jämställdhet, i den fysiska miljön är inspirerande och föredömligt. Den flexibilitet som de utövar i förhållande till sin omgivning och uppgift tydliggör på flera sätt de ramar som offentliga strukturers arbete bedrivs inom. Boendeperspektivet är lika nödvändigt som komplicerat. Att en enskild boende representerar endast sig själv är också självklart om inte det föreligger någon annan form av representativitet. För individen innebär konkret deltagande en förändring. I Varde Ljus har syftet varit att stärka den upplevda tryggheten både på områdesnivå och för de medverkande kvinnorna. Resultat av de återkommande trygghetsmätningarna kommer att visa hur väl vi lyckades. Insatsen är dock ingen isolerad konstanthållen 16

17 variabel utan en del av en större satsning som på olika sätt syftar till att öka den upplevda tryggheten på Gamlegården. Detta arbete fortsätter också även nu sedan det nya ljuset har tänts. Den ursprungliga idén med en interaktiv digital modell att kommunicera via bearbetades och befanns innovativ och fruktbar men ekonomiskt ogenomförbar även med en dubbelt eller tredubbelt så stor budget. Kanske kom de största insikterna fram i denna process? Frågorna som ställdes var, vad vet vi egentligen om hur människor läser digitala bilder och vad är egentligen det kommunala uppdraget i den här utvecklingen? Vi insåg också vikten av att tydliggöra det gemensamma språket mellan skiljda verksamheter. Framtida undersökningar kring digitala bilders möjligheter och begränsningar kommer ge ytterligare kunskap kring vad som påverkar vår kompetens. Den betydelse detta har för att kunna kommunicera med medborgare via digitala bilder idag kommer förändras i takt med att de unga som använt datorer i hela sitt liv växer upp. I framtiden sitter vi hemma och har synpunkter på stadsplaner och offentliga byggnationer. I detta fall var utgångsläget det kommunala och även här ligger frågorna nära till hands via den kommunala översiktplan som just nu är på remiss. Den handlar om kommunen fram till Även om det idag inte är rimligt att digitalisera hela planritningen på någon av de högre Level of Detail nivåerna kunde några platser kanske väljas ut och presenterats med någon form av interaktivitet? Med utvecklade digitala redskap så kvarstår ändå det i sammanhanget kanske viktigaste, det personliga mötets betydelse för den upplevda tryggheten. Oavsett detaljnivå och möjlighet till digital interaktivitet så är det främst kvalitén i det mötet som får betydelse för hur den upplevda tryggheten förändras. I detta ligger kanske också den största kommunala utmaningen? 17

18 Kristianstads kommun arbetar aktivt med trygghetsfrågor på Gamlegården tillsammans med statliga myndigheter, ABK, företag, föreningslivet och de boende i området. Vi är mycket tacksamma om du som bor här vill hjälpa oss att markera platser som känns mindre trygga på kartan och svara på några enkla enkätfrågor. Som boende här är du experten och vi behöver din kunskap för vårt förbättringsarbete. Tack för din hjälp! 1. Hur gammal är du? år 2. Vilket kön har du? Man Kvinna 3. Var är du född? I Sverige I något annat land 4. Känner du dig trygg i vardagen Ja Nej 5. Om du svarat nej på fråga 4, vad är då orsaken till att du inte känner dig trygg? (Ange gärna flera saker) 6. Finns det platser på Gamlegården där du inte känner dig trygg? (Rita och visa dem på kartan. Om du markerar flera platser, numrera dem) 7. Vad kan göras för att platsen du markerat ska kännas trygg? (Ge gärna flera exempel, skriv samma nummer på karta och kommentar) Är du intresserad av frågor om trygghet, boende, ungdomar och demokrati och vill du veta mer om vad som händer kring detta på Gamlegården? Namn: Tel/adress/

19

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Redovisning Urban 15 för 2014

Redovisning Urban 15 för 2014 Redovisning Urban 15 Förvaltning Utveckling och service Lena Hagerman 044-136996 Lena.hagerman@kristianstad.se Inledning Redovisning Urban 15 för 2014 Förutsättningarna för fördelningsbeslutet 2014 var

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Ur Praktik & Teori, nr 1 2009, s 46-48 Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Av Carina Listerborn Är medborgarinflytandet att den som bor i en

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016

Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om Idéslussar i kommuner utvecklingsprojekt 2016 Frågor och svar om utlysningen. Frågorna har delats in i fyra underrubriker; Innan du ansöker, Bedömning av ansökan, Under utvecklingsprojektets

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola!

Medlemskapsansökan. En bättre och mer demokratisk skola! Engagerad Skoldemokrati Med s amarbete kommer man längst Elevers rättigheter Elevinflytande Medlemskapsansökan Engagerad Skoldemokrati Elevers rättigheter Med samarbete kommer man längst Elevinflytande

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kamera&Bild Nr 4. 48 Galleri, Bildbehandlarna

Kamera&Bild Nr 4. 48 Galleri, Bildbehandlarna 48 Galleri, Bildbehandlarna Under utbildningens andra år fick eleverna i uppgift att delta i en klasstävling. De fick en ganska trist bild av en dödskalle och fria händer att göra vad de ville med den.

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

1 För mer utförlig information se underlaget som togs fram i samband med Framtidskonferensen.

1 För mer utförlig information se underlaget som togs fram i samband med Framtidskonferensen. 1 Nedan följer en sammanställning av den framtidskonferens som genomfördes under 27-28 januari 2011. Förtroendevalda politiker bjöds då in till en konferens med syfte att inleda arbetet med att se över

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012. Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem.

Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012. Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem. Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012 Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem. Under januari 2012 var jag, Johannes Svensson, tillsammans med

Läs mer

Slutrapport VoteIT Mix

Slutrapport VoteIT Mix Slutrapport VoteIT Mix 1. Inledning Nya tider och ny teknik leder till nya beteenden och nya sätt att mötas, detta ger oss nya hinder men främst nya möjligheter. För den unga generationen i Sverige och

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan Hej! Friends erfarenhet av trygghetsarbete i skolan, såväl som forskning i Sverige och internationellt, visar att vissa faktorer är återkommande på de skolor som arbetar framgångsrikt för trygghet och

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

NDHC. Nordic Digital Health Center

NDHC. Nordic Digital Health Center NDHC Nordic Digital Health Center NDHC förprojekt 2016 Samhällsutmaningen Vi lever allt längre och efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka drastiskt i takt med att vi förväntar oss att ha en hög

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan

37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Bil 2 ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande kommun: Regionförbundet Östsam/Länsbibliotek Östergötland Ansökan

Läs mer

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023

HR i riktning mot Halmstads kommuns vision. Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 HR i riktning mot Halmstads kommuns vision Personalpolitisk riktlinje 2015 2023 Vi har en vision! HALMSTADS VISION HAR TRE HJÄRTAN Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling)

Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 2015-07-31 Sammanställning enkät Utvärdering av Halmstad Kompetens 2015 (arbetshandling) 1. Bakgrund och syfte Halmstad Kompetens har sedan hösten 2014 inlett ett utvecklingsarbete och bland annat följt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer