Strategi och inriktningsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v

Transkript

1 Strategi och inriktningsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v S T R A T E G I

2 Innehåll Förord 1. FRÅN TANKE TILL HANDLING BAKGRUND OCH GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Världsarvskonventionen ett fredsprojekt... 9 En örlogshistoria av globalt intresse I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN Världsarvsåren i sammandrag DET GEMENSAMMA KARLSKRONA Vision och övergripande mål för världsarvsarbetet VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Sex strategiska fokusområden Samverkan och delat ansvarstagande Kunskap och kompetens Fysisk planering och bebyggelsevård Publikarbete och kommunikation Bildning och delaktighet Internationell samverkan... 28

3 Strategi och utvecklingsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v V Ä R L D S A R V S R Å D E T K A R L S K R O N A

4

5 Förord Den 3 december 1998 skrevs örlogsstaden Karlskrona in på den prestigefyllda världsarvslistan. Karlskrona blev därmed Sveriges nionde världsarv. Unesco motiverade beslutet med att: Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. De tio första världsarvsåren visar tydligt att samhällelig utveckling och tillväxt inte behöver stå i konflikt med bevarandeintressen. Visst ställer tillväxt och samhällelig förändring sina krav på den fysiska miljön och det begränsade utrymme som finns på en ö. Men trots detta har bevarande- och tillväxtfrågor, åtminstone hitintills, varit förenliga. För att samordna de intressen som rör bevarande-, utvecklings-, besöks- och näringslivsfrågor samt tillgänglighet och delaktighet i arbetet för världsarvet har ett Världsarvsråd bildats. I detta ingår företrädare för såväl kommun som berörda statliga myndigheter och verk, regionen, olika föreningar och inte minst Kockums AB, som tillsammans med marinen sedan drygt 300 år svarar för en obruten verksamhet i världsarvets kärnområde. Världsarvsrådets gemensamma vision och övergripande mål är att nu och i framtiden utveckla Örlogsstaden Karskrona till ett föredömligt levande och hållbart världskulturarv. Bevarandeoch utvecklingssamarbetet kommer att ske över lång tid och inom många olika delområden. Det handlar om insatser för tillgänglighet och attraktivitet, verksamheter och service, stadsmiljö och arkitektur, underhåll och skötsel, organisation m.m. Många olika aktörer kommer att vara engagerade i arbetet. En förutsättning för framgång är att dialogen mellan olika berörda parter vidareutvecklas och att en tydlig roll- och ansvarsfördelning utarbetas. Två frågor är särskilt viktiga för framtiden. Den ena handlar om hållbarhet och om att all förvaltning ska bygga på respekt för världsarvets värden så att dessa bevaras och stärks. Den andra om att nyttja världsarvet som en tillgång i Blekinges och Karlskronas utveckling. Världsarvet är en del av regionens framtid vilket innebär att de förvaltande och vårdande insatserna behöver förenas med aktiviteter som bidrar till social välfärd och hållbar tilllväxt. De historiska värdena ska bevaras och synliggöras men också fylla en funktion. Denna General- och managementplan är ett viktig strategiskt verktyg för att skapa delaktighet och långsiktighet i detta arbete. Världsarvsrådets önskan är att bevarande- och förnyelsearbetet skall ske i en öppen dialog. Managementplanen har därför varit föremål för ett brett och fortlöpande samråds- och informationsarbete. Detta arbete har letts av Länsstyrelsen och koordinerats av Anders Hillgren, Cultivator. För Världsarvsrådet i augusti 2009 Gunvor Engström ordförande landshövding Leifh Stenholm sekreterare länsantikvarie 5 Kungsholms fort

6 Trossö 1 Fredrikskyrkan 2 Vattenborgen 3 Tyska kyrkan 4 Rådhuset 5 Grevagården/Blekinge museum 6 Slutningsmuren 7 Skeppsgossekasernen 8 Amiralitetsklockstapeln 9 Bataljon af Trolle 10 Amiralitetskyrkan 11 Bataljon Aurora 12 Bataljon Sparre Örlogsvarvet 13 Högvakten 14 Inventariekammare I 15 Mönster- och modellsalsbyggnaden 16 Materialförråd I och III 17 Chapmanporten 18 Chapmanbostället 19 Bildhuggareverkstaden 20 Kölhalningsbroarna 21 Hokvinden Västra varvsområdet 22 Varvsmuren 23 Femfingerdockan 24 Gamla mastkranen Lindholmen och Söderstjärna 25 Corps de Garde 26 Polhemsdockan 27 Wasaskjulet 28 Repslagarebanan 29 Finska kyrkan 29 Stumholmen 30 Corps de Garde 31 Slup- och barkasskjulet 32 Marinmuseum 33 Desinfektionshuset, sjukhuspaviljongen och kokhuset 34 Kronobageriet 35 Kronohäktet 36 Beklädnadsverkstaden 37 Båtsmanskasernen 38 Tunnebodsmagasinet 39 Flyghangarerna 40 Bastion Kungshall 41 Kungshallsmagainset 6

7 1. FRÅN TANKE TILL HANDLING Detta förvaltnings- och utvecklingsprogram är framtaget inom ramen för det samarbete som sker inom världsarvsrådet Karlskrona och dess styr- respektive ledningsgrupp*. Arbetet med att bevara och utveckla världsarvet örlogsstaden Karlskrona berör såväl myndigheter som enskilda fastighetsägare. Målsättningen har därför varit att utarbeta ett program som visar på hur vi tillsammans kan förvalta, vårda och utveckla världsarvet på ett långsiktigt hållbart sätt. Programmet är ett strategi-och inriktningsdokument på övergripande nivå. Det innebär att greppen är översiktliga och att de olika insatsområden vi pekar ut som viktiga för framtiden kommer att höra hemma i en genomförandefas och ingå i arbetet med lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, fysisk planering samt olika vård- och underhållsplaner. Vi har därför valt att redovisa våra handlingsinriktade åtgärdsförslag i en särskild bilaga till detta strategi- och inriktningsdokument. Programmet är en gemensam plattform för alla som på olika sätt är delaktiga i arbetet med världsarvet. Ingen ensam kan ta ansvar för världsarvets utveckling och för att nå målet att göra örlogsstaden Karlskrona till ett föredömligt hållbart och levande kulturarv behövs insatser på många områden med många parter involverade. Det innebär ett sektors- och myndighetsövergripande samarbete där de medverkande parterna behåller sina respektive samhällsuppdrag, roller och ekonomier. realisera våra mål krävs att vi styr valet av insatser. I programmet föreslås därför sex fokusområden som bör prioriteras i ett långsiktigt strategiskt arbete. Vår vision: Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ett föredömligt hållbart och levande världsarv Våra mål: Föredöme för hållbar utveckling Besöksmål i världsklass Bidra till kunskap och engagemang Ökad internationalisering Vägar att nå målen Våra viktigaste fokusområden Samverkan och delat ansvarstagande Publikarbete och kommunikation Kunskap och kompetens Bildning och delaktighet Fysisk planering och bebyggelsevård Internationell samverkan Programmets visions- och målavsnitt är en kompass att navigera efter. Framtiden formas idag och i allt vi planerar och gör så underlättas vårt sökande efter de frågor vi bör driva av en gemensam framtidsvision och tydliga mål. För att * Världsarvsrådet Karlskrona är världsarvsintressenternas samarbetsforum och består av representanter för Länsstyrelsen, Fortifikationsverket, Marinbasen, Statens Fastighetsverk, Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Kockums AB, Riksantikvarieämbetet, Blekinge Museum, Statens Maritima Museer samt representanter för föreningslivet. Landshövdingen är ordförande i världsarvsrådet. 7

8 8

9 2. VÄRLDSARVSKONVENTIONEN ett fredsprojekt Unesco Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur grundades 1945 i en värld som höll på att hämta sig efter andra världskrigets förstörelse. Organisationens syfte är att främja samarbete mellan nationerna och att bidra till fred och fostran i mänskliga rättigheter. Här ingår även att öka förståelsen och därmed respekten för olika länders och folks kulturella identitet och kulturarv som viktiga delar. Väpnade konflikter, likgiltighet och en ohämmad ekonomisk utveckling hotar den kulturella mångfalden och det gemensamma kulturarvet. För att skydda de mest värdefulla delarna av den internationella kulturskatten mot förstörelse och förfall antog Unesco 1972 den s.k. världsarvskonventionen. Den grundas på att många natur- och kulturmiljöer är en omistlig del av vår gemensamma civilisation och att det är en uppgift för hela mänskligheten att skydda och vårda detta arv åt kommande generationer. Sverige undertecknade fördraget 1985 och har tillsammans med 185 andra nationer förbundit sig att följa dess bestämmelser och rekommendationer. Det innebär att vi som nation åtagit oss att: ge kulturarvet en plats i samhällslivet och att med stöd av särskilda planeringsprogram garantera skyddet av detta arv skapa en kompetent organisation för förvaltning, bevarande och förmedling av kulturarvet och att förse denna med nödvändiga resurser utveckla arbetsmetoder och forskning som gör det möjligt att motverka hoten mot kulturarvet initiera och genomföra de rättsliga, tekniska, organisatoriska och ekonomiska åtgärder som behövs för att skydda, vårda och förmedla kunskap detta kulturarv samt att stödja utbyggnaden av nationella eller regionala centra för utbildning och forskning inom områdena skydd, bevarande och förmedling av kulturarvet Som en av världsarvskonventionens signaturstater ska Sverige enligt fördraget dessutom: med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informationsprogram sträva efter att stärka människors uppskattning av och respekt för världskulturarven och att hålla allmänheten underrättad om hoten mot dessa. att regelbundet följa upp och rapportera till Unesco om de åtgärder som vidtagits för att bevara, vårda, informera om och introducera världsarven i utbildningssystemet. Rapporteringen ska ske vart sjätte år, för Sverige första gången och avse objekt inskrivna på världsarvslistan till och med Riksantikvarieämbetet svarar i samarbete med länsstyrelsen för världsarvet Karlskronas uppföljning och återrapportering. 9 Amiralitetskyrkan

10 En örlogshistoria av globalt intresse Skyddet av de värdefulla natur- och kulturmiljöerna skapas genom att de tas upp på Unescos World Heritage List den s.k. världsarvslistan. Den omfattar idag 890 objekt i över 148 länder. 689 av dessa är kulturarv, 176 naturarv och 25 är objekt som inkluderar både natur- och kulturvärden. Två tredjedelar av världsarven finns i Europa. I Sverige finns 14 världsarv. Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på världsarvslistan i december Andra örlogshistoriska objekt som antagits till listan är svenska Sveaborg utanför Helsingfors, Venedig med dess sjöarsenal och fästningsstaden St. George på Bermuda. Franska Rochefort samt brittiska Chatham och Gibraltar är andra exempel på örlogsmiljöer som upptagits på respektive länders tentativa listor över framtida möjliga världsarvsobjekt. I Unescos beslut skildras Karlskrona som ett av de bäst bevarade exemplen på Europas örlogsstäder. Staden grundades 1680 med rykte om sig att vara en av tidens modernaste och mest effektiva marint befästa stadsanläggningar och dess skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering och försvarsverk kom tidigt att tjäna som förebild för andra internationella marina anläggningar. Ett bärande motiv för Karlskronas inskrivning på världsarvslistan är den månghundraåriga kontinuiteten i den örlogsmarina verksamheten. Karlskronas historia går hand i hand med marinbasen och örlogsvarvets och den militära närvaron är den i särklass viktigaste premissen för att begreppet ett levande världsarv ska ha ett fortsatt reellt innehåll. Detta är utgångspunkten och det vi i det fortsatta arbetet ska sätta fokus på är att slå vakt om och vidareutveckla det som är kärnan i Unescos motivering till världsarvsutnämningen: den välbevarade och kontinuerligt präglade helhetsmiljön inkluderande flottbasen, varvet, i den civila stadsbebyggelsen, befästningarna samt stödjepunkterna Skärva och Lyckeby kronokvarn i Karlskronas omgivningar. Skyddet av kulturmiljön får inte bli ett självändamål. Stadens och karlskronabornas identitet har också en nära knytning till daglivet och de verksamheter som givit och alltjämt ger ansikte åt Karlskrona som en levande örlogsstad. 10 Mönstersalen och modellkammaren

11 11

12 3. I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN Som en avstamp för programarbetet har vi tittat tillbaka på vad som i stora drag har hänt och gjorts sedan Karlskrona skrevs in på världsarvslistan. Ingen aktör kan ensam besluta om världsarvets framtid. För att den fortsatta utvecklingsprocessen ska bli bra är uppsummeringar och gemensamma bilder av förutsättningar och behov av stor betydelse. Uppgiften är mäktigare än man tror eftersom utvecklingen sällan kan förstås eller förklaras genom att enbart fokusera på de egna initiativen. Händelseutvecklingen i Karlskrona är hela tiden en del av ett större sammanhang och svar på frågan hur det har gått och om det vi hittills gjort fått avsedda effekter är beroende av processer nationellt och internationellt och av händelser som präglar utvecklingen lokalt och regionalt. En viktig slutsats från denna inledande uppföljningsfas är att vi måste värdera insatserna i ett helhetsperspektiv och som investeringar som ger vinster på sikt. En annan att det inte finns några standardlösningar för hur en bärkraftig utveckling av världsarvet Karlskrona en gång för alla kan lösas. Världsarvsarbetet berör många samhällsområden och det går inte att beskriva världsarvet Karlskrona som ett snävt avgränsat kultur och/ eller turistprojekt. Vad som hittills gjorts är ett led i en fortlöpande process och svar på frågan om hur vi på bästa möjliga vis ska föra arbetet vidare, ligger bland annat i att blicka både bakåt och framåt och med dessa iakttagelser som grund lyfta fram de frågor som är särskilt viktiga att lösa de närmaste åren. Världsarvsåren i sammandrag ett bidrag till det gemensamma komihåget Det senaste decenniet har i Karlskrona varit händelserikt. Resan mot internationellt erkännande är en bedrift att vara stolt över och vad som hittills åstadkommits visar att det går att nå resultat. Framgångarna är resultatet av ett mångårigt samspel mellan det civila och offentliga samhället där ideella krafter och företag i samspel med myndigheter och institutioner spelat en avgörande roll för världsarvets utveckling och starka samhällsförankring. Intresset och engagemanget för det örlogsmarina kulturarvet bland föreningsaktiva och frivilligorganisationer har varit och kommer fortsatt att vara av stor betydelse för världsarvets och Karlskronas profil och utvecklingsmöjligheter. Man kan peka på Stumholmen där ett militärt område omvandlats till en civil stadsdel, på tillkomsten av Marinmuseum och dess potential för att öka kunskapen om världsarvet, på de insatser som gjorts för att skapa en partsammansatt förvaltningsorganisation för världsarvssamarbetet, på den uppmärksammade introduktion av världsarvsundervisningen i utbildningssystemet eller på den s.k. Karlskronautbildningen som lett till att världsarvet som begrepp är väl förankrat bland politiker, tjänstemän och allmänhet. Ytterligare byggnadsminnesförklaringar har genomförts. Antalet lagskyddade bebyggelsemiljöer i Karlskrona uppgår idag till långt över hundratalet. Närmare 140 miljoner kronor 12

13 har det senaste decenniet satsats i underhållet av världsarvets byggnader och anläggningar. Tillsammans med ett ambitiöst publikarbete har vård- och underhållsinsatserna bidragit till Karlskronas fortsatta utveckling som besöksmål och till att göra världsarvets kulturmiljöer kända, förstådda och tillgängliga. Samtidigt har arbetet för kulturmiljön förändrats och utvecklats. Intresset för historia och kulturarv är idag större än någonsin och kulturmiljövården har på bara några år fått en mer framskjuten plats i samhällsutvecklingen, det internationella samarbetet och i frågor som rör utvecklingen av det hållbara samhället. Att utveckla världsarvet i hållbar riktning hör till världsarvsförvaltningens viktigaste framtidsfrågor och innehåller stora utmaningar. Hållbar utveckling innebär att natur- och kulturmiljö samspelar med miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Ett viktigt redskap för att nå målet om en god hushållning med Karlskronas kulturmiljövärden är fysisk samhällsplanering. Uppföljningen av aktuella planer visar emellertid att kommunen inte fullt ut utnyttjat möjligheterna att i sin planering beakta den särart världsarvet är uttryck för. Detta innebär att viktiga uppgifter ligger framför oss när det gäller att i planer och program föreslå åtgärder för hur de värden världsarvsutmärkelsen grundas på ska tryggas och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Nationella mål för arbetet med arkitektur och den bebyggda miljön har lagts fast och statliga myndigheter som Fastighetsverket och Fortifikationsverket har i särskilda kvalitetsprogram pekat ut hur arkitektur- och kulturhistoriska värden ska tillgodoses i förvaltning och byggande. Europa har på bara ett decennium kommit närmare. Blekinge och Karlskrona har genom EU:s utvidgning fått en strategisk position i området kring Östersjön och i de strategier och program som det regionala utvecklingsprogrammet grundas på slås fast att samarbetet med grannländerna i Östersjöområdet är den i särklass största utmaningen för Blekinges utveckling. Detta, i kombination med att Region Blekinge nu övertagit ansvaret för bl.a. utvecklingsfrågorna i länet, skapar nya förutsättningar för det regionala utvecklingssamarbetet. Kultur och kulturarv används idag i helt nya sammanhang och ses tillsammans med besöknäringen som ett av de mest engagerande arbetsfälten för att stimulera utvecklingskraften i samhället. Detta innebär att arbetet för kulturarvet och kulturmiljön bör ges en tydligare utvecklingsprofil och att olika parter med ansvar för närings- respektive kulturlivet lokalt och regionalt behöver arbeta mer integrerat. Exempel på närområdessatsningar som speglar gemensamma historiska utgångspunkter och som knyter an till örlogsstadens internationella profil är utbytet med olika militära vänförband i Östersjöregionen. Ett annat det internationella kultursamarbete som inletts inom ramen för samarbetsorganisationen RENDOC och Karlskronas marina syster-anläggningar i England, Frankrike och Finland. Samtidigt har Sverige på bara några år utvecklats till ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald vilket får konsekvenser bland annat för museernas och skolans sätt att arbeta med världsarvet bland de nya svenskarna. 13

14 4. DET GEMENSAMMA KARLSKRONA Visioner och övergripande mål för världsarvsarbetet VISIONEN Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ett föredömligt hållbart och levande kulturarv Visionen är vår gemensamma inspirationskälla för att slå vakt om och utveckla världsarvet Karlskrona på ett uthålligt sätt. Grundtesen är att utvecklingen ska vara långsiktligt hållbar utifrån miljömässiga, sociala inklusive kulturella och ekonomiska aspekter. Konkret betyder det att vi nu och framöver ska arbeta med världsarvet på ett sätt som inte bryter ned utan stärker de värden som världsarvutmärkelsen grundas på. En grundval för att utveckla världsarvet i visionens riktning är delaktighet och samverkan. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar om inte lokala, regionala och nationella aktörer tillsammans bidrar med kompetens och resurser. Samverkan betyder inte att alla ska tycka lika om allt. Utan en gemensam vision blir dock frågan om mål och medel haltande. 14

15 Vår vision vänder sig mot 2010 och kan sammanfattasi fem punkter: Föredöme för hållbar utveckling Örlogsstaden Karlskrona förvaltas och brukas i harmoni med världsarvskonventionens intentioner och har nationellt och internationellt skapat sig ett starkt rykte som en föregångsmiljö för hållbar utveckling. Karlskrona har i världsarvsrådet en tydlig samarbetsorganisation där parterna för sig och tillsammans samverkar på ett sätt som stärker världsarvet. Människor i Blekinge och Karlskrona känner till och sluter upp bakom de mål mot vilka världsarvsarbetet strävar. Världsarvet är integrerat i samhällsplaneringen och den unika kulturmiljön uppfattas allmänt som en stor tillgång för Karlskronas och Blekinges identitet som medför utvecklingsmöjligheter. är i sin bredd ämne för många olika forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprogram inom hela forsknings- och utbildningssamhället. Internationalisering Medlemskapet i EU har fått allt större betydelse och samarbetet kring Östersjön främjar såväl världsarvets och som regionens utveckling. Det aktiva utbytet med omvärlden har lett till att världsarvsrådet Karlskrona allmänt uppfattas som en internationellt uppskattad och efterfrågad samarbetspartner. Öppenheten mot omvärlden verkar i världsarvskonventionens riktning och bidrar till en positiv värdering av kulturell och etnisk mångfald. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som ledstjärna fortlöper arbetet med att utveckla världsarvet Karlskrona som besöksmål. Insatserna stödjer kommunens attraktivitet och ger ökad slagkraft åt den samlade profileringen av regionen som livsmiljö och besöksmål. Världsarvet presenteras på ett föredömligt sätt i Karlskronas nya besöks- och kommunikationscentrum där besökaren får en överskådlig introduktion till världsarvets olika miljöer och en förklaring till sambanden dem emellan. Marinmuseum och länsmuseet har, vart och ett utifrån sina roller, en stark ställning som förmedlare av örlogsstadens historia och i arbetet för kulturmiljön. Tillgängligheten stöds av den förbättrade vägvisningen till och inom världsarvet. Produktutveckling och effektiv marknadsföring har lett till att antalet besökare till världsarvet och museerna fördubblats. Bildning och delaktighet Museerna har i samverkan med kommunen och regionen vidareutvecklat världsarvspedagogiken och samarbetar lokalt och regionalt i permanenta former med skolan, föreningslivet och folkbildningsorganisationerna. Världsarvet Karlskrona 15

16 16

17 Övergripande mål Utmaningar och siktpunkter För att förverkliga vår framtidsvision krävs att vi ser till helheten och arbetar mot gemensamma mål. Klara mål gör att vi kan sovra i våra ambitioner, ger stadga och legitimitet åt de insatser vi planerar och genomför men också att vi kan nå ut med information om och skapa förtroende för färdriktningen i världsarvsarbetet. Målen vill vi ska ses som ett mått på vårt intresse att urskilja och värdera morgondagens utmaningar och på vår förmåga att sätta fokus på det som är viktigast för framtiden. De mål och strategier vi tecknar i detta program ska konkretiseras och genomföras inom ramen för världsarvsrådets organisation och uppgifter. Målen är allmänt hållna vilket betyder att parterna måste bryta ner och fundera på vad de betyder för den egna verksamheten. Måluppfyllelsen förutsätter också samverkan med andra lokala och regionala aktörer. Att bygga och driva nätverk blir en viktig uppgift. För att formera våra insatser i gemensam riktning har vi förenats i nedanstående övergripande mål: Föredöme för hållbar utveckling Världsarvsrådet Karlskrona ska leva upp till åtaganden för hållbarhet i nationella och internationella deklarationer. Världsarvet ska förvaltas och vårdas så att dess kulturvärden bevaras och stärks. Vi ska stödja verksamheter och utveckla strategier som bidrar till att utveckla Karlskrona som ett levande världsarv. Våra insatser ska bygga på bästa möjliga aktuella kunskap och präglas av helhetssyn, uthållighet och delat ansvarstagande. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som värdegrund ska vi arbeta för att göra världsarvets kulturvärden kända, förstådda och tillgängliga. För att öka världsarvets betydelse för turism- och upplevelsenäringens utveckling ska vi stärka vår kompetens att arbeta med världsarvet som besöksmål. Ett för Karlskrona gemensamt besökscentrum till världsarvet och dess olika besöksmål ska inrättas. Bidra till kunskap och engagemang Världsarvet Karlskrona ska ligga i frontlinjen bland världsarv när det gäller den pedagogiska verksamheten. Identifikation och förtrogenhet med kulturarvet är lika med vård och bevarande på sikt och med hållbarhetsperspektivet i centrum ska vi stimulera vuxnas och den uppväxande generationens engagemang i världsarvsarbetet. För att upprätthålla och utveckla spetskompetens inom relevanta utvecklingsområden och forskningsfält krävs samarbete med universitet och högskolor. Kulturmiljösektorn ska ha kompetens och möjligheter att arbeta med kunskapsbildning och att vidareutveckla samarbetet med utbildningssamhället och folkbildningsinstitutionerna. Ökad internationalisering Öppenhet mot omvärlden och en positiv syn på internationellt utbyte ska genomsyra världsarvsarbetet. För Karlskronas och Blekinges bästa ska vi fortlöpande arbeta med att stärka vårt renommé som en internationellt känd och erkänd samarbetspartner. Vi ska ta vara på vårt medlemskap i EU och de utvecklingsmöjligheter som ryms i olika fonder och program. 17 Slup- och barkasskjulet

18 5. VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Strategiska fokusområden För att förverkliga våra mål krävs insatser på många olika nivåer och genom skilda aktörer. Begränsade resurser ställer krav på avvägningar och val och inom målens ram måste prioriteringar göras. Det handlar om att sätta fokus på de insatser som i ett långsiktigt perspektiv är viktigast för världsarvets bevarande och utveckling. Formerna för hur våra fokusområden ska genomföras kommer att variera. Varje område kräver sin lösning och för att nå resultat måste flera grundförutsättningar infrias och tas tillvara. Kulturmiljövården äger inte ensam alla de genomförandeverktyg som krävs och en förutsättning är att världsarvets huvudintressenter kraftsamlar och driver utvecklingsarbetet tillsammans. Världsarvet Karlskrona ska kännetecknas av en ökad grad av hållbarhet inom alla områden. Hållbar tillväxt, social välfärd och en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kultur-miljöresurser är i vårt perspektiv sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Det innebär att vi ska hävda existensen av Karlskronas kulturmiljövärden men också att i balanserade former utveckla sambanden mellan kulturarv och regional utveckling. Viktiga riktmärken och redskap för det arbetet är bland annat den nationella strategin för hållbar utveckling, de nationella och regionala miljökvalitetsmålen liksom Blekinges regionala utvecklings- respektive tillväxtprogram. Drottningskärs kastell 18

19 För att komma i mål ska vi prioritera sex strategiska fokusområden: 1 Samverkan och delat ansvarstagande 2 Kunskap och kompetens 3 Fysisk planering och bebyggelsevård 4 Publikarbete och kommunikation 5 Bildning och delaktighet 6 Internationell samverkan 19

20 Fokusområde 1 Samverkan och delat ansvarstagande som syftar till att för blekingarna, karlskronaborna och oss själva beskriva hur vi ska bedriva arbetet med att förvalta och utveckla världsarvet på ett uthålligt sätt. För att världsarvets parter ska kunna lösa sina uppgifter och agera långsiktigt behövs en samarbetsorganisation för planering och genomförande av olika insatser. Det arbetet ska grundas på och vidareutvecklas inom ramen för det partsammansatta världsarvsråd som bildades Rådet saknar formell organisationsstatus men är en viktig plattform för att få till stånd en levande dialog mellan huvudaktörerna och för att skapa den samordning som krävs. Världsarvsrådet är samtidigt en organisation som kännetecknas av många självständiga aktörer med skilda uppdrag. Där osäkerheter kring samarbetets utformning finns, måste ansträngningar göras för att övervinna svårigheterna. Behov av förbättringar som konstaterats i nuvarande arbete är bl.a. att klara ut oklara/delade ansvarsförhållanden och att få till stånd ett ökat fokus på behovet av fler gemensamma och långsiktiga insatser. Det innebär ett arbete med omprövning och prioriteringar och att vi på den grund som lagts vidareutvecklar världsarvsrådet till ett forum för diskussion och strategiska beslut i frågor som rör världsarvets bevarande, bruk och utveckling. Att staten med sitt övergripande ansvar för kulturmiljövården också har ett grundläggande ansvar för att världsarvet utvecklas på ett hållbart sätt är naturligt. För att uppnå resultat måste arbetet bygga på ett brett och delat ansvarstagande där fler lokala och regionala aktörer utifrån sina respektive roller samverkar för världsarvets bästa. Häri ingår att organisera samarbetet så att all den erfarenhet och kompetens aktörerna besitter kan tas tillvara och komma till maximal nytta. Vi som inom ramen för världsarvsrådets organisation aktivt deltar i arbetet för världsarvet Karlskrona är: Marinbasen (MarinB) som inom ramen för sina försvarsuppgifter antagit målsättningen att så långt möjligt bevara, bruka och levandegöra den marina infrastrukturen inom garnisonsområdet på ett sätt som harmonierar med världsarvsutmärkelsen. Läs mer på Fortifikationsverket som för statens räkning har till uppgift att förvalta garnisonens mark och byggnader så att en god helhetsfunktion och helhetsmiljö skapas. I verkets uppgifter ingår förvaltning och underhåll av garnisonens statliga byggnadsminnen liksom medverkan i måluppfyllelsen av det nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design. Läs mer på Statens Fastighetsverk som har till uppgift att bevara, vårda och göra det nationella kulturarvet tillgängligt och att verka för att de statliga arkitekturpolitiska målen nås. Verket förvaltar och visar ett stort antal av örlogsstadens statliga byggnadsminnen. Läs mer på 20

21 Kockums AB / Karlskronavarvet som i egenskap av ägare till delar av det gamla örlogsvarvet ser som uppgift att, inom ramen för sin industriella verksamhet, medverka i arbetet för varvsområdets industri- och marinhistoriska arv. Läs mer på Riksantikvarieämbetet som på nationell myndighetsnivå har regeringens uppdrag att hantera frågor i anslutning till världsarvskonventionen och att samordna arbetet med de svenska världsarvens bevarande, vård och utveckling. Läs mer på Länsstyrelsen Blekinge som åt staten har det dagliga regionala tillsyns- och samordningsansvaret i arbetet för kulturmiljön inklusive världsarvet Karlskrona och att denna ges en framskjuten roll i planerings- och utvecklingsfrågor. Läs mer på Karlskrona kommun som har det lokala huvudansvaret för att inom samhällsplaneringen, kulturområdet, turismen, skolan och det internationella samarbetet ta tillvara och utveckla kulturarvet och miljön. Kommunen ingår i samverkansorganet Region Blekinge. Läs mer på Region Blekinge som sedan 2003 har det samlade regionala ansvaret för att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet inkluderande kultur-, näringslivs- och turismfrågorna i länet. Läs mer på Blekinge Tekniska Högskola som nationellt och internationellt bedriver utbildning och forskning bl.a. inom områdena fysisk planering, stadsutveckling, miljö och hushållning med kulturella och estetiska värden i bebyggelse miljön. Läs mer på Marinmuseum som, tillsammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet bildar Statens Maritima Museer, medverkar i världsarvsarbetet med inriktning på att dokumentera, bygga upp och förmedla kunskap om det svenska sjöförsvarets utveckling. Museet spelar en viktig roll i arbetet med att göra världsarvet till en tillgång i samhällsutvecklingen bl.a. inom besöksnäringen, utbildningssystemet och det internationella utbytet. Läs mer på Blekinge Museum som på lokal och regional nivå svarar för viktiga uppgifter i arbetet med den civila stadens kulturarv och kulturmiljö. Museet har, i likhet med Marinmuseum, ett stort ansvar för dokumentation och kunskapsbildning kring världsarvet och för att utveckla kulturarvsturismen och samarbetet med utbildningssamhället. Läs mer på Föreningslivet som ser som sin uppgift att skapa, kanalisera och förmedla medborgarnas engagemang för de världsarvsrelaterade värdena genom att bl.a. intressera enskilda att arbeta ideellt i något av de olika intresseområdena inom världsarvet. Föreningslivet representeras idag av Föreningen Gamla Karlskrona, Varvshistoriska föreningen, Skärfva Vänner, Marinmusei Vänner och Marinmusikkårens Vänner. Dessa utser inom sig en ledamot i världsarvsrådets ledningsgrupp. 21