Strategi och inriktningsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi och inriktningsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v"

Transkript

1 Strategi och inriktningsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v S T R A T E G I

2 Innehåll Förord 1. FRÅN TANKE TILL HANDLING BAKGRUND OCH GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Världsarvskonventionen ett fredsprojekt... 9 En örlogshistoria av globalt intresse I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN Världsarvsåren i sammandrag DET GEMENSAMMA KARLSKRONA Vision och övergripande mål för världsarvsarbetet VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Sex strategiska fokusområden Samverkan och delat ansvarstagande Kunskap och kompetens Fysisk planering och bebyggelsevård Publikarbete och kommunikation Bildning och delaktighet Internationell samverkan... 28

3 Strategi och utvecklingsprogram för Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona a t t b e v a r a o c h u t v e c k l a e t t l e v a n d e v ä r l d s a r v V Ä R L D S A R V S R Å D E T K A R L S K R O N A

4

5 Förord Den 3 december 1998 skrevs örlogsstaden Karlskrona in på den prestigefyllda världsarvslistan. Karlskrona blev därmed Sveriges nionde världsarv. Unesco motiverade beslutet med att: Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbasen spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar. De tio första världsarvsåren visar tydligt att samhällelig utveckling och tillväxt inte behöver stå i konflikt med bevarandeintressen. Visst ställer tillväxt och samhällelig förändring sina krav på den fysiska miljön och det begränsade utrymme som finns på en ö. Men trots detta har bevarande- och tillväxtfrågor, åtminstone hitintills, varit förenliga. För att samordna de intressen som rör bevarande-, utvecklings-, besöks- och näringslivsfrågor samt tillgänglighet och delaktighet i arbetet för världsarvet har ett Världsarvsråd bildats. I detta ingår företrädare för såväl kommun som berörda statliga myndigheter och verk, regionen, olika föreningar och inte minst Kockums AB, som tillsammans med marinen sedan drygt 300 år svarar för en obruten verksamhet i världsarvets kärnområde. Världsarvsrådets gemensamma vision och övergripande mål är att nu och i framtiden utveckla Örlogsstaden Karskrona till ett föredömligt levande och hållbart världskulturarv. Bevarandeoch utvecklingssamarbetet kommer att ske över lång tid och inom många olika delområden. Det handlar om insatser för tillgänglighet och attraktivitet, verksamheter och service, stadsmiljö och arkitektur, underhåll och skötsel, organisation m.m. Många olika aktörer kommer att vara engagerade i arbetet. En förutsättning för framgång är att dialogen mellan olika berörda parter vidareutvecklas och att en tydlig roll- och ansvarsfördelning utarbetas. Två frågor är särskilt viktiga för framtiden. Den ena handlar om hållbarhet och om att all förvaltning ska bygga på respekt för världsarvets värden så att dessa bevaras och stärks. Den andra om att nyttja världsarvet som en tillgång i Blekinges och Karlskronas utveckling. Världsarvet är en del av regionens framtid vilket innebär att de förvaltande och vårdande insatserna behöver förenas med aktiviteter som bidrar till social välfärd och hållbar tilllväxt. De historiska värdena ska bevaras och synliggöras men också fylla en funktion. Denna General- och managementplan är ett viktig strategiskt verktyg för att skapa delaktighet och långsiktighet i detta arbete. Världsarvsrådets önskan är att bevarande- och förnyelsearbetet skall ske i en öppen dialog. Managementplanen har därför varit föremål för ett brett och fortlöpande samråds- och informationsarbete. Detta arbete har letts av Länsstyrelsen och koordinerats av Anders Hillgren, Cultivator. För Världsarvsrådet i augusti 2009 Gunvor Engström ordförande landshövding Leifh Stenholm sekreterare länsantikvarie 5 Kungsholms fort

6 Trossö 1 Fredrikskyrkan 2 Vattenborgen 3 Tyska kyrkan 4 Rådhuset 5 Grevagården/Blekinge museum 6 Slutningsmuren 7 Skeppsgossekasernen 8 Amiralitetsklockstapeln 9 Bataljon af Trolle 10 Amiralitetskyrkan 11 Bataljon Aurora 12 Bataljon Sparre Örlogsvarvet 13 Högvakten 14 Inventariekammare I 15 Mönster- och modellsalsbyggnaden 16 Materialförråd I och III 17 Chapmanporten 18 Chapmanbostället 19 Bildhuggareverkstaden 20 Kölhalningsbroarna 21 Hokvinden Västra varvsområdet 22 Varvsmuren 23 Femfingerdockan 24 Gamla mastkranen Lindholmen och Söderstjärna 25 Corps de Garde 26 Polhemsdockan 27 Wasaskjulet 28 Repslagarebanan 29 Finska kyrkan 29 Stumholmen 30 Corps de Garde 31 Slup- och barkasskjulet 32 Marinmuseum 33 Desinfektionshuset, sjukhuspaviljongen och kokhuset 34 Kronobageriet 35 Kronohäktet 36 Beklädnadsverkstaden 37 Båtsmanskasernen 38 Tunnebodsmagasinet 39 Flyghangarerna 40 Bastion Kungshall 41 Kungshallsmagainset 6

7 1. FRÅN TANKE TILL HANDLING Detta förvaltnings- och utvecklingsprogram är framtaget inom ramen för det samarbete som sker inom världsarvsrådet Karlskrona och dess styr- respektive ledningsgrupp*. Arbetet med att bevara och utveckla världsarvet örlogsstaden Karlskrona berör såväl myndigheter som enskilda fastighetsägare. Målsättningen har därför varit att utarbeta ett program som visar på hur vi tillsammans kan förvalta, vårda och utveckla världsarvet på ett långsiktigt hållbart sätt. Programmet är ett strategi-och inriktningsdokument på övergripande nivå. Det innebär att greppen är översiktliga och att de olika insatsområden vi pekar ut som viktiga för framtiden kommer att höra hemma i en genomförandefas och ingå i arbetet med lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, fysisk planering samt olika vård- och underhållsplaner. Vi har därför valt att redovisa våra handlingsinriktade åtgärdsförslag i en särskild bilaga till detta strategi- och inriktningsdokument. Programmet är en gemensam plattform för alla som på olika sätt är delaktiga i arbetet med världsarvet. Ingen ensam kan ta ansvar för världsarvets utveckling och för att nå målet att göra örlogsstaden Karlskrona till ett föredömligt hållbart och levande kulturarv behövs insatser på många områden med många parter involverade. Det innebär ett sektors- och myndighetsövergripande samarbete där de medverkande parterna behåller sina respektive samhällsuppdrag, roller och ekonomier. realisera våra mål krävs att vi styr valet av insatser. I programmet föreslås därför sex fokusområden som bör prioriteras i ett långsiktigt strategiskt arbete. Vår vision: Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ett föredömligt hållbart och levande världsarv Våra mål: Föredöme för hållbar utveckling Besöksmål i världsklass Bidra till kunskap och engagemang Ökad internationalisering Vägar att nå målen Våra viktigaste fokusområden Samverkan och delat ansvarstagande Publikarbete och kommunikation Kunskap och kompetens Bildning och delaktighet Fysisk planering och bebyggelsevård Internationell samverkan Programmets visions- och målavsnitt är en kompass att navigera efter. Framtiden formas idag och i allt vi planerar och gör så underlättas vårt sökande efter de frågor vi bör driva av en gemensam framtidsvision och tydliga mål. För att * Världsarvsrådet Karlskrona är världsarvsintressenternas samarbetsforum och består av representanter för Länsstyrelsen, Fortifikationsverket, Marinbasen, Statens Fastighetsverk, Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Kockums AB, Riksantikvarieämbetet, Blekinge Museum, Statens Maritima Museer samt representanter för föreningslivet. Landshövdingen är ordförande i världsarvsrådet. 7

8 8

9 2. VÄRLDSARVSKONVENTIONEN ett fredsprojekt Unesco Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur grundades 1945 i en värld som höll på att hämta sig efter andra världskrigets förstörelse. Organisationens syfte är att främja samarbete mellan nationerna och att bidra till fred och fostran i mänskliga rättigheter. Här ingår även att öka förståelsen och därmed respekten för olika länders och folks kulturella identitet och kulturarv som viktiga delar. Väpnade konflikter, likgiltighet och en ohämmad ekonomisk utveckling hotar den kulturella mångfalden och det gemensamma kulturarvet. För att skydda de mest värdefulla delarna av den internationella kulturskatten mot förstörelse och förfall antog Unesco 1972 den s.k. världsarvskonventionen. Den grundas på att många natur- och kulturmiljöer är en omistlig del av vår gemensamma civilisation och att det är en uppgift för hela mänskligheten att skydda och vårda detta arv åt kommande generationer. Sverige undertecknade fördraget 1985 och har tillsammans med 185 andra nationer förbundit sig att följa dess bestämmelser och rekommendationer. Det innebär att vi som nation åtagit oss att: ge kulturarvet en plats i samhällslivet och att med stöd av särskilda planeringsprogram garantera skyddet av detta arv skapa en kompetent organisation för förvaltning, bevarande och förmedling av kulturarvet och att förse denna med nödvändiga resurser utveckla arbetsmetoder och forskning som gör det möjligt att motverka hoten mot kulturarvet initiera och genomföra de rättsliga, tekniska, organisatoriska och ekonomiska åtgärder som behövs för att skydda, vårda och förmedla kunskap detta kulturarv samt att stödja utbyggnaden av nationella eller regionala centra för utbildning och forskning inom områdena skydd, bevarande och förmedling av kulturarvet Som en av världsarvskonventionens signaturstater ska Sverige enligt fördraget dessutom: med alla lämpliga medel och i synnerhet genom utbildnings- och informationsprogram sträva efter att stärka människors uppskattning av och respekt för världskulturarven och att hålla allmänheten underrättad om hoten mot dessa. att regelbundet följa upp och rapportera till Unesco om de åtgärder som vidtagits för att bevara, vårda, informera om och introducera världsarven i utbildningssystemet. Rapporteringen ska ske vart sjätte år, för Sverige första gången och avse objekt inskrivna på världsarvslistan till och med Riksantikvarieämbetet svarar i samarbete med länsstyrelsen för världsarvet Karlskronas uppföljning och återrapportering. 9 Amiralitetskyrkan

10 En örlogshistoria av globalt intresse Skyddet av de värdefulla natur- och kulturmiljöerna skapas genom att de tas upp på Unescos World Heritage List den s.k. världsarvslistan. Den omfattar idag 890 objekt i över 148 länder. 689 av dessa är kulturarv, 176 naturarv och 25 är objekt som inkluderar både natur- och kulturvärden. Två tredjedelar av världsarven finns i Europa. I Sverige finns 14 världsarv. Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på världsarvslistan i december Andra örlogshistoriska objekt som antagits till listan är svenska Sveaborg utanför Helsingfors, Venedig med dess sjöarsenal och fästningsstaden St. George på Bermuda. Franska Rochefort samt brittiska Chatham och Gibraltar är andra exempel på örlogsmiljöer som upptagits på respektive länders tentativa listor över framtida möjliga världsarvsobjekt. I Unescos beslut skildras Karlskrona som ett av de bäst bevarade exemplen på Europas örlogsstäder. Staden grundades 1680 med rykte om sig att vara en av tidens modernaste och mest effektiva marint befästa stadsanläggningar och dess skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering och försvarsverk kom tidigt att tjäna som förebild för andra internationella marina anläggningar. Ett bärande motiv för Karlskronas inskrivning på världsarvslistan är den månghundraåriga kontinuiteten i den örlogsmarina verksamheten. Karlskronas historia går hand i hand med marinbasen och örlogsvarvets och den militära närvaron är den i särklass viktigaste premissen för att begreppet ett levande världsarv ska ha ett fortsatt reellt innehåll. Detta är utgångspunkten och det vi i det fortsatta arbetet ska sätta fokus på är att slå vakt om och vidareutveckla det som är kärnan i Unescos motivering till världsarvsutnämningen: den välbevarade och kontinuerligt präglade helhetsmiljön inkluderande flottbasen, varvet, i den civila stadsbebyggelsen, befästningarna samt stödjepunkterna Skärva och Lyckeby kronokvarn i Karlskronas omgivningar. Skyddet av kulturmiljön får inte bli ett självändamål. Stadens och karlskronabornas identitet har också en nära knytning till daglivet och de verksamheter som givit och alltjämt ger ansikte åt Karlskrona som en levande örlogsstad. 10 Mönstersalen och modellkammaren

11 11

12 3. I MILLENNIESKIFTETS KÖLVATTEN Som en avstamp för programarbetet har vi tittat tillbaka på vad som i stora drag har hänt och gjorts sedan Karlskrona skrevs in på världsarvslistan. Ingen aktör kan ensam besluta om världsarvets framtid. För att den fortsatta utvecklingsprocessen ska bli bra är uppsummeringar och gemensamma bilder av förutsättningar och behov av stor betydelse. Uppgiften är mäktigare än man tror eftersom utvecklingen sällan kan förstås eller förklaras genom att enbart fokusera på de egna initiativen. Händelseutvecklingen i Karlskrona är hela tiden en del av ett större sammanhang och svar på frågan hur det har gått och om det vi hittills gjort fått avsedda effekter är beroende av processer nationellt och internationellt och av händelser som präglar utvecklingen lokalt och regionalt. En viktig slutsats från denna inledande uppföljningsfas är att vi måste värdera insatserna i ett helhetsperspektiv och som investeringar som ger vinster på sikt. En annan att det inte finns några standardlösningar för hur en bärkraftig utveckling av världsarvet Karlskrona en gång för alla kan lösas. Världsarvsarbetet berör många samhällsområden och det går inte att beskriva världsarvet Karlskrona som ett snävt avgränsat kultur och/ eller turistprojekt. Vad som hittills gjorts är ett led i en fortlöpande process och svar på frågan om hur vi på bästa möjliga vis ska föra arbetet vidare, ligger bland annat i att blicka både bakåt och framåt och med dessa iakttagelser som grund lyfta fram de frågor som är särskilt viktiga att lösa de närmaste åren. Världsarvsåren i sammandrag ett bidrag till det gemensamma komihåget Det senaste decenniet har i Karlskrona varit händelserikt. Resan mot internationellt erkännande är en bedrift att vara stolt över och vad som hittills åstadkommits visar att det går att nå resultat. Framgångarna är resultatet av ett mångårigt samspel mellan det civila och offentliga samhället där ideella krafter och företag i samspel med myndigheter och institutioner spelat en avgörande roll för världsarvets utveckling och starka samhällsförankring. Intresset och engagemanget för det örlogsmarina kulturarvet bland föreningsaktiva och frivilligorganisationer har varit och kommer fortsatt att vara av stor betydelse för världsarvets och Karlskronas profil och utvecklingsmöjligheter. Man kan peka på Stumholmen där ett militärt område omvandlats till en civil stadsdel, på tillkomsten av Marinmuseum och dess potential för att öka kunskapen om världsarvet, på de insatser som gjorts för att skapa en partsammansatt förvaltningsorganisation för världsarvssamarbetet, på den uppmärksammade introduktion av världsarvsundervisningen i utbildningssystemet eller på den s.k. Karlskronautbildningen som lett till att världsarvet som begrepp är väl förankrat bland politiker, tjänstemän och allmänhet. Ytterligare byggnadsminnesförklaringar har genomförts. Antalet lagskyddade bebyggelsemiljöer i Karlskrona uppgår idag till långt över hundratalet. Närmare 140 miljoner kronor 12

13 har det senaste decenniet satsats i underhållet av världsarvets byggnader och anläggningar. Tillsammans med ett ambitiöst publikarbete har vård- och underhållsinsatserna bidragit till Karlskronas fortsatta utveckling som besöksmål och till att göra världsarvets kulturmiljöer kända, förstådda och tillgängliga. Samtidigt har arbetet för kulturmiljön förändrats och utvecklats. Intresset för historia och kulturarv är idag större än någonsin och kulturmiljövården har på bara några år fått en mer framskjuten plats i samhällsutvecklingen, det internationella samarbetet och i frågor som rör utvecklingen av det hållbara samhället. Att utveckla världsarvet i hållbar riktning hör till världsarvsförvaltningens viktigaste framtidsfrågor och innehåller stora utmaningar. Hållbar utveckling innebär att natur- och kulturmiljö samspelar med miljömässig, social och ekonomisk utveckling. Ett viktigt redskap för att nå målet om en god hushållning med Karlskronas kulturmiljövärden är fysisk samhällsplanering. Uppföljningen av aktuella planer visar emellertid att kommunen inte fullt ut utnyttjat möjligheterna att i sin planering beakta den särart världsarvet är uttryck för. Detta innebär att viktiga uppgifter ligger framför oss när det gäller att i planer och program föreslå åtgärder för hur de värden världsarvsutmärkelsen grundas på ska tryggas och utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Nationella mål för arbetet med arkitektur och den bebyggda miljön har lagts fast och statliga myndigheter som Fastighetsverket och Fortifikationsverket har i särskilda kvalitetsprogram pekat ut hur arkitektur- och kulturhistoriska värden ska tillgodoses i förvaltning och byggande. Europa har på bara ett decennium kommit närmare. Blekinge och Karlskrona har genom EU:s utvidgning fått en strategisk position i området kring Östersjön och i de strategier och program som det regionala utvecklingsprogrammet grundas på slås fast att samarbetet med grannländerna i Östersjöområdet är den i särklass största utmaningen för Blekinges utveckling. Detta, i kombination med att Region Blekinge nu övertagit ansvaret för bl.a. utvecklingsfrågorna i länet, skapar nya förutsättningar för det regionala utvecklingssamarbetet. Kultur och kulturarv används idag i helt nya sammanhang och ses tillsammans med besöknäringen som ett av de mest engagerande arbetsfälten för att stimulera utvecklingskraften i samhället. Detta innebär att arbetet för kulturarvet och kulturmiljön bör ges en tydligare utvecklingsprofil och att olika parter med ansvar för närings- respektive kulturlivet lokalt och regionalt behöver arbeta mer integrerat. Exempel på närområdessatsningar som speglar gemensamma historiska utgångspunkter och som knyter an till örlogsstadens internationella profil är utbytet med olika militära vänförband i Östersjöregionen. Ett annat det internationella kultursamarbete som inletts inom ramen för samarbetsorganisationen RENDOC och Karlskronas marina syster-anläggningar i England, Frankrike och Finland. Samtidigt har Sverige på bara några år utvecklats till ett land präglat av etnisk och kulturell mångfald vilket får konsekvenser bland annat för museernas och skolans sätt att arbeta med världsarvet bland de nya svenskarna. 13

14 4. DET GEMENSAMMA KARLSKRONA Visioner och övergripande mål för världsarvsarbetet VISIONEN Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona ett föredömligt hållbart och levande kulturarv Visionen är vår gemensamma inspirationskälla för att slå vakt om och utveckla världsarvet Karlskrona på ett uthålligt sätt. Grundtesen är att utvecklingen ska vara långsiktligt hållbar utifrån miljömässiga, sociala inklusive kulturella och ekonomiska aspekter. Konkret betyder det att vi nu och framöver ska arbeta med världsarvet på ett sätt som inte bryter ned utan stärker de värden som världsarvutmärkelsen grundas på. En grundval för att utveckla världsarvet i visionens riktning är delaktighet och samverkan. Utvecklingen är inte långsiktigt hållbar om inte lokala, regionala och nationella aktörer tillsammans bidrar med kompetens och resurser. Samverkan betyder inte att alla ska tycka lika om allt. Utan en gemensam vision blir dock frågan om mål och medel haltande. 14

15 Vår vision vänder sig mot 2010 och kan sammanfattasi fem punkter: Föredöme för hållbar utveckling Örlogsstaden Karlskrona förvaltas och brukas i harmoni med världsarvskonventionens intentioner och har nationellt och internationellt skapat sig ett starkt rykte som en föregångsmiljö för hållbar utveckling. Karlskrona har i världsarvsrådet en tydlig samarbetsorganisation där parterna för sig och tillsammans samverkar på ett sätt som stärker världsarvet. Människor i Blekinge och Karlskrona känner till och sluter upp bakom de mål mot vilka världsarvsarbetet strävar. Världsarvet är integrerat i samhällsplaneringen och den unika kulturmiljön uppfattas allmänt som en stor tillgång för Karlskronas och Blekinges identitet som medför utvecklingsmöjligheter. är i sin bredd ämne för många olika forsknings-, utbildnings- och utvecklingsprogram inom hela forsknings- och utbildningssamhället. Internationalisering Medlemskapet i EU har fått allt större betydelse och samarbetet kring Östersjön främjar såväl världsarvets och som regionens utveckling. Det aktiva utbytet med omvärlden har lett till att världsarvsrådet Karlskrona allmänt uppfattas som en internationellt uppskattad och efterfrågad samarbetspartner. Öppenheten mot omvärlden verkar i världsarvskonventionens riktning och bidrar till en positiv värdering av kulturell och etnisk mångfald. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som ledstjärna fortlöper arbetet med att utveckla världsarvet Karlskrona som besöksmål. Insatserna stödjer kommunens attraktivitet och ger ökad slagkraft åt den samlade profileringen av regionen som livsmiljö och besöksmål. Världsarvet presenteras på ett föredömligt sätt i Karlskronas nya besöks- och kommunikationscentrum där besökaren får en överskådlig introduktion till världsarvets olika miljöer och en förklaring till sambanden dem emellan. Marinmuseum och länsmuseet har, vart och ett utifrån sina roller, en stark ställning som förmedlare av örlogsstadens historia och i arbetet för kulturmiljön. Tillgängligheten stöds av den förbättrade vägvisningen till och inom världsarvet. Produktutveckling och effektiv marknadsföring har lett till att antalet besökare till världsarvet och museerna fördubblats. Bildning och delaktighet Museerna har i samverkan med kommunen och regionen vidareutvecklat världsarvspedagogiken och samarbetar lokalt och regionalt i permanenta former med skolan, föreningslivet och folkbildningsorganisationerna. Världsarvet Karlskrona 15

16 16

17 Övergripande mål Utmaningar och siktpunkter För att förverkliga vår framtidsvision krävs att vi ser till helheten och arbetar mot gemensamma mål. Klara mål gör att vi kan sovra i våra ambitioner, ger stadga och legitimitet åt de insatser vi planerar och genomför men också att vi kan nå ut med information om och skapa förtroende för färdriktningen i världsarvsarbetet. Målen vill vi ska ses som ett mått på vårt intresse att urskilja och värdera morgondagens utmaningar och på vår förmåga att sätta fokus på det som är viktigast för framtiden. De mål och strategier vi tecknar i detta program ska konkretiseras och genomföras inom ramen för världsarvsrådets organisation och uppgifter. Målen är allmänt hållna vilket betyder att parterna måste bryta ner och fundera på vad de betyder för den egna verksamheten. Måluppfyllelsen förutsätter också samverkan med andra lokala och regionala aktörer. Att bygga och driva nätverk blir en viktig uppgift. För att formera våra insatser i gemensam riktning har vi förenats i nedanstående övergripande mål: Föredöme för hållbar utveckling Världsarvsrådet Karlskrona ska leva upp till åtaganden för hållbarhet i nationella och internationella deklarationer. Världsarvet ska förvaltas och vårdas så att dess kulturvärden bevaras och stärks. Vi ska stödja verksamheter och utveckla strategier som bidrar till att utveckla Karlskrona som ett levande världsarv. Våra insatser ska bygga på bästa möjliga aktuella kunskap och präglas av helhetssyn, uthållighet och delat ansvarstagande. Besöksmål i världsklass Med hållbarhet som värdegrund ska vi arbeta för att göra världsarvets kulturvärden kända, förstådda och tillgängliga. För att öka världsarvets betydelse för turism- och upplevelsenäringens utveckling ska vi stärka vår kompetens att arbeta med världsarvet som besöksmål. Ett för Karlskrona gemensamt besökscentrum till världsarvet och dess olika besöksmål ska inrättas. Bidra till kunskap och engagemang Världsarvet Karlskrona ska ligga i frontlinjen bland världsarv när det gäller den pedagogiska verksamheten. Identifikation och förtrogenhet med kulturarvet är lika med vård och bevarande på sikt och med hållbarhetsperspektivet i centrum ska vi stimulera vuxnas och den uppväxande generationens engagemang i världsarvsarbetet. För att upprätthålla och utveckla spetskompetens inom relevanta utvecklingsområden och forskningsfält krävs samarbete med universitet och högskolor. Kulturmiljösektorn ska ha kompetens och möjligheter att arbeta med kunskapsbildning och att vidareutveckla samarbetet med utbildningssamhället och folkbildningsinstitutionerna. Ökad internationalisering Öppenhet mot omvärlden och en positiv syn på internationellt utbyte ska genomsyra världsarvsarbetet. För Karlskronas och Blekinges bästa ska vi fortlöpande arbeta med att stärka vårt renommé som en internationellt känd och erkänd samarbetspartner. Vi ska ta vara på vårt medlemskap i EU och de utvecklingsmöjligheter som ryms i olika fonder och program. 17 Slup- och barkasskjulet

18 5. VÄGAR ATT NÅ MÅLEN Strategiska fokusområden För att förverkliga våra mål krävs insatser på många olika nivåer och genom skilda aktörer. Begränsade resurser ställer krav på avvägningar och val och inom målens ram måste prioriteringar göras. Det handlar om att sätta fokus på de insatser som i ett långsiktigt perspektiv är viktigast för världsarvets bevarande och utveckling. Formerna för hur våra fokusområden ska genomföras kommer att variera. Varje område kräver sin lösning och för att nå resultat måste flera grundförutsättningar infrias och tas tillvara. Kulturmiljövården äger inte ensam alla de genomförandeverktyg som krävs och en förutsättning är att världsarvets huvudintressenter kraftsamlar och driver utvecklingsarbetet tillsammans. Världsarvet Karlskrona ska kännetecknas av en ökad grad av hållbarhet inom alla områden. Hållbar tillväxt, social välfärd och en långsiktigt god hushållning med Karlskronas kultur-miljöresurser är i vårt perspektiv sinsemellan beroende och ska samspela och förstärka varandra. Det innebär att vi ska hävda existensen av Karlskronas kulturmiljövärden men också att i balanserade former utveckla sambanden mellan kulturarv och regional utveckling. Viktiga riktmärken och redskap för det arbetet är bland annat den nationella strategin för hållbar utveckling, de nationella och regionala miljökvalitetsmålen liksom Blekinges regionala utvecklings- respektive tillväxtprogram. Drottningskärs kastell 18

19 För att komma i mål ska vi prioritera sex strategiska fokusområden: 1 Samverkan och delat ansvarstagande 2 Kunskap och kompetens 3 Fysisk planering och bebyggelsevård 4 Publikarbete och kommunikation 5 Bildning och delaktighet 6 Internationell samverkan 19

20 Fokusområde 1 Samverkan och delat ansvarstagande som syftar till att för blekingarna, karlskronaborna och oss själva beskriva hur vi ska bedriva arbetet med att förvalta och utveckla världsarvet på ett uthålligt sätt. För att världsarvets parter ska kunna lösa sina uppgifter och agera långsiktigt behövs en samarbetsorganisation för planering och genomförande av olika insatser. Det arbetet ska grundas på och vidareutvecklas inom ramen för det partsammansatta världsarvsråd som bildades Rådet saknar formell organisationsstatus men är en viktig plattform för att få till stånd en levande dialog mellan huvudaktörerna och för att skapa den samordning som krävs. Världsarvsrådet är samtidigt en organisation som kännetecknas av många självständiga aktörer med skilda uppdrag. Där osäkerheter kring samarbetets utformning finns, måste ansträngningar göras för att övervinna svårigheterna. Behov av förbättringar som konstaterats i nuvarande arbete är bl.a. att klara ut oklara/delade ansvarsförhållanden och att få till stånd ett ökat fokus på behovet av fler gemensamma och långsiktiga insatser. Det innebär ett arbete med omprövning och prioriteringar och att vi på den grund som lagts vidareutvecklar världsarvsrådet till ett forum för diskussion och strategiska beslut i frågor som rör världsarvets bevarande, bruk och utveckling. Att staten med sitt övergripande ansvar för kulturmiljövården också har ett grundläggande ansvar för att världsarvet utvecklas på ett hållbart sätt är naturligt. För att uppnå resultat måste arbetet bygga på ett brett och delat ansvarstagande där fler lokala och regionala aktörer utifrån sina respektive roller samverkar för världsarvets bästa. Häri ingår att organisera samarbetet så att all den erfarenhet och kompetens aktörerna besitter kan tas tillvara och komma till maximal nytta. Vi som inom ramen för världsarvsrådets organisation aktivt deltar i arbetet för världsarvet Karlskrona är: Marinbasen (MarinB) som inom ramen för sina försvarsuppgifter antagit målsättningen att så långt möjligt bevara, bruka och levandegöra den marina infrastrukturen inom garnisonsområdet på ett sätt som harmonierar med världsarvsutmärkelsen. Läs mer på Fortifikationsverket som för statens räkning har till uppgift att förvalta garnisonens mark och byggnader så att en god helhetsfunktion och helhetsmiljö skapas. I verkets uppgifter ingår förvaltning och underhåll av garnisonens statliga byggnadsminnen liksom medverkan i måluppfyllelsen av det nationella handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design. Läs mer på Statens Fastighetsverk som har till uppgift att bevara, vårda och göra det nationella kulturarvet tillgängligt och att verka för att de statliga arkitekturpolitiska målen nås. Verket förvaltar och visar ett stort antal av örlogsstadens statliga byggnadsminnen. Läs mer på 20

21 Kockums AB / Karlskronavarvet som i egenskap av ägare till delar av det gamla örlogsvarvet ser som uppgift att, inom ramen för sin industriella verksamhet, medverka i arbetet för varvsområdets industri- och marinhistoriska arv. Läs mer på Riksantikvarieämbetet som på nationell myndighetsnivå har regeringens uppdrag att hantera frågor i anslutning till världsarvskonventionen och att samordna arbetet med de svenska världsarvens bevarande, vård och utveckling. Läs mer på Länsstyrelsen Blekinge som åt staten har det dagliga regionala tillsyns- och samordningsansvaret i arbetet för kulturmiljön inklusive världsarvet Karlskrona och att denna ges en framskjuten roll i planerings- och utvecklingsfrågor. Läs mer på Karlskrona kommun som har det lokala huvudansvaret för att inom samhällsplaneringen, kulturområdet, turismen, skolan och det internationella samarbetet ta tillvara och utveckla kulturarvet och miljön. Kommunen ingår i samverkansorganet Region Blekinge. Läs mer på Region Blekinge som sedan 2003 har det samlade regionala ansvaret för att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet inkluderande kultur-, näringslivs- och turismfrågorna i länet. Läs mer på Blekinge Tekniska Högskola som nationellt och internationellt bedriver utbildning och forskning bl.a. inom områdena fysisk planering, stadsutveckling, miljö och hushållning med kulturella och estetiska värden i bebyggelse miljön. Läs mer på Marinmuseum som, tillsammans med Sjöhistoriska museet och Vasamuseet bildar Statens Maritima Museer, medverkar i världsarvsarbetet med inriktning på att dokumentera, bygga upp och förmedla kunskap om det svenska sjöförsvarets utveckling. Museet spelar en viktig roll i arbetet med att göra världsarvet till en tillgång i samhällsutvecklingen bl.a. inom besöksnäringen, utbildningssystemet och det internationella utbytet. Läs mer på Blekinge Museum som på lokal och regional nivå svarar för viktiga uppgifter i arbetet med den civila stadens kulturarv och kulturmiljö. Museet har, i likhet med Marinmuseum, ett stort ansvar för dokumentation och kunskapsbildning kring världsarvet och för att utveckla kulturarvsturismen och samarbetet med utbildningssamhället. Läs mer på Föreningslivet som ser som sin uppgift att skapa, kanalisera och förmedla medborgarnas engagemang för de världsarvsrelaterade värdena genom att bl.a. intressera enskilda att arbeta ideellt i något av de olika intresseområdena inom världsarvet. Föreningslivet representeras idag av Föreningen Gamla Karlskrona, Varvshistoriska föreningen, Skärfva Vänner, Marinmusei Vänner och Marinmusikkårens Vänner. Dessa utser inom sig en ledamot i världsarvsrådets ledningsgrupp. 21

Karlskrona. världsarvet örlogsstaden. förvaltnings- och utvecklingsprogram

Karlskrona. världsarvet örlogsstaden. förvaltnings- och utvecklingsprogram Karlskrona världsarvet örlogsstaden förvaltnings- och utvecklingsprogram 1 Omslagsfoto: Marinmuseum Karlskrona 2 Förvaltnings- och utvecklingsprogram VÄRLDSARVET ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA - ett strategi-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015

STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy för internationellt samarbete. KS

Policy för internationellt samarbete. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-31 192 Policy för internationellt samarbete. KS 2015-236 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Karlskrona. världsarvet örlogsstaden. förvaltnings- och utvecklingsprogram bilaga

Karlskrona. världsarvet örlogsstaden. förvaltnings- och utvecklingsprogram bilaga Karlskrona världsarvet örlogsstaden förvaltnings- och utvecklingsprogram bilaga 1 Omslagsfoto: Anders Abrahamsson, Karlskrona 2 HANDLINGS & ÅTGÄRDSPLAN Bilaga till strategi- och inriktningsdokument för

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Medlemsavgifter Bilaga 9

Medlemsavgifter Bilaga 9 Medlemsavgifter Bilaga 9 Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer