Ännu en frivilligutredning. Känsö genomförs! handelsflottan. Får vi presentera Axel Nilsmo och Paula Wallenburg - några av våra förebilder!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ännu en frivilligutredning. Känsö genomförs! handelsflottan. Får vi presentera Axel Nilsmo och Paula Wallenburg - några av våra förebilder!"

Transkript

1 Sjövärns nr12008 medlemstidning för sjövärnskårenposten Karriär i svenska handelsflottan Får vi presentera Axel Nilsmo och Paula Wallenburg - några av våra förebilder! Vad är egentligen säkerhetspolitik? Ännu en frivilligutredning Känsö genomförs!

2 innehåll notiser ledare Notiser Ledare Två förebilder porträtteras Möt Axel Nilsmo och Paula Wallenburg. Satsa på en karriär i den svenska handelsflottan Sveriges Redareförening presenterar den svenska handelssjöfarten. Notiser Vad är säkerhetspolitik för oss? Jan Prawitz reder ut begreppen. Debatt Same procedure as every year? Folk och försvars årliga konferens i Sälen. Några tankar från skolbänken... Daniel Petrak funderar över försvarets omställning. Kansliinformation Generalsekreteraren har näst sista ordet I sommar seglar Hiorten för hela Sjövärnskåren Sjövärnskårens historiska segelfartyg postjakten Hiorten förbereds för en lång segelsäsong. Omslagsbilden Vakthavande styrman på bryggan. Foto: Sveriges redareförening Ny frivilligutredning Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom försvaret och samhällets krisberedskap. Till utredare har Björn Körlof utsetts. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober I takt med att Försvarsmaktens verksamhet har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar är det naturligt att även den frivilliga försvarsverksamheten förändras i samma riktning och att den bör anpassas efter det civila samhällets behov. En särskild fråga är hur den statliga finansieringen av den frivilliga försvarsverksamheten bör se ut i framtiden. Björn Körlof har varit generaldirektör och chef för Totalförsvarets pliktverk. Direktiven till utredningen kan laddas ner från försvarsdepartementets hemsida: Kommittédirektör Frivillig försvarsverksamhet Birgitta Ågren ny överdirektör för Pliktverket Regeringen har beslutat att förordna Birgitta Ågren som överdirektör för Pliktverket. Regeringen beslutar samtidigt att Birgitta Ågren från och med den 1 mars ska vikariera som generaldirektör och chef för Pliktverket, till dess att ny generaldirektör anställs. Birgitta Ågren har en bakgrund bland annat som departementsråd och chef för tidigare Civila enheten i försvarsdepartementet. Hon har också arbetat med räddningstjänst och civilt försvar på Svenska kommunförbundet. Utöver det har hon varit administrativ chef på Statens kärnkraftinspektion och på Ekonomistyrningsverket, och har också arbetat med chefsutvecklingsfrågor på Arbetsgivarverket. Hon har även varit departementsråd och chef för personalenheten i miljödepartementet. Birgitta Ågren har också arbetat som kanslichef i Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen. forts från s 3 vår strategiska plan, att vidga kretsen. Redareföreningen är mycket positiva till ett samarbete och jag tror att vi kommer att hitta fler samarbetspartner/intressenter. Vi fick där också kontakt med något som heter Oceanum som har som syfte att synliggöra och lyfta fram svensk sjöfart och andra maritima näringar. Även här kommer vi att hitta samarbetsformer. Det blev ytterligare ett möte i Göteborg och det var med representanter från Göteborgskåren och från Amfibieföreningen med flera. Även detta möte gav energi för framtiden. För förbundsstyrelsen finns ytterligare ett positivt energicentra och det är förbundsstämman som i år är i Göteborg i början av april. En del av oss kommer att ses då och därmed kan vi förhoppningsvis få ytterligare energi för att få sjövärnsrörelsen att gå i positiv riktning och kanske med större bredd. Med en förhoppning om att solen kommer att lysa på er alla önskar jag er en skön vår! John Fritsch förbundsordförande Just i skrivande stund lyser solens strålar in genom fönstret och ger mig energi och jag hoppas att vi nu alla kan få mycket av den varan. Av någon anledning kommer jag då att tänka på den energi som finns inom frivilligrörelsen och specifikt inom frivilliga försvarsorganisationer. Tänk vilken energi det finns hos de frivilliga i vårt samhälle, vilken vilja att ställa upp och medverka till en tryggare värld och ett robustare samhälle. Hur tänker de professionella som märker av denna energi; blir de rädda för att de inte kan tygla den likt solenergin, eller blir de lianöjda, vilket innebär att det snart mulnar och börjar regna så den energin är högst tillfällig, eller är det så att de blir entusiastiska och utropar den energin ska vi ha och gör allt för att ta vara på den och utveckla den som det komplement som det är till det vardagliga? Tyvärr har jag inte svaret men politikerna borde ta sitt svar för det är de som slår an tonen. Och nu har de tänkt till igen på högsta nivå. Nuvarande försvarsminister Sten Tolgfors har initierat att regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom försvaret och samhällets krisberedskap. Till utredare har Björn Körlof utsetts. Han arbetade som generaldirektör och chef för Totalförsvarets pliktverk till den sista februari 2008 och tillträdde uppdraget som utredare den 1 mars 2008 och skall redovisa resultatet senast siste oktober Var får nu Björn Körlof sin energi ifrån för att klara denna uppgift? Självklart från alla som hör av sig och som debatterar och som aktivt tar del av hans utredning! Alltså; nu har vi ånyo chansen FOTO:GÖRAN PEDERSÉN Energi! att få vår framtid på pränt! Själv håller jag också i mitt dagliga arbete på med en utredning och det är om räddningstjänsten. Jag kan konstatera att där har man verkligen tagit till sig energin som finns i de frivilliga, såsom deltidsbrandmän och brandvärn. Där har man lyckats med att ta vara på den frivilliga energin på ett positivt sätt. Solstrålarna får också igång tankeverksamheten på vår välrenommerade ungdomsutbildning. Tänk på alla våra ungdomar som engagerar sig i ungdomsutbildningen vilken energi! Trots alla från Försvarsmakten nedskrivna och uttalade positiva ord om denna verksamhet försvann helt plötsligt Känsölägret från kartan, detta pga krass ekonomi (inom myndigheten). Hur kan man i februari månad komma med ett sådant besked som kommer att drabba de ungdomar som redan är inställda på att vara på Känsölägret fyra månader senare? Snacka om negativ energi! Förbundsstyrelsen fick därmed lägga ned all energi för att Känsölägret skulle uppstå igen. Lördagen den 29 februari fattade styrelsen beslutet att Känsölägret ska köras i en eller annan form. Måndagen därefter fick vi besked från Högkvarteret att vårt förslag på lösning var ok. Nu blir det alltså av! Onsdagen den 5 mars hade vi möte med Älvsborgsgruppen (den militära delen som ska stödja verksamheten, utifrån av Högkvarteret tilldelade medel). Det blev ett positivt möte och vi kan nu konstatera att det mesta är återställt. Samtidigt träffade vi representanter för Sveriges Redareförening för att diskutera framtida samarbete. Vi har varit den militära myndigheten trogen i många år för att hjälpa till med rekryteringen till försvaret. Nu är det dags, som det står i forts på s 2 Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung generalsekreterare Johan Fischerström bild & layout Göran Pedersén bild & layout Johan Iacobi kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling Ekonomi PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 5 maj.

3 Jag har Sjövärnskåren Sjövärnskåren var en naturlig inkörsport i ryggen Flera Kungsholmselever har träffat på henne som instruktör och biträdande skolchef. Hon har själv varit sjövärnskårselev med början 1992 på Trolle. Hon är en bra Det finns så oerhört många duktiga, positiva och kreativa ungdomar som är medlemmar i förebild för Sjövärnskåren och även för Försvarsmakten. Möt Paula Wallenburg, operationsofficer på ubåten Halland. Sjövärnskåren, och som sommar efter sommar genomgår utbildningar på Lungö, Känsö, Märgarn eller Kungsholmen. Sjövärnsposten tyckte att det var dags att våra politiker och myndighetspersoner, samt alla ni andra som läser tidningen, ska få träffa några av dem och själva bilda en uppfattning om vilka fantastiska resurser de är. Möt Axel Nilsmo som gör värnplikten på Amf1 på Berga. Text: DAISY BALKIN RUNG Det är en solig februaridag när vi träffas. Axel Nilsmo har permissionsuniformen på sig dagen till ära! Det är inte utan att man blir stolt över att få intervjua honom i Stockholmsvimlet. Ett och annat öga tittar till lite extra. När jag började på Märsgarn förstod jag inte vikten av att man skulle se ren och proper ut, tyckte väl att det var lite löjligt. Men nu när jag gör lumpen så har jag förstått varför och för mig är det ju inget konstigt längre. Tvärtom. Det är alltså bara en av fördelarna med att ha gått alla sommarutbildningar, säger Axel leende. Och så fortsätter han att berätta varför han blev sjövärnare och alla de enorma fördelar det är med att ha gått alla kurserna när han nu gör sin värnplikt på Amf 1 på Berga. Jag vet ju vad det handlar om och kände ingen stress i början. Ingen risk att jag kallade fänriken för sergeant. Jag vet vad det innebär att bo i tält. Vi har fått en bra sjukvårdsutbildning på Märsgarn och en grundlig totalförsvarsutbildning. Jag har helt enkelt Sjövärnskåren i ryggen. Och det är både bra och tryggt. Sjövärnskåren var perfekt Axels morfar var sjövärnare och hade berättat en del om sin tid för väldigt längesedan. Jag tyckte det lät spännande och gick först hemortutbildningen. Och sommaren 2004 gick jag grundkursen på Märsgarn. Det föll mig direkt i smaken och att jag skulle fortsätta var helt naturligt. Jag har inte ångrat en minut. Vi dricker kaffe på ett café och jag märker att många tittar på Axel. Ingenting han verkar märka själv. Att göra lumpen är en fysisk utmaning för mig och att göra det i amfibiekåren självklart. När jag ryckte in den 30 juli förra året var det med stor förväntan och spänning. Men i ärlighetens namn måste jag erkänna att 14 veckor i Sjövärnskåren gav mer än 14 veckor i lumpen. Det vet jag eftersom jag utbildats sammanlagt 14 veckor i Sjövärnskårens regi. Behandla oss professionellt Han är lite kritisk till vissa befäl som inte tar Sjövärnskåren på allvar. Inget allvarligt, men de rycker lite lätt på axlarna när de får veta att jag är sjövärnare. Och så ler de lite ironiskt. Jag skulle önska att de såg på oss som den professionella organisation vi är och att vi inte blir behandlade som amatörer. Men Axel vill poängtera att då måste även Sjövärnskåren ställa upp på att agera professionellt och inte amatörmässigt. Ta det här med uniformer och persedelvård. Se till att vi alltid är hela och rena. Propra och har välputsade skor. Att uniformerna sitter som de ska. Kanske kan tyckas larvigt. Men det är det inte. Den 19 juni i år muckar Axel Nilsmo och jag undrar hur framtidsplanerna ser ut. Detta har varit ett år som jag haft tid att tänka och utvecklas både fysiskt och psykiskt. Det har gett mig en närmare insikt i försvaret och jag känner att jag lärt mig väldigt mycket. Att ha ett försvar är en fantastisk hemförsäkring, säger Axel. Så går vi ut på gatan och han sätter på sig sin gröna basker. Det blåser stormvindar i Karlskrona och ju närmre Örlogsbasen jag kommer destå värre blir det. Då kommer jag på en fråga som jag måste ställa Paula. Kanske är frågan naiv, men känner man av stormvindarna när man är djupt nere i havet i en ubåt? Jo det känns. Speciellt när man är på periskopsdjup, säger Paula Wallenburg. - Men väl djupt nere så känns det inte så mycket. Vi promenerar i rask takt till Sjöofficersmässen och jag försöker hålla jämn takt med örlogskapten Wallenburg. Inte så lätt ska jag erkänna. Det är lunchdags men vi är lite tidiga och Sjövärnsposten får en kort specialvisning av det gamla anrika huset. Paula guidar och berättar. Om väggarna kunde berätta, säger hon leende. Övade med amerikanska flottan För cirka ett och ett halvt år sedan återvände hon till Sverige och Karlskrona efter ett år i San Diego. Där var hon tillsammans med ubåtsflottiljen och ubåten Text: DAISY BALKIN RUNG Gotland ett helt år för att öva tillsammans med den amerikanska flottan. Jag kom hem sommaren 2006 efter ett fantastiskt år i USA. Jag tillhörde dem som stannade kvar. Skaffade en lägenhet i San Diego istället för att pendla mellan Sverige och USA. Min uppgift där var att planera övningarna och förbereda verksamheten till sjöss. Jag hade det roligaste jobbet ombord! Jag var operationsofficer, ungefär som en styrman med rätt att skjuta torpeder, förklarar Paula. Att få öva i den annorlunda miljön var en utmaning för alla i ubåtsflottiljen. Havsmiljön är ju så diametralt olik den miljö som vi övar i. För att inte tala om att få logistiken att fungera. Att vi fick ihop allt under året gjorde oss enormt stolta. Efter ett visst initialskede övade vi svenskar och amerikaner på samma villkor utan handikappregler som gav ena eller andra parten fördelar i övningarna. För Paula Wallenburg personligen betydde USA-året en hel del. Framför allt för språkets skull. Men också de internationella kontakter som jag fått. Nu har jag kontakter i ubåtsvapnet både i USA och Canada Då var jag såld! Men hur började det hela? Varför började hon i Sjövärnskåren? Min pappa var sjövärnare på 1950-talet och vi var väl en aning influerade. Men egentligen så var det min storasyster som började i Sjövärnskåren. Jag träffade alla hennes kompisar, de höll ihop i vått och torrt och jag blev påverkad började jag på Trolle. Och så var jag helt såld, säger Paula Wallenburg. Mina år i Sjövärnskåren har varit kanon. Jag insåg vikten av ett gott samarbete i gruppen och fick lära mig sjövett. För att inte tala om alla de enorma kontakter jag fick, och även kompisar. Vi håller ju fortfarande ihop. Att hon skulle mönstra var en självklarhet för Paula. Och hon visste också att hon absolut inte ville söka ubåtstjänst. Nej, säger Paula med ett stort leende på läpparna, till ubåtsvapnet ville jag under inga omständigheter. Jag klarade mönstringen och den enda platsen som fanns kvar var i ubåtsflottan. Så då fick det bli så. Och tur var det för så roligt och inspirerande dessa år varit hade väl aldrig Paula kunnat tro. Superbra besättningar, bra ledarskap och den speciella gemenskap som finns på en ubåt väger tungt. Snart är smärtgränsen nådd Men hon är inte okritiskt till Försvarsmakten och politikerna. Självklart påverkas vi av alla besparingar och omorganisationer. Här i Karlskrona har vi ju nästan vant oss vid alla turer. Men det sliter en hel del. För mig och många är snart smärtgränsen nådd. Jag trodde aldrig jag någonsin skulle tänka mig en karriär utanför försvaret. Men även jag har börjat fundera på min framtid såklart. Hennes dröm nu är att göra ytterligare utlandstjänst. Jag hade faktiskt en tjänst på gång, men min tjänsteförättande flottiljchef övertalade mig att stanna kvar. Så jag stannar ett tag till, säger Paula. Vad är då din drivkraft Paula? Att jag tror på det arbete Försvarsmakten gör, att verka för freden utomlands. Jag brukar tänka att så länge jag vaknar varje morgon och tycker det är kul att gå till arbetet så fortsätter jag. Och det gör jag varje morgon.

4 Satsa på en karriär i den svenska handelsflottan Den svenska sjöfarten är såväl ett transportslag som en näring och exportindustri. När Sverige arbetar för att underlätta frihandeln i världen får detta positiva konsekvenser även för sjöfarten. Rederierna får mer att göra och fraktintäkterna hamnar i Sverige, precis som andra exportintäkter. Satsningar på sjöfartssektorn ger stor utdelning beträffande arbetstillfällen både i sektorn som sådan och i angränsande sektorer. FOTO:SVERIGES REDAREFÖRENING Färjorna fungerar som broar mellan Sverige och kringliggande länder. Färjesjöfartens betydelse för turistnäringen i Sverige är stor. Runt 30 miljoner passagerare åker till/från Sverige med färjor varje år och cirka bussar transporteras med färjorna. Den inrikes passagerarsjöfarten transporterar ytterligare 35 miljoner passagerare årligen. Svensk sjöfart handlar uteslutande om kvalitetssjöfart med höga målsättningar på miljö- och sjösäkerhetsområdet. Sjöfarten en viktig industri I den svenska handelsflottan arbetar cirka sjöanställda. Av dessa är drygt 4000 befäl och arbetar på däck och maskin och inom catering på färjorna. I och omkring klusterkärnan inom rederierna samt i hamnarna finns i Sverige cirka människor som på olika sätt arbetar i eller i nära samklang med sjöfartssektorn. Detta speglar den stora betydelse sjöfarten har för Sverige, inte enbart ur transporthänseende utan även sysselsättningsmässigt. Kärnan av sjöfolk och rederipersonal är en hävstång för att skapa sysselsättning i sjöfartens kringnäringar, där det också finns många spännande jobb. För att denna miljö skall växa och frodas behövs goda villkor för sjöfarten och inte minst forskning och utbildning. Sveriges Redareförening, som är branschorganisation för de svenska rederierna, har därför tillsammans med Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg startat forskningsprojektet Lighthouse, som omsätter 1 miljard kronor på 10 år. Rederierna arbetar i Sverige och utomlands på en internationell och mycket konkurrensutsatt marknad. Sverige och resten av EU är starkt beroende av sjöfart och sjöfartskunnande. Det gäller operation av fartyg till sjöss liksom sjöfarts-, transport- och hamnhantering på landsidan. Huvudmålen för EU:s sjöfartsstrategi är att främja sjöfartsrelaterad sysselsättning både ombord och i land inom EU, bevara maritim kunskap inom EU, främja säkerheten inom sjöfarten och miljön samt att utveckla det maritima yrkeskunnandet. Ett stort fartyg varannan vecka Nu i mars 2008 finns 61 fartyg över 300 brt i bekräftade beställningar för svenska rederier med ett kontraktsvärde runt 35 miljarder SEK. Av dessa beräknas 26 fartyg levereras under 2008, det vill säga ett stort handelsfartyg varannan vecka. Drygt 140 fartyg har fått svensk flagg räknat från 1 oktober 2001 när den nya svenska sjöfartspolitiken infördes. Av dessa var 80 nybyggen vid införandet i det svenska registret. En omfattande föryngring av den svenskflaggade handelsflottan sker för närvarande. Den fria rörligheten av arbetskraft inom EU gör att den svenska skattelagstiftningen ändras. Sjöinkomstavdrag och särskild skattereduktion gäller nu för allt sjöfolk som är skattskyldigt i Sverige och som arbetar på EU/EES-flaggade fartyg, dock ej nordiska fartyg. Det fanns vid årsskiftet 2007/2008 totalt 826 befälsstuderande i utbildningssystemet. Förra årsskiftet var det 772. Antalet sjökaptener som lämnar skolan våren 2008 är 115 (f.å. 94) och antalet sjöingenjörer blir 88 (f.å. 70). Stort personalbehov Handelsflottan växer. Cirka 25 nya fartyg levereras årligen till svenska rederier de närmaste åren. Pensionsavgångarna är stora. Den internationella bristen på sjöbefäl är omfattande, världshandeln ökar och världshandelsflottan växer. Avtappningen av svenska sjöbefäl kan därför förväntas öka. Svenska sjöbefäl är internationellt gångbara och bor oftast kvar i Sverige. Därför är sådan rörlighet av arbetskraft till fördel för Sverige men på kort sikt gör det också att svenska rederier behöver rekrytera mera folk. Samtidigt kan befaret sjöbefäl som jobbat utomlands och som åter vill ha anställning i Sverige räkna med att få anställning i svenska rederier, i lotsväsendet mm. Sveriges Redareförening intensifierar rekryteringen till sjöfartsutbildningarna Söktrycket är bra till Sveriges två sjöbefälsskolor men det räcker inte med detta. Redareföreningen intensifierar marknads- och rekryteringsinsatserna ytterligare. Redareföreningens prognoser visar att antalet utbildningsplatser på sjöfartshögskolor och sjömansskolor behöver ökas radikalt för att möta pensioneringar, inflaggningar och internationell arbetskraftsbrist. Till detta kommer behovet inom sjöfartsklustret i stort, det vill säga alla de kringnäringar som anställer befaren personal från handelsflottan. Detta behov är svårt att uppskatta men det är med all sannolikhet omfattande. Inflaggning av ett enda medelstort handelsfartyg leder till nyanställning av cirka 15 sjöbefäl. Behovet av manskapspersonal på ett fartyg är något större. Bristen på personal inom alla kategorier inklusive catering har under senare tid blivit alltmer tydlig. Detta gäller särskilt på maskinsidan. Därför har elevfartygsprojektet med m/s Atlantic Cartier startats. Elevfartyget m/s Atlantic Cartier Elevfartyget Atlantic Cartier gjorde sin första resa med 9 blivande sjöingenjörer i oktober/november På kampanjsajten kan man läsa om denna möjlighet att pröva på sjölivet. Nästa elevkontingent mönstrade på för fem veckors sjöresa den 1 mars Därpå följande elevkontingent hade kursstart i Kalmar i slutet på februari 2008 och mönstrar på i april. Höstens kursverksamhet börjar i Kalmar 19 augusti 2008 med påmönstring i september. Ansökningstiden blir 15 mars till 15 april 2008 med 24 platser. Därefter kan man anmäla sig fram till kursstart men då gäller först till kvarn får först mala. De elever som kommer in i sjöfarten på detta sätt garanteras utbildningsplats på sjöingenjörsprogrammet. Branschövergripande rekryteringsverksamhet genomförs av Sveriges Redareförening (www.sweship.se) och SUI (www.sjofart.org). Till detta kommer de insatser som de enskilda rederierna (se länkar via Redareföreningens hemsida), skolorna (t ex och www. sjofartshogskolan.se) och arbetsförmedlingen själva gör. Svenska rederier kan erbjuda attraktiva karriärplaner med goda lönevillkor, Internet mm ombord, attraktiva och pålitliga avlösningssystem och toppmoderna fartyg i världsklass. Oavsett om Du har tidigare sjöerfarenhet eller ej är Du välkommen till denna framtidsnäring med hela världen som arbetsplats! Per A SjOberger Sveriges Redareförening Sveriges Redareförening Sveriges Redareförening är branschorganisation för den svenska sjöfartsnäringen. Kompetensområdena är näringspolitik, rekrytering & utbildning, miljö, sjösäkerhet, nautik, IT, logistik och information. Flertalet rederier i utrikes trafik är medlemmar i föreningen. Antalet medlemsföretag är drygt 100. Svensk sjöfart Svenska rederier kontrollerar 615 fartyg varav 271 under svensk flagg och 344 under utländsk. Antalet sjöanställda är drygt varav drygt fartygsbefäl och maskinbefäl. Viktiga webadresser

5 SVK Gotlands årsmöte Den 7 mars samlades en stor del av Gotlands Sjövärnskårs medlemmar till årsmöte i Lindens kvarterslokal i Visby. Under kvällen hölls kårstämma, ett föredrag av M/S Explorers sista kapten Bengt Wiman. Slutligen bjöds deltagarna på buffé. Mötet inleddes med kårstämma. Verksamhetsberättelsen för 2007 godkändes. Fjolåret var ett händelserikt år i Gotlands Sjövärnskår. Båtarna och kursgården användes mycket i utbildning, och ett stort underhållsarbete genomfördes på dessa. Under sommaren gjordes ett besök hos det danska Marinehjemmeværnet i Slipshavn, och under hösten genomfördes utbildningar i N10, N9 och M8. SVK Gotland deltog även i sjöinfobataljonens höstövning under vecka 45 i Fårösundsområdet (se Sjövärnsposten nr 4/2007). Signe Stövring-Nielsen och Jakob Hammar, som utsågs till bästa kamrater vid sommarskolan på Lungö och som även deltog i rikstävlingarna i Göteborg, uppmärksammades denna kväll. Stämman avslutades med val av ny styrelse. I styrelsen för 2008 ingår Christer Wallin, ordförande, Birgitta Pettersson, sekreterare, Jan Ströberg, kassör, samt Signe Stövring-Nielsen, Bengt Rosén, Jerry Jönsson, Filip Jennerholm Hammar, Roland Pettersson och Anders Liljegren som ordinarie ledamöter. Sjövärnskårens förtjänsttecken tilldelades Börje Ekman, Rolle Pettersson, Jerry Jönsson samt Jan Ströberg. Stämman utnämnde även nyligen avlidne Lars Sillén till hedersmedlem. Efter stämmans avslutande tog sjökapten Bengt Wiman ordet och höll ett föredrag om M/S Explorers uppmärksammade sista resa i Antarktis. Deltagarna bjöds på fantastiska bilder samt en personlig redogörelse för både anledningen till skeppets förlisning samt hur evakueringen gick till. Bland annat berättade han att evakueringen gick lugnt till då två andra skepp fanns till hjälp i närheten, samt att förlisningen ägde rum i närheten av många forskningsstationer på Antarktis kust. Efter föredraget bjöds årsmötesdeltagarna på en läcker buffé, som uppskattades av alla. Filip Jennerholm Hammar Behörighetsbevis för nautisk och teknisk kompetens 3. RMS-P (PERSONAL) BILAGA 1 BEHÖRIGHETSBEVIS SKEPPTEKNISK PERSONAL, EXEMPEL FÖRSVARSMAKTEN SWEDISH ARMED FORCES BEVIS OM BEHÖRIGHET SOM Certificate of compency as MASKINBEFÄL PÅ ÖRLOGSFARTYG Engineer Officer on naval ships I NIVÅ M5 Level M5 Utfärdat med stöd av bestämmelserna I RMS-P om behörighet för personal på Svenska örlogsfartyg, uppfyllande reglerna III/1, VI/1.2 i den internationella konventionen om utbildning, certifiering och vakthållning för sjöpersonal 1978 i dess ändrade lydelse 1995 (STCW 95). Issued under the provisions of the Ordinance (RMS-P) concerning the competency of Naval Seafarers. Complying with the Certification and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 (STCW 95). För For Personnummer Civic reg. no Giltigt intill Valid until Pris för livräddning Gerthy Boije fick ur vice ordförandens, räddningschef Håkan Janssons hand mottaga en plakett, ett diplom och blommor vid Svenska Livräddningssällskapet i Östergötlands årsmöte i Linköping den 2:a mars, för sitt ingripande i samband med drunkningsinsidenten under Sjövärnskårens Kaliningradbesök Beslut om utdelningen har som alltid fattats centralt av Svenska Livräddningsällskapets styrelse och motiveringen är som följer: Beslut att till Gerthy Boije tilldela plaketten rådighet vid räddande av liv för en fantastisk insats då hon instinktivt och med stor rådighet räddade den ryska flickan ur en mycket svår situation som utan Gerthy troligen inte slutat lyckligt. Den lilla flickan kan tacka Gerthy för att hon är vid liv idag. En fantastisk räddning under stor rådighet. Stockholm Foto For the Swedish Armed Forces En ny myndighet för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska arbeta i hela perspektivet från skydd mot olyckor till kriser. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om hur samhällets krisberedskap ska utvecklas. Genom bildandet av den nya myndigheten skapas förutsättningar för att bedriva ett bättre arbete med skydd mot olyckor och krisberedskap. - Regeringen stärker och samlar nu samhällets krisberedskap genom att lämna det tidigare stuprörstänkandet och istället öka myndigheternas ansvar att samarbeta kring ledning och hantering i en krissituation. Den nya myndigheten får sammanhållande och stödjande uppgifter före, under och efter en kris, säger försvarsminister Sten Tolgfors. Den nya myndigheten bildas av Sta- tens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Myndigheten ska ha verksamhet i bl.a. Stockholm, Karlstad, Sandö och Revinge. Myndighetsledningen ska vara placerad i Stockholmsområdet p g a nära samverkan med den nya funktionen i Regeringskansliet samt andra myndigheter. Myndigheten ska driva på och inrikta, stödja andra aktörer på området samt samordna, utveckla och följa upp arbetet med samhällets krisberedskap. Myndigheten ska ha en förmåga att kunna stödja samhällets aktörer under extrema förhållanden som till exempel stormar, skogsbränder, översvämningar, ras och skred. Regeringen förtydligar ansvarsprincipen. Det innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Den som bäst kan sin verksamhet ska driva den också i en kris. Samtidigt presenterar regeringen en modernisering av utbildnin gssystemet. En väl fungerande utbildnings- och öv- ningsverksamhet är en förutsättning för en hög kvalitet i den operativa krishanteringen. Dagens utbildning inom området skydd mot olyckor dras med överkapacitet, bristande flexibilitet samt stora utvecklings- och investeringsbehov. Utbildning ska även i fortsättningen bedrivas med statligt huvudmannaskap vid räddningsskolorna i Revinge och på Sandö. Utbildning ska kunna beställas av olika aktörer av den nya myndigheten. Icke statliga aktörer ska kunna ta över och driva utbildningsverksamheten på skolorna i Skövde och Rosersberg så att flexibilitet och tillgänglighet förbättras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Kansliet för krishantering kommer att arbeta nära varandra och ingå som centrala delar i krishanteringssystemet. Regeringens förmåga att under svåra omständigheter kunna utföra sina uppgifter har stärkts genom Kansliet för krishantering i Regeringskansliet som ska följa hot- och riskutvecklingen och göra analyser. 140 Behörighetsbevis Nr Certificate No Från och med årsskiftet krävs militärt behörighetsbevis som styrker den nautiska eller tekniska kompetensen för att kunna tjänstgöra i säkerhetsbesättning i Försvarsmaktens fartyg och båtar. Sådant behörighetsbevis krävs även för Sjövärnskårens fartyg och båtar när de ingår i Försvarsmaktens verksamhet, till exempel vid kurser. Behörigheterna sträcker sig från N1- N10 för nautiker och M1-M8 för tekniker. För de flesta av Sjövärnskårens fartyg gäller krav på N8- respektive M8-behörighet. För de allra största av Sjövärnskårens fartyg, däribland tung trossbåt typ 600 och vedettbåt typ III, gäller dock högre behörighetskrav. För mindre motor- och segelbåtar räcker oftast N9 eller N10. Krav på sammansättning av fartygs säkerhetsbesättning framgår av ett dokument kallat beslut om säkerhetsbesättning, som förvaras ombord i fartygets tillsynsbok. För mindre båtar framgår kraven i tabell i Regler för militär sjöfart (RMS-P, ). Behörighetsbevis för nivå N10-N9 utfärdas av lägst kompanichef enligt förbandschefs bestämmande. Behörighetsbevis för nivå N8/M8 och högre utfärdas efter ansökan hos Militära sjösäkerhetsinspektionen (HKV SJÖI). N8/M8 kräver examensbevis för Fartygsbefäl klass VIII respektive Maskinbefäl klass VIII. N7/ M7 och högre kräver högre utbildningar samt behörighetsgrundande sjöpraktik. Civila utbildningar och civil sjöpraktik kan godkännas av sjösäkerhetsinspektionens behörighetsnämnd. Ansökan om behörighetsbevis för N8/M8 eller högre ställs till HKV SJÖI, men skickas till Sjövärnskårernas riksförbund med utbildningsdokument, eventuellt intyg över sjöpraktik samt passfoto. För att uppfylla kraven för att ingå i säkerhetsbesättning krävs utöver behörighetsintyg även godkänd typutbildning för den aktuella fartygs-/båttypen, samt militärt hälsointyg för sjöplacerad personal.

6 Vad är säkerhetspolitik för oss? Försvarsberedningens rapport Säkerhet i samverkan framlagd i december förra året säger att miljöutmaningar och klimatförändringar utgör de allvarligaste hoten mot människors säkerhet. Att möta dessa hot ingår i vår säkerhetspolitik. Många som i åratal diskuterat säkerhet och försvar satte säkert morgonkaffet i halsen. Kan säkerhetspolitik vara vad som helst? Kan allting vara säkerhetspolitik? Av Jan Prawitz hetspolitiska mål bör vara att i alla lägen, och i former vi själva väljer, trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och i varje annat hänseende efter våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling. En ny tid träder in Dessa formler gällde länge. Men sedan det kalla kriget upphört, Sverige blivit medlem av Europeiska Unionen och militär invasion i Sverige blivit osannolik även på längre sikt, har man börjat att tumma på doktrinerna och nyansera språket. Redan 1992 hette det att Sverige är militärt alliansfritt syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde. Krav på solidaritet med de nordiska länderna, de åter fria baltiska staterna och andra EUmedlemmar hade gjort sig gällande och riskerna blivit mindre. Samtidigt som de militära invasionshoten försvann bortom horisonten kom en rad mindre problem och hot upp till ytan och blev säkerhetspolitik. Invasionsförsvaret började göras om till insatsförsvar för fredsbevarande operationer utomlands och krisberedskap blev viktigt på hemmaplan. Omställningen har tagit tid. År 2006 fastställdes säkerhetspolitikens mål som att: värna befolkningens liv och hälsa värna samhällets funktionalitet värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Med den definitionen hotas vår säkerhet även av miljöförstöring och klimatförändringar. Säkerhetspolitik har blivit det mesta. Eller annorlunda uttryckt. Det mesta vi gör måste ha en medveten säkerhetssida. Vi måste hålla en beredskap att Begreppet säkerhetspolitik har under årens lopp fått skiftande, i de flesta fall vidgat, innehåll. Ordet kom in i svenska språket i början av 1960-talet översatt från tyska sicherheitspolitik. Man sökte ett samlat grepp om utrikesoch försvarspolitiken. Utrikespolitiken baserades då på principen alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. För att göra det trovärdigt visavi omvärlden, att det lilla Sverige skulle kunna hävda sin neutralitet vid krig i omgivningen, höll man sig med neutralitetspolitik och ett efter våra förhållanden starkt försvar. Man måste bete sig så att det blev tydligt att man menade allvar med sitt neutralitetssyfte. Försvaret skulle vara så starkt att det blev krigsavhållande vid tänkbara krigsfall i omgivningen, då blocken bedömdes vara i huvudsak upptagna av varandra. Neutralitetspolitikens närmare innehåll förbehöll vi oss att definiera själva. I motsats till Schweiz och Österrike, som var neutrala enligt internationella avtal, hade vi själva hittat på vår doktrin. Fram till 1968 upprätthöll Sverige till och med en handlingsfrihet att skaffa egna kärnvapen, vilket vi sedan formellt avstod från i och med 1968 års försvarsbeslut. Men de tänkta hotande krigsfallen var totala krig, som måste mötas med ett totalförsvar - militärt försvar, civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar definierades säkerhetspolitiken som bestående av främst fem komponenter: utrikespolitiken, totalförsvarspolitiken, utrikeshandelspolitiken, medverkan i internationella nedrustningsförhandlingar - så att fienden blev nedrustad redan i fred - och ulandsbiståndet för att förebygga fjärran konflikter, som kunde sprida sig till Europa. Dess syfte formulerades högtidligt sålunda: Sveriges säkerhetspolitik liksom andra länders syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkermöta allahanda kriser, som för det mesta inte kommer att vara av militär karaktär. Fast vän av ordning tycker att klimatet på våra breddgrader alltid varit ett hot mot befolkningens liv och hälsa, ett hot som numera med glans bemästras med hjälp av textil- och skoindustrin. Regeringen formulerar dagens försvarsdoktrin i sin utrikesdeklaration den 13 februari i år mindre högtidligt: Sverige är militärt alliansfritt Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp drabba ett annat medlemsland i den Europeiska Unionen eller ett annat nordiskt land i detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas Regeringen påpekar vidare att Europeiska Unionens nya fördrag, det s. k. Lissabonfördraget som ännu inte trätt i kraft, innebär att medlemsländerna tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Ordet neutral nämns inte alls. Alliansfriheten innebär dock att NATO-medlemsskap inte omedelbart står för dörren. Vad som egentligen menas med neutralitet är en komplicerad fråga, som får bli föremål för en senare artikel. Även totalförsvaret definieras numera kortare som bestående av två delar: det civila och det militära försvaret. Sjövärnskåren bör aktivt bevaka utvecklingen Det finns allt skäl för Sjövärnskårens medlemmar att följa den nya utvecklingen ganska noggrant. Det vidgade säkerhetspolitiska begreppet och betoningen på krisberedskap gör att man kan vänta sig en planering för långtgående samverkan mellan Försvarsmakten och en rad civila myndigheter vad avser krisberedskap. Detta var länge tabu men är numera acceptabelt. Önskemål om medverkan av frivilliga försvarsorganisationer kan bli Debatt Försvarsmakten minskar Sjövärnskåren ökar, är det rimligt? Det har väl inte undgått någon att Försvarsmakten efter försvarsbeslutet 2004 kontinuerligt och fortfarande bantas kraftigt för att hålla de av riksdagen beslutade minskade anslagen och omfördelningen till mer internationella insatser. Vi ser också att de flesta frivilliga förvarsorganisationerna inklusive Sjövärnskåren också får utstå kraftiga minskningar. Detta har bland annat resulterat i att några av frivilligorganisationerna har tagit steget att dra ner på organisationen genom att antingen slå ihop delar av den lokala/regionala organisationsklossarna eller helt ta bort delar. Detta för att möta inte bara en minskad tilldelning av pengar för verksamheten utan också för att Försvarsmakten har allt större svårigheter med att ge frivilligorganisationerna relevanta uppgifter. Med detta som en liten bakgrund kan jag inte låta bli att ta upp de tankar jag med andra hade i början av 90-talet där vi förde en diskussion om att effektivisera organisationen i Sjövärnskåren. Det fanns fler skäl till detta. Då fanns fortfarande Marinkommandoorganisationen vilket forts. från sid 10 aktuellt i en rad nya verksamheter, som tidigare inte var aktuella. Försvarsmakten behöver även fortsättningsvis de frivilligas medverkan, men det kan civila myndigheter och kommuner också göra och dessutom i större utsträckning än tidigare. Det gäller att bevaka de möjligheter, som den nya situationen kan skapa för medlemmarnas insatser. Enmansutredaren Björn Körlof skall vara färdig med sin utredning senast den 31 oktober i år - se notis i tidskriften. Det brådskar alltså med att definiera Sjövärnskårens önskemål för framtiden och våra möjligheter till olika slags medverkan inom den nu vidgade säkerhetspolitiken för att i tidigt skede kunna meddela utredaren dessa. Svaret på rubrikens fråga vad säkerhetspolitik är för oss, är för sjövärnets del vad vi gör den till. i sig kunde vara ett incitament för att koppla kårerna till denna organisation genom att låta de kårer som hörde till sitt Marinkommando slås ihop till en kår. Detta skulle innebära flera bonuseffekter bland annat att Marinkommandot fick en kontaktperson mot de sammanslagna kårerna och vice versa. Sjövärnskårens administration skulle minska betydligt (från 16 kårer till 4, en per Marinkommando) och därmed kostnaderna för detta. Det är dock väldigt viktigt att samtidigt se till att kårernas föreningar fortsatt hålls aktiva och stöttande till sina medlemmar som att identiteten med sina kårmedlemmar kvarstår. En kort redovisning Ser vi till dagens situation kan man nog fortfarande finna stora likheter i den militära organisationen genom de utbildningsgrupper som fastställts. De utbildningsgrupper vilka är mer kustintensiva än de övriga är för Väst; BohusDal/Elvsborgsgruppen, Syd; Blekingegruppen, Ost; Livgrenadjärgruppen/Södertörnsgruppen, Nord; Västernorrlandsgruppen. Svar Det är bra att vi debatterar och att det finns tankar om sjövärnskåren och dess framtid. Jag tror att sjövärnskårens styrka bland annat ligger i att vi finns på många ställen längs kusten och jag hade gärna sett att vi fanns på fler ställen och med fler medlemmar. Jag tror att kårerna behöver närheten till där de verkar. Men jag tror också på en regionalisering där ett antal kårer går ihop med ett regionalt representantskap. Den regionala enheten kan arbeta med tyngre frågor och kan mycket väl vara organiserad på samma sätt som myndigheten organiserat sig så att det underlättar kontakten mellan försvaret och kårerna. En sådan regional enhet skulle mycket väl kunna vara samgrupperad med annan frivilligförsvarsorganisation som har en regional organisation. Vi har varit Försvarsmakten lojala i många år och tyvärr har de inte till alla delar visat sin tacksamhet för det. Till deras försvar kan jag skriva att det beror på politikerna som inte klart talat om vad man vill ha de frivilliga till. Att vi finns inom Försvarsmaktens Det vill säga förutsättningarna för att rationalisera Sjövärnskårern verksamhet gällande såväl organisation som kontaktvägar, kostnadsreduceringar finns. Det är väl tyvärr så att Marinens representation runt våra kuster är kraftigt reducerad, vilket innebär i stort att den enda kontaktvägen går via kansliet mot Marintaktiska staben. Det är alltså utbildningsgrupperna i första hand som är våra kontakter som läget är nu. Kort sagt är förutsättningarna ganska lika det scenario som fanns i Marinkommandostrukturen. Oavsett vilken Sjövärnskårens verksamhet är, torde en debatt om ekonomi, organisationsstruktur vara en signal till myndigheterna och politikerna att vi som en av Försvarsmaktens Frivilligorganisationer är beredda att själva göra våra insatser för att effektivisera/rationalisera verksamheten. För jag har en föraning att om vi inte gör det själva, så kommer någon annan att göra det åt oss genom att ytterligare dra ner på de redan reducerade anslagen. Göran Bjursten Sjövärnare budget och att det är deras neddragning som gäller oavsett de mål som finns för vår verksamhet är något irriterande. Elvsborgsgruppen berättade att de hade sex nivåer att budgetera för, där nivå sex var utan prutningar och ett var värsta scenario. De fick bakläxa och fick gå ned på nivå noll och även under den. Det är klart att när man använder en machetes istället för en osthyvel så finns inget förnuft kvar längre. Jag håller helt med Göran Bjursten om att vi måste agera själva om vi ska finnas kvar. Vi har visat Försvarsmakten på en del lösningar men tyvärr klarar de inte av att ta emot hjälp. Exempel är sjöövervakning och att utbilda officerare på ett alternativt sätt. Mitt recept är: att vi breddar oss och inriktar oss på allt marint och att vi engagerar oss i samhällets krishantering samt att vi avkräver politikerna ett klart ställningstagande som gör det lättare för bl.a. Försvarsmakten att följa. Därmed är det rimligt att Sjövärnskåren ökar! John Fritsch Förbundsordförande Sjövärnskårens Riksförbund 10 11

7 Same procedure Några tankar från skolbänken... as every year? Det kan kanske tyckas att Folk och Försvarskonferensen i Sälen borde upplevas likadan varje år. Men så är inte fallet. Det kan jag intyga, som nu varit med nio gånger. Att ha varit med i nio år är inte på något sätt ett rekord, det finns de som varit med i 38 år. Det ni! I år var det en hel del nya inslag och här följer min subjektiva i vanlig ordning lite kåseriska berättelse om 2008 års Folk och Försvarskonferens. Text: DAISY BALKIN RUNG Det minst sagt kryllade av journalister på årets konferens. Anledningen var den att det figurerat löpsedlar och artiklar om att Försvarsmakten befann sig i en värre kris än någonsin och på kollisionskurs med försvarsministern. Och när media vädrar blod då kommer de likt flockhundar. Nu visade det sig att kollisionskursen och de hemliga mötena som basunerats ut inte alls existerade. Vem sjutton lägger ett hemligt möte i Sälen på en konferens med 350 deltagare? Man kan undra? Visserligen befinner sig Försvarsmakten i ett ekonomiskt virrvarr det är väl ingen som inte kan hålla med om det. Övningar ställs in, frivilligförsvaret får minskat bidrag till sina verksamheter, vissa utvecklingsprojekt läggs på hyllan och personalen får inte resa i den omfattning de planerat. Om det berättade Jan Salestrand, försvarsmaktens produktionschef, på en presskonferens. Och inte blir det bättre 2009 och Svångremmen dras nog åt än hårdare. Vår försvarsminister Sten Tolgfors gjorde att bra intryck och pratade med stolthet om det svenska försvaret. Ingenting om kriser och kollisioner. Det lät väldigt bra men på något sätt inte riktigt trovärdigt. Däremot berättade han att en ny frivilligutredning är på gång (läs mer under notiser). Vi är många som undrar vad den kommer att förtälja, som inte sagts förr. På min fråga om vad som ska utredas igen, svarade försvarsministern att man ska se över om fler ska ingå i frivilligförsvaret, organisationsstödet behöver förändras och hur man kan anpassa sig till insatsförsvaret. Känner vi inte igen det från förr? Och jag skakar på huvudet och undrar: Hur mycket ska frivilligorganisationerna anpassa sig. Räcker det inte snart? Kanske är det så att frivilligorganisationerna ska anpassa ihjäl sig? Självklart var Sjövärnskårens förbundsordförande på plats. Och jag passade på att fråga John Fritsch om vad han tycker om en ny frivilligutredning? Man måste tänka positivt när man tillsätter en utredning, även om tidigare utredningar inte gett något. Det är nu vi har chansen att forma vår egen framtid genom att ta kontakt med utredaren och dess sekretariat, skriva insändare, uppvakta med mera. En utredare skriver inte för sin egen del utan utifrån det som kommer honom till del. Det gäller också att binda politikerna vid utredningen så att de förstår att det inte går att sätta in resultatet av även denna utredning i en bokhylla eller på en CDskiva som arkiveras. Det är hög kvalitet på konferensen. År efter år får Folk och Försvars kansli dit både ministrar och höga ämbetmän, förbundsordföranden och verkställande direktörer, landshövdingar och politiker, generaldirektörer, försvarsattachéer och ambassadörer. Oj jag höll på att glömma chefredaktörer! Konferensen i sig är unik och inte minst i våra nordiska grannländer följer man konferensen. Både överbefälhavaren från Norge och från Finland vittnade om det goda rykte som konferensen har i deras respektive länder och båda var rörande överens om att konceptet gärna kopieras. Riktigt friska fläktar bjöd just Norges och Finlands överbefälhavare på som precis som vår egen ÖB Håkan Syrén presenterade det samarbete som inletts mellan våra länder. Ett samarbete som grundar sig på förståelse mellan våra länder och på en grundmurad respekt för respektive försvarsmakts kompetenser, sa general Sverre Diesen, Norges försvarschef. Nordisk samverkan är viktig. Vi kan utbyta erfarenheter och tillsammans utveckla materiel. Redan idag samarbetar vi i internationella insatser med gott resultat, sa Juhani Kaskeala, kommendör för Försvarsmakten i Finland. Med handen på hjärtat kan jag intyga att på Folk och Försvarskonferenserna råder det inte Same procedure as every year tvärtom. Varje år är en överraskning, så också för de flockande journalisterna som säkerligen fortfarande springer runt som yra höns på Högfjällshotellet för att hitta något hemligt möte! Tre nordiska överbefälhavare vid Folk och försvars årliga konferens; den svenske, finske och norske. FOTO: COMBAT CAMERA/FBB Söndag kväll och på Rapport visar de ännu ett reportage om Förvarsmakten. Denna gång är det ett inslag om Försvarets materialavveckling. Sakligheten i detta tänker jag inte kommentera i denna artikel, det får Sveriges television stå för. Det intressanta är dock vilken bild av Försvarsmakten som når ut till medborgarna. De flesta håller nog med om att den bild som uppmålats i media under den gångna hösten tyvärr präglats av de ekonomiska bekymren. Utvecklingen, enligt en del avvecklingen, av Försvarsmakten har inneburit att vårt försvar i grunden har förändrats, men var det verkligen bättre förr? Undertecknad har under året förmånen att studera vid Försvarshögskolan på stabsutbildningen och där diskuteras givetvis frågan om försvarets framtid livligt. De senaste årens omstruktureringar har inneburit betydande nerdragningar av såväl personal som materiel, om det råder inget tvivel. Jag och många av mina kurskamrater är dock ense om att Sverige aldrig har haft ett så användbart och avancerat Försvar som idag. Omstruktureringen har visserligen medfört att numerären har minskat men samtidigt har moderniteten och effektiviteten ökats, vilket tyvärr inte alltid framkommer i debatten. Den materiel som till stora delar skrotades under 2000-talets början bestod i mångt och mycket av system utvecklades under 60- och tidigt 70- tal, det vill säga materiel som inte klarar av dagens krav. Försvarsmaktens omställning till insatsförsvar innebär att vi går från ett system där vi låter mängder av materiel föråldras på hyllorna till ett system där vi kontinuerligt förnyar och framförallt använder materielen. Sverige har i dagsläget Europas bäst utrustade och övade Battle Group, NBG, redo för insats med en materialstatus som inte går att jämföra med de mobiliseringsförband som t.ex. IB 66, vilka fanns på pappret i det gamla Försvaret. Att Sverige har en modern och effektiv försvarsmakt har visat sig vid flera tillfällen i samband med internationella övningar och insatser. Exempel på detta är ubåten Gotlands 2-åriga samövning med US- navy i Stilla havet, Korvetternas deltagande i FN missionen i Medelhavet, Flygvapnets omtalade deltagande under flygövningen Red Flag i Alaska för att HMS Gotland i Stilla havet i samövning med USS Ronald Reagan i bakgrunden. inte tala om insatserna i Tchad och Afghanistan. Lustigt nog verkar känns det ibland med hänsyn till ovan som om den svenska Försvarsmaktens förmågor har bättre rykte utomlands än hemma!! Omstruktureringen av försvaret kommer att fortsätta och exakt hur det kommer att se ut om år kan vi inte veta, i synnerhet eftersom mycket beror på politikernas spariver. Oavsett storlek på framtidens försvarsbudget, är jag övertygad om att den inslagna vägen är den rätta (och enda) vägen för Försvarsmakten. Till de unga tjejer och killar som funderar på en karriär inom Försvarsmakten kan jag bara säga att jag nästan är avundsjuk på den utbildning och jobb som väntar er i en av Europas modernaste och effektivaste försvarsmakter. Vi borde alla sträcka på oss och vara stolta för den moderna och internationellt efterfrågade försvarsmakt vi har i Sverige i dag. En försvarsmakt som kan användas såväl nationellt som internationellt. Daniel Petrak Sjövärnskårist och elev vid FHS stabsutbildning 07/08 forts. från sid 15 helt egen myndighet (jämför till exempel det danska Hjemmeværnet) eller kanske en helt civil organisation i exempelvis den nya krisberedskapsmyndigheten. ÖB perspektivplan bådar inte gått för hemvärnets och frivilligförsvarets framtid, varför en förutsättningslös diskussion på bred front behövs i närtid. Prestige och okunskap får inte äventyra den kompetens och det engagemang som finns i frivilligverksamheten. Har samhället råd att avvara det stöd som hemvärnet och frivilligorganisationerna kan erbjuda? Jag tror inte det. Tona ner uppgifterna för krigsförbandet hemvärnet och fokusera istället mer på samhällets behov av att få stöd från en kompetent och effektiv frivilligresurs då ordinarie resurser inte räcker till. I ett samhälle där hemvärnet har en självklar plats, har även frivilligorganisationer en plats och en framtid. JOHAN FISCHERSTRÖM generalsekreterare FOTO: PH1 (AW/NAC) MICHAEL MORlATIS/FBB 12 13

8 Kansliinformation Sjövärnskåren söker ekonomiassistent Som bekant har vår eminenta förbundsekonom Erik Falkenberg slutat på kansliet. Vi har under en övergångsperiod accepterat tillfälliga lösningar för att hantera SVK RF ekonomi. Det är främst Eriks fru Carina som hjälpt kansliet med det löpande. Det har hon gjort med den äran, men vi söker nu en mer långsiktig lösning. Vi kommer att eftersträva en gemensam ekonomiadministration med Flygvapenfrivilliga (FVRF). FVRF kommer att få det övergripande ekonomiadministrativa ansvaret men Sjövärnskåren skall bidraga med en ekonomiassistent som hjälper kanslierna med betalningar, konteringar, bokföring och annat som ligger i en ekonomiassistens uppgifter. Då SVK RF är ett litet kansli, kan den vi söker även få hjälpa till med andra ärenden. Du som är intresserad av att söka platsen som ekonomiassistent på SVK RF kansli bör så snart som möjligt skicka din ansökan/intresseanmälan till Det är ingen nackdel om Du har en bakgrund i Sjövärnskåren. Om Du inte själv kan så kanske Du känner någon som är intresserad. Frågor besvaras av generalsekreteraren på Årets sommarskolor Det har gått olyckliga rykten om årets sommarskolor. En anledning till detta har varit den ekonomiska situationen inom Försvarsmakten. I dagsläget gäller att 2008 års sommarskolor kommer att genomföras i likhet med under senare år. Det innebär GK, FK och PK på Lungö, Märsgarn 1, Märsgarn 2, Kungsholmen och Känsö. LK/IK kommer att genomföras i första hand på Kungsholmen och i andra hand (om fler än 10 uttagna) på Lungö. Eskorter till årets ISCAutbyten efterlyses Styrelsen har beslutat att även i år genomföra ISCA (International Sea Cadet Association)-utbyten med andra länder. Vi är därför intresserade av medlemmar som är intresserade av att ställa upp som eskorter för de ungdomar vi avser skicka ut till andra länder. De länder som vi avser skicka ungdomar till är Kanada (19 juli 3 augusti), England (3 17 augusti), Ryssland (22 juli 1 augusti), Litauen och eventuellt USA. Datumen för de senare utbytena har ännu inte meddelats, men förra året genomfördes utbytet i Litauen 19 juli 1 augusti, samt utbytet i USA 1 11 juli. Du som söker bör ha tjänstgjort som instruktör på någon av våra sommarskolor samt helst själv ha deltagit i ett ISCAutbyte. Det är ingen nackdel om du är yrkes- eller reservofficer. Intresseanmälan görs till kansliet ISCA-utbyte i Sverige I samband med att vi har för avsikt att även i Sverige stå värdar för ett utbyte inom ramen för ISCA, söker vi två ungdomar (gärna en pojke och en flicka) som ingår i den utländska gruppen. De skall vara en del av gruppen men även vid behov kunna hjälpa ordinarie kurschef/ följebefäl och kommer därmed att betraktas som förmän/bitr instruktörer. En förutsättning är att de intresserade under senare år själva deltagit i ett ISCA-utbyte utomlands. Årets ISCA-utbyte kommer att baseras på sommarskolan på Kungsholmen utanför Karlskrona måndagen den 30 juni lördagen den 12 juli. Intresseanmälan görs till kansliet Högre belastning på kansliet I och med höstens kommande ISCAkonferens i Karlskrona, det faktum att att Sjövärnskåren nu tvingats planera och genomföra årets ISCA-utbyten samt att vi saknar en heltidsarbetande medarbetare (efter Erik), kommer arbetsbelastningen på kvarvarande på kansliet att öka. Därmed kommer kansliet troligen inte kunna erbjuda våra medlemmar samma service det närmaste halvåret inom till exempel IT-och ekonomiområdena som var fallet med Erik på plats. Vi hoppas medlemmarna har förståelse för detta, men vi kommer naturligtvis att göra vårt bästa års Rikstävlingar Vi har varit tvungna att ändra datum för årets Rikstävlingar. Nya dagar är lördag 6 söndag 7 september. Platsen är som tidigare Härnösand med Västernorrlands Sjövärnskår som värd. Av ekonomiska skäl kommer inga utländska lag att inbjudas till årets Rikstävlingar. Ekonomibekymmer i Försvarsmakten Som det förmodligen inte undgått någon är det bekymmer med ekonomin i Försvarsmakten. Stora bekymmer. Orsakerna därtill kan vi tills vidare lämna därhän, men det är ingen tvekan om att Försvarsmakten kommer att tvingas till omfattande besparingar under Och det är besparingar som kommer att drabba alla förband men även frivilligorganisationerna. Dels tvingas hemvärnet drastiskt dra ner på sin verksamhet vilket bland annat kommer att slå igenom på ett minskat antal övningar. Mer allvarligt för vår del är dock att Försvarsmakten minskat tilldelningen av medel för utbildningsgrupperna. Det innebär att dessa får betydligt mindre pengar för stöd åt frivilligorganisationerna. Och stödet är många gånger avgörande för att frivilligutbildning skall kunna genomföras. Risken är således stor att vi tvingas ställa in ett antal kurser för att Försvarsmakten inte har pengar att stödja vår utbildning. En annan allvarlig konsekvens av den kärva ekonomisituationen som direkt drabbar Sjövärnskåren specifikt, är att Försvarsmakten dragit in allt stöd för sommarskolan på Känsö. Detta har lett till ingående diskussioner och överläggningar i förbundsstyrelsen som beslutat att trots allt genomföra Känsölägret även om det måste ske utan stöd från Försvarsmaktens. Pengar måste således fram på annat sätt och bland annat tack vare stöd av Sveriges Redareförening hoppas vi trots allt kunna genomföra en i stort oförändrad sommarskola på Känsö. En annan tråkig konsekvens av ekonomibekymren i Försvarsmakten är att de helt dragit sig ur årets ISCA-utbyten. Förbundsstyrelsen har dock beslutat att även dessa utbyten skall fortsätta varför Riksförbundet tagit på sig ansvar för planering, genomförande och ekonomi av utbytena utomlands såväl som för det utbyte som vi står värdar för i Sverige. De förra planeras gå av stapel i Kanada, England, Ryssland, Litauen och eventuellt USA. Det senare utbytet kommer att genomföras i Karlskrona den 30 juni 12 juli. Glädjande nog ser det i dagsläget dock ut som om skonerterna kommer att segla på planerat sätt med bland annat ungdomar från Sjövärnskåren. Överbefälhavaren lämnade strax före jul sin perspektivplan till regeringen. Perspektivplanen utgör plan för Försvarsmaktens inriktning de närmaste åren (kan läsas/laddas ner från www2. mil.se). Det finns en hel del nyheter i perspektivplanen. Exempelvis föreslår ÖB att allmän värnplikt inte skall tillämpas i fredstid. Soldater och sjömän skall istället anställas för både utbildning och insats. Hemvärnet skall minskas till ca man varav tanken är att drygt hemvärnssoldater skall rekryteras från frivilligorganisationerna. I hemvärnsfallet är det många som är ytterst tveksamma till om det överhuvudtaget blir möjligt att rekrytera till hemvärnet på det sätt som har skisserats i perspektivplanen. Det finns FOTO: GÖRAN PEDERSÉN Generalsekreteraren har näst sista ordet Denna kompetenta och effektiva frivilliga resurs bör samhället absolut nyttja men med dagens koppling till Försvarsmakten förefaller det svårt att nyttja hemvärnet på ett samhällseffektivt sätt. därför en stor oro för att det nuvarande hemvärnet kommer att självdö och med det även ett antal frivilligorganisationer om inga drastiska förändringar sker. Hemvärnet är ett krigsförband bemannad av frivilligpersonal. Under det kalla kriget hade hemvärnet en rad oomtvistade uppgifter. Det fanns då mängder med skyddsobjekt som mobiliseringsoch andra förråd, radarstationer, kommunikationsmaster mm som behövde bevakas och skyddas. Vid krig eller krigsfara kunde hemvärnet aktiveras skarpt med hjälp av hemvärnslarm eller hemvärnsberedskap. Genom att hemvärnets personal hade sin utrustning hemma och hade sina uppgifter i närområdet, kunde personalen vara på plats och lösa uppgifter kort tid efter larm. Det var ett bra och billigt system för att snabbt få soldater på plats över stora ytor. Dessutom var hemvärnet en betydelsefull länk i folkförankringen som i decennier varit en hörnsten i svensk försvarspolitik. Men allt detta var under det kalla kriget, på den tiden då invasionsförsvar var Försvarsmaktens huvuduppgift. Idag är vi i stället på väg mot ett internationellt (och nationellt?) insatsförsvar. Något invasions- eller militärt hot upplever vi inte - åtminstone inte inom de närmaste tio åren enligt politikerna men hemvärnet har i stort kvar samma typ av uppgifter som tidigare. Om vi skall tro politikerna så kommer det således med gällande lagstiftning att dröja minst tio år innan krigsförbandet hemvärnet kan aktiveras som ett nationellt insatsförband genom hemvärnslarm eller hemvärnsberedskap. Därför kan man fråga sig om hemvärnspersonalen behöver en beredskap som motiverar vapen och utrustning i hemmet? Eller är det troligt att hemvärnet sätts in för polisiärliknande uppgifter om Försvarsmakten tilldelas uppgifter inom terroristbekämpningen? Knappast! Hemvärnet har visserligen förändrats under senare år. Dels har en hel del modern och kvalificerad materiel tillförts organisationen. Dels har numerären förändrats drastiskt. För 6-7 år sedan var målsättningen att hemvärnet skulle omfatta ca man. Något senare sänktes de politiska ambitionerna till ca man. Utredningen Hemvärnet efter 2004 utgår från en numerär år 2005 om ca man. I Försvarsbeslutet 2004 (december) fastställs numerären till ca man och i perspektivplanen till ca man. Således en kontinuerlig neddragning. På frågan om vad som styr numerären; en bedömning av vad som är realistiskt att engagera på frivillig väg i framtiden, organisatoriska och/eller ekonomiska begränsningar eller ett verkligt operativt (militärt) behov, lämnas inga svar. Det saknas helt enkelt en relevant analys av behovet. Hemvärnet är idag ett krigsförband som i allt väsentligt fortfarande är anpassat för invasionsförsvaret. Väpnad strid är huvuduppgiften, men det är en förmåga som inte är speciellt efterfrågad i dagens samhälle, varför det är mycket svårt att föreställa sig ett scenario i vilket krigsförbandet hemvärnet kommer att sättas in på allvar inom den närmaste tioårsperioden. Jag kan därför inte frigöra mig från tanken att hemvärnet trots modernare materiel och ett flertal anpassningar ändå är en förlegad organisation utan relevanta försvarsuppgifter i fredstid. Tveklöst finns det inom dagens hemvärn väldigt många människor med stor kompetens, ett stort engagemang och ett brinnande intresse att hjälpa till då samhället drabbas av svåra påfrestningar. Inte minst då det gäller att värna hemmet och hemorten. Denna kompetenta och effektiva frivilliga resurs bör samhället absolut nyttja men med dagens koppling till Försvarsmakten förefaller det svårt att nyttja hemvärnet på ett samhällseffektivt sätt. Därför bör andra utvecklingsmöjligheter än de som skisserats i ÖB perspektivplan med det snaraste diskuteras. Till att börja med bör hemvärnet (som alltid kommer att befinna sig på hemmaplan) få stöd till samhället som huvuduppgift i fredstid. Detta kan öppna för särskilda rekryterings- och utbildningsvägar som säkerställer hemvärnets personalförsörjning på sikt. Med en sådan fredstida huvuduppgift torde det även bli lätt att hitta naturliga roller för frivilligorganisationerna. Är det tänkbart att hemvärnet kan få en särställning inom Försvarsmakten med en huvuduppgift i fredstid och en annan (som bygger på väpnad strid) då det skorpar ihop sig? Eller kan man tänka sig ett hemvärn med två grenar en militär och en civil? Om det skall vara riktigt högt i tak, kan det även diskuteras om hemvärnet överhuvudtaget skall vara en del av Försvarsmakten? Andra alternativ kan nämligen inte uteslutas. Exempelvis skulle hemvärnet kunna vara en forts. på sid

9 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM I sommar seglar Hiorten för hela Sjövärnskåren I sommar kommer postjakten Hiorten, Sjövärnskårens eget segelskepp att genomföra elevseglingar både som fristående seglingar och eventuellt också vid någon eller några av våra sommarskolor. Seglingarna kommer att genomföras från midsommar fram till och med augusti. Seglingar med fastställda utbildningsmål Sjövärnskårernas Riksförbund styrelse har beslutat att stödja seglingarna med Hiorten och skall då genomföras med Sjövärnskårens utbildningsbestämmelser för ungdomar, UBSU 2002, som grund (3 veckor) men skall också följa Sveriges Segelfartygsförenings journal för dokumentation av praktik på traditionsfartyg. Du som är medlem och elev i Sjövärnskåren är välkommen att deltaga en eller flera veckor. Enligt våra utbildningsbestämmelser kan en seglingsexpedition på 3 veckor (med vissa kompletteringar i hemortsutbildningen) få tillgodoräknas som genomförd sommarkurs. Planeringen av seglingsrutter mm. pågår för närvarande och Hiorten har många inbjudningar om att deltaga i flera seglingsregattor i Östersjön. Seglingarna pågår mellan veckorna 26 till 35. På SVK RF hemsida kommer planeringen att läggas upp efter hand. Intresserad? Om du vill ta chansen kan du göra en intresseanmälan med angivande av vilken/ vilka veckor som du önskar medverka i seglingarna, till SVK RF kansli: eller på telefon En avgift för kost och logi om 1 000:-/ vecka kommer att tas ut. I Sjövärnsposten 3/2007 kan du läsa lite om hur förra sommarens seglingar var. Typutbildning på Hiorten kommer att genomföras under våren för intresserade besättningsmedlemmar med dokumenterad segelfartygserfarenhet. Peter Fjellvind FOTO: PETER FJELLVIND Postjakten Hiorten på Hasslö Båtvarv för vårrustning.

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN

Bilkårens Handbok för funktionärer Handbok bilaga 2 Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Sidan 1 av 6 DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNAS GRUNDSYN Fastställda vid sammanträde med FOS 1978-10-10. Syftet med grundsynen är - att ange de frivilliga försvarsorganisationernas gemensamma syn

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Yttrande angående ändring av vissa delar av förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal 1 (6) Handläggare direkttelefon Fartygsoperativa enheten Ert datum Er beteckning Bo Bergström, 011-19 13 18 2004-01-13 N2003/9163/TP Regeringskansliet Margareta Granborg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

FAK-BLADET. Kårchefen har ordet. intresserade av att vara med i en sådan här grupp. Hej på er!

FAK-BLADET. Kårchefen har ordet. intresserade av att vara med i en sådan här grupp. Hej på er! Kårchefen har ordet Hej på er! Snart har ytterligare ett år passerat. Jag vill börja med att hälsa de nya medlemmar vi fått in under året extra välkomna. Hoppas att ni kommer känna er välkomna i vår gemenskap

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103

Kommittédirektiv. Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater. Dir. 2011:103 Kommittédirektiv Utvidgad frivillig försvarsverksamhet som även omfattar stöd till anhöriga och veteransoldater Dir. 2011:103 Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till:

För mer information: www.lumpen.nu www.krisberedskapsmyndigheten.se. Frågor som rör broschyren skickas till: Lumpen Civilplikt skickas ut i samband med kallelsen till civilpliktstjänstgöring. Den har producerats av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i samarbete med Räddningsverket, Svenska Kraftnät, Pliktverket

Läs mer

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark

Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven

Sjöfart. Nyckeltal juli Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven Svensk Sjöfart Nyckeltal juli 2008 Metodutveckling finns beskriven i rapporten Svensk Sjöfart Nyckeltal utgiven 2008-07-01 Tabell 1. Svenska handelsflottans utveckling (300GT och över)* Handelsflottan

Läs mer

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde.

Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. (SVF) Sid 1 (9) Kartläggning av bemötandet av utlandsveteraner efter hemkomst från missionsområde. Bakgrund Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna har i samarbete med Eductor Human Resources initierat

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Före: Lektion 2 SCIC 20/09/2013 Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) A. Folk och försvar: Barentsregionen EU:s heta hörn Talare: Försvarsminister Karin Enström Del 1

Läs mer

Västkustens försvar försummas

Västkustens försvar försummas 1991 Västkustens försvar försummas Försvaret på västkusten har varit försummat under lång tid, skriver kommendör av första graden Bertil Daggfeldt, Han vill ha jämnar fördelning av försvarskrafterna mellan

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 216 Text: Carina Jonsson, 1 486 49 31 Arbetsförmedlingen Sjöfart Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 12 9 Innehållsförteckning

Läs mer

FRAMTIDA FRIVILLIGFÖRSVAR EN SKISS

FRAMTIDA FRIVILLIGFÖRSVAR EN SKISS FRAMTIDA FRIVILLIGFÖRSVAR EN SKISS EN ENDA MILITÄR FRIVORG VARFÖR Försvarsmaktens behov av frivilligt stöd kommer att minska Frivilligförsvaret är inte anpassat för framtiden Det statliga stödet kommer

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

TRAPPSTEGET en investering i framtiden

TRAPPSTEGET en investering i framtiden TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden

Läs mer

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige.

med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. med omedelbar verkan Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Vi skyddar Sverige. SVERIGES SNABBASTE FÖRBAND Det är lika bra att vara ärlig. Många förknippar Hemvärnet med gubbar som leker krig i skogen.

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut

Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut 1 Anförande Folk och Försvars Rikskonferens 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist - Prioriteringar inför nytt Försvarsbeslut Ers Kungliga Höghet, ärade konferensdeltagare, mina damer och herrar! Jag vill

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 215 216 Text: Carina Jonsson Arbetsförmedlingen Sjöfart Telefon: 1 486 49 31 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 6 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18

Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Anförande av ÖB Håkan Syrén vid Lottornas riksstämma i Stockholm 2006-11-18 Här och nu om den fortsatta vägen framåt Eders Kunglig Höghet, stämmodeltagare! Jag tror att alla ni som finns här på riksstämman

Läs mer

Flygvapenfrivilliga. Flygvapenfrivilliga har huvudasvaret för att grundutbilda samtliga frivilliga försvarsorganisationers instruktörer.

Flygvapenfrivilliga. Flygvapenfrivilliga har huvudasvaret för att grundutbilda samtliga frivilliga försvarsorganisationers instruktörer. Välkommen till Flygvapenfrivilliga Vi är en modern och kvalificerad Frivillig Försvarsorganisation som utbildar personal för befattningar inom Försvarsmakten. Flygvapenfrivilliga har huvudasvaret för att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i officersförordningen (1994:882); utfärdad den 1 april 2004. SFS 2004:148 Utkom från trycket den 15 april 2004 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2012:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET

FÖRFATTNINGSSAMLING. FFS 2012:3 Utkom från trycket FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:3 Utkom från trycket 2012-06-29 Försvarsmaktens föreskrifter om tillämpning av förordning

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare:

Försvarsmakten är en Det Finns Flera vägar in till en DeltiDstjänstgöring: information till arbetsgivare: Soldat, sjöman ELLER gruppbefäl PÅ deltid? Nya möjligheter att kombinera din karriär Att tjänstgöra i Försvarsmakten innebär stora möjligheter till utveckling. Du får möjlighet att växa som person samtidigt

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR Volontärpolicy Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i sitt arbete med volontärer. Den är skriven för internt bruk. (Information riktad till volontärer

Läs mer

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski

En Brandstation för alla Extern Utvärdering. Helena Stavreski En Brandstation för alla Extern Utvärdering Helena Stavreski Om du inte samtalar kan du hamna i din egen övertygelses våld Kerstin Ekman Helena? Universitetsadjunkt, Ledarskap och Organisation, Institutionen

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten

2 Sjöfartsverkets ansvar för isbrytnings- och sjömätningsverksamheten Försvarsmakten Sjöfartsverket 1999-12-16 020801-9912071 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag till Sjöfartsverket och Försvarsmakten att utreda frågan om övergångsbestämmelser rörande

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

Försvarspolitiska ställningstaganden

Försvarspolitiska ställningstaganden Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre

Upwind beating med Celeste. foto Max Alm-Norell. Färöarna. foto Bengt Tarre search 18 Med lust att upptacka Bengt Tarre har seglat sedan barnsben och alltid lockats av långa distanser och nya platser. Längtan efter äventyr och öppna hav resulterade så småningom i några längre

Läs mer

Regional ledning HÖGKVARTERET

Regional ledning HÖGKVARTERET Regional ledning Ledningsprinciper - regional ledning (FMUP, BU 11) Fyra regionala staber organiseras från bl.a. insatsledning Stockholm samt säkerhets- och samverkansektioner för ledning av territoriell

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer