Barn och ungdomar och samhällets modernisering

Transkript

1 Barn och ungdomar och samhällets modernisering Föreläsning inom delkursen Barn och ungdomstidens framväxt och institutionalisering av Esbjörn Larsson FD i historia och universitetslektor i utbildningshistoria

2 Ung 1930 Under 2 % av landets ungdomar gick vidare till gymnasium. Majoriteten slutade skolan när de var 14 för att sedan börja arbeta. En stor del av landets befolkning bodde fortfarande på landsbygden. Det var fortfarande tillåtet att aga sina barn och i folkskolan hade läraren rätt att utdela aga.

3 Studentexamen 1933 Studentekipage på Nybron, Uppsala 1933

4 Disposition Samhällets utveckling Skolans utveckling Ungdomskulturens utveckling

5 Samhällets utveckling I Ekonomi Depressionen Andra världskriget Expansionsfas Oljekris, ekonomisk kris Högkonjunktur Lågkonjunktur, arbetslöshet Ekonomisk uppgång, IT-hausse

6 Samhällets utveckling II Arbete 1930-talet 1960-talet talen 1970 fler som arbetar i industrin än inom jordbruket andelen verksamma inom industrin kulminerar andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökar kraftigt Sverige avindustrialiseras och tjänstesektorn blir allt viktigare

7 Klasstrukturens förändring Börjesson (2010)

8 Samhällets utveckling III politik Socialdemokratisk regering 1936 Bondeförbundet [nuv. Centerpartiet] Socialdemokraterna, Bondeförbundet Samlingsregering Socialdemokratisk regering (med Bondeförbundet ) Borgerliga regeringar Socialdemokratisk regering Borgerlig regering Socialdemokratisk regering 2006 Borgerlig regering

9 Samhällets utveckling IV politik Folkhemmet Det offentliga tar ett större ansvar för människors liv 1946: Fri skolmat 1948: Allmänt barnbidrag (inkomstprövat redan 1937) 1948: Folkpension 1955: Allmän sjukförsäkring 1959: Allmän tjänstepension (ATP) : Miljonprogrammet kraftig utbyggnad av bostäder Generell välfärd Genom att alla får del av förmånerna ökar acceptansen Under 1990-talet påbörjades nedskärningar inom offentlig sektor, även om vissa delar (ex. barnomsorg) byggts ut.

10 1900-talets utbildningsexplosion I Utbildning gick från något som påverkade alla till en fundamental del av allas livsbana 1927 års skolreform Gymnasium Gymnasium Realskola Flickskola Realskola Flickskola Folkskola Folkskola

11 Skolan efter 1927 års skolreform Över- och medelklass Pojkar Flickor Universitet Gymnasium Realskola Flickskola Arbetarklass Pojkar Flickor Hushåll/Arbete Realskola Arbete Folkskola Folkskola Folkskola Folkskola

12 Vägen in i vuxenlivet vid 1900-talets mitt Över- och medelklass Lång transition (slow-track) Förknippas ofta med lång utbildning Karriär först sedan giftermål (män) Kräver mycket resurser Arbetarklass Kort transition (fast-track) Kort utbildning Små karriärmöjligheter ger tidig familjebildning Traditionell arbetarklasslivsbana

13 1900-talets utbildningsexplosion II 1946 års skolkommission 1950-talets enhetsskoleförsök (nioårig skolplikt) 1962 grundskolans tillkomst 1971 gymnasieskolan Gymnasium Realskola Flickskola Gymnasieskola Folkskola Grundskola

14 Skolan efter 1970 Alla går i nioårig grundskola (skillnaderna mellan olika grupper ligger närmast i valen under högstadiet) Från mitten av 1970-talet så går över hälften vidare till 100 gymnasieskolan Övergången till universitetet blir den nya klassgränsen inom utbildningssystemet Gymnasieskola Individuellt program

15 Skolan under 1970-talet Över- och medelklass Arbetarklass Universitet Treårigt gymnasielinje Tvåårig gymnasielinje Grundskola Grundskola

16 Utbildningsnivå hos alla 25-åringar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 25 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 25 år gymnasial utbildning, 3 år 25 år gymnasial utbildning, högst 2 år 25 år förgymnasial utbildning, 9 (10) år 25 år förgymnasial utbildning kortare än 9 år SCB

17 Dagens utbildningssystem Över- och medelklass Längre utbildningar vid högskola/universitet Arbetarklass Kortare utbildningar vid högskola/universitet Studieförberedande program i gymnasieskolan Yrkesförberedande program i gymnasieskolan Grundskola Grundskola

18 Ungdomars väg ut i arbetslivet Magdalena Czaplicka ca: : Relativt lätt för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden ca: : Allt fler läser vidare ca: : Ökade svårigheter för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden

19 Olika vägar in i vuxenlivet Över- och medelklass Långsiktiga strategier Kräver i regel gott om resurser samt kunskap Ger möjlighet att välja och vänta ut olika alternativ, pröva sig fram Möjlighet att förändra sitt liv Ofta förknippat med lång transition Arbetarklass Kortsiktiga strategier eller överlevnadsstrategier Ofta förknippat med bristande resurser (ekonomiska såväl som kunskap) Gör att man tar (alternativt är tvungen) att ta första bästa arbete, boende Svårigheter att ändra sitt liv Ofta förknippad med kort transition, men kan också innebära en lång transition om man exempelvis inte får fotfäste i arbetslivet

20 Från barnomsorg till förskola Kraftig expansion under efterkrigstiden daghemsplatser år år 1992 Befolkningskommissionens betänkande 1938 Introduktion av benämningen Daghem Ökade behovet av arbetskraft under efterkrigstiden Daghemsplatserna tredubblas under perioden Barnstugeutredningen ( ) 1975 års förskolelag, rätt till minst 10 tim/v för sexåringar Andelen barn på daghem ökar från 8,7 till 48 % under perioden Socialtjänstlagen 1994 Kommunerna får en skyldighet att erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål ( 14b) från och med ett års ålder Läroplan för förskolan Lpfö 98 Markerar ett tydligt närmande mellan förskola och skola ,7 % av barn i åldern 1-5 går i förskola och i 2-årsåldern är det 87,3 % och i femårsåldern 94,5 %.

21 Från ansvarskultur till ungdomsprotest Tidiga 1900-talets ungdomsföreningar Idrottsrörelsen, scoutrörelsen, gymnasieföreningar etc. Verksamheten präglas av att man försöker efterlikna vuxenvärlden. Efter andra världskriget Efterkrigstidens exceptionella ekonomiska tillväxt ger möjlighet för allt fler att studera längre samtidigt som ungdomarnas ekonomiska tillgångar ökar Föreningsverksamheten minskar i betydelse Verksamheten präglas allt mer av ett ungdomligt ideal Tillkomsten av ungdomsgårdar Ett försök att kontrollera ungdomars oorganiserade tillvaro Ökade ekonomiska resurser i kombination med utvecklingar på kommunikationsområdet (ex. radio) möjliggjorde utvecklingen av en mer sammanhållen ungdomskultur Utvecklingen förstärks även av kommersiella intressen som kan dra nytta av ungdomskulturens etablering Proteströrelser Ungdomar organiserar sig själva i protest mot orättvisor (ex. 68-rörelsen) Även om verksamheten sker i protest mot vuxenvärlden bidrar den till att forma ungdomar för vuxenlivet

22 1900-talets ungdomsstilar Om olika ungdomsstilar från 1930-talet och 1930-talen: jazzgossar & jazzbönor ungdomskultur som influerades av amerikansk musik som spreds via radio och grammofon 1940-tal: swingpjatt & snajdare swingjazz och jitterbugg 1950-tal: Tydligare uppdelning mellan olika samhällsklasser Arbetarklass: skinnknuttar & spättor (motorcykelburen), raggare (bilburen) rockmusik Medelklass: dixies och bebopers modernare versioner av jazz Film och särskilda ungdomstidningar sprider kulturen 1960-tal: Mods Börjar som medelklasskultur, men spreds sedan till andra grupper i samhället. Anti-kommersialism Hippierörelsen, politisk radikalism Tillkomsten av en enhetsskola bidrar till att sudda ut klassgränserna mellan olika ungdomsstilar 1975 hårdrockare, punkare, discofreak, syntare, rasta, skinheads m.m tal: även hiphopare 1990-tal: grunge, skejtare, straight edge (i Sverige)

23 Den eviga ungdomens tid I Vuxenpoäng 6. Har du krukväxter hemma? 10. Har du någon gång varit bitter för du missade "Så ska det låta"? 11. Börjar du tycka att Björn Hellberg är sexig? 12. Är parmiddagar ett återkommande moment i din vardag? 13. Bryr du dig om att titta i de röda pensionskuverten? 14. Betalar du TV-licens? 15. Har du ICA-kort eller liknande? 17. Har du mobiltelefonen i en liten hållare i bältet? 18. Är värdet på julklapparna du ger bort större än på dem du får? 21. Jul/påskpyntar du på eget initiativ? 24. Äter du sill? 26. Brukar du storhandla?

24 Den eviga ungdomens tid II Om rädslan för vuxenpoäng 1920-tal 2000-tal Calle Jularbo ca: 30 år Mick Jagger ca: 60 år

25 Den eviga ungdomens tid Ilb Alice Babs 34 år Cher 60 år

26 Den eviga ungdomens tid III

27 Slut!