INDIVID& FAMILJEOMSORGSPLAN

Transkript

1 INDIVID& FAMILJEOMSORGSPLAN

2 FÖRORD Individ och familjeomsorgsplan Detta är den första planen för Individ- och familjeomsorg - IFO, i sitt slag och skall gälla under perioden Planen har arbetats fram av socialförvaltningen i samverkan med den politiska majoriteten. Den beskriver verksamheten och dess olika fasetter. Planen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med att stärka människor i deras livssituation när så behövs. Verksamheten inom IFO är starkt lagreglerad för att säkerställa individens rättigheter och skyldigheter. Därför är den politiska infärgningen väldigt liten, då fokus ligger på att ha en kompetent personal som kan arbeta utifrån gällande lagstiftning och med fokus på individen utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Socialnämnden har som mål att ge Höganäs kommuns innevånare den hjälp och det stöd som de är berättigade till utifrån lagstiftningen och med individuella lösningar, där hemmaplansarbete är prioriterat. Även satsningar på familjehem är ett prioriterat område, då det är svårigheter i att rekrytera dessa. Barn och ungas situation skall särskilt uppmärksammas genom samarbete med andra förvaltningar och myndigheter för att säkerställa att de får en trygg och säker uppväxt och att de ges möjlighet till utveckling utifrån sina individuella förutsättningar. Det är socialnämndens förhoppning att läsaren av IFO-planen skall få en större inblick och förståelse för den komplexa verksamhet som bedrivs inom Individ- och familjeomsorgen i Höganäs kommun. Individ och familjeomsorgsplanen är antagen av Kommunfullmäktige den 13 september 2012, 88 (KS/2012/504) Anita Söderlind (M) Socialnämndens ordförande Individ och familjeomsorgsplanen är antagen av Socialnämnden den 11 april 2012, 67 (SN/2011/151) 3

3 Sköna människor Det finns så många sköna människor som liksom aldrig kommer fram Precis som böcker i ett bibliotek som bara står och samlar damm Och om man bara tittar utanpå då missar man en värld som man aldrig får en enda aning om Fast hela tiden finns den där Det finns så många sköna människor som liksom aldrig får en chans Dom blir bedömda efter pärmarna precis som om resten inte fanns Men det som öppnar sej där inuti är värt sin vikt i guld För varenda människa har sin egen saga Viktig för sin egen skull Det finns så många sköna människor som liksom alltid kommer snett Precis som böcker i ett bibliotek Dom kommer aldrig till sin rätt En ynklig rygg utav ett mäktigt verk är allt som sticker fram Av alla andra sidor ser man ingenting Och det är både synd och skam En del är långa, andra korta En del är hemma, andra borta En del är tunna, andra tjocka Men alla har dom nåt att ge! Ingemar Olsson 4 5

4 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING LAGSTIFTNING OCH STYRNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGENS ORGANISATION EKONOMI EVIDENSBASERAD PRAKTIK KVALITET BRUKARINFLYTANDE SAMVERKAN KOMPETENSUTVECKLING VERKSAMHETSUTVECKLING ANHÖRIGSTÖD IFO - BARN, UNGDOM OCH FAMILJ IFO - VUXENENHETEN IFO - EKONOMIENHETEN

5 1 SAMMANFATTNING I takt med att omvärldens krav blir allt högre krävs tydlighet och nytänkande samt att det arbete som görs går att beskriva och följa upp. Plan för individ- och familjeomsorgen är ett strategiskt dokument som bland annat ska ligga till grund för att det goda arbete som utförs inom verksamhetsområdet ska lyftas fram och bli ännu mer professionellt under de kommande åren. Samhällets förändring och utveckling påverkar socialtjänstens verksamheter på olika sätt. Behovet av insatser är beroende av allt från konjunkturförändringar till nya lagar och statliga satsningar. Socialtjänsten är den yttersta instans som får ta konsekvenserna av de samhällsförändringar som påverkar den enskilde invånaren. Plan för individ- och familjeomsorgen är socialnämndens styrdokument för det arbete som bedrivs inom verksamhetsområdet och beskriver övergripande utmaningar och riktning ur ett framtids- perspektiv. Syftet är att belysa verksamhetsområdets generella behov under planperioden. Separata åtgärdsplaner kan sedan utfärdas för att vidare utreda och komma tillrätta med specifika delar. Omvärldsbevakning behövs inom alla verksamheter för att kunna möta kommande förändringar på ett ändamålsenligt sätt. Verksamheterna har som grund att stärka människors egna resurser och därför ska tyngdpunkten ligga på att arbeta förebyggande så att behovet av insatserna minimeras. Planen bygger framförallt på den politiska viljan och inriktningen, intervjuer med enhetscheferna, synpunkter från personalgrupperna samt dokument och handlingar som upprättats inom individ- och familjeomsorgen. Information har även inhämtats från olika statistikdatabaser, lagtext samt Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) respektive Socialstyrelsens hemsidor och rapporter. 8 9

6 SAMMANSTÄLLNING AV SLUTSATSER Slutsatserna är hämtade från de delar i planen som behandlar hela individ- och familjeomsorgen. I kapitlen med specifik information om de olika enheterna inom individ- och familjeomsorgen finns istället för slutsatser ett antal punkter under rubriken Viktiga utmaningar och möjligheter under planperioden. Dessa redovisas enbart i respektive kapitel. Individ- och familjeomsorgen regleras framförallt av socialtjänstlagen. Verksamhetens egna mål och värdegrund har de kommungemensamma målen och ledorden som grund. Uppföljning av socialnämndens mål sker bland annat genom budgetarbetet, medarbetarenkäter, brukarundersökningar och processkartläggningar (enligt Lean) vilka är värdehöjande för klienten och ger delaktighet och bättre arbetsmiljö för personalen. Den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället påverkar socialnämndens ekonomi på ett påtagligt sätt. Personalens aktiva arbete med att utveckla hemmaplanslösningar har visat sig ge bättre kvalitet och långsiktighet. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i Höganäs ligger på en relativt låg nivå. För att detta ska fortsätta krävs fortsatt utveckling av arbetet med förebyggande insatser samt övrig verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och nytänkande bland annat i syfte att undvika externa placeringar. Arbetet med att integrera evidensbaserade metoder inom individ- och familjeomsorgen kommer med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) stöd att påbörjas och utvecklas under planperioden. Kraven på olika typer av kvalitetsuppföljning ökar. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem avseende SoL, LSS och HSL i Höganäs kommun kommer att utarbetas under De ökande kraven på dokumentation kan vara tidskrävande och därmed påverka behovet av resurser. För att kunna göra adekvata jämförelser, och för att dokumentationen ska bli mer förbättra, förutsätts att individ- och familjeomsorgen utvecklar sina system och rutiner för dokumentation och uppföljning. Möjligheten att lämna synpunkter på individ- och familjeomsorgens verksamhet är en viktig rättighet. Att ta tillvara medborgarnas och klienternas åsikter om kommunala tjänster är viktigt för verksamhetsutvecklingen och bidrar till kvalitetsförbättringar. För att hitta lösningar på de utmaningar verksamheterna står inför bör de samverkansformer som finns utvecklas och fler skapas med olika aktörer inom både privat, frivillig och offentlig sektor. Syftet med samverkan är att förbättra verksamheten för klienterna genom att använda gemensamma resurser. Sekretessen i individuella ärenden kan upplevas som ett hinder men ett medgivande från klienten ger möjligheter att samverka. Särskilt fokus skall ligga på samverkan kring barn, unga och unga vuxna inom alla individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden. Verksamheten behöver vara smidig och flexibel för att kunna anpassas efter olika individers och familjers ofta komplexa behov, samt organiserad på ett ändamålsenligt sätt utifrån klientens perspektiv. Individ- och familjeomsorgen står inför stora utmaningar under planperioden. Därför krävs en ny översyn av kompetensutvecklingsbehoven som resulterar i en gemensam kompetensutvecklingsplan med utgångspunkt i vad verksamheten behöver. Behovet av att förbättra arbetet och samtidigt höja kvalitén kan uppnås genom att arbeta Lean. Det viktigt att personalgrupperna ges möjlighet att prioritera lärandet av denna arbetsmodell/filosofi. Rätt utformade processer gör att befintliga resurser kan användas på ett bättre sätt. Implementeringen av arbetsmodellen Lean inom individ- och familjeomsorgen ska därför påbörjas under planperioden. Med en omvärld i allt snabbare förändring är fortlöpande utveckling med ständiga förbättringar av verksamheten centralt för att kunna möta klienternas behov

7 2 Individ- och familjeomsorgen bör under planperioden utveckla användandet av digitala och sociala medier för att i förebyggande syfte nå och stödja målgrupper på ett för dem naturligt och tillgängligt sätt. Utvecklingen av anhörigstödet enligt socialnämndens intentioner kommer att fortsätta under planperioden. Ny teknik och nya media, informations- och kommunikationsvägar är intressanta som möjlighet till utveckling av stöd för såväl anhöriga som närstående. LAGstiftning och styrning Individ- och familjeomsorgen styrs av olika lagar, regler och styrdokument. Verksamheten regleras framförallt av socialtjänstlagen (SoL) men även av exempelvis förvaltningslagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Arbetsmiljölagen. Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstlag (2001:453) 1 kap. 1. Till socialnämndens uppgifter hör att: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialtjänstlag (2001:453) 3 kap

8 Socialtjänstlagen reglerar individ- och familjeomsorgens myndighetsutövande funktion och ansvaret att erbjuda råd och stöd åt allmänheten. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Verksamhetens insatser har olika karaktär och brukar beskrivas i följande termer: Strukturinriktade insatser syftar till en god samhällsmiljö i vid mening. Individoch familjeomsorgen har ansvar för att medverka i samhällsplaneringen och bedriva förebyggande arbete. Styrgruppen för framtidsfrågor, SN (Socialnämnden) och KS (Kommunstyrelsen) arbetar bland annat med dessa strategiska frågor. Styrgruppen representeras av olika professioner vilket ger ett gemensamt åtagande och ett koncernperspektiv. Allmänt inriktade insatser är sådana åtgärder eller verksamheter som är öppna, vilket betyder att det inte krävs något biståndsbeslut för att delta. Den enskilde avgör själv om man vill nyttja insatsen. De allmänna insatserna är förebyggande i den meningen att de syftar till att minska behovet av individuellt stöd. Exempel på allmänna insatser inom individ- och familjeomsorgen i Höganäs är föräldrautbildning, rådgivning, lägervistelse, budget- och skuldrådgivning och fältarbete. Individuellt inriktade insatser är individuellt behovsprövade, alltså det som lagstiftningen kallar bistånd. Förutsättningen för att få bistånd är att klienten inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Utredning av, och beslut om, individuellt inriktade insatser är myndighetsutövning och beslutet kan överklagas och prövas av rättslig instans. VISIONER, MÅL OCH VÄRDEGRUND Kommunstyrelsen beslutade den att som ledstjärna för kommunen åren anta visionen Från kol till diamant med ledorden kommunikation och koncerntanke. Höganäs kommuns övergripande mål är att uppnå invånare år 2015, varav invånare i centralorten. MÅL Kommungemensamt mål för medborgare: Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs Socialnämndens mål: Främja den enskildes möjligheter att bo kvar i ordinärt boende med bibehållen livskvalitet. Medborgare med behov av stöd ska genom socialförvaltningens insatser ges möjlighet att stärka och ta tillvara på egna resurser för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt med bra livskvalitet. Kommungemensamt mål för ekonomi: Inflationssäkra kommunens egna kapital Socialnämndens mål: Att tilldelade resurser används på ett sätt som står i överenskommelse med socialnämndens övergripande värdegrund. Kommungemensamt mål medarbetare: Kommunen ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet, engagemang med en individualiserad syn på medarbetaren. Socialnämndens mål: Det ska vara attraktivt att arbeta inom socialnämndens ansvarsområde. Kommungemensamt mål: Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ett tydligt ledarskap med helhetssyn (koncerntänkande). Socialnämndens mål: Ledarskapet ska präglas av engagemang, kommunikation och stöd till att underlätta personalens individuella och kollektiva ansträngningar för att uppfylla behov och uppnå syftet i verksamheten. Kommungemensamt mål: Nya samverkansområden med privata och andra offentliga aktörer ska utvecklas. Socialnämndens mål: Öka klienternas möjlighet till valfrihet i vem som skall utföra beviljade insatser 14 15

9 Riktlinjer för genomförande av budget. Nämndsansvar och befogenhet. Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är bindande avseende såväl anslag som mål och riktlinjer. Verksamheten ska dock bedrivas inom anslagna resurser även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt och hållet kan uppnås. Förändringar i förhållande till budget som är av principiell betydelse beslutas av kommunfullmäktige (Kommunal författningssamling, KFS 2012:02 som ersätter 2009:06, 2008:19). UPPFÖLJNING Socialnämnden har ansvar för att säkerställa att verksamheten och budgetarbetet följs upp och utvärderas. För att kunna följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in information. Denna egenkontroll avser regelbunden uppföljning av verksamhetens planering, resultat och utveckling. Uppföljning av socialnämndens mål sker bland annat genom medarbetarenkäter, brukarundersökningar och processkartläggningar. VÄRDEGRUND Socialnämnden antog 2008 en värdegrund för individ- och familjeomsorgen. Värdegrunden ska utgöra basen för att säkerställa kvaliteten gentemot klienterna och tydliggöra förhållningssättet mellan klient, anhöriga och personal. Den övergripande värdegrunden för socialförvaltningen är Bra bemötande, trygghet och god omsorg ska känneteckna socialförvaltningens verksamheter och omfattar hela socialförvaltningen, det vill säga individ- och familjeomsorgen, vård och omsorg samt LSS. Detta kopplas till den kommunövergripande visionen och ledorden genom att Höganäs kommun ska vara en bra kommun att leva i och att det ska vara attraktivt att arbeta inom socialnämndens ansvarsområde. Värdegrund Klienten ska i största möjliga utsträckning ha möjlighet till ett självständigt liv med god livskvalitet. Anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas. Individ- och familjeomsorgen ska präglas av kompetens, utveckling, respekt och tydlighet. Medarbetaren känner arbetsglädje, är engagerad och tar ansvar för hela individ- och familjeomsorgen och dess utveckling. SLUTSATS Individ- och familjeomsorgen regleras framförallt av socialtjänstlagen. Verksamhetens mål och värdegrund bygger på kommungemensamma mål och ledord. Uppföljning av socialnämndens mål sker bland annat genom budgetarbetet, medarbetarenkäter, brukarundersökningar och processkartläggningar (enligt Lean) vilka är värdehöjande för klienten och ger delaktighet och bättre arbetsmiljö för personalen. Individ- och familjeomsorgens värdegrund ska ses som ett levande dokument och kunna förändras över tiden. Värdegrunden, antagen av socialnämnden, arbetas igenom på enhetsnivå och bör ligga som grund för utvecklingssamtal, kompetensutveckling, rekrytering och liknande

10 3 Individ- och familjeomsorgens organisation Individ- och familjeomsorgen är en del av socialtjänsten. Socialnämnden har det politiska ansvaret för verksamheten. Nämndens arbetsutskott bereder ärenden till nämnden och har rätt att besluta i vissa ärenden. Socialnämnd & arbetsutskott Socialchef Administrativ avdelning Avdelningschef, INDIVID & FAMILJEomsorg/LSS PersonalsekrETERARE Utvecklare/utredare MAS, Medicinskt ansvarig sjuksköterska INDIVID & FAMILJEOMSORGEN LSS-ENHETEN Anhörigstöd VUXENENHETEN 41:an Psykiatriteam Träffpunkten Boende med stöd Serveringsärende EKONOMIENHETEN Budget & skuldrådgivning Flyktingmottagning BARN, UNGDOM & FAMILJEENHETEN Mottagningsenheten Utredningsenheten Behandling med stöd 18 19

11 4 EKONOMI God ekonomisk hushållning är ett grundläggande krav för all kommunal verksamhet. För att uppnå kraven på en balanserad ekonomi är det viktigt att använda den information som samlas in i olika jämförelser med andra liknande verksamheter för analys. Socialnämndens ekonomi påverkas på ett påtagligt sätt av den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället. Beslut av regering och riksdag som rör uppgifter inom den sociala sektorn och villkor för arbetsmarknadspolitik och socialpolitik är andra viktiga faktorer som har stor betydelse. Socialnämndens budget för 2012 har fastställts med beaktande av många faktorer. För individ- och familjeomsorgen har följande betraktats som extra viktigt att ta hänsyn till i utformandet av budgeten: Högre krav ställs på uppföljnings- och kvalitetsarbete inom verksamheten. Samverkan med Regionen kommer att få en allt viktigare roll i omsorgsarbetet. Staten kommer att ställa krav på att kommunen arbetar med evidensbaserade metoder. Utveckling av anhörigstödet får en allt viktigare roll i alla verksamheter. Ytterligare boendeplatser/lägenheter behövs för personer med neuropsykiatriska och psykiska funktionshinder. Socialnämndens budgetramar för bygger bland annat på följande bedömningar om framtiden inom individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde: Effekter av konjunkturförändringar och utvecklingen på arbetsmarknaden samt förändringar av regler i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar påverkar kommunens kostnader för försörjningsstöd. Missbruksproblematiken med droger tenderar att öka. Det är angeläget att fortsätta att arbeta förebyggande och att prioritera öppenvårdsinsatser

12 Ny lagstiftning ställer allt högre krav på kommunen att erbjuda anhörigstöd för alla målgrupper inom förvaltningens verksamhet. Samarbetet med ideella organisationer bör tillvaratas och stimuleras. Klienter och deras anhöriga hävdar ökade krav på socialtjänsten ofta med anspråk på individualiserade insatser. Det är angeläget att behov av kompetensutveckling av personalen kan tillgodoses. KOSTNADSJÄMFÖRELSER Höganäs kommuns kostnader för individ- och familjeomsorgen är låga jämfört med både länet och riket som helhet. Detta beror till viss del på att Höganäs har en socioekonomiskt gynnsam struktur men också på att verksamheten kännetecknas av personalens aktiva och engagerade förhållningssätt till sina uppdrag. Inom alla områdena, ekonomiskt bistånd, vuxenvård, Barn, Ungdom och Familj (BUF) med flera ligger Höganäs kommun betydligt lägre än genomsnittet när det gäller kostnader. Med övrig vuxenvård menas Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till vuxna personer med psykiska eller sociala problem som inte är relaterade till missbruk. Det handlar om individuellt behovsbeprövad öppenvård, slutenvård och öppna insatser. HÖGANÄS LÄNET RIKET Barn och ungdomsvård MISSBRUKARVÅRD FÖR VUXNA ÖVRIG VUXENVÅRD FAMILJERÄTT EKONOMISKT BISTÅND SUMMA IFO % AV BEFOLKNING ÅR ARBETSLÖSA & I KONJUNKTUR BEROENDE PROGNOS 7,5 7 6,9 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER, KR/INVÅNARE kostnader nettokostnader Tabell 1. Nyckeltal för individ- och familjeomsorgen 2010, kostnad i kr per invånare (källa: Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut Utgiven av SCB och SKL). KOSTNADER FÖR EKONOMISKT BISTÅND Höganäs kommun har som sagt mycket låga kostnader för ekonomiskt bistånd i kr per invånare, jämfört med andra kommuner. Jämför man med ett vägt medelvärde av riket som helhet (se tabell nedan) är skillnaden ännu större än i tabellen ovan. I ett vägt medelvärde har hänsyn tagits till kommunernas olika storlek och det kan därför anses ge en mer rättvisande bild. De låga kostnaderna beror bland annat på tydligt fokus på kvalificerat förändringsarbete och regelbundna uppföljningar av det ekonomiska biståndet samt få avhysningar som en följd av aktivt arbete med hyresrådgivning. kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv HÖGANÄS RIKET (VÄGT MEDEL) Tabell 2. Kostnader för ekonomiskt bistånd (inkl utredningskostnader). Försörjningsstöd till flyktinghushåll ingår inte. (Källa: SCB och Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada). KOSTNADER FÖR PLACERINGAR Höganäs kommun hade 2010 låga kostnader för placeringar av barn och unga samt vuxna missbrukare, jämfört med riket som helhet. Tabellen avseende barn och unga visar en tydlig nedgång i kostnader för målgruppen sedan Detta kan bero på ökat fokus på specialisering och på personalens aktiva arbete med att utveckla hemmaplanslösningar vilket har visat sig ge högre kvalitet och långsiktighet. De låga kostnaderna för placeringar av missbrukare beror bland annat på verksamhetens inriktning på förebyggande åtgärder såsom öppen verksamhet. kostnad FAMILJEHEMSVÅRD BARN OCH UNGA, KR/INV HÖGANÄS RIKET (VÄGT MEDEL) kostnad institutionsvård BARN OCH UNGA, KR/INV HÖGANÄS RIKET (VÄGT MEDEL) Tabell 3. Nyckeltal avseende kostnader för placeringar av barn och unga (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada)

13 5 kostnad INSTITUTIONSVÅRD VUXNA MISSBRUKARE HÖGANÄS RIKET (VÄGT MEDEL) evidensbaserad praktik Tabell 4. Nyckeltal avseende kostnader för institutionsplaceringar av vuxna missbrukare (Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada). SLUTSATS Den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället påverkar socialnämndens ekonomi på ett påtagligt sätt. Personalens aktiva arbete med att utveckla hemmaplanslösningar har visat sig ge bättre kvalitet och långsiktighet. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i Höganäs ligger på en relativt låg nivå. För att detta ska fortsätta krävs fortsatt utveckling av arbetet med förebyggande insatser samt övrig verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och nytänkande bland annat i syfte att undvika externa placeringar. Evidensbaserad praktik definieras som den professionelles förmåga att integrera bästa tillgängliga vetenskapliga grund, klientens erfarenheter samt den egna expertisen Kommunförbundet Skåne har efter en överenskommelse mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erhållit resurser för att stödja kommunerna beträffande evidensbaserad praktik inom bland annat individ- och familjeomsorgen. Ett antal utvecklingsledare har anställts inom förbundet för att genomföra detta efter hand. Evidensbaserad praktik (EBP) handlar om en medveten och systematisk strävan att bygga socialtjänstens verksamhet på bästa möjliga vetenskapliga grund, evidens. Eftersom vetenskaplig kunskap endast gäller åtgärders genomsnittliga effekter är det inte självklart att åtgärderna fungerar på samma sätt för alla. Därför behövs även annan kunskap för beslutsfattandet i det enskilda fallet. Den vetenskapliga kunskapen blir därför en nödvändig, men inte tillräcklig komponent för att kunna erbjuda den bästa hjälpen. Konkret betyder det att kunskap om vilka effekter olika insatser ger kompletteras med klientens unika förutsättningar, personalens kompetens och olika förutsättningar i omgivningen. Bästa rådande evidens EBP Brukarens erfarenheter och önskemål Professionellas erfarenheter Organisatoriskt och kulturellt sammanhang 24 25

14 6 SLUTSATS Arbetet med att integrera evidensbaserade metoder inom individ- och familjeomsorgen kommer med SKL:s stöd att påbörjas och utvecklas under planperioden. KVALITET Socialnämndens viktigaste politiska prioritering är avvägningen mellan kvalitet, servicenivå och kostnad. Behovet av att hushålla med de ekonomiska resurserna har inneburit att intresset för hur kvalitet ska definieras och kontrolleras blivit en allt viktigare fråga i alla kommuner. Regeringen vill höja kvaliteten inom socialtjänsten genom att stimulera till att arbeta förebyggande och i större utsträckning evidensbaserat. Kraven på olika typer av kvalitetsuppföljningar ökar. Insamlande av uppgifter från kommunerna sker kontinuerligt av SKL och samlas i ett nationellt system för öppna jämförelser av effekter, kostnader och kvalitet. För att kunna jämföra förutsätts att kommunerna utvecklar sina system för dokumentation och uppföljning. Medborgare, klienter och anhöriga har rätt att veta vad insatserna och omsorgen åstadkommer. Upplevelsen av kvalitet är alltid individuell. Därför är det viktigt att vara lyhörd för brukarnas synpunkter och reaktioner, att anpassa tjänster, processer och resurser efter behov och beteenden, men också att vara tydlig med vad klienten kan förvänta sig ha rätt till enligt lagstiftningen. Inom socialnämndens verksamheter uppstår upplevelsen av kvalitet i mötet mellan klient och personal. Vår förmåga att kommunicera och tillgodose kundens behov avgör upplevelsen av kvalitet. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem avseende SoL, LSS och HSL i Höganäs kommun kommer att utarbetas under Medborgaren har rätt att förvänta sig att socialnämndens verksamheter, såväl myndighetsutövning som service och omsorg, ska vara av god kvalitet. Ett bra ledningssystem kan bidra till att de som bedriver verksamhet får bättre kontroll på densamma och förutom avvikelser, fel och brister även kan identifiera möjligheter till förbättringar. Ledningssystemet skall vara ett levande dokument som är lätt att ta till sig och omsätta i praktiken för såväl chefer samt övrig personal. Alla har ansvar för att ständigt förbättra och utveckla kvaliteten inom sitt arbetsområde

15 7 SLUTSATS Kraven på olika typer av kvalitetsuppföljelse ökar. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem avseende SoL, LSS och HSL i Höganäs kommun kommer att utarbetas under De ökande kraven på dokumentation är tidskrävande och påverkar behovet av resurser. För att kunna göra adekvata jämförelser, och för att dokumentationen ska bli bättre förutsätts att individ- och familjeomsorgen utvecklar sina system och rutiner för dokumentation och uppföljning. brukare/klientinflytande Brukarnas/klienternas kunskap och erfarenhet om hur insatserna fungerar bidrar till kvalitetsförbättringar och verksamhetsutveckling samt är en förutsättning för att utveckla en evidensbaserad praktik. En förutsättning för en väl fungerande verksamhet med hög kvalitet är att brukarnas/ klienternas åsikter och önskemål tas tillvara. Individ- och familjeomsorgen har ansvar för att utsatta grupper är delaktiga i samhället och att deras möjligheter till inflytande stärks. Insatserna påverkar den enskilda människans livssituation på ett avgörande sätt, eftersom de omfattar sådant som försörjningsmöjligheter, behandling eller nödvändigt stöd i det dagliga livet. Brukarna/klienterna ska få tydlig information och ges möjligheter att ange vilka insatser de tycker är viktiga och vilka resultat de önskar att insatserna ska leda till. Brukarens/klientens behov av stöd och service ska tillgodoses på ett för personen kvalitativt bra sätt. Kunskapsförmedlingen sker i första hand i möten mellan brukarna/ klienterna och individ- och familjeomsorgens medarbetare. Inom individ- och familjeomsorgen i Höganäs kommun säkras brukarnas/klienternas inflytande till exempel genom personliga möten, brukarundersökningar och synpunktshanteringssystemet Dialogen. SLUTSATS Möjligheten att lämna synpunkter på individ- och familjeomsorgens verksamhet är en viktig rättighet. Att ta tillvara medborgarnas och brukarnas/klienternas åsikter om kommunala tjänster är viktigt för verksamhetsutveckling och bidrar till kvalitetsförbättringar

16 8 SAMVERKAN Helhetssyn och god samverkan är mycket viktigt för att skapa mervärde för klienterna. I arbetet med individer och familjer är det viktigt att skapa en samsyn inom organisationen och utveckla såväl interna som externa samverkansformer. Inom individ- och familjeomsorgen är det inte ovanligt att en klient är aktuell inom flera olika enheter. Ett socialt problem föranleder inte sällan ett annat. Många som kommer i kontakt med socialförvaltningen har komplexa behov som kräver en konstruktiv samverkan såväl internt som externt med andra aktörer och myndigheter. Samsynen inom förvaltningens olika enheter behöver ytterligare utvecklas till exempel för att tydligare utgå från klientens bästa vid överlämning mellan enheterna. Vid individuella ärenden gäller sekretess, vilket kan upplevas som ett hinder för samverkan. Ett medgivande från klienten öppnar möjligheten till samverkan mellan olika myndigheter. Eftersom målgrupperna inom de olika enheterna förändras behövs nya samarbetspartners som kan ge stöd till meningsfulla sysselsättningar för klienterna såsom skyddade anställningar, lärlingsplatser och praktikplatser. Genom att på ett systematiskt sätt samarbeta med relevanta aktörer kring gemensamma områden skapas samordningsfördelar som både leder till förbättringar för klienterna. Idag samverkar individ- och familjeomsorgen bland annat med Utbildningsförvaltningen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Barnahus i Helsingborg, Barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, Utvecklingscentrum i Höganäs, Hyresvärdar, Överförmyndarnämnden och FINSAM (finansiellt samordningsförbund, vilket avser samverkan mellan kommun, Försäkringskassa, arbetsförmedling och Region Skåne)

17 9 För att utveckla verksamheten och ta del av nya kunskaper, metoder och information träffas personal även i olika interkommunala nätverk som är bildade utifrån yrkeskategorier, målgrupper eller sakfrågor. Det finns även mer formaliserade nätverk genom bland annat Kommunförbundet Skåne och inom Skåne Nordvästsamarbetet. I arbetet med barn, unga och unga vuxna är det särskilt viktigt att utveckla och förbättra olika samverkansformer, både internt och externt. SLUTSATS För att hitta lösningar på de utmaningar verksamheterna står inför bör de samverkansformer som finns utvecklas och fler skapas med olika aktörer inom både privat, frivillig och offentlig sektor. Syftet med samverkan är att förbättra verksamheten för brukarna genom att använda gemensamma resurser. Sekretessen i individuella ärenden kan upplevas som ett hinder men ett medgivande från klienten ger möjligheter att samverka. Särskilt fokus bör ligga på samverkan kring barn, unga och unga vuxna inom alla individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden. Verksamheten behöver vara smidig och flexibel för att kunna anpassas efter olika individers och familjers ofta komplexa behov, samt organiserad på ett ändamålsenligt sätt utifrån klientens perspektiv. kompetensutveckling Kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling bland personalen är nödvändigt för att verksamheterna ska kunna ge bästa möjliga service till sina klienter. Att ha personal med adekvat kompetens är de flesta organisationers allra viktigaste resurs. Den kunskap medarbetarna inom individ- och familjeomsorgen fått under utbildningen behöver ständigt förnyas genom fortbildning. Alla medarbetare förväntas hålla sig uppdaterade kring aktuella frågor i samhället samt utveckling och forskning inom verksamhetens ansvarsområde. KOMPETENSUTVECKLINGSBEHOV I individ- och familjeomsorgens strävan efter att så långt det är möjligt undvika institutionsplaceringar är det av extra vikt att personalen rustas inför framtida utmaningar och att tillräcklig kompetens för behandlande och förebyggande arbete finns på hemmaplan. Socialnämnden beslutade att socialförvaltningen ska fortsätta implementera Lean - processer i organisationen. Genom arbetsmodellen Lean tillvaratas och uppmuntras personalens kreativitet samtidigt som personalen blir starkt delaktiga i utvecklingen av sin egen arbetsplats. Personalens arbetsmiljö påverkas på ett mycket positivt sätt vilket kan ses som en fördel för att kunna rekrytera personal med önskad kompetens. Processkartläggning blir ett naturligt arbetssätt för samverkan när flera enheter är inblandade i samma ärende. Arbetet förbättras samtidigt som kvalitén höjs. För att börja arbeta med arbetsmodellen Lean är det viktigt att personalgrupperna ges möjlighet att träna lärandet av denna arbetsmodell/filosofi. Inventering av kompetensutvecklingsbehov ska alltid ske med verksamhetens behov och brukarnas bästa i fokus. Inom individ- och familjeomsorgen finns bland annat följande viktiga utmaningar som kan kopplas till ett ökat kompetensutvecklingsbehov: 32 33

18 10 Behov av att förbättra arbetet och samtidigt höja kvalitén. Aktivt arbeta för att rekrytera och behålla personal. Hitta lösningar för klienter på hemmaplan ställer större krav på spetskompetens bland personalen. Flera enheter inblandade i samma ärenden ställer högre krav på samsyn. Ekonomisk osäkerhet ökar risken för att allt fler människor och familjer hamnar utanför arbetsmarknaden, vilket kan innebära ökade behov av försörjningsstöd samt andra insatser, till exempel budget- och skuldrådgivning samt insatser för barn och unga. Psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap tenderar att öka bland unga och unga vuxna. Det kräver samverkan och en ökad helhetssyn kring ungdomar och deras problem. Nya målgrupper har behov av insatser från individ- och familjeomsorgen. Större behov av differentierad verksamhet som svarar mot klientens specifika behov. Behov av att utveckla evidensbaserade arbetsmetoder för att ge klienten det stöd som ger bäst effekt. Genomförda och planerade statliga reformer, exempelvis etableringsreformen och missbruksutredningens reformförslag, har eller kan medföra att kommunen får ändrade eller nya ansvarsområden. Verksamhetens tjänsteutbud behöver utvecklas ur ett integrations-, mångfaldsoch jämställdhetsperspektiv. SLUTSATS Individ- och familjeomsorgen står inför stora utmaningar under planperioden. Därför krävs en ny översyn av kompetensutvecklingsbehoven som resulterar i en gemensam kompetensutvecklingsplan med utgångspunkt i vad verksamheten behöver för att kunna erbjuda god service till klienterna. Behovet av att förbättra arbetet och samtidigt höja kvalitén kan uppnås genom att arbeta Lean. Det viktigt att personalgrupperna ges möjlighet att prioritera lärandet av denna arbetsmodell/filosofi. VERKSAMHETSUTVECKLING Den ökande mängden svåra frågor att hantera kräver att medarbetarnas kreativa drivkraft tas tillvara. Ledarskapet ska präglas av nytänkande, engagemang och kommunikation för att uppmuntra personalens individuella och kollektiva ansträngningar att utveckla verksamheten. Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområden förändras över tid beroende på samhällets struktur och de sociala förändringar som det innebär. Tilltron till den kommunala förvaltningen bygger på att kommunen uppvisar en god hushållning med de gemensamma resurserna genom att göra rätt saker på rätt sätt i rätt tid, ett exempel på detta är arbetet med Lean. På nationell nivå har enligt Socialstyrelsen följande tendenser gällande individ- och familjeomsorgen noterats på senare tid: Ökad specialisering och differentiering, gällande såväl metoder som målgrupper Satsning på rikt utbud av öppenvårdsinsatser, både för att ge bättre hjälp och för undvikande av dyra placeringar i dygnsvård. Fler tidiga och lättillgängliga insatser utan utredning och behovsprövning. Strävan mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Mer strukturerade utredningar och uppföljningar. Ständigt ökade krav på fler insatser och nya verksamheter. Samverkan och samgående i gemensamma verksamheter. Allt mer varierad organisation av individ- och familjeomsorgen. Stora skillnader mellan kommuner. Sociala, ekonomiska och tekniska förändringar erbjuder nya utmaningar såväl som möjligheter. I strävan efter att anpassa verksamhetens arbetsmetoder efter olika målgruppers specifika behov är tekniska framsteg inom bland annat kommunikationsområdet viktiga verktyg vars möjligheter ska utnyttjas. De kommunikationsvägar som används och är självklara bland verksamhetens målgrupper ska även användas av 34 35

19 11 socialtjänsten för att kommunicera på det sätt som passar brukarna. Allt fler använder idag i högre utsträckning internet och sociala medier såsom bloggar, chatforum, Facebook, med mera, för att få stöd och hjälp i svåra situationer och söka information. Exempel på nytänkande och nyttjande av de möjligheter som detta innebär är budget- och skuldrådgivningen i Höganäs kommuns blogg Pengarna & livet och Malmö stads framgångsrika och prisbelönta satsning Soctanter på nätet. SLUTSATS Med en omvärld i allt snabbare förändring är fortlöpande utveckling med ständiga förbättringar av verksamheten centralt för att kunna möta brukarnas behov. Rätt utformade processer gör att befintliga resurser kan användas på ett bättre sätt. Implementeringen av arbetsmodellen Lean inom individ- och familjeomsorgen ska därför påbörjas under planperioden. Individ- och familjeomsorgen bör under planperioden utveckla användandet av digitala och sociala medier för att i förebyggande syfte nå och stödja relevanta målgrupper på ett för dem naturligt och tillgängligt sätt. ANHÖRIGSTÖD Syftet med anhörigstödet i Höganäs kommun är att erbjuda stöd som underlättar den anhöriges situation samt livskvalitet och därmed också förebygger ohälsa. Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som förtydligar kravet på ett vidare perspektiv gällande stödformer för anhöriga samt ökat fokus på att utveckla stödet. Numera ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De anhörigstödformer som erbjuds idag är bland annat samtal, råd och stöd, vägledning, information och utbildning samt möjlighet att delta i anhöriggrupper. Med stöd av statliga utvecklingsmedel har socialnämnden påbörjat arbetet med utveckling av anhörigstödet för individ- och familjeomsorgen. Detta bedöms fortsätta under planperioden. Samverkans- och nätverksarbete med frivilliga, ideella organisationer och Utbildningsförvaltningen samt med Region Skåne är av stor betydelse för denna utveckling. Dels genom det stöd dessa verksamheter erbjuder men även för att i samverkan tidigt nå och erbjuda ett sammanhållet stöd. Utvecklingsarbetet ska utgå från att: anhörigstöd är ett förebyggande hälsoarbete och skall därför initieras i ett tidigt skede, alla verksamheter inom socialtjänsten har ett ansvar för att anhörigas behov uppmärksammas och att stöd vid behov erbjuds, ett flexibelt och kvalitativt stöd skall upplevas meningsfullt för såväl anhörig som närstående och grundas i respekt och lyhördhet för individuella förutsättningar och behov, förtroende, trygghet och kvalitet i närståendes stöd är av stor vikt för anhörig, anhörig skall betraktas som resurs och samarbetspartner i verksamheten, 36 37

20 12 anhörigstödet skall kunna erbjudas på ett så enkelt sätt som möjligt, ett gott bemötande och samtal är början på en viktig god relation, och uppföljning/ återkoppling av stödbehovet hos anhöriga är viktigt. SLUTSATS Utvecklingen av anhörigstödet enligt socialnämndens intentioner kommer att fortsätta under planperioden. Ny teknik och nya media, informations- och kommunikationsvägar är intressanta som möjlighet till utveckling av stöd för såväl anhöriga som närstående. IFO - BARN, UNGDOM OCH FAMILJ Barn, ungdom och familj ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden och ge stöd och insatser till dem som behöver det. Barn, ungdom och familj (BUF) är organiserad i mottagnings-, utrednings- och insatsgrupp, familjerätt och familjehem. Arbetet bedrivs på ett sådant sätt att barnet synliggörs. Barnets inställning klarläggs, genom samtal med barnet om det är möjligt eller genom att på annat sätt försöka skaffa kunskap om barnets behov och vad som är viktigt för barnet. Barnet ska ges rätt och möjlighet att komma till tals. Barnets hela situation och behov bedöms och vägs mot förälderns förmåga att tillgodose barnets behov. Mottagningsgruppens främsta uppgift är att ta emot anmälningar och ansökningar gällande barn och ungdomar 0-20 år. Anmälningarna kommer till största del från skolan och polisen, men även från till exempel BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) och BVC. Alla anmälningar aktualiseras och en kallelse skickas till aktuell familj att komma till mottagningsgruppen för en förhandsbedömning om utredning enligt SoL 11:1 skall inledas eller ej. En förhandsbedömning ska ta ca två veckor att färdigställa, men ibland blir det kortare eller längre tid. När beslut om att inleda utredning enligt SoL 11:1 tas fördelas ärendet till ansvarig handläggare i utredningsgruppen. Utredningsgruppen arbetar utifrån Barns Behov i Centrum (BBiC). Ansvarig handläggare gör tillsammans med familjen upp en utredningsplan, vilket innebär att man planerar vilka kontakter som skall tas under utredningen. Utredningen skall komma fram till vilka eventuella insatser från socialtjänsten som barnet är i behov av. En utredning får ta maximalt fyra månader. Sedan augusti 2011 har Barn, ungdom och familj ordinarie licens för BBiC. BBiC:s grundprinciper gäller för alla arbetsgrupperna och syftet är att stärka barns ställning i den sociala barnavården. Genom BBiC kartläggs till exempel vilken föreställning barnet har om sig själv och sin kapacitet och hur föräldrarna stimulerar och upp

21 muntrar sina barn, hur de vägleder och sätter gränser och hur tillgängliga föräldrarna är känslomässigt för sitt barn. Insatsgruppen arbetar med myndighetsutövning styrd av SoL och LVU. Uppdragen i utredningsgruppen kommer till insatsgruppen som fortsätter att arbeta utifrån de behov som har framkommit i utredningen enligt SoL11:1. Den behandlingsinriktade verksamheten erbjuder både familjesamtal och enskilda samtal. Vid behov finns ett nära samarbete både med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och skola, vuxengruppen och ekonomigruppen. Till Öppenvårdsmottagningen kan familjer söka sig på eget initiativ. Här erbjuds föräldrasamtal, föräldraträningsprogram, familjesamtal och enskilda samtal med barn och tonåringar samt samarbetssamtal. Samtalen registreras inte. Fältsekreteraren arbetar med uppsökande verksamhet bland ungdomar vid, till exempel olika tillställningar och på fritidsgårdar. Arbetet bedrivs tillsammans med fältsekreterare från utbildningsnämnden. Fältsekreterarens ansvarsområde omfattar de fall då ungdomar begått brott och dömts till ungdomstjänst och påverkanssamtal. Medling, som är ett frivilligt möte mellan en ungdom som begått brott och den som drabbats av brott, erbjuds. På Familjerätten arbetar man i huvudsak med samarbetssamtal, rådgivning, myndighetsutövning i form av utredningar i vårdnads- boende- och umgängesfrågor samt adoptions- och faderskapsutredningar. Barn, ungdom och familj arbetar efter tanken att verksamheten ska genomsyras av en röd tråd, vilket innebär en enhetlig syn från att ett ärende påbörjas till att det avslutas. Barn, ungdomar och/eller hela familjen får stöd genom exempelvis familjesamtal eller individuella samtal med barnet eller den unge där förmågorna lyfts fram. Insatserna kan även omfatta råd och stöd i föräldraskapet, öppenvård eller t.ex. kontinuerligt stöd i form av en kontaktfamilj på hemmaplan. De stödjande insatserna som genomförs inom enheten syftar till att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos barn och unga och i deras omgivning. Samverkan med skola och förskola är betydelsefull. Ett exempel på en evidensbaserad metod som används är föräldrautbildningen De otroliga åren, vilken används för att stärka föräldraskapet i familjer med barn som har särskilda behov. Barn, ungdom och familj samverkar med de andra enheterna inom individ- och familjeomsorgen samt med LSS, Utbildningsförvaltningen, Polisen, Barnavårdscentralen, Mödravårdscentralen, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Blå kamelen, Ungdomsmottagningen och frivilliga organisationer. Personalen består av socionomer, varav vissa har vidareutbildning med steg ett utbildning med olika inriktning. I det förebyggande och uppsökande arbetet samverkar Barn, ungdom och familj bland annat med Utbildningsförvaltningen genom till exempel fältarbete, samarbete med elevhälsan samt information om droger, stödinsatser och annat i vissa skolor. Höganäs kommun har jämfört med riket som helhet en relativt låg andel placerade barn och ungdomar. Detta beror bland annat på en tydlig målsättning att arbeta aktivt med hemmaplanslösningar, för att få högre kvalitet och långsiktighet, innan platser köps externt. VIKTIGA UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER UNDER PLANPERIODEN Andelen barn och unga med psykisk ohälsa tenderar att öka, både på nationell nivå och i Höganäs kommun. Detta gäller särskilt diagnoser för ångest, depression och neuropsykiatriska tillstånd. Samtidigt visar nationella rapporter från Socialstyrelsen att det ofta är oklart vem som ansvarar för insatser mot psykisk ohälsa hos barn mellan 6 och 18 år och att samverkan mellan olika aktörer brister. Det är inte alltid självklart var barn och ungdomar med både social problematik och neuropsykiatrisk problematik hör hemma. Därför är det angeläget att under planperioden verka för ett utökat samarbete med LSS. Det är även angeläget att på ett naturligt sätt kunna erbjuda råd och stöd genom till exempel öppen mottagning dit familjer kan komma och direkt få träffa personal. I de familjer som är aktuella för insatser inom Barn, ungdom och familj har i vissa fall även föräldrarna neuropsykiatrisk problematik. Det kan därför finnas ett behov av att utveckla stödformer som är särskilt anpassade för dessa familjer. I och med att barn- och ungdomspsykiatrin de senaste åren blivit mer restriktiva med vilka som erbjuds behandling kommer många av de som tidigare hörde hemma inom sjukvården istället till Barn, ungdom och familj, vilket kan innebära behov av kompetensutvecklingsinsatser för personalen

22 13 Enligt Socialstyrelsen bör det finnas dokumenterade rutiner för hur fel och brister i verksamheter som riktar sig till barn och unga identifieras, åtgärdas och följs upp. Ett kvalitetsledningssystem för hela socialtjänsten i Höganäs kommun kommer att upprättas under Enligt Socialstyrelsen finns det generellt ett stort behov av en ökad helhetssyn kring barns och ungas situation. De menar att barns och ungas levnadsvillkor och kommunal resursfördelning behöver ses utifrån ett samhällsperspektiv där barn och unga står i fokus. Enligt SoL ska särskild hänsyn tas till barns bästa i de åtgärder som rör dem, inom alla socialtjänstens verksamhetsområden. Därför bör nya eller förbättrade samverkansformer kring barn, unga och unga vuxna inom individ- och familjeomsorgen arbetas fram under planperioden. Under planperioden kommer utvecklingsarbetet inom Barn, ungdom och familj, till en början, att till stor del handla om att utveckla arbetet med BBiC, framförallt gällande analys och bedömning. Det är också angeläget att fortsätta utveckla den röda tråden som ska genomsyra hela enheten. Det finns behov av att öka kompetensen inom enheten avseende samtal med barn. IFO - VUXENENHETEN Vuxenenheten vänder sig till personer som är över 20 år med missbruksproblematik, psykiska funktionshinder och psykosociala problem. De utreder, utför behandlingsarbete, ger råd och stöd samt bedriver öppenvård med socialt innehåll. Till enhetens ansvarsområden hör också handläggning av alkoholtillstånd. Vuxenenheten är organiserad i olika delar, 41:an, Psykiatriteamet/Stödteamet, Träffpunkten och Hälsan, Allégatan, serveringsärenden och Sveamottagningen. 41:an arbetar med utrednings, motivations och behandlingsarbete både gällande psykosocial problematik samt missbruksproblematik. Med missbruksproblematik menas alla former av missbruk till exempel alkohol, narkotika, spel och datormiss-bruk. Till 41:an finns även en öppen verksamhet knuten där besökarna får möjlighet att träffa andra människor med liknande problem. Aktiviteter som arrangeras är till exempel utflykter, middagar och frukost. Till den öppna verksamheten är alla välkomna, även de som inte är registrerade på socialförvaltningen. Stödteamet fokuserar på stöd och hjälp vid psykisk ohälsa samt utreder och utför boendestöd i olika former för personer med psykiska funktionshinder. Träffpunkten bedriver öppen verksamhet för personer med psykiska funktionshinder samt har arbetsträning för personer som står långt ifrån ordinarie arbetsmarknad. Till Träffpunkten kan man komma utan biståndsbeslut. På Sveamottagningen arbetar en sjuksköterska med rådgivning samt erbjuder personer hjälp i frågor som rör alkohol- och tablett missbruk. Verksamheten omfattas inte av socialtjänstlagen och ansvaret för verksamheten ligger normal på annan huvudman

23 Grundtanken för alla verksamheterna är att klienten ska stå i fokus och att en individuell planering ska göras för alla. Vägen för att få bistånd ska vara enkel och klienten ska inte behöva träffa flera olika personer. Det är möjligt att vända sig till vuxenenheten anonymt för att få råd och stöd både gällande sig själv eller någon anhörig/vän. Alla som ansöker om bistånd gällande missbruksproblematik genomgår en ASI utredning som sedan är en del av underlaget för att forma en individuell behandlingsplanering. Den behandlingsinriktade verksamheten omfattar exempelvis enskilda behandlingssamtal, arbetsträning, boendestöd och gruppverksamhet. Det förebyggande arbetet innehåller bland annat stödsamtal, uppsökande verksamhet, motivationsarbete och sociala aktiviteter. Klientkontakterna är oftast långvariga. De senaste åren har en ökning av antalet yngre klienter märkts vilket medför att arbetsmodellerna till viss del behöver förändras. I samhället har kraven på arbetskraftens kompetens förändrats och höjts vilket gör att upplevelsen av utanförskap förstärks, för yngre i klientgruppen men även för t.ex. den gruppen invandrarkvinnor som inte kan tillgodogöra sig SFI, när arbete inte kan erbjudas. Det är viktigt att meningsfulla och individuellt anpassade aktiviteter istället kan erbjudas. Personalen består framförallt av socionomer, undersköterskor/vårdare, behandlingsassistenter, arbetsterapeut och sjuksköterskor. I personalgruppen finns också kompetens inom bland annat Addiction Severity Index (ASI-intervjun används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevård och närliggande områden), akupunktur, neuropsykiatri, taktil massage, motiverande samtal (MI), återfallsprevention (Väckarklockan), sexologi, handledningskompetens, kognitiv beteendeterapi (KBT) och kognitiv grundutbildning. Till vuxenenheten hör två gruppboenden, Hälsans och Allégatans gruppboende. De senaste åren har vuxenenheten märkt en tydlig ökning av klienter med neuropsykiatriska funktionshinder vilket medfört en satsning på kompetensutveckling inom området. Handledningskompetens finns numera i stödteamet. Stödteamets målgrupp ser ut att öka, vilket innebär att man kommer att behöva utnyttja de resurser som redan finns i organisationen, exempelvis hemvårdspersonal, och handleda dem i detta. Vuxengruppen samverkar inom socialförvaltningen framförallt med ekonomigruppen samt med hemvården när det gäller boendestödet. De samverkar också med Barn, ungdom och familj och de senaste åren har samverkan med LSS utvecklats mer och mer i och med den stora ökningen av klienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Externt samverkar vuxenenheten med frivården, Polisen, bostadsbolag, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt psykiatrin och primärvården i Region Skåne. Den som lever i relationsvåld har rätt till hjälp och stöd. Personer som utsätts för någon form av relationsvåld har behov av hjälp i olika former vilket gör att samverkan mellan de olika enheterna på IFO är mycket viktig. Som utsatt ska man kunna få snabb hjälp, därför är ärenden som omfattar relationsvåld prioriterade. Stödsamtal finns som hjälp för att förstå vad som hänt och möjligheten att få bekräftelse på att det inte är fel på den som blir/blivit utsatt för slag/hot/kränkning. Stöd och hjälp erbjuds kring barn och vid oro för hur våldet kan ha påverkat barnet/barnen. Hjälp finns även med det praktiska vid separation eller flykt. Inom vuxenenheten ingår även handläggning, utredning och tillsyn gällande serveringstillstånd enligt alkohollagen. Alkohollagen är en skyddslagstiftning som skall begränsa den skadliga användningen av alkohol som för tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och ordningsstörningar. Tjänsten säljs även till Bjuvs kommun. VIKTIGA UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER UNDER PLANPERIODEN Inom missbruksvården har det på nationell nivå under senare år gjorts omfattande satsningar på kunskapsbaserad vård och evidensbaserade metoder, såsom ASI. Socialstyrelsen ställer allt högre krav på dokumentation, jämförelser samt policyer och rutiner för till exempel brukarråd och vårdplaner. Tillgången på underhållsbehandling som till exempel Subutex är otillräcklig i regionen vilket leder till långa köer. Detta medför att missbruksvården i kommunen får ansvaret för att ge hjälp till individer som kan befinna sig i livshotande situationer. För att förhindra utanförskap är det viktigt att meningsfulla och individuellt anpassade aktiviteter kan erbjudas till klienter med nya och annorlunda behov. Möjligheter att forma socialt företagande/arbetskooperativ för att finna större utbud av arbetsuppgifter, t.ex. för unga klienter, bör undersökas