Examensarbete på grundnivå

Transkript

1 Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Byggteknik Building Engineering Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie brf Stenhuggaren

2 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för Ekoteknik och Hållbart byggande Examinator: Lars-Åke Mikaelsson, Handledare: Sofia Widmark, Författare:, Utbildningsprogram: Byggingenjör, 180 hp Huvudområde: Byggnadsteknik C, 15 hp Termin, år: VT, 2015

3 Sammanfattning De senaste decennierna har miljö och hållbarhet fått en större betydelse för bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar för byggnader har vuxit fram. Miljöbyggnad enligt Sweden reen Building Council (SBC) är ett svenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi, Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligt miljöbyggnad kan erhålla betyg guld, silver eller brons. Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt där 47 bostadsrätter ska byggas, där byggherren HSB öta:s ambition är att certifiera byggnaden för Miljöklassning nivå Silver, som är ett led i att nå företagets övergripande klimatmiljömål. Arbetet har bestått av litteraturstudier, intervjuer med medverkande konsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringen samt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiska genomförandet av byggnationen för att säkerställa att uppställda mål nås. Manual 2.1 (utgåva ) Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader, enligt SBC, har utgjort en del av underlaget i denna rapport. En av slutsatserna som kommit fram i arbetet är att entreprenörens arbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse som författaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger i ett gediget arbete vid projektering. Att utveckla miljö- och hållbarhetsarbete i projektering kan skapa god förutsättning för att fler byggnader på sikt blir miljöklassade. Detta kan i ett längre perspektiv innebära kvalitativa och hållbara byggnader. Nyckelord: Miljöbyggnad, Certifieringssystem, Sweden Building reen Council, Miljöklassning, brf Stenhuggaren, Hållbart byggande i

4 Abstract In recent decades environment and sustainability have gained greater importance for construction and real estate. A number of environmental certifications have emerged. reen Building according to Sweden reen Building Council (SBC), is a swedish system to certify buildings in energy, indoor environment and building materials. A certified building according to reen Building can obtain grade old, Silver or Bronze. A case study has been made on Stenhuggaren, a housing project with 47 condominiums, where the developer has the ambition to certify the building for grade Silver, in order to reach the companys overall climate targets. The case study consists of literature studies, interviews with participating consultants in the housing project. The author has studied the consultants results from project planning and examined what the contractor will do in practical implementation of construction to ensure that estimated goals will be reached. The Manual 2.1 (edition ) Evaluation criterias for new buildings, according to SBC, has been part of data in this report. One of the conclusions that s emerged from working with this report is that work by the contractor dont have the important significance for environmental classification, which the author assumed initially. The main work lies in thorough project planning. Developing environmental and sustainability work in project planning can create an opportunity for more buildings to be environmentally certified. In a longer perspective this provides an opportunity and possibility to obtain qualitative and sustainable buildings. Keywords: Environmental Building, Certification, Sweden Building reen Council, Environmental Classification, Condominium Stenhug- garen, Sustainable buildings ii

5 Förord Detta examensarbete som omfattar 15 hp är utfört vid och i samarbete med avdelningen för Ekoteknik och Hållbart byggande, Mittuniversitetet. Med denna rapport avslutas mina studier på utbildningen Byggingenjör hållbart byggande, 180 hp. Jag vill rikta ett stort tack till alla personer som blivit involverade i mitt arbete under resans gång. Kontakter på HSB öta, Peab och alla konsul- ter från sina respektive företag. Alla som ställt upp med sin tid, delat med sig av sin kunskap, kompetens och erfarenhet. För det material som jag fått så generös tillgång till. Utan allt detta hade inte detta examens- arbete varit möjligt att genomföra. Återigen ett mycket stort tack! Jönköping / Östersund maj 2015 iii

6 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract Förord 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Forskningsfråga 1.4 Avgränsningar 2 Teori Miljöbyggnad 2.1 Historik 2.2 Vad är ett miljöcertifieringsprogram? 2.3 Vad är miljöbyggnad? 2.4 Certifieringsprocess 3 Projektbeskrivning 3.1 Varför Miljöbyggnad? 4 Metod, genomförande 4.1 Litteraturstudier och insamling av data 4.2 Intervjuer 4.3 Fallstudie 5 Resultat 5.1 Energi 5.2 Inomhusmiljö 5.3 Byggvaror 5.4 Aggregering 6 Diskussion och slutsats 6.1 Diskussion 6.2 Slutsats Källförteckning Bilaga 1: Resultat Energiberäkning Bilaga 2: Värmeeffektbehov Bilaga 3: Beräkning Solvärmelast Bilaga 4: Ljudkvalitet Bilaga 5: Radon Bilaga 6: Fuktrondsprotokoll Bilaga 7: Termiskt klimat vinter Bilaga 8: Termiskt klimat sommar Bilaga 9: Dagsljus Bilaga 10: Legionella Bilaga B: Intervjuer i ii iii iv

7 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Människan har i alla tider påverkat sin omgivning och de framväxande städerna behövde material som sten, timmer och metall från omgivande områden. Kunskapen om hur människan påverkar sin miljö börjar växa fram först under talet och för oss vidare in på miljöarbetet i det 20:e århundradet (1). De flesta undgår nog inte att märka hur efterfrågan på miljömärkta produkter och tjänster har ökat under senare tid. En tydlig medvetenhet kring miljö kan identifieras i dagens samhälle beroende på uppmärksamhet kring miljöfrågor. Allt mer handlar om och berör miljö och hållbarhet inom alla branscher, så även inom verksamhet för bygg och fastigheter. I byggbranschen har frågorna kring fastigheters energianvändning och miljöanpassning fått allt större betydelse under senare år. Energian- vändningen i byggnader beräknas utgöra dryga 30 procent av Sveriges totala energianvändning (2). Miljömärkning av byggnader är ett sätt att systematiskt hantera många och komplexa miljöfrågor för aktörer i byggsektorn. Dessutom kan det vara ett sätt att nå miljömål och samtidigt tillfredsställa krav på god innemiljö, hälsa och komfort (3). Många företag i byggsektorn arbetar idag med verksamhetssystem som omfattar miljö enligt ISO och EMAS (Eco Management and Audit Scheme). Detta system innehåller standardiserade processer som kan användas av organisationer och företag generellt, men är inte speciellt anpassat för att miljöklassa byggnader. Utifrån detta har det tagits fram system för att miljöklassa byggnader med syfte att styra mot bättre och mer hållbara byggnader. Det finns system för miljöklassning i Sverige och internationellt. Sweden reen Building Council ansvarar för reen Building (4) som inriktar sig på att effektivisera lokalers energianvändning. LEED (5) är ett känt bedömningssystem utvecklat i USA och anpassat för alla typer av 1

8 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Inledning byggnader. BREEAM är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien och ett av det mest spridda systemen i Europa (6). Miljöbyggnad är ett certifieringssystem utifrån svenska förhållanden. Ett förhållandevis enkelt men verkningsfullt system (7). 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att genomföra en fallstudie av bostadsprojektet brf Stenhuggaren där byggherrens målsättning är att miljöklassa byggnaden för nivå Silver enligt systemet Miljöbyggnad enligt Sweden reen Building Council (SBC). HSB har fastställt en långsiktig målsättning till 2023, som baseras på de nationella miljömålen där klimatmålet är en del i företagets långsiktiga klimatstrategi(8). Som ett led i arbetet inriktat på att nå HSBs övergripande mål har HSB öta valt att i sin nyproduktion arbeta med Miljöbyggnad nivå Silver. Fallstudien av brf Stenhuggaren görs för att beskriva det konkreta arbetet som krävs för att utröna om nivå Silver kan nås, som är ett led i arbetet mot att nå företagets långsiktiga klimatstrategi 1.3 Forskningsfråga Hur arbetar konsulterna i projekteringsskedet och hur agerar entreprenören i byggskedet utifrån SBC:s 15 punkter för att säkerställa att man når miljöklassning nivå Silver och kan certifiera byggnaden inom två år? 1.4 Avgränsningar Rapporten begränsar sig till hur arbetet sker för miljöklassning av byggnader, enligt Miljöbyggnad SBC och fallstudien omfattar endast projekt brf Stenhuggaren. En kort förklaring har getts till andra miljösystem som används för miljöklassning av byggnader men dessa behandlas inte i rapporten. 2

9 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Inledning För alla indikatorer i Miljöbyggnad beskrivs väsentliga uppgifter. Några av indikatorerna kan inte redovisas fullständigt på grund av utrymmesskäl i rapporten. Detta framgår i rapportens text kring de indikatorer där redovisning av allt utredningsmaterial blir för omfattande att ta med i en rapport av detta slag. 3

10 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Teori Miljöbyggnad 2 Teori Miljöbyggnad 2.1 Historik 1972 hölls världens första internationella miljökonferens i Stockholm. Fler viktiga milstolpar har följt efter detta och miljöarbete har fått stort genomslag nationellt och internationellt (1). Miljö- och energidepartementet bildades Innan departementet bildades låg miljöfrågor på olika departement beroende på vad de omfattade (9) fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål (10). Dessa ska ge en långsiktig målbild för miljöarbetet i hela samhället (11). Miljökvalitetsmålen har lett till en skärpning av kraven inom alla branscher och områden. Det som har kommit att påverka byggbran- schen i stor utsträckning, är EU:s övergripande klimatmål för att hindra den globala uppvärmningen. Dessa fyra mål ska vara uppfyllas till år 2020 och klimatmålen brukar förkortas (12). - Reducera växthusgaser med minst 20%, jämfört med 1990 års nivåer - Sänka energiförbrukningen med 20% - Höja andelen förnybar energi (energi som kommer från icke- fossila källor) till 20% av all energikonsumtion - Höja andelen biobränsle för transporter till 10% Det finns ett flertal faktorer, i bland annat miljökvalitetsmål, EU:s mål och andra politiska styrmedel (t ex energideklaration, byggreg- ler, energirådgivning) som gör att bygg- och fastighetssektorn blir alltmer miljöanpassad. Miljöcertifieringar inom byggsektorn blir en del av resultatet. 4

11 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Teori Miljöbyggnad 2.2 Vad är ett miljöcertifieringssystem? Begreppet certifieringssystem innebär att ett systematiskt arbetssätt följs för att uppnå en nivå som kan certifieras enligt ett system. En tredje part, dvs en oberoende part, granskar arbetssättet och systemet som arbetas efter kan användas som en oberoende granskning av arbetet, t ex för kunders och andra intressenters intresse (13). 2.3 Vad är Miljöbyggnad, certifiering enligt Sweden reen Building Council? Sweden reen Building Council är en ideell förening som ägs av medlemmarna, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Föreningen verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen (14). Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som är uppbyggt utifrån svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Det är förhållandevis enkelt och kostnadseffektivt att använda, men ändå verkningsfullt för att styra mot miljömässigt hållbara byggnader. Sedan 2011 förvaltas Miljöbyggnad av Sweden reen Building Council (SBC), som sköter certifiering och utvecklar systemet. SBC är en ideell förening öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. HSB öta och Peab är två av medlemmarna som verkar för utvecklingen av detta gemensamma certifieringssystem. Med Miljöbyggnad fås ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Miljöbyggnad används för nyproducerade och befintliga byggnader oavsett storlek (7). Systemet är anpassat för nya byggnader, befintliga kontor och bostadshus. Byggnader som färdigställts efter 1 juli 2009 kan certifieras som nybyggnad (13). I det systematiska arbetet bedöms en byggnad baserat på 15 stycken indikatorer inom de tre områdena energi, inomhusmiljö och materialval. Det finns en manual med bedömningskriterierna av alla indikatorer som kan laddas ner från SBC:s hemsida. 5

12 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Teori Miljöbyggnad Indikatorerna är: 1. Energianvändning 2. Värmeeffektbehov 3. Solvärmelast 4. Energislag 5. Ljudkvalitet 6. Radonhalt 7. Ventilationsstandard 8. Kvävedioxidhalt 9. Fuktsäkerhet 10. Termiskt klimat vinter 11. Termiskt klimat sommar 12. Dagsljus 13. Legionella 14. Dokumentation av byggvaror 15. Utfasning av farliga ämnen Dessa indikatorer beskrivs mer ingående under kapitel 5, Resultat. För att kunna certifiera byggnaden krävs det att den utformas och projekteras för att ge: - Låg energianvändning - od inomhusmiljö för ljud, luftkvalitet, termiskt klimat och dagsljus - Nyproduktion byggd med kunskap om vilka material som används För respektive indikator sätts betyg: brons, silver eller guld. Lägsta bedömda nivån är brons och motsvarar grundkraven i Boverkets Byggregler, BBR. (myndighetskrav från Boverket, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen och andra branschkrav.) Nästa nivå är Silver och beskrivs som en högre ambition än normalt byggande eller byggstandard och nivå uld innehåller byggande med spetsteknik eller funktion utifrån miljösynpunkt. Dessa betyg vägs sedan samman och ett totalbetyg erhålls för byggnaden. Systemet är utformat så att ingen indikator ska kunna uteslutas, alla indikatorer måste bedömas för att byggnaden ska kunna certifieras (13). 6

13 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Teori Miljöbyggnad 2.4 Certifieringsprocess Hur går man tillväga? Registrering: När byggnation ska börja skickas en registrering till SBC, som är giltig i 3 år. Registrering av brf Stenhuggaren hos SBC ombesörjs av HSBs miljösamordnare (32) och arbetet följer den version av Miljöbyggnads manual som är aktuell vid registreringens datum. Preliminär certifiering: Projekterade bygghandlingar granskas och projektet får ett preliminärt certifieringsbevis av SBC. Detta är giltigt i två år och inom denna tid ska preliminärt certifikat verifieras. Produktion, verifiering och slutlig certifiering: Under produktionen samarbetar byggherre, konsulter och entreprenör för att nivåerna på alla indikatorer uppfylls. Inom två år från att byggnaden tagits i drift jämförs utförande och funktioner i den färdiga byggnaden. Slutgiltig certifiering sker genom att varje indikator verifieras genom mätningar, besiktningar, kontroll av utförande och dylikt. Slutligt certifieringsbevis är giltigt i 10 år eller tills byggnaden ändras på något sätt som försämrar certifieringsresultatet (15). Se figur 1 nedan för en illustration över certifieringsstegen. Figur 1 Miljöbyggnad certifieringssteg (29) 7

14 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren 3 Projektbeskrivning Projektbeskrivning Inom HSB finns en lång tradition av att tänka långsiktigt vilket även styr utformningen av de hus de bygger. HSB bygger med en hög standard där tanken är att bygga så underhållsfritt som möjligt. Brf Stenhuggaren ska certifieras enligt Miljöbyggnad nivå Silver. Objektet, brf Stenhuggaren (kv Elddonet) är en nyproduktion av 47 bostadsrättslägenheter i en sammanhängande huskropp med underliggande garage med en exklusiv gårdsutformning. Stommen består av platsbyggd betong, fasaden kommer att vara i puts med inslag av skiffer och taket blir belagt med plåt (16). Produktion av huset påbörjades i november 2014, arbetet pågår enligt plan och huset färdigställs i december Projektet är en generalentreprenad, en utförandeentreprenad som innebär att byggherren har funktionsansvar. Figur 2 Brf Stenhuggaren innergård (30) 8 Based on the Mid Sweden University template for technical reports, written by Magnus Eriksson, Kenneth Berg and Mårten Sjöström.

15 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Projektbeskrivning 3.1 Varför Miljöbyggnad? Byggherre HSB öta: HSB är medlem i Sweden reen Building Council och syftet med medlemskapet är att följa med branschutvecklingen och att vara med och utveckla certifieringssystemet Miljöbyggnad. HSB har som ambition att all nyproduktion ska certifieras enligt nivå Silver. Miljöcertifieringen är ett led i HSBs miljöstrategi att minska koldioxidutsläppen med 50 % från år 2008 till år 2023 (17). HSB har i sin målsättning ambitionen att vara självförsörjande vad gäller förnybar energi Entreprenör Peab: Peab, som också är medlem i Sweden reen Building Council, har som företag målsättning att bygga hållbart. Bland annat handlar det om att väga byggkostnader mot driftkostnader och att välja långsiktigt hållbara och hälsosamma lösningar. Certifiering enligt Miljöbyggnad blir ett led i denna utveckling. Kompetens genereras genom att egna medarbetare går grundläggande utbildning i Miljöbyggnad och en andel av dem är certifierade miljöbyggsamordnare (18). 9

16 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Metod, genomförande 4 Metod, genomförande Metoder som använts i arbetet är litteraturstudier, insamling av data och intervjuer som underlag till rapportarbetet. 4.1 Litteraturstudier och insamling av data Området miljöklassning och certifiering av byggnader är ett aktuellt, men relativt nytt område. Litteratur är huvudsakligen sökt på internet. ällande litteratur för miljöklassning är det som finns att tillgå på webben för ämnesområdet, i nuläget mycket lite information. Det lilla som finns är inte helt aktuella eller relevanta artiklar och skrifter inom ämnets område. I sökandet efter information och data (bibliotek, web) går det inte att finna att några publikationer av böcker inom ämnesom- rådet Miljöbyggnad skett ännu. Författaren har haft tillgång till stora mängder data och kunnat samla in data genom intervjuer som vidare beskrivs nedan. Konsulterna som är involverade i arbetet med projekt brf Stenhuggaren har generöst över- lämnat material från sitt arbete, som är det projekterade arbetet som utgör underlagen för miljöklassningen, framtaget åt byggherren HSB öta. Det är från detta material data har bearbetats och använts som underlag och som bilagor till rapporten. Materialet har använts i författarens arbete för att få inblick i och jobba igenom indikatorerna punkt för punkt. Författaren har fått tillgång till handlingar på Peabs databaser och till deras interna material t ex information, listor och handledningar - som hämtats från deras intranät Planket. Urval av denna data har också bearbetats av författaren och utgjort material till rapporten. Fördelen är att det funnits möjlighet att tillgå stor mängd information, annars hade det varit svårt att utföra arbetet till rapporten. Nackdelen med mycket information är att det av utrymmesskäl inte får plats i rapporten och det kan vara svårt att göra avgränsningar. Data är faktiska handlingar och dokumentation levererade från konsulter som 10

17 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Metod, genomförande arbetar på uppdrag av HSB öta eller från Peab, vilket inte lämnar något utrymme för feltolkning av information. 4.2 Intervjuer Personliga intervjuer har genomförts med konsulter och entreprenör som ett komplement till litteratursökning, data- och faktainsamling. Inför intervjuerna har författaren läst på om varje indikator, i den mån det funnits fakta, för att skaffa en större förståelse kring ämnet. Intervju- erna har varit i samtalsform där anteckningar förts av författaren och varit en del i insamlingen av data som utgör material i rapporten. En av fördelarna med intervjuer är att det blir personliga kontakter och en inblick ges i konsulternas arbetsvardag. Författaren har fått ta del av konsulternas uppfattning och resonemang kring arbetet med indikatorerna och en större förståelse då de ger sin bild av sin arbetsprocess i projektet. En nackdel för författaren är att inte alltid kunna formulera bra fråge- ställningar inför intervjuerna, eftersom tillräcklig kunskap i ämnet inte funnits. Löpande dialog har förts med projektchef och platschef på Peab och besök har också gjorts på arbetsplatsen. Intervjuer finns som bilaga B i rapporten. 4.3 Fallstudie Fallstudien som är gjord på brf Stenhuggaren följer gällande manual för Miljöbyggnad vid tiden för registrering av projektet, version 2.1(19). Denna manual har också använts som underlag till rapporten. Kraven för de olika klassningsnivåerna är definierade i manualen och vilken bedömning som görs av dessa. Alla 15 indikatorer redovisas i kapitel 5, Resultat. Konsulternas arbete i projekteringsskedet studeras där deras underlag utgör basen för entreprenörens arbete. Sedan studeras vad entreprenö- ren måste utföra konkret i byggskedet för att uppfylla ställda krav utifrån konsulternas arbete. Detta för att kunna miljöklassa byggnaden för nivå Silver som är byggherrens krav. 11

18 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat 5 Resultat I fallstudien av brf Stenhuggaren utgör Manual 2.1, Utgåva (19) riktlinjer för det systematiska arbetet med indikatorer, vilket är utgångspunkt för bedömningskriterier av indikatorerna i Miljöbyggnad. Kraven för de olika klassningsnivåerna är definierade i manualen och indikatorerna redovisas i den ordning de presenteras i manualen för Miljöbyggnad. Förklarande text och tabeller är hämtade ur Manualen för Miljöbyggnad 2.1 om inget annat anges. I texten nämns gällande bygghandling vilket innebär handling upprättad av byggherren som ligger till grund för utförandet av byggnaden. För varje indikator redogörs följande: Syfte: (S) Syftet med varje indikator och hur dess bedömning sker enligt Manual 2.1. Konsulters arbete: (K) Konsulten, företaget de jobbar på och resultatet av konsultens arbete med respektive indikator. Entreprenörens arbete: (E) Entreprenören Peabs åtagande att uppfylla indikator konkret i produktion. 5.1 Energi 1. Energianvändning S: Byggnad ska projekteras, utformas och byggas för att nå låg energianvändning. Bedömning görs av årlig specifik energianvändning, kwh/m 2, Atemp. K: Energiberäkningen är utförd i Vip Energy 3.0.1, där ett otal uppgifter ska matas in i systemet, zongränser, byggdelstyper, drifttider, ventilationsaggregat, energitider, klimatdata, etc. 12

19 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Arbetet med att göra beräkningen är omfattande och tar ca två veckor. Rapporten från energiberäkningen är på 127 sidor så det finns inte utrymme att bifoga den här i rapporten. Konsulten (34) jobbar tätt tillsammans med sin kollega (33) på arkitektfirma Tengbom, som arbetat med indikator 3 och 12. Utbyte har också skett med övriga konsulter eftersom värden från deras arbete också matas in i beräkningen såsom konstruktion och VVS. Siffran för byggnadens årliga energianvändning i kwh/m 2, Atemp som räknats fram blir 67,5 kwh/m 2. Översikt, Resultat Energiberäkning brf Stenhuggaren, bifogas som bilaga 1. E: Provtryckning kommer att ske för 10% av lägenheterna. Detta för att säkerställa att det uppställda kravet nåtts på lufttäthet, som är en förutsättning i energiberäkningen enligt platschefens information. I övrigt gällande denna indikator följer Peab gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Produktion sker enligt bygghandlingar, inköp ska göras av rätt produkter och material. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 2. Värmeeffektbehov S: Bostaden ska projekteras, utformas och byggas så att behovet av tillförd effekt för uppvärmning begränsas. Bedömning görs av värmeeffektbehovet i W/m 2, Atemp vid DVUT. K: Indikatorn följer Ej elvärmda byggnader i ovan tabell. Byggnaden består i stora drag av fyra olika temperaturzoner där konsulten (36) valt att dela upp beräkningen i två delar, bostäder och garage. 13

20 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Uppgifter till balkonger- och köldbryggor har diskuterats ytterligare med konsult (35) på Byggkonstruktioner i Jönköping-Vätterstad AB och tillsammans har de kommit fram till de värden som ska användas i beräkningen. Husets area har konsulten mätt upp på arkitektens ritningar. Sedan matas uppgifter in i SBC:s verktyg där slutsumma för beräknat värmeeffektbehov framgår. Bilaga 2 visar beräkningen. E: ällande denna indikator ska Peab endast följa gällande bygghandlingar på arbetsplatsen då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 3. Solvärmelast S: Byggnad ska projekteras, utformas och byggas för att skärma av solvärmetillskott sommartid. Detta minskar också behovet av att aktivt kyla bostaden. Bedömning gör av solvärmelast i W/m 2,golv. K: Solvärmelast beräknas med formeln som finns i instruktionen, Manual 2.1 (120101). Konsulten (33) har lagt in formeln i ett excelark och matat in uppgifter som sedan ger talet för solvärmelasten, SVL. Bedömning görs av rum som vetter åt öster, söder eller väster. I bilagan framgår det vilka lägenheter som valts ut och som utgör underlag i beräkningen. Valda lägenheter som benämns som kritiska har rum med fönster i fler väderstreck, i nästa steg är rum valda som har stora glaspartier. 14

21 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Det kan vara komplicerat att beräkna SVL eftersom utstickande byggnadsdelar som balkong, takfot eller liknande kan fungera som solskydd och därmed påverka gsyst, som är ett sammanvägt g- värde. - värde är solfaktorn som anger hur stor del av den utvändiga värmestrålningen i % som passerar genom glaset. Konsulten använder sin kompetens och erfarenhet för att ta fram ett representativt val av lägenhetsplan och val av rum. Bilaga 3, visar underlaget för Beräkning Solvärmelast. E: Arkitekten har utrett punkten och därmed anses den klar. Den enda åtgärd som sker i dagsläget är att persienner sätts i fönster alternativt markiser monteras på fasaden. Markiser blir inte aktuellt utan valet blir persienner. Peabs inköpsavdelning har ansvar för att fönster med rätt parametrar köps in. I och med att fönster med rätt värden, utrustas med persienn mellan fönster och utanpåliggande persienner monteras vid fasta fönster, så uppfylls kravet för utifrån kommande solvärmelast. ällande denna indikator ska Peab i övrigt följa gällande bygghandlingar på arbetsplatsen då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 4. Energislag S: Energislag ska väljas och premiering görs av energi som är förnybar, ger små utsläpp och genererar lite avfall. Bedömning görs av årlig energianvändning och även brukarenergin. 15

22 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat K: Valet för energislag till brf Stenhuggaren blir fjärrvärme. För fjärrvärme som tidigare levererats i Jönköpings kraftvärmeverk har olja tillstötts, vilket gör att inte någon bedömning/poäng görs (hamnar automatiskt på brons). Sett till hur systemen sett ut har det inte funnits några direkta alternativ för uppvärmning av annat än fjärrvärme. Jönköping har sedan i april 2015 ett nytt kraftvärmeverk i kommunen. Anläggningen räknas till en av de modernaste i Sverige och hamnar i framkant eftersom både avfall och biobränsle hanteras i energisystemet. Energilösningar för framtiden baseras på förnybara bränslen. Detta kommer innebära en bättre viktning för valt energislag eftersom fjärrvärmen blir grönare. På SBC:s hemsida finns underlag för att beräkna Energislag. En excelfil laddas ner där energiposter för byggnaden är uppställda. I samma fil ligger statistik för fjärrvärme för hela Sverige så HSBs samordnare (32) kan mata in gällande värden för sitt geografiska område. E: Det finns inget alternativ för entreprenören att påverka denna punkt. Det är byggherren som beslutar om alternativ för uppvärmning, vilket är fjärrvärme. ällande denna indikator ska Peab i övrigt följa gällande bygghandlingar på arbetsplatsen då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 16

23 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat 5.2 Inomhusmiljö 5. Ljudkvalitet S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för god ljudmiljö. Bedömning görs enligt ljudstandard SS25267 för bostäder. K: Överlämnad rapport för Akustikprojektering av konsult på Soundcon (40). Uppdraget för Soundcon har varit att upprätta ljudkrav för brf Stenhuggaren och att ge förslag på utförande för att uppfylla ljudkraven i projektet. Vid nivå Silver har två ljudparametrar valts för att uppfylla ljudkrav klass B enligt SS 25267, luftljudsisolering och stegljudsnivåer. Övriga parametrar ska uppfylla ljudklass C. Som underlag har konsulten använt ritningsunderlag för projekt brf Stenhuggaren, svensk standard SS och Boverkets Byggregler, BBR 20 (BFS 2013:14). Till arbetet med detta underlag använder konsulten sina tidigare erfarenheter från liknande projekt. Övriga konsulter som berörs tar del av rapporten för att se till att deras handlingar utformas så att ljudkraven tillgodoses. Förslagen som lämnats för utförande för att uppnå ljudklass B som avser luftljudsisolering och stegljudsnivåer redovisas i Soundcons rapport. För att klara nivåer för luftljud mellan lägenheter utförs bjälklag med total betongtjocklek på 260mm och lägenhetsavskiljande väggar på 230mm. Parkettresonans undviks genom att 13mm parkett läggs på 3 mm airolen. Därmed uppfylls stegljudsnivåer mellan lägenheter. 17

24 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Soundcon i egenskap som ljudsakkunnig har varit med i projekteringsskedet och är med under byggskedet för att säkerställa att lösningar och utförande svarar emot kriterierna i Miljöbyggnad. Utdrag ur Soundcons Akustikprojektering framgår i bilaga 4. E: Projektering har utförts med rekommendationer från Akustikprojektering Ljudstandard Bygghandling. ällande denna indikator ska Peab i övrigt följa gällande bygghandlingar på arbetsplatsen då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Särskilda kontrollpunkter som måste bevakas i produktionsskedet: - Bjälklag, ytjämnhet vid parkettgolv, viktig faktor vid gjutning - Tamburdörrar, ljudklass, montage och injustering - Stomljudsisolering av WC- stol - Stegljudsdämpning av bjälklag med stenbeläggning, utförandekontroll - Stomljudsisolering av fläktar - Injustering av hissar Det åläggs ett ansvar på Peabs interna organisation, projektchef och inköpsavdelning att samordna arbetet, så att alla detaljer i handlingar följs och att rätt material köps in som motsvarar ställda krav på det som ska levereras till arbetsplatsen. Exempelvis är det viktigt att Peabs underentreprenör (UE) som utför plattsättning frikopplar klinkerbeläggningen helt från stommen. WC-stolar som omfattas av kraven på stegljudsnivå måste stomljudisoleras med 2-3 mm gummilist. Stomljudsisolering ska göras för fläktrummet som blir ett åtagande för VVSentreprenör. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 18

25 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat 6. Radonhalt S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för låg radonhalt i inomhusluften. Bedömning görs av radonhalt inomhus i Bq/m 3. K: När konsulten (35) arbetar med att ta fram underlag i detta projekt för att nå klassning Silver sker det på samma sätt som när konsulten arbetar med projekt utan miljöklassning, dvs enligt gällande direktiv i Bover- kets Byggregler, BBR (20). En geoteknisk undersökning har gjorts av marken av Sweco på uppdrag av konsulten (Sweco uppdragsnummer ). Två prover togs där värdena varierade mellan 6 till 14 kg Bq/m 3. Marken klassas som Låg- Normalradonmark. (Författaren har inte kunnat ta del av Swecos rapport.) I trakterna kring Jönköping är det liten förekomst av radon. Vid marktyp Låg- Normalradonmark ska radonhalten i jordluften vara mellan Bq/m 3. Konsulten förevisade Radonhandboken, som omnämns i BBR, där anvisningar finns för utförande av byggnation med hänsyn till radon. Kravet för grundkonstruktionen utifrån den geotekniska undersökning- en är att brf Stenhuggaren ska utföras radonskyddad. Radonskyddad byggnad innebär att samtliga genomföringar i bottenplattan ska tätas. Detta har konsulten föreskrivit i Allmänna anvisningar, ällande föreskrifter och Allmänna Råd, K- ritning K Se bilaga 5, Del av K- ritning K Mätning utförs före byggnation av markradon och efter färdigställande av radonhalt i inomhusluft. Vem som utför den uppföljande mätningen vid tid för certifiering är inte beslutat i dagsläget. 19

26 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat E: Allmänna anvisningar, ällande föreskrifter och Allmänna Råd talar om att byggnaden ska uppföras som radonskyddad. Peab ser därmed till att samtliga genomföringar i bottenplattan tätas ordentligt, genom att de följer anvisningarna i K- handlingarna. Handlingar visar att byggnadens grundkonstruktion utförs med säkerhet mot radonspridning från mark till byggnad. Enligt detta utförande ska Peab se till att risk för radonläckage elimineras. I övrigt gällande denna indikator ska Peab följa gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 7. Ventilationsstandard S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för god ventilation. Bedömning görs av ventilationslösning för att indikera luftkvalitet. K: Utformning av ventilationssystem ritas i CAD av VVS-konsult (36) och byggnaden kommer försörjas av tre aggregat, ett FTX-system med regenerativ värmeväxlare. FTX= fläktstyrda till- och frånluftsflöden med värmeåtervinning. Bostadsytan är projekterad för ett luftflöde på 0,35l/s, m 2. Luftmängden dimensioneras enligt Ventilation, Byggvägledning 7, vilket är en handbok som ansluter till Boverket Byggregler, BBR. Skillnaden från brons till silver är att det i byggnaden finns en styrning av ventilationen. I bostäderna finns ett konstant luftflöde och 0-24h drift. I andra utrymmen, förråd och garage förekommer en viss tidsstyrning under dygnet för luftflödet. På grund av ett mycket omfattande 20

27 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat underlag och ritningsmaterial finns det inte utrymme att bilägga dessa i rapporten. E: Underentreprenör utför installationer enligt gällande bygghandlingar och föreskrifter. Entreprenören köper in och UE installerar de valda aggregaten enligt vad som är föreskrivet i bygghandlingarna. I övrigt gällande denna indikator ska Peab följa gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 8. Kvävedioxid S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för låg tillförsel av kvävedioxid via uteluften som är en trafikrelaterad luftförorening. Bedömning görs av kvävedioxidhalt i inomhusluft i µμg/m 3. K: Risk för hög kvävedioxidhalt i inomhusluften på grund av närhet till trafik kartläggs. Byggnaden ligger i tätort så under projektering ska kontroll göras för att kvävedioxidhalten inte ska bli för hög inomhus. För höga halter av kvävedioxid kan ha negativa effekter på lungorna. Mätningar sker av Jönköpings Kommun (21) som kontinuerligt rapporterar kvävedioxidhalten. Dessa data används för att få en uppfattning om halten kvävedioxid i luften kring den planerade byggnaden. 21

28 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Byggnaden ska utformas så att det är troligt att rätt klass kan erhållas. Exempelvis placeras uteluftsintagen med hänsyn till trafikerade gator. Denna indikator berör arkitektens och VVS-konsultens arbete som ska utforma byggnaden på bästa vis och att installationer och luftdon placeras med hänsyn till trafikerade gator på bästa sätt. HSB ötas miljösamordnare (32) samlar in data för mätta halter av kvävedioxid och rapporterar till SBC i sin roll som samordnare för dokumentationen kring projektet. E: Frågan är utredd av miljöansvarig på HSB och baseras på uppgifter från kommunen. Ventilationskonsulten tar hänsyn till dessa uppgifter när denne bestämmer var uteluftsintagen placeras. Utformningen av byggnaden har lett till att inga uteluftdon kommer finnas i fasaden. ällande denna indikator ska Peab i övrigt följa gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 9. Fuktsäkerhet S: Byggnad utformas, projekteras, byggs och förvaltas på ett sätt så att risken för framtida fukt och vattenskador minskar. Bedömning görs av metod för projektering och byggande avseende hög fuktsäkerhet. 22

29 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat K: Det finns krav på hur fuktsäkerhetsarbete ska utformas och dokumenteras i projekterade handlingar. Arbetet med fuktsäkerhet under projektering utförs enligt kriterierna för den miljöklass som valts. Diplomerad fuktsakkunnig (37) anlitas för brf Stenhuggaren, som säkerställer att arbetet med fuktsäkerhet uppfylls från planering till kontroll och dokumentation av färdig byggnad. Utsedd fuktsakskunnig följer projektet från start till avslut. När arbete sker med fuktsäkerhet är det Boverkets Byggregler, BBR, som sätter standard för fuktprojektering, att vattentäta gjutningar sker enligt BBRs instruktioner och att Branschregler för Säker Vatteninstallation följs. Ett typexempel är tätskikt i våtrum. Det tillkommer arbete och dokumentation när projektet är miljöklassat med ytterligare detaljer som säkerställer kvalitet och nivå. För dokumentation i ett ej miljöklassat projekt brukar arbetet med fukt utgöra en flik i projektpärmen. I miljöklassning nivå Silver så används tio flikar för dokumentation, manualer och checklistor och mätningar kring fukt. Extern fuktsakskunnig arbetar med Branschstandard Bygga F- metod för fuktsäkerhet i byggprocessen (22) och manual från RBK, Rådet för Byggkompetens fuktmätningsmanual för betong (23). E: Extern fuktsakkunnig (37) finns med under hela projektet för att säkerställa fuktsäkerhetsarbetet. Produktionsledet identifierar vilka moment som krävs för att uppfylla beställarens krav. När det gäller Peabs utförande är arbetet utökat gällande fukt, men inte så mycket annorlunda gentemot hur arbetet brukar ske. Platsledningen upprättar en egen fuktsäkerhetsplan. Ett exempel från arbete med fukt, se bilaga 6, visar kontinuerlig rondering avseende fukt som görs på arbetsplatsen av fuktsakkunnig och platsledning. Peabs platsledning för dialog med Betongindustri som levererar betong till projektet apropå betongkvalitet och torktid. All betong är platsgjuten och för leveranser till arbetsplatsen så är det viktigt att rätt kvalitet och mängd levereras till avsedda gjutningar för platta, bjälklag och valv. Framför allt är det bjälklaget som ska bli torrt så fort som möjligt. 23

30 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Produktionen ska planeras så att det snarast möjligt blir ett tätt hus med täta tak. Fuktmätning görs av bottenplattan i vissa skeden. Täckning av ställningar sker för att undvika vatten på och längs fasader och för att skapa ett bra klimat för uttorkning. Fasader ska delvis putsas och putssystemet ställer krav på att det är tätt och täckt. Platschefen ser till att inte klarvatten blir stående, utan att vatten rakas av och att vattendammsugare används. Allt material som ska användas ska täckas, behandlas och skyddas mot fukt. Alla mätningar avseende fukt som sker ska sedan redovisas. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 10. Termiskt klimat vinter S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för ett bra termiskt inneklimat vintertid. Bedömning görs av termiskt klimat i rum. K: Konsulten (36) ritar upp byggnaden i CAD och från programmet tas ett underlag fram för det termiska klimatet. En datorsimulering görs för att visa att det termiska klimatet uppfylls gentemot PPD- index i de rum som bedöms. Programvara som IDA Klimat och Energi och Riuska används. PPD- index som anges i nivå Silver betyder Predicted Percentage Dissatisfied, dvs förväntad andel missnöjda. Detta innebär att färre än 15% i en grupp förväntas vara otillfredsställda med det termiska klimatet. Våningsplan som anses representativt för att använda till beräkning och simulering väljs ut. Här får konsulten använda sin kompetens, erfarenhet och kunnande för vilket plan som kan anses mest representativt. 24

31 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Nutida planlösningar är ofta öppna och vid en simulering ska en punkt väljas högst en meter innanför det största fönstrets mittpunkt vid högsta dimensionerande vintertemperatur och utan inverkan av solinstrålning. En transmissionsfaktor (TF) ska också beräknas. Förenklat kan TF beskrivas som fönsters kylande verkan vintertid (värmeförlust). Det finns en formel i manualen för Miljöbyggnad 2.1 där beräkning görs med fönsterarea, golvarea och U- värde för fönsterglasets mitt. I bostäder mäts PPD- index per timme. Bilaga 7 visar simulering för termiskt klimat vinter, från programvaran Riuska. Vintertid är det inga större problem att uppnå termiskt klimat eftersom systemet tillåter att värmen kan ökas. E: En utredning har gjorts av konsulten för förväntad andel missnöjda. Entreprenören ska inte göra något angående denna punkt. ällande denna indikator ska Peab följa i övrigt gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 11. Termiskt klimat sommar S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för ett bra termiskt inneklimat sommartid. Bedömning görs av termiskt klimat i rum. 25

32 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat K: Arbetsgången för att simulera termiskt klimat sommar görs precis på samma sätt som för vinter. Men till skillnad från vinter där transmission beräknas så är det istället solvärmefaktorn (SVF) som beräknas. Likaså för sommar ska ett representativt våningsplan väljas för att användas till beräkning och simulering. Sommartid kan bli lite svårare att arbeta med när rum som har öppna planlösningar ska avdelas och solavskärmningen beräknas. På sommaren kan PPD- index överstigas några timmar på dygnet vid varmt väder. I manualen för Miljöbyggnad nämns tillförd kyleffekt. Det är sällan, oftast aldrig, som svenska bostäder utrustas med kylaggregat med tanke på det svenska klimatet. Istället brukar solvärmelasten avskärmas med persienn eller markis. I brf Stenhuggaren kommer fönstren ha monterade persienner från start. Värmen i Sverige vållar inte några större problem med att det blir för varmt inomhus. Det svenska klimatet med enstaka värmeböljor på sommaren gör att värmen inte blir ett långvarigt problem för inomhusklimatet. Men ska klassning följas och värden för PPD- index hållas, kan det bli lite för varmt 2-3 timmar under dagen när det inte finns kylaggregat. Lösningen blir någon form av solskydd. Simulering för termiskt klimat sommar se bilaga 8. 26

33 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat E: En utredning har gjorts av konsulten för förväntad andel missnöjda. Entreprenören ska inte göra något angående denna punkt. ällande denna indikator ska Peab följa i övrigt gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 12. Dagsljus S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för god tillgång till dagsljus. Bedömning av dagsljuskvalitet bedöms med fönsterglasandel, AF. K: Arbetet följer samma upplägg som har beskrivits i indikator 3 av konsulten (33), Solvärmelast. Att vikta för fönster, välja representativt våningsplan och kritiska rum är inte helt enkelt. Det finns inga generella regler i SBC och konsultens kunskap och kompetens får avgöra. Ibland kan planlösningen påverka ljusinsläpp, t ex storleken på ett vardagsrum och vilken placering det har i byggnaden. Bedömning görs av rum som vetter åt öster, söder eller väster. I bilagan framgår det vilka lägenheter som valts ut och som utgör underlag i beräkningen. Valda lägenheter som benämns som kritiska har rum med fönster i fler väderstreck, i nästa steg är rum valda som har stora glaspartier. Bilaga 9 visar beräkning för dagsljus och plan över valda rum. 27

34 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat E: En utredning har gjorts av arkitekten för förväntad andel missnöjda. Entreprenören ska inte göra något angående denna punkt. ällande denna indikator ska Peab följa i övrigt gällande bygghandlingar då entreprenadformen är en generalentreprenad. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 13. Legionella S: Byggnad ska utformas, projekteras och byggas för att minska risken för tillväxt och spridning av legionellabakterier i och från tappvattensystem. Bedömning görs av åtgärd för att minska tillväxt och spridning av legionellabakterier. K: I konsultens arbete (36) med indikatorn så sker projektering så att tappvattensystemet utformas enligt Branschregler Säker Vatteninstallation" (24) och enligt Boverket Byggregler, BBR. Säker Vatteninstallation är ett initiativ från VVS-branschen för att minimera risken för vattenskador, legionella, brännskador och förgiftning orsakade av bristfälliga vatteninstallationer. Projektering görs på samma sätt oavsett om byggnaden ska miljöklassas eller ej. För denna indikator hamnar klassningen redan från början på nivå Silver när konsulten arbetat fram underlaget till brf Stenhuggaren. 28

35 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat I bilaga 10 framgår de punkter VVS- Teknik föreskriver för åtgärd mot legionella och dessa har redan kvalificerat indikator 13 till nivå Silver enligt Miljöbyggnad. Konsulten har föreslagit att klassa punkten som silver redan när projektet registreras för start hos SBC. E: ällande denna indikator anlitar Peab underentreprenör Bravida, som ombesörjer alla installationer enligt gällande bygghandlingar. Utförandet sker som VVS-Teknik föreskrivit enligt Branschregler Säker Vatteninstallation. Bravidas personal är certifierad för vattensäkert utförande enligt Säker Vatteninstallation 2012:7. Platschefen är ansvarig. Därmed har entreprenören uppfyllt målet för indikatorn (38). 5.3 Byggvaror 14. Dokumentation av byggvaror S: Premiering av byggnad ska göras där byggvaror och byggnadsmaterial som byggs in dokumenteras. Bedömning görs av vissa inbyggda byggvaror. 29

36 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat K: Peab kan påverka produktval som sker i byggprocessen och det finns en produktkontrolltjänst, Peab Byggnadsdeklaration, som tillhandahålls av Svensk Husdeklaration, som är avtalspartner med Peab. Svensk Husdeklaration äger VV- systemet (25) som är den digitala plattform som används som loggbok. Loggboken ska omfatta byggvaror som byggs in i grundkonstruktion, stomme, ytterväggar, yttertak och innerväggar. I systemet ingår inte i dagsläget byggvaror och material som tillhör installationstekniska system och elsystem. En ansvarig person finns på Peab Byggnadsdeklaration som sköter alla kontakter, samlar in intyg och samlar allt på en egen projektplats. En loggbok i VV- systemet finns upprättad för brf Stenhuggaren där beställarens krav på kvalitet och miljö presenteras. Uppgifter samlas in om entreprenaden, vilka som är kontaktpersoner hos beställare, platsledning och entreprenörer. Entreprenörer ska redovisa produkter och material som ska användas och i systemet kollas att ställda miljökrav kan uppfyllas och att den dokumentation som krävs tas fram. En kompabilitetskontroll sker för att kontrollera att valda produkter är lämpliga att bygga ihop med varandra. Produktredovisningar och intyg från leverantörer visar att materialkombinationerna fungerar och vem som har produktansvaret om avvikelser skulle uppstå. På detta sätt kan avvikelsekostnader minskas och tid sparas. Produkter och material kontrolleras gentemot databaser Basta, Sunda Hus och Byggvarubedömningen. Tanken med loggboken är att placering och mängd av byggvaror registreras för att underlätta en eventuell framtida sanering (39). E: Platsledningen loggar in i samma loggbok, VV- systemet, för projekt brf Stenhuggaren. All information och data samlas på samma ställe. Platsledningen gör sina registreringar löpande och ansvarig person på Peab Byggnadsdeklaration arbetar samtidigt i systemet med att matcha och kontrollera uppgifter. På detta sätt uppdateras och förvaltas loggboken tills att det i slutskedet blir dags att överlämna projektet till beställaren. 30

37 Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie Brf Stenhuggaren Resultat Produktvalsarbetet är viktigt. För att kunna leverera en byggnad med hög kvalitet och minska risken för framtida garantikostnader eller andra problem är det viktigt att veta vilka produkter som byggts in i byggnaden och att de fungerar tillsammans. I slutskedet sker slutredovisning av projektet och dokumentation från den digitala loggboken bränns på en CD eller läggs på ett USB-minne. Slutdokumentationen överlämnas i en projektmapp till den som ansvarar för överlämnandet till kunden. Platschefen är ansvarig. Därmed är målet för indikatorn uppfyllt (38). 15. Utfasning av farliga ämnen S: Premiering av byggnad ska göras där material och byggvaror inte innehåller ämnen med farliga egenskaper. Bedömning sker av förekomst av utfasningsämnen i byggvaror, se indikator 14, enligt loggboken. K: Arbete med punkt 14 och 15 är sammanflätade med varandra och de följs åt under arbetets gång eftersom de hanteras i samma digitala system. Detta är beskrivet i punkt 14. Loggning sker i systemet av varje produkt och byggvara som enligt indikator 14 ska bedömas utifrån halt och innehåll av utfasningsämnen enligt KEMIs (26) kriterier. I Peabs dagliga verksamhet används kemiska produkter och byggprodukter som innehåller kemiska ämnen. Peab kan påverka produktvalen i byggprocessen och företaget ställer krav på att produkter inte ska innehålla farliga ämnen. Kontroll av ämnesinnehåll sker via Peab Byggnadsdeklaration. 31