Introduktion till symboler

Transkript

1 Widgit Software Ltd., 124 Cambridge Science Park Milton Road Cambridge CB4 0ZS Tel FX Introduktion till symboler Det här häftet vänder sig till organisationer, lärare, föräldrar och personal som träffar barn och vuxna med inlärningssvårigheter som kan ha hjälp av grafiska symboler. Här får du information om vad symboler är, hur de kan användas och råd kring vad man behöver tänka på när man använder symboler. Det är tillåtet att kopiera det här häftet så länge informationen om copyright är kvar oförändrad. Introduktion till Symboler Widgit Software Ltd, 2004 Först publicerad 2000 Reviderad utgåva 2004 Översatt till svenska 2004 Vi tackar nedanstående personal och elever som har delat med sig av sitt arbete och tillåtit oss att använda det I detta häfte. Dave Wood and staff from Wilson Stuart School, Clare Martin from George Hastwell School, Staff of Bilton Infants School. Justin Drew Marion Rapson Wendy Marriott Sally Paveley Leo Berry Gela Griffiths David Fulton Publishers Ravensbourne NHS Trust Det finns också utförlig information om symboler, programvara med symboler samt användning av symboler på Widgit s hemsida: Information om svenska versioner av Widgit s symbolstödda program finner du på Titta också på denna sida som är speciellt utformad för symbolläsare.

2 Introduktion till Symboler Ett informationshäfte om hur symboler kan vara till hjälp. Symboler har använts i alla tider som ett enkelt och direkt sätt att kommunicera. Det finns många symboler omkring oss i vardagen. Personer med kommunikationssvårigheter har använt dem mer utvidgat. Med teknikutvecklingen kom inte bara möjligheten att skapa material FÖR personer med kommunikationssvårigheter utan också möjligheten för dem att själva skapa med symboler. 1. Vem kan ha hjälp av symboler? Små barn och barn som inte har börjat använda sig av text kan börja läsa genom att känna igen bilder. Och sedan börja ordna dem för att kommunicera en idé. Symbolerna hjälper barnen till en ökad förståelse av ordets betydelse. Barn som har svårigheter med ordigenkänning, stavning och förståelse eller bara behöver mer motivation att skriva. Symboler, bilder och ljud hjälper till och motiverar. Vuxna och ungdomar med inlärningssvårigheter använder symboler för att kunna läsa och skriva och följa undervisningen. Självständigheten ökar. Personer som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) använder symboler som en del i sin kommunikation.

3 2. Exempel på hur symboler kan vara till hjälp. 2.1 För att stödja kommunikation Symboler kan vara till hjälp på många sätt när man kommunicerar med någon, ansikte mot ansikte, i kommunikationsböcker, ord- och fraskort eller om man använder PECS. Symboler är lätta att hantera och kan förklara ordens koppling till riktiga saker och handlingar. Kommunikationskartor kan göra det lättare att delta i en aktivitet. Den här kartan som är anpassad till sagan om Guldlock kan hjälpa ett barn att återberätta sagan. Den andra kartan gjordes i alla hast för att underlätta för en grupp vuxna att diskutera en händelse som de sett på TV. Personerna i gruppen hade inte sett en del av symbolerna innan, men genom att de visste vad kartan handlade om var symbolerna lätta att förstå i det sammanhanget. Det här exemplet visar också hur viktigt det är att ha tillgång till stort vokabulär av symboler. Det är inte för att vi kan förvänta oss att symbolläsare tar till sig så stora vokabulär utan för att de ska få en möjlighet att delta i alla tänkbara sammanhang. Symboler kan göra det möjligt för alla deltagare i en grupp att förstå och delta i konversationen.

4 2.2 Stödja självständighet Ett schema handlar om mer saker än att få reda å vad som ska hända härnäst. De hjälper också till så att man kan förstå vad som händer och hur tiden går. Det ger en känsla av kontroll. Symboler på kom-ihåg-lappar, och etiketter är bra att använda för att själv kunna skapa ordning och reda. En lärare har gjort personliga papper till sina elever. Pappret har ett fotografi av eleven. Allt arbete de gör skrivs ut på deras eget papper så att alla kan se vems det är. Det är lätt att man som lärare eller terapeut tar alltför stor kontroll över vad man pratar om och gör. Med symbolstödda aktiviteter som t.ex. de här stora tärningarna kan eleverna bli mer aktiva. Eleven kan rulla tärningen och på så sätt bestämma nästa aktivitet istället för att läraren gör det.

5 Rebecca går på college, och håller på att lära sig bli mer självständig. Hon har inte mycket tal men kommunicerar effektivt med sin kommunikationsbok som hennes mamma gör åt henne. Mamman använder fotografier och olika temasymboler. Böckerna hjälper andra personer att interagera med Rebecca genom att de får ledtrådar kring vad de kan prata om. Ett arbetsschema som det här nedan gjordes åt de boende i en gruppbostad för att hjälpa dem att fördela arbetsuppgifterna i hemmet. Istället för att personalen bestämde vem som skulle göra vad, kunde de boende själva vara delaktiga i att bestämma. Arbetsschemat skrevs se ut med symboler och bilder så att de alla kunde läsa och förstå vem som skulle göra vad. Schemat till höger visar deltagarna på ett dagcenter vilka aktiviteter som finns att göra. Deltagarna gick förut oftast till samma aktivitet varje dag. När de fick en möjlighet att se urvalet av aktiviteter på det här sättet började de våga prova olika saker.

6 2.3 Börja skriva Som vi har sett kan symboler spela stor roll för hur man klarar av att kommunicera och förstå. För att bli riktigt självständig behöver man också som symbolanvändare få möjlighet att dokumentera sig i skrift. Skrivmiljön här nedanför är skapad på samma sätt som i ett dynamisk displayprogram för kommunikation. Skillnaden är att det lagrar kommunikationen i ett dokument. Användaren kan då se sin konversation. Det blir en hjälp att koppla det talade språket till det skrivna. Widgit Symbolskrift har skärmkartor som låter eleven bygga text genom att välja ord, fraser eller meningar. I exemplet här nedanför ser du två tavlor på skärmen. Den till vänster fungerar som en meny. Den använder man för att välja olika ämnen som kommer upp som tavlor på höger sida. Bilderna visar två steg i att skriva om vad man tycker om och inte tycker om. Skrivmiljöer och tavlor skapas oftast med ett speciellt syfte. De kan vara väldigt enkla som exemplet nedan till vänster eller ge tillgång till ett stort vokabulär som i exemplet nedan till höger. Den högra skrivmiljön använder Wordwall från Sensory Software med ett vokabulär för vuxna.

7 2.4 Stödja inlärning Symboler kan stödja inlärningen på många olika sätt. Den här läraren som jobbar på en förskola läser en saga för en grupp barn. Medan hon läser håller hon upp kort som visar en symbol med ett ord för huvudorden i sagan. Det ger en stark visuell ledtråd till meningen i det talade ordet. Läraren upptäckte att det inte bara var barnen med inlärningssvårigheter som hade glädje av det här sättet att jobba. Alla barn i gruppen blev mer uppmärksamma. En del av barnen använde sedan korten och för att sätta dem i rätt ordning och återberätta sagan. Recept och arbetsblad kan vara till god hjälp för många. Receptet till vänster användes av en elev med inlärningssvårigheter för att hjälpa henne att planera sitt arbete i början på lektionen. Andra arbetsblad hjälpte till så hon kunde visa att hon förstod. En elev med inlärningssvårigheter kan förstå begreppen men ha svårt att visa sina kunskaper. Hennes assistent gjorde arbetsblad i Widgit Symbolskrift som kunde fyllas i varje dag.

8 Bilden bredvid visar hur en elev följde ett recept. Läraren fotograferade varje steg. När uppgiften var klar fick eleven matcha bilderna med stegen i receptet som en kontroll på att hon gjort rätt. Hon gjorde då samtidigt ett bildrecept som kunde användas av andra. Tavlan till höger används av eleverna vid en specialskola. Eleverna på skolan är vana symbolanvändare och klarar ett komplext material. 2.5 Skapande skrivande Att börja skriva är ett viktigt steg i inlärningsprocessen. Man får också en känsla av att ha åstadkommit något när man skriver och man kan göra personliga läseböcker. Gör man två kopior av varje bok en elev skriver bygger man snabbt upp ett bibliotek av böcker som alla elever kan ta del av. Boken här till höger är en anpassning av en klassiker. Att anpassa den med symboler ger en möjlighet, även för elever med stora läs- och skrivproblem, att tillgodogöra sig litteratur. Den här berättelsen har skrivits i två format på var sida i boken. Det ger det bästa från två världar.

9 2.6 Tillgång till information För att delaktig i samhället och kunna ta egna beslut behöver man tillgång till information. Information kan vara enkel men måste vara begriplig och presenterad på ett bra sätt. I England har en del organisationer börjar göra symbolbaserat material och information. Du kan hitta länkar till en del av dem på Det finns också en symbolbaserad webbsida på Här finns mycket material för symbolläsare i alla åldrar. Det finns personliga historier inskickade av läsare, berättelser av barn och vuxna och också välkända berättelser. Det finns material för undervisning och ett on-line magasin som heter elive. elive tar upp olika ämnesområden som nyheter, filmrecensioner och artiklar. Hela webbsidan bygger på att symbolanvändare själva bidrar med innehållet.

10 2.7 Ny teknologi Ny teknologi ger nya möjligheter att hantera symboler. Communicate: In Print är ett desktop publishingprogram som har alla möjligheter att skriva med symboler. Du får också en möjlighet att skapa en snygg layout och skapa böcker, tidningar och annat informationsmaterial. Utveckling sker också på områden som att kunna kommunicera via e-post och surfa på nätet. Det finns två symbolbaserade e-postprogram som gör det möjligt för symbolanvändare att kommunicera på distans. Det till vänster är Inter_Komm som kan använda skärmkartor och det till höger är ett webbaserat e-postsystem som man kan komma åt från vilken dator som helst utan att någon speciell programvara behövs på datorn. Det webbaserade e-postprogrammet är under utveckling och så också en symbolbaserad webbläsare Communicate: Webwise. Webbläsaren fungerar så att den omvandlar vanliga webbsidor till att få symbolstöd. Det här är en sida från BBC s webbsida sedd med Communicate: Webwise. De markerade delarna är länkar till andra sidor. Din lista med favoriter kan ha bilder för att ge en ledtråd till vad sidan handlade om.

11 3. Om symboler 3.1 Symboler eller bilder? Digitalkamera, scanner och stora mängder med clip art bilder gör att vi har fått mycket större möjligheter att använda bilder av olika slag för att illustrera information. Men, vi behöver lära oss förstå hur bilder fungerar och hur vi ska använda dem på ett bra sätt. Fotografier är bra för att ge detaljerad information. Men, det kan samtidigt ge för mycket information. I det här exemplet är bilden för komplicerad för att man lätt ska kunna se den. Den ger också alldeles för mycket information. Men meningen tyder på att bilden bara är tänkt att visa ett enda begrepp. Mike. I det här fallet hade det varit bättre att använda en bild där bara Mike syns tydligt. I det andra exemplet används bilden för att ge mer innehåll till informationen. En symbol representerar ett enstaka begrepp medan en illustration eller bild kan ge en stor mängd information. När man väljer att använda bilder istället för symboler måste man vara uppmärksam på att bilden inte visar mer än det enstaka begrepp du vill förmedla. Du behöver också titta på själva bilden och färgen. I det här exemplet är kvinnan för detaljerad och passar inte ihop med resten av meningen. Byxorna är blå. Informationen hade nått bättre fram med en streckteckning som den i det högra alternativet.

12 När språket som används är enkelt eller om bilderna används på ett bildkort eller på en kommunikationskarta kan tillägget av färg och extra detaljer fungera bra. 3.2 Olika typer av symboler Det finns flera olika symbolbaser. Många av dem är svart-vita som t.ex. Rebus och Pictogram. Mayer-Johnson Picture Communication Symbols (PCS) finns också med bilder i färg. Numera finns också Rebussymbolerna i en färglagd upplaga. De flesta symbolsystem har en gemensam grundläggande idé och kan därför användas tillsammans för att komplettera varandra. Valet av symboler bestäms i stor utsträckning av vad man föredrar personligen och i vilket syfte symbolen ska användas. För en del är de rena streckbilderna tydligare än de illustrativa färgade medan det i en annan situation kan vara mer motiverande att använda färg. Med tiden har vi lärt oss att det är viktigare att tänka på individens kommunikativa behov än att strikt använda ett enda symbolsystem. Mer och mer visuell information finns tillgänglig för alla och det därför bra att man också tar in olika bildstilar i symbolbaserat material. Det är viktigare att förstå symbolens nivå och språkets nivå än detaljerna i symbolen som används. 3.3 Att få fram vad man menar Det är mycket viktigare att välja rätt bild till begreppet än vilken typ av symbol man använder. På svenska har vi flera ord som stavas likadant men har olika betydelse.

13 I Widgit Symbolskrift och Communicate serien kan du välja vilken symbol i den aktuella ordlistan som bäst visar ordets betydelse. En del ord har många olika betydelser: På samma sätt är det bilder som kan passa att använda till mer än ett ord. Det grundläggande begreppet är detsamma. T.ex. babbla och skvallra. Många sådana synonymer finns i ordlistorna men i Widgit symbolskrift och Communicate: In Print kan du också ändra texten associerad med bilden för att nyansera språket och göra ordlistan mer personlig. 3.4 Symbolnivåer Man kan dela in symboler i fyra olika kategorier. Indelningen är inte precis men kan användas som guide för att välja rätt typ av bild. A. Symboler man lätt känner igen Det här är bilder som tydligt representerar välkända objekt och handlingar. Det behövs ingen inlärning så länge personen som ska använda dem känner till objektet eller handlingen. B. Symboler man kan gissa sig till Symbolen behöver förklaras och därefter ska man kunna gissa sig till betydelsen. Den här typen av symboler faller oftast inom en av två grupper Om du förstått en symbol kommer du förstå resten utan svårigheter. Exempel på den typen är: Om man förklarar symbolerna i grupp kan man hjälpa eleven att lättare förstå meningen i symbolen. De kommer också ha större möjligheter att känna igen andra symboler i gruppen när de stöter på dem.

14 C. Symboler man kan lära sig De här symbolerna relaterar grafiskt till det begrepp de representerar. De kan inte användas för att lära in ett begrepp utan bara hjälpa till som en påminnelse för ett begrepp man redan förstår. De här symbolerna kräver därför en förklaring. Personer med inlärningssvårigheter har ändå mycket större möjligheter att komma ihåg dem som symboler än som text. Exempel på den här typen av symboler är: D. Abstrakta symboler De här symbolerna är svåra att använda. Många är mycket abstrakta och innehåller ingen grafisk ledtråd. Som tur är kan mycket innehåll i en text förstås utan att man behöver använda de här symbolerna. Exempel på abstrakta symboler är: 3.5 Särdrag i olika symboler Varje symbolsystem har sin egen design och stil. De har olika nivåer på grammatisk struktur. I den första raden (Mayer-Johnson PCS) är symbolerna mer illustrativa och varje begrepp har sin egen bildrepresentation. Den andra raden (Widgit Rebus) har en mer schematisk struktur där alla ord i en grupp bildar en enhet som följer samma regel. Det finns ett detaljerat lexikon med Widgit Rebus symbolsystem som förklarar tanken bakom de regler man använt. Man får också en introduktion till de grammatiska markörer som finns och kan användas ihop med symbolerna för att utöka vokabuläret. Här förklaras en del av de sätt som använts för att strukturera systemet:: Byggnader, rum, affärer De har en basform med objekt i dem för att ge mer detaljerad betydelse.

15 Personer, yrken och familj Cirkeln betyder tillhörighet. Det fyllda korset markerar doktor eller tandläkare och det vita betyder sköterska eller tandsköterska. Kvantitet Tempus Tempus visas med pilar: Komparativ När en symbolanvändare utvecklas språkligt kommer också behovet att använda ett mer uttrycksfullt språk. Att lägga till en grammatisk markör till den vanliga symbolen hjälper till att förklara hur ordets betydelse förändras. 4. Att göra bra symbolbaserat material Så här långt har vi tittat på några goda exempel på symboler men ännu inte tagit upp frågan om hur man verkligen ser till att de är förståeliga. Vi har tagit upp hur man väljer symboler för att få fram rätt betydelse. Det är bättre att inte använda någon symbol alls än att använda fel. Den viktigaste faktorn när man symboliserar information är att försäkra sig om att språket man använder är tillräckligt tydligt. Det är avgörande att både informationen och innehållet som används är begreppsmässigt relevant för läsaren innan man ger sig på att anpassa texten med symboler. Man måste också ta hänsyn till läsarens språkliga nivå. Hur bekant han eller hon är med symboler och om de kommer att behöva hjälp att läsa. En mening ska bara beröra ett ämne och idealt inte ha mer än tre eller fyra betydelsebärande ord.

16 En symbolläsare som inte följer textraden kommer inte att se skiljetecknen. Därför är det en bra idé att skriva varje mening på en var sin rad. I det här exemplet används fotografierna som illustrationer istället för att röra till sidan genom att lägga in dem i texten. Man behöver inte använda en symbol till varje ord. I exemplet här ovan har man tagit bort symbolerna för the och as därför att de inte ger någon viktig information. Det kan vara bra att ta bort symboler för att göra sidan visuellt tydligare men man måste då noga se till att betydelsen inte ändras. Symbolläsare ska fortfarande kunna förstå innehållet på ett självständigt sätt. I Widgit Symbolskrift kan du välja att dölja all text. Då ser du sidan utan texten under symbolerna. Genom att göra så kan du kontrollera hur symbolerna kommunicerar innehållet utan att bli distraherad av orden. Vi är själva så fokuserade på att läsa texten att det annars är svårt att disciplinera sig att inte läsa den. Ta till vana att alltid titta på informationen du skapar utan text för att försäkra dig om att det går att förstå innehållet och att inga huvudbegrepp saknas. Om du skriver för läsare som bara förstår några få symboler får man ta till en annan strategi. Man kan t.ex. använda en huvudsymbol eller bild för att beskriva en hel mening. Den här sidan visar ett formulär för att bedöma hur nöjd kunden är. Det är från Ravensbourne NHS Trust. Exemplet visar att en enstaka symbol kan var väl så kommunikativ. I det här fallet fungerade det bättre än att skriva hela meningarna med symboler.

17 Exemplen här nedan är skrivna av symbolanvändare och visar på vilka möjligheter symboler och symbolprogram har gett. En berättelse skriven av en förälder En tonåring som skriver för Symbolworld En elev skriver med hjälp av sin mamma En elev på Lakeside school. Ett varningens ord: Det är lätt att tänka sig att börja använda symboler för att känna att man gör sitt material informativt och tillgängligt. Tyvärr har vi sett flera exempel på att man gör det utan att reflektera över resultatet. En text som t.ex. ett företags verksamhetsinriktning skriven direkt in i symbolskriftsprogrammet blir lätt en enda meningslös röra av bilder. Hur man använder symboler framgångsrikt är först och främst en lingvistisk fråga. Tillägget av symboler kan inte klargöra en meddelande som inte redan är tydligt. Dokumentet måste först skrivas med ett klart och tydligt språk. Symbolen i sig kan inte lära ut ett begrepp även om det kan hjälpa till vid inlärningen. Man kan därför inte använda symboler i text för att ta upp begrepp som läsaren inte redan förstår. Effektiv användning av symboler innebär att man på alla nivåer drar upp riktlinjer och skapar en policy för att försäkra sig om att materialen används konsekvent och att man ger

18 möjlighet till inträning. När så är fallet kan symboler på ett effektivt sätt bidra till ökad livskvalitet och större delaktighet i samhället för personer med inlärningssvårigheter. En organisation eller skola som vill försöka ge sina medlemmar eller elever information rekommenderas att börja på basnivå med att märka upp miljön, använda symboler i korta notiser, för arbetsbeskrivningar och scheman. Det är först när läsaren känner sig bekant med symbolerna som det finns en möjlighet att kunna ta dem till sig i en mer abstrakt situation. Daglig kontakt med symbolerna bygger upp en känsla av att detta är en form av kommunikation som känns naturlig. Personal och vårdare får också en större förståelse och medvetenhet om symbolerna och dess användningsområde. Symboler, använda på ett förnuftigt sätt, kan bidra mycket till en bättre kommunikation, tydligare information och ökad självständighet för många. Vare sig det är barn som precis håller på att lära sig eller vuxna med stora inlärningssvårigheter. Böckerna Symbols Now, av Dr Chris Abbott och Literacy Through Symbols, av Tina och Mike Detheridge, ger många exempel på hur symboler används i Storbritannien för att förhöja livskvaliteten och ge bättre möjligheter. Widgit Symbolskrift är översatt till 15 språk. Samtliga har stöd för sin grammatik och innehåller en del kulturellt och språkberoende symboler. Mer information om symboler och programvara hittar du på Widgit symbolskrift är översatt och bearbetad till svenska av Hargdata AB, i samarbete med Squaretalk HB. Communicate: In Print är översatt och bearbetad till svenska av Hargdata AB. Se information om båda symbolprogrammen på