REMISSYTTRANDE 1. Socialdepartementet Stockholm. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REMISSYTTRANDE 1. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen"

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Socialdepartementet Stockholm Yttrande över remissen Psykiatrin och lagen Socialdepartementet har överlämnat remissen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd till Landstinget Västmanland för yttrande. Landstinget Västmanland ser behovet av en reformering av lagstiftningen inom det psykiatriska vårdområdet, framför allt gällande den ekonomiska ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen för rättspsykiatrisk vård. Landstinget anser dock att det är svårt att ta ställning till flera av delarna i förslaget då konsekvenserna är bristfälligt utredda och beskrivna. Landstinget kan därför inte ställa sig bakom förslaget i sin helhet. Landstinget tolkar förslaget som att en anpassning till gällande lagstiftningen inom EU-området har fått företräde framför patientperspektivet. Förslaget innehåller dock flera goda inslag. Bland dessa kan nämnas: Att villkor om erbjudande av frivillig vård införs Att särskilt undantag för utvecklingsstörning avskaffas Att tvångsvård kan ges om det är nödvändigt för patientens eget skydd Att intagningskriterier förändras Att inskränkningar i patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster införs Att krav på samverkan mellan vårdgivare regleras Landstinget ställer sig tveksamt, för att inte säga kritiskt, till de ökade inslag av tvång, skyddsaspekter samt möjligheter till inlåsning under långa tider som föreslås. Landstinget befarar att förslaget kan leda till ökad tvångsvård för individer och fler vårddagar utan en kompensatorisk ökning av resurser till psykiatrin. Om så sker riskerar den frivilliga psykiatrin att urholkas. Postadress Landstinget Västmanland VÄSTERÅS Besöksadress Landstingshuset Centrallasarettet, Ingång 4 Telefon Telefax Org.Nr VAT nr SE E-post landstinget@ltv.se Hemsida

2 REMISSYTTRANDE 2 (5) Datum Vår beteckning LTV Vidare finns en risk att förändringen kan medföra en förstärkning av allmänhetens rädsla för psykiskt sjuka. Landstinget ställer sig avvisande till förslaget om att införa åldersgränser för hur patienter får samvårdas. Landstinget har även svårt att förstå organisationen och konsekvensen av förslaget om att inrätta Tvångsvårdsnämnd och dispensförfarande. Landstinget delar inte utredarens ekonomiska analys och anser att såväl landstingens som primärkommunernas beräknade framtida kostnader är underskattade. Nedan kommenteras enskilda delar av förslaget Kapitel 7: Översyn av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård Landstinget instämmer i grunden i förslaget att samla den psykiatriska tvångsvården i en lag. Förändringen medför dock att den rättspsykiatriska verksamheten avskaffas och konsekvenserna av detta är svåra att bedöma. Det är viktigt att den rättspsykiatriska kompetensen säkerställs. Landstinget konstaterar att definitioner och begrepp måste harmonieras mot annan lagstiftning. Som exempel kan begreppet vårdplan innebära olika saker samtidigt som en enhetlig definition av begreppet sjukvårdsinrättning saknas. Landstinget instämmer i förslaget att ställa villkor om att frivillig vård ska ha prövats utan framgång. Detta innebär att tvångsvård kan inledas i kända ärenden. Det medför också krav på att sjukvården måste tillhandahålla ett tydligt, frivilligt vårderbjudande. Landstinget tillstyrker också förslaget om att avskaffa särskilt undantag för utvecklingsstörning (7.2.2). Personer med störningar inom autismspektrat har på senare tid ökat. Att nuvarande undantag föreslås tas bort innebär förbättrade möjligheter för dessa personer att erhålla vård med stöd av lagen. Landstinget tillstyrker även förslaget under 7.6 som medför ökat skydd för patienten. Landstinget uttrycker dock tveksamhet inför förslaget om inrättandet av en Tvångsåtgärdsnämnd och dispensförfarande (7.6.9). Enligt förslaget ska Tvångsvårdsnämnden vara tillgänglig dygnet runt alla dagar året runt. Införandet av en tvångsvårdsnämnd med så hög ambitionsnivå verkar onödigt byråkratisk. Att införa en tvångsvårdsnämnd som beslutar om övriga tvångsåtgärder (oklart begrepp) och godkänner ytterligare tid för fastspänning i bälte synes onödigt och dessutom kostsamt. Det är också oklart hur den praktiska lösningen av en tvångsvårdsnämnd ska se ut. Kommer ett kansli som bemannas dygnet och året runt inrättas eller

3 REMISSYTTRANDE 3 (5) Datum Vår beteckning LTV ska ledamöterna och tjänstemännen vara utplacerade runt om i landet och beslut fattas via telefonmöten? Det sistnämnda förefaller inte rättssäkert. Landstinget instämmer i förslaget (7.7.2) som ger möjlighet till beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård som ej har föregåtts av sluten psykiatrisk tvångsvård. De två enskilt största riskfaktorerna för återinsjuknande och brottslighet i samband med psykisk ohälsa är missbruk och bristande följsamhet till ordinerad medicinering. Här ges möjligheter till depotinjektioner och drogkontroll, vilket är utmärkt. Landstinget anser att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget om att ett automatiskt inskrivningsmeddelade ska gå till primärkommunen. Det är dock utmärkt att tidsfristen gällande kommunens betalningsansvar sänks och nu går mot en normalisering Kapitel 8: Barns kontakter med den psykiatriska tvångsvården Landstinget avvisar förslaget om att förbjuda att barn vårdas tillsammans med vuxna. Kronologisk ålder är ofta ett dåligt mått för att bedöma på vilket sätt och med vilka metoder en patient ska vårdas. Detsamma gäller vid anpassning av vårdformer till individens behov. Landstinget anser att god vård måste få vara flexibel vård. Förbud åt något håll förhindrar snarare än frigör utvecklingen av god vård. Landstinget förordar att vården får behålla möjligheten att göra mognadsbedömningar av rätt vårdinsats och vårdform utan en tvingande åldersregel. Det är dock värt att understryka att när det gäller de ungdomar som idag vistas inom den rättspsykiatriska vården föreligger en klar risk för negativ identifiering med äldre patienter som finns i den gemensamma vårdmiljön, patienter som ibland är tungt belastade vad gäller psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Kapitel 9: Psykisk störning brott och ansvar Landstinget instämmer i förslaget att tillräknelighetsbegreppet ska återinföras och att man därmed avskaffar rättspsykiatrisk vård som påföljd. Tillräknelighetsbegreppet är tydligt och pedagogiskt beskrivet i förslaget. Landstinget är tveksamt till förslaget att införa en ny form av verkställighet av fängelse. Vår bedömning är att behovet överstiger de 30 platser som nämns i utredningen. Den nya verkställighetsformen fyller visserligen ett behov, men det är tveksamt om Kriminalvården är en lämplig utförare. Eftersom Kriminalvårdens lagstiftning inte medger samma rehabiliterande och habiliterande arbetssätt finns risk för en hälsomässig försämring för den målgrupp som idag vårdas inom rättspsykiatrin.

4 REMISSYTTRANDE 4 (5) Datum Vår beteckning LTV Kapitel 10: Särskilda skyddsåtgärder Landstinget uttrycker stor tveksamhet inför förslaget om särskilda skyddsåtgärder. Utredningen föreslår att ett stort antal av dem som idag döms till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning kommer att bli föremål för särskilda skyddsåtgärder. Samhällsskyddsaspekten förefaller att kraftigt överväga, vilket riskerar att medföra fokus på tvång och säkerhet samt långa tider av förvaring och internering. I förslaget saknas en ambition avseende vård och behandlingsinnehåll. Landstinget instämmer i att staten ska stå ansvarig för samhällsskyddet, men för att säkerställa ett gott vårdinnehåll bör landstingen stå som utförare. Kapitel 11: Psykiatrisk tvångsvård i samband med annat frihetsberövande Landstinget instämmer i förslaget att förändra intagningskriterierna. Förändringen medför att kraven sänks vid intagningsbeslut i psykiatrisk tvångsvård. Det är rimligt att anta att detta kan innebära mindre lidande för patienten eftersom insatser kan ges tidigare i sjukdomsprocessen. Det förhindrar att sjukdomsprocessen onödigt fördjupas och därmed tar längre tid att behandla. Landstinget är också positivt till förslaget att göra det så kallade farerekvisitet (att utgöra en fara för sitt eget eller andras liv och hälsa) till en självständig grund för intagning. Det förstärker omgivningsskyddet. Förslaget kommer dock sannolikt att leda till fler intagningar, vilket medför påverkan på den psykiatriska slutenvården. I sammanhanget är det viktigt att notera den kraftiga reduktion av psykiatriska slutenvårdsplatser som genomförts samt den överbeläggningsproblematik som tynger verksamheten. Det är därför rimligt att anta att förslaget kommer att medföra ökade kostnader och risk för undanträngning av frivillig vård. Kapitel 19: Säkerhet på och utanför sjukvårdsinrättningen Landstinget instämmer i förslaget om inskränkningar i patientens rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster. Det gäller även det föreslagna förbudet mot fotografering. Kapitel 20: Samverkan mellan huvudmän Landstinget instämmer i förslaget att reglera samarbetet med kommunen. De psykiskt störda lagöverträdarna är en gemensam angelägenhet för många olika instanser och myndigheter i samhället stat, landsting och kommun.

5 REMISSYTTRANDE 5 (5) Datum Vår beteckning LTV Landstinget välkomnar en öppnare syn på sekretessfrågor, en gemensamt framtagen vårdplan, individuell plan samt en skyldighet för behandlande läkare att genom inskrivningsmeddelande informera bland annat socialtjänst och primärvård i fall framtida insatser måste övervägas eller förberedas. Kapitel 23: Kostnader för den rättspsykiatriska vården Landstinget anser att den ekonomiska analysen är otillräcklig som beslutsunderlag för en så omfattande reform. Eftersom personalkostnaderna utgör en så stor andel av kostnadsmassan blir den tänkta personaltätheten viktig. Utredaren utgår från en sänkning av bemanningen med 10 procent. Denna beräkning saknar grund. Landstinget menar att landstingens kostnader har underskattats eftersom sänkta kriterier (tröskel) och vidgad målgrupp sannolikt medför ett ökat inflöde med fler patienter. Även risken för återinsjuknanden måste beaktas. Även primärkommunernas kostnader är kraftigt underskattade eftersom beräkningen bygger på tanken att den kommunala insatsen bara ska ges under ett år. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 1 (63) Landstingsplan och budget För ett hälsoinriktat landsting

28 2 (63) Innehåll 1 Politiskt förord Inledning Vision och värdegrund Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument Politiskt prioriterade områden under planperioden Övergripande strategier Det hälsoinriktade landstinget Det tillgängliga landstinget Det resursmedvetna landstinget e-landstinget Landstinget Västmanlands sex målområden Målområde 1: En god och jämlik hälsa Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Fokus på hälsoinriktning Arbetet för en god hälsa Utveckla verktygslådan Kommunikation Jämlik hälsa Evidens Samarbete för folkhälsa Intentioner och mål Målområde 2: En livskraftig region Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Kollektivtrafik Kultur Intentioner och mål Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Intentioner och mål Målområde 4: En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Fokus på patientsäkerhet Primärvård första linjens vård stärks Specialiserad vård Psykisk hälsa Kvalitet och resurseffektivitet Miljö IT Intentioner och mål Målområde 5: Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Arbetssituation Hälsofokus...35

29 3 (63) Kompetensförsörjning Landstingets roll som uppdragsgivare Intentioner och mål Målområde 6: En stark och uthållig ekonomi Dagens situation och framtida utmaningar Prioriterade områden Intentioner och mål Budget för 2013 och planer för 2014 och God hushållning Samhällsekonomin Landstingssektorn Landstinget Västmanland Skatteintäkter och statsbidrag Utdebitering och landstingsskatt Ekonomiska ramar Landstingsplan antagen i juni Förändring av ekonomiska ramar vid revidering av Landstingsplan Gemensamma kostnader och intäkter Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande Landstinget Västmanlands forskningsfond Anslag till landstingets revisorer Anslag till patientnämnden inklusive kansli Citybanan Investeringar Låneram Finansiella intäkter och kostnader Finansiella nyckeltal Känslighetsanalys Budget för 2013 och planer för åren 2014 och Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Ramar Anslaget till landstingsstyrelsens förfogande Satsningar i reviderad Landstingsplan

30 4 (63) 1 Politiskt förord Detta är ett politiskt dokument som visar hur den folkvalda styrande majoriteten vill utveckla Landstinget Västmanland under de kommande tre åren. Vårt övergripande mandat från väljarna är att vården i Västmanland ska vara allmän, behovsstyrd, skattefinansierad, och styras av det gemensamma. Det gör att vi kan garantera en långsiktig och stabil utveckling av hälso- och sjukvården. De principerna finns det all anledning att slå vakt om nu när det finns starka politiska krafter som vill kommersialisera stora delar av vårdoch omsorgssektorn. På grund av omfattande internationell skuldkris och den icke jobbskapande politiken på nationell nivå kommer landstingets ekonomi att utvecklas långsamt de nästkommande åren. Samtidigt har landstinget allvarliga problem i sin ekonomi. Under de senaste fyra åren har stora delar av verksamheterna som ingår i nuvarande förvaltning Västmanlands Sjukhus genererat accelererande underskott. Det krävs nu kraftfulla åtgärder för att anpassa verksamhetens kostnader till de ekonomiska ramarna. Den rödgröna majoriteten kommer även i fortsättningen att ägna mycket tid och möda på att, tillsammans med tjänstemannaledning och verksamhetsföreträdare, reducera den alltför höga kostnadsutvecklingen i vården. Samtidigt gör vi satsningar för att möta framtidens utmaningar i välfärden. Det handlar om en förstärkning av primärvården, vidareutveckling av det förebyggande hälsoarbetet och en satsning på kollektivtrafiken. För att finansiera dessa satsningar höjs utdebiteringen med 50 öre från Primärvården - första linjens vård stärks. En väl fungerande primärvård är en framgångsfaktor för att hälso- och sjukvårdssystemet i Västmanland ska klara uppgiften att möta invånarnas behov av vård med rätt kompetens i rätt tid och på mest resurseffektiva sätt. Invånarnas behov av vård kan då i större utsträckning tillgodoses utanför sjukhusen. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och ökat med total ca 8 % till och med september Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna.

31 5 (63) Skattehöjningen löser inte de ekonomiska utmaningarna i den sjukhusanslutna vården. Mer av invånarnas vård måste tillgodoses utanför sjukhusen, i samarbete mellan primärvården och kommunerna och vi måste få verksamheterna att fungera i en smalare ekonomi med fortsatt god kvalitet. En utmaning som kräver stort engagemang av samtliga anställda oavsett yrkesroll eller funktion i landstingets organisation. 2 Inledning Eftersom det alltid kommer att finnas mer behov än resurser handlar politik om att göra val och beskriva grunden för dessa val. Det förutsätter i sin tur att man identifierar behoven, och att det finns en klar idé om vad som är viktigt att satsa på. Ramen för viljan sätts av ekonomin. Därför är god hushållning en ledstjärna. Det innebär att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. De pengar som satsas måste värderas mot de mål man satt upp. Ytterst handlar det om att skapa bästa möjliga verksamhet för varje satsad krona. En mycket viktig princip för god hushållning är generationstanken; att nuvarande generation inte får skjuta över ekonomiska obalanser på kommande generationer. Landstingets ekonomi är hårt ansträngd efter flera år av accelererande underskott inom framförallt Västmanlands sjukhus. Orsakerna är flera och hittillsvarande arbete har inte identifierat åtgärder som ger tillräckliga effekter på kort sikt. Kostnadstrycket är högt även inom övrig landstingsverksamhet. Mycket gott arbete görs redan för att komma tillrätta med kostnadsökningarna och arbetet med att identifiera kostnadssänkande åtgärder fortgår med fortsatt hög intensitet. Denna landstingsplan skiljer sig från tidigare i och med att den fokuserar på de områden som ses som extra viktiga när det gäller den framtida färdriktningen. Att många frågor medvetet utelämnats innebär inte att de saknar vikt, utan handlar om att begränsa landstingsplanens omfång till det som den politiska majoriteten särskilt vill framhålla för den kommande treårsperioden. 3 Vision och värdegrund Sedan 2004 har Landstinget Västmanland en vision som täcker både verksamhet och demokrati.

32 6 (63) Det hälsofrämjande landstinget bidrar till ett gott liv för alla. Alla som behöver ska ha tillgång till vård av hög kvalitet. Invånarna är delaktiga med tilltro till en levande demokrati. All verksamhet ska utgå ifrån landstingets värdegrund som från hösten 2012 lyder: Landstinget Västmanland ska alltid utgå från att alla människor är lika värda och de ska bemötas med respekt. Alla människor ska ges förutsättningar för god livskvalitet. En viktig faktor för livskvalitet är samverkan mellan alla involverade parter. Landstinget ska hushålla med de gemensamma resurserna och fördela dessa efter behov. 4 Landstingsplanen landstingets övergripande styrdokument Landstingsplanen är landstingets främsta politiska styrdokument och formulerar vision, inriktning och övergripande mål för den verksamhet landstinget ansvarar för och finansierar. Den politiska viljeinriktningen ska genomsyra all landstingsfinansierad verksamhet och konkretisera de politiska ambitionerna. För att kunna styra och leda landstingets komplexa och omfattande verksamhet måste landstingets värderingar vara tydliga och väl förankrade. I en demokratisk styrd organisation är det viktigt att politiska beslut ger ett tydligt genomslag i verksamheten. Det är politikernas roll att ange viljeinriktning och de övergripande målen. Landstingsdirektören och landstingets dryga 6000 medarbetare och de aktörer som arbetar på uppdrag av landstinget har att åstadkomma resultat som bidrar till att de politiska målen nås. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till vilka mål vi jobbar mot, känner till förutsättningar och budget, och följer fattade beslut om förändringar. Dialog och öppenhet kring hur detta ska åstadkommas är viktigt för att nå samsyn och delaktighet, vilket är en framgångsfaktor för att nå målen. Landstingsplanen i kombination med fastställda program, policies och konventioner är utgångspunkten för de förvaltningsplaner som tas för varje förvaltning där förvaltningens uppdrag framgår. Förvaltningsplanerna beslutas av landstingsstyrelsen och inom varje förvaltning ska uppdraget sedan löpa som en röd tråd fram till den enskilde medarbetaren via verksamhetsplaner på respektive nivå. Framtagande av strategier, planer och uppföljning/styrning är en sammanhållen helhet. En utveckling av styr- och ledningsprocessen pågår.

33 7 (63) 5 Politiskt prioriterade områden under planperioden Under planperioden kommer landstinget att särskilt fokusera på följande prioriterade områden: Hälsoinriktning. Ett hälsoinriktat arbete omfattar såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre livskvalitet. Ett hälsoinriktat arbete står inte i motsatsförhållande till den vård och behandling som ges inom sjukvården. Tvärtom är ett hälsoinriktat arbetssätt nödvändigt för att klara vårdens utmaningar på lång sikt. Tillgänglighet och bemötande. Landstingets verksamheter ska präglas av god tillgänglighet och ett gott bemötande. Inom vården handlar tillgänglighet ytterst om att vården ska vara till för dem som behöver den mest oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med vården och man ska få sin vård snabbt och inom de tidsgränser som utlovats. Men upplevelsen av tillgänglighet påverkas även av bemötandet. Vänligt bemötande och tydlig information gör det lättare för patienten. Patientsäkerhet. Hög patientsäkerhet är en förutsättning både för god vård och god ekonomi. Den som uppsöker hälso- och sjukvården i Västmanland ska känna sig trygg i att vården är säker och av god kvalitet. De senaste åren har det skett stora framsteg i Landstinget Västmanland när det gäller patientsäkerhet. Vi arbetar vidare för en stärkt kunskapsstyrning och evidensbaserad vård genom att stödja verksamheternas anpassning till de nationella riktlinjerna. Detta är ett omfattande arbete men också ett stöd för att säkra kvaliteten i vården. Ekonomi och styrning. Medicinska framsteg och åldrande befolkning samt ökade statliga krav innebär att landstinget måste styras inom en allt snävare ekonomisk ram. Det ställer stora krav på hur landstinget styrs och leds. Det krävs att alla delar inom landstinget drar åt samma håll. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer att säkerställa att anställda inom landstinget känner till mål och budget. Fattade beslut måste följas. För att bli så effektiv som möjligt måste styrning och ledning vila på en gemensam värdegrund som delas av alla. Systematisk styrning och ledning är även ett måste för att kunna prioritera rätt och för att skapa effektivare processer som frigör resurser.

34 8 (63) Samverkan. God samverkan är avgörande för all landstingsverksamhet. Medborgare och patienter ska uppleva en god service och en trygghet i frågor där landstinget har ett delat ansvar med andra myndigheter eller organisationer, eller i de fall där ansvar flyttas mellan Landstinget Västmanland och andra. Att skapa och upprätthålla väl fungerande samverkan måste ses som ett ständigt pågående arbete. Det förutsätter en aktiv insats och en vilja att delta i arbetet att utveckla och förbättra landstinget. Samverkan inom landstingets egna verksamheter och nivåer är lika viktigt som samverkan mellan landstinget och andra myndigheter eller organisationer. God samverkan är extra viktig för utsatta grupper, till exempel de mest sjuka äldre som både får landstingsvård och kommunal vård. Miljöprofilen stärks. Landstingets verksamheters negativa påverkan på miljön ska minska. En så stor och omfattande organisation som ett landsting gör avtryck i miljön. Därför har landstinget ett ansvar för hur verksamheten bedrivs och påverkar nuvarande och kommande generationer. Det här handlar både om en förstärkning av landstingets interna miljöarbete och ett förbättrat utbud av kollektivtrafik i länet. Genom att bli grönare och miljövänligare främjar landstinget också folkhälsan både på kort och lång sikt. 6 Övergripande strategier För att möta de utmaningar landstinget står inför och nå målen i landstingsplanen måste landstinget arbeta efter några övergripande strategier. Under planperioden kommer arbetet att inriktas på att utveckla strategier och handlingsplaner inom områdena: 6.1 Det hälsoinriktade landstinget En utveckling av det hälsoinriktade arbetet är ett prioriterat område under planperioden. Det gäller landstingets medlemskap inom nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), utveckling av hälsocenterverksamheten, uppdrag till både vårdcentraler och sjukhusvård. Som en del i detta arbete måste landstinget utveckla nya metoder och arbetssätt och öka användningen av e-tjänster. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa! 6.2 Det tillgängliga landstinget Landstinget Västmanland ska präglas av hög tillgänglighet i alla avseenden. Den som vänder sig till landstinget ska uppleva ett gott bemötande och att man har tillgång till den service man behöver. Detta ställer krav på god kommunikation inom landstinget, mellan landstinget och andra organisationer som landstinget samverkar med. Det ställer också krav på god

35 9 (63) kommunikation med allmänhet och patienter. Effektivt utnyttjande av IT är en framgångsfaktor för att lyckas med detta. 6.3 Det resursmedvetna landstinget Landstingets resurser utnyttjas på bästa sätt samtidigt som patienter kan erbjudas vård efter behov. Detta innebär ett strategiskt och målmedvetet arbete med: Att främja egenvård och egenansvar innan sjukdom uppstår. Att större andel av vårdbehovet tas omhand utanför sjukhusen - i primärvården och i samarbete med kommunernas hemsjukvård. Att mer vård erbjuds i hemmet även för svårt sjuka. Fördelning av vårdutbudet i regionen. Effektiva vårdprocesser optimera flöden och främja kunskapsstyrning. Patientsäkerhetsfokus. 6.4 e-landstinget Ett effektivt utnyttjade av IT är en förutsättning för att landstinget ska nå uppsatta mål och är en viktig del av strategierna för det hälsoinriktade landstinget, det tillgängliga landstinget, och det resursmedvetna landstinget. För att IT ska kunna få maximal effekt inom varje strategi krävs ett helhetsgrepp. Strategin för e-landstinget fokuserar på de sjukvårdande verksamheterna, och inriktas på e-hälsa, e-tjänster och e-förvaltning. 7 Landstinget Västmanlands sex målområden I syfte att öka tydligheten och underlätta förankringen av landstingets övergripande intentioner och mål har dessa koncentrerats till sex målområden. En god och jämlik hälsa En livskraftig region Nöjda och trygga medborgare En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Stolta engagerade medarbetare och uppdragstagare En stark och uthållig ekonomi.

36 10 (63) 8 Målområde 1: En god och jämlik hälsa En god och jämlik hälsa innebär att alla medborgare ska ha möjlighet till en god hälsa, och själva uppleva att de mår bra. Alla ska ha tillgång till det stöd och den vård man behöver utifrån behov och förutsättningar. 8.1 Dagens situation och framtida utmaningar För att möta flera av de stora utmaningar landstinget står inför spelar ett hälsoinriktat arbete en avgörande roll. Detta omfattar både hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande åtgärder. En viktig del i detta arbete är att ge råd och stöd till personer som behöver förändra sina levnadsvanor. Det bidrar till minskad sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Socialstyrelsens riktlinjer om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ställer ökade krav på att hälso- och sjukvården uppmärksammar patienter med ohälsosamma levnadsvanor vid kontakt med vården. Det hälsoinriktade arbetet bidrar till att uppfylla det nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstinget har en viktig roll att spela för att främja god och jämlik hälsa. Hälsan är dock beroende av en rad samverkande faktorer ekonomisk och social trygghet, ett rättvist och jämlikt samhälle liksom goda levnadsvanor. Såväl livsvillkoren som levnadsvanorna är grundpelare för en god folkhälsa. För den enskilde individen handlar det om frågor som livsstil och livsmiljö, hur man lever och hur ens sociala liv ser ut. Under de senaste åren har länsinvånarnas hälsa totalt sett blivit bättre. Samtidigt har skillnaderna i hälsa ökat mellan olika grupper i samhället och mellan olika geografiska områden i länet. Det finns skillnader mellan kommuner och bostadsområden och mellan kön. Andelen unga vuxna kvinnor med psykiska besvär är fortsatt hög. De som är i mest behov av vårdens insatser får idag inte vård i den omfattning som de skulle behöva. Landstinget står inför en tudelad utmaning när det gäller att minska gapet i ohälsa mellan grupper. Dels handlar det om att tillhandahålla jämlik vård efter behov, där diskriminering och särbehandling i vården inte tolereras. Dels handlar det om att minska gapet i ohälsa som är relaterat till faktorer som rör levnadsvillkor och levnadsvanor. Att arbeta hälsoinriktat med fokus på de mest utsatta grupperna, är en av landstingets viktigaste uppgifter.

37 11 (63) 8.2 Prioriterade områden Fysisk och psykisk ohälsa medför inte bara personligt lidande utan också höga kostnader för samhället. Att fånga upp riskpatienter och förhindra uppkomst av levnadsvanerelaterade sjukdomar ger landstinget bättre möjlighet att ge god vård till de mest behövande. Det hälsoinriktade arbetet bidrar också till att stärka de äldres hälsa, och i ett tidigare skede identifiera och hjälpa personer med psykisk ohälsa Under 2012 genomförs undersökningarna Hälsa på lika villkor (ersätter namnet Liv & Hälsa vuxen) och Liv och hälsa ung för att ge regelbundet kunskapsunderlag om hälsoläget i länet. Resultaten utgör viktiga underlag för både länets kommuner och landstinget när det gäller prioriteringar för de kommande årens hälsoinriktade arbete. En satsning på hälsoinriktat arbete är extra angeläget här i Västmanland. Jämförelser med andra landsting visar att vi ligger långt efter, t ex när det gäller att reducera den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten 1. Detta måste vi ändra på Fokus på hälsoinriktning Landstinget Västmanland kommer att lägga fokus på att arbeta mer hälsoinriktat. Utvecklingen av detta arbete ska utgå från Socialstyrelsens nationella riktlinjer, som bygger på evidensbaserade metoder för jämlika, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom hälso- och sjukvården. Målsättningen är att åstadkomma ett mer hälsoinriktat arbetssätt bland vårdpersonalen så att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt, och att dessa patienter erbjuds adekvat rådgivning och stöd. Varje möte i vården ska ses som en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. I stor uträckning handlar det om att ändra synsätt för att i ett tidigt skede identifiera och hjälpa riskpatienter med både fysisk och psykisk ohälsa. 1 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet mäts och jämförs nationellt. Det avser diagnoser och dödsorsaker som anses möjliga att kunna påverka med bredare hälsopolitiska insatser, De diagnoser och dödsorsaker som ingår i indikatorn är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Rökning står för ungefär 90 procent av all lungcancer. Alkoholvanorna påverkar insjuknandet i matstrupscancer och levercirros och inte minst finns alkohol ofta med i bilden när det gäller trafikolyckor.

38 12 (63) Synen på förebyggande hälso- och sjukvård ser olika ut inom landstingets verksamheter. Därför måste det i ett första steg skapas en gemensam målbild av vad ett hälsoinriktat arbete står för. Det yttersta ansvaret för att landstingets vårdverksamheter utvecklar sitt hälsoinriktade arbete ligger på förvaltningarna Västmanlands Sjukhus och Primärvård, Psykiatri och Handikappverksamhet där Kompetenscentrum för Hälsa har en viktig roll för att stödja arbetet. En viktig del för att utveckla landstingets hälsoinriktade arbete är de projekt som drivs inom ramen för Landstinget Västmanlands medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). HFS syftar till att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården. Samverkan med Folktandvården utvecklas för att identifiera riskpatienter och hänvisa dem vidare till vårdcentral eller hälsocenter. Ett gott exempel är Folktandvården i Fagersta där man t ex erbjuder att ta blodtryck på sina patienter. Sjukvården ska arbeta efter de klinikspecifika handlingsplaner för implementeringen av Program för bättre hälsa som ska tas fram under All personal som verkar på landstingets uppdrag ska erbjudas relevant utbildning i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens riktlinjer för ett hälsoinriktat arbete Arbetet för en god hälsa Centralt i landstingets arbete för att främja en god och jämlik hälsa är att vårdens utförare ges i uppdrag att identifiera patienternas behov av livsstilsförändringar och erbjuda råd och stöd. I det uppdraget ska också ingå att identifiera psykisk ohälsa, särskilt bland unga kvinnor. I det nya primärvårdsprogrammet som träder i kraft den 1 jan 2013, förstärks vårdcentralernas hälsoinriktade uppdrag. Utgångspunkten är Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Vårdcentralerna ska kunna erbjuda rådgivning om goda matvanor, ökad fysisk aktivitet, tobaksprevention och alkoholriskbruk. De ska också kunna erbjuda rådgivning vid tidiga tecken på stressrelaterad ohälsa. För patienter med ohälsosamma levnadsvanor och som är i behov av förändring, finns Hälsocentren som ett komplement. Här finns personal med särskild kompetens för att vägleda och motivera till livsstilsförändringar. Hälsocentren är en del av landstingets primärvårdsutbud, men utgör en resurs för både primär- och länssjukvård, dit patienter som behöver hjälp att

39 13 (63) förändra sina levnadsvanor kan hänvisas. De är också öppna för personer som själva söker hjälp för att uppnå en hälsosammare livsstil. Hälsocentren har viss mobil verksamhet för att även tillhandahålla aktiviteter på orter som saknar hälsocenter. Dessutom fungerar hälsocentren som en knutpunkt mellan landstinget och aktörer som kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa, föreningsliv och invånare. År 2012 permanentades hälsocenterverksamheten i Fagersta och Västerås. Från 2013 görs en satsning för att ytterligare öka tillgängligheten till hälsocenter i länet med nya hälsocenter i Köping och Sala. Kompetensen vid hälsocentren kommer också att förstärkas. Det hälsoinriktade arbetet vid både vårdcentraler och hälsocenter kommer att följas upp och utvärderas årligen. Ett hälsoinriktat arbete inom tandvården kan innebära ett större fokus på de yngsta barnen och deras föräldrar. Kostvanor etableras tidigt i livet och målsättningen är att 3-åringar som har fått alla mjölktänder ska vara kariesfria Utveckla verktygslådan Nya metoder och arbetssätt behöver utvecklas, för att nå fler och för att mer effektivt stödja livsstilsförändringar. Det skulle till exempel kunna handla om webbsändningar av hälsoseminarier ledda av läkare, eller chat med hälsovägledare, samarbete med Ungdomsmottagningen på nätet eller dator- /spelkonsolbaserade träningsspel. Centralt är att landstinget blir mer utåtriktat och kommunikativt Kommunikation Jämlik hälsa För att fler ska få hjälp med livsstilsförändringar är det viktigt att såväl allmänhet som vårdens utförare får ökad kännedom om det hälsoinriktade arbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Såväl hälso- och sjukvård som annan landstingsfinansierad verksamhet ska vara jämställd och jämlik. Landstinget ska arbeta för att alla invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, social tillhörighet eller geografisk hemvist. Att medvetet arbeta för en jämlik vård är en viktig utgångspunkt för en jämlik hälsa. En jämlik vård handlar om att ge varje person vård och behandling utifrån sina behov till exempel kan det vara medicinskt motiverat att behandla män och kvinnor olika för samma åkomma. I annat fall är särbehandling i mötet med vården, till exempel på grund av socioekonomisk bakgrund, inte acceptabelt. Kunskaper om jämlikhet och jämställdhet, och om vad som

40 14 (63) skapar ojämlikhet i hälsa, ska vara en självklar del i all kontinuerlig vidareutbildning för personalen. Särskilt viktigt är det när det gäller bemötande och behandling. För att motverka trenden av ökande hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället ska landstingets folkhälsoarbete särskilt fokuseras på identifierade utsatta grupper. Ett exempel är nyanlända till Sverige, vilka löper större risk att lida av eller utveckla ohälsa. För att stärka det hälsoinriktade arbetet med nyanlända kommer det framgångsrika arbetet i Asyl- och integrationshälsan att utvecklas. Tandhälsan är en indikator på hälsoskillnader. Sedan tidigare finns ett uppdrag att identifiera barn med den sämsta tandhälsan samt att sätta in såväl hälsofrämjande som förebyggande åtgärder i samverkan med kommun, hälsosjukvård och intresseorganisationer. Detta arbete behöver intensifieras. Landstinget ska tydligare följa upp att alla barn kommer till tandvården och speciell uppmärksamhet ska riktas mot de barn och ungdomar som inte kommer till regelbunden tandvård Evidens Det hälsofrämjade och förebyggande arbetet ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Landstinget arbetar därför med jämförande studier, metodutveckling och forskning för att utveckla folkhälsoarbetet. Metodutveckling och forskning ska särskilt inriktas mot de grupper där hälsoläget är sämst. Landstinget ska stimulera till tvärvetenskaplig forskning, som till exempel sambandet mellan miljö och hälsa. Kompetenscentrum för hälsa har ett ansvar för att stödja landstingets verksamheter i det hälsoinriktade arbetet med evidens och bästa tillgängliga kunskap vad gäller metoder och arbetssätt Samarbete för folkhälsa Folkhälsa är ett komplext område som omfattar såväl livsvillkor och levnadsvanor som hälso- och sjukvård. Förutom individerna själva så har kommuner, landsting, såväl som arbetsgivare ett ansvar för hur folkhälsan förbättras. En förutsättning för ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är därför ett gott samarbete. I synnerhet mellan landsting och kommuner finns många beröringspunkter exempelvis inom skolhälsovård, familjecentraler, vård och stöd till de mest sjuka äldre och personer med funktionsnedsättning.

41 15 (63) Det arbete som påbörjats mellan landstinget och Västmanlands kommuner i och med framtagandet av en Länsstrategi för folkhälsoarbetet ska fortsätta. Av den nationella folkhälsopolitiken framgår att folkhälsoarbete är en gemensam angelägenhet för landsting och kommuner där alla måste bidra för optimal effekt. Genom länsstrategin har vi möjligheter att uppnå bättre resultat Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Självupplevd god hälsa hos vuxna ska 73 % 2008 förbättras Västmanlands invånare ska uppleva att de har en god fysisk och psykisk hälsa. Landstinget Västmanland ska stärka sitt hälsoinriktade arbete genom medarbetar-, patient- och befolkningsinriktade satsningar. Varje möte i vården ska erbjuda en möjlighet att stärka friskfaktorer och främja hälsa. Den psykiska hälsan hos unga vuxna, och särskilt unga kvinnor, ska förbättras Skillnader i upplevd hälsa avseende kön, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och geografisk hemvist 3 ska ha minskat 2016 jämfört med 2012 Vuxna som fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor ska ha ökat 2016 jämfört med 2012 Hänvisningar till Hälsocenter från hälsooch sjukvården ska öka år från år Andel vuxna med självupplevd god hälsa Andel unga vuxna (18-34 år) med nedsatt psykiskt välbefinnande 2 Andel med upplevd hälsa inom respektive grupp Andel patienter som besökt hälsoo sjukvården och fått frågor om, och råd om att förändra sina levnadsvanor Antal patienter som hänvisats till Hälsocenter från både primär- och slutenvård 2 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning 5 %-enheter förbättring jämfört med föregående mätning Minskad skillnad i hälsa för resp. grupp med 2-3 %- enheter Ökning med 3 %- enheter 2016 jämfört med 2012 för andel patienter som fått frågor om resp. fått råd om levnadsvanor 4 10 % av patienter i behov av livsstilsförändringar 30 % 2008 Skillnader i hälsa för de olika grupperna är mellan 5 och 17 % 13% - 23 % har fått frågor om levnadsvanor 5 4% - 12% har fått rådgivning Nytt mått Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En god och jämlik hälsa. 2 Måttet är satt utifrån de frågor i Liv & Hälsa som finns att tillgå. Det betyder att om denna andel minskar från 30 % till 25% så har det skett en ökning av god psykisk hälsa för denna målgrupp. 3 Skillnader i upplevd hälsa avseende könsöverskridande identitet ingår ej eftersom det inte ingår någon fråga om detta i undersökningen Hälsa på lika villkor. 4 Målvärdet sätts i relation till nuvarande andel som fått frågor inom respektive levnadsvana. 5 Beroende på vilken levnadsvana det är fråga om så varierar andelen som fått frågor respektive råd.

42 16 (63) 9 Målområde 2: En livskraftig region Västmanlands län ska vara attraktivt att leva i och flytta till. Regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett samhälle som är långsiktigt hållbart såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Landstinget Västmanland bidrar till regional utveckling med kollektivtrafik, kultur och hälsofrämjande åtgärder. En väl fungerande kollektivtrafik spelar en stor roll för en positiv regionutveckling, och är en viktig faktor för arbete, boende, studier, och tillväxt. Den är också viktigt för miljön och är därmed betydelsefull för en hållbar tillväxt i hela länet. En levande kultur tillvaratar människors kreativitet, stärker förmågan till reflektion och rustar till delaktighet i en föränderlig värld. En kulturpolitik som främjar deltagande och reflektion är avgörande för en stark demokrati. Målet för landstingets kulturpolitik är ett vitt förgrenat kulturliv i hela länet som präglas av mångfald, kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter gör vårt län attraktivt att leva och arbeta i. Kultur är även en del av folkhälsan och utgör därför en viktig del av det hälsofrämjande landstinget. 9.1 Dagens situation och framtida utmaningar Den 1 januari 2012 blev Landstinget Västmanland kollektivtrafikmyndighet för Västmanlands län. Det betyder att landstinget har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i länet samtidigt som kommunerna köper sin lokala trafik. Utvecklingen av och målsättningen för kollektivtrafiken finns specificerat i trafikförsörjningsprogrammet och i trafikplanerna. Rollen som kollektivtrafikmyndighet innebär nya utmaningar och nytt ansvar för landstinget - att planera, finansiera och genomföra en bra kollektivtrafik. Samtrafik samordnar sjukresor och färdtjänst. Det finns fortfarande kommuner som står utanför färdtjänstsamarbetet. Samtrafik arbetar därför med att erbjuda dem medlemskap. Landstinget Västmanland har i samarbete med länets kommuner antagit en gemensam kulturplan. Denna är en väsentlig del av landstingets regionala utvecklingsarbete, liksom när det kommer till samarbete med angränsande län. För att länet ska kunna möta framtida utmaningar revideras nu den regionala utvecklingsplanen. Detta görs av Landstinget Västmanland, kommunerna och länsstyrelsen. Resultatet ska bli en länsplan för kommande år. Detta

43 17 (63) 9.2 Prioriterade områden arbete är prioriterat och skall ses i sammanhang med landstingets arbete för förändrad kollektivtrafik och kulturpolitik. Vidare är länsplanen en viktig del i det gemensamma arbetet med innovationer och kompetensutveckling i länet. En fråga som ständigt kommer att vara föremål för diskussioner under kommande år är den regionala indelningen av landet. Det är viktigt att debatten och diskussionen om regionfrågan hålls levande i landstinget Kollektivtrafik Mälardalen blir en allt mer integrerad region vad gäller boende, arbetsmarknad och studier. Kollektivtrafiken är viktig i denna utveckling. Stockholm klarar inte att växa i den nuvarande takten och behöver avlastning. Detta gör att kollektivtrafiken kan spela en viktig roll för att jämna ut inomregionala skillnader i tillväxt, och ge förutsättningar för Västerås att i ännu högre grad vara en tillväxtmotor i länet för Stockholm Mälardalen. En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att möjliggöra en stark och mångsidig arbetsmarknad och underlätta näringslivets och offentliga organisationers, inklusive Landstinget Västmanlands, framtida kompetensförsörjning. Väl fungerande kollektivtrafik har också betydelse för det framtida skatteunderlaget. Resandet på de regionala stomlinjerna (buss) har haft en mycket positiv utveckling under 2011 och har ökat med totalt ca 8 % till och med september Resandeutvecklingen har dock lett till kapacitetsproblem på vissa sträckor vissa tider och det finns ett behov av att utöka antalet avgångar för att öka komforten och trafiksäkerheten samt för att kunna fortsätta att locka ännu fler resenärer till kollektivtrafiken. Satsningar på förbättrat utbud och kvalitet för busstrafiken innebär främst en fortsatt utveckling av stomlinjerna Tågtrafiken kommer att få allt större betydelse i framtidens kollektivtrafik och för länets utveckling, främst beroende på tågets höga kapacitet och, jämfört med bil, högre hastigheter. Landstinget kommer under planperioden att ta steg i att utveckla tågtrafiken utifrån inriktning i Trafikplan Den framtida fordonsförsörjningen när det gäller tåg kommer också att vara en prioriterad uppgift. För att utveckla tågtrafiken i Stockholm Mälardalen och i Bergslagen, krävs fler fordon, en utbyggd robust infrastruktur, till exempel i enlighet med Citybaneavtalet. Det behövs också ett större utbud med fler avgångar än vad som erbjuds idag. Från år 2017, när Citybanan är färdigbyggd kommer det

44 18 (63) att finnas utrymme för fler tåg på Mälarbanan. I dag körs trafiken på Mälarbanan enbart på kommersiell grund och ett utökat utbud är på inget vis självklart i nuvarande form - tvärtom har antalet turer minskat de senaste åren. För att uppnå större kontroll över utbudet och skapa ett stabilare tågtrafiksystem i Mälardalen krävs att frågan om fordonsförsörjning får en lösning. Beslut med långsiktiga åtaganden är aktuella redan under Det framtida tågtrafiksystemet i Mälardalen utreds nu av MÄLAB 6 i samråd med kollektivtrafikmyndigheterna i den berörda regionen. Landstinget Västmanland behöver ta ställning inför kommande beslut om ett framtida tågtrafiksystem, inte minst utifrån de nuvarande och de kommande behoven av trafik på Mälarbanan. Kommunernas intresse för frågan är stor och det är angeläget att denna fråga också förs i dialog med dem Kultur Landstinget kommer att ha en viktig roll i att genomföra de förslag som redovisas inom Kulturplanens sju områden. Enligt planen ska barn och ungdomar samt länsperspektivet prioriteras. För år 2013 prioriteras ytterligare lokaler för Västmanlands museum på Karlsgatan 2. Genom detta arbete kan medborgarna erbjudas ett fullt utbyggt länsmuseum som på ett bra sätt speglar Västmanland och dess historia. I samarbete med länets kommuner prioriteras lokalfrågan för Arkiv Västmanland och Kulturarvsportal, som är en IT-baserad kulturminnesdatabas för länet. Förutom dessa satsningar avsätts medel för att höja bidragen till Västmanlandsmusiken och Västmanlands Teater, avseende länsuppdraget. Särskilda satsningar görs för att ge möjlighet att skapa fasta basutställningar samt utifrån planen gällande scenkonst i länet där samarbete sker med länets kommuner utifrån länsuppdraget. Denna satsning skall ske dels genom Västmanlands teater och dels andra utövare med hälften vardera. Den polska staden Wroclaw har utnämnts till europeisk kulturhuvudstad Tillsammans med Wroclaw kommer landstinget att genomföra ett kulturprojekt, med syfte att möjliggöra möten mellan konstnärer i respektive länder för att utmynna i gemensamma aktiviteter Projektet kommer att 6 Mälardalstrafik AB, ett bolag skapat och ägt av Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland och Örebro län gemensamt med uppgift att handlägga frågor av gemensamt intresse vad gäller regionaltågstrafiken i regionen.

45 19 (63) utvecklas under 2013 och ska utgå från landstingets kulturverksamhet och från Tärna folkhögskola Intentioner och mål Intention Mål Mått Målvärde Nuläge Den geografiska spridningen av Ökning med 5 Nytt mål 2012 kulturutbudet i länet ska öka. procent. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter i hela länet som gör vår region attraktiv att leva och arbeta i utifrån kulturplanen. Antal kulturutbud i var och en av länets kommuner. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att fler medborgare kan och vill nyttja den för arbets- och studiependling. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka totalt i länet Kollektivtrafikens marknadsandel totalt i länet. Ökning, totalt: 1 procent 15 procent totalt 2011 Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att fastställa redovisade intentioner och mål för området En livskraftig region.

46 20 (63) 10 Målområde 3: Nöjda och trygga medborgare Vården ska vara lätt att kontakta och finnas när man behöver den. Man ska bemötas vänligt och professionellt oavsett vem man är. Detta kännetecknar en vård som man kan känna sig nöjd och trygg med Dagens situation och framtida utmaningar Allt fler av Västmanlands invånare är nöjda med tillgängligheten till vården och det bemötande man får. Det visar den landsomfattande undersökningen Vårdbarometern. Landstinget når dock inte upp till genomsnittet i landet, och nöjdheten varierar stort i länet. Förtroendet för vården ökar, däremot sjunker andelen invånare som känner sig trygga med att kunna få tillgång till den vård man behöver när man behöver den. Upplevelsen av att lätt få kontakt med vården, till exempel via telefon, varierar med vilken vårdgivare man har. Landstinget når inte kravet för vårdgarantin och kömiljarden inom alla områden. Utvecklingen i samhället skapar fler upplevda och faktiska förväntningar på att alltid vara tillgänglig för sitt jobb även om man är sjuk, vilket medför högre krav och förväntningar på vården. Allt fler medborgare/patienter är också pålästa och ställer krav på vården och dess tillgänglighet. Det finns brister vad gäller kunskap kring HBT-frågor 7, vilket kan försämra bemötandet. Detta är inte bra med tanke på att den psykiska ohälsan är större i denna grupp, framförallt bland ungdomar Prioriterade områden Tillgänglighet är en av landstingets viktigaste frågor. En god tillgänglighet handlar om mycket mer än att klara vårdgarantins tidsgränser eller handikappanpassade lokaler. Under planperioden kommer landstinget att utveckla ett arbete som tar sikte på en god tillgänglighet i ett vidare perspektiv. Detta handlar bl a om: De som är mest behövande ska ha tillgång till den vård de behöver. 7 Homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Landstingsplan 2015 2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2014-06-16-17, 59 Dnr LD14/01427

Landstingsplan 2015 2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2014-06-16-17, 59 Dnr LD14/01427 Landstingsplan 2015 2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2014-06-16-17, 59 Dnr LD14/01427 Innehåll Vår vision...3 Ekonomi...4 Personal...5 Hälso- och sjukvård...6 Hjälpmedel...8 Tandvård...9 Miljö...10

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Förord... 4. Förklaring av dokument... 5. Vision... 6. Sammanfattning över våra största besparingar och prioriteringar... 7

Förord... 4. Förklaring av dokument... 5. Vision... 6. Sammanfattning över våra största besparingar och prioriteringar... 7 Innehåll Förord... 4 Förklaring av dokument... 5 Vision... 6 Sammanfattning över våra största besparingar och prioriteringar... 7 Din hälso- och sjukvård i Sörmland... 9 Vårdköer... 9 Vårdlotsar... 9 Patientsäkerhet...

Läs mer

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 kortversion Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017 2018 Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt.

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016

Folkhälsoplan. för Partille 2015 2016 Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan

Läs mer

2016-01-01 2016-12-31

2016-01-01 2016-12-31 1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)

Läs mer

En bra start i livet (0-20år)

En bra start i livet (0-20år) En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Stockholm den 19 september 2012

Stockholm den 19 september 2012 R-2012/1147 Stockholm den 19 september 2012 Till Socialdepartementet S2012/3890/VS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 juni 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Gör

Läs mer