ÖPPNA LANDSKAP. Han trivs bäst i TA HJÄLP AV HJÄRN- GÄNGET HEKTISKT FÖR HR- DIREKTÖREN GODA RÅD FÖR EGNA MÅL SJUKSKRIVNINGEN FÖRÄNDRAS RADIKALT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖPPNA LANDSKAP. Han trivs bäst i TA HJÄLP AV HJÄRN- GÄNGET HEKTISKT FÖR HR- DIREKTÖREN GODA RÅD FÖR EGNA MÅL SJUKSKRIVNINGEN FÖRÄNDRAS RADIKALT"

Transkript

1 TA HJÄLP AV HJÄRN- GÄNGET DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #1 23 JANUARI 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan HEKTISKT FÖR HR- DIREKTÖREN Han trivs bäst i ÖPPNA LANDSKAP GODA RÅD FÖR EGNA MÅL SJUKSKRIVNINGEN FÖRÄNDRAS RADIKALT

2 Du kan köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder... REGION 2 REGION 5 REGION 1 REGION 3 REGION 4 Rygginstitutet - Luleå Eva Nyberg-Wuopio Tel: , Fax: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Virpi Forsman Tel: , Fax: sundsvall@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Stockholm Åsa Larsson Tel: , Fax: vaxholm@rygginstitutet.se REGION Rygginstitutet har avtal (Nr ) 6 med Försäkringskassan gällande diagnoserna: problem i rörelseapparaten whiplashskador samt psykisk ohälsa. Enligt det nya avtalet finns en avropsordning där vi placerade oss ETTA i fyra av sex regioner på kartan markerade med blått. I de två resterande regionerna placerades vi i ordning mellan ETT och TRE, beroende på diagnos och programlängd. Läs mer på Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Göteborg Ulrika Kruse-Molander Tel: goteborg@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: vaxjo@rygginstitutet.se Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se # 1 Öppna landskap är en fråga som många tycker mycket om. I årets första nummer berättar vi mer om hur det ska funka i Försäkringskassan. Det var länge sedan jag hade eget rum, på jobbet eller hemma. Men något rum borde man ha för att tänka ut en tanketråd till sin ände någon gång. Jag kommer ihåg min mamma som ibland kom hem utschasad efter en stimmig dag på sjuka kassan och mötte en bullrig familj. Då gick hon ut i bilen och körde en sväng i det tysta mörkret för att kyla ned hjärnan. Det var hennes frizon. Bilen är inget dumt ställe att filosofera i heller. Min gamla franska bil är dock inget Ett rum behövs om man ska tänka en tanketråd till sin ände. man stoltserar med bland finbilarna i Stockholm. Jag smyger ned i garaget och hoppar in kvickt när ingen ser det och slinker ut anonymt med solbrillor. Som tur är grannens 242:a ännu äldre. Folk klagar och säger att min franska voiture inte är miljövänlig. Men allt är relativt. Visserligen kan man inte vistas utan gasmask i garaget när jag startar och kör ut. Och jo, avgasmolnen bolmar vita upp bakom bakrutan och skymmer sikten de första minuterna efter start. Men jag försvarar mig med att det är klimatsmart att inte överkonsumera. Dessutom duger den bra till att bara köra en gång i veckan till stallet. Vill man glänsa är det inte min bil man ska köra. För vad är egentligen klimatsmartast? Knappast att köra en fyrhjuling i stan och köpa doftljus på NK från Voluspa för 500 kronor stycket för att sedan låta dem brinna ned? Men de kanske värmer bra. Och då sparar man el. Allt är relativt. Catharina byström, chefredaktör AKTUELLT Stora förändringar i sjukförsäkringen 4 Nya krav för godkänd företagshälsovård 6 Toppbetyg för Försäkringskassans e-postsvar 8 REPORTAGE Telefonkundtjänsten i Sundbyberg är först ut med öppna landskap enligt Försäkringskassans nya arbetsplatskoncept 10 I sambandscentralen på huvudkontoret har man daglig koll på produktionen 16 PROBLEMLÖSAREN Hur blir de individuella målen ett stöd i arbetet? 24 INTERVJU Bengt Stjärnsten har aldrig jobbat så mycket som sen han blev HR-direktör FOKUS Ny avdelning på Försäkringskassan analyserar försäkringen från ax till limpa 26 Assistansersättningens kostnader analyserade 27 ÅSIKTER Bedrägeriet hade kunnat stoppas 28 Varför får inte alla besked om framtiden 28 Kund -debatten ett varv till 28 NÄST SIST Blogga om Försäkringskassan ingen dum idé 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet

3 stånd kan få fortsatt sjukpenning under ramtiden. Och den som har en sjukdom som kräver lång behandling eller rehabilitering, har drabbats av nya sjukdomar eller har fått vänta på medicinska insatser kan ansöka om förlängd sjukpenning (75 procent av SGI) under 550 dagar eller cirka 18 månader och ännu längre om det finns särskilda skäl. Det kan exempelvis vara att man har drabbats av nya sjuk- 5MINUTER MED: Jan Almqvist, Försäkringsdivisionens stab, Försäkringskassans huvudkontor AKTUELLT Mer ska automatiseras Vilka ytterligare moment i handläggningen kan automatiseras? Det funderar man på i Automatiseringsprojektet. Först i tur står bland annat föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Vad är syftet? Vi tar fram underlag och förslag på fler moment i handläggningen som kan automatiseras. Ett exempel är tillfällig föräldrapenning per timme som idag måste hanteras manuellt. Ett förslag som nu diskuteras är att även dessa ärenden ska hanteras automatiskt, precis som ersättning per dag. Vi ska också föreslå hur kontroller kan byggas in så att inte risken för felutbetalningar ökar. Vilka förmåner gäller det? Vi har börjat med tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning och sjukpenninggrundande inkomst. Sedan kommer vi att titta på bostadsbidrag, bostadstillägg för pensionärer, ålderspension och sjukförmåner. Hur går ni tillväga? Bland annat jobbar vi med workshops där olika personer som kan handläggningen medverkar. Det är handläggare, processutvecklare och försäkringsexperter, men också folk från juridiken och IT. Hur ser tidplanen ut? Vi startade i december och gör vår första avrapportering i februari, men ska jobba vidare under våren. Våra förslag kommer att vara översiktliga. Därefter bestäms om det i nästa steg ska bli en IT förstudie som mer i detalj tittar på hur automatiseringen skulle kunna se ut. Eva Lindén Stora förändringar i sjukförsäkringen Bättre stöd men hårdare krav Regeringen vill att sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas betydligt tidigare än idag. Det innebär att människor ska få bättre stöd att återgå i arbete men också att reglerna för både sjukpenning och sjuk-och aktivitetsersättning stramas åt. Den som kan arbeta i sitt tidigare arbete eller med annat ska inte vara sjukskriven. För att arbetsförmågan ska kunna prövas på det sätt som regeringen vill ska en rehabiliteringskedja med olika tidsgränser införas. Kedjan, som dock inte primärt handlar om rehabilitering utan om hur sjukskrivningsprocessen ska hanteras, innebär bättre möjligheter till stöd för den enskilde men samtidigt betydligt tuffare regler än dagens. Tidigt stöd Om det exempelvis finns risk att den försäkrade inte kan återgå till sin arbetsplats ska hon erbjudas stöd via Arbetsförmedlingen redan efter 90 dagar. Om det efter 180 dagar har visat sig att det verkligen förhåller sig på det sättet, det vill säga att personen har arbetsförmåga men inte kan arbeta med egna eller andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen, trots eventuell anpassning/rehabilitering, ska hon få stöd för att hitta ett nytt arbete. Men samtidigt upphör rätten till sjukpenning. Arbetsförmedlingen ska således Remissvar 11 februari l Förslagen skissades i budgetpropositionen i september och har nu förtydligats i två departementsskrivelser som tjänstemän inom Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet står bakom. En del tankar har hämtats från Socialförsäkringsutredningen. l Remissinstanserna ska tycka till om förslagen senast 11 februari. l Propositionen väntas i mars och riksdagsbeslut i juni. l Förslagen föreslås genomföras 1 juli. komma in i bilden oftare och tidigare än idag, ofta via avstämningsmöten. Stödet kommer att variera, men någon ny typ av insatser bedöms inte behövas. Den som är sjukskriven och hittar annat arbete ska ha rätt att prova det utan att riskera sin anställning. Prövningen kan skjutas upp Prövningen av arbetsförmågan mot hela den reguljära arbetsmarknaden efter sex månader kan dock skjutas upp om det är sannolikt att personen efter ytterligare behandling/rehabilitering kan återgå till sin arbetsplats men bara om diagnosen är tydlig och personen inte har varit sjukskriven längre än ett år. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma om det finns möjlighet för den sjukskrivne att utföra ett annat arbete än sitt vanliga kommer man många gånger att behöva ett utlåtande från arbetsgivaren. Om den försäkrade skulle vägra detta kan sjukpenningen dras in. Om det är arbetsgivaren som krånglar ska Försäkringskassan hjälpa till att få fram informationen. Bara det faktum att det finns arbetsuppgifter hos arbetsgivaren som den försäkrade skulle kunna utföra räcker dock inte för att ifrågasätta sjukpenningen. Den anställde måste också, utifrån gällande arbetsrätt, få möjlighet att utföra dem. Men om det finns lediga arbetsuppgifter som personen kan utföra kan arbetsgivaren enligt förslaget knappast neka att ge den försäkrade dessa uppgifter. En vanlig kritik i debatten har varit att anställningsskyddet försvagas. Det vill säga en arbetsgivare som inte är intresserad av att ha kvar en anställd behöver bara hävda att inga lämpliga arbetsuppgifter finns och efter sex månader säga upp personen. Men så ska det inte bli, hävdas i förslaget. Kravet på saklig grund för uppsägningen kommer att gälla även i fortsättningen, och arbetsgivaren ska ha samma ansvar som idag för anpassning och rehabilitering. Strikta tidsgränser Eftersom rehabiliteringskedjan innehåller strikta tidsgränser blir det viktigt hur dessa räknas fram. Kortare uppehåll i sjukskrivningen ska inte göra att räkningen av dagar börjar om från början. Därför föreslås att sjukskrivningsdagar som har samband ska läggas samman. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. Många svåra bedömningar Rehabiliteringskedjan medför stora förändringar i rätten till ersättning. månader domstillstånd eller får rehabilitering. En förutsättning är att det bedöms sannolikt att man kan börja arbeta igen. Försäkringskassan jobbar Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna Magdalena Brasch just nu intensivt med sitt remissyttrande. Det är många knepiga frågor att ta ställning till. Vi försöker identifiera konsekvenser och risker och se vad förslagen innebär rent praktiskt för handläggningen, säger Magdalena Brasch, enhetschef vid huvudkontoret. Vi måste också utreda vad de betyder för yrkesrollerna och gränssnittet mellan lokalt och nationellt försäkringscenter. Hålla tidsgränsen En annan sak man funderar över är hur arbetet ska organiseras för att det ska bli möjligt att hålla tidsgränserna. Ska de hålla måste även arbetsgivarna, Arbetsförmedlingen och hälso-och sjukvården vara aktiva. Förslagen innebär många svåra bedömningar, till exempel att Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen * Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare ** Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för återgång till någon form av arbete Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden *** *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete. ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. Källa: Sjukpenning (med 80 procent av SGI) ska kunna ges under högst 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Förhoppningen är att den begränsade tiden ska påverka alla berörda till att bli mer aktiva. Någon definitiv gräns för sjukpenning blir det dock inte. Den som har ett livshotande sjukdomstillta ställning till om sjukpenning ska förlängas, om prövningen mot hela den reguljära arbetsmarknaden ska skjutas upp och hur sjukperioder ska läggas samman. Även intyget från arbetsgivaren om annat lämpligt arbete inger funderingar. Vi kommer att behöva uppgifterna, men erfarenheten av när arbetsgivarna skulle göra rehabiliteringsutredningar är inte så god. Det kan bli problematiskt för bedömningen av rätten till sjukpenning om vi inte har tillräckliga uppgifter inom den givna tiden. Kort förberedelsetid Samtliga förslag, utom lagen som ger rätt att vara ledig för att prova annat arbete som kommer i höst, är tänkta att genomföras 1 juli. Propositionen väntas i mars och riksdagsbeslut i juni. Förberedelsetiden är med andra ord mycket kort. Vi arbetar nu med en förstudie inför starten av genomförandeprojektet, säger Magdalena Brasch. Den visar bland annat att normeringen bör vara klar senast i april och utbildningar genomföras i maj. Alla som jobbar med sjukförsäkringen behöver utbildning. Den tidsbegränsade ersättningen försvinner. Stadigvarande arbetsoförmåga krävs för att få sjukersättning. Per Appelqvist Även den nya sjukersättningen kommer att skilja sig från dagens. Bara den vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt kan få ersättning, till Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan Alla får inte ersättning exempel den som har en kronisk sjukdom eller en allvarlig skada där mer behandling eller rehabilitering inte bedöms leda till att personen återfår arbetsförmåga. Den tidsbegränsade sjukersättningen tas bort helt. Dagens regel om att Försäkringskassan senast efter ett års sjukskrivning ska utreda om en person bör få sjuk eller aktivitetsersättning slopas. Arbetsgruppen menar att det ofta har varit för tidigt att ta upp frågan. Många upplever att de har påtvingats ersättning trots att de själva inte har givit upp tanken på arbete. Sjukersättning ska prövas först när arbetsförmågan bedöms stadigvarande nedsatt och rehabiliteringsmöjligheterna anses uttömda. Per Appelqvist, enhetschef vid huvudkontoret, är bekymrad över konsekvenserna för de försäkrade. Stora grupper kommer inte att få ersättning från försäkringen trots nedsatt arbetsförmåga. Behöver stöd av kommunen En del av dem kommer att kunna få stöd av Arbetsförmedlingen, men många kommer att vara för dåliga för att det ska vara ett realistiskt alternativ. De kommer i stället att behöva stöd av kommunen, som därför blir en allt viktigare samverkanspartner. De som redan har tidsbegränsad sjukersättning kan som längst ha ersättning till Här kommer vi också att behöva göra insatser för att i tid stödja personerna att om möjligt återgå i arbete. Eva Lindén 4 5

4 AKTUELLT Ett samtal räcker vid frågor om pensionen n n n Att administrationen av den allmänna pensionen är delad mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har ibland ställt till besvär för den som har frågor om sin pension. Respektive myndighet har i första hand kunnat lämna svar inom sitt ansvarsområde. Men sedan mitten av januari räcker det med ett samtal. En kund som ringer till Försäkringskassan och även har frågor om sin premiepension slussas över till PPM:s telefonkundtjänst medan personer som ringer till PPM och har frågor om till exempel bostadstillägg slussas direkt till Försäkringskassan. Ny styrelse för Försäkringskassan n n n Regeringen har beslutat om Försäkringskassans styrelse för perioden Ny ordförande är Erik Åsbrink, tidigare finansminister (s). Ledamöter är l Rolf Andersson, fil dr företagsekonomi, f.d. bankdirektör l Catarina Andersson Forsman, tillträdande hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting (ny ledamot) l Ellen Hyttsten, direktör, Sveriges Kommuner och Landsting l Christina Lindenius, VD, Sveriges Försäkringsförbund l Curt Malmborg, generaldirektör. Socialförsäkringsbalk ersätter 30 lagar n n n I en lagrådsremiss föreslås en ny sammanhållen och heltäckande socialförsäkringsbalk som ska ersätta ungefär 30 gällande socialförsäkringslagar. Tillämpningsområdet omfattar i princip samtliga de socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Skatteverket. Den nya balken föreslås träda i kraft den 1 januari Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT Nya krav på företagshälsovården Försäkringskassan ska godkänna den företagshälsovård som i samverkan med Försäkringskassan vill arbeta mer aktivt med sjukskrivna. Förslag på kriterier för godkännande har lämnats till regeringen. Regeringen har aviserat att företagshälsovården ska vara mer aktiv i sådant som har med sjukskrivningsprocessen att göra. Det kan vara att pröva arbetsförmågan hos sjukskrivna och koordinera olika insatser. Den företagshälsovård som vill arbeta på det sättet måste uppfylla vissa krav och ska godkännas av Försäkringskassan i de delarna. Försäkringskassan har nu, på uppdrag av regeringen, utformat kriterier för sådant godkännande. De föreslagna kriterierna innebär bland annat att företagshälsovården ska ta reda på om arbetsgivaren kan anpassa arbetet, ordna med andra arbetsuppgifter eller ändra arbetstiderna om det skulle underlätta för en sjukskriven person att arbeta. Företagshälsovården ska arbeta med tidiga och parallella insatser men också initiera/samordna insatser inom hälsooch sjukvården och samordna dessa med arbetsgivarens insatser. Medicinska underlag av god kvalitet ska utfärdas. Om den som är sjukskriven inte kan börja arbeta under den tid som beslutsstödet anger ska företagshälsovården även göra en kartläggning (enligt Sassam) och sända till Försäkringskassan. Intyg ska lämnas Man ska också uppmärksamma Försäkringskassan när en plan för återgång i arbete eller ett avstämningsmöte behövs, eller om personen inte kan återgå till sitt arbete. Om arbetsgivaren och individen vill ska man också medverka För att bli godkänd av Försäkringskassan ska företagshälsovården bland annat l ta reda på om den sjukskrivnes arbete kan anpassas l arbeta med/samordna tidiga insatser l utfärda bra medicinska underlag l göra Sassam-kartläggningar Företagshälsovården ska få ny utbildning De uppgifter företagshälsovården står inför innebär stora utmaningar. De innebär dels möjligheter att erbjuda primärvård, dels att ta en mer aktiv roll i sjukskrivningsprocessen. Om företagshälsovården lyckas väl i att nå avtal med landsting och bli godkänd av Försäkringskassan kommer behovet av kvalificerad personal att öka rejält. Det konstaterar Anna Hedborg som haft regeringens uppdrag att utreda behovet av utbildning (Ny företagshälsovård ny kunskapsförsörjning, SOU 2007:91). I utredningen sägs att företagshälsovården måste ses som ett kunskapsområde som behöver försörjas med både forskning, utvärdering och utveckling. Idag finns inte någon sådan kunskapsorganisation. Högskoleutbildning Utredningen föreslår därför att de långa utbildningarna i företagshälsovård ska bedrivas som reguljär högskoleutbildning och att en nämnd för kunskapsområdet företagshälsovård inrättas som huvudman tidigast från 1 juli i år. Försäkringskassan föreslås ingå i till det intyg som individen ska lämna till Försäkringskassan enligt den av regeringen föreslagna rehabiliteringskedjan. Tommy Sundholm En företagshälsovård som ska få ett godkännande av Försäkringskassan måste också ha fått i uppdrag av sitt landsting att bedriva primärvård. Regeringen vill att godkännanden ska komma igång snarast under Samspelet mellan Försäkringskassan och företagshälsovården får sedan vidareutvecklas efter hand. Att en godkänd företagshälsovård medverkar i arbetet innebär inte att Försäkringskassan frånhänder sig ansvar enligt lagen om allmän försäkring. Det är vi som beslutar om rätten till ersättning, men företagshälsovården ska vara en kvalificerad resurs vid bedömning av arbetsförmåga, säger Tommy Sundholm, enhetschef vid Försäkringskassans huvudkontor. Företagshälsovården ska också koordinera insatser mellan sjukvård och arbetsgivare för den sjukskrivnes räkning. Det kan säkert bli en spännande och intressant utveckling av samarbetet inom sjukskrivningsprocessen. Eva Lindén nämnden, och ska dessutom upplåta lokaler och ge administrativt stöd. Dessutom bör en treårig utbildningssatsning med start 2009 göras. Utbildningen ska bland annat handla om företagshälsovården som koordinator gentemot sjukvården, Försäkringskassan och arbetsplatsen. Andra områden föreslås bli en fördjupning om beslutsstödet vid sjukskrivning och om kvalificerade arbetsförmågebedömningar. Eva Lindén Rätt att byta teknisk plattform Dyrt och risk för förseningar i tandvårdsprojektet. Det menar Statskontoret som kritiserar Försäkringskassan för att gå ifrån ITutveckling i egen regi och istället gå över till affärssystemet SAP. Kerstin Ekstrand- Christiansson Naturligtvis är det en stor förändring att byta teknisk plattform så sent i processen som vi gjort men jag är övertygad om att det är ett bra beslut, säger Kerstin Ekstrand-Christiansson, huvudansvarig för arbetet med tandvårdsreformen. I en rapport i december kritiseras Försäkringskassan för att ha gått ifrån IT-utveckling i egen regi till införandet av affärssystemet SAP med hjälp av externa konsulter. Dels innebär detta en stor risk för förseningar, dels blir det betyd- Översyn av tjänstesamverkan tidigareläggs Sedan i höstas arbetar den särskilde utredaren Lars Högdahl med att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor. I uppdraget ingår också att utreda behovet av förändringar i lagen om samtjänst vid medborgarkontor. 82 servicekontor Försäkringskassan och Skatteverket ska bygga upp 82 gemensamma servicekontor runt om i landet. Under 2008 öppnar ett femtiotal kontor. Många av kontoren kommer att etableras i lokalsamverkan med Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan för också diskussioner med Arbetsförmedlingen om samlokalisering på ytterligare ett hundratal orter. ligt dyrare, nästan en fördubblad kostnad, menar Statskontoret. Det stämmer att det blir dyrare, säger Kerstin Ekstrand-Christiansson. Hur mycket går det ännu inte att svara på och det går inte att jämföra rakt av. Vi har ju till exempel som en följd av bytet fått lägre egna kostnader. Beslutet att byta system och ta hjälp utifrån beror på att våra egna resurser inte räcker till. Statskontoret anser även att Försäkringskassan inte redovisat någon analys om varför bytet av teknisk plattform var nödvändigt och av kostnaderna. Uttrycker oro Statskontoret är oroliga över att vårdgivarna och deras systemleverantörer inte ska hinna med och anpassa sig. Den oron delar inte Kerstin Ekstrand-Christiansson. Det stora arbete som krävs och den korta tiden ger systemleverantörerna en snäv tidsram, men vi har kontinuerliga möten Översynen av lagen om samtjänst skulle redovisas den 1 november i år men nu vill regeringen ha ett delbetänkande i frågan redan den sista mars. Det är ett resultat av den skrivelse som Försäkringskassan, tillsammans med Skatteverket och Arbetsförmedlingen, i höstas ställde till Finansdepartementet om förändringar i lagen för att möjliggöra deras tjänstesamverkan vid gemensamma servicekontor. Tilläggsdirektiv Utredningen fick därför i början av december tilläggsdirektiv när det gäller översynen av lagen om samtjänst vid medborgarkontor. Utredningen ska l ta ställning till om det krävs att regeringen eller något annat organ måste ha ett övergripande ansvar för att godkänna samtjänstavtal med dem och vår bedömning är att de anpassningar som krävs kommer att hinnas med. Tagit fram plan B Statskontoret lyfter också fram behovet av en reservplan. Vi har, på eget initiativ, tagit fram en plan B som fastställs nu i slutet av januari. Håller tidsplanen? Schemat är tight men vi har inga avvikelser från tidsplanen. ITutvecklingen är komplicerad och visst skulle vi vilja ha mer tid. Allt kommer inte vara på plats den första juli. I första hand kommer det som vårdgivarna behöver vara klart. I en senare IT-leverans, i november, kommer förbättringar som ska underlätta handläggarnas arbete. Första juli öppnar också en kundtjänst för tandläkarna som en del av kundtjänsten för arbetsgivare i Säffle-Åmål. Anders Ljungberg l analysera om det går att precisera vilka förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning och som kan ingå i samtjänstavtal på något annat sätt än direkt i lag l ta ställning till om det går att koppla tillgången till personuppgifter till en preciserad förvaltningsuppgift i stället för till enskilda personer l utreda om myndigheter som ingått samtjänstavtal bör få utökade möjligheter att använda varandras personuppgifter l analysera hur kommuner kan samverka med statliga myndigheter i samtjänstavtal. Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell sade på en konferens nyligen att han hoppades att förändringar i samtjänstlagen skulle kunna träda i kraft den 1 januari Sven-Erik Johansson på gång... Riksdag och departement 30/1 Översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet. Försäkringskassans uppdrag 31/1 Nya lokaler anpassade till personer med funktionshinder. Försäkringskassan ska se till att nya lokaler är anpassade till personer med olika funktionshinder. 11/2 Remissvar på promemoria om införande av en rehabiliteringskedja. 11/2 Remissvar på promemoria om ettårsgräns för sjukpenning. 22/2 Remissvar på betänkandet Ny företagshälsovård. 29/2 Slutrapport till regeringen om Försäkringskassans förändringsarbete. 29/2 Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen. Redovisning av vilka insatser Försäkringskassan planerar under I Försäkringskassan 4/2 5/2 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 21/2 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 28/1 Stressreaktioner och hälsa. Arr: Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. 30/1 Mellan folkbildning och fondrådgivning nya perspektiv på pensionssystemet. Seminarium om pensioner arrangerat av Institutet för framtidsstudier. Bl a medverkar Annika Sundén från Försäkringskassan. 6 7

5 AKTUELLT Arbetsförmedlingen ny myndighet Curt Malmborg n n n AMS och de 20 länsarbetsnämnderna har slagits ihop till en ny sammanhållen myndighet med namnet Arbetsförmedlingen. Förändringen ska på sikt leda till en effektivare arbetsförmedling med enhetlig service och ett mer personligt bemötande i hela landet. I stället för att delas in efter län delas den nya Arbetsförmedlingen in i 68 arbetsmarknadsområden. Även i framtiden ska det finnas ett rikstäckande nät av lokala förmedlingar. Den nya strukturen införs stegvis och ska vara genomförd den 1 juli Arbetsförmedlingen är en mycket viktigt samarbetspartner för Försäkringskassan. Att vi nu får en likartad organisation underlättar vårt fortsatta samarbete när det gäller till exempel lokalsamverkan, säger Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg. Enhetligare regler om återkrav ska utredas n n n Regeringen har tillsatt förre justitiekanslern Hans Regner som utredare för att ta fram enhetligare regler om återkrav av felaktigt utbetalda välfärdsförmåner. Socialförsäkringsförmånerna är en viktig del men även studiestöd och vissa migrationspolitiska stöd ingår i utredningen. Utgångspunkten är att hela det felaktigt utbetalda beloppet ska återkrävas om inte mycket starka skäl talar emot det. Utredaren ska ta ställning till på vilket sätt reglerna bör ändras. Det gäller särskilt förutsättningarna för eftergift och avräkning. Han ska också överväga om det behövs bestämmelser om ränta från tidpunkten för en felaktig utbetalning respektive dröjsmålsränta och ränta vid anstånd eller avbetalningsplan. Utredningen ska vara klar senast den 1 december Sämst och bäst i test Försäkringskassan hamnar sist när småföretagarna rankar service och bemötande hos myndigheterna men är samtidigt bäst på att svara på e-post. Intresseorganisationen Företagarna har låtit opinionsundersökningsföreget Sifo fråga cirka 4000 företagare med upp till 49 anställda vad de tycker om myndigheternas service och bemötande. Bolagsverket och Skatteverket tar tätpositionerna. Försäkringskassan hamnar i botten. En position som Försäkringskassan haft sedan mätningarna började 2004 med undantag för 2006 då Arbetsförmedlingen hamnade sist. Tappar inte ett enda mejl Svaren har även delats upp på nio olika branscher. Försäkringskassan hamnar på sista platsen i samtliga fall. I samband med enkätundersökningen testade Företagarna hur bra myndigheterna är på att svara på e-post. Försäkringskassan tappar inte ett enda mejl, och ger alltid klart godkända svar på våra frågor, samma dag, skriver Före- Nyheter 2008 Nya regler påverkar ersättning Den 1 januari 2008 skedde ett par förändringar som påverkar storleken på utbetalningar inom socialförsäkringen. l Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska multipliceras med faktorn 0,97 vid beräkning av dagersättning i stället för nuvarande faktorn 0,989. Det betyder att SGI minskas med 3 procent. Det påverkar sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning och närståendepenning. l Prisbasbelopper har höjts till kronor. Det innebär att det nya taket för bland annat sjukpenning, rehabiliteringspenning, tillfällig föräldrapenning och havan- Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och företräder cirka direktanslutna företagare och 16 branschförbund. tagarna och ger högsta möjliga betyg MVG. Vi svarar samma dag på allt som når oss innan klockan 16.00, säger Britt-Inger Olausson, platschef vid kundcentret för arbetsgivare som tar emot all e-post från arbetsgivare. Övriga får svar dagen efter men inom 24 timmar. Försäkringskassan är bra på att svara på e-post men i övrigt tycks arbetsgivarna vara missnöjda med service och bemötande. Vad tror du det beror på? Jag känner inte igen den bilden för vår del. Jag har varit med vid kundråden för arbetsgivare och våra handläggare får beröm. deskapspenning blir kronor (7,5 prisbasbelopp). För föräldrapenning ligger taket på kronor (10 prisbasbelopp). SFN är avskaffade Sedan årsskiftet är socialförsäkringsnämnderna (SFN) avskaffade. I stället kommer tjänstemän vid Försäkringskassan, i en ny yrkesroll som beslutsfattare, besluta i de ärenden som tidigare avgjordes av SFN. Det gäller sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning, vårdbidrag, handikappersättning och assistansersättning. Under 2007 hade jag bara ett samtal med kritik, det var en företagare som tyckte att vi inte var tillräckligt lyhörda utan gav för mycket information. Företagarna har också granskat hur bra, enligt intresseorganisationens värderingar, myndigheterna arbetar med regelförenklingar. Ett uppdrag från regeringen till alla myndigheter. Här får Försäkringskassan med tvekan godkänt beroende på att man fortfarande måste lämna uppgifter som Försäkringskassan redan har tillgång till samt Britt-Inger Olausson, platschef i Åmål/ Säffle att Försäkringskassan vill ha kvar insamlingen av uppgifter om förmögenhet. Samtidigt får Försäkringskassan beröm för att många blanketter förenklats och att fler är på gång. Även att Företagarna och andra företrädare för näringslivet finns med i kundråd får beröm. Anders Ljungberg Myndigheter blir av med sina styrelser n n n Från 1 januari gäller en ny myndighetsförordning. Den innebär att många myndigheter blir av med sina styrelser. Det gäller bland annat Skatteverket och länsstyrelserna som haft styrelser med så kallat begränsat ansvar. Regeringens syfte är att renodla ledningsformerna. Försäkringskassan berörs inte eftersom dess styrelse har fullt ansvar. Aktivitetsersättningen utreds n n n Försäkringskassans förra överdirektör Adriana Lender ska, på regeringens uppdrag, föreslå förändringar som kan underlätta ungdomars medverkan i arbetslivet. Utredningen ska vara klar den 30 november i år. Arbetsskadeförsäkringen granskad Utvecklingen går åt rätt håll Riksrevisionens kritik av Försäkringskassans arbete med arbetsskadeförsäkringen handlar till en del om förhållanden där förutsättningarna har ändrats. Men Riksrevisionen har också många bra iakttagelser och det är bra att få påpekanden, säger Agneta Nilsson, försäkringsansvarig för arbetsskadeförsäkringen vid huvudkontoret. Riksrevisionen har granskat hanteringen av arbetsskadeförsäkringen för att se om tillämpningen sker på ett rättssäkert och effektivt sätt. De pekar bland annat på att det saknas forskning om samband mellan arbete och skador för vissa diagnoser. Det stämmer men vi kan inte ansvara för att forskning kommer till stånd, säger Agneta Nilsson. Däremot är det vårt ansvar att sprida kunskap om nya forskningsrön vilket vi gör till exempel vid utbildningar av försäkringsläkare. Agneta Nilsson framhåller också att Försäkringskassan tagit initiativ till att SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ska Tummen ner för jämställdhetsbonus Försäkringskassan tror inte på regeringens förslag till jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen. Förslaget presenterades i en promemoria i december och syftet är att få ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Bonusen skulle beräknas på arbetsinkomst och hur föräldrarna delat på dagarna. göra en studie om rörelseapparatens sjukdomar. Riksrevisionen framhåller att det fortfarande kvarstår skillnader i andelen bevilja- Agneta Nilsson de ansökningar mellan län och mellan könen. Maximal bonus skulle de få som delat lika. Försäkringskassan anser i sitt remissyttrande att förslaget skulle ha små chanser att bidra till ökad jämställdhet. Reglerna är för komplicerade och det är tveksamt om bonusen är tillräckligt hög, som mest, för att påverkar föräldrarnas val. Det kan också gå så lång tid som ett och ett halvt, nästan två år, från det att en förälder blir berättigad till bonus tills den betalas ut. Administrationen skulle bli både krånglig och dyr och dessutom skulle de komplicerade reglerna påverka förtroendet för socialförsäkringen i stort. Försäkringskassan är positiv till Mycket har hänt Agneta Nilsson förstår kritiken men konstaterar att den till en del handlar om något som varit. För de senaste ett och halvt åren har mycket hänt. Först koncentration av handläggningen till en plats i varje län och nu den fortsatta utvecklingen mot handläggning vid fem nationella försäkringscenter (NFC). Handläggningsprocessen har ensats och metodstöd har införts i olika delar av arbetet. Denna utveckling uppmärksammas av Riksrevisionen som tycker att utvecklingen går åt rätt håll. Försäkringskassan får kritik för att inte tillräckligt analysera interna förhållanden som förklaring till skillnaderna. Men, framhåller Agneta Nilsson, i samband med den kommande årsredovisningen presenteras två rapporter som bland annat tar upp interna faktorers betydelse. I rapporten pekas på risken för att ersättning betalas ut även när förutsättningarna ändrats. Agneta Nilsson håller med om att efterkontrollerna kan bli effektivare även om en hel del görs. Till exempel så har ju många som får livränta också tidsbegränsad sjukersättning och då sker omprövningar med automatik. Under året ska vi granska hur många av de beslutade efterkontrollerna som faktiskt genomförs. Riksrevisionen menar också att försäkringen bidrar för lite till arbetslinjen och att kopplingen mellan försäkringen och det förebyggande arbetsmiljöarbetet är för svag. I rapporten ger Riksrevisionen även några förslag till regeringen. De ekonomiska drivkrafterna för återgång i arbete bör förbättras, begreppet livränta bör ändras till något som inte låter så permanent samt anmälningarna om arbetsskada bör gå till Arbetsmiljöverket istället för Försäkringskassan. Anders Ljungberg att en jämställdhetsbonus införs, men menar att den bör utformas på ett annat sätt. Bonusen bör ges till samtliga föräldrar som delar på föräldraledigheten, utan att kopplas till någon förälders arbete. Den bör också betalas ut tillsammans med föräldrapenningen. Analys saknas Fler är kritiska till förslaget.exempelvis anser JämO att det är svårt att bedöma eftersom en jämställdhetsanalys saknas. Det effektivaste sättet att nå en jämn fördelning är att individualisera föräldrarförsäkringen, anser JämO Anne-Marie Bergström. Eva Lindén sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 10 december Klart med nytt löneavtal Det centrala avtal som nu tecknats innebär bland annat att ett engångsbelopp på kronor ska betalas ut till samtliga anställda. 12 december Inger Efraimsson avgår Försäkringskassans styrelseordförande avgår i protest mot regeringens politik. 17 december Säkrare utbetalningar Större säkerhet och mindre pappersarbete. Det är effekten av det nya IT-stödet för attestering inom assistansersättning och bilstöd. 18 december Kriminella granskas Regionala underrättelsetjänster är ett nytt vapen mot kriminella som lurar välfärdssystemen på pengar. I Stockhom väntas återkrav på flera miljoner av personer i kriminella nätverk. 20 december Utredning om bedrägeri klar Flera chefer har brustit i sitt chefsansvar och en inblandad anmäls nu till personalansvarsnämnden. Det framkommer i Försäkringskassans internutredning efter den så kallade Göteborgsdomen. 20 december Erik Åsbrink ny ordförande Erik Åsbrink tar över som ny styrelseordförande efter Inger Efraimssons plötsliga avhopp. Ordförandeskapet är inte liktydigt med att jag ställer mig bakom regeringens politik, säger han till Fia. 9 januari Löften om bättre arbetsmiljö Jag är väl medveten om att löfte är ett starkt ord som förpliktigar. Men vi har på fötterna för att målen ska kunna infrias, säger HR-direktör Bengt Stjärnsten. 8 9

6 I den nya Försäkringskassan blir det öppna lösningar i kontorslandskap. Det ska skapa den lärande och utvecklande miljö som krävs för att få till stånd nya sätt att arbeta. Den nya nationella telefonkundtjänsten är först ut med det nya arbetsplatskonceptet. Strax före jul besökte DS telefonkundtjänstens kontor i Sundbyberg för att ta reda på hur det kan se ut. Det är rymligt, ljust, stilla och anmärkningsvärt tyst trots att här finns 170 medarbetare. Det är det första intrycket man som besökare får av den nationella telefonkundtjänstens kontor i Sundbyberg. Här ska man, tillsammans med tre andra orter Lidköping, Västerås och Gävle som ingår i den nationella telefonkundtjänsten, ta emot alla kundsamtal till Försäkringskassan. Till en början de samtal som kommer från de län där telefonkundtjänsten är placerad men efterhand under våren ansluts allt fler län. Skåne är sist ut i maj. Det är klart att det hörs att det jobbar folk här men det blir mer som ett bakgrundsbrus. Inget tal framträder tillräckligt tydligt för att man ska hänga upp sig på det. Åtminstone inte om man som DS bara är på besök. Men Mattias Granstedt, enhetschef för kompetensgruppen familj/bidrag, säger när han guidar runt i lokalerna att även han blev överraskad av den låga ljudnivån när han började på telefonkundtjänsten i slutet av oktober förra året. Väldigt genomtänkt Jag har inte tidigare varit med om att allt är så här väldigt genomtänkt både när det gäller lokalernas utformning och arbetsplatsernas placering. Han pekar bland annat på att det finns avskiljande skärmar som följer med när man höjer eller sänker skrivborden, stolar som kan ställas in efter vars och ens behov, och stora dataskärmar som gör att det går att ha flera dokument uppe samtidigt. Heltäckningsmattor, som egentligen ska vara blå men här är grå eftersom de fanns i lokalerna sedan tidigare och var av så god kvalitet, och specialtak minskar ljudvolymen och större böjda skärmar har just anlänt för att placeras som ljuddämpare mellan arbetsplatserna och gångstråken. Man har försökt ta tillvara lösningar som fanns i lokalerna sedan tidiga I Sundbyberg har man noga tänkt igenom arbetsplatsernas placering i det öppna landskapet. Sundbyberg tror på öppna landskap re. Mattorna är ett exempel. Ett annat text: sven-erik johansson foto: håkan lindgren är svängdörrar till de avskilda rum där skrivare och kopiatorer är placerade. Medarbetarna sitter i tre- eller fyrklöver, i några fall två och två, och i anslutning till arbetsborden finns särskilda ståbord för snabba informella möten mellan medarbetare och chef eller mellan kolleger. Alla medarbetare har en egen hurts med hyllor och låsbart utrymme. Lokalen löper i ett plan runt en innergård så det finns fönster åt alla håll. Men på något ställe, där lokalen är litet bredare, har man delat av ytan med glasväggar, populärt kallad akvariet eller kuvösen, och gjort plats för ett tiotal arbetsplatser. Tysta rum För mer formella möten och när någon behöver sätta sig ned, ibland med en kollega, för att reda ut ett krångligt ärende finns det gott om så kallade tysta rum av olika storlek. Både samtalsrum, grupprum och konferensrum. När man sitter så här gäller det att vara disciplinerad och gå undan när man behöver diskutera något, säger Mattias Granstedt. Ett nav i landskapet är matsalen. Det har blivit en träffpunkt där medarbetarna kan samtala om sådant som inte direkt hör till jobbet. Speciellt för telefonkundtjänsten är särskilda telefonhytter där medarbetarna kan ringa sina privata samtal. Enligt Carina Persson, som är platschef i Sundbyberg, fanns det ganska givna ramar för hur det skulle se ut men hänsyn har självklart tagits till hur den befintliga lokalen såg ut. Det vi har kunnat påverka fullt ut är hur vi har bemannat arbetsplatserna. Vi har försökt få till stånd en lärande miljö och varierat placeringen utifrån det. Hon är införstådd med att det för många har varit en stor omställning att börja på telefonkundtjänsten. Det är inte bara de öppna lokalerna som är nya utan även arbetsuppgifter, yrkesroll och kolleger. Fortsättning på nästa sida 10 11

7 Fortsättning från föregående sida De flesta är nöjda med sin arbetsplats placering, säger hon. Vi gör en del mindre justeringar nu i efterhand och det kommer vi att få göra hela tiden utifrån verksamhetens behov. Nu när alla är på plats gäller det enligt Carina Persson att tillsammans skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det handlar om allt från att använda gångstråken i lokalen som det är tänkt till att skapa en arbetsglädje med högt i tak. Treklöverform Mattias Granstedt sitter själv ute i landskapet i en treklöver tillsammans med två andra enhetschefer. Det gör även Lena Persson, enhetschef för en av kompetensgrupperna för övriga ärenden. De tycker båda att det är en bra ordning. Man är med i verksamheten på ett helt annat sätt och har lättare att fånga upp saker, säger Lena Persson. Platschefen och telefonkundtjänstens controller är de enda som har egna rum men Carina Persson har för sin del funderat på att flytta ut i landskapet för att komma närmare verksamheten. För de medarbetare som började i telefon kundtjänsten i slutet av oktober, just när inflyttningen skulle ske i Sundby berg, var tiden knapp för extra förberedelser. Det var drygt två månader från förs ta planeringsmötet till inflyttning, berättar Carina Persson. Vi hade tidigt en dialog med de medarbetare som redan arbetade i telefonkundtjänst så att de fick vädra sin osäkerhet kring det nya, säger Lena Persson. De medarbetare som började i november fick en heldag kring arbetets villkor, inklusive att sitta i öppna lösningar, säger Mattias Granstedt. Vad kan då vara bra att vara förberedd på inför arbete i kontorslandskap? Att kunna koncentrera sig även med andra runt omkring, säger Carina Persson. Att respektera andras ljudkänslighet, säger Mattias Granstedt. Det gäller att tänka efter innan man börjar prata med någon. Lena Persson förespråkar att man är ödmjuk för varandras behov. Samtidigt lyfter hon fram fördelarna med landskapet när man är ny. Det blir mer spontana möten och man lär av varandra. Miljön stimulerar till det. Tre medarbetare om att jobba i landskap: Man får så fin kontakt Siv Lorentzon Eva Kesteris Fredrik Randquist DS har pratat med tre medarbetare vid nationella telefonkundtjänsten i Sundbyberg om hur det är att arbeta i kontorslandskap. De lyfter alla fram gemenskapen och kontakten med kollegerna som positiva inslag. Fredrik Randquist har arbetat på Försäkringskassan, i Sollentuna med utbetalning av sjukersättning, sedan januari Nu ingår han i en av telefonkundtjänstens kompetensgrupper för egen sjukdom. Han sökte sig frivilligt till telefonkundtjänsten. Jag hade funderat på det länge. Jag ville testa något nytt och på kontoren blir det allt färre kundkontakter. Han har alltid suttit i öppna lösningar. Jag tycker det är bra, inte minst gemenskapen. Jag tror att jag skulle känna mig isolerad annars. Man ser vad som händer runtomkring. Det som kan vara mindre bra är att det ibland kan bli litet stojigt. Men man får lära sig att skärma av och vara fokuserad på sitt. En stor fördel är att det går snabbt att få hjälp av kolleger. Det sitter en sex-sju stycken på bara några meters håll som jag kan fråga. Fredrik Randquist tycker att jobbet i telefonkundtjänsten fungerar förvånansvärt bra i öppet landskap. Man får tänka på att hålla nere rösten och att säga till varandra. Alla tänker kanske inte på hur högt de pratar. Även Siv Lorentzon ingår i en av kompetensgrupperna för egen sjukdom. Hon började på Försäkringskassan i Järfälla 2000 och har tidigare arbetat med sjukpenninggrundande inkomst för företagare och bostadsbidrag. Första gången Det är första gången hon sitter i landskap. Tidigare har hon alltid haft eget rum. Jag tycker att det går jättebra. Jag känner mig hemma här. Men det beror mycket på hur man själv är och jag är en positiv person. Jag ser till vad jag har och vad jag kan göra av det. I början blev det lätt så att hon lyssnade på andras samtal. Men det försvinner efter ett tag man kopplar av. Hon gläds åt att allt är så nytt och fräscht. Det känns som om någon tänkt till både när det gäller lokalernas utformning, placering av arbetsplatser och utbildningen. Siv Lorentzon pekar också på den goda sammanhållningen bland medarbetarna. Folk bryr sig mera, hjälper varand ra, i öppna landskap. Är det någon som mår dåligt en dag är det lättare att få stöd. Hon tycker även att arbetet blir mer professionellt. Snappar upp nyheter Man snappar upp nyheter snabbare och kan få råd och stöd direkt. Man utbildar varandra utan att tänka på det. Eva Kesteris ingår i kompetensgruppen familj och bidrag. Hon började på Försäkringskassan hösten Hon rekryterades direkt till dåvarande Stockholmskassans telefonkundtjänst i Rinkeby. I Rinkeby fanns både singelrum, dubbelrum och storrum med fem personer. Själv är hon uppvuxen i femrum. Där var vi tvungna att lära oss stänga av alla andra ljud och att prata på låg nivå. Jag trodde att det skulle bli rörigare här men det är nästan tystare. Det är lugnt och stillsamt och ingen höjer rösten. Hon tycker att det är en stor fördel att hela tiden ha kontakt med kollegerna. Man kan snabbt se vem man kan fråga om hjälp. För de som är nya är det en trygghet att kunna resa sig och se om en kollega är ledig och kan svara på frågor. Om det är lugnt kan Eva Kesteris hinna prata lite med sina kolleger. Även om det varit körigt i höst så kan det ibland bli någon minut då det inte är samtalskö. Böjda skärmar fungerar som ljuddämpare på kontoret i Sundbyberg. 8 sätt att inte störa 4 Ta hänsyn till den som inte vill bli störd. 4 Koppla om telefonen när du är borta från skrivbordet. 4 Lämna inte mobiltelefonen påslagen om du inte är på plats. 4 Svara direkt när telefonen ringer. 4 Gå undan om du behöver prata högt eller länge. 4 Sitt ner när du pratar i telefon. Gå inte runt. 4 Låt inte spontana möten dra ut på tiden. 4 Avsluta möten i bokningsbara rum i tid. Läs om vett och etikett I DS nummer 4 från 2005 finns en artikel om vett och etikett i kontorslandskap. Tidningen går att läsa både på intra nätet Fia och på Försäkringskassans webbplats ( Goda erfarenheter i Säffle Vid Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare i Säffle och Åmål har medarbetarna suttit i landskap sedan starten i slutet av Jan Labraaten var med från början. 7 sätt att förbättra ljudmiljön 4 Ljudabsorberande skärmar mellan arbetsplatserna. 4 Dämpande mattor, framförallt i gångstråk. 4 Välfyllda bokhyllor och stoppade möbler fångar upp ljud. 4 Tysta smårum för samtal, möten och koncentration. 4 Separata rum för skrivare och kopiatorer. 4 Tillräckligt utrymme för ett personligt revir. 4 Sitt inte för tätt och inte för många i samma rum. Jan Labraaten arbetar i Säffle. Halva arbetstiden ägnas åt telefonkundtjänst och den andra åt handläggning. Enligt Jan Labraaten har de flesta upplevt det positivt att job Fortsättning på nästa sida S u 12 13

8 Högaktuell utbildning Fortsättning från föregående sida ba i landskap. Själv trivs han bra i den miljön. Jag störs aldrig av andra medarbetare under samtal, säger han. Det är också lätt att kommunicera med andra. Jag kan fråga runt och få snabbt svar när det är något jag inte vet. Det främjar kompetensen. Men man bör ha en viss förmåga att stänga ute bakgrundsljud. Är man mycket ljudkänslig kan man bli lidande. Men vi har flera tysta rum som man kan använda för tyngre samtal. Skärmar och matta Viktigast i en öppen lösning tycker han är skärmar, tysta rum och en ljudupptagande matta. Det är också bra med avgränsning till mindre utrymmen. För medarbetaren gäller det framförallt att visa hänsyn. Det är alltid någon som sitter i telefon eller handlägger ärenden. Man får inte bli för högljudd eller stoja för mycket. Det får ske på annat håll. Men är sammanhållningen bra, som den är här, är det inget problem. Jan Labraatens budskap till den medarbetare som känner oro inför öppna Charlotte Ahlström, förnyelseprogrammet: Därför tror vi på öppna landskap Försäkringskassan har beslutat att i den framtida kontorsmiljön ska medarbetarnas arbetsplatser finnas i öppna landskap. Charlotte Ahlström, chef för förnyelseprogrammet förklarar varför. Lokalutformningen ska stödja den pågående förändringen av Försäkringskassan. Vi vill skapa en lärande och utvecklande miljö och kontorslandskap ger goda möjligheter till bättre kommunikation. Genom att medarbetare med liknande arbetsuppgifter sitter tillsammans ökar möjligheten till informationsflöde, kunskapsutbyte och lärande mellan medarbetarna. Det ger möjlighet till lika behandling av ärenden och ett förändrat arbetssätt i den nya organisationen. Öppna landskap ger också bättre flexibilitet vid förändringar och är ur ett kostnadsperspektiv ett effektivt sätt att utnyttja våra ytor. Dessutom kan det öka den sociala samvaron. Man får en överblick över hela rummet. Britt-Inger Olausson Jan Labraaten Det blir också lättare för chefer att uppmärksamma och få med samtliga medarbetare i diskussioner och beslut. Hur kommer det att se ut? Medarbetarna kommer att vara samlade i kompetensgrupper och sitta två, tre eller fyra ihop beroende på lokalens utformning. Det kommer att finnas tysta rum där medarbetare kan tala ostört i telefon. Servicestationer, köksutrymmen och toaletter blir avskärmade. Blir det öppna landskap överallt? De öppna lösningarna införs när vi flyttar in i nya lokaler eller gör större ombyggnader. Men av kostnadsskäl kommer väl fungerande befintliga lokaler inte byggas om. landskap är att man även där får sitt personliga utrymme. Samtidigt som man får en överblick över hela rummet får man ändå ett eget hörn. Det går att vända och vrida på hurtsar och skrivbord så att man blir lite innesluten. Chef för kundcenter för arbetsgivare är Britt-Inger Olausson. Hon menar att det finns både för- och nackdelar med öppna lösningar men att fördelarna överväger. Underlättar lärandet Man jobbar bättre ihop när man sitter gruppvis med ansvar för samma saker. Det underlättar lärandet och de nya lär sig mycket fortare. Hon är övertygad om att kundcenter för arbetsgivare inte hade klarat sitt uppdrag om medarbetarna suttit i egna rum. Det var så många som skulle lära sig så mycket nytt samtidigt. Då blev det en framgångsfaktor att lätt kunna hjälpa kolleger och lära av varandra. Nackdelen är när vissa sitter i telefon och andra handlägger. Då kan de som handlägger glömma bort sig och stå och samtala bredvid en som talar i telefon vilket kan vara störande. Vilka utmaningar ställer öppna landskap? Vanligtvis ökar ljudnivån och därför är det viktigt att tänka på att val av tak, golv och textilier kan fånga upp störande ljud. Det ställer också höga krav på gemensamma förhållningssätt på arbetsplatsen så att man visar varandra respekt och inte stör varandra i onödan. Det är viktigt att man gemensamt kommer överens om spelregler för hur man beter sig. Hur blir det för medarbetare med särskilda behov? Om det behövs individuella lösningar på grund av medicinska eller andra skäl får medarbetaren diskutera med sin chef hur det kan tillgodoses. Vad säger du till oroliga och tveksamma medarbetare? Ge den öppna lösningen en chans. Många som är skeptiska innan blir när de väl är på plats efter ett tag positiva. Det är ett socialt och trevligt sätt att arbeta tillsammans. Både bra och dåligt Det finns både fördelar och nackdelar med kontorslandskap. Det framgår av de senaste årens många forskningsrapporter om hur anställda påverkas vid arbete i kontorslandskap. Fördelen med öppna kontor är att det ger större flexibilitet och underlättar kommunikationen mellan medarbetare informationsvägarna blir kortare liksom möjligheterna att arbeta i grupp. Det kan också leda till bättre gemenskap på arbetsplatsen. Nackdelen är framför allt störande ljud telefoner som ringer och överhörning av kolleger som pratar i telefon eller med varandra som kan leda till koncentrationssvårigheter och stress. Därför passar öppna lösningar sämre för den som behöver läsa in utredningar eller annat material. Man kan inte blunda med öronen, särskilt inte för mänskligt tal, som går rakt in i minnes- och uppmärksamhetsfunktionerna, säger bullerforskaren Stefan Hygge, professor vid högskolan i Gävle. Slog igenom på 60-talet Ett kontorslandskap är ett mycket stort kontorsrum med många arbetsplatser åtskilda genom skärmar, hurtsar, hyllor, blomgrupper och dylikt. Det var modernt redan på 1960-talet men på 1970-talet minskade efterfrågan på grund av strängare krav på arbetsmiljön. I dag är öppna planlösningar åter på modet som ett svar på organisationens behov av kommunikation och flexibilitet. 14 Hilton Slussen, Stockholm Benny Gustafsson Stefan Lundström Erik Danhard Jan Karlsson Lars Englund Radisson SAS, Malmö Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreformen! Nya regler och förslag för sjukförsäkring och rehabilitering Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (enhetligare sjukskrivning) sjukskrivningsprocess Försäkrinsmedicinska riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell Ekonomiska drivkrafter Rehabiliteringskedja Arbetsledarrollen Handläggarrollen Zober Arbetsmiljö AB Sjukfrånvaro Sjukförsäkring Rehabiliteringskedja: Rehabilitering Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess 3-stegsmodell Försäkringsmedicinska ( riktlinjer månader) Arbetsrätt 3-stegmodell sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell Ekonomiska Kvalitetssäkrad drivkrafter Rehabiliteringskedja sjukskrivningsprocess Arbetsledarrollen Handläggarrollen Ekonomiska drivkrafter Rehabiliteringskedja Arbetsledarrollen Handläggarrollen Zober Arbetsmiljö Arbetsrättsliga AB Sjukfrånvaro Sjukförsäkring gränsdragningar Rehabilitering Kvalitetssäkrad Zober Arbetsmiljö AB Sjukfrånvaro Sjukförsäkring Rehabilitering Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess Sänkt SGI Försäkringsmedicinska och ersättningsnivåer riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell Ekonomiska "Nyfriskjobb" drivkrafter Rehabiliteringskedja och "Halvfartsjobb" Arbetsledarrollen Handläggarrollen Företagshälsovården byggs ut Fokus på arbetsförmåga Zober Arbetsmiljö AB Sjukfrånvaro Sjukförsäkring Rehabilitering Kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska Rehabilieringsgaranti riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell Ekonomiska drivkrafter Rehabiliteringskedja 1:a-dagsintyg Ar-etsledarrollen Handläggarrollen 2-dagarsutbildning Malmö Radisson SAS febr 2008 sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinska Stockholm riktlinjer Arbetsrätt 3-stegmodell Hilton Ekonomiska Slussen drivkrafter 11 Rehabiliteringskedja - 12 mars Arbetsledarrollen 2008 Handläggarrollen Ekonomiska drivkrafter Rehabiliteringskedja Arbetsledarrollen Handläggarrollen Själagårdsgatan 19, Stockholm Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida 15

9 Här möts hjärngänget Sambandscentralen löser alla kriser Sambandscentralen är namnet på det gäng extremt problemlösningsinriktade personer som sitter på huvudkontoret i Stockholm. När kriserna är på väg att segla upp i Försäkringskassans produktion är det de som rycker ut. Utbetalningar som ligger i farozonen, ärendehögar som inte hinner betas av, underbemannat på vissa orter inget är dem främmande. text: anders ljungberg foto: jann lipka I sambandscentralen tar man tag i problemen i produktionen innan de hinner utvecklas till kriser. På bilden några av medlemmarna i gruppen: Rebecca Sandberg, Ola Hägglund, Hans Thelander och Rolf Lindberg. Fredag morgon den 14 december. Sambandscentralen har veckomöte. Runt ett bord i sammanträdesrummet Smaken på huvudkontoret i Stockholm sitter en liten skara som löpande följer produktionsutvecklingen i Försäkringskassan runt om i landet. Ola Hägglund, chef för resultat och produktionsstyrning, är ordförande och ser till att mötet hålls i ett rappt tempo. De har järnkoll på vad som händer. Och inte händer. För det är när något län tappar i produktionstempo eller har något annat problem som det dyker upp som ärende i sambandscentralen. Till dagens möte har två medarbetare från produktionsdivisionen anslutit. Skälet? Det håller på att segla upp en kris på bostadsbidragsområdet. Barbro Jonsson och Karin Ekholm beskriver en situation där inflödet av nya bostadsbidragsärenden klart överstiger vad som hinns med. Och för att det inte ska bli stopp i utbetalningarna för alla de som redan har bostadsbidrag måste ärendena handläggas innan 17 januari. Läget är faktiskt rätt dystert. Det rör sig om stora mängder ärenden, ungefär , och snart bryter helgerna ut. Särskilt mycket lediga resurser finns inte inom Försäkringskassan. Och får inte folk sina pengar blir det mängder med samtal till telefonkundtjänsten, säger Ola Hägglund och ser nya problem framför sig som kommer att kräva insatser. Många kommer inte att klara att betala hyran. Det är det det handlar om, konstaterar Erik Luthander som arbetar med sjukförmåner på huvudkontoret och som är ny i sambandscentralen. Och det har han ju alldeles rätt i. Rolf Lindberg, som representerar förnyelseprogrammet i sambandscentralen säger att produktionen redan till en del styrts om men att det är problem med att få folk på plats, hinna med utbildningar av nya krafter och så vidare. Han lägger några idéer på bordet. Går det att göra förenklingar i handläggningen? Och i sådana fall, går det att göra det så snabbt? Kan man förlänga gällande beslut om rätt till bostadsbidrag till mars för att klara januarikrisen? Vad säger lagen? Men det kommer att krävas övertid, säger Rolf Lindberg. Ola Hägglund tar över och förklarar att nu gäller det att snabbt få koll på var i landet, och om det är i eller utanför ärendehanteringssystemet, som balanserna ligger. Detta måste vara utrett till måndag den 17 december då ett extra möte ska hållas. Samtidigt måste de veta om det går att göra förenklingar. Rebecca Sandberg, på Ola Hägglunds avdelning, antecknar. Det är uppenbart att hon på kort tid måste göra en hel del fotarbete. Nu går bostadsbidragsfolket. Det här var väldigt akut även för att vara ett sambandscentralsärende, säger Ola Hägglund till mig. Nu börjar dagens mer ordinarie möte. Dagens ärenden: 4 Kalmar/Jönköping och Kronoberg vill byta ärenden. Frågan bollas till Rolf Lindberg för koll hur det ligger till med införandeplanen av försäkringscentren. Beslutet i sambandscentralen blir lite typiskt. Länen ska få återkoppling med budskapet att det är under bevakning. 4 Kust till kust- länen i södra Sverige vill lämna ifrån sig kvällssamtalen till nationella telefonkundtjänsten (NTK) som, enligt Rolf Lindberg, inte har någon möjlighet. Detta är det vanliga, kommenterar Ola Hägglund. Alla vill in i den nya modellen snabbare än planen. Vi måste ibland stå emot. 4 Värmland och Västerbotten har rapporterat bristande kapacitet för omprövningar. Men vi kan inte skicka vidare till de nya omprövningsorterna innan de är klara, säger Ola Hägglund. Beskedet tillbaka blir att frågan är under bevakning. 4 Västerbotten har problem med att hinna med allt på sitt tillfälliga nationella försäkringscenter (NFC), det som kallas 0,5. Problemen hänger samman med kommande etablering av tandvården i Umeå. Vi tar med skrivelsen in i arbetet med förnyelseprogrammets införandeplan, säger Rolf Lindberg. Vilket inte betyder att Västerbotten får några löften om resurser eller hjälp på annat sätt. 4 Västerbotten vill också flytta arbetet med tidig bedömning till ett NFC. Det blir en snabb diskussion om det mindre vettiga att kortsiktigt flytta runt ärenden. Frågan är hur problemen med tidig bedömning i länen norr om Dalälven, det blir ingen tidig bedömning där, egentligen ser ut. Om det bara är ett resursproblem eller om länen vill börja fokusera på verksamheten i de kommande lokala försäkringscentren (LFC) i länet? Fullt begripligt men knappast helt legitimt. 4 Kronoberg har problem med ålderspension. Det här är allvarligt. Först var det aktivitetsstödet som var i kris, sen bostadsbidragen och nu i värsta fall ålderspension, konstateras runt bordet. Rebecca Sandberg har innan mötet hunnit med att kolla med Gotland som redan hjälper till men de kan inte avvara mer resurser. Skåne har klivit in och avlastat Kronoberg. Det här är en fråga som noga kommer att följas framöver. Alltid återkoppling med länet Varje punkt, oavsett beslut, verkar avslutas med att återkoppling måste ske till länen. Just återkopplingen nämndes som ett förbättringsområde för sambandscentralen vid produktionsledningsmötet i november. Innan det är dags att sluta för dagen efter en dryg timme hinner man med en uppdatering av pågående ärenden. Bland dem finns lite arbetsskador. Det är Jönköping som vill bli av med ärenden. Stockholm har anmält att de vill ha mer att göra på detta område vilket väcker en viss munterhet runt bordet. För även om länen ställer upp för varandra så gott det går hör det inte till vanligheten att något län eller enhet vill ha mer att göra. Frågan är egentligen lite komplicerad. Jönköping, där arbetsskadehandläggare är på väg att börja arbeta med omprövningar, behöver bli av med ärenden. Jönköpings arbetsskadeärenden ska handläggas på NFC Norrköping framöver, Norrköping har dock i dagsläget inga tillgängliga resurser. Så för att Norrköping ska kunna ta över Jönköpings ärenden måste man få lämna ifrån sig några av de ärenden man handlägger idag. Södermanlands arbetsskadeärenden som handläggs i länet idag ska inte handläggas av NFC Norrköping i Fortsättning på nästa sida 16 17

10 Tillfällig konstruktion men den behövs ett år till De har klarat ett svårt uppdrag bra Fortsättning från föregående sida framtiden utan ska enligt alla planer till det blivande NFC i Sollentuna. Så genom att flytta Södermanlands ärenden till Stockholm redan nu kan man bereda plats för Jönköpings ärenden i Norrköping. Rörigt? Visst men också en bild av det stora pussel som nu läggs. Även små frågor tas upp Sambandscentralen får också en del småfrågor som de inte bör ha på sitt bord. Till exempel om ett län får låna en handledare från ett annat län. De får till svar att de får det trots att det inte är en sambandscentralfråga. Att småsaker som detta hamnar hos sambandscentralen kan bero på att direktörerna allt oftare är frånvarande för andra typer av frågor i organisationen. Under mötets gång ringer Ola Hägglunds telefon. Han ursäktar sig med att det är hans chef som ringer. När han kommer in igen kan han meddela att Maivor Isaksson blev nöjd med hur de tänkte hantera bostadsbidragskrisen. Mötet är slut. När vi går ut säger jag något till Rebecca Sandberg om att jag imponerades av tempot och beslutsfattandet. Det här var nog årets värsta möte, svarar hon. Hur gick det då med bostadsbidragskrisen? Några dagar senare frågar jag Rolf Lindberg. Jo då, det kommer nog att klara sig, tror han. Mötet var på fredagen och redan tisdag lunch gick det ut information till länsorganisationen. Dels har vi snabbt gjort förenklingar ungefär motsvarande 30 procent av handläggningstiden, dels har vi beslutat om ett arbetsbeting. Övertid alltså. Det blir tufft, konstaterar Rolf Lindberg. Sambandscentralen, åtminstone som den ser ut och arbetar i dag, är en tillfällig konstruktion inom Försäkringskassan men lär finnas kvar även under 2008 då de lokala och nationella försäkringscentren (LFC och NFC) införs. Hur det kommer att lösas organisatoriskt återstår att se. Alla vill in i den nya modellen snabbare än planen. Ibland måste vi stå emot, säger Ola Hägglund, chef för resultat och produktionsstyrning vid huvudkontoret. Rebecca Sandberg följer resultatutvecklingen inom Försäkringskassan dag för dag. Tanken på en funktion som sambandscentralen föddes under våren 2007 inom avdelningen för resultat och produktionsstyrning vid huvudkontoret när de gjorde en riskanalys. Såväl de neddragna resurserna inför 2007 som de stundande strukturförändringarna var faktorer som talade för att det tidvis skulle kunna bli ganska rejäla produktionsstörningar. För att snabbt kunna reagera på dessa problem behövde avvikelserapporteringen utökas och en sammanhållande beredningsorganisation skapas. Inget krut på namnet Vi kunde kanske hittat ett bättre och tydligare namn men det var det första vi kom på och det var inte läge att lägga krut på den frågan, säger Rolf Lindberg som representerar förnyelseprogrammet i sambandscentralen och som också är ordförande i den arbetsgrupp som förbereder mötena. Rolf Lindberg kom med i arbetet i sambandscentralen när frågan om att tidigarelägga rekryteringen av 370 handläggare blev aktuell då det blev uppenbart att det skulle bli svårt att få folk till den nationella telefonkundtjänsten. Min roll i sambandscentralen är att se till att de lösningar vi hittar här ligger i linje med de långsiktiga intressena. God koll på vad som går bra och mindre bra i produktionen hade man på huvudkontoret också innan sambandscentralen. Men den stora skillnaden är att nu kan avvikelserapporteringen ske när som helst och inte bara en gång i månaden. Denna dagliga koll på verksamheten behövs nu när organisationen byggs om från grunden. Vi får avvikelserapporter från länen, både den ordinarie vägen via vår webb och direkt i mejl, säger Rebecca Sandberg. Hon är statsvetare och arbetar som controller inom resultat och produktionsstyrning där Ola Hägglund är chef. Väldig överblick I arbetsgruppen avgör vi om det är något för sambandscentralen eller inte. Där bereder vi frågan och har också ofta förslag till beslut. Ofta har vi också hunnit kontakta något län för att till exempel få svar på om det finns ledig kapacitet. Vi har fått en väldig överblick av verksamheten. Rolf Lindberg håller med. Nu har de bra koll på skeendena medan de tidigare i höstas ibland fick lita till magkänslan. Nu ligger planerna fast och de vet till vilket NFC ärenden ska flyttas och när. Och ibland går det fortare än planen. Redan i mitten av februari tror de att omkring 80 procent av arbetsskadorna flyttat till sina nya adresser, åtminstone ett halvår före planen. Båda tycker att sambandscentralen fungerar bra och att de lärt sig mycket som kommer att vara nyttigt framöver. Det svåra är kanske inte så mycket att styra produktionsresurser utan att samordna det med rekryteringar och se till att det finns en väl fungerande mottagarorganisation för de ärenden som styrs om. I arbetet i sambandscentralen är kreativiteten och förändringsviljan i länen av avgörande betydelse. Men det är inte samma sak som att säga ja till förslag på alla listiga lösningar som presenteras. Till exempel har ett par län sinsemellan kommit fram till att föra ett ärendeslag från det ena länet till det andra. Men det blev nej från sambandscentralen. Tanken var god men stämde inte med den planerade ärendeflytten i införandeplanen. Rebecca Sandberg ger ett exempel från Västra Götaland och Halland. De hade en rad förslag på lösningar på mer eller mindre akuta problem. Sambandscentralen sa bara ja i ett fall, ett förslag som låg nära i tid. Största får rycka in I nio fall av tio är det Stockholm, Skåne eller Västra Götaland som får rycka in och ta över produktion när det uppstår problem någonstans. Inte så konstigt, de är störst. Men också andra län hör av sig och berättar att de har ledig kapacitet. Men det är inte alltid som det stämmer med införandeplanen, säger Rebecca Sandberg. Och länen börjar komma överens med varandra. Det kan vara bra men kan också störa införandeplaneringen. Och då avstyr vi. Vid sambandscentralens veckomöten är stora och för produktionen avgörande frågor samlade hos ett litet antal personer. Men direkta order ut i verksamheten är ovanligt. Men nu i bostadsbidragsfrågan kan man kanske säga att vi från huvudkontoret pekat med hela handen. Men det är ovanligt att styra så hårt som med Bob, säger Rebecca Sandberg. Rolf Lindberg och Rebecca Sandberg är överens. Utan sambandscentralen hade den kraftiga personalneddragningen 2007 och det pågående förändringsarbetet inom Försäkringskassan inneburit större produktionstapp och problem än vad som skett och kommer att ske. Rolf Lindbergs roll är att se till att förslagen till lösningar stämmer med förnyelseprogrammets planer. Sambandscentralen har klarat ett svårt uppdrag på ett bra sätt. Men det hade varit bra om vi i länen tidigare fått information om hur flytten av ärenden var tänkt. Det säger Henrik Mäkinen, förändringskoordinator i Västra Götaland. Sambandscentralen har ett svårt uppdrag. Utifrån förutsättningarna tycker jag att de gjort ett gott arbete. I min roll har tidsperspektivet tidvis varit ett problem då effekten av de snabba förändringarna berör många medarbetare och min uppgift har varit att samordna de olika överlämningarna och mottagandena av ärenden. Genom kontakter med olika medarbetare i länet har vi dock kunnat lösa frågorna på ett relativt bra sätt. Kontakterna med sambandscentralen har i stort varit positiva och man får ha respekt för deras svåra uppdrag som ju består i att lägga ett pussel för hela landet. Kontakterna med andra län har varit positiva och det har gått att lösa de olika problem som uppkommit. Alla har haft en svår situation men trots detta har alla haft ett nationellt perspektiv, säger Henrik Mäkinen. Bristande resurser Ett stort bekymmer i sammanhanget är bristande resurser. Ibland kan man få intrycket av att man från programledningens sida har uppfattningen att vi i länet sitter på en överkapacitet. Tvärtom är vi underbemannade och att med kort varsel göra insatser för nationella satsningar eller som en del i omställningen är inte helt oproblematiskt. Under hösten/vintern har ju mer eller mindre akuta insatser fått göras för aktivitetsstöd, tillfällig föräldrapenning och nu senast bostadsbidrag. Det har helt klart funnits ett behov av den funktion som sambandscentralen utgör. För att klara produktionen måste omställningen i vissa delar göras i förtid. Verksamheter som är på väg att flyttas blir i längden svåra att administrera på nuvarande orter. Jag förstår att graden av centralstyrning måste vara hög i detta skede av omställningen. I annat fall blir det nog svårt att från ett nationellt perspektiv ha koll på helheten. Sedan är det självklart så att vår roll ute i länen förändrats och en del goda idéer om alternativa arbetssätt blir då svåra att få fram. I den delen tycker jag att man borde ha haft mer löpande och strukturerade avstämningar med länen för att utbyta erfarenheter och synpunkter. Risken med centralstyrningen är ju att man ute i landet endast passivt avvaktar centrala direktiv vilket i längden förtar kreativitet och hämmar utvecklingen av vår verksamhet. Mötet kom för sent I december ordnade sambandscentralen ett möte med berörda län för att samla ihop erfarenheter av höstens ärendeflyttningar. Det mötet borde ha hållits tidigare. Det hade underlättat det fortsatta arbetet. Ett problem har varit att besked om flyttningar kommit sent vilket i sin tur beror på problem som uppkommit i olika län under omställningen. Detta har då lett till att vi med kort varsel fått ta emot olika ärendevolymer vilket vi inte haft personal till. Detta har fått lösas genom tidigareläggning av rekrytering, övertid och i vissa fall ökade balanser. En del av detta hade sannolikt kunnat undvikas medan annat nog varit svårt att förutse

11 Full fart på Stjärnsten Personalchef, länsdirektör och nu HR direktör. Bengt Stjärnsten är i sig själv ett exempel på att verksamhet och HR intimt hänger samman. HR-frågor är inte längre något som hanteras av en personalavdelning vid sidan av. TEXT: EVA LINDÉN foto: peter nordahl om blev han också ordförande i det tidigare stora utvecklingsprogrammet för Försäkringskassan. Med andra ord kan han både verksamhet och HR, även om han har fått damma av en del HR-kunskaper. Samtidigt är HR något som alla chefer, även länsdirektörer, måste ha kunskap om för att nå bra resultat, poängterar han. På samma sätt måste HR förstå verksamhetens krav för att kunna vara ett professionellt stöd. Hans uppdrag i dag är att hålla ihop den relativt nya organisationen med stab, HR-direkt och verksamhetsnära HR. Han sitter också med i GD:s ledningsgrupp och i gruppen som ansvarar för förändringarna i styrning och ledning. HR är numera bekanta ord inom Försäkringskassan, men vad står de egentligen för? Och vad är skillnaden mot personalavdelningen? HR betyder ju Human Resources och handlar om hur man arbetar med både personal och organisation för att nå bra resultat. Sedan är det nog för många en hårfin skillnad mellan HR och personal, men för oss på Försäkringskassan står HR för något nytt jämfört med gamla personalavdelningar. Hittills har sådant som har med själva omställningen att göra tagit den mesta tiden för HR-organisationen, inte minst omplaceringen av medarbetare. Han är väl medveten om att det finns ett missnöje på många håll. Det är oundvikligt att det bland medarbetarna finns en blandning av glädje, sorg och frustration. Självklart är man orolig för sin egen situation och det bidrar till att mer oro än förväntan kommer till uttryck. De positiva rösterna märks framför allt i mätningar. Men det verkar som om många, som nu har fått sin framtida placering, börjar se ljuset i tunneln. Det svåra är att väga intressen mot varandra. Förändringarna ska gå fort, de ska ske med kvalitet och dessutom inom snäva ekonomiska ramar. Det är den stora utmaningen. Jag har aldrig jobbat så här mycket i hela mitt liv. Att Bengt Stjärnsten har mer än fullt upp blir tydligt redan när intervjun för DS ska bokas in. För att det inte ska dröja till mars eller så får vi klämma in den mellan ett möte och några anställningsintervjuer. Han ger ändå ett lugnt och avspänt intryck under intervjun, men mot slutet av tiden sneglar han diskret på klockan. Och det finns skäl. När vi precis har klivit ut ur rummet kommer en medarbetare småspringande. Generaldirektören väntar, det är dags för en av intervjuerna för tjänsten som chef för telefonkundtjänsten/självbetjäningen. På ett sätt kan man säga att det stormade mer under tiden som länsdirektör, säger Bengt Stjärnsten. Då svarade jag för hela socialförsäkringen gentemot kunderna i länet, men ändå är turbulensen mycket större nu. Jag har aldrig jobbat så här mycket i hela mitt liv. Vi genomför en enorm förändring av Försäkringskassan, och det händer saker hela tiden. Alla berörs och påverkas. Det handlar om människors framtid, och det är mycket känslor i omlopp. Det är ingen slump att just Bengt Stjärnsten blev rekryterad till HR-direktör. Han har, som det brukar heta, bra på fötterna. Han är socionom och har dessutom läst personaladministration och arbetsrätt plus en del annat. Han var med om den stora omställningsresan när Televerket blev Telia, bland annat var han personalchef gick han över till Försäkringskassan som länsdirektör i Gävleborg. Så småning- Hälsofrämjande arbetsplats Men HR jobbar inte bara med omställningen i sig utan också med mycket annat, till exempel att förbättra arbetsmiljön och skapa utvecklande och hälsofrämjande arbetsplatser. Ett koncept för det som kallas just Utvecklande arbetsplats har prövats i Dalarna och Gävleborg och tagits emot väl. När trycket är högt finns risk att Fortsättning på nästa sida Vad gör en HRdirektör hela dagarna? 20 21

12 Fortsättning från föregående sida man släpper de här frågorna, men det får inte ske. De är en förutsättning för bra verksamhet. Delaktighet är något han återkommer till. Alla chefer vet att den som ska ha en bra känsla på jobbet måste känna ansvar och ha ett finger med i spelet. Men det är viktigt att definiera vad man menar med delaktighet, framhåller han. Inte bara prata om det i största allmänhet för då finns risken att man skapar felaktiga förväntningar. Alltså: Vilka frågor kan medarbetare ha inflytande över, och över vilka kan de inte ha det? För att känna sig delaktig måste man också ta ett eget ansvar, söka information, engagera sig. Fungerande ledarskap En annan förutsättning för delaktighet, liksom för bra resultat, är ett fungerande ledarskap. Kärnan i ledarskapet tycker han är att kunna motivera medarbetarna och få dem med sig. Och då krävs, vilket är något av ett mantra för honom, att var och en måste få bli bättre efter sina egna förutsättningar. Det kan låta självklart men är inte så enkelt i praktiken. Viktigt är till exempel att jobba med individuella mål parallellt med våra ensaprocesser, som säger hur lång tid saker och ting ska ta. Vi måste också bli bättre i organisationen på att ge återkoppling. Mycket av det HR-organisationen ska arbeta med framöver sammanfattas i den nya kompetensförsörjningsstrategin som just har fått godkänt av styrelsen. Den är innehållsrik och pekar Flugfiske en lisa för själen Arbete: HR-direktör i Försäkringskassan Familj: Hustru och två barn i tonåren, hunden Timmie (welsh springer spaniel) Bor: i Gävle, pendlar till Stockholm Fritid: Flugfiske (en lisa för själen), musik (till exempel country och opera), hockey (har tillbringat många timmar som ungdomsledare i olika ishallar), långa skogspromenader (ofta med hunden), läser mycket (senast Laxfiske i Jemen, ja den heter faktiskt så). Det är svårt välja ut några få saker, jag är lite av fritids generalist. Det verkar som om många, som nu har fått sin framtida placering, börjar se ljuset i tunneln. ut hur Försäkringskassan ska agera för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare samt avsluta anställningar på ett professionellt sätt. Kort uttryckt kan man säga att det handlar om hur vi ska få rätt kompetens, på rätt plats, i rätt tid. Den grundläggande skillnaden jämfört med hur det har fungerat tidigare är att vi nu kommer att kunna planera och arbeta systematiskt för hela organisationen. Vi kommer att kunna ha bättre framförhållning och arbeta mer långsiktigt. Bristvaror Hans tajta schema gör att det finns några bristvaror just nu i tillvaron. Det ena är kontakten med medarbetare ute i landet. Min ambition har varit att åka ut och träffa chefer och medarbetare och lyssna på vad de tycker är angelägna frågor. Man behöver näring från olika delar av verksamheten. Men så här långt har det blivit på tok för sällan. Tiden räcker inte till, och när man sitter centralt kommer man också längre ifrån. Jag hoppas få mer tid för det så småningom. Det andra är att få stunder över för lite ro och reflektion. Om man inte hittar ett break finns risken att man får tunnelseende, så det ska bli ett nyårslöfte. Frågorna om ledarskap hör hemma inom HR. Betyder det att HR-direktören är en mönsterchef? Nja, årets chef är ju redan utsedd. Nej, jag skojar bara, säger han och skrattar. Nej, att vara en mönsterchef är inte premissen. Men det är klart, jag måste ju göra det jag förväntar mig av andra. Sen om jag lyckas För att få veta något om det har DS pratat med några av dina medarbetare. De säger att du ställer höga krav. Ja, det gör jag nog, även på mig själv. är bra på att ge återkoppling, och gör det snabbt. Jag det försöker jag verkligen, men ibland kan det vara lätt att glömma. Så det är något som jag kan bli bättre på. är bra på att driva frågor och också komma till beslut. Ja, det hoppas jag verkligen, annars passar jag nog inte för det här jobbet. har temperament och kan vara otålig. Ja, jag har svårt att dölja vad jag tycker, men det tror jag faktiskt kan skapa en trygghet hos medarbetare. Man vet var man har mig. I gengäld förväntar jag mig att folk ska säga vad de tycker. Jag älskar när det är högt i tak, och det värsta jag kan tänka mig är att vara omgiven av ja-sägare. Slumpen avgjorde Att Bengt Stjärnsten valde Försäkringskassan då i början av 1990-talet var mest en slump. Han såg en annons som såg intressant ut och sökte jobbet. Har han ångrat sig någon gång? Absolut inte, även om jag har funderat några gånger. Jag har blivit mer tänd på socialförsäkringen allt eftersom. Jag gillar affärsidén, det vill säga idén om en allmän generell socialförsäkring. Det är en av orsakerna till att arbetet känns meningsfullt. Det är inte vilket arbete som helst, och det känns bra. Någon typisk arbetsdag finns inte hävdar Bengt Stjärnsten, men det handlar om möten, samtal och mejlkontakter. Dagen före intervjun ger en fingervisning. Klockan: 5.30 Gick upp och tog en promenad med hunden Timmie i Boulognerskogen Tog tåget till Stockholm. Åt frukost, arbetade med mejl och telefonsamtal Möte på huvudkontoret om budget och bemanning för Diskuterade med medarbetare på HRstaben, bland annat om upphandling av företagshälsovård Åt lunch på Hurtigs konditori på Drottninggatan Möte om avvecklingen av länskontoren och inrättande av omställningsorganisation Möte med Försäkringskassans produktionsdirektör Snabb träff med chefen för HR Direkt Anställningsintervjuer tillsammans med gd Tog tåget hem till Gävle. Gick igenom mejl Hemma. För sent, men hann ändå träffa familjen en stund. FMC heter numera Manpower Hälsopartner! Manpower Hälsopartner AB har tagit över Försäkringsmedicinskt Centrum (FMC), den Utveckla Traditioner Världen enhet inom Försäkringsskassan som bl.a. bedömer arbetsförmågan hos sjukskrivna. Vi övertar därmed även ansvaret för FMC:s gällande avtal med Försäkringskassan. Manpower Hälsopartner är en snabbväxande och ledande aktör Manpower inom företagshälsovård Hälsopartner och arbetslivsinriktad i Västerås rehabilitering. Vi är Du kontaktar oss fortfarande på samma Sveriges största leverantör av försäkringsmedicinska utredningar. telefonnummer: ABB Telefonkonsultation Kontakta Manpower Hälsopartner Telefon: Växel: Genom vår tillhörighet till Manpowergruppen har vi unika resurser Måndag-fredag: och Göteborg att få människor tillbaka i arbete efter en sjukskrivning. Norrköping Västerås Nynäshamn Tranås Banbrytande Samverka Västerås Regionchef Inga Ahlberg Verksamhetssupport Gunilla Ahlin Signe Carlsson Tuula Grönqvist E-post: förnamn.efternamn@manpower.se Beteendevetare/Rehabcoacher Christina Wikström Ulrika Eurén Ann Widetjärn Isabel Strand Sjukgymnast/Ergonom Stephen Wilks Företagsläkare Jonas Carlsson Sjukgymnast/Ergonom, Feldenkraispedagog Stig Ericsson Elina Unkila Nikolaus Fotiadis Hälsoutvecklare Jenny Häggström Företagssköterskor Våra insatser Johanna Tångring AnnChristin Karlberg Andreas Svensson Solveig Gustafsson Sanna Odén Annelie Wallin-Nääs ger resultat 77 Ingrid Nyblom Arbetsmiljöingenjörer Eva Högberg Per-Olov Andersson Görel Malmeström Monika Kahande Psykologer Christina Jönsson Arbetslivsresurs har fått fortsatt förtroende att Britta Lögdö samarbeta med Försäkringskassan! Kemist Agneta Wallin Gareke Gunnar Nygren Vårt nya 12 veckors program för arbetslivsinriktade Besöks- och postadresser rehabiliteringsåtgärder ger människor en rejäl Finnslätten Husbyggnad 396 Melker A-våning Nätverksgatan 4 möjlighet Kopparbergsv. att komma 6 tillbaka i arbetslivet Västerås Västerås Fax: Programmet är individuellt utformat och innehåller Fax: bland annat arbetsträning och vägledning. Genom våra insatser lyckas 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning helt eller delvis. 93 % av våra kunder är nöjda med våra insatser. Vi finns där vi behövs och har lokalkontor på nästan 40 orter i landet. Vill Du veta mer om våra tjänster, kontakta oss på telefon

13 PROBLEMLÖSARNA Trögt komma igång med individuella mål PROBLEM Uppföljningen är A och O Individuella mål kan nog vara bra, men det känns trögt att komma igång bland annat för att det kommer att kräva mycket tid. Det säger Agneta som är enhetschef och har nästan 30 medarbetare Till en början ska jag ha ett första samtal med alla mina 25 medarbetare för att komma överens om målen för var och en. Sedan ska jag genom nya samtal följa upp hur det går varje månad. Jag befarar också att några samtal kommer att bli knepiga eftersom jag vet att det finns ett motstånd hos en del medarbetare. De tycker att de gör så mycket de hinner, och tror att de kommer att uppleva individuella mål som kontroll och känna sig stressade. Någon har också sagt att det kommer att kännas jobbigt att behöva jämföras med andra. Sammanställt av Eva Lindén Viktigt se till helheten Individuella mål ska användas inom alla ärendeslag och i hela organisationen. På många håll har man använt sig av sådana mål länge, medan man på andra ställen inte riktigt har kommit igång ännu. Visst måste enhetscheferna lägga ner mycket tid på det här men så är det också en både central och viktig del av deras arbete. Individuella mål är en del av styrning och ledning inom Försäkringskassan. Det handlar ju om att tillsammans med medarbetarna se till att arbetet utförs på bästa möjliga sätt. Med individuella mål blir det också tydligare vad som förväntas av varje medarbetare. Man ska kunna känna att man har gjort ett bra jobb även om hö- Illustration: HELENA HALVARSSON garna växer. Individuella mål är med andra ord viktiga både för verksamheten och för arbetsmiljön. Jag tror att det kommer att bli ännu viktigare att vi jobbar bra med individuella mål framöver. Inte minst på de nationella försäkringscentren där man ska handlägga hasse lundin Enheten för processtöd vid Försäkringskassans huvudkontor ett mycket stort antal ärenden. Man kan inte bara säga på morgonen att nu har vi fått in si och så många tusen ärenden sedan i går, så nu gäller det att vi jobbar på. Varje handläggare måste få känna att hon eller han har sitt pensum att klara av. Men det får aldrig bli så att man bara räknar pinnar. Det är mycket som kan ha betydelse för vars och ens arbetsinsats och det måste följas upp på ett bra sätt. De individuella produktionsmålen måste också ses som en del i en helhet. Ansvaret för att medarbetarna förstår sin del i helheten och vad de ska bidra med för att Försäkringskassan ska nå målen vilar på cheferna. Sex goda råd för arbetet med individuella mål Sätt av tillräckligt med tid för dialog och stöd vid uppföljningen Diskutera syftet med målen noga Se allas ansvar ledningens, chefens, medarbetarens När det gäller resultaten se till hela enheten Det är totalkvaliteten som gäller, räkna inte bara pinnar Följ resultat över tid, titta inte bara på enstaka månader Vi har haft personliga mål sedan Idag är det ett inarbetat och självklart sätt för oss att arbeta. Till en början är det viktigt att prata igenom syftet med individuella mål och hur de hänger samman med Försäkringskassans uppdrag. Uppföljningen är A och O. Om någon inte klarar sitt mål får man noga prata om vad det beror på. Brister det i kunskap, i sättet att arbeta eller kanske i hur arbetet är organiserat? Eller beror det på yttre omständigheter som att man Hur sätts målen? Målen bygger på de så kallade Ensa processerna, det vill säga en kartläggning av hur olika ärenden ska handläggas och hur lång tid det tar i normalfallet. Med detta som grund sätts individuella mål utifrån individens förutsättningar, arbetstid m m. Målen l kan vara ärenden per dag, månad eller år beroende på ärendeslag l ska vara rimliga l mäter antal avslutade ärenden Uppföljningen ska ta sikte på totalkvaliteten, det vill säga även kvalitet och handläggningstider. Skriv till oss om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker att vi ska ta upp. Självklart garanteras du anonymitet. Redaktionen Dagens Social försäkring Stockholm ds@forsak ringskassan.se har varit frånvarande av någon anledning? Uppföljningssamtalet är ett bra tillfälle för chef och medarbetare att verkligen diskutera arbetet, något som kanske inte blir av annars. Men det är inte meningen att cheferna ska stå med pekpinnar utan se till att medarbetarna har förutsättningar att göra ett bra arbete. Hur ett ökat inflöde av ärenden ska klaras av är också ett ansvar för arbetsgivaren, inte för medarbetarna. Medarbetarna följer också själva sitt arbete. Om en medarbetare tycker att det finns ett problem i förhållande till målen måste de ha möjlighet att påverka. Som chef gäller det att lyssna noga: Vad är problemet? Hur skulle du vilja att det var? Och som medarbetare gäller det att beskriva det eventuella problemet så att det inte stannar vid allmänt missnöje. Vi hade en intensiv diskussion för en tid sedan som ledde till en förändring i Ensa processen. Medarbetarna var nöjda. De kände att processen var realistisk, och de hade fått gehör för sina synpunkter. För vår del är vi nu så inkörda på det här att det inte finns någon anledning att ha uppföljningssamtal varje månad. Men bara för att vi mäter antal handlagda ärenden får vi aldrig göra avkall på kvaliteten. Hos oss följs den upp av föredraganden. Att slarva ger aldrig pluspoäng. Ärendet är helt enkelt inte producerat och klart om inte kvaliteten är tillräckligt bra. brit t persson Enhetschef, arbetsskadekontoret i Västra Götaland 24 25

14 forskning på gång Professor Steven Linton vid Örebro universitet har fått fyra miljoner från FAS till forskning om långvarig smärta och sömnlöshet. FOKUS Sätta in åtgärder tidigare Steven Lintons forskargrupp ska utveckla metoder för att identifiera vilka som löper störst risk att drabbas av långvarig smärta och sömnlöshet för att göra det möjligt att sätta in åtgärder tidigare. Vad ska ni undersöka? Det ena projektet handlar om personer med värk i nacke och rygg. Det är en stor grupp i samhället, inte minst om man tittar på långtidssjukskrivna. Om man kan identifiera vem som löper störst risk att drabbas kan man skräddarsy en behandling för just den patienten. För ryggbesvär rör det sig om en kombination av fysiska och psykologiska faktorer och det är dessa patienter som löper störst risk att få långvariga problem. Då räcker inte traditionell behandling utan det krävs även mer psykologiskt inriktade åtgärder. Det andra projektet handlar om sömnlöshet och även här ska vi identifiera vilka faktorer som gör att vissa drabbas. Ungefär var tredje vuxen har sömnsvårigheter och tio procent lider av sömnlöshet. Trots att det är ett problem som kan ge upphov till flera olika sjukdomstillstånd vet vi alldeles för lite om hur det utvecklas. Hur går ni till väga? När det gäller smärtstudien har vi arbetat fram enkäter som patienterna får fylla i första gången de kommer till vårdcentralen för sina smärtor. En analys av svaren kan på ett tidigt stadium identifiera 85 procent av dem som kommer att få allvarliga problem. När det gäller sömnproblemen ska vi skicka ut frågeformulär till slumpmässigt utvalda personer och följa dem under 18 månader för att se hur sömnen förändras över tid. Sven-Erik Johansson Försäkringsutveckling Ska ta fram bra underlag för snabba beslut Nu får vi möjlighet att diskutera och analysera försäkringen från ax till limpa. Och vi kan komma med förslag till lösningar inte bara belysa problem. Det säger Gunnar Johansson, chef för den nya avdelningen Försäkringsutveckling. Den nya avdelningen Försäkringsutveckling, som ska vara igång den 15 februari, har ett brett uppdrag. Centralt är att man ska ta fram resultatinformation för Gunnar Johansson, bland annat beslut om styrning och ledning av Försäkringskassan. Inte bara resultatmått Det handlar inte bara om resultatmått utan även om statistiska analyser av förändringar och trender. Ambitionen är att Försäkringskassan framöver ska reagera snabbare på utfall och trender i socialförsäkringen och vidta åtgärder så att de effekter som avses också kan nås. Det handlar bland annat om att fånga viktiga data ur IT systemen, säger Gunnar Johansson, blivande chef för Försäkringsutveckling, idag chef för Utvärderingsavdelningen. Vi ska sortera, analysera och kvalitetssäkra dem, som underlag för ledningens beslut både i försäkrings och processfrågor. Det finns över 300 resultatmått som vi följer regelbundet. Stabsorgan till regeringen Försäkringsutveckling kommer också att ha ansvaret för Försäkringskassans uppdrag att vara stabsorgan till regeringen. Det innebär att ta fram statistik, utreda och analysera. Försäkringskassan är och ska förbli Sveriges främsta expert på socialförsäkringen. Försäkringsutvecklings organisation hänger delvis samman med det uppdraget. Vi kommer att utgå från politikområden, till exempel sjukförmåner och barn/familj, snarare än från me- todkompetens. Det gör vi framför allt för att underlätta en bra dialog med regeringskansliet när det gäller utvecklingen av de olika områdena, men också för att spegla Försäkringskassans verksamhet och organisation i övrigt. Gunnar Johansson är förväntansfull inför den nya avdelningens uppdrag och möjligheter. Intressant är att vi får möjlighet att diskutera försäkringen från ax till limpa och hur den kan utvecklas. Vi kommer med andra ord inte bara att belysa problem utan också föreslå lösningar. Och Försäkringskassan kommer i större utsträckning att kunna reagera proaktivt i stället för att bara titta i backspegeln och alltså reagera betydligt snabbare än i dag. l följa och analysera utvecklingen i försäkringarna l göra omvärldsanalyser l utföra uppdrag som stabsmyndighet åt regeringen l göra prognoser, utvärderingar och analyser l producera ststatistik l ge stöd till forskning om socialförsäkringen Försäkringsutveckling ska: Eva Lindén Kostnaderna för assistansersättning ökar Sedan lagen om assistansersättning (Lass) trädde i kraft 1994 har både antalet personer som beviljats ersättning, antalet beviljade timmar och kostnaderna ökat kraftigt. Syftet med rapporten är att beskriva kostnadsutvecklingen och försöka förklara orsakerna bakom den kraftiga ökningen. Som underlag används nya registeruppgifter från Försäkringskassan. Räknat i 2005 års priser har kostnaderna ökat från 3,3 miljarder kronor 1994 till 14,3 miljarder Det är en ökning med 330 procent. Det finns flera skäl till att kostnaderna ökat. En orsak är att antalet personer som får assistansersättning har ökat. Mellan 1994 och 2005 var ökningen 130 procent, från till personer. Från 1996 har mellan och personer tillkommit varje år. Cirka personer har upphört att få ersättning varje Sjukskrivningstiderna varierar fortfarande år sedan Demografiska förhållanden och det faktum att fler äldre omfattas av Lass visar att antalet personer kommer att öka även i framtiden. En annan orsak är att antalet assistanstimmar per person har ökat. Det har i stort sett skett en dubblering mellan 1994 och Den största ökningen har skett för personer som haft ersättning under mer än ett år. Äldre än 65 år Den lagändring som påverkat kostnaderna mest och som kommer att göra det även i framtiden är införandet av assistansersättning för personer äldre än 65 år. Ändringen kom Knappt 10 procent av antalet personer med ersättning var 65 år eller äldre Undersökningen visar också att andelen med förhöjd timersättning är relativt liten men ökar och att införandet Det är fortfarande skillnader i sjukskrivningstider mellan olika län. Det framgår av en sammanställning från Försäkringskassan över nästan en halv miljon sjukfall vilka avslutades under perioden september 2006 augusti Skillnaderna rör framför allt psykiska besvär och besvär i rörelseorganen. Till exempel är sjukskrivningstiden för psykiska besvär 35 procent längre i Västerbotten jämfört med Gotland (median 115 respektive 85 dagar). När det gäller rörelseorganens sjukdomar är sjukfallen 40 procent längre i Västerbotten jämfört med i Stockholm (median 74 dagar respektive 53 dagar). För övriga diagnoser är skillnaderna inte så stora. Medianen varierar här mellan 38 och 44 dagar (förutom Jämtland som ligger på 48 dagar). Vad gäller sjukskrivningstider för kvinnor och män finns inga stora skillnader generellt sett. Medianen för psykisk sjukdom är något högre för män än för kvinnor medan förhållandet är det omvända för sjukdomar i rörelseorganen. Långa sjukskrivningar i Sverige En jämförelse med de cirka 30 länder som använder amerikanska riktlinjer (MDA) visar att Sverige har klart längre sjukskrivningstider. Det gäller särskilt diagnoserna depression och stressrelaterade symptom där mediantiderna ofta är mer än dubbelt så långa i Sverige. Tittar man på medelvärdena blir skillnaderna större, men eftersom medelvärdet dras upp av extrema värden är medianen ofta ett tydligare mått. Ett medianvärde på exempelvis 85 dagar innebär att antalet sjukfall som är längre än 85 dagar är lika stort som antalet som är kortare. Eva Lindén av schablonersättning minskat kostnaderna. Rapporten har skrivits på uppdrag av LSS-kommittén och ingår som ett underlag till Socialstyrelsens projekt att beskriva de samhällsekonomiska effekterna av assistansersättningen. Sven-Erik Johansson rapport Titel: Kostnader för assistansersättningen (Lass). Analys av utvecklingen Författare: Matilda Hansson. Publicerad: Socialstyrelsen, 2008 Lyft fram Lyft NYTTAN fram av dina projekt NYTTAN av dina projekt payoff.nu utför samhällsekonomiska payoff.nu utför utvärderingar samhällsekonomiska utvärderingar Kontakt: Tel: Kontakt: E-post: info@payoff.nu info@payoff.nu

15 ÅSIKTER Bedrägeriet hade kunnat stoppas Bristerna i kontrollen har varit kända sedan länge. Det är oetiskt att lägga skulden på en enskild chef, skriver Marie Holm. Det är inte utan att jag blir både ledsen och bekymrad när jag läser texten på vårt intranät om bedrägeribrottet som gäller assistansersättning i Västra Götaland, och känner att jag på något sätt måste reagera. Att en enskild person utpekas för fel och brister i sitt chefsansvar på det här sättet känns både fel och oetiskt. Allt sedan assistansreformens införande 1994 har handläggare och specialister i hela landet påtalat bland annat bristen på kontroll för RFV och sedan huvudkontoret. Något som samtliga användare inom Försäkringskassan är skyldiga att göra enligt de riktlinjer som finns för informationssäkerhet. Så sent som i oktober 2006 ställdes en fråga Så här på årets näst sista arbetsdag sitter man här och undrar hur kommande året kommer att te sig för oss samtliga administrativa handläggare. Det känns inte speciellt bra att inte kunna få veta hur vår situation kommer att bli. Att inte få något besked från arbetsgivaren tär på ens psyke och det blir bara värre och värre ju längre fram i tiden man kommer. För min egen del så undrar jag om det blir sparken efter 37 års tjänstgöring. För inom den arbetsuppgiften som jag för närvarande har, finns ingen framtid längre. Man försöker att inte måla f-n på väggen men det är svårt att låta bli, Brottet hade kunnat begås var som helst i landet. Bristen på besked tär på psyket Det skapar oro i sinnet att inte få några besked. Robert Granath, huvudkontoret, svarar Jag förstår att många anställda är oroliga och tycker att de borde kunnat få besked tidigare. Anledningen till att gruppen administratörer fått vänta så länge är att förnyelsearbetet började med kärnverksamheten, dvs hur alla våra försäkringsärenden ska hanteras. Utifrån det har vi arbetat med organisationerna för lokala och nationella försäkringscenter, telefonkundtjänsterna och självbetjäning. Nästa steg var att ta fram en ledningsstruktur och utifrån den ta ställning till hur de administrativa stödfunktionerna skulle fungera och var de ska finnas. Det har tyvärr medfört att de funktionerna hamnat i slutet. Vi har försökt arbeta så snabbt som möjligt med alla delarna och till viss del också hanterat dem parallellt. Ser man det ur perspektivet att hela organisationen byggts om och att det antagligen (ARS) om varför inga redovisningskontroller utförs på de höga belopp som utbetalas inom assistansersättningen. Svaret var då att man inte ansåg att behov fanns. Även Riksrevisionen har i sin rapport Personlig assistans till funktionshindrade RIR 2004:7 påtalat att De ekonomiska kontrollerna är underdimensionerade i förhållande till de stora belopp som utbetalas. Bristen är alltså både känd och dokumenterad sedan länge utan att några åtgärder vidtagits. Brottet hade kunnat begås på vilket försäkringskassekontor som helst i landet. marie holm Försäkringssamordnare Försäkringskassan i Stockholms län eftersom arbetsgivaren inte ens försöker att ge några tidsperspektiv för vad som kommer att gälla för oss. Det skapar oro i sinnet att inte få några besked. Man undrar hur arbetsgivaren tänker. Tillhör den administrativa skaran de som kommer att sägas upp? Om vi inte tillhör denna gruppen, när kan vi räkna med att få ett besked om vad vi ska arbeta med eller får vi gå? Varför ska vi som är administrativa handläggare särbehandlas på detta sättet, när övriga anställda redan i början av december har fått sina platser bekräftade. Från en mycket missnöjd medarbetare är en av de största förändringar som någonsin genomförts i en myndighet så menar jag att det gått fort, men ur den enskildes synpunkt förstår jag att man upplever att man borde fått besked tidigare. Vår förhoppning är nu att alla medarbetare inom den närmaste framtiden ska få klarhet om vad som gäller för just dem. Robert Granath Kundbegreppet en gång till. För snart ett år sedan ställde jag några kritiska frågor kring Försäkringskassans ökade användning av begreppet kund (DS ). När och hur bestämdes det här? Vad säger våra språkvårdare? Förvaltningsjuristen Jörgen Nord med flera instämde i och utvecklade kritiken mot Försäkringskassans användning av begreppet kund (DS ). I DS uttalade sig produktionsdirektören Maivor Isaksson till försvar för användningen av begreppet kund men visade samtidigt att hon missuppfattat ursprunget till begreppet myndighetsutövning mot enskild. Det är inte Jörgen Nord som hittat på begreppet, det har lagstiftaren gjort. Regering och riksdag fortsätter som tidigare med begreppen den försäkrade och den enskilde eller medborgaren. Begreppet kund lyser fortfarande med sin frånvaro i regleringsbrev och lagtexter. Språkrådet (f.d. Svenska språknämnden) som är Sveriges officiella språkvårdsorgan har nu uttalat sig i frågan om kund i myndighetstexter (Klarspråk ). Språkrådet anser att ordet kund är olämpligt att använda i myndighetstexter. Det är bara när det uppenbart är en kundrelation i traditionell bemärkelse som kund kan komma på fråga. I DS ger professorn i offentlig rätt, Lotta Vahlne Westerhäll, uttryck för sin bestämda uppfattning: Från ett offentligrättsligt perspektiv är detta helt fel. I senaste numret av DS ( ) skriver Britta Swahn om att kund inte bör användas i journaler, vägledningar och metodstöd. Dessa klargöranden från språknämnden, Lotta Vahlne Westerhäll och vår språkvårdare väcker dock nya frågor. Kan Försäkringskassan fortsätta använda begreppet kund som vi nu gör? Ska vi säga men inte skriva kund? Vad säger ledningen? hans goine Försäkringskassan i Västernorrlands län försäkringskassan från utsidan Goda råd till kanslihushögern Det är tur att fackets tidningar finns. Det är där man kan läsa om hur arbetslivet ser ut. Till exempel i LOtidningen 21 december. Det handlar om städarna på fartygen som går över Östersjön. De senaste åren har de fått ökade städbeting, fler hytter ska städas men på kortare tid. För att få chans till extrajobb som behövs eftersom lönen är dålig måste man klara det tuffa betinget. Arbetsledarna måste rapportera vilka som inte hinner. Det är som om de inte vill att vi ska vara vänner, säger Henry Ohuche, som är arbetsledare samtidigt som han själv också städar. Jobbet sliter men skulle underlättas av avbrott för lättare städning. Men någon arbetsrotation blir det inte eftersom en av städarna har ett läkarintyg som säger att han bara ska utföra lättare städning. Slitaget ökar på de övriga. Alla som tror att arbetsgivaren tar in en vikarie om en städare blir sjukskriven på deltid för att inte ytterligare slita ut personalen räcker upp en hand. Den 22 november beslöt regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen Trygghetssystemen för företagare. Den 27 november (!) frågade Agneta Berliner (fp) näringsminister Maud Olofsson vilka direktiv hon tänkte ge utredaren (Riksdagen, skriftlig fråga 2007/08:358). Varför? Har hon ingen koll eller ville hon bara ge ministern chansen att komma med ett positivt budskap från talarstolen? I Sydöstran, 13 december, får Försäkringskassans nya styrelseordförande Erik Åsbrink (comeback för den gamla kanslihushögern, enligt tidningen) ett gott råd på ledarplats. Ta ett snack med företrädaren Inger Efraimsson och lyssna på hennes kritiska åsikter om hur regeringens politik slår. Är kritiken befogad har Åsbrink en del slutsatser att dra. Gärna i samspråk med hustrun, tillika socialdemokraternas socialpolitiska talesperson, Ylva Johansson. Dagens föräldraförsäkring med en ynka pappamånad, bidrar enormt till ojämställdheten på arbetsmarknaden och i övriga samhället. Så skriver den uppenbarligen inte helt påläste Maria Ferm, som kandiderar till att bli nytt språkrör i miljöpartiets ungdomsförbund, i Dagens ETC den 4 januari. Hon vill ha en annan utformning av föräldraförsäkringen där papporna tar ut mer. Och vem vill inte det? Maria Ferm kan kanske börja med att föreslå två pappamånader. Det kan ju vara kul att få gehör för ett politiskt förslag. Estelle Hwatz har suttit som ledamot i en nu nedlagd socialförsäkringsnämnd. I ett debattinlägg i Göteborgs- Posten den 7 januari beskriver hon nedläggningen som en försämring för de försäkrade som, till exempel, inte längre kan få träffa beslutsfattarna och ge sin syn på ärendet. Om det blir bättre eller sämre för de försäkrade må de som fortfarande orkar debattera men Estelle Hwatz tycker att medborgarna informerats dåligt och för lite. Detta är definitivt en stor försämring! Är det inte demokratiskt att åtminstone få veta när möjligheterna att påverka sin situation försämras? I slutet av december hotades ett antal Systembutiker i södra Sverige. Ett antal flaskor hade preparerats med cyankalium. Kunder som ville fick lämna tillbaka sina inköp. Ingen gjorde det i Oskarshamn, enligt Östra Småland den 7 januari. Från Försäkringskassans sida har vi ändå tagit till de säkerhetsåtgärder som ansetts nödvändiga, säger Annika Ingvarsson. Det känns tryggt. Det brukar ju sägas att Försäkringskassan tar hand om oss från vaggan till graven men detta var ändå en överraskning. Tyvärr har reportern, som uppenbarligen alltid har Försäkringskassan i tankarna, skrivit fel. Kvinnan i fråga är butikschef på bolaget. Sven Ohlsson i Helsingborg har Sveriges äldsta blogg enligt Helsingborgs Dagblad 3 januari. Han har hållit på i tio år. Enligt honom själv är den möjligen också den fulaste. Att vi bryr oss om detta beror enbart på att Sven Ohlsson arbetar på Försäkringskassan. Att allt blir sämre framgår av en insändare i Östgöta Correspondenten den 3 januari. Åtminstone gäller detta Skänninge. Först försvann Folktandvården, sen Posten, Polisen, Systemet, en bank, så Försäkringskassan och nu till sist ristippen! Man undrar var det ska sluta? Anders Ljungberg Gör din röst hörd! Skriv till ds och delta i debatten. Vi tar gärna emot båda korta och långa inlägg. Du kan vara anonym men redaktionen måste få veta ditt namn. Skicka ditt debat t inlägg eller din insändare till: debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: Dagens Social försäkring Åsikter Stockholm Illustration: ulf frödin 28 29

16 näst sist språkspalten Rullstolsbunden eller rullstolsburen? För några nummer sedan skrev vi i DS att en person var rullstolsbunden. Det var dessutom i en nyhetsartikel om att termen handikapp ska bort. Varken skribenten eller korrekturläsarna reagerade men en uppmärksam medarbetare på Info Direkt hörde av sig när hon läst tidningen och undrade om inte rullstolsburen var mer korrekt. Vi ska försöka reda ut begreppen. I Nationalencyklopedins ordbok finns båda orden med. Rullstolsbunden är historiskt belagt sedan 1969 och rullstolsburen sedan NE:s förklaring till rullstolsburen är en person som är beroende av rullstol för förflyttning. Språkrådet rekommenderar, med hänvisning till DHR (De handikappades riksförbund), att man använder rullstolsburen. Motiveringen är att rullstolen ska ses som ett kommunikationsmedel, jämför bilburen, och inte som ett hinder, vilket rullstolsbunden anger. Enligt Wenche Willumsen, utvecklingssekreterare på DHR, reagerade personer som använder rullstol mot begreppet rullstolsbunden redan på 1980-talet eftersom det har en negativ klang. De menade att rullstolen inte alls band dem utan tvärtom bar dem och utifrån det har DHR sedan lång tid hävdat begreppet rullstolsburen. Men ytterligare ett skifte kan vara på gång menar Wenche Willumsen. De som använder rullstol vill själva att man talar om personer som använder rullstol med rullstolsanvändare som synonym. Vi försöker över huvudtaget att så långt som möjligt komma bort från begrepp och uttryck som avpersonifierar oss. Wenche Willumsen känner inte till att det finns någon regel om vad som är rätt eller fel begrepp. Det handlar mer om att respektera de önskemål som den har som ordet beskriver, säger hon. Sjukt mångsidigt ord Ett ofta inspirerande inslag på Språkrådets webbplats ( är Månadens ord. I januari uppmärksammas den mångsidiga användningen av sjuk. Redan Linné tyckte 1752 att en räkning var i högsta grad sjuk. På 1990-talet slog sjukt igenom som ett allmänt förstärkningsord och man beskrev saker som sjukt bra eller sjukt dåliga. Man kan till och med vara sjukt sjuk eller sjukt frisk. Eller så kan något vara sjukt svårt. Och vem minns inte Lasse O Månssons sjuka humor i tidningen Mad, som många tyckte var sjukt kul. Så nog kan sjuk användas på många sätt konstaterar Språkrådet och verkar hoppas på att även frisk ska bli allmänt förstärkningsord. För då kan man vara friskt sjuk. sven-erik johansson TIPSSEXAN Tipssexan är tillbaka och därmed din chans att bevisa att du har full koll. Och det får du genom att noga läsa tidningen. Skicka in den förhoppningsvis rätta raden till ds@forsakringskassan.se senast den 19 februari. Tre vinnare belönas med tre Trisslotter vardera. Försäkringskassan satsar på SAP i 1. stället för att utveckla ett eget ITsystem. I vilket sammanhang då? 1. Min tid X. Tandvårdsreformen 2. Din tid Organisationen Företagarnas medlemmar gillar inte Försäkringskas- 2. san som hamnar i botten i en aktuell mätning. Vilka toppar? 1. Bolagsverket och Skatteverket X. Skatteverket och Arbetsförmedlingen 2. Skatteverket och Vägverket Vad tycker Försäkringskassan om 3. regeringens förslag till jämställdhetsbonus? 1. Dålig idé som inte hör hemma inom socialförsäkringen X. Bra idé men dålig utformning 2. Bra idé som kommer att underlätta arbetet med pappamålet Kontorslandskapen blev populära på 1960-talet men tappade 4. mark under 1970-talet. Varför? 1. Lokalerna blev så billiga så att alla kunde få egna rum X. Massarbetslöshet gjorde frågan ointressant. 2. Strängare arbetsmiljökrav försvårade införandet av landskap Ordet kund är olämpligt att 5. använda i myndighetstexter anser 1. Språkrådet X. Försäkringskassans juridikstab 2. Majvor Isaksson Försäkringsutveckling är namnet på en ny avdelning inom 6. Försäkringskassans huvudkontor. En uppgift är att fånga viktiga data ur IT systemen. Hur många mått följer man regelbundet? X Curt och Siwert tillhör sjukvårdens mäktigaste Tidningen Dagens Medicin har rankat vilka 100 personer som har mest inflytande över svensk sjukvård just nu. Försäkringskassan har två representanter med. GD Curt Malmborg kvalar in på plats 40 och programdirektör Siwert Gårdestig finns med i gruppen (inte rangordnad). Listan toppas av socialminister Göran Hägglund. Ordet vi sökte i förra numret av DS var RESPEKT Vinnare är: Ann-Marie Brudin, Länskontoret i Kalmar. Maraie-Louise Lerjesten och Elisabet Andersson, båda från Försäkringsksontoret i Borås. Trisslotter är på väg. Diabloggeffekter a Att begära att personalen ska betala för att gå på personalfest är bara SÅ PINSAMT JÄVLA SNÅLT. Ja, han kör hårt med sin arbetsplats, bloggaren och momshandläggaren Jesper Svensson på Skatteverket. Inte ens generaldirektören slipper undan: // känna lukten av Mats Sjöstrands tåbira //. Exemplen är från Jesper Svenssons blogg där en stor del av betraktelserna handlar om livet på Skatteverket. Ofta tänkvärt om paragrafryttare och stelbenta system. Ibland plumpt och oreflekterat, som tåbiran till exempel. Även Försäkringskassan har sin motsvarighet i handläggaren Sven Ohlsson, som påstår sig ha Sveriges äldsta blogg. Han går dock inte lika långt som Jesper Svensson. Men Sven Ohlsson gör ingen hemlighet av att omorganisationen inte är hans kopp te och är inte rädd att ställa direkta frågor till Curt Malmborg på bloggen. Man kan ju se på det numera ganska ifrågasatta bloggandet på flera sätt. Tar man exemplen ovan så gillar jag ändå attityden. Har man inte ordet tar man det. Rätten och möjligheten att yttra sig hänger ju ofta ihop med var man befinner sig i hierarkin. Kanske får vi snart se bloggar även på Fia. Nya, interaktiva christer järild är redaktör för Fia Kassan i Krankeryd kanaler för intranätet är på gång för både chefer och medarbetare. På förslagslistan finns chefsbloggar, diskussionsforum och möjlighet att kommentera artiklar. Det man får vara medveten om när man börjar laborera med interaktivitet är att det ställer helt andra krav på kommunikation än vad jag tror många i statsförvaltningen är vana vid. Att man faktiskt blir tillgänglig på ett helt annat sätt. Öppen fråga kräver öppet svar. Vis av erfarenheten från huvudkontorets numera nedlagda diskussionsforum känner jag en viss tveksamhet för vissa chefers svarsbenägenhet. Det fanns tillfällen då chefer vägrade kommentera sakliga frågor från medarbetarna på forumet. (Kan ju nämna att en av dessa vid ett flertal tillfällen också vägrat att ställa upp i intervjuer för Fia och DS. Jovisst lovade han att ställa upp om han själv fick ställa frågorna ) Jag är inte ute efter att plocka lättförtjänta poäng på chefer med hybris och kontrollbehov. Min poäng är däremot att interaktiva kanaler som bjuder in medarbetarna att spontant kommentera sin egen arbetsmiljö är det mest praktiska exemplet på att vi lever upp till den öppenhet som vi i alla fall teoretiskt ger uttryck för. Och att det i förlängningen utvecklar organisationen. Blogga om Försäkringskassan kanske inte är en så dum idé förresten? det finns ju uppslag. Har man inte ordet tar man det. Dagens Socialförsäkring ges ut av Försäkringskassan. Prenumeration, 190 kr inklusive moms för 10 utgåvor (ISSN ) Adressregister och prenumeration: ds@ontime.se Dagens Socialförsäkring Stockholm e-post: ds@forsakringskassan.se tel: e-post till enskilda medarbetare: fornamn.efternamn@forsakringskassan.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Catharina Byström I redaktionen för DS och Försäkringskassans intranät (Fia): Sven-Erik Johansson (sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se) Christer Järild Eva Lindén Anders Ljungberg Håkan Norberg Layout: Margot Rydén Helena Åberg, Tidning&Form AB Annonser: Urban Hedborg urban@uhmarketing.se Tryckeri: Intellecta Omslagsfoto: Håkan Lindgren ÅSA HOLMQVIST 30 31

17 POSTTIDNING B Returadress: Försäkringskassan Stockholm Nya utmaningar väntar men vi kommer att klara det j Trots omställningen sjönk sjukfrånvaron glädjande nog bland medarbetarna för femte året i rad. gång inom flera av våra områden. Förändringar som kommer att kräva mycket av oss. Inom familjepolitiken kommer förslag om jämställdhetsbonus och vårdnadsbidrag, liksom att dagis ska skriva intyg när barnen varit sjuka. Tandvårdsreformen ska sjösättas och kommer att kräva stora insatser på IT-sidan. Till detta kommer förslag som innebär omfattande förändringar på sjukförsäkringsområdet. Den nya rollen som personlig handläggare kommer att bli mycket viktig i det arbetet, liksom att handläggningen kommer igång tidigt i sjukfallet. Men det kommer också att ställa stora krav på våra partners arbetsgivarna, vården och Arbetsförmedlingen. Det här innebär stora påfrestningar för hela organisationen, men jag vet också att med det stora engagemang och den breda kompetens som finns i Försäkringskassan kommer vi att lösa också detta. Jag fick ett utkast till årsredovisningen för 2007 i min hand för några dagar sedan. Sammanfattningen av det som gjordes förra året visar att Försäkringskassan går bra. Vi har fortfarande en hel del kvar att göra, men de försäkrade, våra kunder, får nu i de flesta fall besked och ersättning på utlovad tid. I december hade ohälsotalet sjunkit oavbrutet under 51 månader och låg på 38,3. Det lägsta antalet dagar sedan början av Fler kan nu återvända till arbetsmarknaden och allt färre fastnar i långtidssjukskrivning. Arbetet mot misstänkt brott har gett resultat. Fler felaktiga utbetalningar upptäcks och krävs tillbaka. Pensionssystemet fungerar bra. Rätt belopp betalas ut i rätt tid till rätt person. Fler använder våra självbetjäningstjänster. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare för insatserna under förra året! Resultatet är imponerande, kanske särskilt med tanke på att arbetet har gjorts under osedvanligt stor press. De allra flesta var under stora delar av året berörda av den omställning som gjordes. Kompetensskattning, oro för jobbet, nya chefer, nya arbetskamrater, ny arbetsplats för några och kanske nya arbetsuppgifter för andra. Trots detta sjönk sjukfrånvaron glädjande nog inom Försäkringskassan för femte året i rad och resultaten i medarbetarundersökningen förbättrades. Med den här positiva utvecklingen i ryggen ska vi ta oss an ytterligare utmaningar. Det vi skissat på och förberett under förra året ska nu bli verklighet. Nya arbetsgrupper ska formas och nya yrkesroller ska praktiseras. Vi ska successivt slå upp portarna för den nya kundmötesorganisationen och under våren bildas den nya ledningsstrukturen. Samtidigt är ovanligt stora förändringar på Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör 32 dagens socialförsäkring JANUARI 2007

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018 Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till

Läs mer

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket YTTRANDE 2018-05-22 Dnr 2018/0261 Socialdepartementet DnrS2018/01188/SF Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket lämnar synpunkter

Läs mer

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring

Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9

Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 Yttrande Dnr 20170026 TCO Yttrande över Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9 har fått möjlighet att yttra sig till TCO angående Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras av Pensionsmyndigheten

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner

Läs mer

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Beskrivning av ärendeslag

Beskrivning av ärendeslag 1 (7) Beskrivning av ärendeslag Nedan följer en beskrivning av Försäkringskassans ärendeslag som berörs av internationell lagstiftning. På grund av den stora textmassan presenteras intressenternas statistikbehov

Läs mer

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1 Välkommen till Försäkringskassan Försäkringskassan informerar om och hanterar Sveriges viktigaste trygghetspaket socialförsäkringen. Den innehåller totalt närmare

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Politisk omvärld April Hans Persson

Politisk omvärld April Hans Persson Politisk omvärld April 2008 Hans Persson Regeringens strategi bekämpa utanförskapet Kortare väg till ett friskare liv Från passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder En utvidgad roll för Företagshälsovården,

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Enklare regler i socialförsäkringen

Enklare regler i socialförsäkringen Socialförsäkringsutskottets betänkande 2012/13:SfU16 Enklare regler i socialförsäkringen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13: 169 Enklare regler i socialförsäkringen.

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Åsa Smedberg Lokal samverkansansvarig Innehåll Försäkringskassans uppdrag Statistik Viktiga aktörer - Individen - Hälso- och sjukvård - Arbetsgivare

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan

Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan. Försäkringskassan Sid 1 Augusti 2017 Om Försäkringskassan Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser för att hjälpa

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer

Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Emmeli Gidius Persson Lokalt samverkansansvarig FÖRSÄKRINGSKASSAN Sid 1 September 2018 AT utbildning Agenda Försäkringskassans uppdrag Åtgärdsprogrammet

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan

Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89)

Gränslandet mellan sjukdom och arbete - yttrande över Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (SOU 2009:89) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD. FÖR ST ADSÖVERGRIPANDE SOCI ALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-02 Handläggare: Anette Agenmark Telefon: 508 25 008 Till Socialtjänst- och

Läs mer

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)

För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)

Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: Välkomna Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning: En kontaktperson hos Försäkringskassan Stöd till föräldrar som har barn som är svårt sjuka eller

Läs mer

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken 1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar

Läs mer

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen

Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen Uppdraget Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2009 redovisa en bedömning

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer Emmeli Gidius Persson Lokal Samverkansansvarig Försäkringskassan Sid 1 Agenda Försäkringskassans uppdrag Åtgärdsprogrammet från Regeringen Statistik

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer