Slututvärdering av kraft Rapport 1:2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slututvärdering av kraft Rapport 1:2005"

Transkript

1 Slututvärdering av kraft Rapport 1: Per Odenrick, Annika Hall Inledning KrAft, ett av KK-stiftelsens expertkompetensprogram, är ett program för utveckling av små och medelstora företag. KrAft har tre övergripande mål: strategisk affärsutveckling av små och medelstora företag (SME), ökat samarbete mellan små- och medelstora företag och högskolor/universitet och ökat samarbete mellan olika högskolor/universitet. Programmet innehåller vissa inslag som gör det unikt; ett sådant inslag är t ex mötet mellan SME och högskolan, ett annat att företagen själva medverkar i upplägg och genomförande. För en mer detaljerad beskrivning av kraft se hemsidan: Då kraft-konceptet således kan sägas vara unikt, är det naturligt att löpande utvärdera konsekvenserna av det, bl a med syftet att kunna korrigera ev. brister. Denna rapport är den första av en serie rapporter vars syfte är att utvärdera kraft-konceptet kvalitativt. Ambitionen med utvärderingen är att få en förståelse för hur kraft har fungerat i praktiken och dess starka och svaga sidor. Av krafts tre övergripande mål fokuserar denna rapport de två första, strategisk affärsutveckling av SME och samarbete mellan SME och högskolor/universitet. Det tredje målet, ökat samarbete mellan olika högskolor/universitet behandlas i en separat rapport. Metod Denna rapport bygger på 30-minuters telefonintervjuer med representanter för företag som har deltagit i en kraft-grupp. Intervjun fokuserar i huvudsak på resultatet av kraft (se bilaga 2 för intervjuguide). Ansvariga för genomförandet är Annika Hall och Per Odenrick (båda medlemmar av ledningsgruppen samt ansvariga för kvalitetsarbetet inom kraft). Rent praktiskt genomförs intervjuerna av doktorander och studenter vid Lunds Tekniska Högskola. Utvärderingen bygger på en totalundersökning i den mening att samtliga grupper som genomgått kraft-programmet är representerade. Däremot så har inte alla företag i varje grupp intervjuats. Av tids-och kostnadsskäl så har ett urval av företag inom varje grupp gjorts. Urvalet innebär att 50% av företagen i gruppen har intervjuats, dock aldrig mindre än tre företag. Den person som intervjuats har - med några få undantag varit den person med högst position på företaget, oftast huvudägare och/eller VD. Anledningen till detta är att denna person bedömdes ha störst inblick i effekterna av kraft på det enskilda företaget. Om inte relevant person på ett företag gått att nå efter fem försök (vilket i vissa fall har berott på att förtaget inte längre existerar), har detta företag av praktiska skäl ersatts av ett annat från samma grupp. Företag som tidigare deltagit i andra utvärderingar med kraft som fokus, t ex genom studentuppsatser, har inte kontaktats för intervju i denna utvärdering.

2 Denna rapport omfattar aggregerade resultat från telefonintervjuer med 14 grupper (74 företag). Den intervjuguide som använts återfinns i bilaga 2. Som framgår av intervjuguiden överlappar flera frågor varandra. Syftet med detta är att uttömma för- och nackdelar med kraft genom att närma sig dessa genom olika frågeställningar. För varje grupp finns en detaljerad grupprapport (se bilagor 3-17). Namn på företaget, antal anställda och omsättning redovisas i Tabell 1 (bilaga 1). Namn och position på de individer som intervjuats finns i grupprapporterna. Det är viktigt att komma ihåg att denna rapport speglar åsikter och resultat från de företag som deltog i kraft i intialskedet. Detta var en period då kraft var relativt nytt och såväl företag som ledningsteam var relativt ovana vid den pedagogik som konceptet bygger på. Efterhand som erfarenheterna av kraft har ökat och samlats in (t ex genom uppsatser, kraftblad, utvärderingar samt nationella och lokala seminarier) har konceptet modifierats för ökad måluppfyllelse. Detta innebär att denna rapport knappast kan förväntas spegla åsikter och resultat hos de företag som genomgått kraftprogrammet under senare år. Rapporten inleds med resultatet av kraft med avseende på intervjupersonernas bedömningar avseende i hur stor utsträckning kraft bidragit till Kunskap, Reflektion, Affärsutveckling och Tillväxt. Därefter följer en redovisning av företagens bild av om kraft har haft någon positiv inverkan på företagets utveckling, vad i kraft som leder/inte leder till affärsutveckling och tillväxt, samt varför kraft inte har lett till mer affärsutveckling och tillväxt. Sedan redovisas intervjupersonernas syn på företagets framtida utvecklingsbehov. Efter detta behandlas samverkan mellan företagen och högskola/universitet och krafts roll i denna. Rapporten avslutas med att författarna sammanfattar och diskuterar resultaten.

3 Deltagare, målsättning, projekt och involvering av övriga på företaget Standardvarianten av KrAft-konceptet bygger på deltagande av två (max 3) representanter från varje företag. Syftet med detta är att underlätta processen att förvandla kraft-deltagarnas kunskap och reflektion till affärsutveckling och tillväxt i det egna företaget. Det är dock långt ifrån alltid som företagen varit representerade med två deltagare. I många fall har det endast varit en deltagare (naturligt i de fall deltagaren är ensamföretagare) och endast i vissa fall har tre representanter från företaget deltagit. Det är också långt ifrån alla företag som haft en tydlig målsättning med sin medverkan i kraft-gruppen även om detta naturligtvis ser mycket olika ut mellan olika grupper. Vissa grupper var ju t ex bildade med målsättningen om tätare samarbete, gemensam marknadsföring etc, medan andra företag hade ett mer generellt tema (som t ex ledarskap) som krävde att varje företag hade en egen målsättning. Även om ett företagsspecifikt projekt är en av grundpelarna i kraft-konceptet var det, vidare, långt ifrån alla företag som hade ett sådant under kraft-programmets gång. Av de 14 grupper som ligger till grund för denna rapport har ungefär hälften av företagen haft ett företagsspecifikt projekt. En trolig orsak till att denna siffra är relativt låg är den fokusering på att överhuvudtaget få igång grupper som var nödvändig vid programmets början. Många företag var mycket avvaktande och misstänksamma mot det faktum att inte fanns någon färdig kursplan att följa, vilket gjorde att mycket tid och energi lades på att utarbeta innehåll tillsammans med företagen. Bl a av denna anledning kan projekten ha kommit i kläm under krafts försöksperiod. För närvarande pågår ett arbete med att öka kraftföretagens involvering och aktivitet, vilket bl a innebär en ökad fokusering på de företagsspecifika projekten. När det gäller involvering av respektive företag utöver de personer som deltog i kraftgruppen så har detta i de flesta fall skett genom att personalen på företaget fått information om vad kraft är och vad som görs på träffarna. I vissa fall har ingen informationsöverföring skett alls (obs! ensamföretagarna har ingen personal att ge information till). Resultat av kraft: Kunskap, Reflektion, Affärsutveckling och Tillväxt Under telefonintervjun får de intervjuade deltagarna ange i vilken utsträckning de tycker att deltagandet i kraft har lett till ny kunskap, reflektion, affärsutveckling och tillväxt. Bedömning av detta gjordes genom att intervjupersonen angav en siffra på en skala från 1 till 10, där 1 motsvarar ingen utsträckning alls och 10 motsvarar mycket hög utsträckning. Eftersom affärsutveckling och tillväxt långt ifrån är entydiga begrepp, ombads intervjupersonerna definiera dessa och sedan använda denna definition då de bedömde i vilken utsträckning kraft bidragit till detta (t ex affärsutveckling i betydelse bättre arbetsorganisation ). Det är intressant att notera att affärsutveckling och tillväxt är begrepp som kan tilldelas mycket skiftande och även överlappande - innebörd. Affärsutveckling är för många ett begrepp som förknippas med kvalitativ utveckling av företaget, d v s utveckling

4 som inte enkelt låter sig mätas i ekonomiska termer eller på annat sätt kvantifieras genom siffror. Exempel på detta är ständiga förbättringar, utvecklade organisations- och arbetsrutiner, ökad delaktighet bland de anställda, förbättrade kundrelationer, produktutveckling, förbättrad marknadsföring, kompetensutveckling, utveckling av affärsidé och strategi, att se nya möjligheter samt nya tanke- och arbetssätt. Men affärsutveckling innefattar för vissa även mätbara, kvantitativa, faktorer som ökning av produktivitet, vinst, omsättning och antal anställda. Dessa sistnämnda, kvantitativa faktorer är de som mest associeras med tillväxt. Dock menar vissa att tillväxt också kan innefatta förändringar av mer kvalitativ art, som t ex kompetenshöjning hos personalen. Det kan således vara många olika faktorer som intervjupersonerna har i åtanke när de bedömer i vilken utsträckning kraft har lett till affärsutveckling och tillväxt. I tabell 2 nedan redovisas gruppvis medelvärden för deltagarnas subjektiva bedömning av vad deltagandet i kraft har medfört. kraft-grupp Kunskap Reflektion Affärsutveckling Tillväxt 7 inredare 6,7 6,7 5,0 2,0 ADC of Sweden 6,0 7,3 4,3 3,0 Design Management 5,5 5,8 5,0 2,2 Farmartjänst 6,2 5,2 5,2 3,0 Jönköping 2 8,3 6,3 4,7 4,7 LIFT Växjö 6,8 6,3 4,5 3,0 Media Kalmar 3,0 4,5 4,5 1,7 MIO 6,0 6,7 4,0 2,0 Nyköping 6,2 6,5 5,5 4,8 Nässjö inredningar 4,8 5,6 3,7 3,8 Sollefteå/Kramfors 6,8 8,2 6,2 6,2 N-krAftnätverk-mitt 7,0 7,9 3,4 2,7 N-krAftnätverk-norr 7,3 7,0 4,6 5,0 N-krAftnätverk-syd 7,0 8,5 4,5 3,5 Tabell 2: Gruppernas bedömning av i hur stor utsträckning kraft gett dem nya kunskaper samt lett till reflektion, affärsutveckling och tillväxt. Totalt för alla grupper Kunskap Reflektion Affärsutveckling Tillväxt Medelvärde 6,3 6,7 4,7 3,4 Median 7,0 7,0 5,0 3,0 Standardavvikelsen 1,7 2,0 2,2 2,3 Varkoeff (sd/mv) 26% 30% 48% 65% Tabell 3: Totala beräknade medelvärden, median, standardavvikelse och variationskoefficient för alla företag Om man inledningsvis ser till resultatet av kraft mätt i siffror så är det lätt att konstatera att det är högt för Kunskap (medelvärde 6,3) och Reflektion (medelvärde 6,7). Medelvärden på drygt 6 på en skala där 10 betyder i mycket hög utsträckning kan anses som klart tillfredsställande. Ur dessa aspekter så kan alltså kraft sägas ha lyckats med att skapa ett tillfredsställande resultat. Programmet förser deltagarna med ny kunskap, vilket ger upphov till reflektion, d v s ifrågasättande och/eller nytänkande kring den egna verksamheten.

5 Ser man sedan till affärsutveckling och framför allt tillväxt, så blir bilden delvis en annan. Affärsutveckling har ett medel på 4,7 och ligger alltså något lägre än Kunskap och Reflektion. Om man ser till att 10 står för affärsutveckling i mycket hög grad och 1 för ingen affärsutveckling alls så tycker siffran 4,7 ändå på att en viss affärsutveckling har ägt rum i företaget till följd av kraft. Sett till intervjupersonernas egna definitioner av begreppet så innefattar denna utveckling till stor del kvalitativa aspekter som utvecklade organisations- och arbetsrutiner, ökad delaktighet bland de anställda, förbättrade kundrelationer, produktutveckling, förbättrad marknadsföring, kompetensutveckling, utveckling av affärsidé och strategi, att se nya möjligheter samt nya tanke- och arbetssätt. Sett till konkret utveckling i företagen kan man konstatera att det skett en hel del utveckling i företagen som faller in under de många definitionerna av affärsutveckling ovan. Exempel på sådan affärsutveckling är: - ökat affärssamarbete mellan företagen i kraft-gruppen - initiering av arbetet med att tillsätta en professionell styrelse i bolaget, ett arbete som företaget på egen hand nu fortsätter - grundlig kartläggning av strategisk kompetensutveckling för personalen - förändrat sätt att arbete med produktdesign, vilket lett till positiv försäljningsutveckling - förändring av affärsplan och mål för företaget - utveckling av en ny produkt - etablerande av samverkan mellan företag för att utnyttja varandras kompetenser för att ta sig an projekt i nätverk som de själva enskilt inte klarar av Nedan följer i citatform exempel på ytterligare affärsutvecklingsprojekt i företagen som intervjuats i denna rapport (citaten hämtade från rapporten Företagsspecifika projekt en provkarta : Ett företag som arbetade med drivkrafter hos personalen skriver följande: Resultatet blev att alla medarbetare har egna ansvarsområden idag. En medarbetare fann att hon inte passade in, vilket var ömsesidigt. De övriga känner sig starkare i sin person, både privat och i yrkeslivet. Vi kan nu räkna med att alla medarbetare är involverade i företagets utveckling och att alla hjälper till med det man kan. Vi skulle inte gjort det utan kraft, fast vi skulle behövt det. Ett annat företag jobbade med sin företagskultur: De frågor som diskuterades var den egna ledarrollen och hur man såg på företagsledningens sätt att leda. Vi pratade om möjligheter till förbättring och hur det skulle genomföras. De synpunkter som kom fram rörde konkurrensen mellan medarbetarna och informationsflödet på företaget. Man hade önskemål om att genomföra månadsmöten så att alla får samma information och det är nu inplanerat tre möten under våren. Medarbetarna ville också ha mer aktivt inplanerade medarbetarsamtal och dessa är också inplanerade. Projektet har bidragit till vår affärsutveckling på så sätt att vi har klargjort syfte och mål för verksamheten. Alla medarbetare har idag en bra bild över företagets kultur och bakgrunden till denna. Ett tredje företag jobbade med sitt intranät. Resultatet av detta blev följande: Vid testkörningar ser vi ett lätthanterligt system med alla data på ett ställe. Det kommer att ge oss den tidsvinst vi hade som mål och inte minst en säkrare hantering av administrativa data och mer kvalitativa

6 rapporter, både interna och externa. Projektet innebär att vår kvalitet säkras ytterligare och inte minst kommer vår tidsvinst att ge oss ytterligare tid till våra medlemmar och att utveckla företaget. När det gäller Tillväxt så är det ett område där kraft har haft en viss bidragande inverkan (medelvärde 3,4), dock i mindre utsträckning än affärsutveckling Det torde finnas flera olika förklaringar till detta. En förklaring kan vara att många grupper inte följt konceptet, t ex genom att inte har minst två deltagande personer från varje företag eller genom att företagen inte haft ett specifikt projekt. Många företag har ju inte heller involverat övriga anställda i kraft-arbetet i särskilt stor utsträckning. En annan förklaring till att inte kraft uppnått mer Tillväxt kan vara det faktum att det tar tid att implementera ny kunskap och nya tänkesätt och att det kanske först är möjligt att se mätbara resultat av kraft på flera års sikt (då kan det å andra sidan vara svårt att isolera effekten av just kraft). Detta är en förklaring som för övrigt många av de intervjuade själva framför. En tredje förklaring kan vara att företagen inte lagt tillräckligt med tid på kraft mellan träffarna och en fjärde att företagen involverats för lite under de tillfällen då gruppen träffats. Ytterligare en faktor som hänger ihop med detta kan vara att vissa föreläsare varit för abstrakta och inte lyckats koppla sin kunskap med deltagarnas verklighet. Vidare hade inte alla deltagande företag målsättningen att växa, vilket naturligtvis drar ner siffran. Denna förklaring får ju också stöd i forskning som visar att långt ifrån alla små och medelstora företag har ambitionen att växa. Jämfört med affärsutveckling (i termer av definitionerna ovan) så är ju också tillväxt (ökning av vinst, omsättning och/eller antal medarbetare) beroende av faktorer som till stora delar faller utanför företagens egen kontroll (konjunktur- och valutaförändringar, t ex). Mot bakgrund av detta torde affärsutveckling vara det begrepp som är mest relevant att använda vid utvärderingar av resultatet av kraft. Slutligen är det viktigt att notera att variationskoefficienten både när det gäller Affärsutveckling, men framför allt när det gäller Tillväxt är betydligt högre än för Kunskap och Reflektion (se tabell 3). Detta innebär att spridningen i svaren är betydligt högre för de förstnämnda parametrarna. Med andra ord är företagen överlag mer överens om att kraft inneburit kunskap och reflektion motsvarande i genomsnitt drygt 6, medan den utsträckning i vilken kraft lett till affärsutveckling och tillväxt varierar högst betydligt mellan företagen. För vissa företag har kraft inneburit mycket affärsutveckling och tillväxt, för andra ingen alls. Detta kan ha många olika orsaker alltifrån hur gruppen har fungerat till företagets egen insats. Av tidigare undersökningar (webenkäten) så vet vi t ex att de företag som lägger mer tid på kraft mellan träffarna också är de som upplever att de får ut mer av kraft.

7 Företagens utveckling sedan de gick med i kraft-programmet: Vad i kraft har/har inte bidragit till affärsutveckling och tillväxt? Intervjupersonerna ombads inledningsvis berätta allmänt om företagets utveckling sedan de gick med i kraft och bedöma om kraft hade haft någon roll i denna utveckling. Många intervjupersoner menar att kraft givit dem förutsättningar för framtida förändringar. Flera framhåller dock att de förändringar som skett inte entydigt kan tillskrivas deltagandet i kraft; även andra faktorer kan ha spelat in. Det specifika i kraft-programmet som deltagarna tycker har bistått dem i deras strävan efter affärsutveckling och tillväxt är bl a diskussioner om angelägna frågor med andra företag (ofta från helt andra branscher än den egna) och med olika externa personer, som inbjudna föreläsare. Dessa diskussioner har givit nya kunskaper, nya tankar och skapt ökad medvetenhet om vikten av utvecklingsarbete och överhuvudtaget skapat en insikt om vikten av ökad medvetenhet och målinriktning i verksamheten. Kontakten med högskolan och de inbjudna föreläsarna har varit nyttig; många företag upplever att de lärt sig mycket nytt därigenom. Flera intervjupersoner menar att deltagandet i kraft-gruppen inneburit ett viktigt stöd för dem i arbetet med att leda och utveckla företaget. Många framhöll också att kontakten med projektledare och kraft-handledare var väldigt positiv och att de utfört ett mycket bra arbete. Flera menade även att det som gjorde att kraft ledde till affärsutveckling och tillväxt var att utvecklingstemat var bra i relation till deras behov och att de nya kunskaperna har väckt nya tankar. Avseende vad i kraft som inte leder till affärsutveckling och tillväxt så menade intervjupersonerna att ett problem låg i för mycket skollärande och för lite anknytning till verkligheten. Steget mellan högskola och småföretagare upplevs ibland som för långt. Omvänt så menade flera att föreläsningsinslagen var på för låg nivå, vilket gjorde att de inte bidrog till företagets utveckling. Andra menade att inslagen var på för generell nivå och därför svåra att omsätta till det egna företagets verklighet. En annan åsikt om vad i KrAft som inte medverkat till affärsutveckling är att det saknades en röd tråd genom programmet och att det därför uppfattades om lite flummigt. Orsaker till att kraft inte lett till ännu mer affärsutveckling och tillväxt Även om kraft i viss utsträckning bidragit till affärsutveckling och tillväxt är det ur ett utvärderingsperspektiv viktigt att fråga sig varför det inte bidragit i ännu högre utsträckning. Ett mycket vanligt svar på denna fråga var att det handlar om tid. Det tar tid att omsätta nya insikter i praktisk handling på företaget. Många menade att det hade gått så kort tid från det att kraft-gruppen avslutades så att det inte var rimligt att förvänta sig några tydliga resultat än. Förändring och utveckling kräver tid och tålamod och är därför en långsiktig process. Några menade att deras deltagande i kraft-gruppen inte primärt hade syftat till affärsutveckling och tillväxt. Istället hade de haft andra mål som t ex ny kunskap, ett utökat nätverk och/eller personlig utveckling.

8 En åsikt som flera framförde var kraft inte leder till ännu mer affärsutveckling och tillväxt därför att det är alltför teoretiskt och abstrakt. Många efterfrågar mer praktiska övningar och menar att de borde tvingats vara mer aktiva i arbetet. Någon menade att grupper i början inte riktigt förstod att det var de som skulle driva projektet framåt och komma med förslag. När de väl började vara mer aktiva i utformningen av programmet så upplevde de också att det blev bättre. En annan synpunkt var att orsaken till att kraft inte inneburit mer affärsutveckling och tillväxt är att deltagarna själva inte lagt mer tid på arbetet med kraft mellan träffarna. Andra orsaker till att inte kraft innebär mer affärsutveckling och tillväxt var att det var för långt mellan träffarna, att programmet upplevdes som för flummigt, att det var för få företaget i gruppen, att företagen i gruppen var för olika samt att det var för få medverkande från företaget för att kraft skulle få genomslag i hela organisationen. Någon menade att utvecklingstemat var fel i förhållande till de förväntningar och målsättningar han hade med sin medverkan. Resultat av kraft: Ökad kontakt mellan företagen och högskolan/universitet När det gäller KK-stifelsens mål att öka samverkan mellan SME och högskola/universitet så tyder rapporten på att kraft-programmet i inledningsskedet var lyckosamt. Många företag är nöjda med kontakten med högskolan och de experter som bidragit med sin kunskap. Flera företag menar också att de fått viktiga nya kunskaper i och med högskolans medverkan. I ett flertal fall får ledningsteamet beröm för att de fått programmet att fungera bra, vilket väl också kan ses som ett gott betyg åt högskolan. Sammantaget ger intervjuerna en bild av att förtagen i stort sett är nöjda med högskolans involvering. Även om enstaka klagomål på för hög/låg nivå på föreläsningar etc. förekommer, uttrycker inget av de intervjuade företagen direkt missnöje med högskolan. Kontakten mellan företag och högskolan har också lett till att studenter och lärare har kunnat genomföra projekt vid deltagande företag. Det bästa och det sämsta med kraft I syfte att ytterligare penetrera krafts för- och nackdelar ombads intervjupersonerna specificera det de tycker var bäst respektive sämst med kraft. Bäst Det som företagen upplevt som bäst med kraft kan sammanfattas i ordet reflektion. Genom att var med i kraft kommer deltagarna ifrån det dagliga arbetet och få nya impulser, idéer och nya vyer vilket gör att de får tid att fundera och reflektera över verksamheten på ett sätt som gör att de får distans till denna. Många deltagare menar att kontakten med de andra företagen och alla givande diskussioner inom gruppen fyller just detta reflekterande syfte. Flera menar också att kontakten med högskolan är bland de aspekter av kraft som var bäst. Genom kraft har företagen fått en ingång till högskolan som de inte hade innan, eller som de tidigare

9 inte ens tänkt på som möjlig. Ett företag beskriver detta som att de fått en öppen dörr till högskolan. Bland de aspekter av kraft som var bäst nämnde också flera företag krafthandledaren, projektledaren och de inbjudna föreläsarna. Sämst De aspekter av kraft som upplevts som sämst är framför allt att det varit för få företag i vissa grupper, vilket medfört att diskussionerna och dynamiken inom gruppen inte blivit så bra som annars kunde varit fallet. Vissa menar att det sämsta var att några av de externa föreläsarna inte höll måttet; en del tycker att föreläsarna låg på en alltför skolmässig och låg nivå, andra menar att problemet var att de var för teoretiska. Några ansåg att det sämsta var att kraftkonceptet var lite för luddigt, vilket gjorde att de inte riktigt fick syfte och målsättning klart för sig under den tid som kraft-gruppen träffades. Några menade att kraft pågick under för kort tid; det tar tid att lära känna gruppen och att det är svårt att hinna med kraft-arbetet eftersom den dagliga verksamheten kräver mycket tid och engagemang. Övriga kommentarer De företag (ca 50%) som har valde att ge övriga kommentarer i anslutning till frågan om vad som var bäst och sämst med kraft, är överlag positiva. En vanlig kommentar är dock att deltagarna i kraft bör stimuleras till att vara ännu mer aktiva och delaktiga i kraft under processens gång, så att innehållet inte blir för teoretiskt utan konkretiseras så att förtagen upplever hur ett aktuellt ämne kan beröra deras egen vardag. Flera kommentarer handlade också om vikten av att krafthandledare och projektledare håller i processen och driver den framåt så att arbetet inte tappar fart eller att processen störs (t ex av ideligen ringande mobiltelefoner). Framtida utvecklingsbehov Nedan följer en sammanställning av de många utvecklingsbehov intervjupersonerna såg för sina företag. Driva vidare sitt nya nätverksarbete. Bli bättre på att marknadsföring, försäljning och marknadskännedom. Förbättra kommunikationen inom verksamheten. Mer kunskap inom företaget runt import av varor kontra egen produktion. Lära mer om arbetsorganisation och administration av företaget. Bättre produktkunskaper. Bättre på att hantera datorer och språk. Hur de bäst ska möta konkurrensen från lågprisländerna. Bättre på att handskas med den information som ett affärssystem kan erbjuda. Samarbete med universitetet för att förbättra datakunskaperna och för att utveckla databaser. Söker efter rätt person som kan avlasta företagaren själv. Bättre kunskap runt ekonomi, bokföring och ekonomisk planering. Kompetensutveckling av personalen, bl a syftande till ökad delaktighet och självstyrning

10 Knyta till sig fler samarbetspartners för att bättre kunna klara tillfällen med arbetsanhopningar. Bli bättre på att följa upp varje enskilt arbete för att lättare kunna sortera ut vad som är lönsamt eller ej. Bättre på att samarbeta, både i nätverk och mellan olika leverantörsled. Kunderna ställer högre krav och vill lägga över mer och mer avancerade arbetsuppgifter på underleverantörerna, vilket i sin tur ställer högre krav på kunskaperna inom företaget. Behöver bli mer flexibla, att få en mer slimmad organisation samt att fortsätta omsättningsökningen. Utveckla sitt ledarskap samt att bli bättre på att ta hand om personalen. Att få marknadsföringen att gå hand i hand med produktionen och kapaciteten som finns för att få försäljning och tillverkning i balans. Kunskaper förhandlingsteknik eller teknikutvecklingen hos maskiner. Bli bättre inom organisatoriska frågor, hur företaget ska ledas och laganda. Mer kunskaper om bl a omvärldsanalys, logistik och informationsteknologi. Sammanfattande diskussion Syftet med denna rapport är att få en förståelse för kraft- konceptet, dess resultat och dess starka och svaga sidor, vilket kan ligga till grund för utveckling av konceptet. Sammantaget ger detta en bild av att kraft på många sätt fungerar bra, men att det finns en potential för förbättringar. Det finns en tydlig bild av att företagens har stor behållning av kraft genom samarbetet med de andra företagen i gruppen, kontakten med projektledaren och krafthandledaren, samt den kunskap som inbjudna experter har förmedlat. De flesta av företagen ser positivt på högskolans medverkan i kraft. De har fått värdefulla kontakter och har nu lättare att efter kraft kontakta enskilda forskare vid högskolan. Detta är alltså aspekter som bör behållas och ev. förstärkas. Vad gäller inbjudna experter så är det dock viktigt att nivån på deras budskap anpassas till gruppen, att budskapet inte blir för generellt, utan kopplas till företagens verksamhet på ett tydligt sätt. Här har naturligtvis ledningsteamet ett stort ansvar. Vad gäller resultatet i form av kunskap, reflektion, affärsutveckling och tillväxt så tyder utvärderingen på att kraft varit lyckosamt vad gäller de tre förstnämnda parametrarna. När det gäller tillväxt så har kraft emellertid inte lyckats åstadkomma lika goda resultat även om utvärderingen visar på att det faktiskt har skett en del tillväxt i företagen som följd av kraft. Som diskuterades i samband med redovisningen av dessa resultat kan det finnas flera förklaringar till att kraft inte åstadkommit mer tillväxt. En viktig fråga som denna rapport vill framhålla är hur relevant parametern tillväxt är för en utvärdering av ett företagsutvecklingsprogram som kraft. Många faktorer som styr tillväxt ligger utanför företagens egen kontroll och många företag har inte ambitionen att växa. Mot denna bakgrund torde det vara bättre att fokusera mer på affärsutveckling av företagen (enligt de många definitioner som förtagen själva ger). Utveckling av det egna företaget är något som företagen

11 själva har mycket mer kontroll över. Många gånger torde också utveckling av företaget vara en grundläggande förutsättning för långsiktigt hållbar tillväxt. När det gäller förbättringspotentialen så är en utmaning för kraft att få deltagarna mer aktiva såväl under som mellan träffarna, samt att involvera resten av företaget mer. För närvarande jobbar ledningsgruppen i kraft med detta på olika sätt. De grupper som startar under 2005 måste få en formell ansökan om uppstart godkänd av ledningsgruppen innan de kan starta sin grupp. I denna ansökan ingår att beskriva de företagsspecifika projekt som förtaget kommer att arbeta med. Vidare kommer alla nya ledningsteam att få en halvdags introduktion av kraft-konceptet av en erfaren kraftmedarbetare (i normalfallet nodansvarig) innan gruppens arbete startar. Denna introduktion kommer bl a att fokusera på vikten av att deltagarna själva är aktiva under programmets gång, samt att även övriga medarbetare i företaget involveras på olika sätt. Vidare kommer krafthandledare och projektledare att inbjudas till två erfarenhetsseminarier under 2005, där stor vikt kommer att läggas vid företagens involvering i kraft under programmets gång. Det uttrycks vidare önskemål om mer praktiska övningar i kraft. Detta önskemål stämmer bra överens med kraft:s pedagogiska idé att lära genom att göra, varför ännu mer fokus kommer att läggas på detta framöver. Även detta är föremål för olika åtgärder. T ex är en Tipsbok med konkreta tips om olika övningar under utarbetande. Vidare kommer två nationella erfarenhetsseminarier för krafthandledare och projektledare under 2005 (26-27 april och oktober) att inriktas på praktiska moment som centralt inslag i kraft-pedagogiken. Det sägs också att det varit för få träffar och ibland för lång tid mellan träffarna. Dessa synpunkter tyder på att företagen önskar ett mer intensivt och koncentrerat kraft. Men det finns också önskemål om att få hjälp att upprätthålla en mer långsiktig kontakt mellan företagen. En åtgärd relaterad till detta är att varje företag arbetar löpande under programmets gång med ett företagsspecifikt projekt, vilket i dessa grupper inte varit fallet. En annan sådan åtgärd som införs i kraft 2.0 är att lägga sista träffen 4-6 månader efter att den intensiva kraft- fasen är avslutad. Under denna sista träff fokuseras företagens egen verksamhet, bl a projekten. När det gäller företagens framtida önskemål se är de ganska konkret uttryckta i operativa termer. Dessa önskemål skulle behöva diskuteras och sättas in i ett strategiskt perspektiv. Detta skulle kunna vara utgångspunkt för ett uppföljande diskussionsmöte med företagsgruppen.

12 Bilaga 1 De deltagande företagen 7 Inredare Bransch Antal anst. Omsättn(mkr) Smålandsinredningar AB Möbelbranschen Enwex AB Träindustri Abet Laminati SPA, Köpenhamn Säljkontor (Golv) 3 - Östra Snickerifabriken AB Träindustri Br. Perssons Specialsnickeri AB Träindustri Träteknik AB Träindustri ADC of Sweden ADC of Sweden HB Handelsbolag 1 0 Metallproduktion AB Pressgjuteri Värnamo Pressgjuteri AB Pressgjuteri Gjuteribolaget i Bredaryd AB Pressgjuteri Design Management GOPA AB Verkstadsindustri 4 6 Hammarplast AB Plastindustri Konga Mekaniska Verkstad AB Verkstadsindustri Linder Aluminiumbåtar AB Båtindustri Nättraby Verktygs AB Verkstadsindustri Svängsta Innovation Handikapphjälpmedel 1 ~0 NP Nanoprodukter AB (kk) Farmartjänst Habo Farmartjänst AB Bemanningsföretag 7 6 Nässjö Farmartjänst AB Bemanningsföretag Vätterbygdens Farmartjänst AB Bemanningsföretag Farmartjänst Mariestad Bemanningsföretag 25 8 Maskinringen Höglandet Bemanningsföretag 3 3 Jönköping 2 Mullsjö Konferens- och Fritidshotell AB Hotell och restaurang Hettich Skandinaviska AB Möbelbranschen AB Lundbergs Pressgjuteri Gjuteribranschen Borga Sport AB Sportbutik 9 12 LIFT Växjö Källreda Plåt & Smide AB Verkstadsindustri 9 11 Malmstens Verktygsmaskiner AB Verkstadsindustri MT Betong AB Byggbranschen Svets & Mekano AB Verkstadsindustri Toftastrand Hotell & Konditori Hotell och restaurang 9 6 TPM Information i Växjö AB IT-industrin 7 5 Media Kalmar. Janne Näsström AB Reklambranschen 1 1,5 Position Niklas Wrångberg AB Reklambranschen 1 1,8 Tabasco Reklambyrå AB Reklambranschen 4 4 Stegra HB Reklambranschen 1 1 MIO Lans Mekaniska Verkstad AB Metallindustri Mobergs Mekaniska AB Metallindustri LM Berglunds Mekaniska AB Metallindustri 7 5 ProMaTech Konsultfirma 1 0,6 Nyköping Produktframtagning Wedholms Komponenter AB Verkstadsindustri Wedholms Teknik AB Verkstadsindustri Verktygs-Larsson Mekanisk verkstad 9 10 Liljas Plast AB Plastindustri Näfvequarns Bruk AB Gjuteri 50 50

13 Stans & Press i Olofström AB Verkstadsindustri Nässjö inredningar G Magnussons Snickerifabrik AB Träindustri 10 6 Matti Forsberg Möbelindustri AB Möbelindustri 4 2 Malmbäcksverken AB Möbelindustri Bergquist Formprodukter AB Träindustri 10 9 L Ekdahls Möbler AB Möbelindustri AB Svensson & Linner Möbelindustri Möbel AB Big Möbelindustri 8 10 Nässjö Inredningar AB Möbelindustri Westlings Inredningar AB Möbelindustri Sollefteå/Kramfors Fotfavoriten (S) Fotvård 6 1,5 Nipsoft AB (S) Systemutveckling 5 4 Olja & Sanitet AB (S) VVS Sollefteå Näringslivs AB (S) Kommunalt Näringslivsbolag 4 4 Mickes Måleri i Kramfors AB (K) Måleri 4 4 Kramfors Industri AB (K) Näringslivskontor kommun 4 6 Nordtrafo AB (K) Elektriska komponenter Såthes Snickerier AB (K) Träindustri 4 3,5 ML Huskonsult AB (K) Konsult 14 9 Gerdins Mjällom AB (K) Tillverkning verktyg Håckes Motor (K) Verkstad 1 1 N-krAftnätverk-norr Folkuniversitetet Utbildning 12 7 Bengtssons Trafikskola Trafikutbildning 8 3 Pelly Butiksinredningar AB Butiksinredningar Activ Trafic i Halmstad AB Trafikutbildning 5 2,5 Scandi Gruppen AB Kontorsprodukter Marknad Varberg AB Näringslivsservice Kungsäter Dörr AB Dörrtillverkning Marita Livsmedel AB Nilsson Group AB Skor Bilopalen i Falkenberg AB Bilförsäljning Infotool Data AB IT 2 3 N-krAftnätverk-syd Hotell Continental i Halmstad AB Hotell och restaurang 10 7 Trydells Tryckeri AB Grafiska branschen Stena Fragmentering AB Miljöbranschen Range Servant AB Verkstadsindutri Hallands Företagarna AB Team N-krAftnätverk-mitt. Glommens Fisk AB Livsmedel HMS Industrial Network AB Elektronikbranschen Magnet Health AB Hälsobranschen 1 1 Hushållningssällskapet Lantbruk Viking Malt AB Livsmedel Hallands Transport AB Transport och åkeri Teknik & Kompetenscentrum AB Utbildning 4 7 Falkenbergs Tryckeri AB Grafiska branschen Berthe Quarn AB Kvarn Bilopalen i Falkenberg AB Bilförsäljning Infotool Data AB IT 2 3 Tabell 1: Deltagande företag, deras bransch, antal anställda samt omsättning

14 Bilaga 2 Frågemall som användes vid intervjuerna Vilken kraft-grupp deltog ni i: Företagsnamn:? Namn:? 1. Vilken befattning har Ni på ert företag? (kryssa i ett eller flera alternativ) VD Ägare Med i ev. ledningsgrupp Med i ev. styrelse Annan chef Annan befattning 2. Några korta frågor om ert företag; Vilken bransch tillhör ert företag? Hur många anställda har företaget? Vilken ungefärlig omsättning har företaget? 3. Hette er grupp [ ]? Ja / Nej 4. Hur kom ni i kontakt med kraft? (kryssa i ett alternativ) blev kontaktad av krafthandledaren blev kontaktad av ett annat företag som skulle gå med / har varit med i kraft någon i företaget hade hört talas om kraft på annat sätt. Hur då? blev kontaktad av projektledaren fick tipset genom annan organisation tex. ALMI, NUTEK, IUC och liknande var på ett infomöte om kraft och blev intresserad 5. Vilket område arbetade gruppen med / vilket tema hade gruppen? 6. Vid sidan om de gemensamma träffarna innebär kraft en möjlighet för det enskilda företaget att få hjälp med ett företagsspecifikt projekt. Hade ni något sådant projekt? Om ja, vad handlade det om? 7. Hade ni någon klar målsättning med ert deltagande vid kraft-programmets start? 8a. Vilka i företaget involverades i kraft under programmets gång, förutom de personer som deltog vid träffarna? ingen alls ett fåtal personer exkl. företagsledningen i stort sett alla företagsledningen ett flertal personer exkl. företagsledningen 8b. Om bara deltagarna; varför involverades inga andra? tidsbrist förstod inte att det var meningen visste inte hur vi skulle bära oss åt för att få andra intresserade temat/projektet var inte avsett för detta såg inte behovet av att involvera andra ingen annan var intresserad 9. Berätta om företagets utveckling från det att ni gick med i kraft fram tills idag?

15 10. Har kraft har någon roll i denna utveckling? Vilken? 11. Utvecklingen som tidigare? 12. Vilka utvecklingsbehov ser du för företaget framöver? Vad behöver ni bli bättre på eller lära mer av? * Namnet kraft är en förkortning där varje enskild bokstav har en egen betydelse. k: kunskap r: reflektion Af: affärsutveckling t: tillväxt Här nedan följer några frågor om dessa fyra områden. 13. Kunskap: I vilken utsträckning tycker du att du fått nya kunskaper inom det område som ert tema handlade om. (Ange detta på en skala från 1 10 där 1= ingen utsträckning alls och 10= mycket stor utsträckning. Ringa in ett alternativ.) Reflektion: I vilken utsträckning tycker du att ditt deltagande i kraft har lett till reflektion, d v s att du har börjat tänka i nya banor i frågor som rör företaget? (Ange detta på en skala från 1 10 där 1= ingen utsträckning alls och 10= mycket stor utsträckning. Ringa in ett alternativ.) a. Affärsutveckling är ett begrepp som kan uppfattas mycket olika av olika personer. Vad tänker du på när du pratar om affärsutveckling? (Kryssa ett eller flera alternativ.) utveckling av organisation och/eller förbättrade arbetsrutiner utveckling av ledarkompetenser nya produkter och/eller utveckling av befintliga produkter nya kunder utvecklad relation till redan befintlig kunder ständiga förbättringar något annat. Vad? nya tankesätt inom företaget och/eller ökad delaktighet bland personalen utveckling av produktionssystem nya marknader och/eller nya vägar till affärer och kunder marknadsföring ny affärsidé eller ny strategi se nya möjligheter inom branschen 15 b. I vilken utsträckning tycker du att ditt deltagande i kraft har lett till affärsutveckling, enligt den definition du gav ovan i fråga 6 a? (Ange detta på en skala från 1 10 där 1= ingen utsträckning alls och 10= mycket stor utsträckning. Ringa in ett alternativ.) Vad har gjort att kraft-konceptet (innehållet, formen, personerna etc. ) lett till affärsutveckling? bra kontakt mellan företagen i gruppen bra insats av PL temat var rätt i relation till företagets utvecklingsbehov vi lyckades tillämpa innehållet från kraft-träffarna på vår konkreta situation i ftg:t vi kom igång med projektet i tid bra insats av KHL vi fick tillräckligt med handledning/stöd av KHL o PL mellan träffarna vi lyckades involvera resten av företaget i det tema och det projekt som vi jobbade med inom kraft

16 vi lade tillräckligt med tid på kraft mellan träffarna företagen var från olika branscher vi jobbade med ett projekt som var relevant för vårt företag annat: 17. Varför har kraft inte lett till med affärsutveckling? dålig kontakt mellan företagen i gruppen dålig insats av PL temat var relevant men inte tillräckligt konkret vi fick för lite handledning/stöd av KHL och PL vi kom inte igång med projektet i tid företagen var från olika branscher / för olika annat: vi lade för lite tid på kraft mellan träffarna dålig insats av KHL temat var fel i relation till företagets utvecklingsbehov vi hittade inte ett projekt som var relevant för vårt företag vi lyckades inte involvera resten av företaget fanns ingen möjlighet till fördjupning var varje enskilt företag 18 a. Tillväxt är ett begrepp som kan uppfattas mycket olika av olika personer. Vad tänker du på när du pratar om tillväxt? (Kryssa ett eller flera alternativ.) omsättningsökning ökning av antal anställda högre marknadsandel stabilare ekonomi utveckling av relationen till kunder generell kompetenshöjning i företaget vinstökning fler kunder fler produkter högre produktivitet och/eller effektivitet ständiga förbättringar något annat. Vad? 18 b. I vilken utsträckning tycker du att ditt deltagande i kraft har lett till tillväxt, enligt den definition ovan som du angav i fråga 7 a? (Ange detta på en skala från 1 10 där 1= ingen utsträckning alls och 10= mycket stor utsträckning. Ringa in ett alternativ.) På vilket sätt har kraft-konceptet lett till tillväxt för ert företag? 20. Vilka faktorer förutom kraft har bidragit till tillväxt för ditt företag från det att ni gick med i kraft och fram till idag? 21. Varför har kraft inte lett till (mer) tillväxt? 22. Är det några faktorer som har hindrat tillväxt för ert företag under den aktuella tidsperioden? * Avslutningsvis vill jag ställa några mer allmänna frågor om kraft. 23. Vad var det bästa med kraft? 24. Vad var det sämsta / mindre bra med kraft? 25. Övriga kommentarer?

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Kartläggning av företagets utvecklingsbehov. Nätverksträff. Tema lönsamhet. Individuellt val av kompetensutveckling. Tematräff i nätverket 1 ggr/månad

Kartläggning av företagets utvecklingsbehov. Nätverksträff. Tema lönsamhet. Individuellt val av kompetensutveckling. Tematräff i nätverket 1 ggr/månad Företagsutveckling individuellt och i nätverk Ölandsnätet är byggt för att ge företagen på Öland en möjlighet att kompetensutveckla sig, ta vara på gemensam kompetens och samtidigt lära känna företagare

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Tillväxtföretag i Västernorrland

Tillväxtföretag i Västernorrland Tillväxtföretag i Västernorrland Tillväxtföretag i Västernorrland Syfte Projektets huvudsyfte är att skapa fler konkurrenskraftiga och växande företag, en växande lokal ekonomi och fler arbetstillfällen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för?

Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Visst vore det kul... om du kunde tjäna mer pengar på det du brinner för? Kerstin Sahlin Sahlins Struts 2010/2011 Omsättning: +50 % Besökare: +40 % Med inspiration från Kurbits införde vi dagliga guidade

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren 2003-2006. Projektets

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A

S T O C K H O L M H E L S I N G F O R S R I G A Chef och ledare CHEF OCH LEDARE Operativt ledarskap Programmet Chef och ledare utgår från chefens dagliga verksamhetsutmaningar, utifrån både ett ekonomiskt och ett operativt ansvar. Vårt mål är att göra

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION. Octagon Development är ett. konsultbolag med fokus. arbeta med företagsledare,

FÖRETAGSPRESENTATION. Octagon Development är ett. konsultbolag med fokus. arbeta med företagsledare, Octagon Development är ett konsultbolag med fokus på att arbeta med företagsledare, styrelse eller ledningsgrupper. Vi kan under kort eller lång tid verka i företag som en resurs, antingen i en vakant

Läs mer

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling.

ramgångsrika öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. F ramgångsrika F öretag inom vård och omsorg 2012 Kostnadsfri kompetensutveckling och stöd i affärsutveckling. Region Skånes nya satsning på kvinnor som äger och driver företag inom vård och omsorg i Skåne

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

God Jul och Gott Nytt År

God Jul och Gott Nytt År Nyhetsbrev från Stockholms NyföretagarCentrum December 2008 Vecka 52 Januari 2009 Vecka 3 2008 var återigen ett rekordår! Kostnadsfria seminarier Kurser Minikurser Solskenshistoria Starten av företaget

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Möjlighet och nödvändighet

Möjlighet och nödvändighet Möjlighet och nödvändighet Hans Leghammar Miljö- och affärskonsult Design Region Sweden - Initiativtagare & projektledare för tävlingen Miljöinnovation 1995-2010 Har granskat framgångsfaktorer för över

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB

CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB CV för Birgitta Olofson, SteP Education AB VAD kan jag? HUR delar jag med mig? VILKEN är Affärsnyttan? VARFÖR har mina kunder valt mig? www.stepeducation.se olofson@stepeducation.se 070 208 67 88 St Lars

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Hur du undviker att företagskulturer kolliderar vid fusion och andra samgåenden Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners

Läs mer

STÄRK DITT LEDARSKAP Ledarutbildning i verkligheten.

STÄRK DITT LEDARSKAP Ledarutbildning i verkligheten. STÄRK DITT LEDARSKAP Ledarutbildning i verkligheten. I BILDAR LEDARE Nu vet jag vad det menas att vara rustad för rollen som ledare och framför allt varför det är viktigt. Chef - Apoteksbranschen De tog

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten Kvalitativt jämställdhetsarbete Varför fick jag uppdraget att prata på denna konferens? Vad kan kommunala räddningstjänster lära av

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling

kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling kraft, Maj O1 No 7 Kraftbladet skickas till alla som arbetar för kraft-konceptets genomförande -----------------------------

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2)

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer MUC 25 MiLprogrammet för nya chefer 2011 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Worldsat 2001 Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej?

När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? NKI 2013 NyföretagarCentrum Stockholm 605 respondenter När det gäller den affärsidé du fick rådgivning för på NyföretagarCentrum under 2013, har du startat företag eller ej? Ja, jag startade företag EFTER

Läs mer

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering

www.nulink.se Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering www. Effektiv service för näringslivet Inom företag, entreprenörskap och etablering NuLink: en pigg ettåring med framtidstro NuLink har fyllt ett år. Vi är en livlig och pigg ettåring som nyfiket blickar

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer