Framtidens IT-jobb. Kista, Budapest, Bangalore, Peking? SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UTVECKLING

Transkript

1 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UTVECKLING Framtidens IT-jobb Kista, Budapest, Bangalore, Peking? Post Stockholm E-post Telefon Fax Besök Olof Palmes Gata 17 Webbplats

2 SIF ENHETEN FÖR STRATEGISK UTVECKLING Framtidens IT-jobb Kista, Budapest, Bangalore, Peking? 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 DAGSLÄGE SVENSKA IT-BRANSCHEN 10 VAD ÄR OFFSHORE OUTSOURCING? 13 VARFÖR FLYTTAR JOBBEN? 17 Lägre kostnader 18 Förändrat Kundbeteende 18 Marknadskrafter 18 Följa John 18 Tillväxtmarknader 19 Ökat fokus på kärnverksamheten 19 Önskan om flexibilitet 19 Kvalitet och kompetens 19 Hantera interna organisatoriska problem 20 VILKA JOBB FLYTTAR? 21 Är forskningen hotad? 25 VART FLYTTAR JOBBEN? 27 Indien 27 Kina 30 Östeuropa och Ryssland 31 Irland 32 KONSEKVENSER FÖR FÖRETAGET - VANLIGA FALLGROPAR 35 Höga etableringskostnader och dolda kostnader 35 Inget långsiktigt beslut 35 Oflexibelt företag 36 Tar lång tid 36 Företagsspecifik kunskap försvinner 36 Kulturkrockar 37 Långa avstånd 37 Säkerhet och risk för kopiering 37 Kundosäkerhet och etiska fallgropar 37 KONSEKVENSER FÖR TJÄNSTEMÄNNEN 38 Krav på flexibilitet 38 Förändrat arbetssätt 39 Kompetensförskjutningar 39 Nya karriärmöjligheter 40 Rationalisering & omställning 40 Helhetsbilden kan försvinna 40 Förändrat ledarskap 41 Kulturkrockar 41 KONSEKVENSER FÖR DET FACKLIGA ARBETET 43 5 Frågor vid offshore outsourcing 44 VÄGEN FRAMÅT - EN SCENARIOANALYS 46 RECEPT FÖR ETT NYTT IT SVERIGE - EN GENOMTÄNKT OFFENSIV 48 KÄLLFÖRTECKNING 51 I denna rapport Framtidens IT-jobb - Kista, Budapest, Bangalore, Peking? beskriver vi vad som sker inom IT-branschen vad gäller outsourcing och offshore outsourcing. Företag lägger ut IT-jobb till lågkostnadsländer. Vi beskriver varför jobben flyttar, drivkrafter som ligger bakom, vilka jobb som flyttar och till vilka länder jobben flyttar. Sif har studerat 20 företag och institutioner i både Indien och Sverige, där intervjuer genomförts med VD, områdeschefer, IT-chefer och förtroendevalda inom Sif. Syftet med rapporten är att beskriva och belysa fenomenet jobbflytt och vad som sker inom IT-branschen idag. Hur påverkar det Sifs medlemmar och vad får det för konsekvenser för tjänstemannen och det fackliga arbetet? Rapporten sätter också fokus på Sveriges framtid som IT-nation. Rapporten är framtagen av Enheten för Strategisk Utveckling och är en rapport i SU:s rapportserie. I denna rapportserie strävar vi efter att analysera områden, branscher och skeenden, beskriva nuläget och vilka konsekvenser vi kan se i framtiden. Rapporterna ska genomsyras av en vilja att påverka och förändra Sifs medlemmars situation till det bättre. Enheten för Strategisk Utveckling har ansvar för att upprätthålla kompetens om trender, strukturförändringar samt följa utvecklingen i de företag där Sif medlemmar finns. Enhetens arbete ska bidra till att Sif påverkar företagens utveckling och arbetsplatser till det bättre. Rapportens författare är Åsa Holmgren och Magnus Kjellsson på Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm, 2006 Enheten för Strategisk Utveckling Nils-Åke Carlsson CHEFSEKONOM 2 3

4 Sammanfattning Företag flyttar jobben utomlands. Storföretagen banade vägen, nu vill även små och medelstora företag vara med. På senare år har både storleken på och farten i det som företag väljer att outsourca ökat snabbt. Till exempel har företag inom telekombranschen börjat outsourca strategiska enheter som produktutveckling och design av till exempel nya telefoner. Dessa strategiska enheter har tidigare setts som heliga för de flesta företagsledningar men så är det inte längre. Idag ställer inte företagen sig frågan om de ska outsourca olika funktioner inom IT eller inte utan hur och till vem och var. Globaliseringen erbjuder fantastiska möjligheter, men de måste tas tillvara på ett genomtänkt sätt. Det krävs en medvetenhet om de möjligheter som uppstår på nya marknader. Men det krävs också en medvetenhet om dolda kostnader och risker med kortsiktiga strategier. Dessvärre ser vi många företag som utan tillräckliga beslutsunderlag flyttar arbeten utomlands. De arbetstillfällen som lämnar Sverige kommer med all säkerhet inte tillbaka. Vi behöver en nationell strategi och målbild för hur Sverige ska utvecklas i takt med globaliseringen. Vilka spetsområden ska vi som nation utveckla i den globala konkurrensen? Sverige måste klättra i värdekedjan och fortsätta vara världsledande inom ett antal strategiska områden såsom IT och telekom. Sverige riskerar att hamna i en situation där vi tvingas importera produkter och tjänster som vi själva i dagsläget är världsledande på. En situation där vi endast blir de bästa användarna av exempelvis IT. Vi måste också sälja och exportera IT- produkter och tjänster. Trenden måste brytas och vi bör göra allt för att skapa ett innovativt klimat. VARFÖR FLYTTAR JOBBEN Det vanligaste skälet till outsourcing är en förväntan om lägre kostnader ofta i kombination med önskan om högre kvalitet eller servicegrad. Det finns från kundernas sida en stor efterfrågan på kostnadseffektiva IT-lösningar. Outsourcing till en leverantör som med hjälp av stordriftsfördelar och specialisering kan vara en väg till besparingar och ökad flexibilitet. I många stora företag är trycket från ägarna om bättre tillväxt och vinstmarginaler betydande. Att lägga ut mer verksamhet till lågkostnadsländer är en av de möjligheter som ges för att nå ett bättre resultat. Det kan även ge företaget en strategisk placering på nya och snabbväxande marknader. Drivkrafter Lägre kostnader Önskan om flexibilitet Följa John Hantera interna organisationsproblem Tillväxtmarknader Ökat fokus på kärnverksamheten Kvalitet och kompetens Marknadskrafter Kundkrav VAD ÄR OFFSHORE OUTSOURCING Det finns flera olika benämningar för offshore outsourcing. En är offshoring som ofta används som samma begrepp med samma betydelse. I själva verket är det två olika saker. Offshoring innefattar all utlokalisering av arbete till lågkostnadsländer och offshore outsourcing innebär att arbetet flyttas utomlands och utförs av en tredje part. I Sverige används också orden utkontraktering för outsourcing och utlokalisering av tjänster till ett lågkostnadsland för offshore outsourcing. VILKA JOBB FLYTTAR Funktioner som outsourcas blir alltmer komplexa. Det är inte längre de enklare jobben som flyttar. I dagsläget är underhåll, drift och applikationsförvaltning vanliga funktioner som svenska IT-konsulter lägger i utvecklingsländer. Följande typer av IT-jobb ligger i riskzonen för att offshore outsourcas datainmatning, programmering, mjukvaruutveckling, webbutveckling samt de mer operationella funktionerna med eller utan kundkontakt. I generella drag kan sägas att allt arbete som är av upprepande karaktär och som är lätt att definiera främst ligger i riskzonen. Ännu mer i riskzonen ligger sådant som dessutom är storskaligt. 4 5

5 Kompetenskraven ökar ju högre upp i företagets värdekedja funktionen eller tjänsten kommer. Ju högre upp i värdekedjan desto mer kunskapsintensiva och komplexa blir tjänsterna och desto svårare att offshore outsourca. Nedan presenteras en bild där tjänsterna delas upp efter hur de placeras i ett företags värdekedja. Outsourcingtrappan OPERATIONELLA TJÄNSTER Transaktionsadministratör Försäkringsärenden Låneansökningar Kreditkortshantering Dataadministratör Dokumenthanterare Ekonomiassistent Kontering Fakturering Lönehantering TJÄNSTER MED KUNDKONTAKT Supporttekniker Callcenter Support på internet Marknadsundersökare Kommunikatör Telemarketing VÄRDEKEDJAN INFRASTRUKTUR- TJÄNSTER Nätverkstekniker Databastekniker Systemadministratör Mjukvaruunderhåll Testare Programmerare Säkerhetsansvarig KUNSKAPS- INTENSIVA TJÄNSTER Verksamhetsanalytiker Kundprocesser Branschanalys Mjukvaruutvecklare FoU Innovation Design Systemarkitekt Projektledare Riskanalytiker Det finns också en rad andra länder som Irland, Malaysia, Filippinerna samt länder i Östeuropa såsom Polen, Bulgarien, Rumänien, Tjeckien. Även de baltiska staterna ökar sin närvaro på den globala marknaden. UTMANINGAR FÖR FÖRETAG Det finns en rad svårigheter och fallgropar för företag som funderar på att lägga ut jobb till lågkostnadsländer. De faktiska besparingarna som outsourcingen ger är ofta inte lika höga som beräknat. Beslutet att lägga ut eller inte får inte bara handla om kortsiktiga besparingar utan också om lösningens långsiktiga aspekter. Outsourcing kan leda till ökad flexibilitet samtidigt skapas ofta fastlåsningseffekter. Den egna personalens kompetens kan gå förlorad. En av de vanligaste fallgroparna vid en outsourcing är felplanerade personalövertagningar. Kulturkrockar och skillnader i vanor och seder är oftast större och vanligare än man tror. Säkerheten minskar och riskerna ökar när man som företag arbetar internationellt. Kunder kan försvinna när företaget outsourcar. Företag bör vara varsamma med besparingar i kundvård och istället satsa på att fokusera på kundtillfredsställelse och kundlönsamhet. Konsekvenser för företag Företagsspecifik kunskap försvinner Kundosäkerhet och etiska fallgropar Inget långsiktigt beslut Långa avstånd Oflexibla företag Helhetsbilden kan försvinna Kulturkrockar Det finns inga säkra jobb. De jobb som är av säkrare karaktär finns inom mer komplexa områden. Exempel är system och nätverksutveckling, projektledning, försäljning, marknadsföring, samt PR och analysfunktioner. Arbetsuppgifter som bedöms ha stora inslag av innovation och ledarskap bedöms också vara mer säkra. Tar lång tid VART FLYTTAR JOBBEN Indien leder utvecklingen inom offshore outsourcing men det finns även andra länder som är på frammarsch. Kina och Ryssland är stora aktörer vilka båda har stor tillgång på människor med kompetens inom IT-utveckling. Säkerhet och risk för kopiering Höga etableringskostnader och dolda kostnader 6 7

6 UTMANINGAR FÖR TJÄNSTEMANNEN Den alltmer globaliserade miljön skapar nya utmaningar och möjligheter för tjänstemännen. Tjänstemannajobben befinner sig i en ständig förändring där den anställdes kompetens ska utvecklas över tiden för att kunna möta de krav som uppstår. Internationellt samarbete innebär att medarbetare med olika arbetssätt nu ska arbeta tillsammans. När verksamhet läggs ut på externa företag effektiviseras och rationaliseras verksamheten. Samtidigt som många jobb kan förloras, skapas också nya spännande jobb. Nya karriärmöjligheter öppnas för de anställda som är kvar på företaget som använder sig av offshoring eller offshore outsourcing. Internationellt samarbete resulterar alltid i krockar mellan företagskulturer. Tillsammans med det geografiska avståndet gör det att kommunikationen mellan medarbetarna får en ökad betydelse. Det ställer naturligtvis helt nya krav på en god kommunikation och tydlighet. För den enskilde tjänstemannen finns en risk att helhetsbilden av arbetet på företaget försvinner. När nya samarbetsformer upprättas internationellt, får också chefen en ny roll i organisationen. Det innebär att det ställs helt nya krav på cheferna och deras roll förändras. Konsekvenser för tjänstemannen Krav på flexibilitet Förändrat arbetssätt Nya karriärmöjligheter Kulturkrockar UTMANING FÖR SVERIGE Sveriges ledande position som IT-nation är inte längre självklar. Vår styrka på IT-området ligger inom några spetsområden, trådlös teknologi, industrinära IT samt inom viss mjukvaruutveckling som affärssystem, säkerhet och spel. Andra styrkor för Sverige inom IT är ett unikt högt användande hos befolkningen och en unikt hög andel anställda inom IT hos befolkningen. De svaga sidorna som Sverige har är ett ständigt sjunkande intresse för matematik och teknik i skolan. Vi har ett svagt politiskt ledarskap på IT-området. Att lönenivåerna är höga omnämns ofta som en svaghet. Dock är de svenska lönerna snarast låga på ITområdet om vi jämför med andra industrinationer. SIFS RECEPT FÖR ATT IT-SVERIGE SKA BLI FRAMGÅNGSRIKT I GLOBALISERINGEN: Självförtroende och investeringsstrategi Teknikintresset måste stimuleras Skapa fler företag med entreprenörskap Vårda våra nyckelområden Omställningsstrategi räddar kompetensen En ny Saltsjöbadsanda Hitta arbetsglädjen igen Håll fokus på unika produkter Ledarskap och IT-politisk nytändning Kompetensförskjutningar Rationaliseringar och omställningar Förändrat ledarskap Helhetsbilden kan försvinna 8 9

7 Dagsläge svenska IT-branschen Insikten om det inte är några naturlagar som styr den svenska IT-branschens utveckling är viktig. Samhället och företagen kan i hög grad påverka utvecklingen i olika riktningar. Det finns ett antal osäkerheter när det gäller framtidens IT-jobb. Utvecklingen när gäller att flytta ut verksamhet kommer sannolikt inte att vara linjär. Idag känner sig många företag fram när det gäller utlokalisering av verksamhet med blandade resultat. Resultaten av detta kan tänkas ge näring åt ett antal tänkbara utvecklingslinjer. Sif betonar vikten av att Sverige ska vårda sina spetsnäringar. IT och telekomprodukter tillhör Sveriges viktigaste exportvaror dessutom är IT utvecklingen strategisk då den skär rakt igenom samhällets och näringslivets utveckling. Nedan presenteras en bild över hur Sifs medlemmar uppfattar den svenska IT-branschen och dess framtid. JOBBEN FLYTTAR Det kan vara svårt att få grepp på i exakt vilken omfattning utlokalisering av verksamhet sker. Tydligt är enligt den undersökning som Sif genomfört bland sina medlemmar i IT-branschen är att det pågår utlokaliseringsverksamhet på väldigt många IT och telekomföretag. Diagram 1: Har ditt företag utlokaliserat någon verksamhet utomlands under de senaste 12 månaderna? (Bas samtliga: 1650 st 2005) SVERIGE SOM IT-NATION Dessvärre så är det många tjänstemän som anser att Sveriges ställning som IT-nation försämrats under senare år. Diagram 2: Anser du att Sveriges ställning som IT-nation under de senaste åren förbättrats, försämrats eller är likvärdig? (Bas samtliga: 1650 st 2005) Hos en stor del av IT-medlemmarna har det skett utlokalisering av verksamheter de senaste 12 månaderna. Den enskilde tjänstemannens oro för att förlora det egna jobbet tycks dock vara begränsad. Drygt var tionde tjänsteman (13 %) bedömer att det är stor sannolikhet att det egna jobbet inte finns kvar i Sverige om tre år. Oron tycks vara något större om man jobbar på ett utlandsägt företag. I synnerhet är det medlemmar med högt kvalificerade IT-arbeten som anser att Sveriges ställning som IT-nation försämrats. Resultaten är logiska eftersom Sverige till delar tappat det försprång man för några år sedan hade på IT-området. Den snabba utvecklingen i Indien, Östeuropa och Kina har starkt bidragit till dagens svaga sysselsättningsutveckling i Sverige på IT-området. Viljan att vara med och utveckla Sverige som IT-nation har varit orsaken till att Sif varit med och arbetat fram det av Näringsdepartementet nyligen framtagna strategiprogrammet för IT och telekombranschen - en del av innovativa Sverige. Det är mycket vällovligt att försöka samla ihop förslag och kraftsamla kring en nyckelnäring som IT. Nu är det hög tid för genomförande efter många år av famlande på det IT-politiska området. SAKNAR LEDARSKAP Det som är oroande ur det IT-politiska perspektivet är att det finns en tydligt upplevd avsaknad av ledarskap. Att skapa en tydlighet gentemot bransch och allmänhet när det gäller stimulans av våra nyckelnäringar är viktigt för att lyckas med genomförandet. I den offentliga debatten är det sällan någon talar om betydelsen av våra nyckelnäringar. Ledarskapet måste tydliggöras

8 Diagram 3: Finns det någon person du tycker är särskilt viktig idag för att driva IT och telekombranschen framåt i Sverige? (Bas samtliga 1650st 2005) Att hela 70 % inte tycker att det inte finns någon person som är särskilt viktig för att driva IT och telekombranschen framåt är ett underbetyg åt det politiska ledarskapet. Endast tre procent av branschens medarbetare lyfter fram regeringen som viktig för en positiv utveckling av IT-branschen. Detta är i synnerhet allvarligt i en tid då de globala utmaningarna kring våra viktigaste näringar knackar på dörren. Samma fråga ställdes 2003 och utvecklingen har inte gått i rätt riktning. Vad är offshore outsourcing? Det finns flera olika benämningar för offshore outsourcing. En är offshoring som ofta används som samma begrepp med samma betydelse. I själva verket är det två olika saker. Offshoring innefattar all utlokalisering av arbete till lågkostnadsländer och offshore outsourcing innebär att arbetet flyttas utomlands och utförs av en tredje part. I Sverige används också orden utkontraktering för outsourcing och utlokalisering av tjänster till ett lågkostnadsland för offshore outsourcing. Outsourcing handlar om att överföra existerande och verksamhetskritiska aktiviteter med tillhörande resurser, till en extern part. Offshore outsourcing innebär att tjänster som programmering eller drift av IT-system sker på en annan kontinent och därmed i en annan tidszon Nedan presenteras en modell med olika begrepp inom outsourcing och offshore outsourcing. Modellen beskriver också olika strategier företag använder sig av när de ska lägga ut jobb. Den ena axeln beskriver strukturen för ägandet och den andra axeln visar hur lokaliseringen av arbetet ser ut. Outsourcingstrategier Ägande OUTSOURCING TILL TREDJE PART Outsourcing Offshore Outsourcing PARTNER FÖRETAG Cosourcing Offshore Development Center (ODC) EGET ÄGANDE Intern leverans (ex SSC) Global Sourcing Lokalisering NATIONELLT INTERNATIONELLT (OFFSHORING) Eget ägande innebär att företaget gör allting i det egna företagets regi. Företaget skapar ett Shared Service Center, SSC, centraliserar och istället för att outsourca behålls verksamheten inom företaget. Ett SSC kan ligga i ett annat land men tillhör fortfarande företaget

9 Shared Service Center SSC handlar om att istället för att föra över verksamhet till en extern part behålla verksamheten inom företaget samtidigt som man centraliserar den. Ett SSC ansvarar för servicen till ett antal geografiskt spridda enheter inom företaget dvs olika bolag och verksamheter inom samma koncern delar på en central serviceenhet. Partnerägande innebär att två eller flera företag har gått ihop för att med gemensamma krafter och resurser göra ett arbete. Outsourcing innebär att hela eller delar av ett arbete läggs ut på entreprenad. Att något annat företag utför det beställda arbetet. Företag i Sverige outsourcar till ett företag i Sverige som i sin tur lägger ut arbeten till Indien. Nationellt innebär att all verksamhet sker inom landet, antingen på plats hos tjänsteleverantören eller hos företaget självt. Internationellt innebär att verksamheten flyttar utomlands, ofta till ett lågkostnadsland. Oberoende av ägarstruktur kallas detta offshoring. Nedan presenteras olika alternativ eller olika strategier som företag använder sig av när de lägger ut jobb eller expanderar i lågkostnadsländer: 1. Företaget startar själv upp verksamhet i ett lågkostnadsland. Företag skapar egna center eller dotterbolag i Indien. Exempel på dessa företag är Cap Gemini India och IBM India. 2. Företaget skaffar sig en partner i lågkostnadslandet. Företag skaffar partners i Indien. Till exempel Volvo IT som har en partner i indiska företaget Mindtree 3. Företaget lägger direkt ut till ett företag i lågkostnadslandet. Till exempel när ett företag i Sverige lägger ut IT jobb direkt till indiska företag som Wipro, Tata och Infosys. Detta är än så länge vanligast i USA men kommer med tiden även att bli allt vanligare även i Sverige. Build Own Operate Transfer, även kallat BOOT, är en ny trend inom offshore outsourcing som kan bli stort om några år. BOOT innebär att företag i väst ger indiska företag i uppdrag att starta upp och driva ett företag tills det klarar sig själv. Då säljer det indiska företaget tillbaka företaget till företaget. Allt enligt vad företagen kommit överens om i ett kontrakt. NEARSHORE OUTSOURCING Nearshore outsourcing innebär samma som offshore outsourcing fast med ett mindre fysiskt avstånd. Polen, Estland och Ryssland är exempel på länder som för Sverige kallas för nearshore. Nearshore outsourcing - Ibland delas offshoring upp i offshore outsourcing och nearshore outsourcing. Nearshore betyder att verksamheten flyttar till ett närliggande land på samma kontinent. Ungern och Tjeckien är också länder som kan komma i fråga då länder i Europa väljer att använda sig av nearshoring. Den europeiska marknaden är dock inte riktigt mogen för stora outsourcing projekt ännu. Språkbarriärer och brist på erfarenhet är stora hinder idag. De renodlade outsourcingföretagen är fortfarande små och har inte alltid hunnit bygga upp en tillräcklig kompetensnivå. Samtidigt så är marknaden i dessa länder klart växande och lär bli allt intressantare på några års sikt. Offshore Development Center ODC är ett utvecklingskontor som upprättas för en kunds räkning i ett lågkostnadsland. I ett sådant center kan många olika projekt bedrivas för samma kund. Centret är bemannat med personal från till exempel det indiska företaget och är ofta uppkopplat med fasta länkar till kunden i Europa eller USA. I vissa ODC finns mer än 1400 konsulter och ingenjörer som utvecklar och underhåller system till kunden. IT-projekt är ofta komplexa och består av flera olika delar. För att finna den mest optimala lösningen blandar företag olika former av ägande och även lokalisering. Det är vad företagen då kallar för Rightshoring eller Bestshoring. Cap Gemini har över 2000 anställda på två kontor i Bangalore och Mumbai. Målet är att komma upp i 5000 anställda under Cap Gemini anser att fördelen med Indien är att de har en hög utbildningsnivå och ett starkt utbildningsväsende. I Indien arbetar Cap Gemini framför allt med specialanpassad programutveckling, affärssystem, förvaltning av system samt drift. Cap Gemini har dessutom ett center i Krakow i Polen där företaget har 400 anställda. Dessa arbetar framför allt med utkontraktering av affärsprocesser (BPO) samt i ett kundcenter. Anledningen till detta är att det är en verksamhet som kräver ett närmare samarbete med kunden. Vilket gör det naturligt att lägga verksamheten fysiskt närmare. Cap Gemini har även börjat satsa i Kina fanns 200 personer i Kina men man planerar att öka snabbt där också. Det kommer att dröja innan Kina når samma nivå som Indien när det gäller systemutveckling och förvaltning. I Kina finns det helt andra problem med engelska språket än i Indien

10 IBS är ett svenskt affärssystemföretag som flyttat IT-utveckling till Indien. För två år sedan inleddes ett samarbete med den indiska konsulten Patni. Idag arbetar 35 konsulter hos Patni i Mumbai med att utveckla IBS system. För IBS tog det ett år för att få samarbetet att fungera. IBS har sedan tidigare utveckling i Polen och Portugal. Men det är i Indien som den stora expansionen kommer att ske. Om ett år räknar IBS med att ha 125 utvecklare i lågkostnadsländer och majoriteten i Indien. IBS väljer Indien för att de är mogna att ta hand om de typer av system som IBS utvecklar. Att Indierna är bra på engelska är också en fördel. Drivkrafterna är främst de lägre kostnaderna. En indisk utvecklare kostar en femtedel av en svensk. Samtidigt ökar administrations- och resekostnaderna. IBS räknar ändå med en besparing på 50 procent. Andra vinster IBS har gjort på att flytta utveckling till Indien är att de får en hög kvalitet samt att de lär sig massor. IBS har blivit bättre på att skriva specifikationer och att styra projekt. Satsningen i Indien har inte inneburit några personalneddragningar i Sverige. Däremot sker expansionen på utvecklingssidan i lågkostnadsländer. IBS tror att trenden att flytta IT-utveckling till lågkostnadsländer är här för att stanna. Samtidigt tror IBS att om 20 år utvecklar man knappast i Indien. Det finns redan idag problem med hög personalomsättning och snabb löneökning. I framtiden kommer IBS framförallt att titta på Kina. IBS tror att om fem år kommer företaget att ha en volym på IT-utvecklingen både i Indien och Kina. Varför flyttar jobben? Det vanligaste skälet till outsourcing är en förväntan om lägre kostnader ofta i kombination med önskan om högre kvalitet eller servicegrad. Outsourcing till en leverantör som med hjälp av stordriftsfördelar och specialisering kan vara en väg till besparingar och ökad flexibilitet. Det företag som tar emot uppdraget ska genom specialisering utföra de aktuella aktiviteterna med en högre effektivitet samtidigt som kvaliteten ska öka. När det gäller outsourcing så måste företagens beställarkompetens utvecklas och då handlar det om att bygga ny kompetens och nya färdigheter. Generellt sett leder en mera omfattande outsourcing till att den kvarvarande personalen får nya roller, att krav på en annan kompetensprofil uppstår, att behovet av personer för rutinarbeten minskar och att behovet av fler personer för strategiskt arbete ökar. Företagens drivkrafter att flytta verksamheter eller att investera utomlands kan se olika ut. Även om lägre kostnader ofta utgör den primära så ser motivbilden betydligt mer mångfacetterad ut. Nedan följer en genomgång av de vanligaste drivkrafterna som vi mött i samband med genomförda intervjuer. Drivkrafter Ökat fokus på kärnverksamheten Volvo IT, ingår i AB Volvogruppen. Flyttar ut en allt större andel av konsultjobben till Indien och Polen. Idag finns 170 it-konsulter i Indien och 75 i Polen. Inom tre år räknar Volvo IT med att ha konsulter där och större delen av dem i Indien. För Volvo IT handlar det om en halvering av konsultkostnaderna och det senaste året har företaget sänkt it-kostnaderna med 100 miljoner kronor Lägre kostnader Följa John Hantera interna organisationsproblem Tillväxtmarknader Kvalitet och kompetens Marknadskrafter Kundkrav Önskan om flexibilitet 16 17

11 LÄGRE KOSTNADER Att få ner ett företags kostnadsbild är den vanliga orsaken bakom offshore outsourcing. Många IT-processer har nått en hög grad av standardisering och det är vanligt att lägga ut verksamhet till en IT-konsult där stordriftsfördelar kan uppnås. Företaget kan spara pengar om processen sker på ett genomtänkt sätt. Samtidigt är det vanligt att IT-konsulten i sin tur lyfter vissa funktioner utomlands där lönekostnaderna är lägre. Processen är dock betydligt mer komplex än att bara titta på lönekostnader. Det ställs exempelvis helt nya krav på organisationen att leda och hålla samman internationella projekt. FÖRÄNDRAT KUNDBETEENDE Det som främst driver på företagens jakt på minskade kostnader är kundernas krav på att få mer till en lägre kostnad med samma kvalitet. För att klara priskonkurrensen anser många företag att de inte har något annat val än att lägga ut delar av verksamheten till lågkostnadsländer. Det finns från kundernas sida en stor efterfrågan på kostnadseffektiva IT-lösningar. Många företag gjorde kostsamma och ofta mindre genomtänkta investeringar på IT-området under åren kring millenniumskiftet. Detta genererade ett pristryck nedåt. IT-fokus hos kundföretagen drevs i riktningen defensiva IT-investeringar och mindre handlade exempelvis om att utveckla nya försäljningslösningar. För IT-konsulterna blev priset den viktigaste konkurrensfaktorn tillsammans med förmågan att bygga nya och långsiktiga kundrelationer. MARKNADSKRAFTER Även goda finansiella resultat ifrågasätts. I många stora företag är trycket från ägarna om bättre tillväxt och vinstmarginaler betydande. Att lägga ut mer verksamhet till lågkostnadsländer är en av de möjligheter som ges att nå ett bättre resultat. Under våren 2005 kommunicerade både IBM och Tieto Enator dagen efter kvartalsrapport ett att man avsåg att flytta mer jobb till lågkostnadsländer. Detta var ett sätt att signalera handlingskraft efter de rapporter som aktiemarknaden bedömde som svaga. Noterbart är att aktiemarknaden inte reagerade nämnvärt. FÖLJA JOHN Det råder inga tvivel om att offshore outsourcing är på agendan både i media och i företagen. Det har skapats ett klimat som leder till att det blir lite udda att inte flytta ut verksamhet. Det finns en psykologisk effekt som driver kanske speciellt mindre och medelstora företag till att också börja flytta verksamhet. Ämnet har varit trendigt och detta kan säkerligen leda till att riskerna med jobbflytt underskattas. I synnerhet är det vanligt att mindre företag underskattar komplexiteten och därmed kostnaderna i internationella projekt. TILLVÄXTMARKNADER Etablering av verksamhet i lågkostnadsländer ger företaget en strategisk placering på nya och snabbväxande marknader. Nya affärsmöjligheter växer fram. Att svenska företag finns med på marknader med hög tillväxt är viktigt. Utvecklingen i Indien, Kina, Östeuropa och Ryssland har varit snabb. För våra svenska exportföretag är de betydande ökningarna i ländernas köpkraft högintressanta. Kinas ekonomi växer exempelvis med ungefär 9 procent årligen och Indien har numera exempelvis 200 miljoner människor att räkna som medelklass och 15 miljoner mycket förmögna invånare. Företag som Ericsson, ABB, Electrolux och Volvo måste naturligtvis dra nytta av den starka utvecklingen. Utvecklingen går mot att även medelstora och mindre företag hittar möjligheter på dessa nya marknader. ÖKAT FOKUS PÅ KÄRNVERKSAMHETEN Ett ökat fokus på kärnverksamheten hänger samman med viljan att fokusera på huvudmålet med verksamheten. Genom att företagen fokuserar på kärnverksamheten får man mer tid och resurser över. När företag flyttar en del av sin verksamhet ges möjlighet att rationalisera bort processer som inte är effektiva och istället fokusera på kärnverksamheten. Om ett företag väljer att flytta jobb eller investera utomlands för att sänka kostnader är det viktigt att fundera över hur den skapade vinstmarginalen används. Resurser som frigörs kan återinvesteras i exempelvis forskning och utveckling eller i marknad och kompetens. ÖNSKAN OM FLEXIBILITET Då företagen alltmer vill anpassa sin verksamhet efter konjunktursituationen så skapas genom outsourcing den möjligheten. Möjligheten att skapa snabba omställningar och en mindre andel fasta IT-kostnader finns. I exempelvis Indien finns det en stor tillgång på kvalificerad kompetens vilket betyder att det finns en kapacitet hos företagen att ta sig an både stora och små utvecklingsprojekt. Projekten kan leva dygnet runt. När personalen sover i en del av världen arbetar personalen på andra sidan jordklotet vidare i projektet. Modellen kan också öppna möjligheter för ett företag att hantera en större order än man annars har kapacitet för. KVALITET OCH KOMPETENS Utvecklingsländerna kan idag erbjuda likvärdig kvalité och kompetens med exempelvis Sverige. När det gäller programmering ligger man långt framme. Många leverantörer i lågkostnadsländer kan erbjuda hög tillgång på välutbildad arbetskraft. Företag får därmed tillgång till kvalificerad kompetens som tidigare kanske inte fanns inom företaget. Risken att lägga ut jobb till lågkostnadsländer har även minskat. Idag finns erfarenhet och struktur för stora offshore outsourcing projekt i dessa länder, framförallt i Indien

12 Länderna arbetar också aktivt med kvalitetssäkerhetsmodeller. Flera leverantörer i lågkostnadsländer är specialiserade på processer. De har ofta en hög mognadsgrad på kvalitetsledningssystem som till exempel ISO Det bidrar till att mjukvaran utvecklas med en bättre kvalitet och med en kortare produktionstid. De små frågetecken som kan väckas handlar om det enorma tryck som skapats i utbildningssystemet exempelvis i Indien. Med så många IT-utbildningar är det svårt att garantera kvalitén. HANTERA INTERNA ORGANISATORISKA PROBLEM Många företag outsourcar för att de vill bli av med ett problem. Tänkbart är också att offshore outsourcing blir ett sätt att hantera problem som finns i organisationen. Det kan upplevas som enklare för ett företag att t ex outsourca lönefunktionen på ett företag om verksamheten fungerar dåligt, istället för att ta itu med eventuella problem. Det är dock inte självklart att problemen löser sig även om verksamheten läggs ut. Ofta vill leverantören att företaget effektiviserar, får ordning på sina processer och ökar produktiviteten innan man flyttar över verksamheten. När detta väl är gjort är det inte säkert att företaget tjänar något på att lägga ut den tänkta verksamheten utan skulle istället tjäna på att behålla den inom företaget. Vilka jobb flyttar? Analysföretaget Gartner talar om att 25 % av IT-jobben kan ha flyttat från väst till utvecklingsländer år I dagsläget är det enligt både Forrester och Gartner ungefär 10 % av alla teknologijobb som hotas. Oavsett vilka siffror vi än väljer att titta på så är det fråga om kommande stora förändringar på arbetsmarknaden. Enligt den amerikanska organisationen Wash Tech så beräknas att en halv miljon IT-jobb etablerats av amerikanska företag i lågkostnadsländer sedan år Antal direkta uppsägningar på amerikanska IT-företag som följd av etableringar i lågkostnadsländer beräknas till under samma tidsperiod. Frågan handlar inte endast om förlorade jobb utan också om vilka jobb som går Sverige förbi. Den traditionella bilden av att jobb som flyttar är av enklare karaktär håller långsamt på att ändras. I dagsläget är enklare programmering, drift och applikationsförvaltning de vanligaste verksamheterna som svenska IT-företag lägger utanför Sverige idag. Ett grundläggande synsätt i branschen har varit att när en produkt når en viss mognadsgrad så kan den vara lämplig att lägga ut till lågkostnadsland. I USA så har sedan länge funktioner inom kundservice som callcenters sedan länge varit ett område där offshore outsourcing till utvecklingsländer varit vanligt. I Sverige har dessa verksamheter också utlokaliserats men av språkliga skäl oftast inom landet. De globala svenska företagen använder sig dock också av callcenters i utvecklingsländer för att ge support till sina marknader. Exempelvis ger det svenska mjukvaruföretaget Telelogic en global 24-timmars support från bland annat Indien och Irland. Ett vanligt begrepp som används när verksamhet flyttas till lågkostnadsländer är BPO (Business Process Outsourcing). BPO är när ett företag låter ett externt bolag ta hand om en hel process eller avdelning i företaget. Det kan exempelvis vara lönefunktionen, ekonomifunktionen eller försäljningsavdelningen som flyttas. Ett annat vanligt begrepp är ITES (IT Enabled Services). ITES avser mer enskilda IT-tjänster som kan utföras på en plats som är geografiskt skild från företagets övriga verksamhet vilket betyder att tjänsten kan outsourcas. Exempel på ITES är programmering och testning av system, men kan också vara tjänster inom forskning och utveckling. Globaliseringen och den allt tuffare konkurrensen från lågkostnadsländer i både Asien och Östeuropa har lett till den växande svenska marknaden inom ITES och BPO. Företagen upplever att de hela tiden måste sänka sina kostnader för att hävda sig i konkurrensen. Innan ett större företag börjar titta på möjligheterna att outsourca en avdelning inom till exempel personal eller löne- och ekonomiadministration så centraliserar företagen 20 21

13 den internt samt gör stora rationaliseringar. Det är först när detta är gjort som frågan om outsourcing av hela avdelningen brukar dyka upp. I Sverige går utvecklingen mot outsourcing av affärsprocesser långsammare än i till exempel Storbritannien och USA men även jämfört med andra länder i Norden. I Sverige handlar BPO än så länge om kundtjänster, lönehantering och liknande enklare funktioner. Inom detta område har företag verkat under en tid och det finns flera som har specialiserat sig inom den här typen av outsourcing. BPO och ITES kan delas in i fyra grupper där kompetenskraven ökar ju högre upp i värdekedjan tjänsten kommer. Värdekedjan består av ett företags processer som tillsammans skapar ett värde för företagets kund. Värdekedjan speglar ett företags organisation och ska relatera till hur företaget levererar värde till sina kunder. Infrastrukturtjänster och kunskapsintensiva tjänster kräver att medarbetaren har förmåga att lösa nya problem och anpassa sig till olika situationer. Infrastrukturtjänsterna innefattar avancerade arbetsuppgifter som till exempel att ta hand om en datorpark, underhåll av ett företags standardsystem och nätverk. Kunskapsintensiva tjänster inom exempelvis IT-utveckling kräver ofta både lång utbildning och lång arbetslivserfarenhet. Marknaden för BPO och ITES är snabbt växande. Enligt IDC så är tillväxttakten mer än 18 % om året på den nordiska marknaden. Marknaden bedöms växa från 11,3 miljarder 2003 till 27,8 miljarder Exempel på företag som erbjuder tjänster inom detta område är Personec, Bluegarden och Tradimus. Stora revisionsbyråer som Deloitte finns också med. Nedan presenteras en bild där tjänsterna delas upp efter hur de placeras i ett företags värdekedja. ITES BPO KOMPETENSKRAVEN ÖKAR I VÄRDEKEDJAN Kunskapsintensiva tjänster Infrastrukturtjänster Tjänster som innehåller kundkontakt Operationella tjänster Operationella tjänster och tjänster som inte innehåller kundkontakt är ofta standardiserade och utförs enligt strikt standardiserade riktlinjer. Tjänster som innehåller kundkontakt innehåller lite mer avancerade arbetsuppgifter då dessa kräver KOMPETENSKRAVEN mer kommunikation med kunden. ÖKAR I VÄRDEKEDJAN VÄRDEKEDJAN IBM TietoEnator Proffice WM-Data Accenture Personec Deloitte Bluegarden EDS EDB HP Cap Gemini CSC Tradimus Störst i norden och gör det mesta inom både IT och BPO. Största regionala spelaren som också växer genom förvärv. Äger halva Personec. Växer inom BPO, främst lönehantering och ekonomifunktioner. Stora på IT och delägare i finska Silta som är stort på BPO. Den amerikanska jätten är stark på BPO men har även lagt till outsourcing av IT till sitt utbud. Stort i Sverige på framför allt löneadministration. Satsar på att ta över företags redovisning och ekonomi funktioner. Satsar på lönehantering och HR, har köpt PA-konsult, ägs av Ratos. USA-jätte som slåss med IBM om de globala IT-kontrakten inom outsourcing. Störst i Norge och stora i Norden på IT-drift, vill göra fler förvärv. Mycket IT-fokus och hårdvara, har ännu inte satsat på BPO. BPO inom ekonomi och redovisning, IT-driften är såld till EDB. Datajätte med BPO inom både ekonomi, lön och HR. Renodlat BPO-företag, ägs av 3i och letar fler förvärv. Business Process Outsourcing, BPO Kunskapsintensiva är outsourcing av affärsfunktioner. tjänster Ett företag betalar ett ITES annat företag för att sköta vissa delar av verksamheten, till exempel fakturering, lönehantering eller fastighetsförvaltning. Infrastrukturtjänster Källa: Affärsvärlden nr 22, 2005 Tjänster som innehåller kundkontakt 22 BPO 23 Operationella tjänster

14 Företag delar ofta upp sin outsourcing i två delar. Infrastrukturdelen handlar om att se till att datorparken och nätverken fungerar. Den andra delen handlar om att hantera och utveckla företagets applikationer. På sikt kan detta innebära en utveckling där vi ser att IT-avdelningarna försvinner från företagen. Det har också skett en omfattande standardisering av system som underlättat den snabba globaliseringen. En standardisering som också innefattar exempelvis HR och ekonomifunktioner. Nedan presenteras en bild med exempel på arbeten inom respektive del i värdekedjan. Outsourcingtrappan OPERATIONELLA TJÄNSTER Transaktionsadministratör Försäkringsärenden Låneansökningar Kreditkortshantering Dataadministratör Dokumenthanterare Ekonomiassistent Kontering Fakturering Lönehantering TJÄNSTER MED KUNDKONTAKT Supporttekniker Callcenter Support på internet Marknadsundersökare Kommunikatör Telemarketing VÄRDEKEDJAN INFRASTRUKTUR- TJÄNSTER Nätverkstekniker Databastekniker Systemadministratör Mjukvaruunderhåll Testare Programmerare Säkerhetsansvarig KUNSKAPS- INTENSIVA TJÄNSTER Verksamhetsanalytiker Kundprocesser Branschanalys Mjukvaruutvecklare FoU Innovation Design Systemarkitekt Projektledare Riskanalytiker Operationella tjänster och tjänster som innehåller kundkontakt Som vi kan se av figuren så blir funktioner som outsourcas av alltmer komplex karaktär. I dagsläget befinner vi oss i huvudsak på det tredje steget, där exempelvis underhåll, drift och applikationsförvaltning är vanliga funktioner som svenska IT-konsulter idag lägger i utvecklingsländer. Vanligen avses följande typer av IT-jobb primärt ligga i riskzonen datainmatning, programmering, mjukvaruutveckling, webbutveckling samt de mer operationella funktionerna med eller utan kundkontakt. I generella drag kan sägas att allt arbete som är av upprepande karaktär och som lätt att definiera främst ligger i riskzonen. Ännu mer i riskzonen ligger sådant som dessutom är storskaligt. Det finns inga säkra jobb. De jobb som är av säkrare karaktär finns inom mer komplexa områden. Exempel är system och nätverksutveckling, projektledning, försäljning, marknadsföring, samt PR och analysfunktioner. Arbetsuppgifter som bedöms ha stora inslag av innovation och ledarskap bedöms också vara mer säkra. När det gäller frågan om vilka jobb som flyttar så kan vi framöver se tydliga skillnader mellan hur stora respektive små företag använder sig av möjligheten att använda utvecklingsländerna. För stora företag så är det huvudsakligen lägre kostnader kopplat till storskalighet som driver utvecklingen, medan det finns en större varsamhet med företagets strategiska funktioner. De jobb som under det senaste året lämnat de stora traditionella IT-företagen i Sverige är huvudsakligen funktioner inom applikationsförvaltning, support, drift och övervakning. En intressant möjlighet som öppnar sig för mindre företag är möjligheter att förstärka i den senare delen av värdekedjan. Ett småföretag kanske inte har råd och tid att genomföra en kundanalys eller att undersöka möjligheterna med att exportera produkt X till Kina. Denna typ av tjänst kan upphandlas i exempelvis Indien och kan på sikt leda till ett växande företag i Sverige. Ett exempel på sådant företag är indiska Evalueserve som har speciellt inriktat sig mot utländska småföretag. Det skapas samtidigt som jobb försvinner också behov av nya kompetenser på IT-företagen. Kompetenser som förenar ordentlig teknisk förståelse med projektledarkunskap, kulturell förståelse och språk ses som viktiga och växande områden. Dessutom behöver det strategiska kund- och säljarbetet utvecklas ytterliggare då komplexiteten ökar. ÄR FORSKNINGEN HOTAD? När det gäller det fjärde steget i trappan med det ytterst kunskapsintensiva innehållet som forskning och utveckling så finns det inte heller på detta steg några garantier för att jobben stannar i Sverige. I själva verket har det skett en dramatisk förändring under senare år. Svenska IT- och telekomföretag ökar sin FoU, men bara i lågkostnadsländer. Tjugo av Sveriges största IT- och telekomföretag har redan minst 3600 anställda eller anlitade konsulter som arbetar med forskning och utveckling i lågkostnadsländer. Än så länge är det bara en mindre andel av företagens totala IT-utveckling men denna andel växer oerhört snabbt. Företag som ABB och Ericsson som har en stor försäljning i Kina och Indien menar att det är viktigt att ha FoU nära marknaden där man har egna fabriker. Företagen vill ha FoU nära produktionen. Andra orsaker kan till exempel vara att Bangalore i Indien är ett stort IT-kluster med mycket kunskap och närhet till andra IT-företag. Svenska företag tar också upp konkurrensen med företag som IBM och SAP som har mängder av IT-utvecklare i Indien

15 IT-UTVECKLARE I LÅGKOSTNADSLÄNDER Idag Om1 år Ericsson Tieto Enator IFS Volvo IT Accenture ABB Intentia Cap Gemini Sony Ericsson IBS Teleca WM-data Telia Sonera SCA Telelogic Electrolux Källa: Ny Teknik nr 23, 2005 I Sverige har de flesta IT-företag börjat fundera på outsourcing av FoU till lågkostnadsländer. De som kommit längst är Ericsson med 650 FoUanställda i Kina och 500 utvecklingskonsulter i Indien. Tieto Enator har egna utvecklare i Tjeckien, Baltikum och Indien. IFS har 400 utvecklare i Sri Lanka. Inom några år kommer även outsourcing av IT-utveckling ske från branscher inom som kraft, skog och finans. Till exempel har SCA redan verksamhet i Indien och Vattenfall ser outsourcing som en möjlighet att pressa de externa konsultkostnaderna. När det gäller frågan om framtidens forskning och utveckling så är frågan öppen gällande i vilken utsträckning den kommer att ske huvudsakligen i Sverige eller i utvecklingsländer. I vissa fall är det viktigt att ha forskningen kundnära, vilket skulle tala för en ökad utflyttning av FoU. Ibland är det dock viktigare att den ligger närmare företagets strategiska hjärta och hjärna, vilket kan betyda att den stannar. För Sveriges del är det viktigt att vara politiskt medvetna om att det kommer att bli en stenhård global konkurrens om morgondagens bästa forskningsmiljöer. Vart flyttar jobben? Indien leder utvecklingen inom offshore outsourcing men det finns även andra länder som är på frammarsch. Kina och Ryssland är stora aktörer vilka båda har stor tillgång på människor med kompetens inom IT-utveckling. Det finns också en rad andra länder som Irland, Malaysia, Filippinerna samt länder i Östeuropa såsom Polen, Bulgarien, Rumänien, Tjeckien, och de baltiska staterna som ökar sin närvaro på den globala marknaden. INDIEN En rad faktorer som låga lönenivåer, hög utbildningsnivå samt att många människor i Indien är bra på engelska ledde till att Indien tog ledningen bland lågkostnadsländerna vad gäller offshore outsourcing. Tidsskillnaden gentemot USA var också en viktig fördel. Tidsskillnaden innebar att företaget i USA kunde komma med sina krav och specifikationer innan de slutar för dagen och att företaget Indien tar vid när deras arbetsdag börjar. Detta skapade möjligheten till 24-timmarsjobb. En annan bidragande faktor till Indiens dominans har varit att Indiens regering haft en medveten strategi och en medveten satsning på denna marknad. Indiens regering har bland annat underlättat för indiska företag genom låga skatter och tullar. Indiska företag leder även idag utvecklingen inom offshore outsourcing och utbudet av IT-tjänster blir allt större. Indierna skriver programkod, hanterar callcenters och teknisk support för multinationella företag som GM och Microsoft. Det marknadsledande företaget i Indien Wipro har ökat från 7000 anställda till på fyra år. Indien är befolkat av mer än en miljard människor. Landets BNP-tillväxt har de senaste åren varit över 5 procent, och industritillväxten ca 6 procent inleddes ett genomgripande reformarbete av ekonomin med avregleringar av många sektorer. Detta ledde till ett stort antal utländska företagsetableringar, samt en tillströmning av utländska investeringar. Reformarbetet har intensifierats under det sista året med privatiseringar av statliga företag. Tyngdpunkten i regeringens prioriteringar ligger för närvarande på infrastruktur vilket är nödvändigt för Indiens fortsatta utveckling. I och med den sittande regeringens reformvänliga inställning så är Indiens tillväxtmöjligheter under de närmaste åren mycket goda. Erfarenheterna från IT-industrin, där regeringen avstått från onödiga regleringar och inskränkt sin roll till att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt, skall nu tillämpas på andra tjänstenäringar. Indien skall fortsätta att förse världen med tjänster, och outsourcing skall främjas inom alltmer högförädlade områden som kliniska försök och forskning och utveckling. Tjänstesektorn, som drivs framförallt av utlokalisering inom IT, FoU och kontorstjänster har en tillväxt på 9,4 procent på årsbasis under första kvartalet detta finansår

16 När marknaden växer i Indien så ökar problemen i den indiska infrastrukturen. Den bristfälliga infrastrukturen är kanske det största hindret för ekonomisk utveckling i Indien. Efterfrågan på infrastruktur i form av utbyggt vägnät stiger kraftigt. Den civila luftfarten har noterat 26 procent mer trafik i år jämfört med motsvarande period året innan. Och i oktober 2004 hade Indien 44,5 miljoner mobiltelefonabonnemang vilket är 81 procent fler än i oktober I Bangalore är problemen med infrastrukturen så stora att vissa företag hotar med att flytta sina kontor. Det handlar om brist på vatten, elförsörjning och problem med transporter. Företag märker också en brist på kompetent arbetskraft. Även om antalet utexaminerade överstiger 2,5 miljoner är efterfrågan på kompetent med erfarenhet personal fortfarande större. Detta leder till att Indien kan förlora outsourcingaffärer till andra länder eftersom det inte finns någon långsiktig plan för att förbättra infrastrukturen och för att öka tillgången på arbetskraft. Indien har unika konkurrensfördelar i form av kunskaper i engelska, en hög utbildningsnivå och flera år av försprång. Men flera länder har skapat nationella strategier för att utveckla sin outsourcingindustri. Länder som kommer att konkurrera med Indien är Kina, Ryssland och flera länder i Östeuropa. Vi ser också hur indiska företag etablerar sig i andra länder till exempel Sri Lanka och Kina. Detta skapar än mer komplexa ägarbilder. INDISKA FÖRETAG I SVERIGE Vi ser också en nyetablering av indiska företag i Sverige. Stora indiska IT-företagen etablerar i dagsläget organisationer för försäljning över hela världen. Detta skapar ett ytterligare tryck på de traditionella ITkonsultföretagen. De tre indiska konsultföretagen Tata, Wipro och Infosys har etablerat sig på den svenska marknaden. Tata har ett dotterbolag i Sverige som omsätter runt 100 miljoner kronor och de svenska uppdragen sysselsätter cirka 200 konsulter mest i Indien. Konkurrenterna Wipro och Infosys har filialer i Sverige och lokala samarbetspartners. Det här fenomenet kallas outsourcingbumerangen och ger indierna en ökad lokal närvaro. Oavsett hur mycket marknad indierna lyckas ta i Sverige så ökar ändå trycket på lägre priser på grund av trenden med produktion av IT-tjänster i lågkostnadsländer. Den indiska it-konsulten Tata Consultancy Services (TCS) efterfrågan på indiska konsulter ökar kraftigt och kommer att öka ännu mer även under nästa år. Av TCS 212 konsulter arbetar 70 i Indien och resten ute hos olika kunder i Sverige. Endast 7 av företagets konsulter är svenskar resten är indier. TCS har haft indiska konsulter i Sverige sedan Företaget har aldrig haft några problem med att få uppehålls- eller arbetstillstånd. Det tar omkring sex veckor att skaffa dessa tillstånd. Tiden de indiska konsulterna stannar i Sverige beror på projektens längd men oftast mellan tre månader och ett och ett halvt år. TCS konsulter i Sverige arbetar i huvudsak med kvalificerad systemutveckling, underhåll och integration. Wipro Är en av Indiens tre största och mest kända företag i mjukvarubranschen. De andra två är Infosys och Tata Consultancy Service. Wipro grundades för 45 år sedan och hade då matlagningsoljor som främsta produkt. Sedan dess har mycket förändrats och nu har Wipro växt med cirka 45 procent om året sex år i rad. Omsättningen är 14 miljarder kronor och nettovinsten omkring 2,7 miljarder kronor. Wipro har 40 utvecklingscentrum varav ett tiotal ligger i utlandet. Just nu har företaget drygt anställda men räknar med att öka personalen till inom något år och man planerar att fortsätta öka personalstyrkan till inom några år. Wipro har sin bas i Electronics city utanför Bangalore i Indien. Wipro erbjuder sina kunder dataskötsel, datacentral och användarstöd, programmering och skapande av nya applikationer åt företag i detaljhandeln, finans- och försäkringsbranschen både i och utanför Indien. Dessutom erbjuder Wipro konsultverksamhet åt finans- och teknikföretag och forskning och utveckling åt företag i telekombranschen, till exempel både Ericsson och Nokia. Wipro sköter också utveckling åt flera ledande hårdvaru- och komponentföretag i elektronikindustrin. TCS TATA Consultancy Services Är en av Indiens största exportör av IT-tjänster och levererar till kunder i fler än 55 länder. TCS är ett multinationellt företag och har 106 kontor runt om i världen. För närvarande har TCS mer än konsulter och levererar IT-tjänster och afffärsutvecklingstjänster till hundratals företag och organisationer inom både privat och offentlig sektor världen över. TCS kunder är både små- och medelstora företag samt stora organisationer och erbjuder tjänster till många olika branscher såsom bank och finans, telekommunikationer, transport, tillverkning, medicin och processindustrin. TCS erbjuder tjänster från strategirådgivning och systemintegration till att sätta upp utvecklingskontor i Indien där mjukvaruutveckling bedrivs för olika kunders räkning. Dessa kallas Offshore Development Centers (ODC). TCS har till exempel satt upp ett ODC för Ericsson i Hyderabad i Indien. TCS har även verksamhet i Sverige sedan TCS har kontor i Stockholm och Göteborg. Inriktningen på den svenska verksamheten är främst applikationsutveckling och underhåll

17 KINA Den snabba tillväxten i Kina har inneburit en strukturomvandling med en minskande jordbrukssektor till en ökande industri och servicesektor. Under de ekonomiska reformerna har den industriella utvecklingen framförallt inneburit att man går från tung industri till lättare tillverkningsindustri. En stor del av exportindustrin finns inom den lättare tillverkningsindustrin. Kina försöker dock öka sin serviceindustri för att utveckla en kunskapsindustri efter japanskt och koreanskt mönster. För att skapa en kunskapsindustri satsar Kina starkt på sin tekniska utbildning och idag utexamineras ungefär en miljon civilingenjörer årligen. Kina har också tagit fram planer för utveckling av naturvetenskap och teknik där exempelvis FoU-aktiviteter ska leda till att nya företag grundas och att den industriella tillväxten ökas. Kinas satsning på att bli en ledande kunskapsnation i världen kommer att påverka omvärlden genom att vi kommer att se ett ökande antal kinesiska företag som konkurrerar inom exempelvis IT industrin. Kina kommer också att bli en viktig part i diskussionerna kring vilka standards som ska råda inom teknik i framtiden. IT-utvecklingen har varit väldigt snabb i Kina fanns det knappt 2 miljoner fasta telefoner i hela Kina. Idag är Kina världens största marknad för IT och telekom med sina 315 miljoner mobiltelefonanvändare, 303 miljoner fasta telefonabonnenter och 87 miljoner Internet användare. Den inhemska kinesiska IT-industrin har växt snabbt under de senaste åren. Men den består snarare av enklare teknologi än högteknologi. Vanligast är att företagen monterar ihop olika komponenter till mer avancerade produkter som datorer och mobiltelefoner. Det har dock inte hindrat kinesiska företag från att bli internationella aktörer och en inhemsk kunskapsbaserad industri växer långsamt fram. Kina har även utvecklat egna teknologiska standarder. Kina har flera telekom företag på den internationella marknaden som konkurrerar med till exempel Ericsson. Både Huawei och ZTE har satt upp forskningscenter i Kista för att ta tillvara den kompetens som finns där, inte minst bland uppsagda Ericsson anställda. Kina har nästan ett obegränsat arbetskraftsutbud. På grund av de stora inkomstklyftorna mellan stad och landsbygd och mellan inland och kustområden är det tiotals miljoners emigranter som beger sig från sina hembygder i fattiga områden till exempelvis Guangdong som har en stor andel exportindustri. I Guangdong finns runt 21 miljoner migranter som ofta arbetar till låga löner under mycket dåliga arbetsförhållanden med långa arbetstider och få raster. Det är inte tillåtet att organisera sig fackligt vilket gör att det är svårt för arbetarna att göra sin röst hörd. ÖSTEUROPA OCH RYSSLAND De länder som är mest mogna för den typ av offshore outsourcing som ofta kallas för nearshore outsourcing är de baltiska länderna, Polen, Tjeckien och Ungern. Men också länder som Bulgarien och Rumänien kan komma ifråga i framtiden då de har ett investerarvänligt klimat och geografiska fördelar. De baltiska länderna är mest attraktiva för svenska investerare då de har närheten till Sverige, välutbildad arbetskraft och är duktiga på språk. De baltiska länderna har också en hyfsad ekonomisk stabilitet. Östeuropa och Baltikum är än så länge inte lika långt i offshoringutvecklingen som Indien. Det kompenseras med närhet, lägre reskostnader men ibland även med lägre lönekostnader då priserna i Indien har gått upp de senaste åren. Tieto Enator har idag kompetenscentrum i fem olika länder. I Tjeckien, Indien, Lettland och Malaysia har Tieto Enator egna bolag. I Ryssland har Tieto Enator ett samarbete med ett ryskt företag. I Tjeckien tar man hand om utveckling, nätverkstjänster och drift. I Lettland tar man hand om korthantering och i Ryssland handlar det om utveckling och forskning inom telekom. Totalt finns 700 anställda i dessa länder men man räknar med att antalet kommer att öka till 1000 anställda innan slutet av De fördelar Tieto Enator ser med att ha anställda i flera lågkostnadsländer är lägre produktionskostnader, flexibilitet genom tillgång på personalresurser och olika kompetenser och ett minskat beroende av en specifik marknad. Ryssland är känt för sina välutbildade ingenjörer. IT-industrin är fortfarande väldigt liten i Ryssland. Samtidigt har regeringen i Ryssland nyligen börjat en satsning på forskningsparker vilket kan leda till att Ryssland lockar till sig fler investeringar. Företag etablerar sig i Sankt Petersburg, Novosibirsk och Moskva. Många offshoringföretag har huvudkontor i Moskva men också i och omkring Sankt Petersburg. Detta har trissat upp lönerna i dessa områden vilket har lett till att löneskillnaderna är stora inom landet. Medellönen i Moskva ligger på drygt 6000 kronor per månad, i Sankt Petersburg drygt 3000 kronor per månad och i Novosibirsk är lönen omkring 1500 kronor per månad. Anledningen till att företag etablerar sig i dessa städer är tillgången på utbildad arbetskraft, här finns gott om bra universitet och duktiga systemvetare. Moskva och Sankt Petersburg lockar även svenska företag till sig på grund av den korta restiden. Tieto Enator etablerar sig i Novosibirsk, även om det ligger längre bort, framför allt för de låga lönerna men också för att det finns bra universitet där. Ryssland måste framför allt satsa på det engelska språket för att i framtiden kunna ta projekt från utlandet och utländska företag. Det är också viktigt för Ryssland att bli medlem av världshandelsorganisationen WTO

18 Just nu ligger Ryssland ganska långt ned på listan som populär offshoringnation men i framtiden, när Ryssland får mer erfarenhet, kan landet bli en konkurrent till Indien, Kina och övriga Östeuropa. RYSSLAND OCH OFFSHORE OUTSOURCING Luxsoft är störst på offshore outsourcing i Ryssland. Luxsoft har huvudkontor i Moskva och grundades år Luxsoft har över 1000 anställda. Aplana är också en stor aktör inom offshore outsourcing i Ryssland. Aplana är en del av IT-företaget IT Co, som också har huvudkontor i Moskva. Offshore outsourcing i Ryssland har tagit fart de senaste fem åren. Intresseorganisationen Russoft har under dessa år ordnat en årlig mässa i Sankt Petersburg. Förutom Moskva, Sankt Petersburg och Novosibirsk är också Jekaterinburg en intressant stad för offshore outsourcing företag att etablera sig i. Förutom tillverkning är företagen i IT-branschen i Irland också verksamma inom andra affärsområden, såsom marknadsföring, försäljning och teknisk support genom callcenters, mjukvaruutveckling, FoU och e-handel. IRLAND Positiv demografisk situation Förmånliga skatter, 12,5 procent bolagsskatt, Sverige har 28 procent EU-bistånd Konsekvent och fokuserad ekonomisk politik Samhällskontrakt Framsynt utbildningspolitik Engelska som modersmål Närvaro av multinationella företag IT boom IRLAND Republiken Irland har en befolkning på ca 4 miljoner. De senaste 10 åren har landet haft en kraftig ekonomisk utveckling, med en årlig tillväxt på nästan 10 procent mellan 1994 och Från att i slutet av 80-talet vara en av Europas fattigaste länder, så ligger landet idag på fjärde plats i OECD-ligan. EU-bistånd, konsekvent ekonomisk politik och förmånliga skatter är några av orsakerna till den ekonomiska boomen. Irland har haft en stark tillväxt sedan mitten av 1990-talet och den positiva utvecklingen håller i sig med en prognostiserad tillväxtsiffra på 5,5 procent för Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilken gav upphov till benämningen den keltiska tigern, med en årlig tillväxt på närmare 10 % mellan 1994 och Stora utländska investeringar samt en ung och växande befolkning har gynnat utvecklingen. UTVECKLINGEN INOM IT-BRANSCHEN Irland har utvecklats till ett av världens mest betydelsefulla centra för teknologi och är således ett av de attraktivaste länderna för etablering av företag inom enklare IT. Över 300 utländska företag är verksamma inom IT-branschen som sammanlagt sysselsätter drygt människor i Irland. Bland de utländska företagen återfinns exempelvis IBM, Intel, Hewlett Packard, Dell, Apple, Ericsson och Microsoft. Anledningar som anförs av utländska företag själva till varför de valt att etablera sig i Irland innefattar bl.a. tillgång till välutbildad, motiverad och flexibel arbetskraft och ett sunt företagsklimat. Irlands attraktionskraft för utländska företag i IT-branschen håller i sig. Till exempel har Yahoo nyligen valt att lägga sitt Europeiska huvudkontor för operationell verksamhet i Dublin. Som en följ av satsningen på utländska företag är Irland starkt exportberoende. Enligt en undersökning våren 2004 är Irland världens mest globaliserade land. Undersökningen gick igenom till exempel medborgares rörlighet och ekonomisk integration. Detta har också som effekt att BNI bara är drygt 80 procent av BNP. BNI är BNP minus vinster som de utländska företagen skickar hem. Mätt i BNP är Irland drygt 30 procent över EU-genomsnittet och EU s näst rikaste land, mätt i BNI är Irland ett genomsnittligt EU-land. I andra utvecklade länder är skillnaden mellan BNP och BNI liten. Irland konkurrerar om jobben framför allt med sina förmånliga företagsskatter och inte med låga lönekostnader. IT- OCH TELEKOMBRANSCHEN PÅ IRLAND Branschen är sedan 1997 en mycket avreglerad marknad på Irland. 7 av 10 ledande företag inom IT och telekom bedriver betydande verksamhet på Irland. Över 25 procent av alla persondatorer som säljs i Europa är tillverkade på Irland. IT och telekomindustrin sysselsätter personer i 1300 företag vilket är ca 50 procent av jobben i mer än 300 utländska bolag. Under 2003 var IT-exporten 21 miljarder euro och utgjorde en fjärde del av den totala exporten. IT infrastrukturen är fortfarande i utvecklingsstadiet. Tillgången till Internet är 40 procent på Irland och 80 procent i Sverige Upptagningen av bredband är låg, att jämföra med i Sverige

19 STYRKOR OCH SVAGHETER INDIEN Styrkor längst Svagheter KINA Styrkor Svagheter Närheten till Asienmarknaden, duktiga på engelska språket, erfarenhet av offshore outsourcing, erbjuder en hög kvalitet, duktiga på mjukvara, Indien är en framåtseende stat, låga kostnader, gott om välutbildad arbetskraft, alla är där. Infrastrukturen är väldigt dålig, kraftiga löneökningar då konkurrensen driver upp lönerna, stor konkurrens om duktig personal med erfarenhet, långt avstånd till Europa. Närheten till Asienmarknaden, duktiga på hårdvara, gott om välutbildad arbetskraft, låga kostnader, fler människor, större ekonomi, fler utländska investeringar. Sämre på engelska språket, klarar inte stora projekt, saknar processkunnandet, saknar uttalad IT-strategi, Varning för kopiering, korruption, diktatur. ÖSTEUROPA Styrkor Närheten till Sverige, medlemmar i EU vilket blir enklare, bra universitet, många programmerare. Svagheter Sämre på engelska språket, har inte erfarenhet av stora projekt, medlemskapet i EU leder till harmoniseringar av bland annat lönekostnader. RYSSLAND Styrkor Bra universitet, välutbildad arbetskraft, västra Ryssland har närheten till Sverige. Svagheter Korruption, tröghet, brister i erfarenhet, sämre på engelska språket. IRLAND Styrkor Svagheter Närheten till Sverige och Europa, engelska språket, gott om ung välutbildad arbetskraft, förmånliga skatter. Bristande infrastruktur och IT-infrastruktur, tillgång till Internet och upptagning av bredband dålig. Konsekvenser för företaget - vanliga fallgropar Det finns en rad svårigheter och fallgropar för företag som funderar på att lägga ut till lågkostnadsländer. Nedan beskrivs några exempel. Företagsspecifik kunskap försvinner Kundosäkerhet och etiska fallgropar Kulturkrockar Säkerhet och risk för kopiering Inget långsiktigt beslut Långa avstånd Oflexibla företag Höga etableringskostnader och dolda kostnader Helhetsbilden kan försvinna Tar lång tid HÖGA ETABLERINGSKOSTNADER OCH DOLDA KOSTNADER De faktiska besparingarna som outsourcingen ger är ofta inte lika höga som beräknat. Det påverkar företagets vinst och resultatet sjunker. Många projekt ökar med 15 procent i kostnader under utvecklingscykeln. Dessa kostnader är det ofta svårt att få koll på. Risken för ett misslyckat projekt eller ett projekt som drar ut på tiden och kostar massor är stor, många gånger som en följd av kulturella skillnader och säkerhetsproblem. En studie från Deloitte Consulting, som omfattar 25 storföretag, visar att 70 procent av företagen som outsourcat har negativa erfarenheter, vilket har gjort dem försiktigare. Ett av fyra företag har till och med tagit tillbaka flera funktioner på grund av att outsourcingen inte infriade förväntningarna. Hälften av dessa företag har inte sett de planerade kostnadsfördelarna med outsourcingen infrias. INGET LÅNGSIKTIGT BESLUT De företag som funderar på offshore outsourcing måste tänka på strategiskt viktiga faktorer som långsiktig produktivitet, kostnader samt 34 35

20 säkerhet. Offshore outsourcing är en strategisk fråga. Beslutet att lägga ut eller inte får inte bara handla om kortsiktiga besparingar utan också om lösningens långsiktiga aspekter. OFLEXIBELT FÖRETAG När företag gör saker på distans krävs ett stort mått av standardisering. Risken är att arbetet blir för mycket standardiserat och att företaget i för liten omfattning utgår från kundens behov. Outsourcing kan också innebära att det blir svårare för företaget att reagera på marknadens förändringar. När företag växer går ofta företaget från att vara kostnadsinriktade till att istället fokusera på intäkter. Outsourcing kan därmed ibland göra företag som går bra mindre flexibla. TAR LÅNG TID När företaget genomför en offshore outsourcing kommer det att inom företaget vara turbulent under en lång tid innan allt sätter sig. Som vid alla förändringar skapar detta en oro och de anställda vet inte alltid vad som gäller. Företaget tappar tempo. Storleken på offshore outsourcing projekt är ofta stor och det gör att det krävs rejält med tid. Företaget måste räkna med ett längre tidsperspektiv. FÖRETAGSSPECIFIK KUNSKAP FÖRSVINNER Det tar tid att utveckla leverantörens kunskaper, en kostnad som ofta glöms bort. Dessutom kan den egna personalens kompetens gå förlorad. En av de vanligaste fallgroparna vid en outsourcing är felplanerade personalövertagningar. Många företags IT-system och driftmiljöer är inte standardiserade utan egenutvecklade och företagsspecifika. De som har specialistkunskaper om systemen är experter på IT-avdelningen. Outsourcingleverantören stirrar sig ofta blind på att skära så mycket som möjligt i sina personalkostnader för att kunna erbjuda de bästa ekonomiska förutsättningarna så de missar att ta hand om specialistkunskapen. Det naturliga vore att IT-experterna följer med till leverantören men experterna väljer ofta att tacka nej. Det beror ofta på att de känner en oro över att den nya arbetsgivaren inte erbjuder dem samma utvecklingsmöjligheter som den tidigare. Ofta tar en outsourcingprocess lång tid och tillsammans med en osäkerhet och oklara förutsättningar leder det ofta till att nyckelpersoner försvinner helt från företaget. Det behövs även ny kunskap inom företaget. Beställarkompetensen måste utvecklas. Kunskap om hur förhandlingar sköts, kunskap om olika kulturer samt språkkunskaperna måste ses över. Offshore outsourcing projekt måste förankras väl hos medarbetarna. Att motivera den egna organisationen att delta i förändringen är ofta något som förbises. KULTURKROCKAR Kulturkrockar och skillnader i vanor och seder är oftast större och vanligare än man tror. Att överbrygga olika kulturer är förmodligen den största utmaningen med offshore outsourcing. Till exempel så skiljer sig hanteringen av konflikter kulturer emellan. Indiens höga kvalitetsambitioner kan också ställa till problem. Risken att företag och leverantör pratar förbi varandra ska inte underskattas. Indier och svenskar har olika sätt att se på teknik och olika sätt att lösa problem. Kulturkrockar kostar pengar och skapar både slitningar och konflikter. LÅNGA AVSTÅND Tjänster är betydligt svårare att lägga ut till lågkostnadsländer som Indien och Kina än vad till exempel programvaruutveckling är. Tjänster är mer komplexa och företag är mer beroende av att vara nära kunderna. Det måste hela tiden finnas en dialog och en interaktivitet mellan leverantör och kund. Den kommunikationen försvåras när om man kommunicerar med en annan kultur eller ett land som ligger långt bort. Avståndet har fördelen att man kan arbeta dygnet runt men gör det också svårt att hålla en smidig kontakt. SÄKERHET OCH RISK FÖR KOPIERING Säkerheten minskar och riskerna ökar när man som företag arbetar internationellt. Många företag vet inte hur deras leverantör hanterar risker. Många gånger är det kompetensen som saknas både inom det egna företaget och hos leverantören. Företagen tar för lätt på säkerheten vid outsourcing av IT. Vanligaste misstaget är att skriva outsourcingavtalet för generellt. Det måste finnas tydliga riktlinjer för hur leverantören hanterar en eventuell utslagning av IT-systemen. Risken finns att ansvaret faller mellan stolarna. Om IT-stödet försvinner kan det få väldiga konsekvenser för företaget. Dessutom måste företaget hantera problem som risken för kopiering av deras tjänst eller produkt. KUNDOSÄKERHET OCH ETISKA FALLGROPAR Kunder kan försvinna när företaget outsourcar. Detta gäller särskilt företag som kontrakterar ut sin kundtjänst eller support. De företag som outsourcar sin kundtjänst riskerar att misslyckas. Det är ofta bättre att satsa på att behålla kundtjänsten inom företaget och istället höja kraven på kvalitet i tjänsterna företaget erbjuder. Företag måste sluta mäta ekonomiska aspekter i kundvården och istället satsa på att mäta kundtillfredsställelse och kundlönsamhet. Företagets varumärke kan skadas vid en offshore outsourcing. Har inte företaget kontrollerat leverantören ordentligt kan det dyka upp obehagliga överraskningar. Leverantörens arbetsvillkor, arbetsmiljö, miljötänkande är exempel på saker företaget bör kontrollera innan samarbete påbörjas