Lätt att lämna rätt. En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lätt att lämna rätt. En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter 2013-11-29"

Transkript

1 Lätt att lämna rätt En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter Version: 1.0 Caisa Bergman, SCB Nina Brede, Bolagsverket Anna-Greta Erikson, SCB Viktoria Hagelstedt, Bolagsverket Ann-Marie Karlsson, Jordbruksverket Anders Persson, Bolagsverket Mats Rastman, Skatteverket Eva Sartorius, Skatteverket Lennart Schölin, Transportstyrelsen Mats Sjöberg, Skatteverket 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Nuläge Inlämning av ekonomiska uppgifter från företagen Uppgiftshämtande - myndigheternas perspektiv Internationella förutsättningar Räkenskapsuppgifter till Skatteverket Årsredovisningar till Bolagsverket Statistikunderlag till Statistiska centralbyrån Uppgifter om företag till övriga statliga myndigheter 9 3 Problem och möjligheter Styrning av myndigheterna Ökad samsyn kring rättsliga förutsättningar för e-tjänster Standardisering av redovisningsformat Elektroniska tjänster för att hålla reda på viktiga datum Förenkling av underskriftshantering vid inlämning av uppgifter 14 4 Förslag Ge företag möjlighet att lagra ekonomisk information i eget utrymme hos staten Gemensamt format för redovisningsinformation - XBRL Begreppsmodell för redovisningsinformation Författningsreglering om att myndighet ska hämta uppgifter hos myndighet i första hand Andra förutsättningar för att lyckas 18 5 Konsekvensanalys Arbetssätt - ekonomiska begrepp Arbetet med denna rapport Ordlista Bilaga: Redovisningslagar och -regelverk

3 Sammanfattning Det måste bli enklare att lämna korrekt ekonomisk information till myndigheterna. Dagens krångel, med olika hantering hos olika myndigheter, är inte enbart kostsamt för företagen utan också för myndigheter och därmed skattebetalarna. Ett exempel på det är när blandad kvalitet i myndighetsregistren leder till onödiga offentliga kostnader och finansiella risker. Samtidigt innebär dagens situation att det finns möjlighet till förbättringar. Vi har gått igenom uppgiftskraven inom det ekonomiska området och sett att det skulle underlätta, både för uppgiftlämnande företag och för myndigheter, om begreppen inom redovisningsområdet samordnas. Företagens krav på ett enklare förfarande när de ska lämna ekonomiska uppgifter till statliga myndigheter bedömer vi som rimlig. Myndigheternas målsättning e-vägen hela vägen mellan företagens affärssystem och myndigheternas verksamhetssystem är en bra effektivisering för hanteringen av ekonomiska uppgifter om företag. Den elektroniska kommunikationen som finns idag behöver byggas ut, så att andelen ekonomiska uppgifter som är maskinläsbar med hög kvalitet ökar betydligt. Det har stor betydelse för ett välfungerande samhälle. Arbetsgruppen har identifierat fyra delar som kan genomföras var för sig, dock blir resultatet bäst om alla delar genomförs. De fyra delarna är: Eget utrymme för företag (servicetjänst) Formatet XBRL Gemensam begreppsmodell för redovisningsinformation Författningsreglering Förslaget är att myndigheter ska erbjuda en sammanhållen lösning på behovet att lämna en viss ekonomisk uppgift endast en gång. Det kan införas med hjälp av det rättsliga konceptet eget utrymme, där valda ekonomiska uppgifter skulle kunna hållas av staten för företagets räkning och företaget godkänner att uppgifterna får hämtas av myndigheter. På det sättet behöver inte ett företag rent praktiskt lämna uppgifter till respektive myndighet, men kan samtidigt på ett effektivt sätt klara av sina skyldigheter till många uppgiftskrävande myndigheter. För att förenkla både för företaget och för alla uppgiftskrävande myndigheter behöver en myndighet få i uppdrag att hålla företagets eget utrymme hos staten beträffande ekonomiska uppgifter, utan att uppgifterna ses som inkomna till myndigheten. De rättsliga experterna i både E-delegationen och Uppgiftslämnarutredningens delbetänkande har under året kommit med slutsatser som stödjer ett sådant förfaringssätt. Ett förstudiearbete som tar fram omfattning, lösningsförslag med tillhörande författningsregleringar, nyttor och kostnader föreslås därför. Vi föreslår också ett successivt införande av ett gemensamt elektroniskt format för redovisningsinformation. Vi anser att XBRL-formatet är det klokaste att välja eftersom det: 3

4 1) används inom den finansiella sektorn, 2) är på väg att bli EU-standard, samt 3) bygger på en öppen standard. Arbetsgruppen föreslår i första hand att de myndigheter som deltagit i arbetsgruppen, eller åtminstone Bolagsverket, SCB och Skatteverket beslutar om en gemensam avsikt att införa XBRL innan år I samband med att arbetet startar behöver man även planera för hur framtagningen och förvaltningen av en gemensam svensk tillämpning av XBRL-standarden ska organiseras. Arbetet bör i praktiken helst utföras på ett standardiserat och gemensamt sätt (s.k. crowd governance) eftersom det är många intressenter inblandade. En möjlighet som vi identifierat är att E-delegationens IT-standardiseringsråd skulle kunna lägga ett uppdrag hos SIS. Arbetsgruppen ser att de ekonomiska begreppen behöver definieras och ensas, så att det blir tydligt för alla intressenter så som användare, företag, ombud, programvaruföretag och myndigheter, vad en viss lämnad uppgift står för. Det viktigaste skälet är att risken för oavsiktligt dålig kvalitet i uppgifterna minskas. Ett annat skäl är att både lagstiftning och den framtida hämtningen av uppgifter från företagets utrymme hos staten underlättas och ytterligare ett skäl är att arbetet med ett gemensamt format underlättas, om de gemensamma ekonomiska begreppen beskrivs. Begreppsdefinitionerna bör bli tillgängliga för alla att använda, så att nyttan kan realiseras. Begreppsarbetet skulle kunna ske när det klarnat hur EU:s nya redovisningsdirektiv ska införas i svensk lagstiftning. Vi föreslår start av ett gemensamt arbete med att ensa de ekonomiska begreppen, och ta fram begrepps- och informationsmodell. Arbetsgruppen föreslår att detta görs i samarbete med BAS-intressenternas förening. Bolagsverket, SCB och Skatteverket gemensamt parallellt med införande av ensade begrepp i sin egen verksamhet. Alternativt, skulle arbetet kunna kopplas till arbetet med XBRL-formatet. Uppgiftslämnarutredningen arbetar med ett förslag kring förenklat och minskat uppgiftslämnande. Det är möjligt att ett genomförande av deras synsätt eller samorganisering av visst uppgiftslämnande kan lösa vissa av de problem som tas upp i denna rapport. Om det inte är så och om lösningen med eget utrymme inte blir genomförd föreslår arbetsgruppen att respektive myndighet i första hand ska hämta information från uppgifter som inkommit till andra myndigheter. Då krävs det en rättslig utredning som lägger förslag på lämpligast övergripande väg för att lösa detta dilemma avseende redovisningsinformation. I korthet: ska offentligheten för uppgifter om vissa företag ökas eller ska tillägg i lag göras för att reglera många myndigheters hämtning från vissa myndigheters sekretessbelagda verksamheter? Och hur obligatorisk ska hämtningen från annan myndighet vara? 4

5 1 Inledning De ekonomiska uppgifter om företag som myndigheter samlar in är viktiga för ett välfungerande samhälle. Uppgifterna ligger exempelvis till grund för: bedömning av finansiella risker inom Sverige och EU annan samhällsviktig statistik beskattningsbeslut beslut om tvångsåtgärder och allmän bedömning av företaget, exempelvis vid upphandling och affärsrelationer.. Kartläggningen av företagens uppgiftslämnande till 14 myndigheter 1 visar att det finns ett stort antal uppgiftskrav där ekonomiska uppgifter begärs in av myndigheter. Det handlar om totalt st av det totalt 1164 st uppgiftskrav, d.v.s. 24 %. Ett exempel på uppgiftskrav är Skyldighet att lämna inkomstdeklaration 2, vilket illustrerar att det kan handla om ett relativt stort antal uppgifter i varje uppgiftskrav. Regeringen beslutade den 26 april 2012 (dir. 2012:35) att tillkalla en särskild utredare med uppgift att presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. En viktig del i utredningens uppdrag var att föreslå en tekniskt verifierad, effektiv lösning som möjliggör informationsutbyte mellan myndigheter med ambitionen att detta utbyte av information sker direkt i den tekniska lösningen. Den första frågan som rent allmänt bör ställas av myndigheter är förstås om en viss uppgift verkligen behövs för att klara myndighetsuppdraget väl. Den andra frågan bör vara hur uppgiften ska hämtas in för att inte i onödan utgöra en börda för företaget och ändå hålla tillräcklig kvalitet för att kunna hanteras effektivt av myndigheten. Detta resonemang gäller inte minst ekonomisk information. En uppgift som en myndighet behöver, har idag ibland redan begärts in av en annan myndighet. De medverkande myndigheterna bedömer därför att det finns en samordningspotential för ökad återanvändning av ekonomisk information, eftersom samma ekonomiska uppgift samlas in flera gånger från företag. Samtidigt behöver detta utföras på ett sådant sätt att nyttan med samordningen väl täcker kostnaderna för densamma. 1 Siffrorna är hämtad från kartläggningen 2012 som genomfördes inom ramen för regeringsuppdraget till 14 myndigheter N2011/5884/ENT och förlängning N2012/311/ENT Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande 2 Antalet uppgiftskrav där myndigheter svarat ja på frågan Innehåller ekonomiska uppgifter om företaget. 5

6 Vi använder i denna rapport begreppet företag enligt definitionen som arbetsgrupp GU har tagit fram: enskild näringsidkare, juridisk person eller övrig association som definieras genom minst en registrering som företag (godkänd för F-skatt, registrerat företagsnamn, moms-registrerad, arbetsgivarregistrerad). När vi resonerar om resultat- och balansräkningen har vi inte uteslutit någon företagsform, vilket betyder att exempelvis både börsnoterade aktiebolag och enskilda näringsidkare ingår i det vi föreslår. Samma sak gäller årsredovisningen. Det är dock inte lika många företag som har krav på sig att lämna årsredovisning, jämfört med de uppgiftskrav som rör resultat- och balansräkning. När vi skriver ordet redovisningsinformation menar vi den delen av ekonomisk information om företag som är kopplad till redovisningslagstiftningen. Resultat- och balansräkning, samt årsredovisningen, är av oss - måhända något förenklat - betraktad som den mest centrala delmängden av redovisningsinformationen. Med återanvändning avser vi att myndigheter hämtar information från en annan myndighet eller annan aktör som redan samlat in informationen från företag istället för att på nytt belasta företagaren. Med ordet myndighet menar vi myndigheter i allmänhet, vilket innebär att kommunala och landstingskommunala myndigheter ingår i begreppet. För fler begrepp som nämns i rapporten samt bilagorna, se ordlistan i slutet av denna rapport. 6

7 2 Nuläge Idag kräver olika myndigheter ibland in samma uppgift från företag, men har olika krav på hur uppgiften ska lämnas in, och kanske även när den ska lämnas in. Det innebär att företagaren måste lämna in samma uppgift till flera myndigheter och dessutom följa olika strukturer och format myndigheter satt upp för inlämnandet. Exempel på detta är: grunduppgifter, som namn, adress, firmatecknare, kommun, län etc. Dessa uppgifter måste ges in vid nästan alla myndighetskontakter. Bilden nedan är en förenklad skiss över dagens uppgiftslämnande från företag. Skissen visar också att viss information utbyts mellan myndigheter. 2.1 Inlämning av ekonomiska uppgifter från företagen När det gäller ekonomisk information, måste företagen ibland lämna en och samma uppgift till flera myndigheter. Dessutom kanske uppgiften måste lämnas vid olika tidpunkter på året, i olika former (papper, e-tjänst, maskinellt) och i olika format. Det är mycket att komma ihåg och hålla ordning på för att exempelvis kunna undvika straffavgifter eller andra påföljder. Större företag använder sedan länge IT-stöd, däribland ekonomisystem och andra affärsystemsmoduler i kombination med bankers och myndigheters automatiserade tjänster, medan många småföretag fortfarande är relativt pappersbaserade i sitt uppgiftslämnande till myndigheterna. Till småföretag har det relativt nyligen börjat erbjudas tjänster över internet, som kopplas till internetbanker m.m., på marknaden. Småföretag går därför nu över, från enklare hantering och Excelark till modernare lösningar, som innebär att automatiserat uppgiftslämnande till myndigheter ligger närmare till hands än tidigare. 7

8 2.2 Uppgiftshämtande - myndigheternas perspektiv Myndigheter har författningsreglerat stöd för att kräva in ekonomiska uppgifter om företag, i syfte att utföra sina uppdrag. Som verktyg för att få in uppgifterna har myndigheterna ibland befogenheter att besluta om sanktioner och andra påföljder. Myndigheterna är beroende av att få in uppgifter med god kvalitet och arbetar för en ökad automatisering av rutinärenden, både för att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Därför är det viktigt att uppgifter är väldefinierade och i första hand kommer in på ett strukturerat, kvalitetssäkrat och elektroniskt, sätt. 2.3 Internationella förutsättningar Svensk lagstiftning inom redovisnings- och statistik områdena styrs och regleras ofta utifrån EU-direktiv, vilket gör att de svenska myndigheterna i mångt och mycket är styrda av dessa regleringar. Vi har även egna särregler i svensk lagstiftning. Under senare år har det blivit stort fokus på att minska den administrativa bördan för företag och privatpersoner både inom EU och i Sverige samtidigt som önskemålen om hög kvalitet och kontroll på den ekonomiska informationen om företag har ökat. Det främsta motivet för det är den ekonomiska oron i Europa och i övriga världen. Detta har bidragit till ökat fokus på behovet av standardiseringar av begrepp och format, för att kunna aggregera data från de olika länderna och göra analyser av god kvalitet. I bilaga 1 beskrivs mer i detalj vad som reglerar lagstiftningen inom redovisningsområdet just nu och vad som kommer att ske i framtiden inom området. I bilagan redovisas också möjligheter och utmaningar i samband med återanvändning av begrepp och data. 2.4 Räkenskapsuppgifter till Skatteverket Företagens deklarationsuppgifter till Skatteverket följer den beslutade standardiserade strukturen för räkenskapsinformation (SRU). Många företag, ca 64 procent (2012), lämnar in räkenskapsuppgifterna i elektronisk form till Skatteverket. De deklarationsuppgifter som kommer in på papper scannas och tolkas. De lagras därefter i strukturerad elektronisk form. Räkenskapsuppgifterna är sekretessbelagda hos Skatteverket, men kan lämnas ut till en annan myndighet efter ändamålsprövad författningsreglering. SCB hämtar i dagsläget SRUuppgifter från Skatteverket. Tack vare den strukturerade formen och det elektroniska formatet, kan uppgifterna tolkas entydigt och läggas till direkt grund för beräkningar, vilket minimerar manuellt arbete för både företagen och de två myndigheterna. 2.5 Årsredovisningar till Bolagsverket Företagets årsredovisning ska lämnas till Bolagsverket enligt samma tidtabell som gäller för deklarationen till Skatteverket. Skyldigheten att upprätta årsredovisning gäller alla aktiebolag, samt ett antal andra företagsformer (beroende på företagsstorlek). För närvarande måste årsredovisningen inges på papper. Nästa år (2014) är en PDF-baserad e- tjänst är planerad och ska finnas på verksamt.se. 8

9 Bolagsverket tillhandahåller årsredovisningar som offentlig information, i PDF-kopior eller på svartvita papperskopior, till den som begär ut informationen. Informationsupplysning sker också via telefonen. Bolagsverket har haft en maskinell inlämningstjänst för överföring av strukturerad årsredovisningsinformation, men tjänsten hålls för närvarande stängd bland annat på grund av bristande användningsgrad. Den låga användningsgraden berodde bl.a. på att företagen inte köpte in årsredovisningsmodulen till sina ekonomisystem, vilket i sin tur inte gav programvaruföretagen incitament till att anpassa modulen efter det internationellt standardiserade och strukturerade årsredovisningsformatet XBRL. 2.6 Statistikunderlag till Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) hämtar, med stöd i författning, strukturerad räkenskapsinformation maskinellt från Skatteverket. Det har därför nyligen fattats beslut om att inte minska antalet uppgifter i uppgiftskraven (standardiserad räkenskapsutdrag, SRU)från Skatteverket för att kunna fortsätta tillgodose kraven på bra statistikunderlag för nationella och europeiska riskbedömningar och beslut. SCB hämtar även uppgifter både maskinellt, via e-tjänster och manuellt från företagen, eller från privata aktörer som säljer uppgifter. Dessutom läser myndigheten årsredovisningar manuellt, från Bolagsverket. Trots att företagen fortfarande behöver lämna vissa uppgifter direkt till SCB, är SCB ändå genom användningen av räkenskapsuppgifterna från Skatteverket - ett gott exempel när det gäller återanvändning av ekonomisk information. Det är även ett exempel på hur regeringens styrning leder till ökad återanvändning av uppgifter, så att den administrativa bördan för företag (och andra enskilda) 3 minskar. 2.7 Uppgifter om företag till övriga statliga myndigheter Jordbruksverket och Transportstyrelsen hämtar uppgifter från företagen och från privata aktörer, samt läser årsredovisningsdokument men ingen av myndigheterna hämtar uppgifter från Skatteverket. Syftet med att hämta uppgifter från privata aktörer är dels att minska uppgiftslämnarbördan för företag, dels att effektivisera myndighetens arbete genom att hämta strukturerade uppgifter maskinellt. 3 Problem och möjligheter Nedan redovisas dels vilka problemområden som finns i dag avseende begreppsdefinitioner kopplat till ekonomisk information och dels vad som kan bli möjligheter om problemområdena åtgärdas. De begrepp som det oftast handlar om när det gäller myndigheternas inhämtande av ekonomisk information kommer främst från redovisningslagstiftningen. Idag har kanske samma begrepp olika innebörd beroende på vilket redovisningsregelverk som respektive företag följer. Tidigare var det mindre skillnad mellan ett begrepp beroende på företagets storlek i jämförelse med andra företag av annan storlek. Därför kommer det i framtiden vara av större vikt än idag att det klargörs dels vilket begrepp och regelverk som redovisas i 3 Det hindrar inte att företagen ändå behöver lämna sådana uppgifter till SCB som inte finns hos någon statlig myndighet. 9

10 samband med ett offentliggörande av ett företags ekonomiska och redovisningsmässiga information och dels vad som eftersöks av respektive myndighet. Myndigheterna kan också oavsiktligt använda begreppen på olika sätt, vilket gör det än mer otydligt för uppgiftslämnaren vad som efterfrågas. En samordning av de begrepp som används av myndigheterna skulle göra det enklare för uppgiftslämnarna, även om ingen ytterligare återanvändning av redan insamlade uppgifter kommer till stånd. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt återanvända redovisningsinformation, måste den insamlande myndigheten använda definitioner för samtliga begrepp från normgivande myndigheter som Bokföringsnämnden och Finansinspektionen. Om det inte finns tydliga definitioner kan risken bli att en myndighet som behöver ekonomisk information inom redovisningsområdet istället begär in det direkt från företaget trots att informationen, eller kanske snarlik information, finns hos en annan myndighet. Det är alltså mycket viktigt att myndigheterna aktivt samarbetar i dessa frågor. Det behövs en gemensam begreppsmodell med begreppsbeskrivningar och utsedda begreppsägare. Begreppsmodellen behöver finnas i ett öppet gränssnitt i maskinläsbar form. Eftersom alltfler företag blir alltmer globaliserade är det också viktigt att de definitioner som används så långt som möjligt också stämmer överens med internationella definitioner. Det är viktigt att man i ett tidigt skede utreder hur det samordnade uppgiftslämnandet ska gå till. Ska en myndighet få till uppdrag att samla in alla uppgifter som övriga myndigheter behöver? Eller ska man inrätta en ny instans som sköter uppgiftsinsamlingen. Hur ska samarbetet mellan berörda myndigheter organiseras? Vem ska ha mandat att besluta om olika myndigheter inte kommer överens om t.ex. definitioner av begrepp, omfattning på insamlingen etc. Ska granskning, rättning och ev. komplettering göras gemensamt eller ska resp. myndighet sköta detta på egen hand för sina behov? 10

11 3.1 Styrning av myndigheterna I Riktlinjer för Europeisk statistik (Code of Practice) som gäller för EU:s medlemsländers statistikansvariga myndigeter fastslås i Princip 2.1 att de statistikansvariga myndigheterna får enligt lag använda administrativa uppgifter för statistikändamål samt i principerna de statistikansvariga myndigheterna medverkar vid utformningen av administrativa uppgifter så att de lämpas sig bättre för statistiska ändamål, Genom överenskommelser med ägarna till administrativa uppgifter görs ett gemensamt åtagande att använda dessa uppgifter för statistiska ändamål och De statistikansvariga myndigheterna samarbetar med ägarna till de administrativ uppgifterna för att säkra kvaliteten på dessa. Detta kan tolkas som en direkt uppmaning till myndigheterna att samarbeta för att bättre kunna återanvända de uppgifter som samlas in och utgör ett exempel på EU-styrning inom området. Ett annat EU-exempel är det beslutade direktivet inom redovisningsområdet. Av 7 Förvaltningslagen framgår att: varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Därtill finns krav formulerade i 6 Myndighetsförordningen (2007:515): myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. I Sverige har riksdagen och regeringen beslutat om att statsförvaltningen ska vara innovativ, samverkande och effektiv (prop. 2009/10:175). Det innebär i praktiken att vi myndigheter behöver erbjuda elektroniska tjänster som passar ihop, samtidigt som vi tar hänsyn till sekretess och personlig integritet (regeringen.se/eforvaltning och edelegationen.se). I myndigheternas regleringsbrev för 2013 framgår det att regeringen förväntar sig att myndigheterna aktivt arbetar med att förenkla för företagen genom bättre lösningar. Nedan redovisas några exempel ur regleringsbreven för Enligt Skatteverkets regleringsbrev för 2013: Kommunikationen dator till dator för företag bidrar till ett effektivt uppgiftslämnande och en effektiv kommunikation till och från företagen. Skatteverket bör därför undersöka om det är möjligt att utveckla ett system, som företagen kan ansluta sig till för att elektroniskt överföra t.ex. deklarationsuppgifter till Skatteverket. Systemen på marknaden kan sedan anpassas för anslutning till Skatteverkets system för överföring. Detta ökar rättssäkerheten genom att det minskar felen i uppgiftslämnandet och kommunikationen blir även säkrare och snabbare. Skatteverket får i uppdrag att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan företagets dator och Skatteverkets IT-system Enligt Bolagsverkets regleringsbrev för 2013: Bolagsverket ska tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga system för registreringsärenden. 11

12 Enligt Statistiska centralbyråns regleringsbrev för 2013: Myndigheten ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är samordnade, kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företagare. 12

13 Skatteverket har genomfört två förstudier: 1) Integrering bokföring skatteredovisning och 2) Tillhandahålla redovisningssystem. Slutsatserna i förstudierapporterna är samstämmiga med denna rapport. Alla förslag, i både förstudier och här, går ut på att skapa förbättrad integration mellan de bokföringstjänster företagen använder och statliga myndigheters tjänster som tar emot och lämnar uppgifter elektroniskt, för att åstadkomma nytta för företagen, myndigheterna och samhället i stort. 3.2 Ökad samsyn kring rättsliga förutsättningar för e-tjänster E-delegationen beslutade sommaren 2013 om en juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. Där har rättsliga experter 4 kommit överens om ett synsätt kring serviceskede och eget utrymme som underlättar fortsatt övergång från pappershantering till e-vägen, samtidigt som hänsyn tas till sekretess och personlig integritet så att en myndighet (och andra) inte ges tillgång till uppgifter som man inte har rätt att se 5. Uppgiftslämnarutredningen är inne på samma tema i sitt delbetänkande (mars 2013) och förväntas ha med synsättet i sitt slutbetänkande (29 november 2013). 3.3 Standardisering av redovisningsformat I juni 2013 beslutades på EU-nivå, med ikraftträdande från den 1 januari 2020, att alla årsredovisningar för börsnoterade företag skall inlämnas i ett gemensamt elektroniskt format. Vilket elektroniskt format som kommer att krävas kommer att beslutas under 2016, men man skriver such as XBRL. För att samlat tillgängliggöra information om noterade företag ska vidare en europeisk internetportal skapas till den 1 januari Dessa initiativ berör ju direkt endast noterade företag, men det borde kunna innebära dels en drivkraft för ökad elektronisk ingivning av årsredovisningar och dels en drivkraft gällande standardisering av formaten på området. Även gällande finansiella företag utförs ett arbete med standardisering vid ingivandet av information till tillsynsmyndigheterna. På EU-nivå finns ett beslut om obligatorisk ingivning i XBRL-format fr.o.m. våren 2014 (Directive 2004/109/EC). När det gäller utveckling av tekniska lösningar för att få till stånd bättre möjligheter för återanvändning kan det, om det organiseras på ett bra sätt, innebära en situation då både företag, myndigheter och även programvaruföretag gynnas. 3.4 Elektroniska tjänster för att hålla reda på viktiga datum Erfarenheten visar att det är svårt att hålla reda på datum då uppgifter ska lämnas in till myndigheterna. Skatteverket publicerar därför publikt de datum som är viktiga för företag. Publiceringen görs, som ett första steg, i s.k. RSS-format. Publikt listade datum kan även bidra till ökade insikter hos närliggande verksamheter om hur uppgiftslämnandet skulle kunna underlättas. Ett andra steg, som innebär att viktiga datum aktivt skickas iväg till mottagare med hjälp av strukturerade elektroniska tjänster, skisseras. Arbetet sker i samverkan med Bankföreningen och några banker. 4 E-delegationens expertgrupp för rättsliga frågor kompletterat med synpunkter på vägledningsutkast. 5 Formuleringen ska tolkas som en allmän intention och inte som rättsligt bindande eller exakt. 13

14 3.5 Förenkling av underskriftshantering vid inlämning av uppgifter Dagens bristande rutiner vid underskrift i samband med elektroniskt uppgiftslämnande behöver förbättras, så att e-vägen kan användas fullt ut för alla rutinärenden i framtiden. Skatteverket arbetar för att det ska finnas valmöjligheter för den som har ansvar för att lämna uppgifter (ofta firmatecknare), eftersom det finns olika behov. Några vill lämna in och skriva under själva, medan andra vill använda ombud för att lämna in men ändå skriva under själva. Slutligen finns det firmatecknare som vill att ombud både ska lämna in och skriva under handlingarna. Det finns även behov av att förenkla hanteringen för den som ska och får skriva under många handlingar. Därför utreds möjligheten att myndigheten ska kunna erbjuda samtidigt undertecknande av flera handlingar, ibland även kallat massunderskrift. 14

15 4 Förslag Ett förslag är att åtminstone statliga myndigheter ska erbjuda en sammanhållen lösning på företagens behov att lämna en viss uppgift endast en gång. Vi föreslår därför att statsförvaltningen ska ändra sitt sätt att avkräva företagen redovisningsinformation. Syftet är dels att underlätta för företagen, dels att effektivisera offentliga myndigheters verksamhet, inklusive skapa en förbättrad rapportering till regeringen, riksdagen och EU utan att det innebär ökad börda för företagen. Förslaget går ut på att erbjuda företagen möjlighet att lämna strukturerad ekonomisk information, i elektronisk form, till företagets eget lagringsutrymme hos staten och att företaget ger myndigheter rätt till att hämta uppgifter därifrån. Samhället bör vidare sträva efter att skapa en gemensam begreppsvärld (taxonomi, systematik) för ekonomiska uppgifter om företag. De ekonomiska begreppen bör användas hela vägen från bokföring av enskilda transaktioner till myndigheternas elektroniska tjänster och vidare till sammanställning på nationell och internationell nivå, och sedan tillbaka i form av bl.a. begripliga myndighetsbeslut. Idag fungerar inte detta tillfredsställande och därför behöver vägledningarna, t.ex. Bokföringsnämndens, kopplas till den gemensamma begrepp Ge företag möjlighet att lagra ekonomisk information i eget utrymme hos staten Ekonomisk information kännetecknas av att den periodiseras, exempelvis per år och att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till myndigheter är reglerat i författning och därmed i någon mening är förutsägbar. Vi föreslår därför att det rättsliga konceptet eget utrymme, i nedanstående bild illustrerat som ett grönt moln, utvärderas som lösning för redovisningsinformation. Om lösningen skulle införas blir det möjligt för företag att föra över ekonomisk information till företagets eget lagringsutrymme hos staten. Bild nedan visar framtidens uppgiftslämnande av ekonomisk information till eget utrymme hos en myndighet som ansvarar för det gröna molnet i bilden 15

16 Fördelen för företagen med eget utrymme hos staten är att uppgifterna kan lämnas på ett samlat och standardiserat sätt där, samtidigt som det råder 6 en naturlig sekretess i det egna utrymmet genom att uppgifterna som finns där inte kan anses inkomna till någon myndighet. Företagaren ska kunna medge att myndigheter får ta del av informationen i det egna utrymmet. De man inte väljer kommer att fortsätta kräva uppgifter på gängse sätt. Det återstår många frågor att utreda, t.ex. i vilken omfattning samordningen är värd kostnaderna som uppstår, hur medgivandet ska utformas, vilken myndighet som bör få ansvaret och i vilken takt utvecklingen bör göras, och vi föreslår därför att utredning genomförs, med nyttovärdering kopplat till omfattning som ett första steg. Därefter behöver regeringen fatta beslut om vilken myndighet som ska få ansvar för att hålla det egna utrymmet för ekonomisk information om företag och hur finansiering av den verksamheten ska lösas. Vi har under arbetets gång sett två andra alternativ: 1) att myndigheter hämtar sekretessbelagda uppgifter som har kommit in till en myndighet (på motsvarande sätt som SCB hämtar från Skatteverket i dag) eller att 2) offentliggöra ekonomisk information (på motsvarande sätt som Bolagsverket gör med årsredovisningar i dag men med strukturerad, elektronisk information), men bedömt att nackdelarna överväger fördelarna i de två alternativen. Nackdelarna handlar främst om sekretessfrågor, att en utbyggnad av Skatteverket-SCB-modellen ställer stora krav på ändamålsreglering eller att känslig information sprids i samhället i stort om ingen sekretess råder, samt svårigheter för exempelvis Skatteverket att minska sina krav på uppgiftslämnande. 4.2 Gemensamt format för redovisningsinformation - XBRL Vi föreslår att svenska myndigheter på sikt ska använda ett gemensamt, standardiserat, öppet och elektroniskt format för redovisningsinformation. Detta skulle leda till en långsiktig effektivisering för både företag och myndigheter i Sverige, men även till en förenklad kommunikation internationellt. Vi bedömer att det standardiserade och öppna formatet extensible Business Reporting Language (XBRL) är det format som myndigheterna bör välja. Skälen för bedömningen är: 1) Att EBA fattat beslut om införande av XBRL för den finansiella sektorn och Finansinspektionen har fattat följdbeslut om att införa XBRL under 2014 för svenska finansiella företag 2) EU:s avisering om kommande beslut år 2016 om ett gemensamt standardiserat format, med ett införande senast år ) En riksdagsmotion oktober 2013 om XBRL 4) Hittills genomförda förberedelser i Sverige, exempelvis hos Bolagsverket. Danmark och Nederländerna har infört XBRL. Tyskland har börjat inom vissa områden. Finland har startat ett konsortium inom XBRL-området. Australien, Nya Zealand och 6 Se Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling 16

17 Portugal använder också XBRL. Nederländerna har beskrivit för SCB i Sverige att begreppsarbetet varit en viktig framgångsfaktor för att lyckas väl med XBRL-införandet. Om Sverige ska klara EU:s sannolika krav inför år 2020 är det angeläget att genomföra planeringsarbetet under Vi bedömer att det är den delen av redovisningsinformationen som utgörs av resultat- och balansräkningarna och resten av årsredovisningsinformationen, som bör prioriteras i standardiseringsarbetet. Om XBRL införs som bärare av redovisningsinformation, skulle det bidra till en mer effektiv hantering, ökad delning och transparens enligt XBRL-föreningen 7. Vi bedömer slutligen att övergångsperioden, då befintliga SIE- 8 och XBRL-formaten accepteras, behöver vara generös för att undvika ökade samhällskostnader. 4.3 Begreppsmodell för redovisningsinformation Målet för fortsatt arbete bör vara att över tid minska administrativa kostnader både för företag, programvaruföretag och myndigheter och samtidigt värna om kvalitet. Väldefinierade och ensade begrepp underlättar för att nå det målet och vore dessutom en bra grund vid kommande lagstiftningsarbeten inom redovisningsområdet. Vi föreslår därför att en gemensam begrepps- och informationsmodell för redovisningsinformation tas fram i samråd med Bokföringsnämnden och 7 XBRL Sweden, 8 SIE-föreningen, 17

18 Finansinspektionen, i syfte att ensa redovisningsbegreppen mellan företagen och offentliga myndigheter. Området omfattar främst resultat- och balansräkningar i årsbokslut, förenklat årsbokslut, samt årsredovisning. Begrepps- och informationsmodellerna behöver vara både visuellt och maskinellt läsbara och utgå från dagens vägledningar (K1, K2, K3) från Bokföringsnämnden, samt från tidigare projekt (det s.k. taxonomiprojektet). Hänsyn ska tas till Finansinspektionens regler för finansiella bolag och börsbolag, samt till EU:s, och då främst EBU:s, krav. Arbetet bör även utgå från lagstiftarens och normgivares förtydligande av basbegrepp, som är beskrivna i lagstiftningen och vägledningar. Ett första fokus är att myndigheter behöver gå igenom sina egna begrepp och på sikt anpassa sig till den gemensamma begreppsmodellen, men detta innebär inte att alla interna begrepp ska ersättas eller att denna del av arbetet måste göras i en handvändning. En annan viktig del för myndigheterna att kommunikation och service gentemot omvärlden om dessa begrepp. Det arbete som innebär att myndigheten kopplar ihop de gemensamma begreppen med myndighetens interna begreppsanvändning är en nödvändig förutsättning vid (ett eventuellt) införande av gemensamt redovisningsformat och återanvändning av begrepp och data. Begreppsarbetet behöver göras oavsett om konceptet eget utrymme införs, eller inte. Se förslag om arbetssätt i bilaga Författningsreglering om att myndighet ska hämta uppgifter hos myndighet i första hand Ett eget utrymme där myndigheterna kan hämta uppgifter om företag kanske inte är en tillräcklig åtgärd för att myndigheter i allmänhet ska ställa om sina rutiner. Vi föreslår därför att regeringen överväger att än tydligare ålägga statliga myndigheter att i första hand använda sådana uppgifter som redan finns hos en statlig myndighet om det inte finns skäl för myndigheten att begära uppgiften direkt från företaget eller annan enskild organisation. Om eget utrymme används, behöver regleringen eventuellt justeras efter detta. 4.5 Andra förutsättningar för att lyckas En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna återanvända gemensamma ekonomiska begrepp och data från företagen är att det måste finnas vilja, styrning och egen nytta med samordning hos både företag, programvaruföretag, myndigheter och departement. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, de myndigheter som samlar in mest ekonomiska uppgifter från företag, företagens branschföreträdare och programvaruföretagen behöver alla bidra till arbetet. Det behöver skapas finansiella förutsättningar, t.ex. anslag och personella resurser för detta arbete. Arbetet behöver läggas upp på ett sådant sätt så att det blir ekonomiska vinster för företagen, myndigheter och samhället i stort. 18

19 5 Konsekvensanalys Översiktliga identifierade nyttor (siffran i den högra kolumnen motsvarar förslagen: 1. eget utrymme, 2. XBRL, 3. begreppsarbete och 4. Författningsreglering). Nyttor för företagen: Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 Minskad administration X X X X lämna en viss uppgift endast en gång X X Enklare för internationella företag med samma format i olika länder X Enklare att förstå vilka uppgifter som ska lämnas X Minskad pappershantering X X X Maskinella kontroller minskar antalet fel och kompletteringsärenden X X X Frigör tid för värdeskapande aktiviteter X Summa Myndigheter: Slipper skanna X X X Minskad pappershantering X X X Maskinella kontroller minskar antalet fel och kompletteringsärenden X X X Ligger steget före EUbeslut X Bli varse varandras uppgiftskrav om vi ser metadata i eget utrymme X X X Ökat förtroende genom samverkan och mer strukturerad information med begreppssamordning X X X X Enhetligt och standardiserat X X 19

20 Nyttor för företagen: Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 Följer EU-förordningar bättre (SCB idag godkänt, men inte väl godkänt, pga. metadata/begreppsdefintioner idag). Förvärras framöver pga. olika regelverk K1,. Minskat manuellt arbete X X X X Bättre kvalitet i myndigheternas verksamhet samt bättre metadata och mer information i elektronisk strukturerad form X X Snabbare processer med mer tillgänglig information X X X X Frigör tid för värdeskapande aktiviteter, t.ex. analys X X X X Lägre driftskostnader för insamlande av uppgifter X X X Uppfyller politiska mål, såsom Digitala agendan för Sverige X X X X Summa X X Inga negativa effekter för företag så länge det är frivilligt. 20

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Enklare redovisning Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning 13 Författningsförslag 27 1 Förslag

Läs mer

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11 Bolagsverket NNR den 8 maj 2015 Annika Bränström Generaldirektör Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Företagsinteckningsmyndighet Näringslivsregistret Stor informationskälla Säljer

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Taxonomiprojektet Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Publicerat taxonomiramverk 2009-09-01 Författat av: Bohlin Martin Holmgren Thomas Persson Anders Rydell Lars Thorling

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen.

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN KORT OM BOKFÖRINGSNÄMNDEN BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. BFN är statens

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Vad pågår inom området bastjänster

Vad pågår inom området bastjänster Vad pågår inom området bastjänster Vägledning för automatiserad samverkan publicerad Tjänstetyper enligt e-delegationen Tjänstekatalog Tjänstetyper Egna e-tjänster Gemensamt producerade tjänster Myndighets

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande

Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Inom Regeringskansliet förvaltas 55 företag, varav 40 ägs helt och 15 ägs tillsammans

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor

Innehåll. Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Innehåll Om uppdraget Om Mina meddelanden Anslutning Hur fungerar det? Tillgängligt stöd Vad händer nu? Frågor Om uppdraget Skatteverket har ett regeringsuppdrag att följa upp statliga myndigheters anslutning

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF3 Redovisning av leasing + Bilaga FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(10) Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:2) Tillämpningsområde,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2012-09-10 R E M I S S P R O M E M O R I A Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FI Dnr 12-230 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Bokföringsskyldighet och hur den löpande bokföringen ska avslutas Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Vad gäller om föreningen

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation

Läs mer

* Skatteverket YTTRANDE

* Skatteverket YTTRANDE Datum 2013-02-22 131 815036-12/112 Dnr 1(7) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring (dnr 10-19) Skatteverket tillstyrker

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag

Potentiell samhällsnytta med XBRL-anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag Potentiell samhällsnytta med -anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag Populärversion av studien - Potentiell samhällsnytta med -anpassad årsredovisning för svenska aktiebolag, genomförd av ÅF Infraplan

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m.

Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Försenad årsredovisning och bokföringsbrott, m.m. Slutbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2009:46 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning

Läs mer

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson

Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson PM Verkskansliet Datum Dnr RA 230-2011/4207 2011-09-15 Ulrika Sturesdotter Andersson Gallring av EU-revisionsunderlag Riksarkivet får ibland frågor om hur myndigheterna ska hantera handlingar som kan vara

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information

XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information 1(60) XBRL för elektroniskt utbyte av finansiell information En förstudie av tekniska och juridiska möjligheter Datum: 2006-12-18 Version: 1.1 1 2(60) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1. UPPDRAGET...

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister

Skatteverkets Promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/005 Er referens: Fi2012/4241 1 (6) 2015-04-30 Skatte- och Tullavdelningen Att. Helena Persson Finansdepartementet S-103 33 Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting

E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting E-tjänster - juridiska lösningar för kommuner och landsting Det behövs en helhetssyn - hur göra tekniska standarder och säkerhetslösningar, förvaltningspolitiska analyser och strävanden, rättsteoretiska

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket Per Anders Karlgren Lantmäteriet SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning

Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning l e o n i e selt i n g Fastigheter i och utom byggnadsrörelse tillämpliga regelverk för inkomstskatt respektive redovisning Denna artikel har kommit till då jag i mitt arbete som skatterådgivare till fastig

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation

Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation 2013-11-28 1 Dnr 1 31 674821-13/1211 Förenklat uppgiftslämnande av ärendeinformation Rapport från arbetsgruppen Ärendeinformation Datum: 2013-11-28 Version: 1.0 2013-11-28 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer