Lätt att lämna rätt. En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lätt att lämna rätt. En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter 2013-11-29"

Transkript

1 Lätt att lämna rätt En myndighetsgemensam rapport om hur det kan bli enklare för företag att lämna ekonomiska uppgifter till myndigheter Version: 1.0 Caisa Bergman, SCB Nina Brede, Bolagsverket Anna-Greta Erikson, SCB Viktoria Hagelstedt, Bolagsverket Ann-Marie Karlsson, Jordbruksverket Anders Persson, Bolagsverket Mats Rastman, Skatteverket Eva Sartorius, Skatteverket Lennart Schölin, Transportstyrelsen Mats Sjöberg, Skatteverket 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Nuläge Inlämning av ekonomiska uppgifter från företagen Uppgiftshämtande - myndigheternas perspektiv Internationella förutsättningar Räkenskapsuppgifter till Skatteverket Årsredovisningar till Bolagsverket Statistikunderlag till Statistiska centralbyrån Uppgifter om företag till övriga statliga myndigheter 9 3 Problem och möjligheter Styrning av myndigheterna Ökad samsyn kring rättsliga förutsättningar för e-tjänster Standardisering av redovisningsformat Elektroniska tjänster för att hålla reda på viktiga datum Förenkling av underskriftshantering vid inlämning av uppgifter 14 4 Förslag Ge företag möjlighet att lagra ekonomisk information i eget utrymme hos staten Gemensamt format för redovisningsinformation - XBRL Begreppsmodell för redovisningsinformation Författningsreglering om att myndighet ska hämta uppgifter hos myndighet i första hand Andra förutsättningar för att lyckas 18 5 Konsekvensanalys Arbetssätt - ekonomiska begrepp Arbetet med denna rapport Ordlista Bilaga: Redovisningslagar och -regelverk

3 Sammanfattning Det måste bli enklare att lämna korrekt ekonomisk information till myndigheterna. Dagens krångel, med olika hantering hos olika myndigheter, är inte enbart kostsamt för företagen utan också för myndigheter och därmed skattebetalarna. Ett exempel på det är när blandad kvalitet i myndighetsregistren leder till onödiga offentliga kostnader och finansiella risker. Samtidigt innebär dagens situation att det finns möjlighet till förbättringar. Vi har gått igenom uppgiftskraven inom det ekonomiska området och sett att det skulle underlätta, både för uppgiftlämnande företag och för myndigheter, om begreppen inom redovisningsområdet samordnas. Företagens krav på ett enklare förfarande när de ska lämna ekonomiska uppgifter till statliga myndigheter bedömer vi som rimlig. Myndigheternas målsättning e-vägen hela vägen mellan företagens affärssystem och myndigheternas verksamhetssystem är en bra effektivisering för hanteringen av ekonomiska uppgifter om företag. Den elektroniska kommunikationen som finns idag behöver byggas ut, så att andelen ekonomiska uppgifter som är maskinläsbar med hög kvalitet ökar betydligt. Det har stor betydelse för ett välfungerande samhälle. Arbetsgruppen har identifierat fyra delar som kan genomföras var för sig, dock blir resultatet bäst om alla delar genomförs. De fyra delarna är: Eget utrymme för företag (servicetjänst) Formatet XBRL Gemensam begreppsmodell för redovisningsinformation Författningsreglering Förslaget är att myndigheter ska erbjuda en sammanhållen lösning på behovet att lämna en viss ekonomisk uppgift endast en gång. Det kan införas med hjälp av det rättsliga konceptet eget utrymme, där valda ekonomiska uppgifter skulle kunna hållas av staten för företagets räkning och företaget godkänner att uppgifterna får hämtas av myndigheter. På det sättet behöver inte ett företag rent praktiskt lämna uppgifter till respektive myndighet, men kan samtidigt på ett effektivt sätt klara av sina skyldigheter till många uppgiftskrävande myndigheter. För att förenkla både för företaget och för alla uppgiftskrävande myndigheter behöver en myndighet få i uppdrag att hålla företagets eget utrymme hos staten beträffande ekonomiska uppgifter, utan att uppgifterna ses som inkomna till myndigheten. De rättsliga experterna i både E-delegationen och Uppgiftslämnarutredningens delbetänkande har under året kommit med slutsatser som stödjer ett sådant förfaringssätt. Ett förstudiearbete som tar fram omfattning, lösningsförslag med tillhörande författningsregleringar, nyttor och kostnader föreslås därför. Vi föreslår också ett successivt införande av ett gemensamt elektroniskt format för redovisningsinformation. Vi anser att XBRL-formatet är det klokaste att välja eftersom det: 3

4 1) används inom den finansiella sektorn, 2) är på väg att bli EU-standard, samt 3) bygger på en öppen standard. Arbetsgruppen föreslår i första hand att de myndigheter som deltagit i arbetsgruppen, eller åtminstone Bolagsverket, SCB och Skatteverket beslutar om en gemensam avsikt att införa XBRL innan år I samband med att arbetet startar behöver man även planera för hur framtagningen och förvaltningen av en gemensam svensk tillämpning av XBRL-standarden ska organiseras. Arbetet bör i praktiken helst utföras på ett standardiserat och gemensamt sätt (s.k. crowd governance) eftersom det är många intressenter inblandade. En möjlighet som vi identifierat är att E-delegationens IT-standardiseringsråd skulle kunna lägga ett uppdrag hos SIS. Arbetsgruppen ser att de ekonomiska begreppen behöver definieras och ensas, så att det blir tydligt för alla intressenter så som användare, företag, ombud, programvaruföretag och myndigheter, vad en viss lämnad uppgift står för. Det viktigaste skälet är att risken för oavsiktligt dålig kvalitet i uppgifterna minskas. Ett annat skäl är att både lagstiftning och den framtida hämtningen av uppgifter från företagets utrymme hos staten underlättas och ytterligare ett skäl är att arbetet med ett gemensamt format underlättas, om de gemensamma ekonomiska begreppen beskrivs. Begreppsdefinitionerna bör bli tillgängliga för alla att använda, så att nyttan kan realiseras. Begreppsarbetet skulle kunna ske när det klarnat hur EU:s nya redovisningsdirektiv ska införas i svensk lagstiftning. Vi föreslår start av ett gemensamt arbete med att ensa de ekonomiska begreppen, och ta fram begrepps- och informationsmodell. Arbetsgruppen föreslår att detta görs i samarbete med BAS-intressenternas förening. Bolagsverket, SCB och Skatteverket gemensamt parallellt med införande av ensade begrepp i sin egen verksamhet. Alternativt, skulle arbetet kunna kopplas till arbetet med XBRL-formatet. Uppgiftslämnarutredningen arbetar med ett förslag kring förenklat och minskat uppgiftslämnande. Det är möjligt att ett genomförande av deras synsätt eller samorganisering av visst uppgiftslämnande kan lösa vissa av de problem som tas upp i denna rapport. Om det inte är så och om lösningen med eget utrymme inte blir genomförd föreslår arbetsgruppen att respektive myndighet i första hand ska hämta information från uppgifter som inkommit till andra myndigheter. Då krävs det en rättslig utredning som lägger förslag på lämpligast övergripande väg för att lösa detta dilemma avseende redovisningsinformation. I korthet: ska offentligheten för uppgifter om vissa företag ökas eller ska tillägg i lag göras för att reglera många myndigheters hämtning från vissa myndigheters sekretessbelagda verksamheter? Och hur obligatorisk ska hämtningen från annan myndighet vara? 4

5 1 Inledning De ekonomiska uppgifter om företag som myndigheter samlar in är viktiga för ett välfungerande samhälle. Uppgifterna ligger exempelvis till grund för: bedömning av finansiella risker inom Sverige och EU annan samhällsviktig statistik beskattningsbeslut beslut om tvångsåtgärder och allmän bedömning av företaget, exempelvis vid upphandling och affärsrelationer.. Kartläggningen av företagens uppgiftslämnande till 14 myndigheter 1 visar att det finns ett stort antal uppgiftskrav där ekonomiska uppgifter begärs in av myndigheter. Det handlar om totalt st av det totalt 1164 st uppgiftskrav, d.v.s. 24 %. Ett exempel på uppgiftskrav är Skyldighet att lämna inkomstdeklaration 2, vilket illustrerar att det kan handla om ett relativt stort antal uppgifter i varje uppgiftskrav. Regeringen beslutade den 26 april 2012 (dir. 2012:35) att tillkalla en särskild utredare med uppgift att presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. En viktig del i utredningens uppdrag var att föreslå en tekniskt verifierad, effektiv lösning som möjliggör informationsutbyte mellan myndigheter med ambitionen att detta utbyte av information sker direkt i den tekniska lösningen. Den första frågan som rent allmänt bör ställas av myndigheter är förstås om en viss uppgift verkligen behövs för att klara myndighetsuppdraget väl. Den andra frågan bör vara hur uppgiften ska hämtas in för att inte i onödan utgöra en börda för företaget och ändå hålla tillräcklig kvalitet för att kunna hanteras effektivt av myndigheten. Detta resonemang gäller inte minst ekonomisk information. En uppgift som en myndighet behöver, har idag ibland redan begärts in av en annan myndighet. De medverkande myndigheterna bedömer därför att det finns en samordningspotential för ökad återanvändning av ekonomisk information, eftersom samma ekonomiska uppgift samlas in flera gånger från företag. Samtidigt behöver detta utföras på ett sådant sätt att nyttan med samordningen väl täcker kostnaderna för densamma. 1 Siffrorna är hämtad från kartläggningen 2012 som genomfördes inom ramen för regeringsuppdraget till 14 myndigheter N2011/5884/ENT och förlängning N2012/311/ENT Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande 2 Antalet uppgiftskrav där myndigheter svarat ja på frågan Innehåller ekonomiska uppgifter om företaget. 5

6 Vi använder i denna rapport begreppet företag enligt definitionen som arbetsgrupp GU har tagit fram: enskild näringsidkare, juridisk person eller övrig association som definieras genom minst en registrering som företag (godkänd för F-skatt, registrerat företagsnamn, moms-registrerad, arbetsgivarregistrerad). När vi resonerar om resultat- och balansräkningen har vi inte uteslutit någon företagsform, vilket betyder att exempelvis både börsnoterade aktiebolag och enskilda näringsidkare ingår i det vi föreslår. Samma sak gäller årsredovisningen. Det är dock inte lika många företag som har krav på sig att lämna årsredovisning, jämfört med de uppgiftskrav som rör resultat- och balansräkning. När vi skriver ordet redovisningsinformation menar vi den delen av ekonomisk information om företag som är kopplad till redovisningslagstiftningen. Resultat- och balansräkning, samt årsredovisningen, är av oss - måhända något förenklat - betraktad som den mest centrala delmängden av redovisningsinformationen. Med återanvändning avser vi att myndigheter hämtar information från en annan myndighet eller annan aktör som redan samlat in informationen från företag istället för att på nytt belasta företagaren. Med ordet myndighet menar vi myndigheter i allmänhet, vilket innebär att kommunala och landstingskommunala myndigheter ingår i begreppet. För fler begrepp som nämns i rapporten samt bilagorna, se ordlistan i slutet av denna rapport. 6

7 2 Nuläge Idag kräver olika myndigheter ibland in samma uppgift från företag, men har olika krav på hur uppgiften ska lämnas in, och kanske även när den ska lämnas in. Det innebär att företagaren måste lämna in samma uppgift till flera myndigheter och dessutom följa olika strukturer och format myndigheter satt upp för inlämnandet. Exempel på detta är: grunduppgifter, som namn, adress, firmatecknare, kommun, län etc. Dessa uppgifter måste ges in vid nästan alla myndighetskontakter. Bilden nedan är en förenklad skiss över dagens uppgiftslämnande från företag. Skissen visar också att viss information utbyts mellan myndigheter. 2.1 Inlämning av ekonomiska uppgifter från företagen När det gäller ekonomisk information, måste företagen ibland lämna en och samma uppgift till flera myndigheter. Dessutom kanske uppgiften måste lämnas vid olika tidpunkter på året, i olika former (papper, e-tjänst, maskinellt) och i olika format. Det är mycket att komma ihåg och hålla ordning på för att exempelvis kunna undvika straffavgifter eller andra påföljder. Större företag använder sedan länge IT-stöd, däribland ekonomisystem och andra affärsystemsmoduler i kombination med bankers och myndigheters automatiserade tjänster, medan många småföretag fortfarande är relativt pappersbaserade i sitt uppgiftslämnande till myndigheterna. Till småföretag har det relativt nyligen börjat erbjudas tjänster över internet, som kopplas till internetbanker m.m., på marknaden. Småföretag går därför nu över, från enklare hantering och Excelark till modernare lösningar, som innebär att automatiserat uppgiftslämnande till myndigheter ligger närmare till hands än tidigare. 7

8 2.2 Uppgiftshämtande - myndigheternas perspektiv Myndigheter har författningsreglerat stöd för att kräva in ekonomiska uppgifter om företag, i syfte att utföra sina uppdrag. Som verktyg för att få in uppgifterna har myndigheterna ibland befogenheter att besluta om sanktioner och andra påföljder. Myndigheterna är beroende av att få in uppgifter med god kvalitet och arbetar för en ökad automatisering av rutinärenden, både för att öka kvaliteten och minska kostnaderna. Därför är det viktigt att uppgifter är väldefinierade och i första hand kommer in på ett strukturerat, kvalitetssäkrat och elektroniskt, sätt. 2.3 Internationella förutsättningar Svensk lagstiftning inom redovisnings- och statistik områdena styrs och regleras ofta utifrån EU-direktiv, vilket gör att de svenska myndigheterna i mångt och mycket är styrda av dessa regleringar. Vi har även egna särregler i svensk lagstiftning. Under senare år har det blivit stort fokus på att minska den administrativa bördan för företag och privatpersoner både inom EU och i Sverige samtidigt som önskemålen om hög kvalitet och kontroll på den ekonomiska informationen om företag har ökat. Det främsta motivet för det är den ekonomiska oron i Europa och i övriga världen. Detta har bidragit till ökat fokus på behovet av standardiseringar av begrepp och format, för att kunna aggregera data från de olika länderna och göra analyser av god kvalitet. I bilaga 1 beskrivs mer i detalj vad som reglerar lagstiftningen inom redovisningsområdet just nu och vad som kommer att ske i framtiden inom området. I bilagan redovisas också möjligheter och utmaningar i samband med återanvändning av begrepp och data. 2.4 Räkenskapsuppgifter till Skatteverket Företagens deklarationsuppgifter till Skatteverket följer den beslutade standardiserade strukturen för räkenskapsinformation (SRU). Många företag, ca 64 procent (2012), lämnar in räkenskapsuppgifterna i elektronisk form till Skatteverket. De deklarationsuppgifter som kommer in på papper scannas och tolkas. De lagras därefter i strukturerad elektronisk form. Räkenskapsuppgifterna är sekretessbelagda hos Skatteverket, men kan lämnas ut till en annan myndighet efter ändamålsprövad författningsreglering. SCB hämtar i dagsläget SRUuppgifter från Skatteverket. Tack vare den strukturerade formen och det elektroniska formatet, kan uppgifterna tolkas entydigt och läggas till direkt grund för beräkningar, vilket minimerar manuellt arbete för både företagen och de två myndigheterna. 2.5 Årsredovisningar till Bolagsverket Företagets årsredovisning ska lämnas till Bolagsverket enligt samma tidtabell som gäller för deklarationen till Skatteverket. Skyldigheten att upprätta årsredovisning gäller alla aktiebolag, samt ett antal andra företagsformer (beroende på företagsstorlek). För närvarande måste årsredovisningen inges på papper. Nästa år (2014) är en PDF-baserad e- tjänst är planerad och ska finnas på verksamt.se. 8

9 Bolagsverket tillhandahåller årsredovisningar som offentlig information, i PDF-kopior eller på svartvita papperskopior, till den som begär ut informationen. Informationsupplysning sker också via telefonen. Bolagsverket har haft en maskinell inlämningstjänst för överföring av strukturerad årsredovisningsinformation, men tjänsten hålls för närvarande stängd bland annat på grund av bristande användningsgrad. Den låga användningsgraden berodde bl.a. på att företagen inte köpte in årsredovisningsmodulen till sina ekonomisystem, vilket i sin tur inte gav programvaruföretagen incitament till att anpassa modulen efter det internationellt standardiserade och strukturerade årsredovisningsformatet XBRL. 2.6 Statistikunderlag till Statistiska centralbyrån Statistiska centralbyrån (SCB) hämtar, med stöd i författning, strukturerad räkenskapsinformation maskinellt från Skatteverket. Det har därför nyligen fattats beslut om att inte minska antalet uppgifter i uppgiftskraven (standardiserad räkenskapsutdrag, SRU)från Skatteverket för att kunna fortsätta tillgodose kraven på bra statistikunderlag för nationella och europeiska riskbedömningar och beslut. SCB hämtar även uppgifter både maskinellt, via e-tjänster och manuellt från företagen, eller från privata aktörer som säljer uppgifter. Dessutom läser myndigheten årsredovisningar manuellt, från Bolagsverket. Trots att företagen fortfarande behöver lämna vissa uppgifter direkt till SCB, är SCB ändå genom användningen av räkenskapsuppgifterna från Skatteverket - ett gott exempel när det gäller återanvändning av ekonomisk information. Det är även ett exempel på hur regeringens styrning leder till ökad återanvändning av uppgifter, så att den administrativa bördan för företag (och andra enskilda) 3 minskar. 2.7 Uppgifter om företag till övriga statliga myndigheter Jordbruksverket och Transportstyrelsen hämtar uppgifter från företagen och från privata aktörer, samt läser årsredovisningsdokument men ingen av myndigheterna hämtar uppgifter från Skatteverket. Syftet med att hämta uppgifter från privata aktörer är dels att minska uppgiftslämnarbördan för företag, dels att effektivisera myndighetens arbete genom att hämta strukturerade uppgifter maskinellt. 3 Problem och möjligheter Nedan redovisas dels vilka problemområden som finns i dag avseende begreppsdefinitioner kopplat till ekonomisk information och dels vad som kan bli möjligheter om problemområdena åtgärdas. De begrepp som det oftast handlar om när det gäller myndigheternas inhämtande av ekonomisk information kommer främst från redovisningslagstiftningen. Idag har kanske samma begrepp olika innebörd beroende på vilket redovisningsregelverk som respektive företag följer. Tidigare var det mindre skillnad mellan ett begrepp beroende på företagets storlek i jämförelse med andra företag av annan storlek. Därför kommer det i framtiden vara av större vikt än idag att det klargörs dels vilket begrepp och regelverk som redovisas i 3 Det hindrar inte att företagen ändå behöver lämna sådana uppgifter till SCB som inte finns hos någon statlig myndighet. 9

10 samband med ett offentliggörande av ett företags ekonomiska och redovisningsmässiga information och dels vad som eftersöks av respektive myndighet. Myndigheterna kan också oavsiktligt använda begreppen på olika sätt, vilket gör det än mer otydligt för uppgiftslämnaren vad som efterfrågas. En samordning av de begrepp som används av myndigheterna skulle göra det enklare för uppgiftslämnarna, även om ingen ytterligare återanvändning av redan insamlade uppgifter kommer till stånd. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt återanvända redovisningsinformation, måste den insamlande myndigheten använda definitioner för samtliga begrepp från normgivande myndigheter som Bokföringsnämnden och Finansinspektionen. Om det inte finns tydliga definitioner kan risken bli att en myndighet som behöver ekonomisk information inom redovisningsområdet istället begär in det direkt från företaget trots att informationen, eller kanske snarlik information, finns hos en annan myndighet. Det är alltså mycket viktigt att myndigheterna aktivt samarbetar i dessa frågor. Det behövs en gemensam begreppsmodell med begreppsbeskrivningar och utsedda begreppsägare. Begreppsmodellen behöver finnas i ett öppet gränssnitt i maskinläsbar form. Eftersom alltfler företag blir alltmer globaliserade är det också viktigt att de definitioner som används så långt som möjligt också stämmer överens med internationella definitioner. Det är viktigt att man i ett tidigt skede utreder hur det samordnade uppgiftslämnandet ska gå till. Ska en myndighet få till uppdrag att samla in alla uppgifter som övriga myndigheter behöver? Eller ska man inrätta en ny instans som sköter uppgiftsinsamlingen. Hur ska samarbetet mellan berörda myndigheter organiseras? Vem ska ha mandat att besluta om olika myndigheter inte kommer överens om t.ex. definitioner av begrepp, omfattning på insamlingen etc. Ska granskning, rättning och ev. komplettering göras gemensamt eller ska resp. myndighet sköta detta på egen hand för sina behov? 10

11 3.1 Styrning av myndigheterna I Riktlinjer för Europeisk statistik (Code of Practice) som gäller för EU:s medlemsländers statistikansvariga myndigeter fastslås i Princip 2.1 att de statistikansvariga myndigheterna får enligt lag använda administrativa uppgifter för statistikändamål samt i principerna de statistikansvariga myndigheterna medverkar vid utformningen av administrativa uppgifter så att de lämpas sig bättre för statistiska ändamål, Genom överenskommelser med ägarna till administrativa uppgifter görs ett gemensamt åtagande att använda dessa uppgifter för statistiska ändamål och De statistikansvariga myndigheterna samarbetar med ägarna till de administrativ uppgifterna för att säkra kvaliteten på dessa. Detta kan tolkas som en direkt uppmaning till myndigheterna att samarbeta för att bättre kunna återanvända de uppgifter som samlas in och utgör ett exempel på EU-styrning inom området. Ett annat EU-exempel är det beslutade direktivet inom redovisningsområdet. Av 7 Förvaltningslagen framgår att: varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Därtill finns krav formulerade i 6 Myndighetsförordningen (2007:515): myndigheten skall verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. I Sverige har riksdagen och regeringen beslutat om att statsförvaltningen ska vara innovativ, samverkande och effektiv (prop. 2009/10:175). Det innebär i praktiken att vi myndigheter behöver erbjuda elektroniska tjänster som passar ihop, samtidigt som vi tar hänsyn till sekretess och personlig integritet (regeringen.se/eforvaltning och edelegationen.se). I myndigheternas regleringsbrev för 2013 framgår det att regeringen förväntar sig att myndigheterna aktivt arbetar med att förenkla för företagen genom bättre lösningar. Nedan redovisas några exempel ur regleringsbreven för Enligt Skatteverkets regleringsbrev för 2013: Kommunikationen dator till dator för företag bidrar till ett effektivt uppgiftslämnande och en effektiv kommunikation till och från företagen. Skatteverket bör därför undersöka om det är möjligt att utveckla ett system, som företagen kan ansluta sig till för att elektroniskt överföra t.ex. deklarationsuppgifter till Skatteverket. Systemen på marknaden kan sedan anpassas för anslutning till Skatteverkets system för överföring. Detta ökar rättssäkerheten genom att det minskar felen i uppgiftslämnandet och kommunikationen blir även säkrare och snabbare. Skatteverket får i uppdrag att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheten att utveckla ett system för ett effektivt uppgiftslämnande mellan företagets dator och Skatteverkets IT-system Enligt Bolagsverkets regleringsbrev för 2013: Bolagsverket ska tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga system för registreringsärenden. 11

12 Enligt Statistiska centralbyråns regleringsbrev för 2013: Myndigheten ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheten disponerar över är samordnade, kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företagare. 12

13 Skatteverket har genomfört två förstudier: 1) Integrering bokföring skatteredovisning och 2) Tillhandahålla redovisningssystem. Slutsatserna i förstudierapporterna är samstämmiga med denna rapport. Alla förslag, i både förstudier och här, går ut på att skapa förbättrad integration mellan de bokföringstjänster företagen använder och statliga myndigheters tjänster som tar emot och lämnar uppgifter elektroniskt, för att åstadkomma nytta för företagen, myndigheterna och samhället i stort. 3.2 Ökad samsyn kring rättsliga förutsättningar för e-tjänster E-delegationen beslutade sommaren 2013 om en juridisk vägledning för verksamhetsutveckling. Där har rättsliga experter 4 kommit överens om ett synsätt kring serviceskede och eget utrymme som underlättar fortsatt övergång från pappershantering till e-vägen, samtidigt som hänsyn tas till sekretess och personlig integritet så att en myndighet (och andra) inte ges tillgång till uppgifter som man inte har rätt att se 5. Uppgiftslämnarutredningen är inne på samma tema i sitt delbetänkande (mars 2013) och förväntas ha med synsättet i sitt slutbetänkande (29 november 2013). 3.3 Standardisering av redovisningsformat I juni 2013 beslutades på EU-nivå, med ikraftträdande från den 1 januari 2020, att alla årsredovisningar för börsnoterade företag skall inlämnas i ett gemensamt elektroniskt format. Vilket elektroniskt format som kommer att krävas kommer att beslutas under 2016, men man skriver such as XBRL. För att samlat tillgängliggöra information om noterade företag ska vidare en europeisk internetportal skapas till den 1 januari Dessa initiativ berör ju direkt endast noterade företag, men det borde kunna innebära dels en drivkraft för ökad elektronisk ingivning av årsredovisningar och dels en drivkraft gällande standardisering av formaten på området. Även gällande finansiella företag utförs ett arbete med standardisering vid ingivandet av information till tillsynsmyndigheterna. På EU-nivå finns ett beslut om obligatorisk ingivning i XBRL-format fr.o.m. våren 2014 (Directive 2004/109/EC). När det gäller utveckling av tekniska lösningar för att få till stånd bättre möjligheter för återanvändning kan det, om det organiseras på ett bra sätt, innebära en situation då både företag, myndigheter och även programvaruföretag gynnas. 3.4 Elektroniska tjänster för att hålla reda på viktiga datum Erfarenheten visar att det är svårt att hålla reda på datum då uppgifter ska lämnas in till myndigheterna. Skatteverket publicerar därför publikt de datum som är viktiga för företag. Publiceringen görs, som ett första steg, i s.k. RSS-format. Publikt listade datum kan även bidra till ökade insikter hos närliggande verksamheter om hur uppgiftslämnandet skulle kunna underlättas. Ett andra steg, som innebär att viktiga datum aktivt skickas iväg till mottagare med hjälp av strukturerade elektroniska tjänster, skisseras. Arbetet sker i samverkan med Bankföreningen och några banker. 4 E-delegationens expertgrupp för rättsliga frågor kompletterat med synpunkter på vägledningsutkast. 5 Formuleringen ska tolkas som en allmän intention och inte som rättsligt bindande eller exakt. 13

14 3.5 Förenkling av underskriftshantering vid inlämning av uppgifter Dagens bristande rutiner vid underskrift i samband med elektroniskt uppgiftslämnande behöver förbättras, så att e-vägen kan användas fullt ut för alla rutinärenden i framtiden. Skatteverket arbetar för att det ska finnas valmöjligheter för den som har ansvar för att lämna uppgifter (ofta firmatecknare), eftersom det finns olika behov. Några vill lämna in och skriva under själva, medan andra vill använda ombud för att lämna in men ändå skriva under själva. Slutligen finns det firmatecknare som vill att ombud både ska lämna in och skriva under handlingarna. Det finns även behov av att förenkla hanteringen för den som ska och får skriva under många handlingar. Därför utreds möjligheten att myndigheten ska kunna erbjuda samtidigt undertecknande av flera handlingar, ibland även kallat massunderskrift. 14

15 4 Förslag Ett förslag är att åtminstone statliga myndigheter ska erbjuda en sammanhållen lösning på företagens behov att lämna en viss uppgift endast en gång. Vi föreslår därför att statsförvaltningen ska ändra sitt sätt att avkräva företagen redovisningsinformation. Syftet är dels att underlätta för företagen, dels att effektivisera offentliga myndigheters verksamhet, inklusive skapa en förbättrad rapportering till regeringen, riksdagen och EU utan att det innebär ökad börda för företagen. Förslaget går ut på att erbjuda företagen möjlighet att lämna strukturerad ekonomisk information, i elektronisk form, till företagets eget lagringsutrymme hos staten och att företaget ger myndigheter rätt till att hämta uppgifter därifrån. Samhället bör vidare sträva efter att skapa en gemensam begreppsvärld (taxonomi, systematik) för ekonomiska uppgifter om företag. De ekonomiska begreppen bör användas hela vägen från bokföring av enskilda transaktioner till myndigheternas elektroniska tjänster och vidare till sammanställning på nationell och internationell nivå, och sedan tillbaka i form av bl.a. begripliga myndighetsbeslut. Idag fungerar inte detta tillfredsställande och därför behöver vägledningarna, t.ex. Bokföringsnämndens, kopplas till den gemensamma begrepp Ge företag möjlighet att lagra ekonomisk information i eget utrymme hos staten Ekonomisk information kännetecknas av att den periodiseras, exempelvis per år och att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till myndigheter är reglerat i författning och därmed i någon mening är förutsägbar. Vi föreslår därför att det rättsliga konceptet eget utrymme, i nedanstående bild illustrerat som ett grönt moln, utvärderas som lösning för redovisningsinformation. Om lösningen skulle införas blir det möjligt för företag att föra över ekonomisk information till företagets eget lagringsutrymme hos staten. Bild nedan visar framtidens uppgiftslämnande av ekonomisk information till eget utrymme hos en myndighet som ansvarar för det gröna molnet i bilden 15

16 Fördelen för företagen med eget utrymme hos staten är att uppgifterna kan lämnas på ett samlat och standardiserat sätt där, samtidigt som det råder 6 en naturlig sekretess i det egna utrymmet genom att uppgifterna som finns där inte kan anses inkomna till någon myndighet. Företagaren ska kunna medge att myndigheter får ta del av informationen i det egna utrymmet. De man inte väljer kommer att fortsätta kräva uppgifter på gängse sätt. Det återstår många frågor att utreda, t.ex. i vilken omfattning samordningen är värd kostnaderna som uppstår, hur medgivandet ska utformas, vilken myndighet som bör få ansvaret och i vilken takt utvecklingen bör göras, och vi föreslår därför att utredning genomförs, med nyttovärdering kopplat till omfattning som ett första steg. Därefter behöver regeringen fatta beslut om vilken myndighet som ska få ansvar för att hålla det egna utrymmet för ekonomisk information om företag och hur finansiering av den verksamheten ska lösas. Vi har under arbetets gång sett två andra alternativ: 1) att myndigheter hämtar sekretessbelagda uppgifter som har kommit in till en myndighet (på motsvarande sätt som SCB hämtar från Skatteverket i dag) eller att 2) offentliggöra ekonomisk information (på motsvarande sätt som Bolagsverket gör med årsredovisningar i dag men med strukturerad, elektronisk information), men bedömt att nackdelarna överväger fördelarna i de två alternativen. Nackdelarna handlar främst om sekretessfrågor, att en utbyggnad av Skatteverket-SCB-modellen ställer stora krav på ändamålsreglering eller att känslig information sprids i samhället i stort om ingen sekretess råder, samt svårigheter för exempelvis Skatteverket att minska sina krav på uppgiftslämnande. 4.2 Gemensamt format för redovisningsinformation - XBRL Vi föreslår att svenska myndigheter på sikt ska använda ett gemensamt, standardiserat, öppet och elektroniskt format för redovisningsinformation. Detta skulle leda till en långsiktig effektivisering för både företag och myndigheter i Sverige, men även till en förenklad kommunikation internationellt. Vi bedömer att det standardiserade och öppna formatet extensible Business Reporting Language (XBRL) är det format som myndigheterna bör välja. Skälen för bedömningen är: 1) Att EBA fattat beslut om införande av XBRL för den finansiella sektorn och Finansinspektionen har fattat följdbeslut om att införa XBRL under 2014 för svenska finansiella företag 2) EU:s avisering om kommande beslut år 2016 om ett gemensamt standardiserat format, med ett införande senast år ) En riksdagsmotion oktober 2013 om XBRL 4) Hittills genomförda förberedelser i Sverige, exempelvis hos Bolagsverket. Danmark och Nederländerna har infört XBRL. Tyskland har börjat inom vissa områden. Finland har startat ett konsortium inom XBRL-området. Australien, Nya Zealand och 6 Se Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling 16

17 Portugal använder också XBRL. Nederländerna har beskrivit för SCB i Sverige att begreppsarbetet varit en viktig framgångsfaktor för att lyckas väl med XBRL-införandet. Om Sverige ska klara EU:s sannolika krav inför år 2020 är det angeläget att genomföra planeringsarbetet under Vi bedömer att det är den delen av redovisningsinformationen som utgörs av resultat- och balansräkningarna och resten av årsredovisningsinformationen, som bör prioriteras i standardiseringsarbetet. Om XBRL införs som bärare av redovisningsinformation, skulle det bidra till en mer effektiv hantering, ökad delning och transparens enligt XBRL-föreningen 7. Vi bedömer slutligen att övergångsperioden, då befintliga SIE- 8 och XBRL-formaten accepteras, behöver vara generös för att undvika ökade samhällskostnader. 4.3 Begreppsmodell för redovisningsinformation Målet för fortsatt arbete bör vara att över tid minska administrativa kostnader både för företag, programvaruföretag och myndigheter och samtidigt värna om kvalitet. Väldefinierade och ensade begrepp underlättar för att nå det målet och vore dessutom en bra grund vid kommande lagstiftningsarbeten inom redovisningsområdet. Vi föreslår därför att en gemensam begrepps- och informationsmodell för redovisningsinformation tas fram i samråd med Bokföringsnämnden och 7 XBRL Sweden, 8 SIE-föreningen, 17

18 Finansinspektionen, i syfte att ensa redovisningsbegreppen mellan företagen och offentliga myndigheter. Området omfattar främst resultat- och balansräkningar i årsbokslut, förenklat årsbokslut, samt årsredovisning. Begrepps- och informationsmodellerna behöver vara både visuellt och maskinellt läsbara och utgå från dagens vägledningar (K1, K2, K3) från Bokföringsnämnden, samt från tidigare projekt (det s.k. taxonomiprojektet). Hänsyn ska tas till Finansinspektionens regler för finansiella bolag och börsbolag, samt till EU:s, och då främst EBU:s, krav. Arbetet bör även utgå från lagstiftarens och normgivares förtydligande av basbegrepp, som är beskrivna i lagstiftningen och vägledningar. Ett första fokus är att myndigheter behöver gå igenom sina egna begrepp och på sikt anpassa sig till den gemensamma begreppsmodellen, men detta innebär inte att alla interna begrepp ska ersättas eller att denna del av arbetet måste göras i en handvändning. En annan viktig del för myndigheterna att kommunikation och service gentemot omvärlden om dessa begrepp. Det arbete som innebär att myndigheten kopplar ihop de gemensamma begreppen med myndighetens interna begreppsanvändning är en nödvändig förutsättning vid (ett eventuellt) införande av gemensamt redovisningsformat och återanvändning av begrepp och data. Begreppsarbetet behöver göras oavsett om konceptet eget utrymme införs, eller inte. Se förslag om arbetssätt i bilaga Författningsreglering om att myndighet ska hämta uppgifter hos myndighet i första hand Ett eget utrymme där myndigheterna kan hämta uppgifter om företag kanske inte är en tillräcklig åtgärd för att myndigheter i allmänhet ska ställa om sina rutiner. Vi föreslår därför att regeringen överväger att än tydligare ålägga statliga myndigheter att i första hand använda sådana uppgifter som redan finns hos en statlig myndighet om det inte finns skäl för myndigheten att begära uppgiften direkt från företaget eller annan enskild organisation. Om eget utrymme används, behöver regleringen eventuellt justeras efter detta. 4.5 Andra förutsättningar för att lyckas En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna återanvända gemensamma ekonomiska begrepp och data från företagen är att det måste finnas vilja, styrning och egen nytta med samordning hos både företag, programvaruföretag, myndigheter och departement. Bokföringsnämnden, Finansinspektionen, de myndigheter som samlar in mest ekonomiska uppgifter från företag, företagens branschföreträdare och programvaruföretagen behöver alla bidra till arbetet. Det behöver skapas finansiella förutsättningar, t.ex. anslag och personella resurser för detta arbete. Arbetet behöver läggas upp på ett sådant sätt så att det blir ekonomiska vinster för företagen, myndigheter och samhället i stort. 18

19 5 Konsekvensanalys Översiktliga identifierade nyttor (siffran i den högra kolumnen motsvarar förslagen: 1. eget utrymme, 2. XBRL, 3. begreppsarbete och 4. Författningsreglering). Nyttor för företagen: Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 Minskad administration X X X X lämna en viss uppgift endast en gång X X Enklare för internationella företag med samma format i olika länder X Enklare att förstå vilka uppgifter som ska lämnas X Minskad pappershantering X X X Maskinella kontroller minskar antalet fel och kompletteringsärenden X X X Frigör tid för värdeskapande aktiviteter X Summa Myndigheter: Slipper skanna X X X Minskad pappershantering X X X Maskinella kontroller minskar antalet fel och kompletteringsärenden X X X Ligger steget före EUbeslut X Bli varse varandras uppgiftskrav om vi ser metadata i eget utrymme X X X Ökat förtroende genom samverkan och mer strukturerad information med begreppssamordning X X X X Enhetligt och standardiserat X X 19

20 Nyttor för företagen: Förslag 1 Förslag 2 Förslag 3 Förslag 4 Följer EU-förordningar bättre (SCB idag godkänt, men inte väl godkänt, pga. metadata/begreppsdefintioner idag). Förvärras framöver pga. olika regelverk K1,. Minskat manuellt arbete X X X X Bättre kvalitet i myndigheternas verksamhet samt bättre metadata och mer information i elektronisk strukturerad form X X Snabbare processer med mer tillgänglig information X X X X Frigör tid för värdeskapande aktiviteter, t.ex. analys X X X X Lägre driftskostnader för insamlande av uppgifter X X X Uppfyller politiska mål, såsom Digitala agendan för Sverige X X X X Summa X X Inga negativa effekter för företag så länge det är frivilligt. 20

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126 Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning

Läs mer

Slutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), Ju2015/1889/L1

Slutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), Ju2015/1889/L1 YTTRANDE 2015-10-16 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), Ju2015/1889/L1 Bokföringsnämnden

Läs mer

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)

Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2) YTTRANDE AD 1057/2016 0771-670 670 2016-07-13 1 (5) 851 81 Sundsvall www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

Yttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18)

Yttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Informations- och dialogdagar om digital inlämning av. årsredovisningar november 2016

Informations- och dialogdagar om digital inlämning av. årsredovisningar november 2016 Informations- och dialogdagar om digital inlämning av årsredovisningar 28-29 november 2016 Standard Business Reporting (SBR) Film SBR 2016-12-05 2 Regeringsuppdraget I juli 2016 fattade regeringen beslut

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Uppdaterat

Uppdaterat Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33)

Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Yttrande Diarienr 1 (5) 2015-10-28 1216-2015 Ert diarienr N2015/3074/FF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Uppgiftslämnarservice för företagen (SOU 2015:33) Datainspektionen har granskat

Läs mer

Informations- och dialogdagar om digital ingivning av årsredovisning. 10 maj A Centralen

Informations- och dialogdagar om digital ingivning av årsredovisning. 10 maj A Centralen Informations- och dialogdagar om digital ingivning av årsredovisning 10 maj 2017 7A Centralen I samarbete med och alla intressenter! Företagare och ombud Programvaruföretag Bransch- och företagarorganisationer

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring REMISS 2012-11-15 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 5 november 2012 beslutat om remiss på ett förslag

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

UPPGIFTSLÄMNARSERVICE FÖR FÖRETAGEN

UPPGIFTSLÄMNARSERVICE FÖR FÖRETAGEN UPPGIFTSLÄMNARSERVICE FÖR FÖRETAGEN Våren 2012 fick jag av regeringen uppdraget att leda en utredning som skulle presentera ett förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga

Läs mer

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning

REMISS 2010-06-18. Dnr 07-30. Enligt sändlista. Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning REMISS 2010-06-18 Enligt sändlista Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning Bokföringsnämnden (BFN) har vid sitt sammanträde den 8 juni 2010 beslutat om remiss på ett förslag till nytt

Läs mer

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt... 5. Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407. Bokföringsnämnden... 537. Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 407 Bokföringsnämnden... 537 Rådet för finansiell rapportering... 1457 FARs rekommendationer och uttalanden... 1495 BAS... 1647 Sökord...

Läs mer

REMISSVAR. SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(10) REGERINGSKANSLIET. N äringsdepartementet STOCKHOLM

REMISSVAR. SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(10) REGERINGSKANSLIET. N äringsdepartementet STOCKHOLM LANTMÄT E RI E T 1,, b lm + 1(10) REMISSVAR 2014-03-12 Dm 102-2014/133 REGERINGSKANSLIET N äringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ert Dnr N2013/5588/ENT SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande

Läs mer

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL - Preliminära bedömningar om redovisning i 2009-06-16 kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 2 2. VÄRDERING

Läs mer

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11 Bolagsverket NNR den 8 maj 2015 Annika Bränström Generaldirektör Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Företagsinteckningsmyndighet Näringslivsregistret Stor informationskälla Säljer

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 december 2015 En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) FAR har beretts tillfälle

Läs mer

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) REMISSYTTRANDE 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) Inledning Försäkringskassan anser att utredningens förslag

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-11-25 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen

Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen Näringsdepartementet Enheten för främjande och förenkling 103 33 Stockholm Stockholm Ert dnr: 2015-10-26 N2015/3074/FF Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen QTEMA har beretts

Läs mer

Associationsrätt Bokförings- och redovisningsförfattningar Bokföringsnämnden Rådet för finansiell rapportering...

Associationsrätt Bokförings- och redovisningsförfattningar Bokföringsnämnden Rådet för finansiell rapportering... Associationsrätt... 5 Bokförings- och redovisningsförfattningar... 427 Bokföringsnämnden... 617 Rådet för finansiell rapportering... 1395 s rekommendationer och uttalanden... 1433 BAS... 1589 Sökord...

Läs mer

Yttrande över redovisningsutredningens betänkande En översyn. av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8)

Yttrande över redovisningsutredningens betänkande En översyn. av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) Enheten för fastighetsrätt och 2015-11-27 103 33 Stockholm Er referens/dnr: Ju201 5/1 889/Li Justitiedepartementet Vår referens/dnr: 138/2015 associationsrätt www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858

Läs mer

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2011:1046 Utkom från trycket den 18 oktober 2011 utfärdad den 6 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Aktuellt på stiftelseområdet

Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Medlemsmöte 16 november 2015 Registreringsplikt för samtliga stiftelser Från och med den 1 januari 2010 ska samtliga stiftelser vara registrerade i stiftelseregistret oavsett

Läs mer

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning

Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Aktuellt på stiftelseområdet

Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Årsmöte Stockholm 26 april 2017 Program Nya regler med anledning av dataskyddsförordningen ska ersätta personuppgiftslagen (PUL) Nyheter på redovisningsområdet

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67

Enklare redovisning. Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Enklare redovisning Delbetänkande av Utredningen om enklare redovisning Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:67 Innehåll Förkortningar 11 Sammanfattning 13 Författningsförslag 27 1 Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag Promemoria 2010 04 19 Ju 2009/8495/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Läs mer

Remissvar angående förslaget till allmänt råd om årsredovisning för mindre aktiebolag (K2)

Remissvar angående förslaget till allmänt råd om årsredovisning för mindre aktiebolag (K2) YTTRANDE AD 41-230/2007 851 81 Sundsvall 2007-05-11 1 (6) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 Stockholm Remissvar angående

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Dir. 2013:2

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Dir. 2013:2 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Dir. 2013:2 Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2013 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl

Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl Erfarenheter av XBRL för ekonomiinformation 2016-12-09 Eva Ringman, Martin Forsberg, Peter Norén, Sofia Ståhl Agenda Inledning, syfte, presentation Om projektet Kartläggning av informationsbehov Alternativa

Läs mer

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler

Läs mer

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:3) Tillämpningsområde,

Läs mer

Enklare redovisning. Civilutskottets betänkande 2010/11:CU3. Sammanfattning

Enklare redovisning. Civilutskottets betänkande 2010/11:CU3. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2010/11:CU3 Enklare redovisning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:235, vari föreslås vissa förenklingar av reglerna i bl.a. årsredovisningslagen

Läs mer

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse

Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Taxonomiprojektet Guide till svenska taxonomier för årsredovisning och revisionsberättelse Publicerat taxonomiramverk 2009-09-01 Författat av: Bohlin Martin Holmgren Thomas Persson Anders Rydell Lars Thorling

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen

Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen Näringsdepartementet Enheten för främjande och förenkling 103 33 Stockholm Stockholm Ert dnr Vårt dnr 2015-10-26 N2015/3074/FF 2015/138 Remiss av betänkande (SOU 2015:33) Uppgiftslämnarservice för företagen

Läs mer

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare

Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare LANTMÄT E RIET 1 (5) YTTRANDE 2014-08-14 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2014/1597 Yttrande över SOU 2014:10 - Ett steg vidare Regeringskansliets dnr 52014/ / 1992/ SFÖ 1.

Läs mer

Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag

Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag REMISS 2016-12-01 Enligt sändlista Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag Ett antal företag som ägs av kommuner tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Redovisningens spelregler i framtiden

Redovisningens spelregler i framtiden Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande

Läs mer

Remiss av delbetänkandet digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Remiss av delbetänkandet digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) YTTRANDE Rättsavdelningen, Juridiska enheten Datum Dnr Sylvia Bylund 2017-06-19 STY 2017-283 Tel. 040-661 33 36 Ert datum Er referens sylvia.bylund@tullverket.se 2017-03-22 Fi2017/01289/DF Finansdepartementet

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Kommittédirektiv Förvaltare av alternativa investeringsfonder Dir. 2011:77 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur Europaparlamentets

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapporten:

Sammanfattning av lägesrapporten: Sammanfattning av lägesrapporten: Kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till 14 myndigheter N 2011/5884/ENT Innehåll Sammanfattning sid. 4-5 Slutsatser och rekommendationer sid. 6-11 Den översiktiga

Läs mer

Yttrande över Revisorsnämndens förslag till ändringar i föreskrifter

Yttrande över Revisorsnämndens förslag till ändringar i föreskrifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Redaktionella synpunkter på författningsförslagen. 1 Förslag till årsredovisningslag (2016:000)

Redaktionella synpunkter på författningsförslagen. 1 Förslag till årsredovisningslag (2016:000) Remissvar - bilaga 1(6) Redaktionella synpunkter på författningsförslagen 1 Förslag till årsredovisningslag (2016:000) 4 kap. 10 andra stycket ÅRL I andra stycket anges att avvikelse får göras från vad

Läs mer

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8)

En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) 2015-11-24 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 15-9455 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kommunjurist Revision i kommunala företag Cirkulärnr: 10:65 Diarienr: 10/5380 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2010-10-29 Mottagare: Rubrik: Per Henningsson Avdelningen för ekonomi och styrning, Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen

Läs mer

Uttalande om anläggningsregister.

Uttalande om anläggningsregister. Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgiftsutredningens betänkande Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40) SERVICEFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Ann-Marie Svärd Telefon: 08-508 11 303 Servicenämnden 2011-09-20 Månadsuppgiftsutredningens betänkande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2006:487 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Kommittédirektiv. Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch. Dir. 2015:50

Kommittédirektiv. Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch. Dir. 2015:50 Kommittédirektiv Medverkan av tjänsteleverantörer vid hantering av ansökningar om uppehållsoch arbetstillstånd Dir. 2015:50 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton. Dir. 2015:39. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton Dir. 2015:39 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

eventualtillgångar jämfört med de där angivna reglerna i det allmänna rådet.

eventualtillgångar jämfört med de där angivna reglerna i det allmänna rådet. Inledning Det s.k. K3 regelverket (K3, det allmänna rådet) 1 kommer efter att det har trätt i kraft bli huvudregelverket för onoterade aktiebolag. Utkastet till K3 består av totalt 283 sidor text. I textmassan

Läs mer

Interoperabilitet mellan myndigheter och näringsliv Bolagsverkets erfarenheter från samarbetsprojekt och utvecklingen av nya tjänster

Interoperabilitet mellan myndigheter och näringsliv Bolagsverkets erfarenheter från samarbetsprojekt och utvecklingen av nya tjänster Interoperabilitet mellan myndigheter och näringsliv Bolagsverkets erfarenheter från samarbetsprojekt och utvecklingen av nya tjänster Semicolon Referensgruppsmöte 2009-09-17 Mikael Ålund Bolagsverket Effektiviserad

Läs mer

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen

Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Johan Bålman, E-delegationen Sociala medier ur ett rättsligt perspektiv Johan Bålman, E-delegationen I stora drag. 1. Klargöra ändamålet 2. Myndigheten Anställda 3. Identifiera rättsliga krav Åstadkomma en god offentlighetsstruktur

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen

Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för företagen Datum 2014-03-27 1(7) Aktiviteter inom Skogsstyrelsen som innebär förenklingar för en Utveckla e-tjänster En dörr in Gemensam inlämningspunkt Regeringsuppdrag att inrätta en gemensam inlämningsfunktion

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer