Regional utveckling UTREDNINGSRAPPORT. Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor

Transkript

1 Regional utveckling UTREDNINGSRAPPORT Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor 2000: Region Skåne, Näringslivsenheten Gudmundur Kristjansson 2

2 FÖRORD Arbetet med att utveckla regionerna utgår idag i större utsträckning än tidigare från de förutsättningar som finns i den enskilda regionen. Den egna kraften och förmågan att ta tillvara regionernas tillgångar är av stor betydelse i det regionala utvecklingsarbetet. Ökad kunskap om regionala strukturer och olika förhållande ger därför möjlighet till en god och framgångsrik utveckling i en hårdnande internationell konkurrens. Att driva en framgångsrik och utvecklingsinriktad näringspolitik oavsett det gäller på den nationella, regionala eller den lokala nivån förutsätter ett kontinuerligt och systematiskt analysarbete. Det är genom analysen vi tillför kunskap som bildar underlag för aktiva åtgärder för en dynamisk näringslivsutveckling i Skåne. Näringslivsenheten i Region Skåne rapporter löpande i denna serie om näringspolitiska frågor i Skåne. I föreliggande rapport redovisas resultat från projektet Miljonklubben som initierats och finansierats av Näringslivsenheten i Region Skåne och genomförts i samarbete med ExportCentrum Skåne (Exportrådet Region Syd, Euro Info Centre Syd, ALMI Företagspartner Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren). Syftet med projektet har varit att kartlägga befintliga exportföretag i regionen, deras behov och önskemål samt de hinder de eventuellt möter vid exportaffärer. Från ExportCentrum har genomförandet sköts av representanter från Exportrådet Region Syd i Malmö, Henrik Berven och Louise Vilén samt från Euro Info Centre Syd, Mats Niwhede och Fred Campbell. Från Näringslivsenheten, Region Skåne har Gudmundur Kristjánsson deltagit och tillika varit projektansvarig. Rapporten har gjorts av Gudmundur Kristjánsson. Ulf Åberg Näringslivschef 3

3 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Bakgrund Miljonklubben. 4 Syfte ENKÄT TILL SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG... 6 Urvalsförfarande Svarsfrekvens Företagsstorlek 7 Företagens geografiska spridning... 7 Företagens branschmässiga fördelning Företagens exportmarknader 8 Företagens exportkanaler.. 2 Exporthinder 2 Hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. 3 3 INTERVJUER AV SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG... 4 Intervjuade företag Bristande personella resurser Bristande kunskap om marknaden... 5 Bristande språkkunskaper Marknadskommunikation... 5 Exportadministrativa rutiner... 6 Ägarbild. 6 Regionala förutsättningar 6 4. AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER... 7 Ökad internationalisering Exportfrämjande insatser - några exempel 7 Slutsatser 9 5. LITTERATUR... 2 BILAGA Detta material får återges under förutsättning att källan anges; Region Skåne, Näringslivsenheten. 2

4 . INLEDNING Bakgrund Sverige som exportland De senaste 0-5 åren har utrikeshandeln alltmer utvecklats mot en liberalisering och globalisering. Utvecklingen har också inneburit att länders välståndsutveckling blivit mer beroende av utrikeshandel. För ett land som Sverige har denna utveckling varit av stor betydelse, vilket tydligt kan konstateras i den officiella handelsstatistiken samt olika studier och utredningar 2. För Sverige har exempelvis exportberoendet mätt som en andel av BNP successivt ökat under denna period. Mellan åren 986 och 997 ökade varuexporten som andel av BNP från 27 till omkring 37 procent. Om tjänsteexporten läggs till varuexporten uppgår det sammanlagda värdet 997 till omkring 44 procent av BNP. De nivåer som Sverige uppvisar i detta avseende beträffande exporten förekommer också hos de nordiska grannländerna, där varuexporten ligger runt 30 procent. Större länder som USA och Japan visar däremot betydligt lägre andel - mindre än 0% (mitten av 990-talet) - vilket förklaras av dessa länders stora hemmamarknad. I Sverige beräknas de exporterande företagen uppgå till företag, varav nästan 80 procent exporterar till ett värde, som understiger Mkr. Av det totala exportvärdet svarar dessa små exportörer för en mycket liten andel, eller omkring %. Sverige är m a o i mycket hög utsträckning beroende av exporten från några få stora företag. Denna bild sammanfaller ganska bra med den svenska företagsstrukturen, som kännetecknas av ett stort antal småföretag och ett mindre antal välkända storföretag. I sammanhanget bör dock påminnas om den roll väldigt många svenska småföretag har som underleverantörer till storföretagen, vilket innebär försäljning av insatsvaror till företag som i sin tur exporterar. På så sätt är många svenska småföretag i hög grad delaktiga i den svenska exporten (indirekt export) och därmed aktörer på den internationella arenan. Parallellt med den utveckling som beskrivs ovan har andelen småföretag som är direkt beroende av exportförsäljning ständigt ökat. För många av dessa företag tenderar exporten bli mer och mer avgörande för dessa företags fortlevnad och utveckling 3. Merparten av den svenska exporten eller omkring 80 procent går till andra industriländer varav omkring 60 procent till övriga EU länder. De senaste 0 åren har denna andel minskat samtidigt som exporten till andra regioner har ökat. Trots denna förändring är den europeiska marknaden fortfarande mest betydelsefull för företagen i alla storleksklasser. I synnerhet gäller detta företag med en export som understiger 0 miljoner kronor. Den nordiska marknaden är dessutom av en särskild betydelse för de mindre företagen. Under perioden från mitten av 980-talet till senare hälften av 90-talet märks förändringar i sammansättningen av exporten från Sverige. På bekostnad av varor från basindustrin har varor från verkstadsindustrin samt kemivaror ökat sina andelar av exporten. 2 3 SCB 999, Export/importåret Se exempelvis SOU 998:23, Staten och exportfinansieringen. Se NordREFO 994:7, Småföretagens Internationalisering - En jämförande nordisk studie samt NUTEK B 995:6, Småföretagen i Sverige

5 Skåne som exportregion Den utveckling, som kort har beskrivits ovan, berör självfallet även Skåne samt de skånska företagen. Det som däremot skiljer Skåne från riket är att skånska företag har en betydligt lägre exportandel. Detta har kunnat konstateras med utgångspunkt i undersökningar 4 från mitten av 90-talet som omfattar samtliga skånska exportörer, vilka finns i Region Skåne Näringslivsenhets regionala företagsdatabas 5. I detta material visar sig exportandelen i Skåne vara omkring 20 procent när de skånska företagens exportomsättning relateras till den totala omsättningen. Detta är i och för sig ett annat mått än det som refereras till för riket totalt men ger ändå en indikation på nivån. I Skåne uppgår antalet exporterande företag till mellan och beroende på vilken lägsta exportomsättning per företag som används. I det skånska materialet, som nämns ovan, framkommer att ett fåtal stora exportörer svarar för merparten av den skånska exporten. De sex största exportörerna svarar för drygt en femtedel av exporten, och när tre fjärdedelar av exporten har lagts ihop visar det sig att det är endast omkring 20 företag som svarar för denna. De flesta skånska exportörerna exporterar m a o för relativt låga värden, och endast drygt 500 företag har en exportomsättning som är miljon kr eller högre. Miljonklubben Det är denna grupp, på drygt 500 företag, som är den primära målgruppen i det projekt som redovisas i föreliggande rapport. Projektets arbetsnamn är Miljonklubben. En av de grundläggande utgångspunkterna i projektet är de erfarenheter, som visar att det är bland dessa företag som det finns en stor vilja och potential för tillväxt och ökad sysselsättning. Region Skånes Näringslivsenhet har som en viktig uppgift att initiera och stödja projekt med mål att utveckla näringslivet i Skåne. Ett annan viktig uppgift är att stimulera samverkan mellan aktörer, som arbetar för näringslivets utveckling i regionen. Det är mot denna bakgrund initiativ togs att i samarbete med ExportCentrum Skåne (Exportrådet Region Syd, Euro Info Centre Syd, ALMI Företagspartner Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren) kartlägga befintliga exportföretag 6 i regionen, deras behov och önskemål samt de hinder de eventuellt möter vid exportaffärer. I det pågående arbetet att ta fram förslag till insatser inom ramen för ett Tillväxtavtal för Skåne finns behovet av olika åtgärder för att öka internationaliseringen och därmed konkurrenskraften i de mindre och medelstora skånska företagen. Med detta som utgångspunkt skall det projekt som redovisas här ses som ett pilotprojekt. Sedermera skall projektet Miljonklubben - som har sin utgångspunkt i företagens behov - kunna utvecklas vidare och utgöra en viktig grund i det exportfrämjande arbete som kommer att utföras inom ramen för Tillväxtavtalet för Skåne. Genomförandet av projektet kan delas upp fyra faser. Den första utgjordes av arbete med att identifiera företagen, den andra av ett enkätförfarande (57 företag), den tredje av besök och intervjuer (40 företag) samt den fjärde, bearbetning av material och resultat. En viktig del i detta pilotprojekt har varit att pröva en arbetsform och tillvägagångssätt i syfte att skaffa fram underlag och kunskap om, på vilket sätt den fortsatta inventeringen av exportföretagen Se rapporten Skånes Näringsliv - En översikt, Rapport 995:26,Länsstyrelsen i Malmöhus län. I denna regionala företagsdatabas finns varje skånskt momspliktigt företag. I detta projekt företag, som exporterar för minst miljon kr om året. 4

6 lämpligast kan utföras. Tre av samarbetsparterna svarade för genomförandet av projektet, Region Skåne, Exportrådet och Euro Info Center Syd. Projektet har finansierats av Region Skåne som tillika har haft projektansvaret och är ägare av resultat. Syfte Det främsta syftet med projektet har varit att inhämta material och kunskap som kan utgöra underlag för olika näringslivsaktörer i deras arbete med att främja export- och affärsutveckling i de skånska små- och medelstora företagen Ett annat syfte har varit att säkerställa att Miljonklubben på sikt kan utgöra en levande kunskapsbank över exporterande företag i regionen genom att testa metodiskt det tillvägagångssätt som valts. 5

7 2. ENKÄT TILL SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG. Urvalsförfarande I föreliggande kapitel redovisas de resultat som inhämtats genom en enkät 7 som skickades ut vid månadsskiftet maj/juni 999 till 57 skånska exportörer samt en påminnelse utskickad under senare hälften av augusti 999. Som framkom i det inledande kapitlet är projektets primära utgångspunkt att komma i kontakt med redan etablerade skånska exportföretag, som har en exportomsättning på miljon kronor eller mera. Antalet skånska företag som exporterar för miljon kronor eller mera är totalt 530 enligt det material som Region Skåne har 8. Trehundra av dessa företag valdes slumpmässigt ut för att utgöra kandidater i enkätundersökningen. Genom ett selektivt urvalsförfarande valdes sedan 57 företag ut för att bli mottagare av enkäten. I detta skede togs hänsyn till den geografiska och branschmässiga spridningen samt företagens storleksfördelning. Svarsfrekvens Ifyllda enkäter som företagen skickade tillbaka blev till antalet 96, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 6 procent. Utöver de två utskick, som nämndes ovan, användes telemarketing som en ytterligare påminnelse. Telefonuppföljningen visade att ungefär en tredjedel av de 60 som inte svarade på enkäten gjorde det av skäl som att företaget inte längre hade någon export, att företaget var vilande, att företaget ej fanns längre o s v. Ett fåtal företag angav tidsbrist som skäl. Sammantaget görs den bedömningen att enkäten fick ett gott mottagande och ett stort antal företag ansåg det viktigt att en kartläggning som denna genomförs. Samtidigt betonades vikten av att den följs upp i konkreta åtgärder. Företagsstorlek Tabell och 2 visar hur dessa 96 svarande företagen fördelas storleksmässigt, dels vad gäller antal anställda (tabell ) dels vad gäller företagens omsättning (tabell 2). Tabell, Enkätföretagen fördelade på storleksklasser - antal anställda Antal anställda Antal företag Samtliga Enkäten i sin helhet visas i bilaga, s. 22. Företagen identifieras ifrån det regionala företagsregistret som Region Skåne, Näringslivsenheten har tillgång till och varje enskilt momspliktigt företag i Skåne finns. Registrets aktualitet är året

8 Tabell 2, Enkätföretagen fördelade på storleksklasser - omsättning. Omsättning i kr Antal företag 0,5- milj -5 milj milj milj milj milj milj milj milj Samtliga 96 Företagens geografiska spridning Den geografiska spridningen på de företag som valde att besvara enkäten visas på en karta (se figur ). Där framkommer att knappt en fjärdedel av företagen finns i Malmö (23). Kartan visar också att sex av de skånska kommunerna inte representeras av något företag i undersökningen (Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Skurup, Lomma samt Staffanstorp) Figur, Geografisk fördelninga av de 96 exportföretag i Skåne som svarade på enkäten. 7

9 Företagens branschmässiga fördelning I tabell 3 visas hur enkätföretagen fördelas på olika branscher. I tabellen har företagen klassificerats i enlighet med hur de indelas i klasser i de offentliga registren. Detta görs för att ha likartade kriterier vad gäller företagens branschtillhörighet. Detta sätt att klassificera kan dock skilja något ifrån det hur företagen själva klassar sig. De flesta företagen förekommer inom branschen partihandel. Med tanke på att det handlar om exportörer är det ganska naturligt att många företag får denna branschtillhörighet. De 30 partihandelsföretagen i undersökningen är verksamma inom skilda områden. Tretton av dessa håller på med maskinförsäljning, åtta med försäljning av hushållsvaror, fyra med kemiska produkter, tre med livsmedelsprodukter och två med försäljning av olika insatsvaror. Tabell 3, Enkätföretagens fördelade på branscher. Bransch Antal företag Partihandel *) 30 Maskinindustri 8 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 7 Kemisk industri 6 Dataverksamhet 4 Elektroindustri 4 Livsmedelsindustri 4 Metallvaruindustri 4 Transport och kommunikation 4 Media- och grafisk industri 3 Möbelindustri 3 Transportmedelsindustri 3 Bygg- och teknisk konsultverksamhet 2 Byggindustri 2 Läkemedelsindustri 2 Teleproduktindustri 2 Gummi- och plastindustri 2 Keramiskvaruindustri 2 Instrumentvaruindustri Marknadsföringsindustri Textilvaruindustri Torvutvinning Samtliga 96 *) Se förklaring i texten. Företagens exportmarknader Tabellerna 4 och 5 visar på vilka exportmarknader företagen i undersökningen verkar. I tabell 4 rangordnas de marknader till vilka företagen i undersökningen säger sig ha omfattande kontinuerlig export. Som väntat är det de nordiska marknaderna som oftast förekommer, med den norska marknaden överst. Därefter den danska och på tredje plats den finska. Efter de nordiska länderna kommer Storbritannien, Nederländerna och Tyskland i en grupp för sig. De följs sedan av Frankrike, Italien och Spanien. Det är m a o den nordiska marknaden samt den övriga västeuropeiska marknaden som gäller för våra skånska exportörer. USA är den 8

10 marknad utanför Europa som ligger främst till, med sin tionde plats. Beträffande den östeuropeiska marknaden är Polen det enda land som utmärker sig. Tabell 5 visar de marknader till vilka de berörda skånska företagen har en mindre omfattande export. I denna tabell framkommer ungefär samma bild som redovisas ovan förutom att antal verksamma företag här är färre. Tabell 4, Enkätföretagens primära exportmarknader. Omfattande kontinuerlig export till Antal företag Norge 55 Danmark 43 Finland 40 Storbritannien 27 Nederländerna 27 Tyskland 26 Frankrike 6 Italien 6 Spanien 4 USA 4 Belgien 2 Österrike 2 Polen 2 Island 2 Australien 7 Kanada 6 Syd/Central Amerika 6 Ungern 6 Irland 6 Kina 5 Sydafrika 5 Korea 4 Övr. Afrika 4 Ryssland 4 Lettland 4 Taiwan 3 Japan 3 Tjeckien 3 Estland 3 Litauen 3 Singapore 3 Andra länder 2 Malaysia 2 Turkiet Saudiarabien Bangladesh Indien Pakistan 9

11 Tabell 5, Enkätföretagens sekundära exportmarknader. Mindre omfattande export till Antal företag Danmark 25 Norge 23 Tyskland 23 Storbritannien 2 Belgien 9 Österrike 8 Finland 7 Italien 7 Frankrike 7 Island 7 Polen 4 Irland 4 Spanien 4 Nederländerna 2 Australien 2 USA 2 Japan 0 Övr. Afrika 9 Tjeckien 8 Kina 8 Kanada 8 Syd/Central Amerika 8 Ungern 7 Estland 7 Taiwan 6 Korea 6 Lettland 6 Sydafrika 5 Turkiet 5 Litauen 5 Ryssland 2 Saudiarabien 2 Nya Zeeland 2 Israel 2 Malaysia Singapore Schweiz Grekland Portugal Egypten Jordanien Indien Sri Lanka Kroatien Kroatien 0

12 Tabell 6, Marknader enkätföretagen planerar exportera till. Planerar exportera till Antal företag Polen 6 Frankrike 9 Tyskland 9 Ungern 9 Nederländerna 9 Storbritannien 8 USA 8 Spanien 7 Tjeckien 7 Kina 7 Japan 7 Danmark 6 Kanada 6 Syd/Central Amerika 6 Island 5 Österrike 5 Taiwan 5 Korea 5 Finland 4 Övr. Afrika 4 Italien 4 Belgien 4 Australien 3 Sydafrika 3 Norge 2 Irland 2 Estland 2 Litauen 2 Lettland 2 Ryssland Rumänien I tabell 6 rangordnas de marknader som de tillfrågade företagen planerar exportera till. I denna tabell är det värt att notera det mindre antalet företag jämfört med de två tidigare tabellerna (4 och 5). Resultatet skulle kunna tolkas så, att behovet att erövra nya marknader bland de berörda företagen är ganska måttligt. Som framgår av tabellen är det den polska marknaden som utmärker sig. Därefter följer länder som Frankrike, Tyskland, Ungern och Nederländerna. I tabellen kan också noteras att flera företag har funderingar kring marknader som ligger relativt lågt vad gäller den nuvarande exporten. Detta gäller marknader som den kinesiska och den japanska, men även marknader som den tjeckiska. Anmärkningsvärt litet intresse visas däremot i detta material för den baltiska och ryska marknaden. Att Polen är den marknad som toppar listan i tabell 6 kan vara en signal om att de skånska företagen börjar betrakta denna marknad som något mera än en potentiell marknad. Närheten och de historiska banden torde kunna utgöra en fördel för de skånska företagen.

13 Företagens exportkanaler Företag som säljer på de utländska marknaderna har flera olika kanaler och/eller etableringsformer att använda sig av. Det är vanligt att företagen använder sig av mer än en kanal samtidigt. Exempelvis kan formen variera beroende på vilken marknad man säljer på, vilken typ av produkt det handlar om, exportvolym eller på exportföretagets storlek och exportvana 9. I tabell 7 redovisas enkätföretagens svar på vilka etableringsformer eller exportkanaler man använder sig av. I tabellen rangordnas svaren utifrån hur ofta de nämns av företagen. Här är värt att påpeka att i de fall där flera alternativ är markerade (vanligast) väger vart och ett lika mycket. Företagens försäljning på utländska marknader via agenter är den vanligaste formen som företagen i undersökningen använder sig av. Tätt därefter kommer direktförsäljning. Utöver dessa två kanaler är formen återförsäljare tämligen vanlig. Fjärde i raden är dotterbolag, eftersom att en fjärdedel av företagen säger sig sälja sina produkter på de utländska marknaderna via dotterbolag. De etableringsformer eller exportkanaler som däremot är mera sällsynta är Joint Venture och systerbolag. Tabell 7, Exportkanaler enkätföretagen använder sig av på exportmarknaderna. Etableringsform Antal företag Agent 48 Direktförsäljning 46 Återförsäljare 35 Dotterbolag 24 Joint Venture 7 Systerbolag 6 Annat 2 Exporthinder I tabell 8 rangordnas svaren på vilka hinder företagen anser sig möta i samband med export. Företagen kunde också här markera flera alternativ samtidigt utan inbördes rangordning. Den kategori som framstår som det största hindret (flesta markeringarna) är bristande personella resurser - vart tredje företag anser att detta utgör ett hinder vid export. För stor konkurrens placeras som hinder nummer två, följt av bristande kunskap om marknaden. Därefter följer brist på kapital och bristande språkkunskaper. Regler/bestämmelser i Sverige anses enligt enkätsvaren inte utgöra något hinder vid export. Endast 2 av de 96 svarande företagen ansåg detta vara ett hinder. Vad gäller svaren om vilka hinder företagen anser sig möta vid export bör poängteras att dessa förmodligen kan variera beroende på det konjunkturläge som råder vid svarstillfället. 9 Se NordREFO 994:7, Småföretagens Internationalisering - En jämförande nordisk studie samt NUTEK B 995:6, Småföretagen i Sverige

14 Tabell 8, Hinder enkätföretagen möter vid export. Hinder för export Antal Bristande personella resurser 33 För stor konkurrens 26 Bristande kunskap om marknaden 2 Bristande tillgång på kapital 9 Bristande språkkunskaper 6 Produktanpassning 6 Regler/bestämmelser på marknaden 5 Marknadsföring/kommunikation 9 Val av exportstrategi 6 Saknar ledig produktionskapacitet 6 Annat 6 Regler/bestämmelser i Sverige 2 Saknar kunskap om exportrutiner 0 Hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. På vilket sätt företagen söker nya affärsmöjligheter och potentiella kunder redovisas i tabell 9. På motsvarande sätt som gällde de två föregående frågorna hade de tillfrågade företagen möjlighet att samtidigt välja flera alternativ. Personliga besök är det alternativ som oftast markerades, tätt inpå kommer sedan mässor. På tredje plats finns alternativet kontakter (dvs genom ett eller flera mellanled). Den placering som internet har i tabellen, som ett sätt att etablera nya affärer och kundkontakter, är klart intressant. Troligen kommer det på sikt att få ännu större betydelse i detta avseende. Tabell 9, Enkätföretagen - hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. Kundkontakt Antal Personliga besök 60 Mässor 56 Kontakter 49 Distributör/återförsäljare 37 Internet 26 Utskick 26 Direct marketing 3 Företagsregister 8 Annat 4 Telemarketing 2 3

15 3. INTERVJUER AV SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG. Intervjuade företag Bland de 57 företagen, som fick enkäten valdes 40 företag ut för ett besök och en intervju. Avsikten med denna del av undersökningen har varit att komplettera och mera ingående tränga in i de frågor, som finns upptagna i enkäten. Därutöver har syftet varit att diskutera nya frågeställningar. Kartan på figur 2 visar var i Skåne de besökta företagen finns. Ambitionen, beträffande vilka företag som valdes som intervjuföretag var den samma som enkätdelen, dvs en geografisk och branschmässig spridning Figur 2, Geografisk fördelning av de 40 besökta skånska exportföretagen. De intervjuade företagen bekräftade i väsentliga drag den bild, som de hade givit i enkätsvaren. I de följande avsnitten sammanfattas de huvudsakliga intryck som besöken och intervjuerna gav. Redovisningsformen, som valts, tar utgångspunkt i flera av de frågor, som finns i 4

16 enkäten, t ex problematiken kring de exportbarriärer eller hinder som företagen anser sig möta. Även andra intryck från intervjuerna lyfts dock fram. Bristande personella resurser. Enligt enkäten är bristande personella resurser det mest frekventa hindret företag möter vid export. Detta bekräftades ytterligare i de genomförda intervjuerna och kan utan tvekan betraktas som ett genomgående och allmänt hinder hos exportföretagen. Flertalet företag upplever att det är svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskap. I detta sammanhang nämnde många av företagen marknadssidan som en utsatt del av företaget. Ofta har man ingen resurs eller tid för att kartlägga och bearbeta nya marknader. Många gånger kan man ha deltagit på en mässa som givit nya möjligheter. Investeringen blir dock en förlustaffär då man ej har resurser för att följa upp satsningen. Bristande kunskap om marknaden. Otillräcklig kunskap om marknaden går ofta hand i hand med avsaknaden av personella resurser då det är svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskaper. Många vet ej vem eller var man skall vända sig för att inhämta kunskap om marknaden eller tror det är för dyrt att köpa. Denna bristande kompetens innebär därför en uppenbar risk att göra samma misstag som många andra tidigare har gjort. Bristande språkkunskaper. Det blir allt vanligare att använda engelska språket i olika affärssammanhang och därför behärskar de flesta företag detta språk. Det kan dock vara branschrelaterat. De språkbrister som emellertid oftast anges gäller de latinska språken men även franska och i viss utsträckning tyska. Generellt anser sig de flesta intervjuade företagen ha behov av ytterligare språkkunskaper. Marknadskommunikation. Enkätsvaren visar att mässor är viktiga för flertalet av företagen. Detta bekräftades ytterligare i intervjuerna. För ganska många av företagen är deltagande i mässor t o m det viktigaste. För många företag är mässorna ett dyrt men viktigt verktyg som man skulle vilja ha hjälp med. Internetmognaden är generellt hög hos företagen och de stora flertalet har lagt upp egna hemsidor. Flertalet använder dock ej internet som en aktiv kompletterande marknadskanal, kanske beroende på bristande kunskap om möjligheterna. Däremot är intresset för denna kanal stort. Kulturella skillnader bedöms fortsatt lika viktiga och behovet av marknadsmaterial uttryckt på rätt språk är mycket viktigt för företagen. 5

17 Exportadministrativa rutiner. I takt med att allt fler företag renodlar sina verksamheter och fokuserar på sin kärnverksamhet får speditörer och transportföretag ta över stora delar av traditionella rutiner som skeppningshandlingar, tulldokument och försäkringar. Integrerade affärssystem underlättar övriga rutiner som utlandsbetalningar och terminsaffärer i samarbete med den bank man anlitar. EMU och Euron har inte påverkat företagen nämnvärt. De ser inga problem i en eventuell övergång till en ny valuta. Allt fler företag försäkrar också sina exportaffärer för att minimera kreditförluster. Många anser trots detta att de har behov av ökad kunskap om exportadministrativa rutiner. Ägarbild. Det blir allt vanligare med en ägarbild där utländska intressen helt eller till delar är engagerade i skånska företag. Detta gäller flera av de intervjuade företagen. Vissa av dessa företag uttryckte att handlingsfriheten har begränsats eller att beslutsvägarna tenderar bli längre. Det är av ett stort intresse att följa upp denna utveckling och se hur handlingsfriheten i så fall utvecklas hos denna typ av företag. Regionala förutsättningar. De flesta företagen verkar vara nöjda med de generella förutsättningarna som de arbetar utifrån på hemmaplan. Utvecklingen i regionen ses som positiv och framtidstron är stark. Man tror att Öresundsbron kommer att påverka regionen positivt men att den generellt sätt inte påverkar det egna företaget. Företagen hade generellt också en mycket positiv inställning till det initiativ Region Skåne visade med detta projekt och att det görs i samverkan med andra näringslivsaktörer, som är inriktade på att främja exportutvecklingen i Skåne. Initiativet ses som ett tecken på intresse och vilja att engagera sig. Flera företag betonade att det finns behov av ännu flera nätverk eller forum där exportföretag från olika branscher, men även inom samma bransch, får möjlighet att utbyta erfarenheter. 6

18 4. AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER Ökad internationalisering Handelsutbytets betydelse På den globala arenan är Sverige ett litet land med en liten hemmamarknad, men företagen i Sverige har under det gångna seklet likväl kunnat växa och bli stora, tack vare att de har haft tillgång till världsmarknaden. Sverige har m a o haft förmågan att utnyttja utrikeshandelns fördelar, och på så sätt har grunden till välståndet i Sverige lagts. Handelsutbytet kan därmed ses som en av de centrala faktorer som främjar starkt produktionsliv och tillväxt. Svenska ekonomin har blivit mycket exportberoende och det är ett fåtal storföretag som har stått för och står fortfarande för huvuddelen av exportinkomsterna. De senaste 0-5 åren har det svenska näringslivet internationaliserats i allt snabbare takt, och exporten är inte längre enbart ett villkor för storföretagens överlevnad och utveckling. Detta har blivit fallet för flera och flera svenska små- och medelstora företag. Det är denna kategori företag som utgör merparten av antalet exporterande företag. Satsa på exportfrämjande insater Det faktum att de små- och medelstora företagen i en ökad utsträckning internationaliserats har inneburit att många sätter nu stora förhoppningar till denna kategori företag, som skapare av ny sysselsättning och tillväxt. Detta har också satt fokus på att försöka bättre förstå de behov av stöd och information dessa företag kan behöva för att framgångsrikt kunna utvidga sina marknadsandelar eller rentav ta sina första steg ut på exportmarknaderna. I Näringsdepartementets skrivelse, Utveckling och Delaktighet - agenda för Näringsdepartementets tillväxtpolitik (Ds 999:32) framställs denna syn ganska klart. Där anges också Regeringens uppfattning att Exportrådet, som ägs av stat och näringsliv gemensamt, bör stärkas i sin roll som centralt exportfrämjande organ (s. 50), och att Regeringen har avsatt resurser för att den regionala organisationen för exportfrämjande skall byggas ut, samordnas och förbättras, i första hand för att öka tillgängligheten för mindre och medelstora företag (s. 50). Region Skånes projekt Miljonklubben, vilken föreliggande enkät- och intervjuundersökning är en del av, är också ett exempel på insats, där avsikten är bl a att försöka bättre förstå de skånska exportföretagens behov och möjligheter. Detta skall sedan kunna utgöra en viktig grund i avgörandet vilka insatser bör göras för att möta de skånska exportföretagens eventuella behov och därmed bidra till att stärka företagens exportmöjligheter. Något som skapar förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning i regionen. Exportfrämjande insatser - några exempel I Skåne, som Sverige i övrigt, finns idag många olika aktörer, som har som uppgift att främja exporten hos företagen. När man tittar på alla de varierande och innehållsrika aktiviteter och insatser aktörerna förfogar över samt den imponerande kompetens och erfarenhet personalen besitter, blir den omedelbara slutsatsen eller reaktionen - vilket enormt utbud. De frågor som samtidigt kan ställas är, har företagen kännedom om detta stora utbud, hur kan företagen enklast ta del av det eller möter detta utbud företagens behov. Dessutom kan utan tvekan fastslås, att det är inte ett utvidgat utbud i antal aktiviteter/insatser som behövs, snarare ökad 7

19 integrering och samverkan mellan aktörerna, inventering av företagens verkliga behov samt prioritering av aktiviteter/insatser som matchar behovsbilden. Här nedan ges några exempel på insatser, som bedöms kunna tillmötesgå en del av de skånska företagens behov. Adaptprojektet Intercompetence, som bedrivits av Länsarbetsnämnden i Skåne tillsammans med Region Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, är ett exempel på framgångsrikt projekt. I detta projekt, som genomförts i ett nära samarbete med internationella samarbetspartners, har en viktig utgångspunkt varit Skånes låga exportandel. Projektets ambitioner har inriktats mot att söka olika vägar till tillväxt och ökad internationalisering genom nätverksbyggande insatser, workshops, seminarier och modellprojekt. Exportrådets olika traineeprogram kombinerar på ett framgångsrikt sätt tillförandet av personella resurser som kan jobba med marknadsinformation med kompetensutveckling och skapandet av nya arbetstillfällen. I flertalet program har invandrare på ett effektivt sätt fått en chans på arbetsmarknaden. I Exportörsklubbar eller exportforum samlas företagarna lokalt. Genom kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte vill man stärka exportpotentialen. I Skåne genomför exempelvis Exportrådet det som kallas Exportforum 4K i fyra kommuner i norra Skåne. De seminarier som anordnas kan t ex behandla särskilda tema eller marknader som de lokala företagen själva bestämmer. Branschnätverk och samverkansgrupper syftar till att ge företag i samma bransch stöd och draghjälp vid mässarrangemang och exportsatsningar. Det nationella nätverket Food From Sweden är ett exempel på ett branschprogram eller nätverk, som redan är igång. Kompetensutvecklingsprogram motsvarande Vidga din kundkrets - Exportera som är ett strategiskt program. På ett flexibelt sätt kan programmet anpassas efter bransch, omfattning och innehåll. Olika AffärsChansprojekt syftar till att belysa företagets potential på vald marknad för att sedan söka potentiella samarbetspartners och genomföra en besöksresa. AffärsChansprojekt lotsar företag från identifiering av affärsmöjlighet till formulering av en handlingsplan. Projekten genomförs vanligen i nära samarbete med andra aktörer. Ett AffärsChansprojekt riktar sig vanligtvis till en grupp av företag, i samma eller olika branscher. Euro Info Centre kontoren (EIC Syd för företag i Skåne och Södra Halland) kan erbjuda små- och medelstora företag som söker nya affärskontakter flera olika informations- och kontaktskapande tjänster. EU:s kontaktdagar - en mötesplats för företag med sikte på affärer är ett exempel, som skulle kunna tillmötesgå många av de varierande behov som de skånska företagen uttalat. 8

20 Slutsatser Exportmarknader De skånska företag, som är föremål för denna undersökning, har sina exportmarknader på ganska nära håll. Som framgick i kapitel 2 är det de nordiska marknaderna samt de övriga västeuropeiska, som är de viktigaste marknaderna. Polen är den marknad som hos många av företagen ligger i startgroparna att bli en verklig exportmarknad. I Skåne finns flera näringslivsaktörer som förfogar över erfarenheter och kunskap om den polska marknaden. Bland dessa ingår de deltagande aktörerna i denna undersökning. Det kan kännas angeläget att dessa erfarenheter och kunskap kommer till nytta för de behövande företagen. Många av aktörerna har dessutom tillgång till resurser ägnade exportfrämjande insatser, som skulle kunna inriktas i högre utsträckning för att bearbeta den polska marknaden. I flera av intervjuerna med företagen framkom att de upplever den polska marknaden som en ganska svårarbetad marknad som kräver omfattande resurser och kompetens. Beträffande Polen är dessutom på plats att påminna om att 999 var ett särskilt Polenår i Sverige, vilket också innebar särskilda satsningar från Skåne. Detta har inneburit att banden mellan Skåne och Polen har ytterligare förstärkts under det gångna året. Viktigt att detta arbete får verkan hos de skånska företagen och som resulterar i ökade affärsförbindelser. Exportkanaler - nya affärer Valet av vilken kanal exportföretag väljer för att sälja sina produkter på en exportmarknad är ett bland de viktigare besluten exporterande företag ställs inför. Bland de skånska företagen är det framförallt två typer av exportkanaler som är mest vanliga, försäljning via agenter och direktförsäljning. Detta överensstämmer ganska väl med den bild som är känd för svenska exportföretag generellt i Sverige. Nya affärsmöjligheter och potentiella kunder etableras främst genom personliga besök och mässaktiviteter. Även via kontakter, distributörer/återförsäljare och internet är vanligt förekommande. Detta gäller de tillfrågade skånska företagen, men är också en bild som generellt förekommer bland svenska exportföretag. I intervjuerna framkom tydligt, att mässaktiviter fortfarande är av stor betydelse för företagen, även om de ofta är ett kostsamt och resurskrävande sätt. Internet visar sig ha en betydande roll i sökandet efter nya affärer och kunder och kommer sannolikt att få ännu större betydelse framöver. Det optimala beslutet, i fråga om vilka exportkanaler väljs eller hur kundkontakter tas, kräver att man är mycket väl medveten om sina behov. Behoven kan se olika ut ifall man bearbetar flera marknader. Upptäckten att fel exportkanal eller fel kontaktsätt har valts beror ganska ofta på en ofullständig behovsanalys. Detta beror i sin tur på de förutsättningar som finns i företagets egna resursbas men även i dess externa resursbas. Att skörda exportframgångar hänger ihop med hur bra det förberedande arbetet utförs. De flesta företag tjänar på det att ta hjälp av extern expertkompetens för att ytterligare utveckla den viktiga förberedelseprocessen. Inte minst vad gäller i sökandet av lämpliga samarbetspartners och vid utformningen av en passande export- och marknadsstrategi i allmänhet. Men det handlar också om att ta hand om och utveckla den egna kompetensen eller resursbasen. 9