Regional utveckling UTREDNINGSRAPPORT. Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional utveckling UTREDNINGSRAPPORT. Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor"

Transkript

1 Regional utveckling UTREDNINGSRAPPORT Skånsk export En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export som överstiger en miljon kronor 2000: Region Skåne, Näringslivsenheten Gudmundur Kristjansson 2

2 FÖRORD Arbetet med att utveckla regionerna utgår idag i större utsträckning än tidigare från de förutsättningar som finns i den enskilda regionen. Den egna kraften och förmågan att ta tillvara regionernas tillgångar är av stor betydelse i det regionala utvecklingsarbetet. Ökad kunskap om regionala strukturer och olika förhållande ger därför möjlighet till en god och framgångsrik utveckling i en hårdnande internationell konkurrens. Att driva en framgångsrik och utvecklingsinriktad näringspolitik oavsett det gäller på den nationella, regionala eller den lokala nivån förutsätter ett kontinuerligt och systematiskt analysarbete. Det är genom analysen vi tillför kunskap som bildar underlag för aktiva åtgärder för en dynamisk näringslivsutveckling i Skåne. Näringslivsenheten i Region Skåne rapporter löpande i denna serie om näringspolitiska frågor i Skåne. I föreliggande rapport redovisas resultat från projektet Miljonklubben som initierats och finansierats av Näringslivsenheten i Region Skåne och genomförts i samarbete med ExportCentrum Skåne (Exportrådet Region Syd, Euro Info Centre Syd, ALMI Företagspartner Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren). Syftet med projektet har varit att kartlägga befintliga exportföretag i regionen, deras behov och önskemål samt de hinder de eventuellt möter vid exportaffärer. Från ExportCentrum har genomförandet sköts av representanter från Exportrådet Region Syd i Malmö, Henrik Berven och Louise Vilén samt från Euro Info Centre Syd, Mats Niwhede och Fred Campbell. Från Näringslivsenheten, Region Skåne har Gudmundur Kristjánsson deltagit och tillika varit projektansvarig. Rapporten har gjorts av Gudmundur Kristjánsson. Ulf Åberg Näringslivschef 3

3 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Bakgrund Miljonklubben. 4 Syfte ENKÄT TILL SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG... 6 Urvalsförfarande Svarsfrekvens Företagsstorlek 7 Företagens geografiska spridning... 7 Företagens branschmässiga fördelning Företagens exportmarknader 8 Företagens exportkanaler.. 2 Exporthinder 2 Hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. 3 3 INTERVJUER AV SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG... 4 Intervjuade företag Bristande personella resurser Bristande kunskap om marknaden... 5 Bristande språkkunskaper Marknadskommunikation... 5 Exportadministrativa rutiner... 6 Ägarbild. 6 Regionala förutsättningar 6 4. AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER... 7 Ökad internationalisering Exportfrämjande insatser - några exempel 7 Slutsatser 9 5. LITTERATUR... 2 BILAGA Detta material får återges under förutsättning att källan anges; Region Skåne, Näringslivsenheten. 2

4 . INLEDNING Bakgrund Sverige som exportland De senaste 0-5 åren har utrikeshandeln alltmer utvecklats mot en liberalisering och globalisering. Utvecklingen har också inneburit att länders välståndsutveckling blivit mer beroende av utrikeshandel. För ett land som Sverige har denna utveckling varit av stor betydelse, vilket tydligt kan konstateras i den officiella handelsstatistiken samt olika studier och utredningar 2. För Sverige har exempelvis exportberoendet mätt som en andel av BNP successivt ökat under denna period. Mellan åren 986 och 997 ökade varuexporten som andel av BNP från 27 till omkring 37 procent. Om tjänsteexporten läggs till varuexporten uppgår det sammanlagda värdet 997 till omkring 44 procent av BNP. De nivåer som Sverige uppvisar i detta avseende beträffande exporten förekommer också hos de nordiska grannländerna, där varuexporten ligger runt 30 procent. Större länder som USA och Japan visar däremot betydligt lägre andel - mindre än 0% (mitten av 990-talet) - vilket förklaras av dessa länders stora hemmamarknad. I Sverige beräknas de exporterande företagen uppgå till företag, varav nästan 80 procent exporterar till ett värde, som understiger Mkr. Av det totala exportvärdet svarar dessa små exportörer för en mycket liten andel, eller omkring %. Sverige är m a o i mycket hög utsträckning beroende av exporten från några få stora företag. Denna bild sammanfaller ganska bra med den svenska företagsstrukturen, som kännetecknas av ett stort antal småföretag och ett mindre antal välkända storföretag. I sammanhanget bör dock påminnas om den roll väldigt många svenska småföretag har som underleverantörer till storföretagen, vilket innebär försäljning av insatsvaror till företag som i sin tur exporterar. På så sätt är många svenska småföretag i hög grad delaktiga i den svenska exporten (indirekt export) och därmed aktörer på den internationella arenan. Parallellt med den utveckling som beskrivs ovan har andelen småföretag som är direkt beroende av exportförsäljning ständigt ökat. För många av dessa företag tenderar exporten bli mer och mer avgörande för dessa företags fortlevnad och utveckling 3. Merparten av den svenska exporten eller omkring 80 procent går till andra industriländer varav omkring 60 procent till övriga EU länder. De senaste 0 åren har denna andel minskat samtidigt som exporten till andra regioner har ökat. Trots denna förändring är den europeiska marknaden fortfarande mest betydelsefull för företagen i alla storleksklasser. I synnerhet gäller detta företag med en export som understiger 0 miljoner kronor. Den nordiska marknaden är dessutom av en särskild betydelse för de mindre företagen. Under perioden från mitten av 980-talet till senare hälften av 90-talet märks förändringar i sammansättningen av exporten från Sverige. På bekostnad av varor från basindustrin har varor från verkstadsindustrin samt kemivaror ökat sina andelar av exporten. 2 3 SCB 999, Export/importåret Se exempelvis SOU 998:23, Staten och exportfinansieringen. Se NordREFO 994:7, Småföretagens Internationalisering - En jämförande nordisk studie samt NUTEK B 995:6, Småföretagen i Sverige

5 Skåne som exportregion Den utveckling, som kort har beskrivits ovan, berör självfallet även Skåne samt de skånska företagen. Det som däremot skiljer Skåne från riket är att skånska företag har en betydligt lägre exportandel. Detta har kunnat konstateras med utgångspunkt i undersökningar 4 från mitten av 90-talet som omfattar samtliga skånska exportörer, vilka finns i Region Skåne Näringslivsenhets regionala företagsdatabas 5. I detta material visar sig exportandelen i Skåne vara omkring 20 procent när de skånska företagens exportomsättning relateras till den totala omsättningen. Detta är i och för sig ett annat mått än det som refereras till för riket totalt men ger ändå en indikation på nivån. I Skåne uppgår antalet exporterande företag till mellan och beroende på vilken lägsta exportomsättning per företag som används. I det skånska materialet, som nämns ovan, framkommer att ett fåtal stora exportörer svarar för merparten av den skånska exporten. De sex största exportörerna svarar för drygt en femtedel av exporten, och när tre fjärdedelar av exporten har lagts ihop visar det sig att det är endast omkring 20 företag som svarar för denna. De flesta skånska exportörerna exporterar m a o för relativt låga värden, och endast drygt 500 företag har en exportomsättning som är miljon kr eller högre. Miljonklubben Det är denna grupp, på drygt 500 företag, som är den primära målgruppen i det projekt som redovisas i föreliggande rapport. Projektets arbetsnamn är Miljonklubben. En av de grundläggande utgångspunkterna i projektet är de erfarenheter, som visar att det är bland dessa företag som det finns en stor vilja och potential för tillväxt och ökad sysselsättning. Region Skånes Näringslivsenhet har som en viktig uppgift att initiera och stödja projekt med mål att utveckla näringslivet i Skåne. Ett annan viktig uppgift är att stimulera samverkan mellan aktörer, som arbetar för näringslivets utveckling i regionen. Det är mot denna bakgrund initiativ togs att i samarbete med ExportCentrum Skåne (Exportrådet Region Syd, Euro Info Centre Syd, ALMI Företagspartner Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren) kartlägga befintliga exportföretag 6 i regionen, deras behov och önskemål samt de hinder de eventuellt möter vid exportaffärer. I det pågående arbetet att ta fram förslag till insatser inom ramen för ett Tillväxtavtal för Skåne finns behovet av olika åtgärder för att öka internationaliseringen och därmed konkurrenskraften i de mindre och medelstora skånska företagen. Med detta som utgångspunkt skall det projekt som redovisas här ses som ett pilotprojekt. Sedermera skall projektet Miljonklubben - som har sin utgångspunkt i företagens behov - kunna utvecklas vidare och utgöra en viktig grund i det exportfrämjande arbete som kommer att utföras inom ramen för Tillväxtavtalet för Skåne. Genomförandet av projektet kan delas upp fyra faser. Den första utgjordes av arbete med att identifiera företagen, den andra av ett enkätförfarande (57 företag), den tredje av besök och intervjuer (40 företag) samt den fjärde, bearbetning av material och resultat. En viktig del i detta pilotprojekt har varit att pröva en arbetsform och tillvägagångssätt i syfte att skaffa fram underlag och kunskap om, på vilket sätt den fortsatta inventeringen av exportföretagen Se rapporten Skånes Näringsliv - En översikt, Rapport 995:26,Länsstyrelsen i Malmöhus län. I denna regionala företagsdatabas finns varje skånskt momspliktigt företag. I detta projekt företag, som exporterar för minst miljon kr om året. 4

6 lämpligast kan utföras. Tre av samarbetsparterna svarade för genomförandet av projektet, Region Skåne, Exportrådet och Euro Info Center Syd. Projektet har finansierats av Region Skåne som tillika har haft projektansvaret och är ägare av resultat. Syfte Det främsta syftet med projektet har varit att inhämta material och kunskap som kan utgöra underlag för olika näringslivsaktörer i deras arbete med att främja export- och affärsutveckling i de skånska små- och medelstora företagen Ett annat syfte har varit att säkerställa att Miljonklubben på sikt kan utgöra en levande kunskapsbank över exporterande företag i regionen genom att testa metodiskt det tillvägagångssätt som valts. 5

7 2. ENKÄT TILL SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG. Urvalsförfarande I föreliggande kapitel redovisas de resultat som inhämtats genom en enkät 7 som skickades ut vid månadsskiftet maj/juni 999 till 57 skånska exportörer samt en påminnelse utskickad under senare hälften av augusti 999. Som framkom i det inledande kapitlet är projektets primära utgångspunkt att komma i kontakt med redan etablerade skånska exportföretag, som har en exportomsättning på miljon kronor eller mera. Antalet skånska företag som exporterar för miljon kronor eller mera är totalt 530 enligt det material som Region Skåne har 8. Trehundra av dessa företag valdes slumpmässigt ut för att utgöra kandidater i enkätundersökningen. Genom ett selektivt urvalsförfarande valdes sedan 57 företag ut för att bli mottagare av enkäten. I detta skede togs hänsyn till den geografiska och branschmässiga spridningen samt företagens storleksfördelning. Svarsfrekvens Ifyllda enkäter som företagen skickade tillbaka blev till antalet 96, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 6 procent. Utöver de två utskick, som nämndes ovan, användes telemarketing som en ytterligare påminnelse. Telefonuppföljningen visade att ungefär en tredjedel av de 60 som inte svarade på enkäten gjorde det av skäl som att företaget inte längre hade någon export, att företaget var vilande, att företaget ej fanns längre o s v. Ett fåtal företag angav tidsbrist som skäl. Sammantaget görs den bedömningen att enkäten fick ett gott mottagande och ett stort antal företag ansåg det viktigt att en kartläggning som denna genomförs. Samtidigt betonades vikten av att den följs upp i konkreta åtgärder. Företagsstorlek Tabell och 2 visar hur dessa 96 svarande företagen fördelas storleksmässigt, dels vad gäller antal anställda (tabell ) dels vad gäller företagens omsättning (tabell 2). Tabell, Enkätföretagen fördelade på storleksklasser - antal anställda Antal anställda Antal företag Samtliga Enkäten i sin helhet visas i bilaga, s. 22. Företagen identifieras ifrån det regionala företagsregistret som Region Skåne, Näringslivsenheten har tillgång till och varje enskilt momspliktigt företag i Skåne finns. Registrets aktualitet är året

8 Tabell 2, Enkätföretagen fördelade på storleksklasser - omsättning. Omsättning i kr Antal företag 0,5- milj -5 milj milj milj milj milj milj milj milj Samtliga 96 Företagens geografiska spridning Den geografiska spridningen på de företag som valde att besvara enkäten visas på en karta (se figur ). Där framkommer att knappt en fjärdedel av företagen finns i Malmö (23). Kartan visar också att sex av de skånska kommunerna inte representeras av något företag i undersökningen (Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Skurup, Lomma samt Staffanstorp) Figur, Geografisk fördelninga av de 96 exportföretag i Skåne som svarade på enkäten. 7

9 Företagens branschmässiga fördelning I tabell 3 visas hur enkätföretagen fördelas på olika branscher. I tabellen har företagen klassificerats i enlighet med hur de indelas i klasser i de offentliga registren. Detta görs för att ha likartade kriterier vad gäller företagens branschtillhörighet. Detta sätt att klassificera kan dock skilja något ifrån det hur företagen själva klassar sig. De flesta företagen förekommer inom branschen partihandel. Med tanke på att det handlar om exportörer är det ganska naturligt att många företag får denna branschtillhörighet. De 30 partihandelsföretagen i undersökningen är verksamma inom skilda områden. Tretton av dessa håller på med maskinförsäljning, åtta med försäljning av hushållsvaror, fyra med kemiska produkter, tre med livsmedelsprodukter och två med försäljning av olika insatsvaror. Tabell 3, Enkätföretagens fördelade på branscher. Bransch Antal företag Partihandel *) 30 Maskinindustri 8 Massa-, pappers- och pappersvaruindustri 7 Kemisk industri 6 Dataverksamhet 4 Elektroindustri 4 Livsmedelsindustri 4 Metallvaruindustri 4 Transport och kommunikation 4 Media- och grafisk industri 3 Möbelindustri 3 Transportmedelsindustri 3 Bygg- och teknisk konsultverksamhet 2 Byggindustri 2 Läkemedelsindustri 2 Teleproduktindustri 2 Gummi- och plastindustri 2 Keramiskvaruindustri 2 Instrumentvaruindustri Marknadsföringsindustri Textilvaruindustri Torvutvinning Samtliga 96 *) Se förklaring i texten. Företagens exportmarknader Tabellerna 4 och 5 visar på vilka exportmarknader företagen i undersökningen verkar. I tabell 4 rangordnas de marknader till vilka företagen i undersökningen säger sig ha omfattande kontinuerlig export. Som väntat är det de nordiska marknaderna som oftast förekommer, med den norska marknaden överst. Därefter den danska och på tredje plats den finska. Efter de nordiska länderna kommer Storbritannien, Nederländerna och Tyskland i en grupp för sig. De följs sedan av Frankrike, Italien och Spanien. Det är m a o den nordiska marknaden samt den övriga västeuropeiska marknaden som gäller för våra skånska exportörer. USA är den 8

10 marknad utanför Europa som ligger främst till, med sin tionde plats. Beträffande den östeuropeiska marknaden är Polen det enda land som utmärker sig. Tabell 5 visar de marknader till vilka de berörda skånska företagen har en mindre omfattande export. I denna tabell framkommer ungefär samma bild som redovisas ovan förutom att antal verksamma företag här är färre. Tabell 4, Enkätföretagens primära exportmarknader. Omfattande kontinuerlig export till Antal företag Norge 55 Danmark 43 Finland 40 Storbritannien 27 Nederländerna 27 Tyskland 26 Frankrike 6 Italien 6 Spanien 4 USA 4 Belgien 2 Österrike 2 Polen 2 Island 2 Australien 7 Kanada 6 Syd/Central Amerika 6 Ungern 6 Irland 6 Kina 5 Sydafrika 5 Korea 4 Övr. Afrika 4 Ryssland 4 Lettland 4 Taiwan 3 Japan 3 Tjeckien 3 Estland 3 Litauen 3 Singapore 3 Andra länder 2 Malaysia 2 Turkiet Saudiarabien Bangladesh Indien Pakistan 9

11 Tabell 5, Enkätföretagens sekundära exportmarknader. Mindre omfattande export till Antal företag Danmark 25 Norge 23 Tyskland 23 Storbritannien 2 Belgien 9 Österrike 8 Finland 7 Italien 7 Frankrike 7 Island 7 Polen 4 Irland 4 Spanien 4 Nederländerna 2 Australien 2 USA 2 Japan 0 Övr. Afrika 9 Tjeckien 8 Kina 8 Kanada 8 Syd/Central Amerika 8 Ungern 7 Estland 7 Taiwan 6 Korea 6 Lettland 6 Sydafrika 5 Turkiet 5 Litauen 5 Ryssland 2 Saudiarabien 2 Nya Zeeland 2 Israel 2 Malaysia Singapore Schweiz Grekland Portugal Egypten Jordanien Indien Sri Lanka Kroatien Kroatien 0

12 Tabell 6, Marknader enkätföretagen planerar exportera till. Planerar exportera till Antal företag Polen 6 Frankrike 9 Tyskland 9 Ungern 9 Nederländerna 9 Storbritannien 8 USA 8 Spanien 7 Tjeckien 7 Kina 7 Japan 7 Danmark 6 Kanada 6 Syd/Central Amerika 6 Island 5 Österrike 5 Taiwan 5 Korea 5 Finland 4 Övr. Afrika 4 Italien 4 Belgien 4 Australien 3 Sydafrika 3 Norge 2 Irland 2 Estland 2 Litauen 2 Lettland 2 Ryssland Rumänien I tabell 6 rangordnas de marknader som de tillfrågade företagen planerar exportera till. I denna tabell är det värt att notera det mindre antalet företag jämfört med de två tidigare tabellerna (4 och 5). Resultatet skulle kunna tolkas så, att behovet att erövra nya marknader bland de berörda företagen är ganska måttligt. Som framgår av tabellen är det den polska marknaden som utmärker sig. Därefter följer länder som Frankrike, Tyskland, Ungern och Nederländerna. I tabellen kan också noteras att flera företag har funderingar kring marknader som ligger relativt lågt vad gäller den nuvarande exporten. Detta gäller marknader som den kinesiska och den japanska, men även marknader som den tjeckiska. Anmärkningsvärt litet intresse visas däremot i detta material för den baltiska och ryska marknaden. Att Polen är den marknad som toppar listan i tabell 6 kan vara en signal om att de skånska företagen börjar betrakta denna marknad som något mera än en potentiell marknad. Närheten och de historiska banden torde kunna utgöra en fördel för de skånska företagen.

13 Företagens exportkanaler Företag som säljer på de utländska marknaderna har flera olika kanaler och/eller etableringsformer att använda sig av. Det är vanligt att företagen använder sig av mer än en kanal samtidigt. Exempelvis kan formen variera beroende på vilken marknad man säljer på, vilken typ av produkt det handlar om, exportvolym eller på exportföretagets storlek och exportvana 9. I tabell 7 redovisas enkätföretagens svar på vilka etableringsformer eller exportkanaler man använder sig av. I tabellen rangordnas svaren utifrån hur ofta de nämns av företagen. Här är värt att påpeka att i de fall där flera alternativ är markerade (vanligast) väger vart och ett lika mycket. Företagens försäljning på utländska marknader via agenter är den vanligaste formen som företagen i undersökningen använder sig av. Tätt därefter kommer direktförsäljning. Utöver dessa två kanaler är formen återförsäljare tämligen vanlig. Fjärde i raden är dotterbolag, eftersom att en fjärdedel av företagen säger sig sälja sina produkter på de utländska marknaderna via dotterbolag. De etableringsformer eller exportkanaler som däremot är mera sällsynta är Joint Venture och systerbolag. Tabell 7, Exportkanaler enkätföretagen använder sig av på exportmarknaderna. Etableringsform Antal företag Agent 48 Direktförsäljning 46 Återförsäljare 35 Dotterbolag 24 Joint Venture 7 Systerbolag 6 Annat 2 Exporthinder I tabell 8 rangordnas svaren på vilka hinder företagen anser sig möta i samband med export. Företagen kunde också här markera flera alternativ samtidigt utan inbördes rangordning. Den kategori som framstår som det största hindret (flesta markeringarna) är bristande personella resurser - vart tredje företag anser att detta utgör ett hinder vid export. För stor konkurrens placeras som hinder nummer två, följt av bristande kunskap om marknaden. Därefter följer brist på kapital och bristande språkkunskaper. Regler/bestämmelser i Sverige anses enligt enkätsvaren inte utgöra något hinder vid export. Endast 2 av de 96 svarande företagen ansåg detta vara ett hinder. Vad gäller svaren om vilka hinder företagen anser sig möta vid export bör poängteras att dessa förmodligen kan variera beroende på det konjunkturläge som råder vid svarstillfället. 9 Se NordREFO 994:7, Småföretagens Internationalisering - En jämförande nordisk studie samt NUTEK B 995:6, Småföretagen i Sverige

14 Tabell 8, Hinder enkätföretagen möter vid export. Hinder för export Antal Bristande personella resurser 33 För stor konkurrens 26 Bristande kunskap om marknaden 2 Bristande tillgång på kapital 9 Bristande språkkunskaper 6 Produktanpassning 6 Regler/bestämmelser på marknaden 5 Marknadsföring/kommunikation 9 Val av exportstrategi 6 Saknar ledig produktionskapacitet 6 Annat 6 Regler/bestämmelser i Sverige 2 Saknar kunskap om exportrutiner 0 Hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. På vilket sätt företagen söker nya affärsmöjligheter och potentiella kunder redovisas i tabell 9. På motsvarande sätt som gällde de två föregående frågorna hade de tillfrågade företagen möjlighet att samtidigt välja flera alternativ. Personliga besök är det alternativ som oftast markerades, tätt inpå kommer sedan mässor. På tredje plats finns alternativet kontakter (dvs genom ett eller flera mellanled). Den placering som internet har i tabellen, som ett sätt att etablera nya affärer och kundkontakter, är klart intressant. Troligen kommer det på sikt att få ännu större betydelse i detta avseende. Tabell 9, Enkätföretagen - hur söks nya affärsmöjligheter och potentiella kunder. Kundkontakt Antal Personliga besök 60 Mässor 56 Kontakter 49 Distributör/återförsäljare 37 Internet 26 Utskick 26 Direct marketing 3 Företagsregister 8 Annat 4 Telemarketing 2 3

15 3. INTERVJUER AV SKÅNSKA EXPORTFÖRETAG. Intervjuade företag Bland de 57 företagen, som fick enkäten valdes 40 företag ut för ett besök och en intervju. Avsikten med denna del av undersökningen har varit att komplettera och mera ingående tränga in i de frågor, som finns upptagna i enkäten. Därutöver har syftet varit att diskutera nya frågeställningar. Kartan på figur 2 visar var i Skåne de besökta företagen finns. Ambitionen, beträffande vilka företag som valdes som intervjuföretag var den samma som enkätdelen, dvs en geografisk och branschmässig spridning Figur 2, Geografisk fördelning av de 40 besökta skånska exportföretagen. De intervjuade företagen bekräftade i väsentliga drag den bild, som de hade givit i enkätsvaren. I de följande avsnitten sammanfattas de huvudsakliga intryck som besöken och intervjuerna gav. Redovisningsformen, som valts, tar utgångspunkt i flera av de frågor, som finns i 4

16 enkäten, t ex problematiken kring de exportbarriärer eller hinder som företagen anser sig möta. Även andra intryck från intervjuerna lyfts dock fram. Bristande personella resurser. Enligt enkäten är bristande personella resurser det mest frekventa hindret företag möter vid export. Detta bekräftades ytterligare i de genomförda intervjuerna och kan utan tvekan betraktas som ett genomgående och allmänt hinder hos exportföretagen. Flertalet företag upplever att det är svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskap. I detta sammanhang nämnde många av företagen marknadssidan som en utsatt del av företaget. Ofta har man ingen resurs eller tid för att kartlägga och bearbeta nya marknader. Många gånger kan man ha deltagit på en mässa som givit nya möjligheter. Investeringen blir dock en förlustaffär då man ej har resurser för att följa upp satsningen. Bristande kunskap om marknaden. Otillräcklig kunskap om marknaden går ofta hand i hand med avsaknaden av personella resurser då det är svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskaper. Många vet ej vem eller var man skall vända sig för att inhämta kunskap om marknaden eller tror det är för dyrt att köpa. Denna bristande kompetens innebär därför en uppenbar risk att göra samma misstag som många andra tidigare har gjort. Bristande språkkunskaper. Det blir allt vanligare att använda engelska språket i olika affärssammanhang och därför behärskar de flesta företag detta språk. Det kan dock vara branschrelaterat. De språkbrister som emellertid oftast anges gäller de latinska språken men även franska och i viss utsträckning tyska. Generellt anser sig de flesta intervjuade företagen ha behov av ytterligare språkkunskaper. Marknadskommunikation. Enkätsvaren visar att mässor är viktiga för flertalet av företagen. Detta bekräftades ytterligare i intervjuerna. För ganska många av företagen är deltagande i mässor t o m det viktigaste. För många företag är mässorna ett dyrt men viktigt verktyg som man skulle vilja ha hjälp med. Internetmognaden är generellt hög hos företagen och de stora flertalet har lagt upp egna hemsidor. Flertalet använder dock ej internet som en aktiv kompletterande marknadskanal, kanske beroende på bristande kunskap om möjligheterna. Däremot är intresset för denna kanal stort. Kulturella skillnader bedöms fortsatt lika viktiga och behovet av marknadsmaterial uttryckt på rätt språk är mycket viktigt för företagen. 5

17 Exportadministrativa rutiner. I takt med att allt fler företag renodlar sina verksamheter och fokuserar på sin kärnverksamhet får speditörer och transportföretag ta över stora delar av traditionella rutiner som skeppningshandlingar, tulldokument och försäkringar. Integrerade affärssystem underlättar övriga rutiner som utlandsbetalningar och terminsaffärer i samarbete med den bank man anlitar. EMU och Euron har inte påverkat företagen nämnvärt. De ser inga problem i en eventuell övergång till en ny valuta. Allt fler företag försäkrar också sina exportaffärer för att minimera kreditförluster. Många anser trots detta att de har behov av ökad kunskap om exportadministrativa rutiner. Ägarbild. Det blir allt vanligare med en ägarbild där utländska intressen helt eller till delar är engagerade i skånska företag. Detta gäller flera av de intervjuade företagen. Vissa av dessa företag uttryckte att handlingsfriheten har begränsats eller att beslutsvägarna tenderar bli längre. Det är av ett stort intresse att följa upp denna utveckling och se hur handlingsfriheten i så fall utvecklas hos denna typ av företag. Regionala förutsättningar. De flesta företagen verkar vara nöjda med de generella förutsättningarna som de arbetar utifrån på hemmaplan. Utvecklingen i regionen ses som positiv och framtidstron är stark. Man tror att Öresundsbron kommer att påverka regionen positivt men att den generellt sätt inte påverkar det egna företaget. Företagen hade generellt också en mycket positiv inställning till det initiativ Region Skåne visade med detta projekt och att det görs i samverkan med andra näringslivsaktörer, som är inriktade på att främja exportutvecklingen i Skåne. Initiativet ses som ett tecken på intresse och vilja att engagera sig. Flera företag betonade att det finns behov av ännu flera nätverk eller forum där exportföretag från olika branscher, men även inom samma bransch, får möjlighet att utbyta erfarenheter. 6

18 4. AVSLUTANDE KOMMENTARER OCH SLUTSATSER Ökad internationalisering Handelsutbytets betydelse På den globala arenan är Sverige ett litet land med en liten hemmamarknad, men företagen i Sverige har under det gångna seklet likväl kunnat växa och bli stora, tack vare att de har haft tillgång till världsmarknaden. Sverige har m a o haft förmågan att utnyttja utrikeshandelns fördelar, och på så sätt har grunden till välståndet i Sverige lagts. Handelsutbytet kan därmed ses som en av de centrala faktorer som främjar starkt produktionsliv och tillväxt. Svenska ekonomin har blivit mycket exportberoende och det är ett fåtal storföretag som har stått för och står fortfarande för huvuddelen av exportinkomsterna. De senaste 0-5 åren har det svenska näringslivet internationaliserats i allt snabbare takt, och exporten är inte längre enbart ett villkor för storföretagens överlevnad och utveckling. Detta har blivit fallet för flera och flera svenska små- och medelstora företag. Det är denna kategori företag som utgör merparten av antalet exporterande företag. Satsa på exportfrämjande insater Det faktum att de små- och medelstora företagen i en ökad utsträckning internationaliserats har inneburit att många sätter nu stora förhoppningar till denna kategori företag, som skapare av ny sysselsättning och tillväxt. Detta har också satt fokus på att försöka bättre förstå de behov av stöd och information dessa företag kan behöva för att framgångsrikt kunna utvidga sina marknadsandelar eller rentav ta sina första steg ut på exportmarknaderna. I Näringsdepartementets skrivelse, Utveckling och Delaktighet - agenda för Näringsdepartementets tillväxtpolitik (Ds 999:32) framställs denna syn ganska klart. Där anges också Regeringens uppfattning att Exportrådet, som ägs av stat och näringsliv gemensamt, bör stärkas i sin roll som centralt exportfrämjande organ (s. 50), och att Regeringen har avsatt resurser för att den regionala organisationen för exportfrämjande skall byggas ut, samordnas och förbättras, i första hand för att öka tillgängligheten för mindre och medelstora företag (s. 50). Region Skånes projekt Miljonklubben, vilken föreliggande enkät- och intervjuundersökning är en del av, är också ett exempel på insats, där avsikten är bl a att försöka bättre förstå de skånska exportföretagens behov och möjligheter. Detta skall sedan kunna utgöra en viktig grund i avgörandet vilka insatser bör göras för att möta de skånska exportföretagens eventuella behov och därmed bidra till att stärka företagens exportmöjligheter. Något som skapar förutsättningar för ökad tillväxt och sysselsättning i regionen. Exportfrämjande insatser - några exempel I Skåne, som Sverige i övrigt, finns idag många olika aktörer, som har som uppgift att främja exporten hos företagen. När man tittar på alla de varierande och innehållsrika aktiviteter och insatser aktörerna förfogar över samt den imponerande kompetens och erfarenhet personalen besitter, blir den omedelbara slutsatsen eller reaktionen - vilket enormt utbud. De frågor som samtidigt kan ställas är, har företagen kännedom om detta stora utbud, hur kan företagen enklast ta del av det eller möter detta utbud företagens behov. Dessutom kan utan tvekan fastslås, att det är inte ett utvidgat utbud i antal aktiviteter/insatser som behövs, snarare ökad 7

19 integrering och samverkan mellan aktörerna, inventering av företagens verkliga behov samt prioritering av aktiviteter/insatser som matchar behovsbilden. Här nedan ges några exempel på insatser, som bedöms kunna tillmötesgå en del av de skånska företagens behov. Adaptprojektet Intercompetence, som bedrivits av Länsarbetsnämnden i Skåne tillsammans med Region Skåne och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, är ett exempel på framgångsrikt projekt. I detta projekt, som genomförts i ett nära samarbete med internationella samarbetspartners, har en viktig utgångspunkt varit Skånes låga exportandel. Projektets ambitioner har inriktats mot att söka olika vägar till tillväxt och ökad internationalisering genom nätverksbyggande insatser, workshops, seminarier och modellprojekt. Exportrådets olika traineeprogram kombinerar på ett framgångsrikt sätt tillförandet av personella resurser som kan jobba med marknadsinformation med kompetensutveckling och skapandet av nya arbetstillfällen. I flertalet program har invandrare på ett effektivt sätt fått en chans på arbetsmarknaden. I Exportörsklubbar eller exportforum samlas företagarna lokalt. Genom kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte vill man stärka exportpotentialen. I Skåne genomför exempelvis Exportrådet det som kallas Exportforum 4K i fyra kommuner i norra Skåne. De seminarier som anordnas kan t ex behandla särskilda tema eller marknader som de lokala företagen själva bestämmer. Branschnätverk och samverkansgrupper syftar till att ge företag i samma bransch stöd och draghjälp vid mässarrangemang och exportsatsningar. Det nationella nätverket Food From Sweden är ett exempel på ett branschprogram eller nätverk, som redan är igång. Kompetensutvecklingsprogram motsvarande Vidga din kundkrets - Exportera som är ett strategiskt program. På ett flexibelt sätt kan programmet anpassas efter bransch, omfattning och innehåll. Olika AffärsChansprojekt syftar till att belysa företagets potential på vald marknad för att sedan söka potentiella samarbetspartners och genomföra en besöksresa. AffärsChansprojekt lotsar företag från identifiering av affärsmöjlighet till formulering av en handlingsplan. Projekten genomförs vanligen i nära samarbete med andra aktörer. Ett AffärsChansprojekt riktar sig vanligtvis till en grupp av företag, i samma eller olika branscher. Euro Info Centre kontoren (EIC Syd för företag i Skåne och Södra Halland) kan erbjuda små- och medelstora företag som söker nya affärskontakter flera olika informations- och kontaktskapande tjänster. EU:s kontaktdagar - en mötesplats för företag med sikte på affärer är ett exempel, som skulle kunna tillmötesgå många av de varierande behov som de skånska företagen uttalat. 8

20 Slutsatser Exportmarknader De skånska företag, som är föremål för denna undersökning, har sina exportmarknader på ganska nära håll. Som framgick i kapitel 2 är det de nordiska marknaderna samt de övriga västeuropeiska, som är de viktigaste marknaderna. Polen är den marknad som hos många av företagen ligger i startgroparna att bli en verklig exportmarknad. I Skåne finns flera näringslivsaktörer som förfogar över erfarenheter och kunskap om den polska marknaden. Bland dessa ingår de deltagande aktörerna i denna undersökning. Det kan kännas angeläget att dessa erfarenheter och kunskap kommer till nytta för de behövande företagen. Många av aktörerna har dessutom tillgång till resurser ägnade exportfrämjande insatser, som skulle kunna inriktas i högre utsträckning för att bearbeta den polska marknaden. I flera av intervjuerna med företagen framkom att de upplever den polska marknaden som en ganska svårarbetad marknad som kräver omfattande resurser och kompetens. Beträffande Polen är dessutom på plats att påminna om att 999 var ett särskilt Polenår i Sverige, vilket också innebar särskilda satsningar från Skåne. Detta har inneburit att banden mellan Skåne och Polen har ytterligare förstärkts under det gångna året. Viktigt att detta arbete får verkan hos de skånska företagen och som resulterar i ökade affärsförbindelser. Exportkanaler - nya affärer Valet av vilken kanal exportföretag väljer för att sälja sina produkter på en exportmarknad är ett bland de viktigare besluten exporterande företag ställs inför. Bland de skånska företagen är det framförallt två typer av exportkanaler som är mest vanliga, försäljning via agenter och direktförsäljning. Detta överensstämmer ganska väl med den bild som är känd för svenska exportföretag generellt i Sverige. Nya affärsmöjligheter och potentiella kunder etableras främst genom personliga besök och mässaktiviteter. Även via kontakter, distributörer/återförsäljare och internet är vanligt förekommande. Detta gäller de tillfrågade skånska företagen, men är också en bild som generellt förekommer bland svenska exportföretag. I intervjuerna framkom tydligt, att mässaktiviter fortfarande är av stor betydelse för företagen, även om de ofta är ett kostsamt och resurskrävande sätt. Internet visar sig ha en betydande roll i sökandet efter nya affärer och kunder och kommer sannolikt att få ännu större betydelse framöver. Det optimala beslutet, i fråga om vilka exportkanaler väljs eller hur kundkontakter tas, kräver att man är mycket väl medveten om sina behov. Behoven kan se olika ut ifall man bearbetar flera marknader. Upptäckten att fel exportkanal eller fel kontaktsätt har valts beror ganska ofta på en ofullständig behovsanalys. Detta beror i sin tur på de förutsättningar som finns i företagets egna resursbas men även i dess externa resursbas. Att skörda exportframgångar hänger ihop med hur bra det förberedande arbetet utförs. De flesta företag tjänar på det att ta hjälp av extern expertkompetens för att ytterligare utveckla den viktiga förberedelseprocessen. Inte minst vad gäller i sökandet av lämpliga samarbetspartners och vid utformningen av en passande export- och marknadsstrategi i allmänhet. Men det handlar också om att ta hand om och utveckla den egna kompetensen eller resursbasen. 9

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29 Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTLANDSÄGDA FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång tradition av internationellt företagande Göteborg har alltid varit en internationell stad. Sedan staden grundades år 1621 har utrikeshandeln

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

The Presona Waste Extraction Systems

The Presona Waste Extraction Systems SE The Presona Waste Extraction Systems Rationell spillhantering med Presona Presona erbjuder den totala lösningen för rationell och problemfri hantering av pappersspill och makulatur inom grafisk industri,

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING December 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2014 och det ackumulerade antalet gästnätter för januaridecember

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2008

Utrikeshandel med tjänster 2008 Handel 2010 Utrikeshandel med tjänster 2008 Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de slutliga uppgifterna i statistiken över

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Medlemmarnas vänortsarbete

Medlemmarnas vänortsarbete Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater

Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Handel 2009 Utrikeshandel med tjänster 2008, preliminära resultater Koncernverksamheter ökade utrikeshandeln med tjänster år 2008 Exporten och importen av tjänster ökade år 2008 enligt de preliminära uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer