Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena. Sune Berger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling 2013-2014. Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena. Sune Berger"

Transkript

1 Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena Sune Berger 1

2 Förord KIFA, Kil Innovation Food Arena, beviljades 2009 medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att samordna, initiera och leda nya utvecklingsfrågor inom livsmedelsområdet i Värmland. KIFA ska också, enligt ansökan, verka för ökad produktion och förädling av livsmedel och för en utveckling och förstärkning av företagens innovationskraft. Förberedelserna hade påbörjats redan 2007 då ett antal aktörer ställde sig bakom en avsiktsförklaring som innebar att det skapades "nätverk och mötesplats för innovativ utveckling av Värmlandsproducerade livsmedel". Undertecknad engagerades under 2010 som vetenskaplig rådgivare till KIFA, i första hand till projektledaren Bo Thunberg. Jag har haft god tillgång till skriftlig dokumentation och i viss omfattning deltagit i seminarier, styrgruppsmöten och projektaktiviteter. KIFA har inte haft några formella krav på sig att genomföra följeforskning och den föreliggande rapporten är att betrakta som en blandning av följeforskning och traditionell utvärdering som utvärderar såväl genomförandet som utfallet av projektet. Utvärderingsarbetet intensifierades under projektets slutfas från slutet av 2011 till försommaren Under den tiden har också ett antal intervjuer genomförts med företagare, ledamöter i projektets styrgrupp samt företrädare för projektägaren, organisationer och myndigheter. Jag vill i det sammanhanget rikta ett tack till alla dem som ställt upp för intervjuer samt rikta ett särskilt tack till projektledaren Bo Thunberg och hans medarbetare som gett mig tillgång till material och som välvilligt ställt upp för samtal. Älvsbacka i maj 2012 Sune Berger Professor emeritus 3

3 KIFA-projektet handlar i grunden om de förutsättningar som finns regionalt för att bedriva livsmedelsproduktion. Därmed berör projektet både produktions- och marknadsresurser och de möjligheter som finns för att starta och driva jordbruks- och livsmedelsföretag. Trots det regionala perspektivet verkar jordbruks- och livsmedelsföretagen på en nationell och global marknad. Beroendet till omgivningen tar sig olika uttryck genom dels lagstiftning och regleringar, dels genom nationell och internationell konkurrens. Nedanstående generella analys av jordbruks- och livsmedelsbranschens förutsättningar berör på det sättet också KIFA-projektet. En analys av sambandet mellan produktion av livsmedel (matproduktion) och jordbrukets olika roller i ett globalt perspektiv ger med nödvändighet en ganska komplex bild. Det talas idag om behovet av att anlägga ett multifunktionellt perspektiv på jordbruk och matproduktion och att detta perspektiv visar på sambanden mellan samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Som framgår av nedanstående figur är multifunktionalitet ytterst påtagligt när man försöker analysera de olika roller och funktioner som ingår i problemkomplexet jordbruk/livsmedelsproduktion.' Figur 1. Ett multifunktionellt perspektiv på jordbruket. Källa: Sid 7 i publikationen i not 1 nedan. I den sammanfattande studie som IAASTD, International Assessment of Agricuiturai Science and Technology for Development, presenterat, så drar man slutsatsen att det behövs ett genomgripande l Jordbruket vid ett vägskäl: hur får vi maten och planetens resurser att räcka till alla? Svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricuiturai Science and Technology for Development. LRF, Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan

4 nytänkande inom jordbruket till förmån för miljömässigt hållbara odlingsmetoder.' Studiens huvudförfattare, professor Robert Watson, menar att om vi fortsätter med "business-as-usual" innebär det mer miljöförstöring och jordens befolkning kommer inte att kunna mättas under det närmaste halvseklet, vilket innebär och klyftan mellan de rika och de fattiga kommer att öka ännu mer. Under lång tid har jordbruksforskningen inriktats på att öka produktionen med hjälp av ny teknik. Den gröna revolutionen med högavkastande grödor, bekämpningsmedel och konstbevattning ökade produktionen men innebar samtidigt att miljön tog skada genom minskad biologisk mångfald, kostsamma insatsvaror och sänkta grundvattennivåer. Detta har i hög utsträckning drabbat småbrukare i utvecklingsländerna och det lokala jordbruket har ofta konkurrerats ut av billigare importerade livsmedel. Trots upprepade försök har det inte varit möjligt att komma överens om handelsavtal som skulle kunna gynna utvecklingsländerna och skydda den inhemska produktionen. Den globala omvandlingen av skog till jordbruksmark är en källa till utsläpp av växthusgaser. Produktion av mineralgödsel, djurhållning och förlust av markens organiska material är andra orsaker till klimatpåverkan. Översvämningar och torka blir vanligare och påverkar jordbrukens produktivitet och landsbygdens försörjningsmöjligheter-' De rika ländernas matvanor påverkar de globala försörjningsmöjligheterna. Enligt den refererade studien från IAASTD så förväntas den globala efterfrågan på spannmål öka med 75 procent mellan 2000 och 2050 och för kött förväntas en fördubbling under samma period.' Det har under senare tid varit en ökad efterfrågan på bioetanol och biodiesel från jordbruksgrödor som sockerrör, majs och oljeväxter. Det har konstaterats vissa negativa effekter av storskalig odling för energiändamål genom att småskaliga jordbrukare kan marginaliseras och i vissa fall drivas från sina marker. Det finns dock ett antal försök med bioenergi som inte konkurrerar med råvaror som kan användas till mat, till exempel träflis, blast och matavfall. De flesta lantbrukare i världen är fattiga kvinnor. Det är viktigt att deras ställning som huvudansvariga för familjejordbruken i utvecklingsländerna förbättras. De har idag begränsad utbildning, få möjligheter till krediter, mark och sociala trygghetssystem. Kvinnors möjlighet att bli delaktiga i beslut som rör jordbrukets utveckling och att ta tillvara deras kunskaper och färdigheter måste stärkas, inte minst för att skapa ett hållbart nyttjande och rättvis fördelning av den biologiska mångfaldens nyttigheter (ekosystemtjänster).5 Den snabba utvecklingen av biotekniken och användningen av genetiskt modifierade grödor (GM) har inneburit att det ställs höga krav på att granska dess miljö- och hälsoaspekter. Genmodifieringen av grödor har också tenderat att koncentrera ägande av resurser, driva upp kostnaderna, hämma oberoende forskning och undergräva den fortsatta utvecklingen av lokala jordbruksmetoder och möjligheterna att spara utsäde. Många problem skulle kunna lösas om biotekniken istället 2 Agriculture at a Crossroads - International Assessment of Agricuiturai knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD): Summary for decisian makers of the Global Report Jordbruket vid ett vägskäl, 2011 'Summary for decisian makers, Summary for decision makers,

5 fokuserade på lokala prioriteringar och öppna deltagardrivna processer som inkluderar alla berörda parter. 6 I den refererade studien från IAASTD' sammanfattas budskapet för ett mer hållbart lantbruk i följande sju punkter: 1. Bekämpa fattigdomen och förbättra försörjningen på landsbygden. 2. Trygga tillgången till mat för alla. 3. Gynna ett multifunktionellt och klimatsmart jordbruk. 4. Utveckla bioteknik med förnuft och lokal förankring. 5. Tydliggör kopplingarna mellan mat, miljö och hälsa. 6. Arbeta för större jämställdhet i jordbruket. 7. Kombinera traditionell kunskap med modern forskning. En betoning av hela livsmedelskedjan innebär också att konsumentens roll tydliggörs. Det finns en rad exempel på hur kost- och livsmedelsvanorna måste förändras för att tillgodose framtida resursoch klimatkrav. Det handlar om att minska andelen kött till förmån för vegetabilier, att minska svinnet i hela produktions- och konsumtionskedjan och att i ökad utsträckning underlätta för att offentlig upphandling kan ske av närproducerade livsmedel. Information och marknadsföring är viktiga inslag i detta arbete. Ovanstående budskap sammanfaller till stor del med de utgångspunkter som fanns för att starta KIFA-projektet och som också varit vägledande under projektets olika faser. 5 Jordbruket vid ett vägskäl, 2011, 6

6 }.d.t~ g rll\ I ~~:1!:.';!: ~",,:1 p-"",;<,'u,,<.!nl:~ Det har sedan det franska ordförandeskapet 2008 pågått en diskussion om den framtida jordbrukspolitiken inom EV och i november 2010 presenterade kommissionen ett meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricuiturai Policy). Övergripande målsättningar för CAP är en hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och förbättrad klimatanpassning samt upprätthållande av levande landsbygder. Bland de nyheter som lanserats märks bland annat att stöden ska bli rättvisare och mer målinriktade - det grundläggande inkomststödet ska begränsas till aktiva bönder och uppgå till högst euro per år och gård. Stöden ska också fördelas mer rättvist mellan bönder, regioner och länder. 30 procent av jordbruksstödet ska öronmärkas för jordbrukare som använder miljövänliga metoder och man ska bedriva diversifierad odling, skydda permanent betesmark och bevara naturområden och landskap. Forskning och innovation ska få stöd och stödet till FoV ska dubblas, forskningen ska bli mer relevant för bönderna och kunskapsöverföringen från labb till lada ska gå snabbare. Miljöskyddet ska stärkas genom att klimatarbete och effektivt resursutnyttjande ska högprioriteras. Yngre bönder ska lockas till yrket, bönder under 40 ska få stöd under sina fem första yrkesår. Sysselsättning och företagande på landsbygden ska främjas och nya småföretag ska till exempel kunna få upp till euro under fem år. 8 När det gäller formerna för stöd så föreslås direktstöd i tre delar, ett basinkomststöd som är obligatoriskt, frikopplat och enhetligt inom en medlemsstat eller region, ett grönt stöd med enkla, ettåriga och obligatoriska miljöersättningar samt ett regionalt inkomststöd riktat till jordbrukare i områden med specifika naturliga begränsningar. Stöd ska riktas till "aktiva brukare". Inga större förändringar föreslås för marknadsstöden. Det samlade gårdsstödet, övriga direktstöd samt marknadsstöd utgör jordbrukspolitikens första pelare. Den andra pelaren innebär stöd för landsbygdsutveckling. Tre övergripande mål föreslås för landsbygdsprogrammet; jordbrukets konkurrenskraft, hållbar förvaltning av naturresurser och en balanserad territoriell utveckling. Dessa motsvarar ungefär dagens axlar inom landsbygdsprogrammet. Miljö, klimat och innovation ska vara "vägledande" teman under dessa tre övergripande målsättningar. Kommissionen föreslår också en gemensam EV-strategi för strukturfonderna samt landsbygdsutvecklings- och fiskefonden. Det senaste förslaget från EV-kommissionen (12 okt 2011) innebär att gårdsstödet (pelare 1) ska få en starkare inriktning mot miljö (s.k. "förgröning" av jordbrukspolitiken). Även EV-parlamentet har kommit med ett utlåtande. Av EV:s gemensamma budget 2010 utgjorde den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) nästan hälften. Naturvårdsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet utarbetat en sammanfattning av miljöeffekterna av EV:s jordbrukspolitik baserad på CAP:s utveckling Rapporten konstaterar att när det gäller att uppnå positiva eller förbättrade miljöeffekter har riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av pelare 2 haft störst betydelse. 8 _ sv. h tm 9 Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik. Syntes av 18 rapporter. Rapport November Naturvårdsverket 7

7 Jordbruksproduktion innebär alltid miljöpåverkan och jordbruksarealens storlek ger direkt genomslag på jordbrukets påverkan. Genom strukturomvandling och bristande lönsamhet odlas det mindre areal, vilket påverkar miljöbelastningen med mindre användning av växtnäring, växtskydd och energi. Men den positiva påverkan på natur- och kulturvärden som brukandet har i form av hävdade betesmarker skapar också miljöförluster. I produktiva områden kan det behövas högre ersättningsnivåer till miljöförbättrande åtgärder för att kompensera för det större intäktsbortfallet på grund av den potentiellt höjda avkastningen. I områden med lägre produktivitet driver istället brist på brukare behovet av högre ersättningar, för att skapa incitament att alls bruka markerna. Ovanstående problematik är i hög grad också relevant för KIFA. De specifika produktionsförutsättningar som finns i Värmland utgör både hinder och förutsättningar. Hinder genom begränsningar i klimat- och odlingsbetingelser, möjligheter genom ett diversifierat jordbrukslandskap som kan producera högkvalitativa produkter kombinerat med tjänstenäringar som livsmedels- och turismföretag. 8

8 I sina grundvalar återfinns det regionala livsmedelssystemet på samma centrala plats som matproduktionen i den globala jordbrukskontext som skissas i figur 1 på sid 3. Om vi däremot vill fördjupa oss i de olika beroendeförhållanden, länkar och produktionskedjor som utmärker matproduktionen så är det regionala livsmedelssystemet mera gripbart. Det betyder dock inte att det enkelt låter sig beskrivas. Det är komplext även på denna nivå och det är ju inte heller möjligt att helt avgränsa eller isolera till det värmländska territoriet. Även om producenterna är värmländska så innebär det ändå att insatsvaror och tjänster till stor del kan komma utifrån. Det visar sig också att det är vanskligt att avgränsa livsmedelsbranschen beroende på att den är så starkt sammanflätad med andra branscher, t.ex. transportsektorn och förpackningsindustrin. Det bör noteras att i diskussionen om ekologiskt jordbruk så är andelen ekologiskt certifiera d jordbruksmark av den totala arealen jordbruksmark i länen högst i landet i Värmland med 14,2 % (år 2010). Ytterligare 5,3% är under omställning till ekologiskt och därmed närmar man sig regeringens mål om att 20% av jordbruksmarken skulle vara ekologiskt certifierad i slutet av Skåne ligger lägst i landet med 3,8%. Sedan 2005 har den ekologiskt odlade marken nästan fördubblats i landet till hektar ld Det värmländska jordbruket utgör en betydande del för matproduktionen i regionen. Historiskt har också vidareförädling skett regionalt, men här har det skett en omfattande strukturomvandling under de senaste årtiondena. En stor del av slakteriverksamheten försvann från länet genom nedläggningen av Kils slakteri på 1990-talet. Värmlands chark och Kils nya slakteri är dock exempel på att viss närproduktion tryggats. Milkos verksamhet har nyligen lagts ned och Arla har nu tagit över de värmländska mjölkböndernas leveranser. De värmländska matproducenterna är en blandning mellan ett antal stora företag som Barilla, OLW, Konsum Värmland och Löfbergs Ula och små och medelstora företag (SME) som Swed-Jam, August Larsson Charkuteri och Torfolk. Det finns också ett antal mycket små företag, men som i vissa fall har potential att växa. Att öka förädlingsgraden och vidga marknaderna för dessa företag samt att koppla samman dem med större företag har varit en ambition för KIFA-projektet. Antalet verksamma som producenter eller anställda kan ge en viss uppfattning om livsmedelssektorns betydelse i förhållande till andra branscher. För att starta i jordbruksproduktionen så råder det en viss förvirring vad gäller det statistiska underlaget. Det hänger i sin tur samman med vilken typ av produktion som sker på basnivå och vad som kan hänföras till livsmedelsproduktion och vad som t.ex. kan klassas som skogsproduktion. Enligt LRF:s siffror skulle personer vara sysselsatta i de värmländska jordbruket och lägger man därtill de sysselsatta i den regionala livsmedelsindustrin enlig SCB:s statistik, personer så skulle livsmedelssektorn i Värmland omfatta personer. Enligt SCB är antalet sysselsatta i det värmländska jordbruket som producerar livsmedel personer och till detta kommer de ovan nämnda personer som är sysselsatta i förädlingsledet, totalt personer. Diskrepansen är stor och hänger förmodligen samman med att många jordbrukare är huvudsakligen skogsproducenter ll 10 Jordbruksverket, , Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar 11 Andelen sysselsatta i Jordbruket och livsmedelsbranschen i Värmland, Mejl från Olle Göransson 9

9 Förutom producentledet så finns en svårmätbar koppling till transport- och distributionsföretag, förpackningsindustrin, restaurang- och hotellbranschen, besöksnäringen och inte minst handeln. Beträffande den sistnämnda sektorn så sysselsätter enbart Konsum Värmland personer (1.478 heltider) inklusive den egna charkuteri- och bageriverksamheten (ca 170 personer). Det är intressant att notera att vi numera inte bara talar om produktion av livsmedel utan också om mat som en upplevelse eller attraktion, vilket innebär att maten blir en del av besöksnäringen och på det sättet också blir en tjänst. Därmed blir bland annat design en del av marknadsföringen och ett försäljningsargument. Olika tekniska lösningar och maskinutrustningar för produktion, distribution och försäljning medför också att livsmedelsbranschen involveras i andra sektorer i samhället. Under de senaste åren harvi sett att hem- och nätleveranser samt gårdsförsäljningar ökat i omfattning. Det betyder naturligtvis också att de statistiska underlagen för att spåra t.ex. sysselsättningseffekter blir osäkra. Region Värmland har låtit genomföra en studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland 12 och det framgår att livsmedelsindustrin år 2010 ligger i paritet med pappers- och massaindustrin vad gäller personaleffektivitet (personalkostnad/förädlingsvärde) och kapitaleffektivitet (kapitalkostnad/förädlingsvärde). Det bör dock påpekas att pappers- och massaindustrin har en betydligt högre omsättning och ett högre exportvärde, men drabbades också hårdare i samband med finanskrisen Livsmedelsbranschen i Värmland har enligt samma studie haft en positiv utveckling med överavkastning hos de stora företagen under 2000-talet med undantag för år Det hänger delvis samman med den strukturella omvandling och effektivisering som skett men också med att jordbruksproduktionen tillhör en skyddad och starkt reglerad sektor. Det har i Värmland under det senaste årtiondet funnits en stark tilltro till klusterbildningar för att vidareutveckla de traditionella branscherna, t.ex. The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad, men också IT-klustret Compare 13 Liknande diskussioner har förts inom besöksnäringen och livsmedelssektorn. Inom KIFA har många matproducenter framfört önskemål om att skapa en gemensam klusterorganisation. Måltidsriket Ekonomisk förening har funnits med i dessa diskussioner liksom Värmlandsmat och Hushållningssällskapet och utgjort embryon till en ännu bredare satsning. på samma sätt som t.ex. The Packaging Arena inkluderat den grafiska industrin och designföretag i sitt nätverk skulle matproducenterna kunna vinna på samarbete med besöksnäringen, restaurangbranschen, IT- och designföretag eftersom det som påpekats ligger en fördel i att öka produkternas tjänsteinnehåll. Här skiljer sig inte livsmedel från andra produkter, som behöver draghjälp i sin marknadsföring. KIFA har, som kommer att framgå i den fortsatta framställningen, anammat dessa tankegångar och därmed tagit på sig rollen som samverkansplattform i det fortsatta arbetet med att utveckla och förnya klusterdiskussionen i Värmland. 12 Region Värmland. Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simpiermetoden. Publicerad För en diskussion om värmländska och internationella klusterbildningar se bl.a. Sölvell, Ö., 2009 och Berger S. & Johnstad, T.,

10 ,.,. EU: s regionalpolitik bygger på tre mål; konvergens som innebär solidaritet mellan regioner och att minska inkomstskillnader, regional konkurrenskraft och sysselsättning, som handlar om innovation, miljö och transporter/ikt och europeiskt territoriellt samarbete som innebär gränsöverskridande och transnationellt samarbete samt erfarenhetsutbyten mellan regionala och lokala myndigheter. Strukturfonderna är Europeiska regional utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska sociala fonden (ESF) och Sammanhållningsfonden. Majoriteten av medlen ska fördelas enligt prioriteringarna i Lissabonstrategin 14 och de kräver nationell medfinansiering, vanligen SO%. Målet för ERUF är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att utjämna regionolo skilinoder. Det ska ske genom företagsinvesteringar, särskilt i små och medelstora företag (SME), genom infrastruktur, särskilt forskning, innovation, IKT, miljö, energi, transport samt genom finansiering, t.ex. riskkapital och fonder för lokal och regional utveckling. Målet för ESF är att skapa fler och bättre jobb genom att anpassa arbetskraften och företagen, öka tillgången till jobb för de som står utanför arbetsmarknaden och att satsa på humankapital genom förbättringar i utbildningssystemet. Under strukturfondsperioden har Sverige varit indelat i åtta regionala strukturfondsprogram varav strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige är aktuellt för denna granskning. FHfJf - regional Konkurrt'n'ikraft nd1 ~y... ~:~l'iättnjng Det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Norra Mellansverige omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län och har tagits fram av partnerskapet i regionen. Programmet betonar förnyelse och utveckling av näringslivet, entreprenörskap, internationalisering och en utvecklad samverkan mellan FoU, näringsliv och samhälle. Två tydliga insatsområden har identifierats: Närings/ivsutveck/ing och Tillgänglighet. När det gäller Näringslivsutveckling har två åtgärdsområden presenterats: Innovativa miljöer och Entreprenörskap. Här ägnas särskild uppmärksamhet åt åtgärd Entreprenörskap. 1: '"j ~n:fj!-'f:."nj fjka ~1 I programdokumentet för Norra Mellansverige anges för Åtgärd 1.2 Entreprenörskap att det för regionen handlar om att utveckla ett tillåtande och kreativt klimat som lockar till sig och stimulerar tillväxten av entreprenörer som vill starta och utveckla företag. Det befintliga näringslivet i regionen behöver utvecklas och kompletteras med nya företag och nya entreprenörer. Dessutom behöver internationalisering bland små- och medelstora företag stimuleras och utländska investeringar i regionen öka. Det är enligt dokumentet viktigt att främja positiva attityder till entreprenörskap och för detta krävs satsningar inom utbildningssystemet. I det sammanhanget är det viktigt med aktiviteter på universitet/högskolor för att bejaka, stärka och stimulera studenters kreativitet. Åtgärden ska stödja rådgivning och information. Riktade insatser som syftar till att främja positiva attityder företagande bland kvinnor och utrikesfödda bör särskilt stödjas. 14 Lissabonstrategin sjösattes år 2000 och hade som mål för 2010 att EU skulle vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsregion med en genomsnittlig BNP-tillväxt på 3% och med 20 miljoner nya jobb. 11

11 Den i regionen pågående strukturomvandlingen måste mötas med insatser som främjar strukturer för att identifiera affärs ideer, avknoppningar och innovationer samt stötta befintligt näringsliv som vill utvecklas. För insatser inom rådgivning och erfarenhetsutbyte behövs regionala supportsystem och tillgång till företagsnätverk för att tillgodose efterfrågan på sådana tjänster. Områdets natur- och kulturmiljöer utgör viktiga resurser för utvecklingen av besöksnäringen. Särskilda insatser för att utveckla miljöteknik, miljötjänster och miljöanpassning inom företagen behövs. Omställningen till ett mer hållbart energisystem behöver påskyndas som drivkraft för teknik-, produkt- och tjänsteutveckling. Tillgången till kapital är en grundförutsättning för etablering av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Det finns system för offentlig finansiering inom dessa områden för att kompensera marknadens brister på utbudet av kapital. Det är viktigt att öka samarbetet mellan aktörer inom området för att underlätta för företag att utnyttja möjligheterna. Det finns tydliga indikationer på att finansiering av livsmedelsföretag är mera problematiskt än företag rent generellt. Investeringsnivåerna är höga, regelsystem och säkerhetstänkande kostar extra och det är svårt att få kapital till denna sektor. För innovationsprocesser är en tidig koppling till marknader och marknadskanaler viktiga för att nya produkter och tjänster ska nå ut på marknaden. Det finns forskning/studier från Lund" som pekar på att innovationsgrad/-kraft generellt är låg inom livsmedelsbranschen - men potentialen är mycket hög. Ännu ett för denna bransch särskiljande drag alltså. Därför finns ett behov av ny kompetens i företagandet i tidiga skeden, t.ex. mentorer, affärsänglar och samverkan med andra företag. Exempel på finansieringslösningar som bygger på offentligt-privat partnerskap är regionala partnerskapsfonder. KIFA har på ett tydligt sätt visat på de problem som gäller för branschen och har i sin ansökan också pekat på olika lösningar, bland annat för att koppla de små livsmedelsföretagarna till större företag inom såväl produktions- som konsumtionsledet. Det som fortsättningsvis framstår som väsentligt för att ytterligare öka närvaron och effektiviseringen av de små livsmedelsföretagen är långsiktiga finansierings- och marknadslösningar. 15 Beckeman,

12 \,:.If,I,.;c1! "-C el Bakgrunden till den ansökan 16 som ställdes till Europeiska regionala utvecklingsfonden var ett arbete som påbörjades år 2007 och som innebar att ett antal aktörer ställde sig bakom en avsiktsförklaring, som innebar att det skapades "nätverk och mötesplats för innovativ utveckling av Värmlandsproducerade livsmedel", Projektet fick namnet Kil Innovation Food Arena (KIFA), De parter som ingick i nätverket var LRF Värmland, Hushållningssällskapet i Värmland, Region Värmland, Ekologiska lantbrukarna i Värmland, Karlstads universitet, Kils kommun, Milko, Konsum Värmland, Måltidsriket ekjör. och Restauranghögskolan i Grythyttan/Örebro universitet. Dessutom uttalade en rad företag intresse för att medverka när verksamheten blir operativ. Vid tiden för ansökan hade ett intensivt arbete pågått för att säkra medfinansiering för projektet. Finansieringsplanen innebar att den offentliga medfinansieringen till övervägande del utgjordes av medel från Region Värmland 17 och projektägaren Kils kommun. Dessutom bidrog Hushållningssällskapet samt kommunerna Karlstad, Sunne, Torsby och Filipstad. Ansökan ställdes till Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning , Åtgärd 1.2 Entreprenörskap. (Programmet och åtgärden har beskrivits ovan). Proiektbeskri vning I den projektbeskrivning som inleder ansökan betonas den betydelse som kraven på förändring ställer på livsmedelssektorn. Det handlar bland annat om den låga innovationsgraden inom branschen och behovet aven samsyn för att åstadkomma en effektiv process och resultat. Dessa krav kommer från konsumenter, offentliga inköpare, dagligvaruhandeln mji. liksom från de krav världssamfundet ställer till följd av klimat- och resursfrågor samt kraven på en hållbar utveckling. KIFA ska fungera som en arena för att samla, initiera och leda nya utvecklingsfrågor inom livsmedelsproduktion i Värmland. KIFA ska också, enligt ansökan, verka för ökad produktion och förädling av livsmedel och för en utveckling och förstärkning av företagens innovationskraft. Värmland har förutsättningar att utvecklas "som en kvalitativ matregion med lyskraft i Europa". Närheten till förpackningsklustret The Packaging Arena stärker ytterligare utgångsläget. Projektets hemvist i den f.d. slakterianläggningen i Kil skapar goda förutsättningar för en framgångsrik innovationsmiljö för livsmedelsproducerande företag. Traditioner och regional identitet inom livsmedelsområdet samt tillgång till nätverk inom bland annat förpackningar, design, livsmedelshygien och gastronomi betonas också i projektbeskrivningen. "Projektet avser att fokusera på fem områden; teknik- och affärsutveckling i samverkan mellan små och medelstora livsmedelsföretag och FoU-organisationer som Karlstads universitet och andra nyckelaktörer, 16 Projektansökan från KIFA om medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansökan om projektmedel från Region Värmland

13 o o o o teknikspridning och kunskapsöverföring från stora livsmedelsproducenter och forskningsinstitutioner till befintliga och nya små livsmedelsproducenter och företag inom andra branscher som samverkar med livsmedelsproducenterna, stimulera små livsmedelsföretag att satsa på utveckling och innovation, erfarenhetsutbyte och etablering av samarbete med livsmedelskluster och andra innovationsplattformar i andra regioner i Sverige och i andra EU-Iänder, förstärkning av den fysiska miljön" KIFA syftar till att initiera en regional utvecklingsprocess som omfattar nya samverkanskonstellationer samt positionering av regionens livsmedelsnäring och måltidskoncept. Projektet vänder sig primärt mot små och medelstora företag och enskilda entreprenörer där samverkan ska bidra till att nya affärsideer, koncept, produkter och tjänster utvecklas. Projektet skall lägga en grund för att etablera Värmland som en funktionell region med produkter och tjänster av världsklass inom livsmedel, måltid och måltidsupplevelser. "Visionen är att Värmland ska bli ledande på utveckling av landsbygdsföretag inom sektorn närproducerade livsmedel, med hög kvalitet och utvecklade mervärden." Projelit"h IIlJ! och malgrupp "Följande nio delmål- som återfinns i avsiktsförklaringen - har formulerats för projektet; o Ökad förädlingsgrad av livsmedel ger ökad lönsamhet för producenter, Bidra till att nya företag bildas och stärka befintliga företag, o Öka kvinnors och från andra kulturer inflyttades företagande, o Öka andelen ekologiska produkter, o o o o Ta tillvara de mervärden turism kan ge livsmedelsproducenterna - och vice versa, Producera råvaror som bevarar naturvärden och ger möjlighet till hållbarhet som varumärke, Samverka i lokalfrågor för att underlätta företagsexpansion, bland annat inom f.d. slakteriområdet i Kil, Utveckla nya kanaler för marknadsföring av närproducerade livsmedel, Samverka kring nya smarta och hållbara logistiska lösningar." "Projektets målgrupp: Små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen Entreprenörer inom matsektorn och andra branscher som är anknutna till livsmedelsproduktion o Akademierna, primärt Karlstads Universitet, Restauranghögskolan i Grythyttan/Örebro universitet o Stöd- och rådgivningsorganisationer som Hushållningssällskapet i Värmland och nätverket Värmlandsmat Måltidsriket Ekonomisk Förening och dess medlemmar o The Packaging Arena, Broby Grafiska m.fl. o Företag verksamma inom "kreativa näringar", Visit Värmland, nätverken av upplevelseföretag 14

14 Strategiska kunder tilllivsmedelsföretagen - handeln och restaurangnäringen, offentliga inköpare m.f!. Nationella resurs- och kompetenscentra, specialister med anknytning till andra nationella livsmedelskluster Aktörer som arbetar med attitydpåverkan och folkbildning inom matområdet." Pro; e kto rgil n isat; one n Kils kommun är projektägare och en särskild styrgrupp kommer enligt ansökan att utses. En liten nodorganisation arbetar i nära samarbete med nätverk och företag i livsmedelssektorn och arbetet bedrivs i olika delprojekt. Huvudinriktningen är att bistå med samverkansstöd, erfarenhetsutbyte, rådgivning och kompetensstöd. En projektledare med placering i Kil arbetade 100% under hela projektet. Efter hand anställdes administratör, två verksamhetsutvecklare och en projektassistent. Dessa har haft varierande deltider i projektet. För specifika insatser beträffande ekonomi, information och marknadsföring har också konsult- och rådgivningsinsatser utnyttjats. Enligt ansökan kommer samarbete att ske med olika nätverks-, och innovationsorganisationer samt regionala utvecklingsprojekt och universitet. Det bör påpekas att KIFA, utöver att vara ett formellt projekt enligt ovan också från projektägarens sida använts som ett "paraply" för att komplettera satsningen med fristående, separata delprojekt (varav några behandlas senare). Arbetssätt och verksamhetsbesk,.;-'ning "KIFA ska arbeta med att initiativ och förslag från företag och entreprenörer kan vidareutvecklas. En viktig del av detta arbete handlar om att länka samman intressenter som har engagemang och potential att arbeta med nya koncept, innovationer och samarbetsprojekt. Fokus ligger på förädling, nya matkoncept/-innovationer, utveckling av logistik och nya marknader samt andra frågor som kan vara svåra för mindre livsmedelsföretag och entreprenörer att hantera på egen hand. Alla aktiviteter som ska genomföras ska före igångsättande analyseras noga, bland annat vad gäller marknadspotential, finansiering och långsiktig realism. Arbetet ska präglas av öppenhet, ambition och vilja till förändring, nytänkande och en kontinuerlig dialog med företag, entreprenörer och andra intressenter som omfattas av projektet." Verksamheten avser att fokusera på de fem områden som anges under rubriken "projektbeskrivning" ovan. I ansökan betonas att initiativet till bildandet av Kil Innovation Food Arena kommer från det regionala näringslivet och att det inledande arbetet bedrivits i nära kontakt med små och medelstora företag och entreprenörer. Exempel ges på nya koncept som Mat & Idrott (näringsriktig smaklig mat för idrottande ungdomar) där samarbete sker med restauranghögskolan i Grythyttan, Broby Grafiska, Konsum Värmland samt Idrottsförbunden i Värmland och Örebro. Ett annat exempel är ett valfrihetssystem för äldreboende som innefattar logistikföretag, lokala restauranger, offentliga produktionskök, säljföretag och enskilda kommuner. I diskussionerna om utveckling av livsmedelsproduktion sker en fördjupad analys av produktionssambanden inom livsmedelssektorn. Exempel på denna typ av kopplingar är bland annat tillverkning av produktionsutrustning, utrustning för kyltransporter, nya tjänster för tillverkning och 15

15 distribution samt andra tjänster som skapar mervärden för konsumenten. Hänvisning gör i detta sammanhang till klustermodeller som Michael Porters diamantmodell. Koppl:ng till andra proiekt/insatser I ansökan påpekas att KIFA kommer att arbeta nära existerande nätverk och klusterorganisationer i regionen som, "The Packaging Arena på förpackningsområdet, LRF Värmland - företagsutveckling, ungdomsföretagande, mervärden för jord bru ksprod u ktion, Do Tank (tidigare Designstudio Värmland) på innovations- och designområdet, Värmlandsmat/Hushållningssällskapet när det gäller mathantverkare och deras entreprenörskap, Vägverkets projekt "Vi samkör din mat" när det gäller att finna smarta distributionslösningar för bl.a. småskaliga livsmedelsproducenter, Måltidsriket Ekonomisk Förening för att komma i åtnjutande av erfarenhetsbasen kring matupplevelser-sensorik, Karlstads Universitet, bland annat tjänsteforskning med koppling till regional matupplevelsesektorn samt kommunikation- och märkning av produkter med mervärden, Restauranghögskolan i Grythyttan (Örebro Universitet) - sensorik, upplevelser mm" på nationell nivå kommer KIFA att söka samverkan med bland annat organisationer som Ekologiskt Marknadscentrum som arbetar med att öka andelen ekomat i storhushåll och i handeln. Man avser också att etablera samarbete med klusterorganisationer i andra EU-Iänder. Re:.;u ItdLsprtdni ng KIFA avser att sprida resultat, erfarenheter och initiativ både till företag och andra aktörer i livsmedelskedjan och till företag som nyttjar deras produkter (t.ex. upplevelseföretag). Efterfrågan från enskilda konsumenter, från handeln och från offentliga uppköpare är en viktig del av projektet. För att sprida resultat från KIFA kommer ett nyhetsbrev att ges ut och det planeras också för en webbaserad marknads- och konsumentanalysfunktion. En årlig publik attraktion, "Värmländsk livsmedelsdag", där företag entreprenörer och intresserad allmänhet kan mötas står också på programmet. Dessutom kommer också seminarier att arrangeras. "Projektledaren och styrgruppen har ansvar för att medverkande parter aktivt deltar i resu Itatsprid n i nge n." l j 11 pr;);] l dng/1 j ~r j rd ;:rin~ 'Fnl jefof'i;-:n i np~ Inledningsvis kommer KIFA att tillsammans med utvärderingsexpertis diskutera formerna för en systematisk lärandemodell för utvärdering. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet bör bedrivas löpande under projektperioden men accentueras under 2011/2012. Utvärderingen är av central betydelse för beslut om fortsatt inriktning och verksamhet hos externa parter som är engagerade i och kring KIFA. 16

16 Bland de olika aktiviteter som anges i projektplanen märks bland annat "Kontakt/utbyte med andra klusterprojekt besök, studieresor, Upprättande av digital kompetensarena (webb). Analys och seminariebehandling av nya marknadsplatser för små och medelstora producenter (SM E). Analys och seminariebehandling av nya logistiklösningar för SME, Analys och seminariebehandling av nya marknadsföringskoncept för SME-samverkan, Förädlingsinnovationer - nya samarbeten, koncept, innovationer och lokaler, Teknikutveckling och testverksamhet för SME i samverkan." Indikatl)n~'! De indikatorer som projektet avser att arbeta med är följande; Antal nya/skapade arbetstillfällen, 7 för kvinnor och 5 för män Antal nystartade företag, 3 ägda av kvinnor och 2 ägda av män Produkt och processutveckling (1) Marknadsutvidgning (1) Entreprenörsfrämjande insatser (1) "Utfallet av kärnindikatorer baseras på en uppskattning av de arbetstillfällen och nya företag som bedöms kunna skapas i direkt anslutning till KIFA:s verksamhet i Kil. Till detta kommer de jobb som säkras och de företag som kan skapas runt om i länet." Bori~ont~Lla krlter'jt:!:" De horisontella kriterierna syftar på projektets påverkan på jämställdhet, integration och mångfald samt miljön. När det gäller de två första perspektiven bedömer projektet att det kommer att ha en övervägande positiv påverkan. När det gäller det tredje kriteriet, miljö, bedömer man att projektet syftar till att direkt kommer att förbättra miljön. Vad gäller jämställdhetsperspektivet menar KIFA att projektet i innovationsplattformen kommer att bygga in kontakter och kompetens rörande betydelsen av jämställdhet i affärsmodeller och innovativa processer för livsmedelssektorn. Vidare vill man verka för att referens- och fokusgrupper får en så jämn fördelning mellan könen som möjligt, att lyfta fram goda exempel på rapporter som behandlar jämställdhet och att ta upp jämställdhetsfrågor på seminarier och workshops. Man vill också peka på de problem och brister som kan bli synliga i projektarbetet och därmed förstärka jämställdhetsarbetet. Kvinnors företagande kan i projektarbetet synliggöras och förstärkas och därmed ges ökad legitimitet. Beträffande integrations- och mångfaldsfrågorna vill projektet synliggöra och utveckla företagande och företagsideer från entreprenörer med utländsk härkomst. Det gäller särskilt att uppmärksamma den potential som ligger i nya matkoncept, t.ex. färdigmat. På samma sätt som för jämställdhetsperspektivet gäller att frågorna kring integration och mångfald byggs in i innovationsplattformen och i referens och fokusgrupper. Särskilt invandrade kvinnors företagande inom livsmedelssektorn kan förstärkas. Projektet pekar på att den första mångkulturella stormarknaden för mat öppnas i Karlstad under våren

17 Projektet har en tydlig miljöambition och målet är att KIFA:s aktiviteter ska leda till högre miljö- och resurseffektivitet hos medverkande företag och andra intressenter och att den värmländska livsmedelsproduktionen intar en tätposition vad gäller arbetet för en hållbar utveckling. Detta kan åstadkommas genom koncept med bättre miljöprestanda och med mätbara positiva aspekter för en hållbar utveckling. Exempel på detta är bland annat miljövänlig logistik, nya förpackningskoncept och effektivare marknadskanaler. Projektet avser att bidra till minskad klimatpåverkan, minskad kemikaliespridning, vidmakthållen eller ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskade mängder avfall samt ökad energieffektivitet. De miljömål som fastställts för Värmlands län 2008 kommer att vara ett riktmärke för projektarbetet. Fdrv;intade resulti.h KIFA bedömer att bland de förvöntade resultaten efter projektperioden märks en utvecklad arena för samarbete som bidrar med teknikspridning och kunskapsöverföring. Man räknar också med att efterfrågan och intresset för lokalt producerade livsmedel kommer att ha förstärkts och att entreprenörsmöjligheterna har ökat väsentligt dels bland ungdomar, dels hos utbildningsanordnare, FoU-organisationer och andra aktörer som banker, rådgivningsinstitutioner och arbetsförmedlingen. Den förväntade verksamheten efter projektperioden innebär enligt KIFA:s bedömning att man lagt grunden för ett mer systematiskt utvecklings- och innovationsarbete hos såväl enskilda företag som mellan företag. Detta bidrar på sikt till ökad konkurrenskraft för företag som producerar, förädlar, distribuerar livsmedel och företag där "matupplevelser är en viktig del i affärskonceptet. landsbygdsföretagen blir på detta sätt starkare och kan skapa positiva effekter för öppna landskap, biologisk mångfald och besöksmässig attraktivitet. "Värmland kommer genom detta att få en tydligare profil på en nationell och nordeuropeisk "matkarta"." De förväntade effekterna på sikt innebär enligt KIFA:s bedömning att "Värmland uppfattas som en självklar region för innovativ livsmedelsproduktion och upplevelser. Detta innebär att företag och intressenter i regionen i betydligt högra grad än idag kommer att synas i nationella och internationella sammanhang och att företagens produkter och tjänster kan vinna marknadsandelar långt utanför regionens gränser." 18

18 !.. ~ ; rlf"! j 1"";,,'rl'o\1;~11 "., "- ~, ","'l 'j, - -,-- Förutsättningarna för att utvärdera KIFA skiljer sig på några punkter från de som gäller för de största ERUF-beviljade projekten där följeforskning är obligatoriska inslag. I KIFA:s ansökan har under rubriken "Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning" angivits att en lärandemodell för utvärdering bör designas och att utvärderingen är av central betydelse för beslut och ställningstagande om fortsatt inriktning och verksamhet. Den modell som gäller är snarast att betrakta som en mix av traditionell utvärdering och följeforskning. Utvärderaren har haft rollen som vetenskaplig rådgivare med god tillgång till skriftlig dokumentation och dessutom i viss utsträckning deltagit i seminarier, styrgruppsmöten och projektaktiviteter. Utvärderingsarbetet har intensifierats under projektets slutfas och under den perioden har också ett antal intervjuer genomförts med styrgruppsledamöter, företagare, representanter för projektägaren och med företrädare för offentliga myndigheter och medfinansiärer. Syftet med utvärderingen har varit att utvärdera såväl genomförandet som utfallet av projektet. Utvärderingar som studerar utfallet kan delas in i mål-, effekt- och effektivitetsutvärderingar. En genomförandeutvärdering försöker besvara frågan om själva genomförandet kan ha påverkat måluppfyllelse, effekt och effektivitet. 18 En grundfråga i alla utvärderingssammanhang är hur det aktuella projektets effekter kan avgränsas i förhållande till andra projekt eller insatser. Frågan om kausalitet är med andra ord av största vikt och innebär att flera kausala samband kan verka samtidigt och åtgärdernas utfall kan dessutom återverka på åtgärderna och skapa cirkulära samband. De kausala sambanden är dessutom beroende av den regionala kontexten. Yttre omständigheter och oförutsägbara faktorer kan påverka projektens utfall på olika sätt i olika regioner. Gränsdragningen mellan olika aktörer kan vara otydlig på det sättet att utförare och målgrupp samverkar men har olika ekonomiska, kulturella, sociala och fysiska resurser. Utvecklingsprajekt vill ofta hitta nya vägar för samverkan, men arbetssätten kan inte förutsägas utan är under utveckling vilket kan försvåra utvärderingen. Om flera utvecklingsprojekt pågår under samma period kan det ibland vara svårt att avgränsa effekterna av det specifika projektet. '9 För att kunna ge en rättvisande bild av KIFA-projektets betydelse är det således angeläget att också redovisa de utvecklingsinsatser som före och under projekttiden pågått i Värmland och därtill ge en bild aven del av de nationella och internationella insatser och omständigheter som möjligen påverkat projektets genomförande och utfall. Det kan ju handla om både konkurrerande och samverkande insatser inom livsmedelsområdet, om konjunkturer som påverkat benägenhet att starta företag eller trender och tendenser inom såväl produktions- som konsumentledet. Eftersom jordbruks- och livsmedelsbranschen är en genomreglerad marknad kan regelverk och bestämmelser också påverka produktionsförutsättningar och betingelser för att starta och utveckla företag. Detta ligger i allmänhet utanför projektets påverkansmöjligheter. Den koordinatorroll som KIFA haft och som inneburit att man varit initiativtagare, pådrivare och samverkare ställer höga krav på projektorganisation och ledare. Att mäta projektets betydelse i dessa sammanhang är en grannlaga uppgift eftersom eldsjälar respektive bromsklossar kan uppträda både inom projektet och bland målgrupperna. Det händer också att samma person eller organisation kan sitta på flera stolar samtidigt. Ett problem i sammanhanget är att olika aktörer har så olikartade möjligheter och resurser. För de små företagen har det ofta handlat om att avsätta tid för 18 Danell m.fl., ibid 19

19 utvecklings- eller innovationsarbete, något som ofta är förenat med ekonomiska uppoffringar. De dagsaktuella försörjningsfrågorna ställs mot ett osäkert framtidsinriktat arbete. Frågan om att växa eller att införa rutiner som underlättar samarbete med större företag innebär också krav på investeringar. KIFA startade inte med en tom spelplan. Tvärtom fanns det ett antal företag, organisationer och myndigheter som sedan lång tid tillbaka haft livsmedelsproduktion eller matkonsumtion på sin agenda. Det betyder att såväl producent- som konsumentperspektivet varit representerat bland företag och organisationer i länet. Tanken var att fånga upp och samverka kring det som hände inom LRF, Hushållningssällskapet, Värmlandsmat, Måltidsriket ek. för., Konsum Värmland för att nämna några aktörer. Självklart är det svårigheter att få alla att dra åt samma håll eftersom det i flera fall handlar om aktörer som har tydliga mål för sin verksamhet och som i första hand arbetar för sina egna medlemmar. Bland dessa aktörer finns de som har ett mer renodlat producentperspektiv medan andra som t.ex. marknadschefer, analytiker etc. har ett konsumentdrivet perspektiv, vilket förklarar varför strategier, vägval och ställningstaganden i många fall blir väldigt olika. Yttre påverkan genom politiska utspel kan också påverka processer. Ett exempel är regeringens satsning på Det nya Matlandet som kom också att inledas under projekttiden och det gavs en möjlighet att i samband med landsbygdsministerns besök uttrycka såväl utfästelser som förhoppningar från KIFA 20 Intressekonflikter kan också finnas mellan regionala myndigheter som Region Värmland, som är den största medfinansiären till projektet och den statliga myndigheten länsstyrelsen, som har ansvar för såvällandsbygdsstöd som djurskyddsfrågor, men lämnat över de regionala utvecklingsfrågorna till Region Värmland. Projektägaren, Kils kommun, har haft att hantera en problematik som handlat om att å ena sida utveckla den fysiska miljön, det f.d. slakteriområdet i Kil, samtidigt som projektet redan från början tagit ett bredare regionalt grepp, som inneburit att det varit ett projekt för hela Värmland. Ett resultat av projektet har ju också blivit att nästa steg är bildandet av NIFA. Nordic Innovation Food Arena. Detta är också en effekt som ska utvärderas. Den utvärderingsmodell som nu används bygger på erfarenheter från tidigare utvärderings- och följeforskningsuppdrag på program och projektnivåer, bland annat av strukturfondsprojekt. 21 Det som är specifikt för KIFA är att projektet behandlar en bransch som har en stor spridning av stora och små företag, att det finns stora organisationer med betydande inflytande över branschen och att sektorn "från jord till bord" är starkt reglerad både nationellt och internationellt. Även om KIFA koncentrerar sig på att stödja SME-företag så har man att hantera ett stort antal frågor som berör dessa företags kopplingar till stora företag med starkt marknadsinflytande. Utvärderingsmodellen (se figur 2 nedan) kan i första hand ses utifrån två övergripande utgångspunkter, projektlogik och utvärderingsanalys. I steg 1 så diskuteras genom en relevansanalys projektets problembild och de bakgrundsfaktorer som presenteras i projektbeskrivningen. Det betyder att analysen tar fasta på både de specifika och generella problem som bildar utgångspunkten för projektet. De regionala förutsättningar som råder, branschspecifika förhållanden samt nationella och internationella jordbruks- och livsmedelspolitiska förhållanden analyseras mot bakgrund av den presenterade problembilden. 20 Broschyr från KIFA i samband med landsbygdsministerns besök 28 mars 201l. 21 Se t.ex. Berger, s. & Hedman, J., 2004, Berger, S.,

20 Steg 2 innebär att målformulering, projektutformning och organisation diskuteras genom en insatsoch processanalys. Den innebär en granskning av hur processen påverkats av hur projektarbetet organiserats och hur insatser i projektet använts. Steg 3 koncentreras på en utfalls- och konsekvensanalys av genomförandet av projektverksamheten samt vilka resultat och effekter som projektet skapat. I det senare fallet förs också en diskussion om effekter på kort, medellång och lång sikt. De tidigare diskuterade frågorna om kausalitet, kontext, aktörer och utvecklingsprojekt kommer också att föras in i den avslutande diskussionen. 21

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna

Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna Slutrapport av verksamheten inom projektet Entrecoop i Dalarna . SAMMANFATTNING Entrecoop i Dalarna har under projektperioden bidragit till att 7 företag bildats och där associationsformen är ekonomisk

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman Ny struktur för Landsbygdsprogrammet 2014-2020 överordnat Växtlustteman EU 2020 är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi. Den har tre prioriteringar om smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Urvalskriterier och poängbedömning

Urvalskriterier och poängbedömning Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde

Insatsområde 1 Passionerat Entreprenörskap i samverkan. Fond Mål Indikator Målvärde Insatsområde Passionerat Entreprenörskap i samverkan Fond Mål Indikator Målvärde Landsbygdsfonden EJFLU Förbättrad konkurrenskraft hos företag genom hållbart användande av humankapital Minskat sjukskrivningstal

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Lokalt klimatarbete, regionalt lärande och färdplaner mot en koldioxidsnål ekonomi Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200666 Sammanfattande beskrivning För att påskynda arbetet

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978 Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer