Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena. Sune Berger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling 2013-2014. Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena. Sune Berger"

Transkript

1 Bilaga 5 Mat- och marknadsutveckling Utvärdering av KIFA. Kil Innovation Food Arena Sune Berger 1

2 Förord KIFA, Kil Innovation Food Arena, beviljades 2009 medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för att samordna, initiera och leda nya utvecklingsfrågor inom livsmedelsområdet i Värmland. KIFA ska också, enligt ansökan, verka för ökad produktion och förädling av livsmedel och för en utveckling och förstärkning av företagens innovationskraft. Förberedelserna hade påbörjats redan 2007 då ett antal aktörer ställde sig bakom en avsiktsförklaring som innebar att det skapades "nätverk och mötesplats för innovativ utveckling av Värmlandsproducerade livsmedel". Undertecknad engagerades under 2010 som vetenskaplig rådgivare till KIFA, i första hand till projektledaren Bo Thunberg. Jag har haft god tillgång till skriftlig dokumentation och i viss omfattning deltagit i seminarier, styrgruppsmöten och projektaktiviteter. KIFA har inte haft några formella krav på sig att genomföra följeforskning och den föreliggande rapporten är att betrakta som en blandning av följeforskning och traditionell utvärdering som utvärderar såväl genomförandet som utfallet av projektet. Utvärderingsarbetet intensifierades under projektets slutfas från slutet av 2011 till försommaren Under den tiden har också ett antal intervjuer genomförts med företagare, ledamöter i projektets styrgrupp samt företrädare för projektägaren, organisationer och myndigheter. Jag vill i det sammanhanget rikta ett tack till alla dem som ställt upp för intervjuer samt rikta ett särskilt tack till projektledaren Bo Thunberg och hans medarbetare som gett mig tillgång till material och som välvilligt ställt upp för samtal. Älvsbacka i maj 2012 Sune Berger Professor emeritus 3

3 KIFA-projektet handlar i grunden om de förutsättningar som finns regionalt för att bedriva livsmedelsproduktion. Därmed berör projektet både produktions- och marknadsresurser och de möjligheter som finns för att starta och driva jordbruks- och livsmedelsföretag. Trots det regionala perspektivet verkar jordbruks- och livsmedelsföretagen på en nationell och global marknad. Beroendet till omgivningen tar sig olika uttryck genom dels lagstiftning och regleringar, dels genom nationell och internationell konkurrens. Nedanstående generella analys av jordbruks- och livsmedelsbranschens förutsättningar berör på det sättet också KIFA-projektet. En analys av sambandet mellan produktion av livsmedel (matproduktion) och jordbrukets olika roller i ett globalt perspektiv ger med nödvändighet en ganska komplex bild. Det talas idag om behovet av att anlägga ett multifunktionellt perspektiv på jordbruk och matproduktion och att detta perspektiv visar på sambanden mellan samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Som framgår av nedanstående figur är multifunktionalitet ytterst påtagligt när man försöker analysera de olika roller och funktioner som ingår i problemkomplexet jordbruk/livsmedelsproduktion.' Figur 1. Ett multifunktionellt perspektiv på jordbruket. Källa: Sid 7 i publikationen i not 1 nedan. I den sammanfattande studie som IAASTD, International Assessment of Agricuiturai Science and Technology for Development, presenterat, så drar man slutsatsen att det behövs ett genomgripande l Jordbruket vid ett vägskäl: hur får vi maten och planetens resurser att räcka till alla? Svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricuiturai Science and Technology for Development. LRF, Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan

4 nytänkande inom jordbruket till förmån för miljömässigt hållbara odlingsmetoder.' Studiens huvudförfattare, professor Robert Watson, menar att om vi fortsätter med "business-as-usual" innebär det mer miljöförstöring och jordens befolkning kommer inte att kunna mättas under det närmaste halvseklet, vilket innebär och klyftan mellan de rika och de fattiga kommer att öka ännu mer. Under lång tid har jordbruksforskningen inriktats på att öka produktionen med hjälp av ny teknik. Den gröna revolutionen med högavkastande grödor, bekämpningsmedel och konstbevattning ökade produktionen men innebar samtidigt att miljön tog skada genom minskad biologisk mångfald, kostsamma insatsvaror och sänkta grundvattennivåer. Detta har i hög utsträckning drabbat småbrukare i utvecklingsländerna och det lokala jordbruket har ofta konkurrerats ut av billigare importerade livsmedel. Trots upprepade försök har det inte varit möjligt att komma överens om handelsavtal som skulle kunna gynna utvecklingsländerna och skydda den inhemska produktionen. Den globala omvandlingen av skog till jordbruksmark är en källa till utsläpp av växthusgaser. Produktion av mineralgödsel, djurhållning och förlust av markens organiska material är andra orsaker till klimatpåverkan. Översvämningar och torka blir vanligare och påverkar jordbrukens produktivitet och landsbygdens försörjningsmöjligheter-' De rika ländernas matvanor påverkar de globala försörjningsmöjligheterna. Enligt den refererade studien från IAASTD så förväntas den globala efterfrågan på spannmål öka med 75 procent mellan 2000 och 2050 och för kött förväntas en fördubbling under samma period.' Det har under senare tid varit en ökad efterfrågan på bioetanol och biodiesel från jordbruksgrödor som sockerrör, majs och oljeväxter. Det har konstaterats vissa negativa effekter av storskalig odling för energiändamål genom att småskaliga jordbrukare kan marginaliseras och i vissa fall drivas från sina marker. Det finns dock ett antal försök med bioenergi som inte konkurrerar med råvaror som kan användas till mat, till exempel träflis, blast och matavfall. De flesta lantbrukare i världen är fattiga kvinnor. Det är viktigt att deras ställning som huvudansvariga för familjejordbruken i utvecklingsländerna förbättras. De har idag begränsad utbildning, få möjligheter till krediter, mark och sociala trygghetssystem. Kvinnors möjlighet att bli delaktiga i beslut som rör jordbrukets utveckling och att ta tillvara deras kunskaper och färdigheter måste stärkas, inte minst för att skapa ett hållbart nyttjande och rättvis fördelning av den biologiska mångfaldens nyttigheter (ekosystemtjänster).5 Den snabba utvecklingen av biotekniken och användningen av genetiskt modifierade grödor (GM) har inneburit att det ställs höga krav på att granska dess miljö- och hälsoaspekter. Genmodifieringen av grödor har också tenderat att koncentrera ägande av resurser, driva upp kostnaderna, hämma oberoende forskning och undergräva den fortsatta utvecklingen av lokala jordbruksmetoder och möjligheterna att spara utsäde. Många problem skulle kunna lösas om biotekniken istället 2 Agriculture at a Crossroads - International Assessment of Agricuiturai knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD): Summary for decisian makers of the Global Report Jordbruket vid ett vägskäl, 2011 'Summary for decisian makers, Summary for decision makers,

5 fokuserade på lokala prioriteringar och öppna deltagardrivna processer som inkluderar alla berörda parter. 6 I den refererade studien från IAASTD' sammanfattas budskapet för ett mer hållbart lantbruk i följande sju punkter: 1. Bekämpa fattigdomen och förbättra försörjningen på landsbygden. 2. Trygga tillgången till mat för alla. 3. Gynna ett multifunktionellt och klimatsmart jordbruk. 4. Utveckla bioteknik med förnuft och lokal förankring. 5. Tydliggör kopplingarna mellan mat, miljö och hälsa. 6. Arbeta för större jämställdhet i jordbruket. 7. Kombinera traditionell kunskap med modern forskning. En betoning av hela livsmedelskedjan innebär också att konsumentens roll tydliggörs. Det finns en rad exempel på hur kost- och livsmedelsvanorna måste förändras för att tillgodose framtida resursoch klimatkrav. Det handlar om att minska andelen kött till förmån för vegetabilier, att minska svinnet i hela produktions- och konsumtionskedjan och att i ökad utsträckning underlätta för att offentlig upphandling kan ske av närproducerade livsmedel. Information och marknadsföring är viktiga inslag i detta arbete. Ovanstående budskap sammanfaller till stor del med de utgångspunkter som fanns för att starta KIFA-projektet och som också varit vägledande under projektets olika faser. 5 Jordbruket vid ett vägskäl, 2011, 6

6 }.d.t~ g rll\ I ~~:1!:.';!: ~",,:1 p-"",;<,'u,,<.!nl:~ Det har sedan det franska ordförandeskapet 2008 pågått en diskussion om den framtida jordbrukspolitiken inom EV och i november 2010 presenterade kommissionen ett meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP (Common Agricuiturai Policy). Övergripande målsättningar för CAP är en hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och förbättrad klimatanpassning samt upprätthållande av levande landsbygder. Bland de nyheter som lanserats märks bland annat att stöden ska bli rättvisare och mer målinriktade - det grundläggande inkomststödet ska begränsas till aktiva bönder och uppgå till högst euro per år och gård. Stöden ska också fördelas mer rättvist mellan bönder, regioner och länder. 30 procent av jordbruksstödet ska öronmärkas för jordbrukare som använder miljövänliga metoder och man ska bedriva diversifierad odling, skydda permanent betesmark och bevara naturområden och landskap. Forskning och innovation ska få stöd och stödet till FoV ska dubblas, forskningen ska bli mer relevant för bönderna och kunskapsöverföringen från labb till lada ska gå snabbare. Miljöskyddet ska stärkas genom att klimatarbete och effektivt resursutnyttjande ska högprioriteras. Yngre bönder ska lockas till yrket, bönder under 40 ska få stöd under sina fem första yrkesår. Sysselsättning och företagande på landsbygden ska främjas och nya småföretag ska till exempel kunna få upp till euro under fem år. 8 När det gäller formerna för stöd så föreslås direktstöd i tre delar, ett basinkomststöd som är obligatoriskt, frikopplat och enhetligt inom en medlemsstat eller region, ett grönt stöd med enkla, ettåriga och obligatoriska miljöersättningar samt ett regionalt inkomststöd riktat till jordbrukare i områden med specifika naturliga begränsningar. Stöd ska riktas till "aktiva brukare". Inga större förändringar föreslås för marknadsstöden. Det samlade gårdsstödet, övriga direktstöd samt marknadsstöd utgör jordbrukspolitikens första pelare. Den andra pelaren innebär stöd för landsbygdsutveckling. Tre övergripande mål föreslås för landsbygdsprogrammet; jordbrukets konkurrenskraft, hållbar förvaltning av naturresurser och en balanserad territoriell utveckling. Dessa motsvarar ungefär dagens axlar inom landsbygdsprogrammet. Miljö, klimat och innovation ska vara "vägledande" teman under dessa tre övergripande målsättningar. Kommissionen föreslår också en gemensam EV-strategi för strukturfonderna samt landsbygdsutvecklings- och fiskefonden. Det senaste förslaget från EV-kommissionen (12 okt 2011) innebär att gårdsstödet (pelare 1) ska få en starkare inriktning mot miljö (s.k. "förgröning" av jordbrukspolitiken). Även EV-parlamentet har kommit med ett utlåtande. Av EV:s gemensamma budget 2010 utgjorde den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) nästan hälften. Naturvårdsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet utarbetat en sammanfattning av miljöeffekterna av EV:s jordbrukspolitik baserad på CAP:s utveckling Rapporten konstaterar att när det gäller att uppnå positiva eller förbättrade miljöeffekter har riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammen, som är en del av pelare 2 haft störst betydelse. 8 _ sv. h tm 9 Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik. Syntes av 18 rapporter. Rapport November Naturvårdsverket 7

7 Jordbruksproduktion innebär alltid miljöpåverkan och jordbruksarealens storlek ger direkt genomslag på jordbrukets påverkan. Genom strukturomvandling och bristande lönsamhet odlas det mindre areal, vilket påverkar miljöbelastningen med mindre användning av växtnäring, växtskydd och energi. Men den positiva påverkan på natur- och kulturvärden som brukandet har i form av hävdade betesmarker skapar också miljöförluster. I produktiva områden kan det behövas högre ersättningsnivåer till miljöförbättrande åtgärder för att kompensera för det större intäktsbortfallet på grund av den potentiellt höjda avkastningen. I områden med lägre produktivitet driver istället brist på brukare behovet av högre ersättningar, för att skapa incitament att alls bruka markerna. Ovanstående problematik är i hög grad också relevant för KIFA. De specifika produktionsförutsättningar som finns i Värmland utgör både hinder och förutsättningar. Hinder genom begränsningar i klimat- och odlingsbetingelser, möjligheter genom ett diversifierat jordbrukslandskap som kan producera högkvalitativa produkter kombinerat med tjänstenäringar som livsmedels- och turismföretag. 8

8 I sina grundvalar återfinns det regionala livsmedelssystemet på samma centrala plats som matproduktionen i den globala jordbrukskontext som skissas i figur 1 på sid 3. Om vi däremot vill fördjupa oss i de olika beroendeförhållanden, länkar och produktionskedjor som utmärker matproduktionen så är det regionala livsmedelssystemet mera gripbart. Det betyder dock inte att det enkelt låter sig beskrivas. Det är komplext även på denna nivå och det är ju inte heller möjligt att helt avgränsa eller isolera till det värmländska territoriet. Även om producenterna är värmländska så innebär det ändå att insatsvaror och tjänster till stor del kan komma utifrån. Det visar sig också att det är vanskligt att avgränsa livsmedelsbranschen beroende på att den är så starkt sammanflätad med andra branscher, t.ex. transportsektorn och förpackningsindustrin. Det bör noteras att i diskussionen om ekologiskt jordbruk så är andelen ekologiskt certifiera d jordbruksmark av den totala arealen jordbruksmark i länen högst i landet i Värmland med 14,2 % (år 2010). Ytterligare 5,3% är under omställning till ekologiskt och därmed närmar man sig regeringens mål om att 20% av jordbruksmarken skulle vara ekologiskt certifierad i slutet av Skåne ligger lägst i landet med 3,8%. Sedan 2005 har den ekologiskt odlade marken nästan fördubblats i landet till hektar ld Det värmländska jordbruket utgör en betydande del för matproduktionen i regionen. Historiskt har också vidareförädling skett regionalt, men här har det skett en omfattande strukturomvandling under de senaste årtiondena. En stor del av slakteriverksamheten försvann från länet genom nedläggningen av Kils slakteri på 1990-talet. Värmlands chark och Kils nya slakteri är dock exempel på att viss närproduktion tryggats. Milkos verksamhet har nyligen lagts ned och Arla har nu tagit över de värmländska mjölkböndernas leveranser. De värmländska matproducenterna är en blandning mellan ett antal stora företag som Barilla, OLW, Konsum Värmland och Löfbergs Ula och små och medelstora företag (SME) som Swed-Jam, August Larsson Charkuteri och Torfolk. Det finns också ett antal mycket små företag, men som i vissa fall har potential att växa. Att öka förädlingsgraden och vidga marknaderna för dessa företag samt att koppla samman dem med större företag har varit en ambition för KIFA-projektet. Antalet verksamma som producenter eller anställda kan ge en viss uppfattning om livsmedelssektorns betydelse i förhållande till andra branscher. För att starta i jordbruksproduktionen så råder det en viss förvirring vad gäller det statistiska underlaget. Det hänger i sin tur samman med vilken typ av produktion som sker på basnivå och vad som kan hänföras till livsmedelsproduktion och vad som t.ex. kan klassas som skogsproduktion. Enligt LRF:s siffror skulle personer vara sysselsatta i de värmländska jordbruket och lägger man därtill de sysselsatta i den regionala livsmedelsindustrin enlig SCB:s statistik, personer så skulle livsmedelssektorn i Värmland omfatta personer. Enligt SCB är antalet sysselsatta i det värmländska jordbruket som producerar livsmedel personer och till detta kommer de ovan nämnda personer som är sysselsatta i förädlingsledet, totalt personer. Diskrepansen är stor och hänger förmodligen samman med att många jordbrukare är huvudsakligen skogsproducenter ll 10 Jordbruksverket, , Andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar 11 Andelen sysselsatta i Jordbruket och livsmedelsbranschen i Värmland, Mejl från Olle Göransson 9

9 Förutom producentledet så finns en svårmätbar koppling till transport- och distributionsföretag, förpackningsindustrin, restaurang- och hotellbranschen, besöksnäringen och inte minst handeln. Beträffande den sistnämnda sektorn så sysselsätter enbart Konsum Värmland personer (1.478 heltider) inklusive den egna charkuteri- och bageriverksamheten (ca 170 personer). Det är intressant att notera att vi numera inte bara talar om produktion av livsmedel utan också om mat som en upplevelse eller attraktion, vilket innebär att maten blir en del av besöksnäringen och på det sättet också blir en tjänst. Därmed blir bland annat design en del av marknadsföringen och ett försäljningsargument. Olika tekniska lösningar och maskinutrustningar för produktion, distribution och försäljning medför också att livsmedelsbranschen involveras i andra sektorer i samhället. Under de senaste åren harvi sett att hem- och nätleveranser samt gårdsförsäljningar ökat i omfattning. Det betyder naturligtvis också att de statistiska underlagen för att spåra t.ex. sysselsättningseffekter blir osäkra. Region Värmland har låtit genomföra en studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland 12 och det framgår att livsmedelsindustrin år 2010 ligger i paritet med pappers- och massaindustrin vad gäller personaleffektivitet (personalkostnad/förädlingsvärde) och kapitaleffektivitet (kapitalkostnad/förädlingsvärde). Det bör dock påpekas att pappers- och massaindustrin har en betydligt högre omsättning och ett högre exportvärde, men drabbades också hårdare i samband med finanskrisen Livsmedelsbranschen i Värmland har enligt samma studie haft en positiv utveckling med överavkastning hos de stora företagen under 2000-talet med undantag för år Det hänger delvis samman med den strukturella omvandling och effektivisering som skett men också med att jordbruksproduktionen tillhör en skyddad och starkt reglerad sektor. Det har i Värmland under det senaste årtiondet funnits en stark tilltro till klusterbildningar för att vidareutveckla de traditionella branscherna, t.ex. The Paper Province, The Packaging Arena och Stål & Verkstad, men också IT-klustret Compare 13 Liknande diskussioner har förts inom besöksnäringen och livsmedelssektorn. Inom KIFA har många matproducenter framfört önskemål om att skapa en gemensam klusterorganisation. Måltidsriket Ekonomisk förening har funnits med i dessa diskussioner liksom Värmlandsmat och Hushållningssällskapet och utgjort embryon till en ännu bredare satsning. på samma sätt som t.ex. The Packaging Arena inkluderat den grafiska industrin och designföretag i sitt nätverk skulle matproducenterna kunna vinna på samarbete med besöksnäringen, restaurangbranschen, IT- och designföretag eftersom det som påpekats ligger en fördel i att öka produkternas tjänsteinnehåll. Här skiljer sig inte livsmedel från andra produkter, som behöver draghjälp i sin marknadsföring. KIFA har, som kommer att framgå i den fortsatta framställningen, anammat dessa tankegångar och därmed tagit på sig rollen som samverkansplattform i det fortsatta arbetet med att utveckla och förnya klusterdiskussionen i Värmland. 12 Region Värmland. Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simpiermetoden. Publicerad För en diskussion om värmländska och internationella klusterbildningar se bl.a. Sölvell, Ö., 2009 och Berger S. & Johnstad, T.,

10 ,.,. EU: s regionalpolitik bygger på tre mål; konvergens som innebär solidaritet mellan regioner och att minska inkomstskillnader, regional konkurrenskraft och sysselsättning, som handlar om innovation, miljö och transporter/ikt och europeiskt territoriellt samarbete som innebär gränsöverskridande och transnationellt samarbete samt erfarenhetsutbyten mellan regionala och lokala myndigheter. Strukturfonderna är Europeiska regional utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska sociala fonden (ESF) och Sammanhållningsfonden. Majoriteten av medlen ska fördelas enligt prioriteringarna i Lissabonstrategin 14 och de kräver nationell medfinansiering, vanligen SO%. Målet för ERUF är att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att utjämna regionolo skilinoder. Det ska ske genom företagsinvesteringar, särskilt i små och medelstora företag (SME), genom infrastruktur, särskilt forskning, innovation, IKT, miljö, energi, transport samt genom finansiering, t.ex. riskkapital och fonder för lokal och regional utveckling. Målet för ESF är att skapa fler och bättre jobb genom att anpassa arbetskraften och företagen, öka tillgången till jobb för de som står utanför arbetsmarknaden och att satsa på humankapital genom förbättringar i utbildningssystemet. Under strukturfondsperioden har Sverige varit indelat i åtta regionala strukturfondsprogram varav strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige är aktuellt för denna granskning. FHfJf - regional Konkurrt'n'ikraft nd1 ~y... ~:~l'iättnjng Det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Norra Mellansverige omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län och har tagits fram av partnerskapet i regionen. Programmet betonar förnyelse och utveckling av näringslivet, entreprenörskap, internationalisering och en utvecklad samverkan mellan FoU, näringsliv och samhälle. Två tydliga insatsområden har identifierats: Närings/ivsutveck/ing och Tillgänglighet. När det gäller Näringslivsutveckling har två åtgärdsområden presenterats: Innovativa miljöer och Entreprenörskap. Här ägnas särskild uppmärksamhet åt åtgärd Entreprenörskap. 1: '"j ~n:fj!-'f:."nj fjka ~1 I programdokumentet för Norra Mellansverige anges för Åtgärd 1.2 Entreprenörskap att det för regionen handlar om att utveckla ett tillåtande och kreativt klimat som lockar till sig och stimulerar tillväxten av entreprenörer som vill starta och utveckla företag. Det befintliga näringslivet i regionen behöver utvecklas och kompletteras med nya företag och nya entreprenörer. Dessutom behöver internationalisering bland små- och medelstora företag stimuleras och utländska investeringar i regionen öka. Det är enligt dokumentet viktigt att främja positiva attityder till entreprenörskap och för detta krävs satsningar inom utbildningssystemet. I det sammanhanget är det viktigt med aktiviteter på universitet/högskolor för att bejaka, stärka och stimulera studenters kreativitet. Åtgärden ska stödja rådgivning och information. Riktade insatser som syftar till att främja positiva attityder företagande bland kvinnor och utrikesfödda bör särskilt stödjas. 14 Lissabonstrategin sjösattes år 2000 och hade som mål för 2010 att EU skulle vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsregion med en genomsnittlig BNP-tillväxt på 3% och med 20 miljoner nya jobb. 11

11 Den i regionen pågående strukturomvandlingen måste mötas med insatser som främjar strukturer för att identifiera affärs ideer, avknoppningar och innovationer samt stötta befintligt näringsliv som vill utvecklas. För insatser inom rådgivning och erfarenhetsutbyte behövs regionala supportsystem och tillgång till företagsnätverk för att tillgodose efterfrågan på sådana tjänster. Områdets natur- och kulturmiljöer utgör viktiga resurser för utvecklingen av besöksnäringen. Särskilda insatser för att utveckla miljöteknik, miljötjänster och miljöanpassning inom företagen behövs. Omställningen till ett mer hållbart energisystem behöver påskyndas som drivkraft för teknik-, produkt- och tjänsteutveckling. Tillgången till kapital är en grundförutsättning för etablering av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Det finns system för offentlig finansiering inom dessa områden för att kompensera marknadens brister på utbudet av kapital. Det är viktigt att öka samarbetet mellan aktörer inom området för att underlätta för företag att utnyttja möjligheterna. Det finns tydliga indikationer på att finansiering av livsmedelsföretag är mera problematiskt än företag rent generellt. Investeringsnivåerna är höga, regelsystem och säkerhetstänkande kostar extra och det är svårt att få kapital till denna sektor. För innovationsprocesser är en tidig koppling till marknader och marknadskanaler viktiga för att nya produkter och tjänster ska nå ut på marknaden. Det finns forskning/studier från Lund" som pekar på att innovationsgrad/-kraft generellt är låg inom livsmedelsbranschen - men potentialen är mycket hög. Ännu ett för denna bransch särskiljande drag alltså. Därför finns ett behov av ny kompetens i företagandet i tidiga skeden, t.ex. mentorer, affärsänglar och samverkan med andra företag. Exempel på finansieringslösningar som bygger på offentligt-privat partnerskap är regionala partnerskapsfonder. KIFA har på ett tydligt sätt visat på de problem som gäller för branschen och har i sin ansökan också pekat på olika lösningar, bland annat för att koppla de små livsmedelsföretagarna till större företag inom såväl produktions- som konsumtionsledet. Det som fortsättningsvis framstår som väsentligt för att ytterligare öka närvaron och effektiviseringen av de små livsmedelsföretagen är långsiktiga finansierings- och marknadslösningar. 15 Beckeman,

12 \,:.If,I,.;c1! "-C el Bakgrunden till den ansökan 16 som ställdes till Europeiska regionala utvecklingsfonden var ett arbete som påbörjades år 2007 och som innebar att ett antal aktörer ställde sig bakom en avsiktsförklaring, som innebar att det skapades "nätverk och mötesplats för innovativ utveckling av Värmlandsproducerade livsmedel", Projektet fick namnet Kil Innovation Food Arena (KIFA), De parter som ingick i nätverket var LRF Värmland, Hushållningssällskapet i Värmland, Region Värmland, Ekologiska lantbrukarna i Värmland, Karlstads universitet, Kils kommun, Milko, Konsum Värmland, Måltidsriket ekjör. och Restauranghögskolan i Grythyttan/Örebro universitet. Dessutom uttalade en rad företag intresse för att medverka när verksamheten blir operativ. Vid tiden för ansökan hade ett intensivt arbete pågått för att säkra medfinansiering för projektet. Finansieringsplanen innebar att den offentliga medfinansieringen till övervägande del utgjordes av medel från Region Värmland 17 och projektägaren Kils kommun. Dessutom bidrog Hushållningssällskapet samt kommunerna Karlstad, Sunne, Torsby och Filipstad. Ansökan ställdes till Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning , Åtgärd 1.2 Entreprenörskap. (Programmet och åtgärden har beskrivits ovan). Proiektbeskri vning I den projektbeskrivning som inleder ansökan betonas den betydelse som kraven på förändring ställer på livsmedelssektorn. Det handlar bland annat om den låga innovationsgraden inom branschen och behovet aven samsyn för att åstadkomma en effektiv process och resultat. Dessa krav kommer från konsumenter, offentliga inköpare, dagligvaruhandeln mji. liksom från de krav världssamfundet ställer till följd av klimat- och resursfrågor samt kraven på en hållbar utveckling. KIFA ska fungera som en arena för att samla, initiera och leda nya utvecklingsfrågor inom livsmedelsproduktion i Värmland. KIFA ska också, enligt ansökan, verka för ökad produktion och förädling av livsmedel och för en utveckling och förstärkning av företagens innovationskraft. Värmland har förutsättningar att utvecklas "som en kvalitativ matregion med lyskraft i Europa". Närheten till förpackningsklustret The Packaging Arena stärker ytterligare utgångsläget. Projektets hemvist i den f.d. slakterianläggningen i Kil skapar goda förutsättningar för en framgångsrik innovationsmiljö för livsmedelsproducerande företag. Traditioner och regional identitet inom livsmedelsområdet samt tillgång till nätverk inom bland annat förpackningar, design, livsmedelshygien och gastronomi betonas också i projektbeskrivningen. "Projektet avser att fokusera på fem områden; teknik- och affärsutveckling i samverkan mellan små och medelstora livsmedelsföretag och FoU-organisationer som Karlstads universitet och andra nyckelaktörer, 16 Projektansökan från KIFA om medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden Ansökan om projektmedel från Region Värmland

13 o o o o teknikspridning och kunskapsöverföring från stora livsmedelsproducenter och forskningsinstitutioner till befintliga och nya små livsmedelsproducenter och företag inom andra branscher som samverkar med livsmedelsproducenterna, stimulera små livsmedelsföretag att satsa på utveckling och innovation, erfarenhetsutbyte och etablering av samarbete med livsmedelskluster och andra innovationsplattformar i andra regioner i Sverige och i andra EU-Iänder, förstärkning av den fysiska miljön" KIFA syftar till att initiera en regional utvecklingsprocess som omfattar nya samverkanskonstellationer samt positionering av regionens livsmedelsnäring och måltidskoncept. Projektet vänder sig primärt mot små och medelstora företag och enskilda entreprenörer där samverkan ska bidra till att nya affärsideer, koncept, produkter och tjänster utvecklas. Projektet skall lägga en grund för att etablera Värmland som en funktionell region med produkter och tjänster av världsklass inom livsmedel, måltid och måltidsupplevelser. "Visionen är att Värmland ska bli ledande på utveckling av landsbygdsföretag inom sektorn närproducerade livsmedel, med hög kvalitet och utvecklade mervärden." Projelit"h IIlJ! och malgrupp "Följande nio delmål- som återfinns i avsiktsförklaringen - har formulerats för projektet; o Ökad förädlingsgrad av livsmedel ger ökad lönsamhet för producenter, Bidra till att nya företag bildas och stärka befintliga företag, o Öka kvinnors och från andra kulturer inflyttades företagande, o Öka andelen ekologiska produkter, o o o o Ta tillvara de mervärden turism kan ge livsmedelsproducenterna - och vice versa, Producera råvaror som bevarar naturvärden och ger möjlighet till hållbarhet som varumärke, Samverka i lokalfrågor för att underlätta företagsexpansion, bland annat inom f.d. slakteriområdet i Kil, Utveckla nya kanaler för marknadsföring av närproducerade livsmedel, Samverka kring nya smarta och hållbara logistiska lösningar." "Projektets målgrupp: Små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen Entreprenörer inom matsektorn och andra branscher som är anknutna till livsmedelsproduktion o Akademierna, primärt Karlstads Universitet, Restauranghögskolan i Grythyttan/Örebro universitet o Stöd- och rådgivningsorganisationer som Hushållningssällskapet i Värmland och nätverket Värmlandsmat Måltidsriket Ekonomisk Förening och dess medlemmar o The Packaging Arena, Broby Grafiska m.fl. o Företag verksamma inom "kreativa näringar", Visit Värmland, nätverken av upplevelseföretag 14

14 Strategiska kunder tilllivsmedelsföretagen - handeln och restaurangnäringen, offentliga inköpare m.f!. Nationella resurs- och kompetenscentra, specialister med anknytning till andra nationella livsmedelskluster Aktörer som arbetar med attitydpåverkan och folkbildning inom matområdet." Pro; e kto rgil n isat; one n Kils kommun är projektägare och en särskild styrgrupp kommer enligt ansökan att utses. En liten nodorganisation arbetar i nära samarbete med nätverk och företag i livsmedelssektorn och arbetet bedrivs i olika delprojekt. Huvudinriktningen är att bistå med samverkansstöd, erfarenhetsutbyte, rådgivning och kompetensstöd. En projektledare med placering i Kil arbetade 100% under hela projektet. Efter hand anställdes administratör, två verksamhetsutvecklare och en projektassistent. Dessa har haft varierande deltider i projektet. För specifika insatser beträffande ekonomi, information och marknadsföring har också konsult- och rådgivningsinsatser utnyttjats. Enligt ansökan kommer samarbete att ske med olika nätverks-, och innovationsorganisationer samt regionala utvecklingsprojekt och universitet. Det bör påpekas att KIFA, utöver att vara ett formellt projekt enligt ovan också från projektägarens sida använts som ett "paraply" för att komplettera satsningen med fristående, separata delprojekt (varav några behandlas senare). Arbetssätt och verksamhetsbesk,.;-'ning "KIFA ska arbeta med att initiativ och förslag från företag och entreprenörer kan vidareutvecklas. En viktig del av detta arbete handlar om att länka samman intressenter som har engagemang och potential att arbeta med nya koncept, innovationer och samarbetsprojekt. Fokus ligger på förädling, nya matkoncept/-innovationer, utveckling av logistik och nya marknader samt andra frågor som kan vara svåra för mindre livsmedelsföretag och entreprenörer att hantera på egen hand. Alla aktiviteter som ska genomföras ska före igångsättande analyseras noga, bland annat vad gäller marknadspotential, finansiering och långsiktig realism. Arbetet ska präglas av öppenhet, ambition och vilja till förändring, nytänkande och en kontinuerlig dialog med företag, entreprenörer och andra intressenter som omfattas av projektet." Verksamheten avser att fokusera på de fem områden som anges under rubriken "projektbeskrivning" ovan. I ansökan betonas att initiativet till bildandet av Kil Innovation Food Arena kommer från det regionala näringslivet och att det inledande arbetet bedrivits i nära kontakt med små och medelstora företag och entreprenörer. Exempel ges på nya koncept som Mat & Idrott (näringsriktig smaklig mat för idrottande ungdomar) där samarbete sker med restauranghögskolan i Grythyttan, Broby Grafiska, Konsum Värmland samt Idrottsförbunden i Värmland och Örebro. Ett annat exempel är ett valfrihetssystem för äldreboende som innefattar logistikföretag, lokala restauranger, offentliga produktionskök, säljföretag och enskilda kommuner. I diskussionerna om utveckling av livsmedelsproduktion sker en fördjupad analys av produktionssambanden inom livsmedelssektorn. Exempel på denna typ av kopplingar är bland annat tillverkning av produktionsutrustning, utrustning för kyltransporter, nya tjänster för tillverkning och 15

15 distribution samt andra tjänster som skapar mervärden för konsumenten. Hänvisning gör i detta sammanhang till klustermodeller som Michael Porters diamantmodell. Koppl:ng till andra proiekt/insatser I ansökan påpekas att KIFA kommer att arbeta nära existerande nätverk och klusterorganisationer i regionen som, "The Packaging Arena på förpackningsområdet, LRF Värmland - företagsutveckling, ungdomsföretagande, mervärden för jord bru ksprod u ktion, Do Tank (tidigare Designstudio Värmland) på innovations- och designområdet, Värmlandsmat/Hushållningssällskapet när det gäller mathantverkare och deras entreprenörskap, Vägverkets projekt "Vi samkör din mat" när det gäller att finna smarta distributionslösningar för bl.a. småskaliga livsmedelsproducenter, Måltidsriket Ekonomisk Förening för att komma i åtnjutande av erfarenhetsbasen kring matupplevelser-sensorik, Karlstads Universitet, bland annat tjänsteforskning med koppling till regional matupplevelsesektorn samt kommunikation- och märkning av produkter med mervärden, Restauranghögskolan i Grythyttan (Örebro Universitet) - sensorik, upplevelser mm" på nationell nivå kommer KIFA att söka samverkan med bland annat organisationer som Ekologiskt Marknadscentrum som arbetar med att öka andelen ekomat i storhushåll och i handeln. Man avser också att etablera samarbete med klusterorganisationer i andra EU-Iänder. Re:.;u ItdLsprtdni ng KIFA avser att sprida resultat, erfarenheter och initiativ både till företag och andra aktörer i livsmedelskedjan och till företag som nyttjar deras produkter (t.ex. upplevelseföretag). Efterfrågan från enskilda konsumenter, från handeln och från offentliga uppköpare är en viktig del av projektet. För att sprida resultat från KIFA kommer ett nyhetsbrev att ges ut och det planeras också för en webbaserad marknads- och konsumentanalysfunktion. En årlig publik attraktion, "Värmländsk livsmedelsdag", där företag entreprenörer och intresserad allmänhet kan mötas står också på programmet. Dessutom kommer också seminarier att arrangeras. "Projektledaren och styrgruppen har ansvar för att medverkande parter aktivt deltar i resu Itatsprid n i nge n." l j 11 pr;);] l dng/1 j ~r j rd ;:rin~ 'Fnl jefof'i;-:n i np~ Inledningsvis kommer KIFA att tillsammans med utvärderingsexpertis diskutera formerna för en systematisk lärandemodell för utvärdering. Uppföljnings- och utvärderingsarbetet bör bedrivas löpande under projektperioden men accentueras under 2011/2012. Utvärderingen är av central betydelse för beslut om fortsatt inriktning och verksamhet hos externa parter som är engagerade i och kring KIFA. 16

16 Bland de olika aktiviteter som anges i projektplanen märks bland annat "Kontakt/utbyte med andra klusterprojekt besök, studieresor, Upprättande av digital kompetensarena (webb). Analys och seminariebehandling av nya marknadsplatser för små och medelstora producenter (SM E). Analys och seminariebehandling av nya logistiklösningar för SME, Analys och seminariebehandling av nya marknadsföringskoncept för SME-samverkan, Förädlingsinnovationer - nya samarbeten, koncept, innovationer och lokaler, Teknikutveckling och testverksamhet för SME i samverkan." Indikatl)n~'! De indikatorer som projektet avser att arbeta med är följande; Antal nya/skapade arbetstillfällen, 7 för kvinnor och 5 för män Antal nystartade företag, 3 ägda av kvinnor och 2 ägda av män Produkt och processutveckling (1) Marknadsutvidgning (1) Entreprenörsfrämjande insatser (1) "Utfallet av kärnindikatorer baseras på en uppskattning av de arbetstillfällen och nya företag som bedöms kunna skapas i direkt anslutning till KIFA:s verksamhet i Kil. Till detta kommer de jobb som säkras och de företag som kan skapas runt om i länet." Bori~ont~Lla krlter'jt:!:" De horisontella kriterierna syftar på projektets påverkan på jämställdhet, integration och mångfald samt miljön. När det gäller de två första perspektiven bedömer projektet att det kommer att ha en övervägande positiv påverkan. När det gäller det tredje kriteriet, miljö, bedömer man att projektet syftar till att direkt kommer att förbättra miljön. Vad gäller jämställdhetsperspektivet menar KIFA att projektet i innovationsplattformen kommer att bygga in kontakter och kompetens rörande betydelsen av jämställdhet i affärsmodeller och innovativa processer för livsmedelssektorn. Vidare vill man verka för att referens- och fokusgrupper får en så jämn fördelning mellan könen som möjligt, att lyfta fram goda exempel på rapporter som behandlar jämställdhet och att ta upp jämställdhetsfrågor på seminarier och workshops. Man vill också peka på de problem och brister som kan bli synliga i projektarbetet och därmed förstärka jämställdhetsarbetet. Kvinnors företagande kan i projektarbetet synliggöras och förstärkas och därmed ges ökad legitimitet. Beträffande integrations- och mångfaldsfrågorna vill projektet synliggöra och utveckla företagande och företagsideer från entreprenörer med utländsk härkomst. Det gäller särskilt att uppmärksamma den potential som ligger i nya matkoncept, t.ex. färdigmat. På samma sätt som för jämställdhetsperspektivet gäller att frågorna kring integration och mångfald byggs in i innovationsplattformen och i referens och fokusgrupper. Särskilt invandrade kvinnors företagande inom livsmedelssektorn kan förstärkas. Projektet pekar på att den första mångkulturella stormarknaden för mat öppnas i Karlstad under våren

17 Projektet har en tydlig miljöambition och målet är att KIFA:s aktiviteter ska leda till högre miljö- och resurseffektivitet hos medverkande företag och andra intressenter och att den värmländska livsmedelsproduktionen intar en tätposition vad gäller arbetet för en hållbar utveckling. Detta kan åstadkommas genom koncept med bättre miljöprestanda och med mätbara positiva aspekter för en hållbar utveckling. Exempel på detta är bland annat miljövänlig logistik, nya förpackningskoncept och effektivare marknadskanaler. Projektet avser att bidra till minskad klimatpåverkan, minskad kemikaliespridning, vidmakthållen eller ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskade mängder avfall samt ökad energieffektivitet. De miljömål som fastställts för Värmlands län 2008 kommer att vara ett riktmärke för projektarbetet. Fdrv;intade resulti.h KIFA bedömer att bland de förvöntade resultaten efter projektperioden märks en utvecklad arena för samarbete som bidrar med teknikspridning och kunskapsöverföring. Man räknar också med att efterfrågan och intresset för lokalt producerade livsmedel kommer att ha förstärkts och att entreprenörsmöjligheterna har ökat väsentligt dels bland ungdomar, dels hos utbildningsanordnare, FoU-organisationer och andra aktörer som banker, rådgivningsinstitutioner och arbetsförmedlingen. Den förväntade verksamheten efter projektperioden innebär enligt KIFA:s bedömning att man lagt grunden för ett mer systematiskt utvecklings- och innovationsarbete hos såväl enskilda företag som mellan företag. Detta bidrar på sikt till ökad konkurrenskraft för företag som producerar, förädlar, distribuerar livsmedel och företag där "matupplevelser är en viktig del i affärskonceptet. landsbygdsföretagen blir på detta sätt starkare och kan skapa positiva effekter för öppna landskap, biologisk mångfald och besöksmässig attraktivitet. "Värmland kommer genom detta att få en tydligare profil på en nationell och nordeuropeisk "matkarta"." De förväntade effekterna på sikt innebär enligt KIFA:s bedömning att "Värmland uppfattas som en självklar region för innovativ livsmedelsproduktion och upplevelser. Detta innebär att företag och intressenter i regionen i betydligt högra grad än idag kommer att synas i nationella och internationella sammanhang och att företagens produkter och tjänster kan vinna marknadsandelar långt utanför regionens gränser." 18

18 !.. ~ ; rlf"! j 1"";,,'rl'o\1;~11 "., "- ~, ","'l 'j, - -,-- Förutsättningarna för att utvärdera KIFA skiljer sig på några punkter från de som gäller för de största ERUF-beviljade projekten där följeforskning är obligatoriska inslag. I KIFA:s ansökan har under rubriken "Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning" angivits att en lärandemodell för utvärdering bör designas och att utvärderingen är av central betydelse för beslut och ställningstagande om fortsatt inriktning och verksamhet. Den modell som gäller är snarast att betrakta som en mix av traditionell utvärdering och följeforskning. Utvärderaren har haft rollen som vetenskaplig rådgivare med god tillgång till skriftlig dokumentation och dessutom i viss utsträckning deltagit i seminarier, styrgruppsmöten och projektaktiviteter. Utvärderingsarbetet har intensifierats under projektets slutfas och under den perioden har också ett antal intervjuer genomförts med styrgruppsledamöter, företagare, representanter för projektägaren och med företrädare för offentliga myndigheter och medfinansiärer. Syftet med utvärderingen har varit att utvärdera såväl genomförandet som utfallet av projektet. Utvärderingar som studerar utfallet kan delas in i mål-, effekt- och effektivitetsutvärderingar. En genomförandeutvärdering försöker besvara frågan om själva genomförandet kan ha påverkat måluppfyllelse, effekt och effektivitet. 18 En grundfråga i alla utvärderingssammanhang är hur det aktuella projektets effekter kan avgränsas i förhållande till andra projekt eller insatser. Frågan om kausalitet är med andra ord av största vikt och innebär att flera kausala samband kan verka samtidigt och åtgärdernas utfall kan dessutom återverka på åtgärderna och skapa cirkulära samband. De kausala sambanden är dessutom beroende av den regionala kontexten. Yttre omständigheter och oförutsägbara faktorer kan påverka projektens utfall på olika sätt i olika regioner. Gränsdragningen mellan olika aktörer kan vara otydlig på det sättet att utförare och målgrupp samverkar men har olika ekonomiska, kulturella, sociala och fysiska resurser. Utvecklingsprajekt vill ofta hitta nya vägar för samverkan, men arbetssätten kan inte förutsägas utan är under utveckling vilket kan försvåra utvärderingen. Om flera utvecklingsprojekt pågår under samma period kan det ibland vara svårt att avgränsa effekterna av det specifika projektet. '9 För att kunna ge en rättvisande bild av KIFA-projektets betydelse är det således angeläget att också redovisa de utvecklingsinsatser som före och under projekttiden pågått i Värmland och därtill ge en bild aven del av de nationella och internationella insatser och omständigheter som möjligen påverkat projektets genomförande och utfall. Det kan ju handla om både konkurrerande och samverkande insatser inom livsmedelsområdet, om konjunkturer som påverkat benägenhet att starta företag eller trender och tendenser inom såväl produktions- som konsumentledet. Eftersom jordbruks- och livsmedelsbranschen är en genomreglerad marknad kan regelverk och bestämmelser också påverka produktionsförutsättningar och betingelser för att starta och utveckla företag. Detta ligger i allmänhet utanför projektets påverkansmöjligheter. Den koordinatorroll som KIFA haft och som inneburit att man varit initiativtagare, pådrivare och samverkare ställer höga krav på projektorganisation och ledare. Att mäta projektets betydelse i dessa sammanhang är en grannlaga uppgift eftersom eldsjälar respektive bromsklossar kan uppträda både inom projektet och bland målgrupperna. Det händer också att samma person eller organisation kan sitta på flera stolar samtidigt. Ett problem i sammanhanget är att olika aktörer har så olikartade möjligheter och resurser. För de små företagen har det ofta handlat om att avsätta tid för 18 Danell m.fl., ibid 19

19 utvecklings- eller innovationsarbete, något som ofta är förenat med ekonomiska uppoffringar. De dagsaktuella försörjningsfrågorna ställs mot ett osäkert framtidsinriktat arbete. Frågan om att växa eller att införa rutiner som underlättar samarbete med större företag innebär också krav på investeringar. KIFA startade inte med en tom spelplan. Tvärtom fanns det ett antal företag, organisationer och myndigheter som sedan lång tid tillbaka haft livsmedelsproduktion eller matkonsumtion på sin agenda. Det betyder att såväl producent- som konsumentperspektivet varit representerat bland företag och organisationer i länet. Tanken var att fånga upp och samverka kring det som hände inom LRF, Hushållningssällskapet, Värmlandsmat, Måltidsriket ek. för., Konsum Värmland för att nämna några aktörer. Självklart är det svårigheter att få alla att dra åt samma håll eftersom det i flera fall handlar om aktörer som har tydliga mål för sin verksamhet och som i första hand arbetar för sina egna medlemmar. Bland dessa aktörer finns de som har ett mer renodlat producentperspektiv medan andra som t.ex. marknadschefer, analytiker etc. har ett konsumentdrivet perspektiv, vilket förklarar varför strategier, vägval och ställningstaganden i många fall blir väldigt olika. Yttre påverkan genom politiska utspel kan också påverka processer. Ett exempel är regeringens satsning på Det nya Matlandet som kom också att inledas under projekttiden och det gavs en möjlighet att i samband med landsbygdsministerns besök uttrycka såväl utfästelser som förhoppningar från KIFA 20 Intressekonflikter kan också finnas mellan regionala myndigheter som Region Värmland, som är den största medfinansiären till projektet och den statliga myndigheten länsstyrelsen, som har ansvar för såvällandsbygdsstöd som djurskyddsfrågor, men lämnat över de regionala utvecklingsfrågorna till Region Värmland. Projektägaren, Kils kommun, har haft att hantera en problematik som handlat om att å ena sida utveckla den fysiska miljön, det f.d. slakteriområdet i Kil, samtidigt som projektet redan från början tagit ett bredare regionalt grepp, som inneburit att det varit ett projekt för hela Värmland. Ett resultat av projektet har ju också blivit att nästa steg är bildandet av NIFA. Nordic Innovation Food Arena. Detta är också en effekt som ska utvärderas. Den utvärderingsmodell som nu används bygger på erfarenheter från tidigare utvärderings- och följeforskningsuppdrag på program och projektnivåer, bland annat av strukturfondsprojekt. 21 Det som är specifikt för KIFA är att projektet behandlar en bransch som har en stor spridning av stora och små företag, att det finns stora organisationer med betydande inflytande över branschen och att sektorn "från jord till bord" är starkt reglerad både nationellt och internationellt. Även om KIFA koncentrerar sig på att stödja SME-företag så har man att hantera ett stort antal frågor som berör dessa företags kopplingar till stora företag med starkt marknadsinflytande. Utvärderingsmodellen (se figur 2 nedan) kan i första hand ses utifrån två övergripande utgångspunkter, projektlogik och utvärderingsanalys. I steg 1 så diskuteras genom en relevansanalys projektets problembild och de bakgrundsfaktorer som presenteras i projektbeskrivningen. Det betyder att analysen tar fasta på både de specifika och generella problem som bildar utgångspunkten för projektet. De regionala förutsättningar som råder, branschspecifika förhållanden samt nationella och internationella jordbruks- och livsmedelspolitiska förhållanden analyseras mot bakgrund av den presenterade problembilden. 20 Broschyr från KIFA i samband med landsbygdsministerns besök 28 mars 201l. 21 Se t.ex. Berger, s. & Hedman, J., 2004, Berger, S.,

20 Steg 2 innebär att målformulering, projektutformning och organisation diskuteras genom en insatsoch processanalys. Den innebär en granskning av hur processen påverkats av hur projektarbetet organiserats och hur insatser i projektet använts. Steg 3 koncentreras på en utfalls- och konsekvensanalys av genomförandet av projektverksamheten samt vilka resultat och effekter som projektet skapat. I det senare fallet förs också en diskussion om effekter på kort, medellång och lång sikt. De tidigare diskuterade frågorna om kausalitet, kontext, aktörer och utvecklingsprojekt kommer också att föras in i den avslutande diskussionen. 21

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 6 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2009-05-01 2009-05-31 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 5 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2009-03-01 2009-04-30 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING

Redovisning av Ekocentrum Projekt 121. SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Redovisning av Ekocentrum Projekt 121 SJV Dnr 19-12804/09 1. SAMMANFATTNING Projektet har genomfört ett antal uppskattade och välbesökta aktiviteter och också stakat ut en intressant väg för Ekocentrum.

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop

Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop LÄGESRAPPORT 3 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2008-11-01 2008-12-31 Övriga finansiärer: Region

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer