1 (40) Utlåtande. Synpunkter och kommentarer efter utställning 2 nov jan 2010

Transkript

1 1 (40) Utlåtande Synpunkter och kommentarer efter utställning 2 nov jan 2010 Förslag 22 feb 2010

2 2 (40)

3 Utlåtande med synpunkter och kommentarer Vindkraft i Åre kommun Tillägg till översiktsplan 1991 Förslag 22 feb (40) Här följer sammanfattningar av inkomna synpunkter över utställningen 2 nov dec 2010 och kommunens kommentarer. Synpunkterna återges i sin helhet på kommunens hemsida. Utställningen har föregåtts av ett samråd 17 december 2008 till 30 mars På hemsidan finns tidigare samrådsredogörelse med sammanfattning av de mer än 200 sidor yttranden som lämnades in under samrådet och kommunens kommentarer. Sammanställning av synpunkter över samrådet och över det utställda planförslaget: I tabellen på nästa sida har markerats vilka som yttrat sig enbart över samrådet (s) 49pers, enbart utställningen (u) 14 pers, eller vid båda tillfällena (s+u) 32 pers. Positiv i tabellen: Myndigheter, samebyar, och organisationer inom turism och naturvård har vid samrådet och utställningen i stort sett varit positiva till planförslagets restriktioner för fjällområdet. De som har inte har någon erinran beskrivs som positiva med ett (i.e.) Genom att Överäng utgått föreslås inga utbyggnadsområden inom fjällområdet. Några vill dock efter utställningen utöka restriktionerna så att inte enstaka verk ska få byggas i vita områden eller gårdsverk i röda områden. + fjäll i tabellen: Både vid samrådet och utställningen vill de flesta vindkraftföretag, investerare, markägare och ideellt engagerade i vindkraftutbyggnader att olika fjällnära områden ska få byggas ut. Flera av de som förespråkar olika fjällalternativ jämför dessa med Moskogen. Tror man att vindkraftverk skadar turistnäringen bör de inte byggas där de är väl synliga för tillresande utan på bakgården väster om Skalstugevägen är en synpunkt som framförts. Moskog i tabellen: Den stora skillnaden vid utställningen jämfört med samrådsremissen är många synpunkter emot det gröna utbyggnadsområdet Moskogen. Det är främst boende i Undersåkersområdet som är kritiska till exploatörens utbyggnadsplaner och kraftledningsalternativ. Även turistorganisationen Södra Årefjällen hör till de kritiska. Flera bedömer att en utbyggnad i Moskogen kommer att störa turistnäringen och de omkringliggande bygdernas miljö. Några antyder att det kan finnas andra bättre lägen eftersom Moskogen är det sämsta alternativet. Flera som är kritiska till Moskogen anser att ingen vindkraft behöver byggas i Åre kommun. Övrigt och anm i tabellen: Här noteras de som inte tagit klar ställning till planförslaget och endast framför detaljsynpukter. Dessutom anges här nyckelord som förtydligar vissa yttranden. Alla synpunkter över utställningen, detta utlåtande och tidigare samrådsredogörelse är i sin helhet tillgängliga på kommunens hemsida /Miljö Bygg & Räddning /vindkraft.

4 4 (40) Samr. Löpnummer utställningsyttranden Utst Positiv +Fjäll - Moskog Övrigt och anm. 1. Länsstyrelsen s+u x Ej vindkraft norr Ånnsjön 2. Sör Tröndelags fylkeskommune s+u x Samordnad plan. fjällvärlden 3. Försvarsmakten u i.e. 4. Banverket s+u Telekomm. 5. Vägverket s+u Skyddsavstånd 6. Transportstyrelsen s+u x 7. Energimyndigheten s+u (x) Vill ha riksintresse i Krok 8. Samhällsskydd o beredsk. MBS s+u Telekomm. 9. Polismyndigheten s i.e. 10. PTS s+u Telekomm. 11. SGU s+u x 12. Skogsstyrelsen s Nyckelbiotoper 13. Sametinget s x Ej Överäng 14. Svenska kraftnät s Möjlighet ansluta kan ej anges 15. Jamtli s i.e. 16. Strömsunds kommun s+u i.e. 17. Ragunda kommun s+u i.e. 18. Krokoms kommun s+u i.e. 19. Bergs kommun s i.e. 20. Åre kommun MBR nämnden s Ange måldok. uthålligt samhälle 21. Sv samernas riksförb. SSR s x 22. Handölsdalens sameby s x 23. Tåssåsens sameby s x 24. Kalls sameby s+u x 25. Njaarke sameby s x Ej Överäng 26. Jägarförbundet Västjämtland s x 27. JH turism s+u x Turism i nya områden 28. Södra Årefjällens Turistförening u x Turistutredn. Moskogen 29. Jämtlands ornitologiska förbund s+u x 3 km till örnbo 30. Holliday Club s+u x Ej gårdsverk i röda fjäll 31. Skistar AB s+u x 32. LRF:s kommungrupp s x Fler områden för vindkraft 33. Centerpartister för vindkraft s+u x E 14 - Skalstugevägen 34. Svenska turistföreningen s x 35. Åre Naturskyddsförening s x 36. Socialdemokraterna i Åre s x 37. Åre FN-förening s x 38. Åre Molanda flygförening s Flygutredning krävs 39. Duveds skola s (x) Vindkraft bra o på rätt plats 40. Mörsils skola s (x) Vindkraft bra o naturskydd 41. Racklövska skolan s (x) Vindkraft bra o globalt viktig 42. Åreföretagarna s+u x Ej några verk i fjäll 43. Företagarna Åre u x Ej vindkraft i Åre kn 44. Järpens fastighetsägarförening u x Ej verk i fjäll 45. Skalstugans AB och Stiftelse s+u x 46. Hushållningssällskapet s+u x Middagsfjället 47. Undersåkers hembygdsförening u x Längre från bebyggelsen

5 5 (40) 48. Hållands Byalag u x Samr. Löpnummer utställningsyttranden Utst Positiv +Fjäll - Moskog Övrigt och anm. 49. Boende i Mo Unders. /Olsson u x 50. Danker, för Slagsån, Unders. u x 51. Taiga nature & photo s+u x Turistutredning. Ej vindk. i fjäll 52. Juvulns camping s Ej Överäng 53. Kallbygdens intresseförening s Ej Överäng 54. Marcus Göransson Sonnefeldt s Ej enstaka verk i fjäll 55. Morgan Göransson s (x) Ej enstaka verk i fjäll 56. Lilliestråle och Karlsen s Ej enstaka verk i Storlien 57. Bengt-Åke Eggen s x Middagsfjället 58. Huså byalag / Mats Tysk u x (x) End. gårdsverk i vita omr 59. Martin Johansson s+u x Tångböle 60. Sylvi Jektvik u x (x) Middagsfjället 61. Hemborg, Eklund och Rask u x 62. Per Hårstam u x 63. Tångböle byalags samf. fören. s+u x Tångböle 64. Nils och Eivor Ericsson s x Tångböle 65. Britt Ottosson s x Tångböle 66. Wollmar Alverlind s x Tångböle 67. Ragnar Jämting s x Tångböle 68. Bo Allmer s x Tångböle 69. Åre vindkooperativ s+u x Tångböle 70. Jacob de Geer s+u x 71. Tångböle Vindpark AB s+u x Tångböle 72. BRF Belwobyn s x Tångböle 73. Benlausn i Bydalen AB s Ett verk i Bydalen 74. Olle Persson m.fl s+u x Vallrun 75. Martin Johansson s x Tångböle 76. Göran, Margit, Anders Johansson s x Tångböle skrivelser s x Tångböle 78. Ingrid Henriksdotter u x 79. Björn Wahlberg s+u x x 80. Närboende Middagsfjället s+u x 81. Bengt-Göran Carlsson s x 82. Grön Form Arkitektur o miljö s x Tångböle 83. Bettec AB s x Tångböle 84. Advento AB s x Tångböle 85. Tord Ingvar Eriksson s x Tångböle 86. Arnlo Jord o skog / Pettersson s Höjd sydost Sällsjö 87. Rolandsson / Danker s All brukad skogsmark lämplig 88. Oscar o Maria Carlsson s Grötom vid Kallsjön 89. Fred Olsen Renewables s+u x Middagsfjället 90. Bohus Energi u Mattmar - Västerfjället 91. Prosperous wind AB/Triventus s+u x Ånn längs NEA 92. Svenska Vindbolaget u x Överäng 93. Ownpower Projects AB s x Tångböle 94. Teroc AB s x Tångböle 95. Jämtkraft AB s Fler lämpliga områden 96. Vindkompaniet O2 s x Bl.a. Storvalen

6 6 (40) Sammanfattningar och kommentarer till synpunkter på det 23 okt 2009 utställda förslaget Vindkraft i Åre kommun tillägg till översiktsplan 1991 för Åre kommun. Länsstyrelsens yttrande ingår i sin helhet. För synpunkter framförda i samrådet, se samrådsredogörelsen som bifogades utställningen. 1. Länsstyrelsen Granskningsyttrande Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Åre kommun Miljö-bygg och räddningsnämnden Box JÄRPEN Utställning av tillägg till översiktsplan Vindkraft i Åre kommun BAKGRUND Åre kommun har upprättat ett tillägg till översiktsplan som behandlar vindkraft. I planen redovisas fakta om vindkraft, bakgrund, överväganden och riktlinjer samt vilka områden som är lämpliga för en storskalig utbyggnad, för mindre grupper och områden som är olämpliga på grund av andra intressen. Länsstyrelsen har under samrådet yttrat sig över planen. Som underlag för länsstyrelsens yttrande har synpunkter inhämtas från övriga statliga myndigheter och sakområden inom länsstyrelsen. Kommunen har efter samrådet bearbetat inkomna synpunkter och kompletterat planförslaget inför utställningen. Enligt 4 kap 9 Plan- och bygglagen ska länsstyrelsen under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över översiktsplaneförslaget. Av yttrandet skall framgå om: 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap miljöbalken (MB) inte tillgodoses, 2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap MB inte följs, 3. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt

7 7 (40) 4. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e första stycket MB. 5. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Dessa fem punkter är statens särskilda ansvarsområden. Punkt 4 är inte aktuell för ärendet. Det som enligt länsstyrelsens mening bör beaktas i den fortsatta planeringen eller prövningen framgår av kommentarerna nedan. ALLMÄNNA SYNPUNKTER Planen ger en aktuell bild av kommunens ställningstagande i frågan och upplyser på ett tydligt sätt vilket område som bedöms lämpligt för vindkraftutbyggnad och varför. Vidare ger översiktsplanen tydliga riktlinjer även i områden som kan vara aktuella för mindre etableringar (upp till 3 vindkraftsverk). Övervägandena bygger på en noggrann avvägning mellan olika intressen som i sin tur lett till en relativt återhållsam syn på vindkraftsutbyggnaden. Enligt länsstyrelsens mening är detta acceptabelt med tanke på att de samlade utbyggnadsmöjligheterna i länet gott och väl uppfyller uppsatta planeringsmål. Planen ger ett bra stöd inför kommande prövningar vad gäller vindkraft inom Åre kommunen. RIKSINTRESSEN En av översiktsplanens viktiga uppgifter är att redovisa riksintressen och hur dessa långsiktigt tillgodoses. Länsstyrelsen anser i stort att överväganden och angivna riktlinjerna för vindkraftsutbyggnad tillgodoser riksintressen och visar kommunens intention att värna dem. Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten pekade ut två områden som riksintressanta för vindbruk inom Åre kommun, Z004, Norr Brattäggen ( Krok i planhandlingarna) och Z006, Stor Glån ( Moskogen i planhandlingarna). Åre kommun tillstyrker Z006 Stor Glån-Moskogen, även om avgränsningen bör ses över, men inte Z004, Norr Brattäggen pga intressena för rennäringen som där bedöms överväga intresset för vindkraft i området. Länsstyrelsen delar kommunens syn i frågan. Riksintresse för kust, turism och friluftsliv (4 kap 2 MB) Ånnsjön nyttjas aktivt av det rörliga friluftsliv och ligger i område av riskintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2 miljöbalken. En vindkraftsetablering norr om Ånnsjön skulle starkt påverka landskapsbilden från Ånnsjön och därigenom påverkar riskintresset negativt. Länsstyrelsen menar att området norr om Ånnsjön bör undantas från vindkraftsutbyggnad.

8 8 (40) Riksintresse för naturvård, kulturmiljövård (3 kap 6 MB) och Natura 2000 område I översiktsplanens förslag anges vilka anslutningsmöjligheter för kraftledningar som är aktuella vid en vindkraftsetablering i Moskogen. Indalsälven är ett Natura 2000-område och dessutom av riksintresse för naturvård och friluftslivet samt kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken. En eventuell kraftledning som dras norrut till Undersåker innebär uppenbar risk att Natura 2000-området påverkas negativt och att riksintresset påtagligt skadas. Länsstyrelsen anser att en kraftledning åt sydost till Sällsjö är ett betydligt bättre alternativ med färre motstående intressen och mindre påverkan på berörda riksintressen. MILJÖKVALITETSNORMER I översiktsplanen ska framgå om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken följs. För vindkraft är det framför allt buller och skuggor som kan förorsakar besvärligheter för människor i närheten till verken. Dessa olägenheter påverkar inte gällande miljökvalitetsnormer. Inte heller den aktuella trafikmängden i samband med byggande av vindparker bedöms påverka miljökvalitetsnormer för luft på ett oacceptabelt sätt. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planförslaget inte träder gällande miljökvalitetsnormer för när. MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Kommunen har inför och under framtagandet av planen haft ett nära samarbete med flera kommuner i länet (Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund) tack vare ett gemensamt projekt med planeringsstöd från Boverket. Länsstyrelsen har deltagit i samma projekt och anser att mellankommunal samordning har skett på ett föredömligt sätt. HÄLSA OCH SÄKERHET Länsstyrelsen menar att angivna riktlinjer i översiktsplanen minimerar på ett tillfredsställande sätt risker med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa. Planförslaget anger 1000 m skyddsavstånd till bostad som är, enligt länsstyrelsen, ett rimligt avstånd för storskaliga vindkraftsparker. För att undvika riskerna på grund av iskast från rotorbladen föreslår kommunen skyltar med säkerhetsinformation och ett minst 50 m. skyddsavstånd enligt nuvarande riktlinjer. Se även Vägverkets bifogade yttrande under trafiksäkerhet. ÖVRIGA SYNPUNKTER Naturskydd Länsstyrelsen konstaterar att Moskogen, som klassats som lämpligt område för storskalig utbyggnad av vindkraft, omfattar några delar med höga naturvärden som planeras att bli naturreservat. Länsstyrelsen förutsätter att i pågående tillståndsprövning hänsyn tas till dessa områden vad gäller lokaliseringen av vindkraftsverk och relaterad infrastruktur (vägar, kraftledningar m.m.).

9 9 (40) Under riktlinjerna för naturmiljöer, s.13, bör texten inkludera även naturreservat och kommande nationalparker och inte bara område av riksintresse för naturvården. Statliga myndigheter Till granskningsyttrandet bifogas yttrande från andra statliga myndigheter som innehåller upplysningar och förslag till kompletteringar. Vid utformningen av detta yttrande har Olle Lundgren, länsarkitekt, Per- Olof Nystrand, naturskydd, Björn Oskarsson, kulturmiljö, Gunbritt Nilsson, miljöskydd, Katarina Fredriksson, samhällsberedskap och Jan Molde, hållbar tillväxt, deltagit. Pia Sandvik Wiklund Länsråd Massimo Cati Arkitekt Bilagor Yttrande från Banverket Energimyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(msb) Kommunikationsmyndigheten PTS Sveriges geologiska undersökning (SGU) Vägverket Kopia: Banverket Energimyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(msb) Kommunikationsmyndigheten PTS Sveriges geologiska undersökning (SGU) Vägverket SaBo Akten

10 10 (40) Kommunen önskar att länsstyrelsen tar initiativ till en översyn av avgränsningen avriksintresset för vindkraft i Moskogen. Kommunen markerar området norr Ånnsjön som olämpligt för vindkraftutbyggnad. Det är Länsstyrelsens bedömning av riksintressen och hur riksintressen tillgodoses som kommunen ska följa enligt hushållningsförordningen (SFS 1998:896). Länsstyrelsen kan i vissa fall ha en annan bedömning än centrala myndigheter. Kommunen kan ha en avvikande mening, men måste då redovisa denna i sin översiktsplan. Länsstyrelsen kan i sådana fall överpröva kommunala detaljplaner och områdesbestämmelser. Kommunen ifrågasätter länsstyrelsens bedömning att en luftledning från Moskogen över älven vid Undersåker innebär en uppenbar risk för påtaglig skada på riksintresset för det skyddade vattenområdet eller negativt påverkan på vattenmiljön eller livsmiljön för Utter enl. Natura En luftledning norrut kan dock inte godtas av kommunen med hänsyn till påverkan på den riksintressanta kulturmiljön vid Undersåker, bebyggelsen och flygverksamheten vid Molanda. Kommunen delar länsstyrelsens bedömning att en sträckning åt sydost till Sällsjö är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt. Kommunen kompletterar texten under riktlinjer för naturmiljöer, sid 13 med naturreservat, vilket inkluderar kommande nationalparker. Med anledning av upplysningar och förslag till kompletteringar från övriga statliga myndigheter kompletterar kommunen översiktsplanens text i detaljfrågor som inte har principiell betydelse. 2. Sör Tröndelag fylkeskommune Sör-Tröndelags fylkesplan för vindkraft önskar inte vindkraftutbyggnad i sammanhängande högfjällsområden. Det är positivt att kommunen har samma hållning. Vid samråd med planerare i Sör-Tröndelag och i Nord-Tröndelag har framkommit att fylkeskommunerna har likartad syn på lokaliseringen av vindkraftverk. 3. Försvarsmakten Ingen erinran. 4. Banverket Önskar att översiktsplanens text kompletteras med en beskrivning av hur hänsyn tas till järnvägens riksintresse för Mittbanan. Kommunen kompletterar översiktsplanens beskrivning under telekommunikation med att även Banverket vid planering av vindkraftverk över 50 m bör höras inom 30 km från järnväg och för lägre verk och master inom 500 m från järnväg. Rubriken Vägnät ändras till Väg och järnväg. Där anges att E 14 och Mittbanan är av

11 11 (40) riksintresse och att minsta avstånd mellan vindkraftverk och väg, respektive 20 m från järnväg, är minst vindkraftverkets totalhöjd och önskvärt minst 350 m vid risk för iskast. 5. Vägverket Önskar kompletteringar av texten. Kommunen kompletterar texten med lämpliga skyddsavstånd till väg, se yttrande 4, och att exploatörer bör ta kontakt med vägverket. Enligt kommunen har Vägverket och exploatörer gemensamt ansvar för planeringen av transporter. 6. Transportstyrelsen Information lämnas om olika typer av skyddsområden runt flygplatser. Anser att planhandlingarna bör förtydligas om vilken typ av hindermarkering som erfordras för vindkraftverk med olika höjd, samt hur blanketter och information kan hämtas. Anser att det bör framgå av översiktsplanen att Åre-Östersund flygplats är av riksintresse. Översiktsplanens beskrivning kompletteras med uppgiften att Åre-Östersunds flygplats är av riksintresse. Översiktsplanens utrymme för information om hindermarkering är begränsat. De viktigaste kraven redovisas. Kommunen förutsätter att vindkraftexploatörer skaffar den detaljerade kunskap som erfordras. Kommunen översänder för kännedom till Transportstyrelsen den utredning som genomförts för Åre-Molanda flygplats och den diskussion som förs inom översiksplaneprojektet om efterfrågestyrd hinderbelysning. 7. Energimyndigheten Delar kommunens uppfattning om avgränsningen av riksintresseområdet Moskogen är för snäv och att gränsen bör justeras. Delar inte kommunens uppfattning angående riksintresse för vindkraft i Krok. Energimyndigheten ifrågasätter även i viss mån motiven för att exkludera vindkraft i övriga röda områden. Kommunen går in på hänsyn och överväganden som hör hemma i det enskilda tillståndsärendet. Generellt dock av värde att kommunen anger områden där man inte vill ha vindkraft. Kommunen önskar att Energimyndigheten ser över riksintresseavgränsningarna med stöd av en bättre vindkartering med högre upplösning. Kommunen utgår från att länsstyrelsen företräder det statliga ansvaret för att riksintressena tillgodoses. Länsstyrelsen delar enligt yttrande 1 kommunens uppfattning. Kommunen har förståelse för Energimyndighetens synpunkter. Översiktsplanens hänvisning till riksintressen och juridiska termer som påtaglig skada av vindkraft i fjällområden leder tankarna till en formell miljöprövning som inte utgår från kommunala intressen. Begreppet påtaglig tas därför bort i planhandlingarna. Riksintressena för natur och kulturmiljöer, turism och rennäring överensstämmer med kommunala intressen. I detta utlåtande finns kompletterande kommentarer hur dessa intressen, enligt kommunens bedömning, skulle påverkas av vindkraftutbyggnader. Kommunen måste i sin översiktsplan enligt plan- och bygglagen alltid visa hur kommunen avser tillgodose riksintressen enligt miljöbalkens hushållningsbestämmelser. Dessa bestämmelser styr

12 12 (40) även prövningen av enskilda tillståndsärenden. Därför kan hänsyn och överväganden sammanfalla. Översiktsplanen återger kommunala mål och rekommendationer, medan miljöprövningsdelegationens beslut enligt miljöbalken blir formellt bindande. Se även kommentarer under punkt19 nedan. 8. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Myndigheten anser att kommunen tagit hänsyn till tidigare synpunkter men vill tillägga att vindkraftverk kan störa radiokommunikationssystemet Rakel och att MSB därför bör kontaktas då den exakta placeringen av verk bestäms. Kommunen önskar att MSB via länsstyrelsen lämnar tidig information om radiolänkstråk, redan när översiktsplaner upprättas. Se även yttrande 9 nedan. 9. Polismyndigheten. Se samråd 10. Post och telestyrelsen, PTS. PTS rekommenderar att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och radiolänkoperatörer för att minimera störningsriskerna. PTS kan bidra med information om vilka radiolänkoperatörer som är verksamma i ett område. Kommunen önskar att PTS uppmanar samtliga operatörer att lämna en detaljerad information om sina radiolänkstråk till länsstyrelsen och om möjligt även göra informationen allmänt tillgänglig. Det borde ligga i operatörernas intresse eftersom ledningsrätt inte finns för radiolänkstråk. Det försvårar planeringen att information från radiolänkoperatörer inte lämnas ut innan exakta placeringar av verk diskuteras. 11. Sveriges geologiska undersökning, SGU SGU rekommenderar att översiktsplanen och dess MKB kompletteras med information om grundvattentillgångar och skyddsområden i enlighet med tidigare samrådsyttrande. Kommunen ska komplettera översiktsplanens redovisning om det finns risk att grundvattentillgångar kan skadas av vindkraftutbyggnader, som kan tillkomma enligt översiktsplanens rekommendationer. Allmän information om grundvattentillgångar och skyddsområden kommer att infogas i den kommunomfattande översiktsplanen. 12. Skogsstyrelsen. Se samråd. 13. Sametinget. 14. Svenska kraftnät 15. Jamtli 16. Strömsunds kommun Ingen erinran 17. Ragunda kommun Ingen erinran 18. Krokoms kommun Ingen erinran

13 13 (40) 19. Bergs kommun. Se samråd 20. Åre kommun MBR. 21. Sv. Samernas riksförbund SSR 22. Handölsdalens sameby 23. Tåssåsens sameby 24. Kalls sameby Ger sammantaget sitt stöd till översiktsplanen. Förslaget att bevara Middagsfjället oexploaterat är en förutsättning för Kalls sameby att även fortsättningsvis bedriva en ekologisk, långsiktigt hållbar renskötsel. Vad gäller Tångböle, Krok och Storvalen instämmer samebyn i kommunens bedömningar. Samebyn motsätter sig däremot etablering av vindkraftverk vid Gråsjön eftersom området utgör ett mycket viktigt höstbetesområde. Vid Gråsjön finns miljötillstånd till för ytterligare fem vindkraftverk. Bygglov för dessa behövs inte med de nya prövningsregler som infördes den 1 aug Njaarke sameby Se samråd 26. Jägarförbundet västjämtland 27. Jämtland Härjedalen Turism, JHT I allt väsentligt har turismens intressen tillgodosetts. Utvecklingen av vinterprodukten, åretruntturism och fler utländska gäster gör att fler områden kan bli mer aktuella för turism och att det kan bli nödvändigt med nya överväganden för att vindkraft, turism och andra verksamheter kan samexistera på bästa sätt. Kommunen tolkar yttrandet så att konflikt kan uppstå mellan turism och vindkraft även i områden utanför fjällvärlden och att översiktsplanens rekommendationer kan behöva ses över i framtiden. En aktualitetsbedömning och ev. översyn ska ske minst en gång varje mandatperiod. 28. Södra Årefjällens Turistförening Framför farhågor från flera medlemsföretag att en utbyggnad i Moskogen kommer att menligt påverka deras verksamhet. Begär därför att Kommunstyrelsen i Åre kommun låter utföra en vetenskapligt tillförlitlig undersökning av hur en vindpark i Moskogen kommer att påverka bygdens basnäring, turismen. Kommunens sammanvägda bedömning är att en vindpark i Moskogen inte påtagligt skulle skada turistnäringen i Åre kommun. Lokaliseringen på skogklädda höjder med aktivt skogsbruk utan motstående riksintressen i den centrala delen av kommunen överensstämmer med de principer om hänsyn till natur- och kulturmiljöer och turistnäringen som styrt planarbetet. I samband med miljöprövningen kan den turismstudie som utgör bilaga till översiktsplanen kompletteras med en fördjupning för Moskogen. 29. Jämtlands Ornitologiska Förening, JORF Accepterar vindkraft i Moskogen men inte i fjällmiljö eller fjällnära miljö, dvs inte heller enstaka verk eller små grupper i vita områden. Sveriges Ornitologiska Förening, SOF kräver skyddszon på minst 3 km till befintligt örnbo.

14 14 (40) Kommunen ändrar texten om vilket minsta skydddsavstånd JORF/SOF kräver. 30. Holliday Club Sweden AB Översiktsplanen har bra balans mellan skyddandet av Åres unika natur och kulturmiljöer och klimatomställningsmålen. Dock strategiskt misstag att ge utrymme för gårdsverk i fjällområden. Även dessa verk är så stora att de riskerar ge ett störande intryck på den orörda naturen och vyerna över fjällen som våra gäster kommer hit för att uppleva. Kommunen är medveten om riskerna att även gårdsverk i vissa känsliga röda områden kan vara störande. För att bedömas som gårdsverk får dessa enligt kommunen inte vara högre än 50 m totalhöjd. Över denna höjd krävs, förutom bygglov, även miljöanmälan. Bygglovprövningen kommer att vara restriktiv i enlighet med de hänsynskrav som ställs upp i översiktsplanen. Vid bygglovprövningen sker samråd med en vid krets. 31. SkiStar AB SkiStars synpunkter har inte ändrats. Vindkraftexploateringen bör som planförslaget föreslår undvika att påverka områden i fjällvärlden och andra kultur och naturmiljöer. 32. LRF:s kommungrupp. Se samråd. 33. Nätverket Centerpartister för vindkraft Nätverket föreslår att det rödmarkerade området mellan vägarna E14 och Skalstugevägen ändras till grönt så att Middagsfjället och Tångböleflätet blir tillåtliga att underställas prövning. Bland nätverkets motiv anges den stora andel yttranden i samrådet som planförslaget inte tagit hänsyn till bl.a: Områdets få restriktioner, höga ersättningar till lokalsamhället, stort lokalt intresse för delägarskap i Tångböleflätet, turistnäringens bristande intresse för investeringar i området, att de fyra systemvillkoren enligt Det Naturliga Steget uppfylls, liten markpåverkan (2-3% av etableringen), hög vindenergi som ger dubbel produktion per verk jmf Moskogen och inte minst hänsyn till den globala krissituationen ur klimatsynpunkt. Länsstyrelsens åsikt har från början styrt planeringen. Planeringsarbetet har styrts av kommunens värderingar om vilka miljöer som behöver skyddas. Dessa värderingar delas av bl.a. länsstyrelsen, Tröndelag och ledningsgruppen för de kommuner som samverkar i översiktsplanearbetet. Kommunen vill i likhet med dessa undvika exploatering bl.a. i stora orörda natur- och fjällområden, som har likartade kvaliteter som de obrutna fjällområdena. Orördheten har enligt verksamhetsutövare, föreningar och myndigheter betydelse för rennäringen, turismen i ett långsiktigt perspektiv, naturvården och därmed kommunens utveckling enligt de turism- och miljömål som gäller. Till dessa kommunala intressen kommer kommunens ansvar att i sin planering tillgodose miljöbalkens hushållningsbestämmelser när det gäller orördheten, riksintresset för turism och friluftsliv, liksom riksintresset för rennäring. Även om den direkta markpåverkan är liten i förhållande till vindparkernas utsträckning skulle vindparker i området med anslutande kraftledningar i orörd fjällmiljö enligt kommunen skapa oacceptabla störningar.

15 15 (40) Så som översiktsplanen anger och nätverket påpekar har området mycket bra vindförhållanden och rymmer sannolikt mycket bra förutsättningar att på ett yteffektivt sätt producera vindkraft. Vindproduktionen per verk på Middagsfjället kan vara ca 30% större än i Moskogen, se yttrande 24. Nyttan av vindkraftexploateringar i området överväger däremot inte skadan enligt kommunens mening. Skälen för bevarande och varsamt nyttjande överväger skälen för exploatering. Området mellan Skalstugevägen och E 14 bör därför i översiktsplanen markeras med röd färg såsom olämplig för utbyggnad av vindkraft. Inte med grön färg så som lämpligt för större vindparker. Översiktsplanen ger i detta avseende en icke bindande vägledning. Först i en tillståndsprövning sker en formell avvägning och ett rättsligt bindande beslut. För Middagsfjället pågår en miljöprövning sedan 1 okt 2008 då ansökan om tillstånd inlämnades till länsstyrelsen. Kommunen är sakägare och remissinstans i denna miljöprövning som sker i särskild ordning. Kommunen har inte stoppat och kan inte styra miljöprövningsprocessen. Utgångspunkterna för lämplighetsbedömningen - både i översiktsplanen och i miljöprövningen - ges i den enda paragraf som är gemensam för både plan- och bygglagen och miljöbalken: Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges åt sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning (2 kap 1 PBL och 3 kap 1 MB) För att miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen ska kunna ge tillstånd för vindkraftetablering enligt miljöbalken krävs kommunens tillstyrkan. Den värdefulla ersättningen till allmännyttig lokal utveckling (markarrende och bygdepeng) och kommuninnevånares andelsköp som två projekt i området skulle ge bör inte påverka bedömningen av miljöeffekterna eller översiktsplanens lagreglerade lämplighetsbedömning. 34. Svenska turistföreningen. Se samråd 35. Åre naturskyddsförening 36. Socialdemokraterna i Åre 37. Åre FN-förening 38. Åre Molanda flygförening 39. Duveds skola 40. Mörsils skola 41. Racklövska skolan 42. Åreföretagarna Det är strategiskt rätt och viktigt för besöksnäringen och därmed kommunens utveckling att vindkraftexploateringar bör enligt planförslaget undvikas i stora opåverkade områden i fjällvärlden och i andra värdefulla natur- och kulturmiljöer. Anser det däremot mycket olämpligt att tillåta gårdsverk, enstaka verk och grupper upp till tre inom vita och rödmarkerade områden väster om Järpen. Kommunen kommer att pröva vindkraftverk i röda och vita områden restriktivt och efter samråd med turistnäringen så som beskrivs under punkt 17. Kommunen överväger att inte tillåta fullstora verk och mindre grupper i området norr om Ånnsjön, så som länsstyrelsens krav är när det gäller riksintresset för turism och friluftsliv.

16 16 (40) 43. Företagarna Åre Företagarna Åre har ett yttrande över översiktsplanen. För kännedom biläggs även de synpunkter angående Moskogen som tidigare sänts till JP vind AB. Företagarna anser allmänt att huvuddelen av vindkraften bör byggas söder om Gävle på grund av kapacitetsbrist i kraftledningsnätet och överföringsförlusterna. Eftersom Moskogen enligt företagarna inte är en lämplig plats för en stor vindpark kan det enligt översiktsplanen innebära att ingen plats finns för storskalig vindkraft i Åre kommun. Detta behöver inte vara fel eftersom redan kommunens vattenkraftverk producerar mer än fem gånger kommunens förbrukning av el (och kan ge 30% mer enbart med effektivisering). Länets miljömål för vindkraft ändå kan uppfyllas 3-5 gånger så att länet kan producera 25% av det nationella målet Till skillnad från flera av länets kommuner är Åre helt beroende av turismen, vilket gör att försiktighetsprincipen bör hävdas.vindkraft kan ändå komma att byggas i kommunen utan stöd av planen eller efter omprövning av planen efter 5-10 år då tekniken är mer beprövad och erfarenhet finns från andra länsprojekt. Moskogen är inte lämpligare än andra prövade platser i kommunen utan tvärtom: - Betydande påverkan på landskapsbilden från Mattmar ända in i Vålådalens naturreservat. - Mest synlig för kommunens invånare och störst påverkan på turistnäringen i närområdet och Åre by och fjällvärlden av alla områden som diskuterats. - Småskalig turistverksamhet i området har redan påverkats negativt av utkastet till översiktsplan. - Utsikten åt söder blir väsentligt påverkad från bostäder i Mörsil, Järpen och Hålland, vilket är olämpligt enligt översiktsplanen. - I ett område med naturvärden av riksintresse, befintliga och planerade naturreservat. - Kan innebära olämplig dragning av kraftledningar via Slagsån till Järpströmmen. - Kommunens enda flygplats, Molanda, påverkas negativt. - Sämre vindförhållanden än alternativen. - Störst motstånd från lokalbefolkningen. - Till skillnad från andra platser i kommunen, t ex Middagsfjället har den tänkta etableringen inte visat hur den kan främja utvecklingen av bygden och Åre kommun. Företagarna avslutar sitt yttrande med en uppmaning till kommunen att i översiktsplanen ta tillvara såväl boende som besökares intressen och inte ta förhastade beslut om storskalig vindkraft i enbart exploatörers intresse. I yttrandet till JP vind AB anförs utöver synpunkterna angående översiktsplanen bl.a att vindkraftverkens höjd bör anpassas så högintensiva blixtljus inte behövs, att antalet verk bör minimeras och koncentreras till området av riksintresse för vindbruk med ev. enstaka verk i de södra delarna. Kommunen har inte under samrådet fått synpunkter mot en vindpark i Moskogen från Företagarna Åre. Inte heller från andra av de 79 som haft synpunkter, förutom Taiga nature and photo. En vindpark i Moskogen stämmer med övergripande mål om hänsyn till orörda naturområden i fjällvärlden och prioritering av vindkraftutbyggnader till skogklädda höjder i områden som påverkats av exploatering. Eftersom Moskogen ligger nära skyddsvärda fjällområden kan dessa ändå påverkas visuellt, vilket Taiga påpekade i remissen. Moskogen har inte initierats av någon exploatör till skillnad från övriga projektexempel i översiktsplanen. Det är övergripande nationella energipolitiska mål som föranlett

17 17 (40) Energimyndigheten att efter samråd med andra statliga myndigheter peka ut Moskogen och många skogklädda höjder i länet som riksintresse för vindkraft. Avgränsningen har följt den dåvarande vindkartans gräns för medelvind 6,5 m/s eller mer. Först efter detta har ett exploateringsföretag bildats som har intresse av området. När detta företag efter samrådets slut presenterade sitt konkreta projektönskemål fick kommunen höra det motstånd från lokalbefolkningen som företagarna åberopar. Kommunen har varit medveten om att vindkraftverk i Moskogen är synliga i ett stort område och kan ses av många kommuninvånare och tillresande besökare. Detta beskrevs i remisshandlingarna med bilagor, som också innehöll en siktstudie och ett par fotomontage. Eftersom inget projektönskemål fanns var det svårt att på ett bra sätt illustrera konsekvenserna av en vindpark i området. Den utställda översiktsplanen har däremot visat exploateringsföretagets projektönskemål med vindkraftverken övertydligt markerade med svart färg i fotomontagen. Annars hade inte verken synts i de kopierade handlingarna. Att vindkraftverk kan vara synliga på långt avstånd för många människor behöver inte innebära att de är störande för många. För tillresande turister ses verken i anslutning till bebyggda och exploaterade områden och visar att turistkommunen Åre bidrar till miljövänlig elproduktion. Moskogen har ingått bland ett tiotal tilltänkta vindparker i en lanskapsbildstudie och i en turismstudie som har beställts av länsstyrelsen och som publicerades i samband med samrådet. Dessa studier ger stöd för översiktsplaneförslagets slutsats att Moskogen ur sammanvägd synpunkt är det område i Åre kommun där en vindpark ger minst negativ påverkan på orörd naturmiljö, orörda fjällandskap, rennäringen och turistnäringen i stort. Studierna har dock inte tagit ställning till de enskilda områdena. Det finns inget område i kommunen där en vindpark inte skulle medföra några störningar. En vindpark i Moskogen kommer också att medföra störningar men dessa har inte bedömts bli så stora att de inte skulle medge vindbruk inom området. Störningarna kan i flera fall begränsas. Även om inte Moskogen formellt ingår i det riksintressanta fjällområdet och även om ingen exploatering sker i befintliga eller planerade naturreservat finns det en närhet till dessa. Översiktsplanen förutsätter att hänsyn tas till naturvärdena. Lokal turistnäring påverkas, t.ex Moskogens slädhundar. I miljöprövningen utreds konsekvenser och möjligheter att anpassa projektet. Utblickar från delar av Vålådalens naturreservat påverkas. Vindparken i aktuellt projekt är synlig för många fast boende på sträckan Mattmar Hålland på avstånd från 18 till 5 km. Risk för ljusstörningar nattetid finns. Kommunen kommer att i översiktsplanen och i samråden vid miljöprövningen att kräva att bästa kända teknik ska användas för att minimera störningarna. Tekniska system finns redan för att hinderljusen på vindkraftverken endast ska tändas när flygplan eller helikoptrar riskerar att flyga in i vindparken. Systemen är inte ännu godkända men kommunen arbetar aktivt för att systemen ska prövas. Att översiktsplanen redovisar området som möjligt för en större vindpark innebär alltså inte att alla detaljfrågor är prövade eller att miljötillstånd kommer att lämnas för projekt som exploatörer presenterar i tidiga skeden. Kommunens tillstyrkan krävs för att miljötillstånd kan lämnas. Det finns hänsynstaganden beskrivna i översiktsplanen och det finns policyfrågor som är viktiga i bedömningen av vindparken. Kommunen har inte tagit ställning till i vilket skede kommunen kan fatta beslut om eventuell tillstyrkan av en vindpark i Moskogen. Sannolikt kan det ske efter antagandet av översiktsplanen och i samband med att exploatörens ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning sänds ut på samråd. Det ger möjlighet för kommunen att i sitt beslut bedöma detaljfrågor om miljöpåverkan och konsekvenser för kommunens invånare och näringsliv.

18 18 (40) Kommentarer till några detaljfrågor: Synlighet och störningar. Vindkraftverk kommer att vid viss väderlek och vissa tider bli synliga vida omkring. Jämfört med fotomontagen ska flera verk i norr och öster tas bort, vilket minskar synligheten något från bebyggelseområden från Mörsil mot Hålland. Översiktsplanens gröna område har begränsats efter remissen och eventuella ytterligare begränsningar ska diskuteras. Verk i söderläge kommer att vara minst 5-6 km bort vilket inte ger risk för skuggor och reflexer. Översiktsplanen anger att vindkraftverk inte får uppföras med en totalhöjd över 150 m om de högintensiva hinderljusen bedöms bli störande för den omgivande bebyggelsen. Riksintressen och skyddad natur. Inga vindkraftverk får placeras inom befintliga eller planerade naturreservat eller områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljö. Inte heller får kraftledning byggas så att miljö av riksintresse eller bebyggelse skadas på ett för kommunen oacceptabelt sätt. (Det tidigare alternativet som berör Slagsån tillåts till exempel inte). Åre/Molanda flygfält. Konsultutredningens rekommendationer ska följas för skyddsområden som medger utveckling av flygverksamheten i nuvarande banläge. Lokal nytta. Dessa frågor behandlas inte i översiktsplanen utan i en särskild policy gemensam för kommunerna i Jämtland. 44. Järpens fastighetsägarförening Vi stöder kritiken mot planerad ledningsdragning från vindparken genom Slagsåområdet. Vi anser att vindparken kommer att ligga för nära samhället och påverka boendemiljön. Dessutom kommer parken att bli ett fult landmärke för infarten till vår fjällvärld, den kommer att exponeras redan från Åse i Trångsviken, för att inte tala om vyn från turistinformationsplatsen vid Mattmars kyrka. Vi oroas även över om JP vind uppfyller bestämmelserna runt Molanda flygplats. Vindparkerna bör byggas där stordelen av elförbrukningen sker. Åre har med råge uppfyllt kampen mot koldioxid. Varenda rännil från Norska gränsen till Storsjön är tillvaratagen. Låt fjällområdet vara fritt från fler störande moment. Enligt kommunen behövs även vindkraft för att öka andelen utsläppsfri elproduktion. Åre kommun samverkar med övriga Jämtlandskommuner för att tillgodose miljömål för både vindkraft och skydd av fjällområdet. Ledningsdragningen över Slagsån är inte aktuell. Vindkraft får enligt översiktsplanen inte byggas så att den hindrar en utveckling av flygtarfiken på Molanda. Se även kommentarer till föregående yttrande. Tilläggas kan att vindparken knappast kommer att upplevas vara påträngande sedd från långt håll. Från Åse i Trångsviken är avståndet till den vindpark JP vind önskar bygga 27 km, varför företaget i samråd med länsstyrelsen inte har tagit fram något fotomontage. Från Mattmar är avståndet 19 km (15 km till höjden ovan Sällsjö). För att vindkraftverken ska synas på fotomontagen från Mattmar har de färgats svarta. I verkligheten är verken ljusgrå och kommer att vara svårare att se. De står inte heller i blickfånget mot Västfjället där vindkraftverk har ansetts olämpliga av kommunen. Ett fotomontage över den olämpliga vindparken på som skulle hamnat på10 km avstånd redovisades i samrådshandlingarna sid 12.

19 19 (40) 45. Skalstugans AB och Skalstugans stiftelse Bolaget och stiftelsen anser att Skalstugans värde för friluftsliv och rekreation för nuvarande och framtida generationer kan komma att påtagligt skadas av en vindkraftutbyggnad på Middagsfjället. Enligt Miljöbalken får riksintresset för turism, friluftsliv och rennäring inte påtagligt skadas och det stora oexploaterade området ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdets karaktär. Bolaget och stiftelsen stödjer kommunens förslag till klassning av rödmarkerade områden där ingen vindkraftutbyggnad tillåts. 46. Hushållningssällskapet Jämtland Eftersom planförslaget inte ändrats efter samrådet kvarstår tidigare synpunkter, vilka bifogas. Hushållningssällskapet anser att översiktsplanen inte har gjort en objektiv studie av var vindbruk är lämplig och att planen är inkonsekvent som godkänner vindbruk i Moskogen men inte på Middagsfjället. Sällskapet motsätter sig inte en exploatering i Moskogen men vill ändå göra en jämförelse. Positiva effekter för bygden. Kommunen bortser från de belopp, miljoner kr årligen, som skulle komma landsbygden till del från Middagsfjället och redovisar inga positiva effekter för en utbyggnad av Moskogen. Vindresurs. Medelvinden för Moskogen är 6,5 m/sek och för Middagsfjället 9 m/sek. För samma mängd producerad energi behövs närmast dubbelt så många verk i Moskogen som på Middagsfjället. Samråd och markägares rätt. I planarbetet har kommunen samrått med turistnäringen, samerna och berörd allmänhet. Har kommunen fört någon dialog med markägarna annat än via offentliga hearings? Är det kommunens mening att förbjuda ett stort antal markägare att få pröva förutsättningarna att nyttja sin mark för kommersiellt vindbruk? Jämtlands läns hushållningssällskap hemställer att vindbruk på Middagsfjället ges samma möjlighet till en saklig prövning som vindbruk på Moskogen. Turism och rennäring. Översiktsplanen har inte sakligt motiverat varför turistnäringen skulle skadas mer vid en exploatering på Middagsfjället än vid en exploatering i Moskogen. Vindkraft i Moskogen skulle vara synligt för i stort sett alla som öster ifrån besöker Åre kommun och från många områden med turistisk verksamhet, troligtvis även från Åre. Jämför detta med Middagsfjället. Inget intresse har visats för en utveckling på Middagsfjället av turistiska nischprodukter med sameintresset som drivande kraft och detta måste i så fall ske med markägarens godkännande. Ett ja till vindkraft på Middagsfjället skulle däremot vara utvecklande för bygden och även turismen där. Kommunen påstår att renskötseln skulle påtagligt försvåras av en vindpark på Middagsfjället och drar slutsatsen att intrånget inte kan kompenseras långsiktigt, jämfört med Moskogen där detta skulle vara möjligt. Jämtland läns Hushållningssällskap hemställer att vindbruk på Middagsfjället ska ges samma

20 möjlighet till en saklig prövning som vindbruk på Moskogen. Rödmarkera därför inte större område än vad som finns saklig grund för. Se en sammanfattning i kommunens samrådsredogörelse 23 okt (40) Översiktsplanen har inte i första hand utsett områden lämpliga för vindkraft och inte heller jämfört olika projekt med varandra. Kommunen har inte kompetens och möjlighet att värdera utbyggnadsförutsättningarna och kommunen har inte heller möjlighet att utreda alla konsekvenser av en eventuell vindpark i olika områden. Det viktigaste syftet har varit att bedöma vilka hänsynstaganden som krävs vid exploateringar och i vilka områden exploateringar för vindkraft skulle riskera att skada olika allmänna intressen på ett oacceptabelt sätt och därmed kunna vara till skada för kommunens utveckling. Översiktsplanen följer Plan- och bygglagens regler och kan inte utgå från vilken ekonomisk lokal nytta olika vindparksalternativ medför. Diskussion om bygdepeng, lokalt ägande och allmännyttiga markarrenden sker endast för projekt som bedömts kunna prövas positivt, dvs i gröna områden i översiktsplanen. Denna fråga beskrivs i en separat policy om lokal nytta som är gemensam för länets kommuner. Kommunen känner till den verksamhet Hushållningsskapet driver och skulle självklart se den allmänna nyttan av markarrendena. Det blåser bättre på Middagsfjället. Skillnaden är dock inte så stor som Hushållningssällskapet anger. Vindmätningar har skett i båda områdena och dessa visar högre värden än de teoretiska värdena enligt Uppsala Universitets vindkarta. De produktionsberäkningar vindkraftföretagen hittills har uppgett visar en relativt liten skillnad mellan lägena. För att ge möjlighet till en grov jämförelse kan medelvind enligt Uppsala Universitets vindkarta jämföras, så som den återges i översiktsplanen. Vindkartans värden på höjden 72 m över nollplan (3/4 av vegetationshöjden) inom etableringsområdena är 6-6,5 m/s i Moskogen och 7-8 m/s på Middagsfjället. Skillnaden är 1-1,5 m/s mellan områdena, vilket teoretiskt kan ge % mer energi på Middagsfjället. Detta om man utgår från en tumregel i Boverkets vindkrafthandbok att det praktiska energiutbytet ungefär ökar med kvadraten på vindhastigheten. Projektet i Moskogen omfattar omkring fem gånger så stor yta (drygt 40 km 2 ), eftersom marken är småkuperad och endast de höga partierna kan nyttjas. Tornhöjden för vindkraftverken behöver vara ca 20 m högre i Moskogen för att kompensera skogens påverkan. Annat som kan skilja är turbulens, vindens förändring med höjden, isbildning mm. Kommunen har utgått från den bedömning Energimyndigheten har gjort om olika områdens lämplighet för vindkraft och förutsätter att vindkraftföretagen själva kan bedöma förutsättningarna mer i detalj. Särskilda samråd har skett med företrädare för de näringar som är mest berörda av vindkraftetableringar. Allmänheten, markägare och exploatörer har haft möjlighet att delta på sex informations- och diskussionsmöten i olika delar av kommunen. Kommunen har under hela planeringsprocessen svarat på frågor och tagit emot synpunkter från alla som tagit kontakt med kommunen. Ingen exploatör eller markägare har förbjudits pröva ett vindkraftprojekt eller på grund av planarbetet hindrats utöva pågående markanvändning. Någon allmän rätt att exploatera mark för bebyggelse eller anläggningar finns inte. En ansökan om miljötillstånd att uppföra och driva en gruppstation för vindkraft på Middagsfjället lämnades till länsstyrelsen den 1 okt Miljöprövningen pågår. För Moskogen har en miljöprövning inletts.

21 21 (40) Åres turistnäring är i hög grad beroende av den orörda fjällvärld som omger de intensivt exploaterade delarna i Åredalen och de mindre anläggningarna längs vägarna västerut och in i fjällområdena. Än viktigare blir den orörda fjällvärlden när sommarturismen utvecklas och besökare från tätbefolkade delar av Europa söker vildmarksupplevelser. Rennäringen är en attraktion i landskapet. Vindbruk kan upplevas som ett intrång. En exploatering som sänker värdet i landskapet för turismen och de näringar som främjar turismens utveckling. Motståndet mot vindkraft i området från turistnäringen, rennäringen och miljöorganisationer har varit mycket tydligt i översiktsplaneremissen. Kommunernas prioritering av vindkraftutbyggnader i länet är också tydlig. Bland annat av hänsyn till turistnäringen prioriteras vindkraften i skogslandskapet i öster där turistnäringen är svag. Fjällandskapet med höga naturvärden är viktig för den kommersiella turismen. Det är generella hänsyn och rekommendationer som är viktigast i översiktsplaneringen. Enligt översiktsplanens underlagsrapport med landskapsstudier är Middagsfjället ett vanligt lågfjäll utan unika kvaliteter, nära väg med spridd bebyggelse och i dag utan större intresse för turismen. Middagsfjället kan enligt rapporten vindkraft i Jämtland, A Bramme 200 ses som ett mellanrum i fjällvärlden som kanske inte är så viktigt i sig, men som har visuell betydelse för de omgivande stora orörda högfjällområdena, även det ingreppsfria fjällområdet på Norska sidan. Det har betydelse att även planeringen i Tröndelag inriktas på att undvika vindkraftetableringar i högfjällsområdena. Av stor betydelse är att Middagsfjället, Tångböleflätet och exploateringsintressen närmare E14 ingår i ett stort oexploaterat naturområde som i sin helhet så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (3 kap 2 MB). För hela fjällvärlden finns också ett riksintresse till skydd för turism och friluftsliv där områdenas natur- och kulturvärden inte påtagligt får skadas (4 kap 1 MB). Huvuddelen av det stora oexploaterade området ska också enligt riksintresset för rennäringen skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande (3 kap 5 ). Var den juridiska gränsen går för påtagligt bestäms slutligen i en tillståndsprövning. En sådan pågår för Middagsfjället. Det är kommunens skyldighet att i sin planering ta hänsyn till miljöbalkens bestämmelser och att tillgodose riksintressen. Kommunen gör en egen bedömning av vilken hänsyn som bör tas. Hänsyn måste också tas till andra allmänna mål, till exempel de nationella och regionala miljömålen om storslagen fjällmiljö, där länsmålet särskilt tar upp frågor om vindkraft, kraftledningar och vägar. När det gäller hänsynen till fjällvärlden överensstämmer de statliga målen med de kommunala målen, som bl.a uttrycks i kommunens olika miljö- och turismprogram. Allt detta finns beskrivet i översiktsplaneförslaget. Det är en stor skillnad mot Moskogen. Moskogen ligger utanför fjällområdet, är påverkat av exploatering för skogsbruk och i sin närhet vattenkraft (Håckrenmagasinet). Inga motstående riksintressen finns inom det avgränsade område där vindkraftverk kan vara möjliga att uppföra. Turismens och rennäringens intressen är alltså betydligt svagare i Moskogen än på Middagsfjället. Därför förutsätts att en kompensation kan utgå till samebyn för en exploatering i Moskogen som endast ärett område för reservbete. För Middagsfjället gäller ett riksintresse som bevakas av staten via Sametinget och Länsstyrelsen. Där får inte vindkraft uppföras om den skulle påtagligt försvåra rennäringen. Detta kan inte uppvägas av någon ekonomisk kompensation till samebyn som är sakägare.