AFFÄRSSYSTEM I SVENSKA SMÅFÖRETAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AFFÄRSSYSTEM I SVENSKA SMÅFÖRETAG"

Transkript

1 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats EKONOMIHÖGSKOLAN VID Januari 2004 LUNDS UNIVERSITET AFFÄRSSYSTEM I SVENSKA SMÅFÖRETAG Handledare Per Magnus Andersson Hans Månsson Författare Carl-Johan Lindegren Staffan Norsbo Mattias Persson

2 Sammanfattning Titel: Affärssystem i svenska småföretag Seminariedatum: 16 januari 2004 Ämne/kurs: Författare: Handledare: Företag: Fem nyckelord: Syfte: Metod: Slutsatser: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Carl-Johan Lindegren, Staffan Norsbo, Mattias Persson Per Magnus Andersson, Hans Månsson Gardena Norden AB, Kinnarps i Malmö AB, Regin Exomatic AB, Saturnus AB, Unikum AB Affärssystem, småföretag, upphandling, implementering, systemutvecklare. Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer.

3 Abstract Titel: ERP-systems in small Swedish businesses Date: 16 th of January 2004 Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish Credits (15 ECTS) Authors: Advisors: Company: Keywords: Purpose: Methodology: Conclusions: Carl-Johan Lindegren, Staffan Norsbo, Mattias Persson Per Magnus Andersson, Hans Månsson Gardena Norden AB, Kinnarps i Malmö AB, Regin Exomatic AB, Saturnus AB, Unikum AB ERP, small businesses, purchasing, implementation process, software developer. To research and analyse the purchase processes of ERP-systems and its consequences in small Swedish businesses. A case study of four businesses using ERPsystem and one ERP-developer, through semistructured interviews with key users. The companies using ERP-system studied, are quit satisfied although both the purchasing and implementation obviously does not correspond to theory.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMDISKUSSION SYFTE DISPOSITION METOD ARBETETS ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG Val av studieobjekt Val av användareföretag VAL AV INTERVJUMETOD VAL AV INTERVJUPERSONER TEORI KARAKTERISTIK AV AFFÄRSSYSTEM INFÖRANDE AV AFFÄRSSYSTEM Orsaker Lönsamhetsbedömning Tillvägagångssätt AFFÄRSSYSTEMETS EFFEKTER PÅ FÖRETAGET EMPIRI INFORMANTINTERVJUN Systemutvecklaren Unikum AB Affärssystemet Pyramid FALLFÖRETAGEN Saturnus AB Karakteristik Införande Affärssystemets påverkan på organisationen Regin Exomatic AB Karakteristik Införande Affärssystemets effekter på företaget Gardena Norden AB Karakteristik Införande Affärssystemets påverkan på organisationen Kinnarps Malmö AB Karakteristik Införande Affärssystemets påverkan på organisationen SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR...29

5 5 ANALYS KARAKTERISTIK AV AFFÄRSSYSTEM Viktigaste funktionerna Ett integrerat system Branschanpassat, modulbaserat affärssystem Informationen som beslutsunderlag INFÖRANDE AV AFFÄRSSYSTEM Orsaker till införande Tillvägagångssätt vid införandet AFFÄRSSYSTEMETS EFFEKTER PÅ FÖRETAGET Anpassningen av affärssystemet till organisationen Införandets påverkan på organisationen SLUTSATSER REFLEKTIONER...39 KÄLLFÖRTECKNING...40

6 1 Inledning Dagens företag utsätts för allt hårdare konkurrens, en allt tuffare marknad som snabbt förändras av tekniska innovationer. Genom den informationsteknologiska (IT) utveckling som 90-talet kännetecknades av, sitter i dag alla företag med någon form av affärssystem. Företagen ska inte bara ha rätt och enkel information inom företaget, de ska även på ett smidigt sätt kommunicera med kunder, handelspartners och leverantörer och allt ska åstadkommas genom ett affärssystem. De stora utvecklarna av affärssystem är SAP, Oracle, Peoplesoft, Baan och J:D Edwards som med ett gemensamt namn kallas för The big five, deras bild av affärssystemet är ett system som ska ge en strömlinjeformad integration av informationer i hela organisationen (Davenport, 1998). I en mängd artiklar kan vi läsa om hur stora företag implementerat affärssystem och deras erfarenheter av detta. Vårt eget intresse för området grundar sig i våra erfarenheter av problematiken kring affärssystem som vi fått vid anställningar i olika företag. 1.1 Problemdiskussion Affärssystemen har under 90-talet växt i omfång från att koncentrera sig på rena redovisningssystem till att omfatta allt mer av företagens verksamhet och de processer som ingår i denna. I takt med att allt fler områden av verksamheten datoriserats har även systemleverantörerna utvecklat sina program till att omfatta dessa områden. Trenden går mot att allt fler företag köper färre men mer omfattande system för att hantera sina affärsprocesser (Lundberg, intervju ). Dessa integrerade system framhålls som en fördel av systemutvecklarna eftersom de minimerar dubbelarbete vid inmatning av data och framförallt ska bidra till en bättre kvalitet på informationen som genereras. Dessa argument har på senare år mött opposition. Belackarna menar att det inte alls är så att systemens bidrag till företagets framgång står i proportion till de mycket stora kostnader som är förenade med införandet av systemen och att ett affärssystem dessutom tvärtom kan hindra ett företag i verksamheten. I extremfall tillskriver man hela konkurser på att företaget ifråga infört ett affärssystem (Davenport 1998). 1

7 I kurslitteratur och i media fokuserar man vanligen på stora välkända företag ofta med kända varumärken när man behandlar ekonomiska frågor. En stor del av alla företag är emellertid väldigt små i förhållande till de mer kända storföretagen. Småföretagens betydelse för tillväxten har aktualiserats på senare tid, inte minst i den senaste valdebatten. En majoritet av de politiska partierna (www.sap.se, & sätter nu sin tillit till dessa. Exempelvis sägs det på Socialdemokraternas hemsida att: De små företagen blir en allt viktigare del av svensk ekonomi och därmed för tillväxt och sysselsättning. (www.sap.se). Oavsett åsikt om affärssystemens förtjänster är det så att de undersökningar som vi har studerat har varit genomförda utanför Sverige och det är, jämfört med svenska förhållanden, mycket stora företag som diskuteras. T.ex. har det som definieras som små företag under 1000 anställda (Mabert et al., 2003). I europisk statistik omfattar detta alla storleksklasser av företag. Småföretag definieras av EU statistikorgan Eurostat, i enlighet med commission recommendation 96/280/EC, som företag med anställda (Nordström, telefonintervju ) Man kan alltså ifrågasätta dessa undersökningars relevans både för svenska förhållanden i allmänhet och för småföretag i synnerhet. Vi tycker därför att det skulle vara intressant att jämföra litteraturen om affärssystem med förhållandena i ett antal svenska småföretag. Med utgångspunkt i en litteraturstudie vill vi beskriva centrala delar av små företags erfarenheter av affärssystem. Genom att jämföra dessa erfarenheter med vad litteraturen säger om stora företag kommer vi att analysera de resultat vi får fram. För att undersöka detta behöver vi först beskriva fallföretagens affärssystem för att se om de har samma karaktärsdrag som i de studier vi använder oss av. Med detta som grund vill vi sedan besvara två övergripande frågor, diskuterade nedan. Det första området är själva införandeprocessen. Vi vill studera vad som låg bakom beslutet att ersätta det gamla systemet. Det blir då intressant att undersöka om företagen själva utrett alternativa lösningar till de problem som affärssystemet anses lösa. En annan sida av införandeprocessen är de praktiska aspekterna som vilka kriterier som användes vid valet av system, tillvägagångssättet vid implementeringen och även vilka personer som var involverade i processen och på vilket sätt. Vi vill också studera i vilken utsträckning företagen anpassar affärssystemet efter de egna behoven men även hur mycket den egna organisationen anpassas efter affärssystemets krav. Detta leder till frågan: Hur går det till när affärssystem införs i svenska småföretag? Följdfrågan blir då: Vilka konsekvenser får införandeprocessen? 2

8 1.2 Syfte Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. 1.3 Disposition När vi bekantade oss med litteraturen, kom vi fram till tre intressanta aspekter kring användandet av affärssystem. Vi har därför disponerat teori-, empiri- och analyskapitlen utifrån dessa aspekter. Vi börjar med att diskutera vad som kan sägas utgöra ett affärssystem, och hur våra fallföretags affärssystem ser ut. Därefter behandlar vi varför och hur företag skaffar och implementerar affärssystem. Slutligen undersöker vi vilka effekter affärssystemet har på företaget. Vi har i början av vårt uppsatsarbete genomfört en informantintervju med Unikum AB som utvecklar affärssystemet Pyramid. Denna intervju har fått en egen avdelning i empirin eftersom den inte kan disponeras på samma sätt som fallföretagens intervjuer och inte heller har samma roll i analys och slutsatser. 3

9 2 Metod 2.1 Arbetets övergripande upplägg Eftersom vi vill undersöka svenska småföretags erfarenheter av affärssystem, är det företagen som organisationer som är intressanta i vår studie. För att kunna uppfylla vårt syfte att använda teorin på svenska förhållanden behöver vi gå igenom litteratur om affärssystem för att ha denna som utgångspunkt för den empiriska studien. Det är däremot inte fråga om traditionell teoriprövning i den meningen att vi vill bekräfta eller falsifiera teorin. Det blir snarast fråga om en jämförelse med förhållandena i små svenska företag. För att kunna genomföra detta måste vi ta reda på småföretagens erfarenheter av affärssystem. Då företagen i sig inte kan ha några erfarenheter måste vi emellertid ta vägen via människorna i dem. Att beskriva människors upplevelser av sin omvärld är komplext för att inte säga omöjligt att greppa. Vi fokuserar på en viss liten del av denna omvärld nämligen erfarenheter av och synen på affärssystem. För att få en fyllig beskrivning av problemområdet och därigenom ett bra underlag för vår analys, är det viktigt att kunna fånga upp så många sidor av problemet som möjligt. Denna ambition att studera människors erfarenheter och resonemang kring affärssystem gör undersökningar av enkätkaraktär, som ger mer översiktliga svar, olämpliga. Istället väljer vi att använda intervjuer som redskap i vårt kunskapssökande. Nackdelen med intervjudata är att det, pga. dess heterogenitet och de få observationer som är möjliga, är svårt att generalisera resultaten. Det är nödvändigt att prioritera mellan generaliserbarhet och djup i studien med tanke dels på projektets ramar i form av resurser men även allmänna kognitiva begränsningar hos oss som undersökare eftersom antalet variabler som kan behandlas i en studie med nödvändighet minskar i takt med att antalet studieenheter ökar. Det blir alltså ett underordnat önskemål att kunna generalisera i strikt mening. Eftersom vår studie är både beskrivande och teoriprövande blir antalet variabler stort. Det är därför lämpligt att vi använder oss av en fallstudie. (Andersen 1998) Vi valde att inleda vårt arbete med att genomföra en informantintervju, vilket Andersen (1998) anser vara en lämplig start på ett projekt för att skapa sig en bättre bild av problemområdet, i vårt fall affärssystem i småföretag. Informanten bör ha förstahandskunskap vilket vi anser oss uppfylla genom att intervjua 4

10 Torsten Lundberg som är marknadsdirektör på Unikum AB, som utvecklar affärssystemet Pyramid. Efter att ha genomfört denna framstod det som ogörligt att studera enbart en modul för att på så sätt få en hanterlig omfattning på undersökningen, vilket vi hade övervägt i inledningsskedet. Det hindras enligt Lundberg av att nästan alla företag köper ett helt system från början vilket gör att de har svårt att skilja ut och bedöma den enskilda modulen. Försäljningen är uppbyggd på paketlösningar som är standardiserade för olika typer av företag t.ex. handelsföretag eller tillverkande företag. Det blir därför helheten som bedöms av kunderna och de skulle sannolikt ha svårt att diskutera en enskild moduls betydelse för valet av affärssystem. Genom intervjun med Unikum fick vi också snabbt klart för oss att det inte kan bli frågan om en ingående studie av funktionerna i systemet. Det finns alldeles för många rutiner och användningssätt för att vi på ett bra sätt ska kunna basera vår undersökning på att vi har en förståelse för hur programmet handhas i daglig drift. I och med att undersökningen därmed får en mer övergripande karaktär, är det befogat att vidga fokus och se på affärssystem som en helhet Val av studieobjekt Vi har valt att studera affärssystemet Pyramid, som vi tidigare nämnt är utvecklat av Unikum AB. Valet avgjordes av att Pyramid enligt Unikum AB är anpassat för företag med mellan 10 och 100 anställda (www.unikum.se), vilket är nästintill synonymt med storleken på de företag vi avsåg att studera. Det fanns också praktiska aspekter så som geografiska avstånd vilka spelade en avgörande roll. Dessa löstes av att Unikum AB har huvudkontor i Lund vilket gjorde det lättare för oss att kunna genomföra personliga intervjuer, som vi ansåg vara en förutsättning för vi skulle kunna skapa oss en rättvisande bild av affärssystemet och dess utvecklare. I förlängningen medförde detta också att de användareföretag vi skulle studera kunde hittas i samma geografiska område. Det kan vara en brist att vi endast studerar ett affärssystem eftersom det blir omöjligt att jämföra de data vi samlar in med data om andra system och på det sättet säkrare förstå vad som är systemspecifikt och vad som är mer generellt för affärssystem (Lundahl & Skärvad, 1999). Vi är dock inte ute efter att generera allmängiltig teori utan att exemplifiera hur det kan gå till och, framför allt, förstå hur de inblandade resonerar i svenska småföretag. För att uppnå detta har vi därför valt att begränsa oss till ett affärssystem, och därmed en systemutvecklare, men att studera flera företag som använder systemet. Genom att hålla systemet konstant i undersökningen minskar vi antalet förklaringsgrunder och kan dra säkrare slutsatser utifrån våra data. Resultaten skulle dessutom kunna bli urvattnade på det 5

11 sättet och vi anser oss därför kunna skapa en bättre bild av affärssystemets roll och användning i småföretag. För att kunna jämföra flera affärssystem skulle det krävas fler användarföretag och undersökningens omfattning skulle därmed hamna utanför vad vi anser vara rimligt för en tio veckors kandidatuppsats. Vi tror inte heller att det är praktiskt möjligt att med god kvalitet granska mer än ett system på denna korta tid Val av användareföretag Vi har valt att studera företag som bedriver två olika typer av verksamhet eftersom vi anser att detta ger oss en mer nyanserad bild affärssystem, dessutom tror vi att det kan vara intressant att studera om det finns några skillnader mellan typerna. Vi hoppas också kunna försäkra oss om en viss begränsad variation i svaren. Detta skulle vid jämförelse kunna användas som förklaring till avvikande resultat, men kanske framförallt underlätta de försiktiga generaliseringar vi hoppas kunna göra. Vi tror också att en sådan jämförelse kan hjälpa oss att lättare se mönster i fallföretagens erfarenheter av systemet. För att kunna hitta dessa olika typer av företag vände vi oss till Unikum AB för att på så sätt kunna identifiera dels olika typer av företag och dels företag av rätt storlek inom dessa grupper. Unikum AB menade att de levererar olika versioner av Pyramid till olika typer av företag. Det handlar då främst om olika uppsättningar av moduler. Efter inrådan från Unikum AB valde vi ut typerna handelsföretag och tillverkande företag, eftersom grupperna uppgavs ställa olika krav på affärssystemet. Detta till följd av att gruppernas olika verksamheter karakteriserades av olika grad av komplexitet. Vi fick en lista med namn på olika företag som använde Pyramid och som passade in i kategorierna. Att välja fallföretag på detta vis skulle kunna medföra det som Peters (1998) karakteriserar selection bias, det vill säga att de utvalda företagen bara är sådana som Unikum AB är väl bekanta med och som kan karakteriseras som mönsteranvändare. Vi tror dock att det hade varit en både tidsödande och svår process att på egen hand söka rätt på användareföretag av rätt storlek och typer. Genom att vara medvetna om risken med sättet att välja och ha det i åtanke under studiens genomförande hoppas vi kunna minimera problemet. Giltigheten av de resultat som en fallstudie genererar ökar i takt med antalet fall (Lundahl & Skärvad, 1999 & Peters, 1998). För våra syften har vi valt att använda oss av en multipel fallstudie med fyra användarföretag, två av varje typ. Som tidigare nämndes vore det önskvärt att studera ett större antal företag från respektive grupp, men vi beslutade utifrån arbetets tidsbegränsning för två företag från varje grupp. Vi anser oss på detta sätt kunna skapa en god bild av 6

12 affärssystemet Pyramid, vad företagstyper spelar för roll för användandet av systemet och det ger oss också möjlighet att göra vissa försiktiga generaliseringar kring vad som kan vara mer allmänna fenomen. 2.2 Val av intervjumetod Personliga intervjuer ger möjlighet till djupare förståelse för personernas erfarenheter av användningen av affärssystem. Det skulle vara bra med hänsyn till vårt syfte att genomföra öppna och ostrukturerade intervjuer där samtalet förs som en diskussion och där utrymmet för den intervjuade blir maximalt (Andersen, 1998). På det sättet skulle vi få mest information och bäst möjligheter att förstå och tolka personernas inställning till och erfarenheter av affärssystem. Flera skäl talar emellertid emot denna typ av intervju. Det ställer stora krav på intervjuarens förmåga att föra ett så lättflytande samtal som möjligt och samtidigt lyssna, tolka och ställa fördjupande frågor. Det är även svårt att veta var man hamnar om man bara har några vagt definierade områden som skall beröras. Det omfattande materialet skall gärna dokumenteras ordagrant. Analysarbetet med detta material skulle bli väldigt omfattande och ställa stora krav på vår kunskap och erfarenhet om tolkningsarbetet (ibid.). Vi är dessutom intresserade av att jämföra de olika intervjupersonernas svar vilket förenklas av en viss struktur i frågorna (Lantz, 1993). Eftersom vi dessutom har begränsat med både tid och erfarenhet av denna typ av uppgifter väljer vi därför att genomföra intervjuerna som halvstrukturerade. Vi förbereder områden som vi vill undersöka och utifrån dem övergripande frågor som vi har möjlighet att ställa följdfrågor på och fördjupa oss i när vi tycker att det behövs eller finner det intressant. Med denna uppläggning är det större chans att man får ett användbart material (Andersen, 1998). Vi kommer dessutom att följa upp eventuella oklarheter genom telefonintervjuer för att ytterligare höja kvaliteten på materialet. Vi tappar således vissa kvaliteter av intervjupersonernas föreställningsvärld men å andra sidan kan vi koncentrera oss och göra ett bättre arbete med det material vi samlar in. Andersen (1998) tar upp problemet med att intervjua personer i ledande ställningar. Problemet kan i vårt fall förstärkas av skillnader i ålder och eventuellt utbildningsnivå. Andersen menar att personer i sådana positioner är vana att leda diskussioner och därför kan ta över intervjun och styra in den på områden som intresserar dem. Att vara välförberedd både genom att vara påläst om ämnet och att ha väl genomtänkta frågor anser Andersen vara bra sätt att förebygga problematiken, vilket ytterligare stärker valet av en halvstrukturerad intervju. Andersen rekommenderar också att intervjun genomförs av mer än en person, varför vi valt att genomföra våra intervjuer med minst två intervjuare. 7

13 2.3 Val av intervjupersoner Wu & Wang (2002) delar in användare av ett affärssystem i slutanvändare (endusers) och nyckelanvändare (key-users). Slutanvändare har bara kunskap om specifika delar av affärssystemet som de behöver i sitt arbete och en begränsad kunskap om företagets affärsprocesser. Nyckelanvändare har centrala positioner i organisationen och goda kunskaper om både företagets affärsprocesser, affärssystemet och om sitt område i organisationen. De fungerar som lärare och stöd för slutanvändarna och bidrar i hög grad till implementeringen av systemet. Wu och Wangs (ibid.) idéer om nyckelanvändare gäller mycket stora företag. En liknande uppdelning borde emellertid finnas även på mindre företag. Med tanke på våra fallföretags storlek räknar vi med att nyckelanvändare kan tänkas vara den person som är ansvarig för affärssystemet, oftast ekonomichefen. Det bör också vara dessa personer som sköter kontakterna med producenter och återförsäljare av affärssystemet. Vi anser att nyckelanvändarna borde vara bäst lämpade att svara på våra frågor, då vi intresserar oss för frågor kring affärssystem på en övergripande nivå snarare än en specifik del och dess problem. De roller våra intervjupersoner har kan beskrivas som en blandning av de Lundahl och Skärvad (1999) identifierar som experter och direkta intressenter. Experter är de i det avseendet att de är ansvariga för affärssystemet på företaget vi studerar. De är dock inte experter på affärssystem i allmänhet utan kan snarast ses som experter på det i deras företag implementerade affärssystemet. I ett större perspektiv kan de därför också ses som direkta intressenter då affärssystemet är en del av deras vardag och direkt påverkar deras arbetssituation. Att intervjua direkta intressenter anser Lundahl och Skärvad (ibid.) vara känsligt då det kan finnas intressekonflikter mellan intervjuaren och dem. Då vi måste erkänna att vår studie knappast kommer att påverka deras framtida arbetssituation tror vi att risken för att de skulle känna sig hotade eller besvärade av att svara på våra frågor är liten. Det problem som skulle kunna uppstå är istället kopplad till deras expertroll där de i vissa fall kan vara ansvariga för införandet av affärssystemet och därför kan ha svårt att ställa sig kritiska till det (Malmi, 2001). Problemet kan också kopplas till risken för prestigebias, det vill säga risken för att den intervjuade svarar så som det förväntas av henne (Dahmström, 1996) och att denne därför undviker att tala om problem som berör deras företag. För att kunna upptäcka sådana svar är det viktigt för oss att följa upp frågorna och inte nöja oss med ett svar utan att ha förstått grunden till det. 8

14 3 Teori I detta kapitel redovisar vi litteraturen som vi har använt i detta arbete för att skapa en teoretisk grund för affärssystem. För att lättare förstå teorin så har vi delat upp den i tre områden nämligen: Karakteristik av affärssystem, Införande av affärssystem och Affärssystemets effekter på företaget. 3.1 Karakteristik av affärssystem Begreppet enterprise resourse planning (ERP) härstammar enligt Mabert et al. (2003) från tidigt 90-tal då det användes för att beskriva ett informationssystem som genom en gemensam arkitektur integrerar företagets olika funktioner och kopplar ihop företaget med dess kunder och leverantörer. Enligt Mabert et al. (2001) har ett ERP-system fyra karaktäristiska drag. Systemet ska omfatta de viktigaste av företagets funktioner som t.ex. redovisning, produktion och lager. Dessa funktioner ska vara integrerade med varandra så att dubbellagring av data blir minimal och förändringar på ett ställe i systemet automatiskt genererar uppdaterade uppgifter i hela systemet. Vidare ska systemet vara uppbyggt av moduler som kan användas tillsammans eller oberoende av varandra, men som även kan användas med specialiserade påbyggnadsprogram. Ett karaktärsdrag är även enligt Mabert et al. att systemen finns i olika varianter som är anpassade efter olika branschers behov. Det centrala för Mabert et al. är alltså inte att det ska vara en enda systemleverantör utan att systemet är integrerat. (Mabert et al. 2001) Att det är svårt att endast använda en enda leverantörs affärssystem understryks i en artikel av Hyvönen (2003). Han resonerar där om vad som kan räknas till ett ERP. Hyvönen konstaterar att det är mycket ovanligt att företag bara har en enda tillverkares ERP. Trots att man har alla moduler från en systemutvecklare så kompletterar de flesta företag ofta detta med något äldre system som inte är konverterat till det nya. Detta stöds av Maberts et al. (2001) undersökning. Hans resultat visar att trots att systemutvecklarna talar om totallösningar så kan en enda systemutvecklare inte täcka alla behov. Ofta kompletteras ett ERP med specialiserade program för t.ex. beslutsstöd och statistikgenerering. Mabert et al. (2003) visar i en senare studie att företag varierar väsentligt i hur stor grad de 9

15 förlitar sig på ett ERP, blandar moduler från olika systemutvecklare eller skapar egna program. Davenport (1998) använder begreppet enterprise system (ES). Detta beskriver han som en enda omfattande databas, som samlar in och levererar data från och till olika moduler som stödjer i stort sett alla verksamheter företaget bedriver och där en förändring av uppgifter på en plats automatiskt förändrar relaterad information. Enligt Davenport är syftet med ett ES att samla ihop större företags fragmenterade information som samlats in i äldre system men som inte kan integreras i dessa. Davenport betonar precis som Mabert et al.(2001) att det viktigaste karaktärsdraget i affärssystemet är att det är integrerat så att redundansen minimeras. Genom att fokusera på de stora företagen understryker Davenport att vinsterna med ett integrerat system är större för ett större företag även i relativa termer. Han menar att ett ES ger ökad produktivitet genom att effektivisera informationsflödet i företag. Det genereras bättre och snabbare information i ett integrerat system. ES ska vara ett instrument för styrning genom att ge beslutsunderlag till ledningen. (Davenport, 1998) Davenport (1998) sätter likhetstecken mellan ERP, ES och Business Systems. Vi ser dessa begrepp som synonyma med det svenska begreppet affärssystem. Som en sammanfattning av teorin ovan använder vi i detta arbete följande definition av affärssystem. Det ska vara ett integrerat system, uppbyggt av självständiga moduler anpassade för branschen som täcker de vikigaste funktionerna i företaget och som genererar information som används som beslutsunderlag. 3.2 Införande av affärssystem Orsaker Orsaker till att införa ett affärssystem är enligt Davenport (1998) dels att det kostar mycket att ha flera system men framför allt att man kan få ut mer och bättre information ur ett integrerat system. I en studie som Mabert et al. (2001) genomförde var den främsta anledningen till att införa ett affärssystem att företagen ville förenkla och standardisera sina IT-system. I andra hand ville man få mer korrekt information för att underlätta samarbetet med kunder och leverantörer. I tredje hand ville man skaffa sig mer lättillgänglig och bättre data för att skapa strategiska fördelar. Mabert et al. (2001) sammanfattar det som att orsakerna varierar men generellt såg företagen affärssystemet som en lösning på affärsproblem, inte en lösning av tekniska problem som t.ex. år

16 problematiken. I en annan studie av Mabert et al. (2003) anges förutom de ovan nämnda skälen också att företagen vill minska kostnaderna för systemen och konkurrenstrycket som två orsaker till införandet av affärssystem. I samma studie genomför Mabert et al. en surveyundersökning där han delar upp företag i tre grupper efter deras storlek. Orsakerna till att man inför ett affärssystem varierar där med storleken genom att mindre företag är signifikant mindre intresserade av att standardisera och förenkla systemen såväl som av att förenkla uppgraderingar av systemen. Mabert menar att en orsak till resultaten kan vara att större företag normalt har fler äldre system än mindre företag. Därmed blir vinsterna större för de större företagen. Även de strategiska fördelarna med ett system är mindre viktiga för de mindre företagen. Enligt Davenport (2001) kan ett integrerat affärssystem i princip införas av helt motsatta skäl. Dels kan införandet vara en möjlighet att se över och effektivisera företagets rutiner och skaffa sig mer kontroll över organisationen, dels kan man använda systemet som ett verktyg för att skapa innovationsförmåga genom att sprida informationen och decentralisera beslut. En paradoxal effekt av införandet av ett affärssystem är därför enligt Davenport att det skapar en plattare organisation genom att sprida informationen samtidigt som kontrollen över informationen centraliseras. För att systemet ska fungera måste man även standardisera affärsprocesserna på ett sätt som normalt förknippas med en hierarkisk kontrollorganisation Lönsamhetsbedömning En investering i ett affärssystem kan bli mycket kostsam (Mabert et al., 2001) och det är därför naturligt att ställa sig frågan hur företag mäter de resultat ett affärssystem medför? För att rättfärdiga affärssystemet gör de flesta företag beräkningar av ROI, d.v.s. uppskattar hur stor avkastningen på det investerade kapitalet kommer att bli (Mabert et al., 2003). Att göra sådana uppskattningar anser dock Kalling (1999) vara svårt då investeringen i affärssystem får konsekvenser för hela organisationen, både för de delar som direkt berörs men även delar som är mer perifera i förhållande till källan. Han menar att kostnaderna är förhållandevis enkla att spåra medan konsekvenserna av införandet i form av intäkter eller strategiska fördelar är mer komplicerade och därför svårare att spåra. Han framhåller också att effekterna av affärssystemet visar sig relativt långt efter att den initiala investeringen gjorts och att det därför är svårt att se en direkt koppling mellan dessa. Det har trots svårigheterna med uppskattningarna visat sig att flertalet företag gör sådana och förväntar sig en positiv avkastning (Mabert et al., 2003). I en undersökning av Mabert et al. (2001) visar det sig dock att 11

17 åsikterna kring hur högt ROI är för en sådan investering går isär. I rapporten redovisas ROI inom intervallet 5 % till 20 % (ibid.). En aspekt kopplat till Kallings (1999) resonemang är hur lång livstid affärssystemet förväntas ha. Flera undersökningar har visat att företagen som gjort investeringar i affärssystem beräknar livstiden till över 10 år (Mabert et al., 2001 & Davenport, 1998) För att ytterligare belysa de ekonomiska aspekterna av affärssystemet, kan man för att få en klar bild av hur investeringens kostnader är allokerade, bryta ner dem till olika delkostnader i form av kostnader för mjukvara, hårdvara, konsulttjänster och utbildning av personal. Intressant för vårt syfte är att en undersökning av Mabert et al. (2003) har visat att småföretag spenderar större andel av sina kostnader på mjukvara och hårdvara vilket får till följd att mindre resurser läggs på övriga delar. Författarna har dock haft svårt att spåra något samband mellan kostnader ett affärssystem medför och de vinningar som kan fås av det. (Mabert et al., 2003) Tillvägagångssätt I den litteratur vi studerat spåras framgång i användande av affärssystem oftast till på vilket sätt de infördes (Davenport, 1998, Kalling, 1999 och Mabert et al., 2001). Davenport (1998) menar att det företag som inför ett affärssystem utan att först förstått konsekvenserna av det, kan ha skapat sin egen mardröm. Hyvönens undersökning (2002) visar också att noggrann utvärdering av företagets behov innan man väljer system är nödvändig för att lyckas. Detta dels beroende på att affärssystemen är så pass dyra och dels för att det är oerhört tidskrävande att ändra på ett felaktigt system. Företagsledningen bör därför vara säker på att det är ett affärssystem som är lösningen på deras problem (Kalling, 1999) och för att förstå konsekvenserna av det bör de enligt Davenport (1998) ta ställning till frågorna nedan. Hur kommer affärssystemet stärka vår konkurrenskraft? Kan affärssystemet skada vår konkurrenskraft? Måste affärssystemet omfatta alla våra funktioner eller kan vi begränsa oss till några moduler? Finns det andra alternativ för information management som skulle passa företaget bättre än ett affärssystem? Detta blir extra viktigt då inte bara användandet av ett affärssystem kan bli kostsamt utan även själva implementeringen kan för ett litet företag enligt Mabert et al. (2001) komma att kosta över $1 miljon och i värsta fall ta flera år. 12

18 Företagsledningen bör därför lägga samma vikt vid införandet av affärssystemet och göra samma noggranna beräkningar som vid en konventionell investering i produktionsutrustning eller liknande (Mabert et al., 2001 och Kalling, 1999). Även efter att beslutet om införande är taget är det viktigt att företagsledningen är djupt involverad i processen för införandet av affärssystemet och på ett tidigt stadium satt mål för användningen av det (ibid.). Davenport (1998) har genom en studie av 50 amerikanska företag visat att målen främst bör sättas utifrån ett organisatoriskt och strategiskt perspektiv för att de bästa resultaten ska nås. Wu och Wang (2002) menar att graden av tillfredsställelse med systemet har ett direkt samband med hur involverade användarna är i implementeringsprocessen. Mabert (et al, 2001) säger att en arbetsgrupp, bestående av ett tvärsnitt av användarna tillsammans med experter, bör bildas för att i förväg detaljplanera implementeringen av affärssystemet. Vikten av planering är något som de flesta företag är medvetna om men trots detta varierar utsträckningen av planeringen mellan olika företag (Mabert et al., 2003). De bör ta fram mått för att visa hur väl systemet används. Måtten ska inte enbart vara av teknisk karaktär utan ska även spegla hur den operationella verksamheten påverkas av affärssystemet. Exakt vilka mått och hur de ska utformas är inget som diskuteras i litteraturen utan detta lämnas till företaget självt att ta fram. Detta anser vi vara en brist då vår erfarenhet säger oss att det är svårt att ta fram lämpliga icke-tekniska mått. Arbetsgruppen bör också beakta på vilket sätt och i vilken utsträckning externa konsulter ska användas för att säkerställa överförande av kunskap kring systemet till den egna organisationen och på så sätt bygga upp egen expertis (ibid.). Detta är inte minst viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv då kostnaden för konsulttjänster i mindre företag står för närmare 25 % av de totala kostnaderna för ett affärssystem (Mabert et al., 2003). Som ett led i detta ska även utbildning och senare fortbildning av användarna planeras. Detta är en del av processen som i många fall underskattas trots affärssystemens komplexitet. Kalling (1999) går till och med så långt att han menar att lärandet är den viktigaste fasen vid införandet av ett affärssystem. Detta då organisationen inte bara lär sig om affärssystemet i sig utan även om organisationens egna rutiner och processer. En viktig komponent i utbildningen är att den anpassas efter de roller användarna har och i vilken utsträckning de kommer att använda systemet. Det har också visat sig framgångsrikt att låta de först och mest utbildade användarna i sin tur utbilda andra användare. (Mabert et al, 2001) 13

19 3.3 Affärssystemets effekter på företaget Davenport (1998) menar att affärssystem kräver standardisering av affärsprocesser. Problemet med affärssystemen är att det är tillverkarna av systemen som definierar vad som är bra processer. Detta innebär att införandet av ett affärssystem påverkar företagets strategi, kultur och organisation. Visserligen kan man välja att använda de bästa modulerna från olika systemutvecklare men komplexiteten i systemen gör ändå att ändringar i dem blir opraktiska eftersom det är svårt att uppgradera sådana systemen. Att anpassa systemen oavsett antal tillverkare är också väldigt kostsamt. De flesta väljer därför att anpassa eller helt göra om sina processer efter systemen. Maberts et al. (2001) undersökning nyanserar bilden något. De konstaterar att de flesta företagen anpassar sitt affärssystem men i väldigt olika omfattning. Generellt gäller att ju större företagen är, desto mer anpassar de systemet efter sina behov. Mabert et al. förklarar detta med att större företag har mer komplicerade processer. Alla förändringar leder till längre implementeringstid och högre kostnader. Detta kan vara en annan anledning till att de mindre företagen anpassar sig mest efter systemet. Hyvönen (2002) menar att det finns anledning att ifrågasätta om affärssystemen har möjlighet att vara tillräckligt flexibla för att möta företagens behov. Affärssystemet tvingar enligt Davenport (1998) in företaget i sin mall för hur verksamheten ska bedrivas. Anpassning av affärsprocesser till systemet kan emellertid vara både positivt och negativt. Det kan tvinga ett företag att integrera sina verksamheter på ett sätt som höjer effektiviteten och lönsamheten men samtidigt kan det tvinga företaget att överge unika lösningar till förmån för allmänna och på så sätt eliminera konkurrensfördelar. Hur företaget påverkas beror till stor del på vilken konkurrensstrategi man har och hur konkurrenterna i branschen agerar. För företag som differentierar sig med hjälp service är det väsentligt att bibehålla denna styrka. Då har man inte råd att ha likadana processer som konkurrenterna. Ett företag som konkurrerar med pris kan enligt Davenport även komma att tappa sitt kostnadsledarskap på grund av stora kostnader för att införa ett affärssystem. Å andra sidan har företag som har differentierade produkter med starka varumärken större möjligheter att använda affärssystemens allmänna processer utan att riskera att likna sina konkurrenter för mycket. I vissa branscher, Davenport nämner petroleum som exempel, har ett visst affärssystem utvecklats till en standard som man behöver för att vara med i spelet. (Davenport, 1998) Mabert et al. har i sin studie från 2003 undersökt hur ett stort antal amerikanska företag påverkats av införandet av affärssystem. I undersökningen definieras småföretag som företag med en omsättning mindre än $200 miljoner, vilket i studien också motsvarade under 1000 anställda. Det går därför inte att direkt 14

20 jämföra författarnas småföretag med de företag vi har undersökt. Resultaten från undersökningen visar att småföretagens resultat skiljer sig på en rad punkter från de större företagen. Det är främst inköpsrutiner, lagerhantering och förbättrade leveranstider där småföretagen visar ett signifikant mer positivt resultat än de stora företagen. Däremot visar studien att användandet av affärssystem i stora företag i större utsträckning medför effektiviseringar av finansiella rutiner och HRM. Orsakerna till skillnader är inget som författarna resonerar kring utan de nöjer sig med att enbart presentera resultatet. De konstaterar dock att det är svårt att se ett samband mellan hur stora investeringar som gjorts och vilka fördelar dessa medfört. (Mabert et al., 2003) 15

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

VI ÄR WMD - THE WORKFLOW COMPANY Nordens ledande workflow specialister inom SAP Helt enkelt!

VI ÄR WMD - THE WORKFLOW COMPANY Nordens ledande workflow specialister inom SAP Helt enkelt! VI ÄR WMD - THE WORKFLOW COMPANY Nordens ledande workflow specialister inom SAP Helt enkelt! Det handlar om att spara tid, få överblick, förenkla arbetsprocesser, utnyttja resurser och i slutändan handlar

Läs mer

Skapa insikter till rätt beslut

Skapa insikter till rätt beslut Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Kurskod: DSK2:SOA1 Datum: 20 december 2013 Tid: 15:00 19:00 Examinator: Elin Uppström Information Hjälpmedel: Omfång: Poängkrav: Utförande: Inga

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

+ Kunder berättar. Alfredsson Transport AB

+ Kunder berättar. Alfredsson Transport AB Kunder berättar + Alfredsson Transport AB Kontaktperson: Erik Alfredsson Kvicksilvergatan 5 602 23 Norrköping Tel: 011-31 26 20 Fax: 011-31 26 24 E- post: info@alfredssontransport.com Alfredsson Transport

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Fö1 Kursintroduktion

Fö1 Kursintroduktion Fö1 Kursintroduktion Perspektiv på affärssystem IT&M T3 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Disposition Kort rekapitulation Kursen Syfte och mål Kursdesign och pedagogisk idé Examination Litteratur

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay-

Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Baltzar Business Arena -The way from purchase to pay- Varför systemlösning istället för manuell hantering Kostnadsbesparing i både tid och pengar Effektivare hantering Bättre rutiner Bättre kontroll Får

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET

Makes quality Happen NÖJDA KUNDER EFFEKTIVITET Makes IT happen Idnet grundades 1991 och har på den tiden gått från att vara en teknikleverantör till att bli en expert på IT-logistiklösningar för varuflöden i både butik-, lager- och transportsektorn.

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Inledning Kraljic presenterade 1983 en matris som behandlar inköp och leverantörsstrategier.

Läs mer

Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä

Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä VT 2008 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Faktorer som påverkade tre små och mellanstora företag vid implementering av affärssystem Fredrik Dreimanis & Thomas Jylhä Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhällsoch

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Affärssystem, strategi och styrning

Affärssystem, strategi och styrning Affärssystem, strategi och styrning 723g25 2013-12-10 Agenda Allmän kursinfo och lite om projektet i synnerhet Strategi, styrning och affärssystem, enligt Nilsson och Lindvall Controllern och affärssystemet,

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som: Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Business Intelligence

Business Intelligence Business Intelligence Styr verksamheten utifrån aktuella siffror som visar hur ditt företag mår idag Vi kan nu se svart på vitt hur det ligger till inom varje område vilket gör att vi kan identifiera risker

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem?

Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem? 2006-05-30 Åtta steg för att införa nya affärssystem Hur värdefulla är guidelines som fackpressen ger vid införande av nya affärssystem? Abstrakt Affärssystem är en av de mest betydelsefulla investeringar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Kurskod: DSK2:SOA1 Datum: 14 februari 2014 Tid: 15:00 19:00 Examinator: Elin Uppström Information Hjälpmedel: Omfång: Poängkrav: Utförande: Inga

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014

TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 TALENT MANAGEMENT BAROMETERN 2014 Bakgrund Talent Management Barometern genomförs årligen sedan 2011. 2014 års version genomfördes som en webbenkät under november-december I år ställdes fördjupande frågor

Läs mer

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt

Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Ramverk för: Teknisk dokumentation Del 1: Produkt Datum: Företag: Produktgrupp: Kontaktperson: Uppgjord av:r: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Teknisk kommunikation som konkurrensmedel Eftermarknadskommunikation

Läs mer

sveriges bästa arbetsplats

sveriges bästa arbetsplats sveriges bästa arbetsplats Aktiebolaget Systemstöd Sverige Vi är en ledande leverantör av affärskritiska system lösningar inom definierade branscher i Sverige. Vår affärsidé är att tillsammans med våra

Läs mer

Fallstudie Lars Höglund AB

Fallstudie Lars Höglund AB Hösten 2004 Fallstudie Lars Höglund AB En fallstudie inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. INNEHÅLLSFÖRTECKNING LARS HÖGLUND AB, TÖCKSFORS...1

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning!

Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! 19.5.2010 1 / 5 Lönsammare apotek genom automatisk varupåfyllning! Den svenska apoteksmarknaden genomgår sedan årsskiftet 2009 2010 en omreglering från statligt monopol till fri marknad. Omregleringen

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProHost säkerställer stabil och trygg integration mellan ProMark och bakomliggande system som ERP och lön. är en konfigurerbar standardlösning som innehåller en lång rad förkonfigurerade filuppsättningar. PROMARK

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet

Läs mer

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Kurskod: DSK2:SOA1 Datum: 18 februari 2013 Tid: 15:00 19:00 Examinator: Gustaf Juell-Skielse Information Hjälpmedel: Omfång: Poängkrav: Utförande:

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Gösta Ljungberg 31 mars 2014

Gösta Ljungberg 31 mars 2014 VARFÖR GÅR IT UPPHANDLINGAR FEL OCH VAD KAN DU GÖRA ÅT DET? FRUKOSTSEMINARIE Gösta Ljungberg 31 mars 2014 Agenda Vad brukar gå fel vid IT upphandlingar? Vad kan man göra åt det? Sammanfattning Frågor och

Läs mer

Ja, det gemensamma erbjudandet från SAP och IBM verkar intressant. Be en återförsäljare kontakta mig om pris och implementationstid.

Ja, det gemensamma erbjudandet från SAP och IBM verkar intressant. Be en återförsäljare kontakta mig om pris och implementationstid. End to end Top to bottom o 16 550:- eller 500:- i manaden * o Tva kvalitetsmarken, ett kampanjpris. Komplett affarssystem i ny servermiljo. De små och medelstora företagens tillväxt är inte självklar.

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir?

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Make your business smar ter Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Jeevesselected_2x2_vPRINT.indd 1 30//0 1:01:00 Chained to your old ERP system, Sir? You have been Selected to unlock your

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Affärsplan Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan. Har du beskrivit de viktigaste delarna i affärsplanen?

Affärsplan Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan. Har du beskrivit de viktigaste delarna i affärsplanen? Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan Denna mall är framtagen av Venture Cup. Glöm inte att du kan delta och vinna pengar med din affärsplan i Venture Cup, läs mer på: www.venturecup.se

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

För att fakturera och hantera övrig ekonomi som reskontror och bokföring användes ett traditionellt ekonomisystem.

För att fakturera och hantera övrig ekonomi som reskontror och bokföring användes ett traditionellt ekonomisystem. Om Pressinfo Media AB Pressinfo arbetar med tryckta och digitala medier, t ex produktion och annonsförsäljning till tidningar, på uppdrag av företag och organisationer. Läs mer om Pressinfo på www.pressinfo.se

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur

Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Tentamen i: Affärssystem och tjänsteorienterad arkitektur Kurskod: DSK2:SOA1 Datum: 21 december 2012 Tid: 09:00 13:00 Examinator: Gustaf Juell-Skielse Information Hjälpmedel: Omfång: Poängkrav: Utförande:

Läs mer

Den intelligenta hanteringen av Managed Print Services

Den intelligenta hanteringen av Managed Print Services Sharp Optimised Services kontroll l effektivitet I produktivitet Den intelligenta hanteringen av Managed Print Services Möjligheterna med Managed Print Services Fakta: upp till 5 % av ett företags avkastning

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Ökad kontroll, högre effektivitet och bättre transparens. Leverantörsreskontra

Ökad kontroll, högre effektivitet och bättre transparens. Leverantörsreskontra Ökad kontroll, högre effektivitet och bättre transparens Leverantörsreskontra Utforma leverantörsreskontran på det sätt som passar just dig Enklare lösningar Här kommer lösningen till ett enklare och smartare

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock.

Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer. 2014 EazyStock, en division inom Syncron. www.eazystock. Whitepaper: 5 kostnadsbesparingar som uppnås vid sänkning av lagernivåer 2014 EazyStock, en division inom Syncron Utmaningen att minska lagerrelaterade kostnader Många företag köper in eller tillverkar

Läs mer

Visionen om en Tjänstekatalog

Visionen om en Tjänstekatalog Visionen om en Tjänstekatalog Varför ska vi införa tjänster? Copyright BiTA Service Management/Rolf Norrman 1 IT:s värde för verksamheten tydliggörs i verksamhetens egna termer Organisationens kundfokus

Läs mer

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet

Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Effektiv varuförsörjning stöder kunderbjudandet Viktiga årtal i Julas historia 1979 Jula industri startas på gården Jultorp. 1984 Jula Postorder startas. 1985 Jula Postorder flyttar till Skara. 1992 butik

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale.

Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte. www.omnisale.se info@omnisale. Är outsourcing ett bra alternativ? En guide till att ta beslut om man ska outsourca sin kundservice eller inte En värld i snabb förändring. Det finns just nu en trend att man ska outsourca så många stödfunktioner

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2015 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping

Transporter och IT. Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 2013 Transporter och IT, Logistikprogrammet, Norrköping Transporter och IT Källa: Logistik och IT, för effektivare varuflöden. Fredholm, Peter (2006) 1 Nuläge Med IT som drivkraft är transportindustrin på väg in i en mer tjänsteintensiv fas. Tjänster och rådgivning

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer