Hur gränslöst är Molnet? En introduktion till cloud computing och internationell handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur gränslöst är Molnet? En introduktion till cloud computing och internationell handel"

Transkript

1 Hur gränslöst är Molnet? En introduktion till cloud computing och internationell handel

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, Juni 2012 första tryckningen. ISBN:

3 Innehållsförteckning 1. Vad är molntjänster och Molnet? Molnets egenskaper Användandet och utvecklingen av molntjänster Race to the clouds... 7 Molnsatsningar i EU... 8 och i andra länder... 8 Viktigt med stödjande regelverk Hinder för internationell handel med molntjänster Osäkerhet kring gällande rättssystem Säkerhet i Molnet Dataskydds- och sekretesslagstiftning Internetcensur Immaterialrättsliga frågor Traditionella handelshinder Avsaknad av harmoniserade standarder för molntjänster Andra områden som kan utgöra hinder för handel med molntjänster Vägen mot en global molnmarknad Harmonisering av riktlinjer och standarder för dataskydd och säkerhet Internationella regelverk som relaterar till handel och molntjänster Internationella standarder för Molnet Ytterligare exempel på åtgärder som kan underlätta för handel Avslutande diskussion Noter Referenser

4 2 Under de senaste decennierna har den digitala utvecklingen revolutionerat sättet på vilket vi kommunicerar, handlar och gör affärer. I allt snabbare takt förflyttas data över internet och efterfrågan på information oavsett tid och plats ökar hela tiden i takt med att utbudet och teknologin flyttar fram gränserna för vad som är möjligt. Ett begrepp som under de senaste åren har dykt upp på alla IT-tidningars förstasidor är cloud computing. Begreppet saknar direkt motsvarighet på svenska, men kan översättas till molnbaserade datortjänster, molntjänster eller Molnet. I denna skrift ges en kort introduktion till handelsaspekter på Molnet. Några områden som kan utgöra potentiella hinder för den internationella handeln med molntjänster identifieras och diskuteras.

5 1. Vad är molntjänster och Molnet? Begreppet cloud computing eller Molnet används på lite olika sätt och det råder inte någon enhetlig syn på hur det bör definieras. Mycket generellt uttryckt kan Molnet sägas vara ett sätt att tillhandahålla ITfunktioner såsom informationslagring, processorkraft och dataprogram som tjänster över internet, genom användandet av externa (och ofta avlägsna) servrar. Detta innebär att i stället för att lagra information och program på en hem- eller företagsdator lagras de på externa servrar som nås via internet. På detta sätt kan användaren hålla nere kostnader för både hård- och mjukvara. Var själva informationen och programmen lagras är oftast okänt för användaren och lagringsplatsen behöver inte heller vara statisk. Det kan därför uppfattas som att informationen finns någonstans i molnet. Några av de vanligaste privata molntjänsterna är e-postprogram, som t ex hotmail och gmail där både information och funktioner kan lagras och nås oavsett var du befinner dig, givet att det finns internetuppkoppling. Andra privata molntjänster som har blivit allt vanligare är sociala nätverk (t ex Facebook, Twitter), mobilapplikationer, lagringsutrymme (t.ex. Dropbox), musik- och fotoprogram (Spotify, Flickr) på nätet m.m. Själva begreppet Molnet kommer från internets begynnelse då man ofta ritade nätverket som ett moln. Idag har begreppet Molnet utvecklats till att vara en bredare benämning på de servrar, applikationer, data och tjänster som finns runt om i hela världen och som användare får tillgång till via internet. Koncept som påminner om molntjänster har prövats tidigare men då under andra namn som grid computing, utility computing och Application Services Providers (ASP). Utvecklingen av molntjänster har drivits och möjliggjorts av flera tekniska framsteg, såsom höghastighetsbredband och program med öppna källkoder. Molnet är i sig inte någon ny teknik utan ett sätt att använda sig av en allt mer avancerad teknik. Även om det inte råder någon samsyn kring definitionen av datormolnet, så används ofta en definition som det amerikanska standardiseringsorganet NIST:s (National Institute of Standards and Technology) har tagit fram: Cloud computing is a model for enabling ubiquitous, convenient, on-demand network access to a shared pool of configurable computing resources (e.g., networks, servers, storage, applications, and services) that can be rapidly provisioned and released with minimal management effort or service provider interaction Denna definition har fått kritik för att vara både för teknisk och otillräcklig. Eftersom Molnet idag omfattar en mängd olika typer av tjänster som kan levereras på ett antal olika sätt blir konceptet allt mer skiktat och komplext. 3

6 2. Molnets egenskaper Molnet kan sägas vara skalbart, eller elastiskt, vilket innebär att det går att anpassa inköp av molnutrymme efter behov. Ofta beskrivs molntjänster som computing as a utility dvs. som datorkraft som en nyttighet, vilket kan jämföras med andra nyttigheter så som elektricitet eller vatten. På samma sätt som vi betalar för den elektricitet vi förbrukar går det att ha en betalningsmodell där vi endast betalar för det molnutrymme vi för tillfället behöver. Detta gör att lagringsresurser och datakapacitet kan användas mer effektivt. Vidare är molntjänster i allmänhet betydligt snabbare att implementera och billigare än andra traditionella applikationer och datamodeller. I synnerhet kan detta vara en stor fördel för mindre företag som inte har resurser för de fasta initiala kostnader det ofta innebär att köpa in mjukoch hårdvara, som exempelvis redovisningsprogram eller dator med stor lagringskapacitet. I NIST:s beskrivning av molntjänster delas begreppet även upp i tre olika kategorier, eller tjänstemodeller: Software as a service (Saas) tillhandahåller färdiga eller konfigurerbara applikationer och program som tjänster över internet (hotmail, g-mail, Facebook etc.). Denna typ av molntjänst är den absolut vanligaste och riktar sig ofta direkt till slutanvändaren. Platform as a service (Paas) ger kunderna tillgång till en utvecklingsmiljö eller plattform i Molnet där användaren installerar sina egna applikationer (google app engine, microsoft azure). Denna typ av tjänst riktar sig till program- och applikationsutvecklare. Infrastructure as a Service (Iaas) innebär ITinfrastrukturella tjänster i nätet som t.ex. lagring, nätverk och servrar där konsumenter kan sprida och köra mjukvaror som kan inkludera operativsystem och applikationer. Användare av denna tjänst är bland annat nätverksarkitekter som kan bygga både plattformar och applikationer på infrastrukturen. Förutom dessa tre kategorier har det dykt upp en rad andra möjliga typer av as-a-service (-aas)- kategorier. Vanligt förekommande aas-kategorier är bl.a.: Applications-as-a-Service, Backup-as-a- Service, Desktop-as-a-Service och Business-Processes-as-a-Service. Vidare delar NIST upp molntjänster i fyra olika typer av moln: privata, publika, hybrida och gemensamhetsmoln (community cloud). I ett privat moln levereras molntjänsten på en infrastruktur som endast tillhör en kund (organisation eller företag) och hanteras av kunden själv eller av leverantören. Infrastrukturen kan finnas antingen på en delad server (ofta där ett visst utrymme är dedikerat till den enskilda kunden) eller på en privat server. Att ett moln är publikt innebär att molntjänsten ägs och hanteras av en leverantör som säljer resurser till flera kunder på samma infrastruktur. Hybridmolnet är en blandning av publikt och privat. Den fjärde molntypen, gemensamhetsmoln, innebär att infrastrukturen tillhandahålls för en specifik konsumentgrupp från organisationer med gemensamma intressen och behov. 4

7 3. Användandet och utvecklingen av molntjänster Alla som har tillgång till internet kan använda molntjänster. Dessutom kan molntjänster användas för både kommersiella och icke-kommersiella syften. Det är kanske i första hand det privata användandet av Molnet som de flesta tänker på, dvs. det privata användande av e-postprogram, lagringsprogram, sociala nätverk etc. Men utvecklingen av molntjänster för företagsmarknaden ökar i allt snabbare takt, då företag söker sätt att minska sina kostnader. Bland annat blir det allt vanligare att företag för att dra ner på kostnader för IT och administration, väljer att flytta program och data till externa servrar som förvaltas av en tredje part. Detta kan röra sig om allt från office- och tidredovisningsprogram, reseräkningar, kundregister, etc. Det är inte heller ovanligt att företag väljer att lägga ut sin kundtjänst på sociala nätverkssidor. Ett ytterligare steg i denna utveckling, som i ännu större utsträckning påverkar företags affärssystem, är då företag väljer att lägger ut hela företagsprocesser i Molnet (Business-Processes-as-a-Service dvs. BPaaS). Eftersom detta i allmänhet innebär att det läggs ut mer företagskänslig och företagscentral information i Molnet är detta ett steg som många företag ännu inte är villiga att ta. Enligt uppskattningar av det globala IT-analysföretaget Gartner är det inom tillverkningsindustrin och den finansiella tjänstesektorn som molntjänster används i allra störst utsträckning, följt av kommunikations- och högteknologisektorn samt offentlig verksamhet (Rennee and Reisman, 2012). I stort sett all kommunikation och alla transaktioner som sker över internet skulle på något sätt kunna använda sig av Molnet. Exempelvis är det många e-handelsföretag som använder sig av en s.k. hosted kundvagn, dvs en typ av webbapplikation, som kan klassificeras som en molntjänst. Denna tjänst innebär att mjukvaran för den virtuella kundvagnen inte laddas ner utan tillhandahålls till e-handelsföretaget av en molnleverantör och betalas på månads- eller årsbasis. Framför allt för små och medelstora företag kan molntjänster vara en stor fördel, då höga initiala IT-kostnader kan utgöra en tröskel för etablering. I dagsläget finns emellertid inget som tyder på att mindre företag har en större användningsgrad av molntjänster än stora företag. Även myndigheter, kommuner och andra offentliga instanser använder sig av molntjänster i allt högre utsträckning. Eftersom den offentliga sektorn är en stor användare av informationsteknik finns det potentiellt stora skattepengar att spara in på detta område. Exempelvis har det blivit vanligt att svenska kommuner använder sig av molntjänster i offentlig upphandling. Eftersom molntjänster kan nås på avstånd och vid behov, kan Molnet överkomma platsbundenheten, vilket innebär att länder även enklare skulle kunna t ex upphandla tjänster internationellt. Offentliga myndigheters användande av molntjänster kan sätta frågor om dataintegritet och skydd av personuppgifter på sin spets. Företag och myndigheter i utvecklingsländer har potentiellt mycket att vinna på molntjänster. Den ökade användningen av mobiltelefoner i utvecklingsländer har redan haft en väsentlig inverkan på den ekonomiska utvecklingen. Med molntjänster kan ytterligare utvecklingskliv tas då småföretagare 5

8 och privatpersoner kan få tillgång till både datorkapacitet och den senaste spetskompetensen direkt i mobilen (eller genom andra enheter). Förutsättningen är givetvis att det finns tillgång till elektricitet och nätverksuppkoppling. Ett annat exempel på område där Molnet kan vara av stor betydelse är inom forskarvärlden. Molnet kan ge enskilda forskare den lagringskapacitet och datorkraft som krävs för att utföra omfattande datasimuleringar och analyser. Eftersom man genom Molnet kan få direkt tillgång till andras forskningsresultat kan internationellt forskningssamarbete underlättas och tillgång till basforskning breddas. I synnerhet för forskare i utvecklingsländer kan tillgång till Molnet vara av avgörande betydelse för deltagande i olika internationella och nationella forskningsprojekt. Bland många organisationer finns det generellt ett visst motstånd till att gå över till molntjänster. Ofta har företag gjort stora investeringar i IT-system och plattformar, vilket skapar en inlåsningseffekt. Detta motstånd hos befintliga företag kan vara en konkurrensfördel för nya företag som direkt kan köpa in molntjänster (pay as you go) och slippa de höga initiala kostnaderna. Uppskattningar av Gartner visar att så mycket som 80 % av alla nystartade bolag i USA inte har en egen IT-avdelning eller IT-ansvarig utan i stället enbart använder sig av molntjänster. Förutom denna inlåsningsmekanism finns det även en viss oro över Molnets tillförlitlighet och säkerhet som hindrar företag att lägga ut funktioner och information i Molnet. Därför är det vanligt att övergången till molntjänster sker successivt och att företag börjar med att lägga ut mindre känsliga tjänster i Molnet. Marknaden har dessutom utvecklats för att möta dessa olika behov. Företag kan idag skräddarsy sin användning av molntjänster och välja vad de lägger i privat respektive publikt moln och olika varianter på detta. På samma sätt som utvecklingen inom tillverkningsindustrin har lett till en global uppdelning av produktionskedjan i flera steg, så kallade globala värdekedjor, 1 så har utvecklingen av molntjänster bidragit till att produktionen av IT-baserade tjänster på ett enklare sätt kan delas upp i mindre arbetsmoment som kan utföras i olika delar av världen. På detta sätt kan företag ägna sig åt det de är bäst på och ingå som en del i en längre produktionskedja. Exempelvis kan företag som tidigare har ansvarat för hela IT-system (inkl utveckling, drift etc.) lägga ut driftdelen till ett molnföretag och fokusera på att tillhandahålla IT-plattformer till andra molnföretag som i sin tur har nischat in sig på att utveckla mobilapplikationer till privatkunder. Till skillnad från utvecklingen i tillverkningsindustrin så underlättas utvecklingen av globala värdekedjor i Molnet av att vara mindre geografiskt bundna. Det finns inga direkta omställningskostnader för att flytta en viss del av produktionen av en molntjänst till ett annat land. Med rätt förutsättningar kan företag fokusera på de områden där de har konkurrensfördelar och tjänsterna kan tillhandahållas mer effektivt. 6

9 4. Race to the clouds Molnsektorn har trots de senaste årens ekonomiska och finansiella kriser ökat. Som med all ny teknik finns det ett stort intresse för företag, men även för stater, att ligga i framkant och på så sätt kunna få konkurrensfördelar på den internationella marknaden. Det är även i staters och kommuners intresse att attrahera stora internationella molnleverantörer då detta kan innebära omfattande ekonomiska investeringar för ett enskilt land och region. I flera länder världen över sker nu satsningar på att utveckla molntjänster och utforma speciella strategier för hur man kan bli konkurrenskraftig på området. Det görs även stora satsningar på att bygga ut höghastighetsbredband för att öka tillgängligheten samt mer generella satsningar på IT-området, såsom på forskning och utveckling. Generellt har de länder som har en stark och utvecklad IT-sektor ett försprång på området och många av de stora IT-företagen går att finna i exempelvis USA, EU och Japan. Men även i snabbt växande ekonomier som Kina och Indien växer molnsektorn hastigt. De stora IT-bolagen är i allmänhet etablerade på flera håll i världen och har ofta servrar på flera olika kontinenter. Detta görs både för att tillgodose vissa företags behov av närhet till marknaden (för att ha kortare ledtider), politiska skäl (server måste ligga i visst land) eller av strategiska skäl (låga kostnader, tillförlitliga elnät etc.). Eftersom dessa serverhallar ofta medför stora ekonomiska satsningar finns det intresse för länder att locka till sig dessa. 7

10 Molnsatsningar i EU EU-kommissionen har inom ramen för EU:s Digitala Agenda påbörjat en process för att ta fram en strategi för molntjänster. Strategin ska omfatta ekonomiska, rättsliga och institutionella aspekter, med särskild fokus på förvaltning och forskning. I ett första steg har man vänt sig till företag och användare av molntjänster för att ta del av deras erfarenheter på området i centrala frågor som exempelvis dataskydd, ansvarsfrågor i gränsöverskridande situationer, rättsliga och tekniska barriärer samt standardisering. Kommissionen väntas presentera ett förslag till strategi under Med tanke på EU-marknadens omfattning finns det stora potentiella ekonomiska vinster på detta område. Enligt en brittisk undersökning från 2011 skulle de makroekonomiska vinsterna från molntjänster i EU bl a kunna leda till 2,4 miljoner nya jobb och vinster upp till 1000 miljarder USD under de kommande 5 åren (CEBR, 2011). Det sker även nationella satsningar i olika europeiska länder. I exempelvis Frankrike har sektorn backats upp av ett statligt investeringsprogram som bl.a. omfattar stöd till en rad olika projekt och nätverksskapande på molnområdet. I dagsläget finns det inte någon specifik strategi för molntjänster i Sverige. Däremot finns en mer generell satsning på informationsteknik genom en digital agenda för Sverige, dessutom arbetar bl.a. statliga Invest Sweden med att locka stora molninvesterare till Sverige. Det sociala nätverksföretaget Facebook lägger sin första europeiska serverhall i Luleå, vilket blir det största centrat av sitt slag i Europa. Hela anläggningen förväntas vara klar Eftersom serverhallar alstrar en stor mängd energi och därmed måste placeras i svala miljöer, har miljöaspekter av Molnet uppmärksammats allt mer. Sverige har med sitt kalla klimat och djupa berggrunder goda förutsättningar för att inhysa servrar både på ett både kostnadseffektivt och miljöeffektivt sätt. I Sverige finns även en hög utbildningsnivå med etablerat kunnande inom IT och telekomindustri, en välfungerande infrastruktur, hög säkerhet i eldistributionen, samt politisk stabilitet. och i andra länder USA är idag den största marknaden för molntjänster i världen och utvecklingen ligger generellt sett före EU, i synnerhet vad gäller det privata användandet. Exempelvis sker fyra gånger så många lagliga nedladdningar av musik, via molnbaserade applikationer och program, i USA som i EU på grund av bristen på lagligt utbud i Europa och på grund av att EU till viss del består av 27 olika marknader i 8

11 stället för en. USA satsar även i större utsträckning på forskning och utveckling vad gäller informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Den amerikanska staten har även tagit fram en strategi för att använda sig av molntjänster i den federala statsinfrastrukturen. Enligt deras egna beräkningar skulle detta kunna leda till besparingar på 75 % av dagens utgifter, från 80 miljarder USD till 20 miljarder USD (Kundra, 2011). Japan är en av de ledande aktörerna på molnområdet. Den japanska molnmarknaden förväntas växa exponentiellt under de kommande tre åren och Gartner förutsäger att molnanvändandet i Japan kommer att representera 12 % av de globala molntjänstintäkterna (Gartner, 2010) Landet har även gjort stora satsningar på att bygga ut höghastighetsbredband med målet att förse samtliga hushåll med bredband inom de kommande tre åren (BSA, 2012). Kina är det land som har störst antal internetanvändare och stora satsningar görs idag på att utveckla molnsektorn. Enligt en undersökning baserad på intervjuer med IT-chefer i Kina så svarade 20 % att de redan använder sig av molntjänster och 46 % indikerade att de antingen utvärderar molnlösningar för sina företag eller att de redan håller på med pilotprojekt för molnlösningar (Forrester, 2011). Kinas marknad för molntjänster beräknas ha nått 14,8 miljarder USD under 2012 (APAC Insights, 2012). För att locka utländska investerare och öka marknadsandelar för molnteknologi, har det inrättats speciella molndistrikt (International Offshore Cloud Computing Special Management District). Dessa molndistrikt läggs i anknytning till special economic zones (SEZ) och innebär att användare kan får tillgång till internet utanför den traditionella kinesiska censuren. På så sätt kan utländska datacentra för molntjänster förläggas i dessa distrikt utan att påverkas av den omfattande internetcensur som annars råder inom landet. I Indien som har världens näst största mjukvaruindustri efter USA och är ett viktigt centrum för outsourcing av IT-tjänster växer nu även marknaden för molntjänster, i synnerhet i teknologicentra som Bangalore och Delhi. Enligt en uppskattning av EMC växer den indiska marknaden för molntjänster med 60 % per år och storleken på marknaden förväntas gå från dagens 400 miljoner USD till 4,5 miljarder USD år 2015 (EMC 2011). Viktigt med stödjande regelverk För att ett land ska skapa gynnsamma förutsättningar för molntjänster räcker det emellertid inte med ekonomiska investeringar. Det måste även finnas regelverk som stödjer utvecklingen. Den internationella IT-gruppen BSA (Business Software Alliance) 2 presenterade i februari 2012 en rapport om framtiden för en global molnmarknad. I rapporten undersöks den rättsliga miljön som påverkar den globala integrationen av datorbaserade molntjänster i 24 länder utifrån sju relevanta områden: 1) sekretess, 2) säkerhet 3) internetrelaterad brottslighet 4) immaterialrätt, 5) dataportabilitet (dvs. möjligheten att flytta data och identiteter mellan olika system) och harmonisering av internationella lagar, 6) stöd till frihandel och 7) nödvändig IT-infrastruktur. Inte oväntat hamnar de mer utvecklade länderna högt upp i denna ranking, med Japan som nummer ett, medan länder som Kina och Brasilien befinner sig i den nedre delen av skalan. Studien understryker betydelsen av internationella lösningar för att kunna utnyttja den potential som Molnet erbjuder och vikten av att minska de hinder som kan uppstå när molntjänster handlas över nationsgränserna. 9

12 5. Hinder för internationell handel med molntjänster Molnet och molntjänster har potential att utveckla och fördjupa den internationella handeln. Framför allt kan handeln med tjänster, såsom IT-support, administration, kundtjänst etc. utvecklas och fördjupas med hjälp av Molnet. Även om dessa tjänster delvis har kunnat tillhandahållas på distans eller genom utländska etableringar, så innebär Molnet att dessa tjänster kan levereras över nationsgränser, både enklare och billigare. Det som skiljer molntjänster från övriga internetbaserade tjänster är det som tidigare lyfts fram: information och program lagras på externa och ofta odefinierbara servrar och stora mängder information passerar fram och tillbaka över nationsgränser. Centrala hinder för molntjänster blir därför ofta de regler och lagar som finns i olika länder för hur information får hanteras och lagras, exempelvis sekretesslagstiftningar, datasäkerhetslagar, personuppgiftslagar, men även licensregler och kopieringsregler. Dessa regler finns till av legitima skäl och behöver inte på nationell nivå utgöra något hinder för användandet av molntjänster. Men även om nationell lagstiftning skulle vara gynnsamt utformad för en inhemsk marknad är det inte tillräckligt för en välfungerande internationell marknad med molntjänster. Internationella skillnader i lagstiftning på olika områden samt osäkerhet kring vilken lagstiftning som gäller är vanliga hinder för den gränsöverskridande handeln. Osäkerhet kring gällande rättssystem Eftersom molnleverantörer vill använda sin kapacitet så optimalt som möjligt förflyttas ofta data mellan olika servrar, beroende på var det finns lagringsutrymme. I de fall molntjänster används för bearbetning av data är det även vanligt att informationen flyttas mellan servrar. Detta innebär att även om det finns en överenskommelse med kunden var informationen ska lagras, kan den vid bearbetning överföras till ett annat ställe (dvs. även ett annat land eller världsdel) och sedan återföras och lagras på överenskommen plats. Resultatet blir att en kund utan att vara medveten om det kan vara exponerad mot andra länders rättsystem, oavsett om lagringsplats är angiven i avtalet. Denna typ av tekniska aspekter på hur Molnet fungerar har således avgörande betydelse för de rättsliga aspekterna. Det kan även uppstå situationer där information som lagras i ett visst land tvingas tillgängliggöras för det landets myndigheter, såsom polis- eller underrättelsemyndigheter (Cloud Sweden 2010). Eftersom det ofta inte är entydigt vilket lands rättsystem som gäller kan två rättsystem hamna i konflikt med varandra. Det finns i dagsläget inga internationella överenskommelser som reglerar detta. Säkerhet i Molnet Troligtvis är den vanligaste oron för de flesta användare av molntjänster frågan om säkerhet i Molnet. Detta kan omfatta allt från att servrar ska vara pålitliga (dvs inte drabbas av driftstörningar eller kollapser) till datasäkerhet, dvs. att känslig information inte hamnar i fel händer. För en privatperson kan datasäkerhet handla om personuppgifter och annan information som lagras i nätet (t ex äganderätten till information och bilder 10

13 på fotohemsidor och sociala nätverk). För företag kan det handla både om företagskänslig information och personuppgifter (kundregister etc.). I synnerhet kan offentliga myndigheter och institutioner som använder sig av Molnet ha stora mängder data om privatpersoner som kan vara sekretessbelagda och i behov av att skyddas. För stater är frågan om suveränitet över nationell data, data sovereignity, central. Detta begrepp är bredare än exempelvis sekretess eftersom det handlar om själva äganderätten till information. När offentlig data och system lagras eller bearbetas i en server i ett annat land kan det uppstå avgörande frågeställningar, såsom potentiella konsekvenser av att informationen hamnar under ett annat lands regelverk och rättsväsende. I allmänhet är offentliga organisationer och myndigheter under mycket strikta förpliktelser att se till att offentliga ITsystem liksom offentlig information och uppgifter är skyddade. Dataskydds- och sekretesslagstiftning För att skydda den enskilda individen har de flesta länder någon typ av dataskydds- och sekretesslagstiftning. I en sådan lagstiftning är det vanligt att det förekommer geografisk begränsning för lagring och bearbetning av personuppgifter. Något som inte heller är helt ovanligt är att det finns krav på registrering av dataöverföringar och av registeransvariga, vilket bl.a. förekommer i vissa EU-länder. Denna typ av begränsningar och krav kan utgöra ett hinder för handeln med molntjänster. I många fall har enskilda länders lagstiftning på området utgått från internationella principer för dataskydd, såsom OECD:s eller APEC:s riktlinjer. Dock saknas substantiella dataskyddslagar i några stora ekonomier, som exempelvis Kina, Indonesien och Singapore (BSA, 2012). Men även i USA saknas en sektorsövergripande obligatorisk reglering på området, istället regleras insamling och användning av personuppgifter i sektorer som kan anses vara speciellt känsliga, såsom hälso- och sjuksektorn och den finansiella sektorn (Berry and Reisman, 2012). I EU:s dataskyddsdirektiv från 1995 regleras bland annat hur personuppgifter får samlas in, hanteras, hur länge de får sparas och vilka rättigheter som gäller för tillgång till uppgifterna. För att personuppgifter ska få flyttas till ett tredje land (dvs. länder utanför EU/EES) måste det mottagande landet ha lagar som motsvarar avsändande EU-landets egna lagar för hantering av personuppgifter. 11

14 Ansvaret för att kontrollera detta ligger på det enskilda EU-landet, men för att underlätta för medlemsländerna har EU-kommissionen godkänt följande länder: Argentina, Kanada, Schweiz, de brittiska kanalöarna Guernsey, Jersey och Isle of Man samt företag i USA som följer principen om Safe Harbour. Safe Harbour är en certifieringsprocess framtagen av EU och USA som innebär att amerikanska företag kan ansöka om certifikat som garanterar att personuppgifter hanteras på ett sätt som uppfyller EU:s dataskyddsdirektiv. Att som företag förlita sig på Safe Harbour - principen är emellertid inte helt oproblematiskt då den kan strida mot den amerikanska antiterroristlagen, the Patriot Act. Denna lag tillkom efter terrorattackerna i september 2001 och innebär att amerikanska myndigheter vid misstanke om brott har rätt att beslagta information, oavsett var den är lagrad och utan fullmakt. Detta betyder att om utländska företag lagrar data i USA eller hos ett bolag i utlandet som har någon form av kontakt med USA ( minimum contact ), så har amerikanska myndigheter, enligt amerikansk lag, rätt att beslagta denna. Patriot act strider därmed inte bara mot Safe Harbour - principen utan mot de flesta länders nationella lagar om dataskydd och integritet. Eftersom EU:s lagstiftning är ett direktiv har detta implementerats och anpassats till nationell lagstiftning i de olika EU-länderna. I Sverige har direktivet implementerats som personuppgiftslagen, PUL. Nyligen har EU-kommissionen lagt ett förslag på uppdaterat regelverk på området som bl.a. syftar till att göra regelverket inom EU mer enhetligt och att förenkla dataöverföring över nationsgränserna. Förslaget har dock från vissa hålla ifrågasatts, bl.a. har det fått kritik för att begränsa möjligheterna för dataöverföring utanför EU:s gränser. Det nya förslaget bygger bl.a. på en förordning för dataskydd vilket innebär att den efter att ha godkänts och förhandlats i medlemsländerna, kommer implementeras direkt i varje medlemsland. När EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft kommer PUL att upphöra att gälla i Sverige. 3 Att utforma ändamålsenliga dataskyddslagar är en av de största utmaningarna för beslutsfattare för att underlätta för den gränsöverskridande molnhandeln. Internetcensur Ett antal länder har implementerat internetfilter eller censurregleringar som kan fungera som hinder för molntjänster och den digitala ekonomins expansion. Detta görs till viss del för att stävja kriminalitet och spridning av illegalt material, men det är inte ovanligt att även mer politiskt material censureras. Flera länder blockerar exempelvis regelbundet vissa hemsidor som uttrycker politiska åsikter som inte överensstämmer med regeringens linje. Ett exempel på detta är Kinas omfattande filter för censurering av internet, ofta kallad the great wall of China som den kinesiska ledningen själva hänvisar till som the golden shield. Detta system begränsar tillgång till innehåll på nätet under en mycket omfattande och komplex juridisk och teknisk regim som bl.a. innebär att tillgång till utländska hemsidor och molntjänster godtyckligt blockeras och censureras. Exempelvis är det vanligt att 12

15 utländska molntjänster såsom sociala medier, bloggar och sökmotorer blockeras. Politisk censur av internet är vanligt förekommande även i andra diktaturer. Men även demokratier kan använda sig av någon typ av politisk censur. I exempelvis Frankrike och Tyskland blockeras sidor med nazistiska budskap och i Sydkorea blockeras hemsidor som sympatiserar med Nordkorea. Immaterialrättsliga frågor Ett annat juridiskt område som ofta hamnar i fokus då lagstiftning och internet diskuteras är immaterialrätt, dvs. frågor som kan vara kopplade till exempelvis upphovsrätt, patent, skydd av företagshemligheter och varumärkesskydd. 4 Flera av de företag som tillhandahåller molntjänster är i likhet med andra höginnovativa företag mycket beroende av olika typer av immaterialrättsliga skydd. Exempel på detta är de företag som bygger sina tjänster på patenterade tekniska lösningar eller starka varumärken. Med tanke på Molnets gränsöverskridande natur finns det intresse av att detta skydd gäller även internationellt. Även ett företag som använder sig av molntjänster kan vara beroende av att rättigheter till tjänsten garanteras i alla de länder där företaget bedriver sin verksamhet. Samtidigt kan ett starkt immaterialrättsligt skydd utgöra ett hinder för andra företag som levererar molntjänster. Företag som agerar mellanhänder för förmedling av t ex film och musik på nätet skulle kunna gynnas av lägre skyddsnivåer. Exempel på detta är de företag vars företagsidé bygger på att tillgängliggöra upphovsskyddat material genom licensrättigheter på internet (t ex. Spotify, Voddler). För denna typ av företag kan exempelvis nationella licenssystem vara problematiska. Ofta upplevs den europeiska marknaden som ett hinder då varje enskilt land har sina licenser och sina regelverk. Resultat kan då bli att ett företag i stället väljer att vända sig till exempelvis USA som är en stor och 13

16 mer homogen marknad. För de företag som väl tagit sig in på en marknad med krångliga regelverk kan det emellertid finnas ett intresse att bevara status quo som i dessa fall blir till en konkurrensfördel. Det finns även andra upphovsrättsliga problem som kan uppstå när information och data lagras i Molnet. Ett exempel är frågan om att göra kopior av upphovsrättsskyddat material i Molnet och vilka regler som då gäller. Om du exempelvis äger ett mjukvaruprogram eller musikfil så är det i allmänhet inte ett ägande per se utan i stället en licens till en enstaka filkopia. I många länder är det enligt lag möjligt för privatpersoner att göra kopior av musikoch filmfiler för enskilt bruk, samt till en nära krets. Vad detta innebär när filer sparas i Molnet kan vara svårtolkat, och det råder ofta oklarheter kring vilken spridning som är tillåten, dvs. på vilket sätt material får spridas och till hur många. Det är vidare ofta oklart vilket ansvar mellanhänder, vilket inte sällan är leverantörer av molntjänster, har i förmedlingen av upphovsrättsskyddat material. Eftersom upphovsrättsskyddat material är skyddat i vissa länder men inte i andra kan det leda till geografisk begränsning och osäkerhet kring licensrättigheter, både för företag och privatkunder. Denna typ av molnrelaterade problem är kanske inte främst gränsöverskridande hinder, men krångliga och otydliga nationella regler kan innebära att det blir ännu svårare att etablera sig på nya marknader. Traditionella handelshinder Liksom den traditionella varuhandeln kan även fysiska varor som beställs via en molntjänst, eller som behövs för att använda en molntjänst, möta flera handelshinder vid gränsen, såsom tullar, krångliga handelsprocedurer eller krav på ursprungsintyg. Det kan även finnas krav på att specifika tekniska regler och standarder uppfylls. Däremot är tullar för mjukvaror och applikationer på internet mycket sällsynta. Vidare kan molntjänster, liksom andra tjänster, möta olika typer av nationella regleringar och krav. Exempel på detta kan vara lagar som diskriminerar utländska IT-företag eller ger inhemska leverantörer förmånsbehandling i upphandlingsförfarandet. Det kan vidare finnas krav på lokal etablering för att få leverera tjänster och varor över nätet eller för att etablera toppdomän. Även om det inte finns uttalade juridiska krav för etablering kan existerande regler i vissa fall medföra att ett företag måste etablera sig i ett land. Lokaliseringskrav är problematiskt för molnleverantörer, eftersom det geografiska oberoendet är en central aspekt för Molnet som leveransmodell. Detta krav på lokal etablering är särskilt vanligt i den finansiella och den offentliga sektorn (Berry och Reisman, 2012). Avsaknad av harmoniserade standarder för molntjänster Med tanke på att Molnet och molntjänster är relativt nya koncept och det i dagsläget saknas internationellt vedertagna definitioner, kan det uppstå begreppsförvirring och göra det svårt för företag och konsumenter att veta vad de köper. Uppkomsten av nationella och regionala definitioner kan leda till att den internationella handeln med molntjänster försvåras. Även på andra molnrelaterade områden saknas det internationella standarder. För att exempelvis kunna dra nytta av kostnadseffektiva förbättringar och nya innovativa tjänster och produkter måste det vara enkelt för molnkunder att byta leverantör. I dagsläget använder sig molnleverantörer av olika gränssnitt för att hantera information, vilket gör att det kan vara svårt att flytta data mellan olika moln- 14

17 leverantörer. Det kan även vara svårt att integrera information från olika molntjänster. Detta går till viss del att åtgärda genom tekniska lösningar, men skapar en extra kostnad och belastning för kunden. Andra områden som kan utgöra hinder för handel med molntjänster Momsbeskattning i Molnet I Molnet kan det ofta vara otydligt var en transaktion äger rum och därmed även vilket skatteregelverk som gäller. När exempelvis ett dataspel köps och laddas ned från en sida på internet, som kan ligga på en server var som helst i världen, uppstår osäkerhet kring i vilket land köpet ska momsbeskattas. I vissa fall kan detta leda till dubbelbeskattning. Ett exempel på när detta skedde var den uppmärksammade applikationen Stardoll, som säljer digitala klippdockor, pålades att betala svensk moms på sin försäljning även när moms redan betalats i annat EU-land. Företaget överklagade skatteverkets beslut och regeringen gav till slut Stardoll rätt. I dagsläget saknas det gemensamma regler för hur denna typ av problem ska hanteras, men ny EU-lagstiftning på detta område kommer att införas Konsumenträttsrelaterade hinder Skillnader i konsumentlagstiftning i olika länder skulle också kunna utgöra ett hinder för handel med molntjänster över gränserna. Detta är ett problem både inom och utanför EU. Frågor som rör ångerrätt, tvistelösning och information till konsumenter är problem som ofta nämns som hinder för internationell e-handel. Betalning och e-signatur Det är inte ovanligt att svårigheter uppstår vid betalning eller beställning av varor och tjänster över internet. Eftersom detta är ett område som omfattas av nationella säkerhetskrav kan det uppstå problem när köp sker över gränserna. Problemen kan vara kopplade både till regelverk och till nationella eller regionala standarder. Exempel på detta kan vara att det finns olika tekniska säkerhetslösningar för e-signatur, olika nationella krav på e-faktura eller pappersfaktura etc. Även om det har hänt mycket för att underlätta för den digitala inre marknaden i EU är idag mindre än en av tio e-handelstransaktioner gränsöverskridande och ofta upplevs det vara lättare att genomföra en gränsöverskridande transaktion med ett amerikanskt företag än med ett från ett annat EUland. Tekniska och juridiska skäl, som att utländska kreditkort inte godtas, medför att så många som 60 % av försöken till gränsöverskridande internethandel misslyckas (Europeiska Kommissionen, 2010). Roaming och appmarknaden Ett annat område som kan vara ett problem för den gränsöverskridande handeln med molntjänster är höga kostnader för roaming. Denna kostnad uppstår då en mobiltelefon används utanför den egna operatörens nät, dvs. när du ringer eller surfar på mobilen i utlandet. Avtal om roamingavgifter sluts mellan mobiloperatörer och ofta blir den slutliga kostnaden för kunden mycket hög. Detta är ett generellt problem för all internetåtkomst i utlandet via mobiltelefoner. I synnerhet begränsar de höga avgifterna användandet av molnbaserade mobilapplikationer, så kallade appar. 15

18 6. Vägen mot en global molnmarknad Många av de rättsliga problem som aktualiseras av Molnet, såsom skydd av personuppgifter och upphovsrätt, är desamma som stater har tampats med på internetområdet åtminstone de senaste två decennierna. Eftersom molntekniken och molnapplikationer utvecklas i snabb takt måste lagar och regler vara flexibla, anpassningsbara och ändamålsenligt utformade samtidigt som de inte hindrar utvecklingen. Det är även viktigt att lagar på området inte utformas prematurt, dvs. innan det finns tillräckligt med erfarenhet om hur tekniken kommer att användas och var de främsta vinsterna kan uppstå. För att öka rättssäkerheten och tryggheten i Molnet är det önskvärt att de rättsliga systemen erbjuder en effektiv mekanism för att lagen efterföljs. Det finns idag inget samlat internationellt ramverk för att hantera frågor som relaterar till Molnet. I stället hanteras olika aspekter av Molnet i olika organisationer och sammanhang. Vid World Economic Forum 2011 uttrycktes från flera håll ett stort behov av att skapa ett internationellt ramverk för molntjänster, men den centrala frågan om hanteringen av datasuveränitet tycks vara svår att lösa. Förslaget om instiftandet av ett nytt globalt organ för att bevaka utvecklingen av molntjänster möttes därför av stor oro för att det skulle leda till ickeändamålsenlig reglering. Harmonisering av riktlinjer och standarder för dataskydd och säkerhet Det har gjorts flera internationella försök att enas om mer harmoniserade regler på dataskydds- området. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, tog för drygt 30 år sedan fram ett antal riktlinjer för data- och sekretesskydd som antogs av samtliga medlemmar. Riktlinjerna är frivilliga och icke-bindande och omfattar åtta grundläggande principer om privat dataskydd i den offentliga och privata sektorn. Riktlinjerna syftar till att skydda individens rätt till sekretess och dataskydd utan att i allt för stor utsträckning begränsa de gränsöverskridande dataflöden. OECD håller nu på att se över dessa riktlinjer för eventuell uppdatering. Även organisationen för ekonomiskt samarbete i Asien-Stillahavsregionen, APEC, har tagit fram riktlinjer för sekretesshantering, The APEC Privacy Framework. APEC:s ramverk består av nio principer för hantering av personuppgifter, såsom begränsningar i insamling av personuppgifter, användarbegränsning av persondata etc. Liksom OECD:s riktlinjer är tillämpning av APEC:s ramverk frivilligt, exempelvis har Kina indikerat att de inte har någon avsikt att tillämpa ramverket. Till skillnad från OECD:s riktlinjer, som har fokus på individers rättigheter och det statliga ansvaret, så fokuserar APEC:s ramverk mer på företags och organisationers ansvar i ansamling och förvaring av personuppgifter (Berry and Reisman, 2012). Ett annat initiativ till att underlätta för gränsöverskridande informationsflöden presenterades av EU och USA under våren Överenskommelsen inkluderar 10 handelsrelaterade principer som stödjer expansion av informations- och kommunikationsteknologi, varav en specifikt handlar om att underlätta för företag att föra information över nationsgränser. 16

19 Inom det internationella standardiseringsorganet ISO pågår även en process att utveckla gemensamma standarder för datasäkerhet och sekretess i Molnet. Denna process hanteras i två olika underkommittéer. Den ena underkommittén (ISO/IEC 27017), för vilken Cloud Security Alliance (CSA) har en central roll, hanterar säkerhet i Molnet. Den andra kommittén (ISO/IEC 27018), fokuserar på skydd av personuppgifter och sekretess. Det existerande lapptäcket av nationella och regionala dataskyddsregelverk skapar osäkerhet kring vad som gäller i en global miljö. För att individer och företag ska kunna känna sig trygga på den globala marknaden för molntjänster är det önskvärt att sträva efter att harmonisera dessa regelverk och skapa globalt accepterade standarder. Internationella regelverk som relaterar till handel och molntjänster Världshandelsorganisationen, WTO, är den centrala institutionen för det multilaterala handelssystemet och består idag av 153 länder. Organisationen bildades 1994 och bygger på ett par grundläggande principer: 1) mest gynnade landet principen (MGN) vilket innebär att de rättigheter som ges av ett medlemsland till ett annat ska automatiskt ges även till övriga medlemsländer; och 2) icke-diskriminering och nationell behandling, vilket innebär att utländska varor och tjänster ska mötas av minst lika förmånlig behandling som inhemska varor och tjänster. Det finns i WTO:s avtal en möjlighet att göra vissa undantag från denna princip om det kan anses att åtgärderna är nödvändiga för allmän ordning och moral eller för nationell säkerhet. Vidare ska åtgärderna för att uppnå dessa mål vara så lite handelsstörande som möjligt. Om ett land bryter mot de åtagande det har gjort i WTO kan ett annat medlemsland anmäla landet till WTO:s tvistlösningsorgan. WTO:s tjänsteavtal, GATS I WTO:s avtal för tjänstehandel (GATS) regleras och förhandlas vilka regler som får gälla för internationell tjänstehandel inom olika sektorer och för olika sätt att leverera tjänster. 5 När länder ansluter sig till WTO gör de vissa nationella åtaganden för att förbinda sig att ge marknadstillträde till andra länder. Än så länge har inga medlemsländer gjort några åtaganden som är specifika för molntjänster, men molntjänster kan beröras genom allmänna åtaganden för internettjänster (data och datarelaterade tjänster) samt för tjänster som kan levereras med hjälp av Molnet. Även WTO-åtaganden på området för telekommunikation kan vara av betydelse för 17

20 molntjänster. Eftersom molntjänster levereras över telekommunikationsnätverk kan regleringar av dessa nätverk vara av betydelse. Vidare har vissa länder gjort åtaganden för en speciell typ av telekommunikation, onlineinformation och/eller databehandling som i viss utsträckning även berör molntjänster (Berry and Reisman, 2012). Som nämndes i föregående kapitel är det inte ovanligt att utländska leverantörer av molntjänster diskrimineras i länder såsom Kina, genom t.ex. censur eller blockering av utländska hemsidor och applikationer. Dessa åtgärder kan därmed bryta mot WTO:s avtal (Hindley och Hosuk, 2009). Även om de kinesiska myndigheterna hänvisar till de undantag som är tillåtna enligt WTO-regelverket för att upprätthålla allmän ordning och nationell säkerhet, så har Kina möjligheten att genomföra mer selektiv censur för att uppnå sina mål, vilket skulle vara betydligt mindre handelsstörande. Möjligheten att ingå tvist med Kina på detta område är kanske snarare en teoretisk än en realistisk sådan eftersom ett utländskt företag som utsatts för censur först måste övertala sin regering att anmäla Kina i WTO:s tvistlösningsorgan. Vidare är det osannolikt att en sådan tvist skulle leda till minskad censur, även om tvistedomstolen skulle ge det exporterande landet rätt. Kina har dessutom, liksom övriga WTOmedlemmar, en möjlighet att dra tillbaka åtagande i WTO. Detta har tidigare gjorts av USA till följd av att de förlorade en WTO-tvist om deras förbud av nätspel (Hindley och Hosuk, 2012). Tvisten i sig samt ett eventuellt tillbakadragande av åtaganden i WTO skulle emellertid rikta fokus på Kinas omfattande censur samt handelsaspekterna av denna. Frågan om handeln med molntjänster diskuteras i WTO främst inom ramen för arbetsprogrammet för e-handel under Rådet för tjänstehandel. Arbetsprogrammet upprättades 1998 i syfte att undersöka alla handelsrelaterade frågor som uppstår vid e-handel. I den ministerdeklaration som låg till grund för programmet fastslogs även att det skulle införas ett moratorium för tullar på elektroniska överföringar, vilket har haft en stor betydelse för den digitala globala handeln. Detta moratorium har förnyats vid de efterföljande ministermötena, senast i december Inom ramen för arbetsprogrammet har också frågan om molntjänster lyfts. Ett förslag att utvidga ramverket för e-handel samt föra en dialog om molntjänster har presenterats av USA i detta sammanhang under hösten Vidare har även de 10 principer om expansion av IKT som USA och EU kommit överens om presenterats i detta forum som ett underlag för fortsatta diskussioner inom WTO. Med tanke på att molntjänster omfattar en mängd olika typer av tjänster kan dessa hamna inom olika sektorer i GATS. En genomgående liberaliserad tjänstehandel för relevanta sektorer är därför önskvärd, men i synnerhet för centrala sektorer såsom data- och datarelaterade tjänster, distribution, telekommunikation och audiovisuella tjänster. Den internationella handeln med mjukvara levererad på fysiska enheter, såsom CD-rom och DVD-skivor, har hittills präglats av en liberal handelspolitik. Detta har gynnat världsekonomin och den tekniska utvecklingen. Det vore därför även gynnsamt om mjukvara som levereras i Molnet även fortsättningsvis får fullt marknadstillträde och icke-diskriminerande behandling. För att bevara ett fortsatt liberalt förhållningssätt till handeln med moln- och andra IT-tjänster kan det vara eftersträvansvärt att befästa detta genom internationella överenskommelser på området. Frihandelsavtal Det har hittills varit ovanligt att gränsöverskridande dataflöden hanteras inom ramen för de bilaterala och regionala frihandelsavtal (FTAs) som idag sluts 18

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster. http://cloudsweden.se

Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster. http://cloudsweden.se Välkommen! Bakgrund Cloud Sweden Vad är molnet? Legala aspekter på molntjänster Cloud Sweden Oberoende kompetensnätverk Analys & Konsultbolag Leverantörer Kunder Dataföreningen Startat i mars 2010 Predrag

Läs mer

Framgångsfaktorer i molnet!

Framgångsfaktorer i molnet! Framgångsfaktorer i molnet! Inledning samt presentation av panelen, Cloud Sweden och molntjänster Affärs-/verksamhetsnytta Juridik Säkerhet Infrastruktur Enstaka frågor kommer att besvaras Sammanfattning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 21.6.2013 2013/2063(INI) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Utmaningar vid molnupphandlingar

Utmaningar vid molnupphandlingar Utmaningar vid molnupphandlingar Inger Gran Grundare av Cloud Sweden och Kompetens@rkitekt En skeptisk och entusiastisk it-användare redan på 70-talet Kopplade upp mig på internet 1993 sedan aldrig frånkopplad

Läs mer

Molntjänster -- vad är molnet?

Molntjänster -- vad är molnet? En e-bok från Visma Spcs Molntjänster -- vad är molnet? Vad du bör tänka på för att göra rätt val till ditt företag Molntjänster -- vad är molnet? En guide till att förstå molntjänster Innehåll Hänger

Läs mer

Säkerhet i molnet krav och standarder

Säkerhet i molnet krav och standarder Martin Bergling - IBM Säkerhet i molnet krav och standarder SILF 110609 100 år Cloud Computing 2 Agenda Vad är molnet? Standarder Moln Revision Ledningssystem Säkerhetskrav Referenser 3 Bakgrund Trenden

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

MOLNTJÄNSTER ÄR DET NÅGOT FÖR OSS?

MOLNTJÄNSTER ÄR DET NÅGOT FÖR OSS? Molntjänster Molntjänster Molntjänster, vad är det egentligen? Molntjänst (Cloud Computing, Cloud Service) Program (PaaS, Software as a Service) Plattform (PaaS, Platform as a Service) Infrastruktur (IaaS,

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt...

Vad är molnet?... 2. Vad är NAV i molnet?... 3. Vem passar NAV i molnet för?... 4. Fördelar med NAV i molnet... 5. Kom igång snabbt... Produktblad för NAV i molnet Innehåll Vad är molnet?... 2 Vad är NAV i molnet?... 3 Vem passar NAV i molnet för?... 4 Fördelar med NAV i molnet... 5 Kom igång snabbt... 5 Bli kostnadseffektiv... 5 Enkelt

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Utskottet för rättsliga frågor. till utskottet för industrifrågor, forskning och energi EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 23.9.2013 2013/2063(INI) YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi över att frigöra

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet Migration to the cloud: roadmap PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet PART 1 ÖVERSIKT 1. Varför migrera till molnet? 2. Möjligheter med migrering till molnet 3. Hinder för att migrera

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL?

Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL? Molntjänster och integritet vad gäller enligt PuL? Juridik och IT i kommunerna, den 14 mars 2013 Ingela Alverfors, jurist Adolf Slama, IT-säkerhetsspecialist Dagens agenda Molntjänster Mobila enheter Sociala

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

MOLNET. Säkerhetskrav för personuppgifter

MOLNET. Säkerhetskrav för personuppgifter MOLNET Säkerhetskrav för personuppgifter Vad är Personuppgifter och vad innebär PuL? Molnet när kan det bli det ett problem? Vad ska man tänka på vid användning av molntjänster? Windows 10 vad innebär

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet. PART 4: Skydd, rättigheter och juridiska skyldigheter

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet. PART 4: Skydd, rättigheter och juridiska skyldigheter Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet PART 4: Skydd, rättigheter och juridiska skyldigheter PART 4 ÖVERSIKT 1. Specifikation av det internationella sammanhanget 2. Mot skyddsavtal

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer

Risk, security, and legal analysis for migration to cloud. PART 3: Privacy and security management

Risk, security, and legal analysis for migration to cloud. PART 3: Privacy and security management Risk, security, and legal analysis for migration to cloud PART 3: Privacy and security management Cloud Computing Cloud computing har visat sig vara en framgångsrik paradigm som till stor del förenklar

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Cloud Computing. Legala frågor och standardavtalet från IT&Telekomföretagen

Cloud Computing. Legala frågor och standardavtalet från IT&Telekomföretagen Cloud Computing Legala frågor och standardavtalet från IT&Telekomföretagen Vad är Cloud Computing? IT på kran (Pay as you go). Cloud computing is Internet-based computing, whereby shared resources, software

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

PRIMES. produktgrupp molntjänster. Energikontor Sydost

PRIMES. produktgrupp molntjänster. Energikontor Sydost produktgrupp molntjänster Energikontor Sydost Översikt Molntjänster och offentlig upphandling Miljöpåverkan Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of hywards by http://www.freedigitalphotos.net Offentlig

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag

Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3151 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Stärkt immaterialrätt för fler jobb och växande företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet

EBITS 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet 2010-02-15 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2010-02-17 Informationssäkerhet IT SOM TJÄNST - MOLNTJÄNSTER Användning av internetbaserade IT-tjänster tillhandahållna av extern leverantör Syfte

Läs mer

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation

Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Aditro Our focus benefits yours Molnet -- Presentation Konsulting Outsourcing Molntjänster Utbildning Programvara HR Löner Ekonomi Administration KPI er 2013-10-28 Copyright Aditro. All rights reserved.

Läs mer

Molnet eller outsourcing??

Molnet eller outsourcing?? Molnet eller outsourcing?? Vilka är vi? Lars Söderlund UPPSEC AB Ordförande SIS TK 318 AG 11 www.uppsec.se lars.soderlund@uppsec.se Jan Branzell Veriscan Security AB Ordförande SIS TK 318 AG 41 www.versican.se

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015

Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box 5398. 102 49 Stockholm. anders.ohnfeldt@pts.se. 28 januari 2015 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box 5398 102 49 Stockholm anders.ohnfeldt@pts.se 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4)

Läs mer

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data

Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(7) 23:e Nordiska Statistikermötet Session 4 Nationell lagstiftning, EU och ny teknik för utlämnande av data Inledning Uppgifter som samlas in för statistik utgör en väsentlig

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Sammanfattning av riktlinjer

Sammanfattning av riktlinjer Sammanfattning av riktlinjer INFORMATIONSSÄKERHET FÖR ANVÄNDARE inom Luleå kommunkoncern 2015-03-04 Informationssäkerhet för användare beskriver hur Luleå kommun hanterar den information som används i

Läs mer

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015

Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen. 12 november 2015 Data Protection, harmoniserade dataskyddsregler inom EU för vem och varför? Svenska Försäkringsföreningen 12 november 2015 1 Historik och processen mot en dataskyddsförordning Datalagen från 1973. Dataskyddsdirektivet

Läs mer

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21 Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom

Läs mer

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Är Cloud Computing intressant? 40 % tillväxt globalt 2009. Blir likadant i Sverige! Computer Sweden/IDC 2009-03-06 USA 2008 23

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2007/0174(COD) 20.12.2007 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för industrifrågor, forskning och

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Cloud Computing Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Dagens Investeringar Total IT spend 2009: 155 + 30=185BSEK 160,0 140,0 46,5 120,0 100,0 80,0 53,4 60,0 40,0 20,0 0,0 31,0

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

IT-rätt en introduktion

IT-rätt en introduktion IT-rätt en introduktion Daniel Westman Juridiska institutionen Stockholms universitet Webbplats: http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Disposition Allmänt om förhållandet IT juridik Skyddet för personuppgifter

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet

Riktlinjer för informationssäkerhet Dnr UFV 2015/401 Riktlinjer för informationssäkerhet Medarbetares användning av molntjänster Fastställda av Säkerhetschefen 2015-03-19 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Säkerhet 2.0. Ta en titt in i framtiden. Per Hellqvist. Senior Security Specialist

Säkerhet 2.0. Ta en titt in i framtiden. Per Hellqvist. Senior Security Specialist Säkerhet 2.0 Ta en titt in i framtiden Per Hellqvist Senior Security Specialist Symantecs vision Confidence in the Connected World Säkra och hantera din informationsdrivna värld över fysiska, virtuella

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations

Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Informationssäkerhet och medicintekniska produkter eller Information security with respect to safety considerations Mats Ohlson Informationssäkerhet = Information security Informationssäkerhet the preservation

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

SNITS-Lunch. Säkerhet & webb 2013-10-08

SNITS-Lunch. Säkerhet & webb 2013-10-08 SNITS-Lunch Säkerhet & webb 2013-10-08 Kort om ÅF ÅF i Karlstad idag! Vi är ca 150 varav 50 inom IT Automation Elkraft Mekanik Industriell IT Process och miljö IT och telekom Energi Industri Automotive

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister

Sekretesspolicy för marknadsföringsregister Sekretesspolicy för marknadsföringsregister 1. Personuppgiftsansvarig Tikkurila Sverige AB (häri kallat Tikkurila) Textilgatan 31 120 86 Stockholm Sverige Org.nr: 556001-8300 Tel: +46(0)8 775 6000 2. Kontaktuppgifter

Läs mer