Tommy Andersson. Emmaus Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tommy Andersson. Emmaus Stockholm"

Transkript

1 Tommy Andersson Emmaus Stockholm (The interview is in Swedish but here follows a short summary in English) Tommy has worked and had a leading role in the solidarity group Emmaus Stockholm since the early 70s. The group has been supporting the liberation movements in southern Africa and elsewhere with clothes, shoes, tools and other material that they have been collection from the public. This kind of support has also been given to Mozambique and Angola. To support themselves and raise money for cash contributions to the liberation movements and later to development projects, they have sold other collected things in second-hand shops or flee markets. Sida has manly paid the transport to southern Africa of the material and some other costs. Emmaus Stockholm is working closely with some other similar groups like Emmaus Björkå and the Bread and Fishes. Now they are joined in the umbrella organization Practical solidarity. They are also cooperating with the Africa Groups around projects in southern Africa and took active part in the campaigns against Apartheid under the ISAK umbrella. Support to Polisario in Western Sahara continues and has been going on since the 70s. For more details se also the interviews with Christer Johansson Emmaus Björkå and Bertil Högberg the Bread and Fishes. Tommy Andersson 1

2 Bertil Högberg: Det är den 30 november 2005 idag och jag sitter här med Tommy Andersson från Emmaus i Stockholm. På vilket sätt kom du i kontakt med Södra Afrika och befrielsekampen där i första vändan? Tommy Andersson: Jag hade väl läst en del och blivit intresserad, men jag blev ju mer insatt i situationen i Afrika och i synnerhet södra Afrika när jag började på Emmaus. Bertil Högberg: När var det? Tommy Andersson: Det var 1970 ungefär, som jag läste en artikel om Emmaus Björkå i Eskilstuna kuriren. Jag blev inspirerad och tog ett jobb i Stockholm, och sökte se'n upp Emmaus i Stockholm. Jag jobbade till en början frivilligt där på min fritid ett tag innan jag började på heltid. Bertil Högberg: När började du på heltid? Tommy Andersson: Det var våren Bertil Högberg: Och se'n dess har du jobbat där? Tommy Andersson: Ja i stort sett. Jag gjorde en liten period på ett tegelbruk för att prova något annat, men annars har jag jobbat där hela tiden. Bertil Högberg: Vad gjorde Emmaus då, i relation till Afrika? Tommy Andersson: Man hade börjat med några klädsändningar till en befrielserörelse i Angola, inte MPLA utan FNLA. Det var väl genom några som jobbade där då, som var aktiva i folkpartiet, som hade kontakt med FNLA. Bertil Högberg: Vilket land skickades det då till? Tommy Andersson: Det gick till flyktingar från Angola i Zaire. 2

3 Bertil Högberg: Vi kanske ska göra klart här vad Emmaus är för organisation och vad ni jobbar med egentligen. Tommy Andersson: Ja, vi är ju en lite speciell organisation. Emmaus är en rörelse som grundades efter andra världskriget i Frankrike av en präst som heter Abbé Pierre, och som fortfarande är i livet. Rörelsen är idag världsomspännande, så det finns Emmausgrupper lite varstans. I Sverige startade man i början på 60-talet. Den första gruppen var i Lund, och se'n etablerade man sig i Uppsala och sedan i Stockholm, också i mitten på 60- talet. Verksamheten går ju ut på återbruk, att ta tillvara på saker. Från början var det skrot och papper som man tog tillvara, som ett sätt att få in pengar. När man startade i Frankrike var det ju med människor som var utblottade och hade det här som ett sätt att få sin försörjning. Och man levde i kommuniteter, som det heter i Frankrike, i små kollektiv kan man säga. Hela idén gick ut på då att man skulle hjälpa sig själv genom att hjälpa andra. Dom här grupperna ordnade ju sin egen försörjning till att börja med, men fick ju sedan också ihop ett överskott för att kunna bistå även folk i andra länder. Och här i Sverige kom inriktningen ganska mycket att bli att skapa resurser för bistånd. Den sociala delen av verksamheten, den var inte så utpräglad i de svenska grupperna. I Stockholm har det aldrig riktigt varit någon stor Emmausgrupp, den stora gruppen var då Emmaus Björkå. Bertil Högberg: När bildades Emmaus Stockholm? Tommy Andersson: Ja, det är svårt att säga, det har vi inte kunnat fastställa riktigt. Men den första verksamheten i Stockholm var ju den i Lisma söder om sta'n, och vi håller fortfarande på att försöka utreda exakt när den startade. Det var ett gäng som startade där och som sedan delade på sig. Några åkte ner och startade Emmaus Björkå i Småland, och andra flyttade till Vallentuna och drev Emmaus-verksamhet under namnet Lump för U-Hjälp. Det hette det när jag kom med också, men då hade man varit tvungen att lämna Vallentuna och jobbade ett tag i Frihamnen tills man hittade en rivningskåk 3

4 som tidigare varit ett slakteri, mitt inne i sta'n. Det låg på Rehnsgatan och det var en kåk som hade stått tom i ett antal år. Några utav Emmausfolket kom åt den och ställde den i ordning i hyfsat skick, så att det gick att både bo och arbeta där, tills det revs någon gång kring Bertil Högberg: Men verksamheten startades alltså i mitten av 60-talet? Tommy Andersson: I Stockholm ja. Bertil Högberg: Men det här stödet till FNLA, vad innebar det? Var det att man skickade kläder och skor dit? Tommy Andersson: Ja precis, det var ju kläder till flyktingar. Det var en liten verksamhet just då. Dessförinnan så hade man skickat stöd till Emmausgrupper i Latinamerika, Peru och Chile framför allt. Bertil Högberg: Var det ett ekonomiskt stöd också? Tommy Andersson: Nej inte bara, det var klädsändningar också. Men på den tiden så fick man finansiera dem själv. Senare fick vi ju SIDA-bidrag till klädsändningar vilket gjorde att vi kunde utöka insamlingen ganska rejält. Redan då de första sändningarna gick till FNLA var det en liten diskussion om vilken rörelse man skulle backa upp i Angola. Vi kom se'n fram till att det var MPLA vi skulle stödja. Bertil Högberg: Hur resonerade ni då? Tommy Andersson: Vi såg ju då att FNLA var, eller blev, ett redskap för USAs inblandning i konflikten, och fick stöd från USA. Och MPLA var en bredare, folkligare rörelse och hade en politisk inriktning som var mera tilltalande för oss som gärna ville se att det skapades något nytt i Angola. Bertil Högberg: Genomgick Emmaus i Stockholm också en sådan politisk radikalisering under den här tiden? 4

5 Tommy Andersson: Ja, det får man väl säga att politiken kom in i verksamheten. Man hade ju det här generella Emmausmanifestet som man jobbade efter. Internationellt i rörelsen kom vi fram till att det gällde inte bara att lindra nöd utan också angripa orsakerna till nöden. Många som jobbade med det såg att det fanns politiska och ekonomiska orsaker till orättvisorna i världen, och det var mycket det som gjorde att vi riktade vårt stöd till de här befrielserörelserna som kämpade mot kolonialismen och apartheid. Vietnamkriget pågick ju, och vi gav väl också något ekonomiskt stöd dit, men samtidigt så fanns det ju redan en stark solidaritetsrörelse för Vietnam. Bertil Högberg: Ni var inte direkt aktiva där? Tommy Andersson: Nej, inte mer än privat. Man gick på demonstrationer och så'nt där. Men det var ju också en hel del aktiviteter till stöd för MPLA och Frelimo, och Afrikagrupperna fanns ju. Bertil Högberg: Samarbetade ni något med Afrikagruppen i Stockholm? Tommy Andersson: Ja, det gjorde vi se'n den tiden. Vi hämtade mycket information från dem. Vi har ju sett att vi har kompletterat den informationsverksamheten som de har jobbat med. Och vi har haft det här att samla resurser för att kunna ge materiellt stöd som vår grej, och det är det vi har försökt att bli bra på. Vi har inte lagt så mycket krut på det här med att komma ut och informera, eftersom det är andra som har varit bättre på det. Bertil Högberg: Det blev alltså MPLA som fick ert stöd. Vilka mer organisationer kom in i bilden i början på 70-talet? Tommy Andersson: För Emmaus Stockholm så blev det SWAPO i ett tidigt skede också. Det var nästan i samma veva som vi började skicka kläder till SWAPO i Zambia. 5

6 Bertil Högberg: Hade Ben Amathila kommit då så att ni fick kontakt med honom? Tommy Andersson: Ja, Ben Amathila var ju representant här då så honom hade vi mycket kontakt med. Lite senare kom befrielsekampen i Zimbabwe att ta fart och vi skickade en hel del kläder och även ekonomiskt stöd till befrielserörelsen ZANU. Det gällde även ANC förstås, men det var ju inte samma mängder. Bertil Högberg: Vet du ungefär när ni började med stöd till ANC? Tommy Andersson: Nej, jag kan inte komma ihåg det rakt upp och ner, men det måste ha varit där någon gång i mitten på 70-talet. Det var ju då till Tanzania framför allt och senare till Angola. Bertil Högberg: Frelimo och PAIGC, stödde ni dem? Tommy Andersson: Ja, från Emmaus Stockholm skickades det en del. Emmaus Björkå hade mycket sändningar till Frelimo, så vi delade väl upp det lite så där. Emmaus Stockholm och Emmaus Björkå började väl ungefär i samma veva med det här stödet till befrielserörelserna. PAIGC skickade vi grejer till också faktiskt. Bertil Högberg: Hur finansierade ni frakterna? Det är ju loppmarknader som är den huvudsakliga inkomstkällan, räckte dom till att också betala frakterna på den här tiden? Tommy Andersson: Ja, det måste det ha gjort i början där, men rätt tidigt så sökte vi och fick fraktbidrag just till befrielserörelserna i Afrika. Bertil Högberg: Var sökte ni dom ifrån? Tommy Andersson: Ja, jag vet inte vad enheten hette på den tiden. 6

7 Bertil Högberg: Var det från SIDA? Beredningen för humanitärt bistånd var det i så fall. Tommy Andersson: Ja, det är mycket möjligt, det låter bekant. Men då var det rent fraktbidrag. Senare lyckades vi ju utverka lite finansiering också för andra kostnader än rena frakten, som gjorde att det blev ännu lättare att samla in och skicka kläder. Bertil Högberg: Ja, det kom ju från Tommy Andersson: Ja, det gjorde stor skillnad också på hela verksamheten. Bertil Högberg: Har du något begrepp om hur mycket det rörde sig om under de här första åren i ton? Tommy Andersson: Jag tror att det var mellan 50 och 100 ton från Emmaus Stockholm. Bertil Högberg: Hur många var ni som jobbade? Tommy Andersson: Under 70-talet så varierade det mellan allt från två personer till femton. Bertil Högberg: Hade ni kollektiv som hörde till? Tommy Andersson: Ja, vi hade kollektivt boende de första åren där på Rehnsgatan, eftersom där fanns det ju så att det gick att bo. Det var primitivt, men det var ju inte riktigt alla som bodde där, men de flesta som jobbade gjorde det. Bertil Högberg: Och hade ni lön eller fickpengar? 7

8 Tommy Andersson: Då var det här systemet med fickpeng. 50 kronor i veckan, mat och husrum, och det räckte ganska långt då tyckte jag. Man hade råd att gå ut och fika, det är knappt man har råd nu. Men det var ju en del av idén med Emmaus som skilde sig från mycket annat, det var ju det att man också lade sin egen konsumtion på en nivå som skulle rimma lite med situationen i världen så att säga. Och det har väl stegvis förändrats, vi har väl fortfarande i Stockholm förhållandevis låga löner. Dom ligger väl kring eller något under lägsta avtalslön. Bertil Högberg: Hur många är ni som jobbar nu? Tommy Andersson: I Stockholm är vi 20 ungefär. Bertil Högberg: Men om vi går tillbaks till första tiden där, vad var motivet för din del för att engagera dig? Tommy Andersson: Det var att man ville göra någonting åt situationen. Man hade insett hur orättvist det var här i världen och tyckte inte att det var rimligt, och ville väl hjälpa till att förändra världen. Så det var ju ett ideologiskt ställningstagande. Jag var väl här och jobbade för att påverka. Och för min del så var det också väldigt praktiskt så att säga, man behövde inte vara en så'n slipad teoretiker för att kunna göra något. Det kändes väldigt bra och har gjort det hela tiden för min del. Bertil Högberg: Vad var din roll i organisationen? Tommy Andersson: Jag har ju varit med i så många år att jag haft alla roller nästan. Jag har väl varit med i styrelsen nästan hela tiden. Jag tror inte om jag har varit borta från styrelsen något år. Bertil Högberg: Du har ju varit ordförande. 8

9 Tommy Andersson: Ja, jag har ju varit ordförande och kassör, sekreterare och allt möjligt [skratt]. Bertil Högberg: Och styrelsen hämtas från de som jobbar där. Tommy Andersson: Ja, det är ju också det som är lite specifikt. Vi har ju drivit det som ett arbetskollektiv. Idén från Abbé Pierre och med dom här kommuniteterna, det var ju lite annorlunda. Det som har blivit kvar av det är ett arbetskollektiv så att säga, på jämlika villkor. Vi har haft samma lön och samma ekonomiska villkor. Vi har ett lönesystem så att de som har barn har fått lite mera. Men det har också varit viktigt med inflytandet. Vi har tyckt att de som jobbar ihop skall bestämma hur resurserna fördelas. Så vi har haft det här att man får jobba i sex månader för att kvalificera sig som medlem. Då är man insatt i verksamheten och blir medlem. Då har man en röst i medlemsmöten som är högsta beslutande organ och där det väljs en styrelse en gång om året. Bertil Högberg: Vad hände sen på 80-talet? Zimbabwe-stödet försvann. Tommy Andersson: Ja, i Zimbabwe backade vi upp ZANU rätt rejält. Då hade vi också fått volym på de här klädsändningarna och de hade behov av mycket kläder. De hade stora flyktingskaror att ta hand om framför allt i Moçambique. Bertil Högberg: Men ni fortsatte inte efter 1980 med någon kontakt med Zimbabwe eller? Tommy Andersson: Nej efter valet som ZANU vann stort så kunde flyktingarna återvända, så vi avslutade klädsändningarna. Men i början på 80- talet återupptog vi sändningarna till Angola. Sydafrika invaderade då Angola i omgångar och många människor drevs på flykt inom landet och då började vi skicka kläder till dem genom den sociala myndigheten, SEAS som den hette då. Det var i södra Angola till att börja med. Och se'n dess har klädsändningarna till Angola pågått fram till idag. Nu är sista året som vi har bidrag från Sida för biståndskläder till Angola. 9

10 Bertil Högberg: Så vilka är mottagare idag? Tommy Andersson: Nu är det ADRA, som är den största enskilda organisationen i Angola, som sköter distributionen där. Vi hade ju under många år sändningar som gick via socialministeriet. Men sedan hade vi problem av olika slag med dem. De klarade inte riktigt av sina åtaganden. Så vi valde att låta kläddistributionen skötas av ADRA de sista åren. Bertil Högberg: Men SWAPO fick också stöd under 80-talet eller? Tommy Andersson: Ja, SWAPO hade också ett stort antal flyktingar i Angola. Nu kommer jag inte ihåg på rak arm, men du vet väl ungefär hur många de var. Bertil Högberg: Det var väl någonstans runt Något så'nt. Tommy Andersson: Ja dit skickade vi ju en hel del, så de hade säkert kläder så det räckte till. Även till ANC i Angola skickade vi kläder och en del annat också. Bertil Högberg: Ja, när du säger annat, vad var det för andra saker ni skickade? Tommy Andersson: Ja, det var leksaker och kontorsmaterial och annat insamlat material. Men efter en tid så upphörde vi med det, för det blev så plottrigt eller vad man skall säga för mottagarna att få enstaka exemplar av många olika saker. Det var lite svårt att ta hand om på ett bra sätt tror jag. Bertil Högberg: Var det utifrån en diskussion med mottagarna som det beslutades? 10

11 Tommy Andersson: Ja, det var det säkert, jag kommer inte exakt ihåg hur vi kom fram till det. Jag vågar inte säga hur mycket det berodde på deras önskemål och på våra egna. Bertil Högberg: Ni hade kontakt med kontoren som fanns här från respektive rörelser i Stockholm. Var ni nere på besök någonting? Tommy Andersson: Det var väldigt få besök hos våra partners där nere. Det var först efter mitten på 80-talet som vi började mer regelbundet, eller årligen i alla fall, göra sådana uppföljningsresor. Dessförinnan gjordes det enstaka resor från andra grupper. Du var väl ute själv? Bertil Högberg: Ja Tommy Andersson: Första resan jag gjorde var väl Bertil Högberg: Och den gick till? Tommy Andersson: Jag var först i Moçambique ett par veckor och se'n över till Angola ett par veckor också. Bertil Högberg: Vilka hade du kontakt med i Moçambique då? Tommy Andersson: Ja då hade vi ju inlett det här Namuno-projektet tillsammans med Afrikagrupperna. Bertil Högberg: Kan du beskriva lite kort vad det gick ut på? Tommy Andersson: Ja, det gick ut på att hjälpa upp situationen på landsbygden. Situationen då var i stort sett att pengarna förlorade sitt värde i landet. Det var en bytesekonomi på grund av kriget. Det var ju Renamo som slogs mot regeringsstyrkorna och saboterade all utveckling i landet där med stöd från Sydafrika. Det hade ju bidragit till den här bristen på varor i landet. 11

12 Och tanken med det här stödet som gavs då, klädstöd, var att det skulle användas som bytesvaror på landsbygden för att få mat till städerna. Bertil Högberg: Du menar så att det skulle vara en vits för bönderna att producera någonting? Tommy Andersson: Javisst, så att det skulle finnas ett incitament för att producera ett överskott för att sälja. Kläderna skulle då användas som bytesvara. Och det gjordes ju och det gav bra resultat. Man såg ganska snart en ökad jordbruksproduktion. Namunoprojektet var lite modell för det större generella klädstödet från Sverige till Agricom, det statliga företag som skötte upphandling av jordbruksvaror. Dom kom att ha stor användning av kläderna för att få fart på jordbruksproduktionen på flera håll i landet. Kläderna gjorde dubbel nytta där helt klart. Och det kom i en veva då vi kunde öka insamlingarna i Sverige ganska rejält. De kommersiella insamlingarna i Sverige hade ju dukat under kan man säga, och samtidigt som det verkar som svenskarna konsumerar mer kläder än tidigare, och det var lätt att samla in. Klädstödet till Mocambique pågick ju ett antal år tills man i Moçambique, på Världsbankens inrådan, drog ner på Agricoms verksamhet. De privata aktörerna skulle få större roll. Bertil Högberg: Då har du kommit in på 90- talet i princip, eller? Tommy Andersson: Ja. Långt in på 90-talet måste det ha varit. Bertil Högberg: När du var nere då 1984, hade du också någon kontakt med befrielserörelserna? Tommy Andersson: Ja, i Angola träffade jag deras representanter. Jag var aldrig ute i flyktinglägren, men jag träffade representanter för SWAPO och ANC i Luanda och besökte deras lagerlokaler där. Då pågick fortfarande stridigheter i Angola, speciellt i söder. Jag var där nere i Lubango med SEAS, 12

13 som den statliga sociala myndigheten hette, och fick vara med och se våra kläder komma fram och komma till användning hos internflyktingarna. Bertil Högberg: Var du på fler resor se'n under 80-talet? Tommy Andersson: Nej, jag åkte nog inte på 80-talet mer, det var andra som åkte se'n. Vi delade ju lite på det där. Senast jag var i Angola var för 5-6 år sen. Om vi pratar om 70-talet får vi inte glömma bort klädsändningarna till Polisario, befrielserörelsen i Västsahara Bertil Högberg: När kom de in? Redan i mitten på 70-talet eller? Tommy Andersson: Ja, det gjorde de. Jag vet inte exakt årtalet, men det var strax efter den stora flyktingvågen efter Marockos invasion av landet, då drygt människor tvingades fly till Algeriet. Ganska snart därefter så började vi skicka kläder. 'Vi' säger jag, men det var i början Björkå som hade de sändningarna. Ja sedan dess har klädsändningar gått varje år och man undrar hur länge det ska behöva pågå. Det är ju Afrikas sista koloni. Bertil Högberg: Men när Namibia se'n blev fritt, sände ni någonting in i Namibia i den här övergångsfasen? Tommy Andersson: Nej, vi gjorde aldrig det och jag kommer inte ihåg om vi hade någon diskussion om det heller. Vi räknade nog med att dom nu skulle kunna klara sig själva och ansåg att behoven var större på andra håll. Bertil Högberg: Ja, och stödet till ANC fortsatte det? Tommy Andersson: Ja, det pågick ju så länge dom var kvar i Tanzania och Angola. Bertil Högberg: Så det var dit i princip som det mesta gick då? 13

14 Tommy Andersson: Ja, det var det. Jag tror inte att vi skickade några kläder till ANC i Moçambique. Jag är osäker på det. Bertil Högberg: Du har nämnt om samarbetet som fanns med Emmaus i Björkå. Var det andra samarbeten som var viktiga under den här tiden. Tommy Andersson: Jo, förutom Emmaus Björkå så bildades det ju en del andra grupper som jobbade på ett liknande sätt, t ex Brödet och Fiskarna i Västerås där du jobbade. Vilket år var det? Bertil Högberg: Det var Tommy Andersson: Ja jag kommer ihåg att Bernt Kviberg var uppe i Stockholm med något gäng ungdomar, innan han började med Brödet och Fiskarna. Och när började du där? Bertil Högberg: Jag kom med ett drygt år senare. Bernt hade ju jobbat själv på Emmaus i Fnysinge ett tag innan, så han hade lite erfarenhet därifrån. Tommy Andersson: Ja, det var ju just Emmaus Fnysinge där utanför Enköping och Brödet och Fiskarna, Emmaus Björkå och vi i Emmaus Stockholm som hade ett nära samarbete då. Fyrgruppssamarbetet kallade vi det. Se'n flyttade Fnysinge upp till Sundsvall. Det samarbetet utvecklade sig ju se'n och blev mer formaliserat när vi bildade riksorganisationen Praktisk Solidaritet (PS). Bertil Högberg: När var det ungefär? 1987 eller något sådant? Tommy Andersson: Det kan jag tänka mig. I den vevan i alla fall. PS har i praktiken fungerat som en paraplyorganisation som främst har hanterat de gemensamma frågorna vad det gäller våra samarbetspartners. Vi har ju alla haft samma mottagare. 14

15 Bertil Högberg: Så det är PS som sköter kontakterna med de olika mottagarna numera? Tommy Andersson: Ja, så är det i stort sett. Bertil Högberg: Men ni beslutar gemensamt hur ni fördelar vem som ska skicka vart och så? Tommy Andersson: Ja precis. Vi försöker få det så ekonomiskt som möjligt. Och det ska ju passa in praktiskt på olika sätt. Och PS består ju av folk från de olika grupperna. Det har varit en mer omfattande verksamhet. Nu har vi bara ett Afrikautskott och ett Centralamerikautskott. Bertil Högberg: Tidigare hade ni väl ett utskott från varje mottagarland, var det inte det? Tommy Andersson: Jo, det var så från början. Bertil Högberg: Jag har för mig att det fanns ett Namibiautskott. Tommy Andersson: Jo, det var fler människor indragna också. Mer av studier och så ordnades. Bertil Högberg: Ja, det var ju en viktig del i de här rörelserna, att man studerade så att alla medlemmarna visste vad det var man jobbade med. Har det minskat i omfattning? Tommy Andersson: Det tror jag att man kan säga att det har gjort generellt hos grupperna. Kanske är det mest beroende på en kärvare ekonomi och brist på tid. Bertil Högberg: Och vad beror den här kärvare ekonomin på? 15

16 Tommy Andersson: Ja, det beror framför allt på att vi har mindre med klädsändningar. Det här klädstödet gav ju också inkomster i form av Sidabidrag och större delen av det här minskade stödet har vi fått dra in själva nu genom att sälja mer av det insamlade, och det kräver mera jobb. Bertil Högberg: Det är alltså så att Sida inte längre betalar därför att länderna inte längre är i en katastrofsituation, som har motiverat bidragen tidigare? Tommy Andersson: Precis. Sida har ju det här kravet för att ge stöd till klädsändningar, att det är en katastrof- eller flyktingsituation. Därför har ju Moçambique och andra fallit bort. Angola är på väg ut nu också. Dessbättre får man säga efter så många år med en så stor del av befolkningen på flykt. Bertil Högberg: Ja, precis. Tommy Andersson: Vad det gäller föreningens ekonomi så har ju med åren de allt bättre ekonomiska villkoren inneburit att våra personalkostnader har blivit allt högre. Så varje timme vi sitter på studier blir dyra, vilket är lite tråkigt. I Stockholm i alla fall har vi ju ambitionen att försöka förbättra oss på den punkten och ägna lite mera tid åt studier framöver. Bertil Högberg: Tidigare har ni förutom det skickade materiella stödet också kunnat ge en del pengar till olika befrielserörelser och projekt. Har ni kunnat fortsätta med det? Tommy Andersson: Ja, det har vi gjort. Vi har gett ett antal hundra tusen kronor under bra många år nu, och även om vi inte haft något vidare bra resultat dom senaste två åren, så har vi haft sparade pengar som vi har kunnat ge bort. Bertil Högberg: Vart går det stödet numera? Tommy Andersson: Ja, vi har ju backat upp Afrikagruppernas projekt ganska mycket. I Angola framför allt. Och vi har gett en hel del pengar till Polisario för 16

17 deras informationsverksamhet, både i Sverige och i övriga världen. Det känns ju bra att kunna göra det. När vi lägger pengar som egeninsats i projekt med stöd från Sida ger det ju dessutom flera gånger insatsen till projekten. Bertil Högberg: Hos Afrikagrupperna då? Tommy Andersson: Ja, och då ger ju Sida nittio procent. Bertil Högberg: Du sa lite grann om det här stödet som gick till Namunoprojektet och stödet till landsbygden, att det hade mycket tydliga och märkbara effekter. Vad är effekten utav stödet som ni gav till befrielserörelserna? Tommy Andersson: Ja, det är ju svårt att veta. Jag tror att om man ser tillbaka så här så visst, jag menar folk behöver ju kläder och det täckte upp ett materiellt behov hos de här människorna och underlättade säkert för dessa rörelser och deras arbete. Men jag tror också faktiskt att vårt arbete ändå kanske har haft ännu större effekt genom att vi har funnits till här som en solidaritetsyttring. Det har varit en puff på regeringen också här att föra en politik i den riktning man har gjort vad det gäller stödet till södra Afrika. Vi har gått ut och agerat med information och deltagit i synnerhet kanske i ISAKs arbete. Det här kravet på regeringen att den inte skall spela den här dubbla rollen att ge humanitärt stöd med ena handen, och se'n låta svenska företag tjäna pengar på apartheidsystemet med den andra. Det är den kritiken som vi har gett. Dels det, dels det att vi jobbat på det sättet vi har gjort tror jag har haft en viss effekt. Det är ju klart att det ska till några ytterligare droppar till, men det är i alla fall några droppar i den bägar'n som har gjort att Sveriges regering har agerat som man har gjort gentemot södra Afrika. Se'n är det ju inget föraktligt värde på det materiella stödet heller, det är det ju inte. Till mycket stor del var det väl vi som försörjde dessa flyktingskaror med kläder. Om man ser på resultat per insats i ett sånt här arbete tror jag att man 17

18 åstadkommer en hel del per skalle när man håller på med det här arbetet. Det inbillar jag mig i alla fall. Bertil Högberg: Det hände att ni var med och samarbetade i ISAK-arbetet. Var det någon annan organisation som ni jobbade nära med? Du har nämnt också Afrikagrupperna tidigare. Tommy Andersson: Nej, vi har väl inte haft så mycket samarbete förutom det när det gäller södra Afrika. Bertil Högberg: Har ni varit med och skickat material som andra organisationer köpt in och liknande? Jag vet att vi i Bröd och Fiskarna t ex skickade material till SWAPO åt Centerns ungdomsförbund. Tommy Andersson: Jo, vi har skickat materialinsamlingar som har gjorts av alla möjliga organisationer, kyrkor, skolor och arbetsplatser som har gått med våra sändningar. Vi hade ett nära samarbete under flera år med Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua där vi tog emot material av olika slag och packade containrar. Det var mycket sjukhusmaterial och rullstolar och sådana där saker som tryckeriutrustning och allt möjligt annat som skickades via den sociala myndigheten INSPI, som det hette på den tiden. Bertil Högberg: Från början så fanns ni inne i en rivningskåk inne i sta'n och flyttade runt lite. Men numera ligger ni någonstans ute i ett industriområde. Tommy Andersson: Ja vi flyttade från den där rivningskåken när den höll på att rasa ihop och vi inte kunde vara där längre. Då flyttade vi till en källarlokal på Luntmakargatan. Bertil Högberg: Då hade ni både sortering och loppmarknad och allt på samma ställe. 18

19 Tommy Andersson: Ja, det hade vi. Under den perioden skickade vi kläderna till Emmaus Björkå för sortering, så vi bara lagrade upp. Vi började sortera där själva se'n, det gjorde vi. Bertil Högberg: Jag kommer ihåg att jag monterade upp en balpress för kläder vi fick utav er. Tommy Andersson: En blå eller? Bertil Högberg: Ja, som jag såg resterna av nu ihopskruvade i en annan sorteringslokal i Gävle när jag var där i våras. Tommy Andersson: Jaså dom har den. Jag har inte fattat vart den tog vägen, så det är våran gamla. [skratt] Bertil Högberg: [skratt] Det är delar av den gamla. Tommy Andersson: Jaså det är delar, säger du det. Ja dessa pressar, dom har vandrat runt. Den första pressen som fanns på Emmaus Stockholm när jag kom, den var en handdriven, så'n här som man gör 50 kilos balar i - 50 kilo - var det verkligen det? Bertil Högberg: 35 kilo kunde det bli ja. Tommy Andersson: Man vek plaggen på en kartongskiva och stoppade in dom. Bertil Högberg: Och så bara en hävstång. Vi hade ju en så'n på Brödet och Fiskarna också. Tommy Andersson: Det var säkert vår gamla som ni hade fått. 19

20 Bertil Högberg: Ja det är troligt att den har vandrat den vägen. Men det här var ju för att minska volymen så att frakten skulle bli billigare, så man måste komprimera kläderna i balar. Tommy Andersson: Precis, så det blev ju ordentligt gjort och vikt snyggt och fint. [skratt] Bertil Högberg: Efter Luntmakargatan då? Tommy Andersson: Då flyttade vi till en annan källarlokal i Årsta söder om sta'n men se'n blev den för liten. Bertil Högberg: Men då hade ni loppmarknad någon annanstans? Tommy Andersson: Vi hade tidigare haft butik på Luntmakargatan, men när vi flyttade till Årsta hade vi ingen butik. De rev den här kåken på Luntmakargatan, så det var därför vi var tvungna att flytta. I Årsta tänkte vi då att vi klarar oss genom att ordna ett par stora jätte-loppmarknader varje år. Bertil Högberg: Ni samarbetade med Afrikagrupperna omkring dem kommer jag ihåg. Tommy Andersson: Ja då var folk med från Afrikagrupperna också. Vi var i Solidaritetshuset också ett par gånger. Se'n var vi i Vasahallen på Djurgården. Det var en bra mycket större loppis då. Vi sparade allting som kom in under året, så det blev mycket grejer på en gång. Det var ju bra på så sätt att engagera mycket frivilligt folk. Men det kostar att lagra grejer så länge också, så vi skaffade se'n en butik vid Hornstull. Och lite senare kom vi över den butiken vi har nu på Götgatan, väldigt centralt och bra vid Slussen. Den hade då av någon anledning stått tom en tid. Så den är vi nöjda med. Från Årsta flyttade vi till Västberga industriområde till Elektavägen till en större lokal. Det var den här tiden då det var så uppskruvade hyresnivåer på lokaler i Stockholm, och vi hamnade i en mycket pressad ekonomisk situation. Det var för hög hyra och så hade vi satsat lite offensivt att anställa nytt folk. Vi hade 20

ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees

ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Helena Johansson ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Johansson was elected to the The Swedish Association of Health Professionals (Vårdförbundet - swe) in mid 1980's. She had previously

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen

motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Toppskola i skärholmen Hallå på arbetsplatsen motorbranschen fylld av möjligheter nr 3:2013 Lack-silver i VM Hallå på arbetsplatsen Bp Toppskola i skärholmen Bra skola En stolt trio som fått fart på STFG: rektor Lars Dowert, företagaren Totte Malmkvist

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya

Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya Grafiken till Kenya, del 2 om kulturutbytesprojektet Sverige-Kenya När vi åkte tillbaka från Kenya i mars 2011, efter den första delen i det här projektet var Mats Wilhelmsson och jag fortfarande övertygade

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge

Läs mer

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE!

TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! VÄRLDENS STÖRSTA KONST PROJEKT FÖR VÄLGÖRENHET LANSERADES I KAPSTADEN Press release 14-April-2012 Peace Love & Photography TOGETHER WE CAN MAKE A DIFFERENCE! ABCharity projektet lanserades framgångsrikt

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Nyhetsbrev # 2. 2012. Stockholm Sverige 16 juni

Nyhetsbrev # 2. 2012. Stockholm Sverige 16 juni Nyhetsbrev # 2. 2012 Stockholm Sverige 16 juni Kära gåvogivare, medlemmar och samarbetspartners! Nu är sommaren snart här på riktigt och vi hoppas ni alla får en skön ledighet lite längre fram. Vi har

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Konsumentköplagen Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal Konsumenttjänstlagen Köplagen. Resor Frivilliga åtagande

Konsumentköplagen Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal Konsumenttjänstlagen Köplagen. Resor Frivilliga åtagande Konsumentköplagen Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokal Konsumenttjänstlagen Köplagen Resor Frivilliga åtagande Avtal En klädbutik ska rea ut förra årets jackor för 999 kr. De annonserar, men

Läs mer

Sida 1 av 7 Bil & Trafik Bostad Resor Mera Jobb sök söndag 11 december 2011 Malmö5 C Kontakt Kundservice Om oss Malmö Sida 2 av 7 Hennes lägenhet försvann i kraschen Blev uppsagd. Comintegra var ett av

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik

TÖI ROLLSPEL C 013 Sidan 1 av 6 Vardagsjuridik TÖI ROLLPEL C 013 idan 1 av 6 Vardagsjuridik Ordlista personuppgifter avgöra grundval sanningsenliga uppgifter tystnadsplikt obehörig person ansökan om uppehållstillstånd politisk asyl uppväxtmiljö ekonomiska

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid

UNGKULTURDIALOG. Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsrådet, Vänersborg 4 april 2007 Under 2 timmar samtalade vi med representanter för elevrådet i Vänersborg.

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer

Representanterna har som uppgift att agera länk mellan sin organisation

Representanterna har som uppgift att agera länk mellan sin organisation Verksamhetsberättelse 2014 Praktisk Solidaritet (PS) är en paraplyorganisation för Emmaus Stockholm, Brödet & Fiskarna i Västerås samt Emmaus Gävleborgs Biståndsgrupp. Till PS uppgifter hör att samordna

Läs mer

Lester Wikström. Church of Sweden

Lester Wikström. Church of Sweden Lester Wikström Church of Sweden This is an interview with Rev. Lester Wikström from the Church of Sweden (Lutheran) conducted in Swedish. Rev. Wikström worked in the north of Sweden, partly among the

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Var med och tävla som ekonomicoach!

Var med och tävla som ekonomicoach! För elever Var med och tävla som ekonomicoach! En tävling i privatekonomi. 1:a pris är 20 000 kronor till klasskassan! 2013-2014 Var med och tävla som ekonomicoach! Så här går tävlingen till Börja med

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars

Nyhetsbrev # 1. 2013. Stockholm Sverige 20 Mars Nyhetsbrev # 1. 2013 Stockholm Sverige 20 Mars Kära medlemmar, månadsgivare och samarbetspartners! Nytt år, nya utmaningar och möjligheter! Vi är glada att ni vill fortsätta att stödja och följa oss i

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Elias. Elias livsstil

Elias. Elias livsstil Tävlingen gick ut på att gå igenom en påhittad persons kollapsade privatekonomi och göra upp en plan för hur den kan bli bärkraftig. Utan att livet blir alltför torftigt. Läs klassens plan för Elias. Elias

Läs mer

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb Krönika 1993 på Torshälla Golfklubb 10/7-93 Anette och Magnus spelade Torshällas sambotävling dagen före spelades första Brostedt Cup. Robin var febersjuk. Ingela hade nyss återtagit golfen och ville inte

Läs mer

Mattias svensexa 2011! Version 1.0. Mattias Erikssons svensexa 2011

Mattias svensexa 2011! Version 1.0. Mattias Erikssons svensexa 2011 Mattias Erikssons svensexa 2011 Förberedelser Köpa en Stormtrooperdräkt Finns på www.partykungen.se Pris 749:- +frakt Boka Segway på Megazone Pris ca 600:- Boka Paintball Pris ca 350:-/pers Boka bastuflotten

Läs mer

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1

BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 1 (3) BOSPARSTYRELSENS YTTRANDE ÖVER ÄRENDE 1 Bosparstyrelsen har åtskilliga gånger framhållit att avkastningen på sparade medel borde vara bättre och att fler och bättre sparformer borde erbjudas. Bosparstyrelsen

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Motioner 2012. Samt föreningsstyrelsens utlåtande

Motioner 2012. Samt föreningsstyrelsens utlåtande Motioner 2012 Samt föreningsstyrelsens utlåtande 1 Motioner till föreningsstämman den 15 maj 2012 Motion nr 1 Modifiera medlemsåterbäringen Jag föreslår att medlemsåterbäringen modifieras så att den blir

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014

Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 Södra Afrika - kampen fortsätter, Zambalasa! 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Södra Afrika Kampen fortsätter, Zambalasa! Här kan du läsa om kursens

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar.

böckerna om monsteragenten nelly rapp: Besök gärna www.martinwidmark.se där författaren läser och berättar. böckerna om monsteragenten nelly rapp: Monster-akademin 2003 Frankensteinaren 2003 Varulvarna 2004 Trollkarlarna från Wittenberg 2005 Spökaffären 2006 De vita fruarna på Lovlunda slott 2007 Häxdoktorn

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN 18 4 2013 M-B Journalen W123 19 M-B JOURNALEN 4 2013 W123 123-serien är den mest sålda i Mercedeshistorien med sina nästan 2,7 miljoner

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif

Historien om ett kvarter. Av Anders Lif Historien om ett kvarter Av Anders Lif Rapphönsjakt och koppar Här är historien om ett kvarter nära Västra hamnen i Västerås. Gatan utanför heter Slakterigatan och många i Västerås kallar området för "gamla

Läs mer