Ungdomarna är fetare och röker mer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomarna är fetare och röker mer"

Transkript

1 Nr 4 December 2007 I detta nummer: s3 Dataspel stress och sömn hos unga Våldsfokuserande dataspel är ett viktigt inslag i vardagslivet för många unga individer. s4 Hemlösa barn i Sverige Finns det barn som saknar ett hem i Sverige? Många skulle säkert svara nej på den frågan. Den allmänna uppfattningen är s5 Olika definitioner i handikappforskningen Det råder begreppsmässiga oklarheter i handikappforskningen om hur funktionshinder ska definieras. I ett projekt s7 Långtidssjukskrivning och utslagning En långtidssjukskriven person löper i dag betydligt större risk att bli kvar i utanförskap än för tio år sedan. s8 Hälsorisker med fukt i byggnader Fuktiga byggnader är en riskfaktor både för sjuka hus-symtom (SBS) och astma. Det är en av slutsatserna av Ungdomarna är fetare och röker mer Det här projektet är en uppföljning av Umeå Ungdomsstudie som startade Studien inriktas på att hos ungdomar undersöka de biokemiska och fysiologiska riskindikatorer som kan knytas till hjärt-kärlsjukdom hos vuxna. Projektet undersöker också hur dessa indikatorer är kopplade till ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, social bakgrund, kostvanor, fysisk aktivitet, tobaksbruk och subjektiv hälsouppfattning. En del förändringar kunde iakttas. Andelen rökare bland pojkarna hade ökat väsentligt, men var oförändrad bland flickorna. Att röka var nu lika vanligt hos bägge könen; 25 procent var rökare. Både pojkar och flickor hade ökat sin relativa kroppsvikt (BMI) betydligt, med 20 procent. Andelen överviktiga hade också ökat väsentligt och var högre bland pojkarna än bland flickorna, 25 respektive 16 procent. Andelen ungdomar med fetma var däremot dubbelt så hög bland flickorna: 9 respektive 5 procent. Kolesterolvärdena hade ökat hos båda könen och andelen med höga värden var nu ungefär lika hög, 25 procent. Fortsättning på sid. 2. Gestens betydelse för barn med språkstörning Spontana gester är något som språkstörda barn använder när de kommunicerar med föräldrar och andra. I det här projektet utvecklades en modell för att observera gestens betydelse och komplexitet hos barn med allvarlig språkstörning. Två grupper av barn deltog. En grupp hade problem med ljudsystem och grammatik i sitt tal. Den andra hade svårt dels för att förstå språket, dels för att finna ord. I varje grupp ingick tolv barn i åldersgruppen 4 7 år. De jämfördes med en kontrollgrupp. De två grupperna använde två olika mönster av gester. Gemensamt för båda grupperna var dock att barnen förlängde sina gester. Antingen för att få personen de talade med att hjälpa till att säga ordet, eller för att hålla kvar den andra personens intresse för att fortsätta kommunicera. Vid missförstånd kunde barnet avbryta gesten. Gester och talat språk har nära samband, och ju bättre språkförståelse ett barn hade, desto fler funktionella särdrag förekom i barnets gester. Projektledare: Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Tel: E-post: IMAGE SOURCEPINK/NORDIC PHOTOS

2 Forskning och Resultat On the margins. Nordic alcohol and drug treatment Red. Johan Edman och Kerstin Stenius 370 s., NAD publication no. 50, Nordic Centre for Alcohol and Drug Research ISBN ISSN , Antologin bygger på senare års forskning kring den nordiska missbrukarvårdens historia. I artiklarna undersöks innovationer och förhindrade reformer allt ifrån det sena 1800-talets kuranstalters vård av välbeställda alkoholmissbrukare till talets tvångsvård och 2000-talets norska injektionsrum. Boken kan beställas eller laddas ned från NAD:s webbplats. Oplogat. Spår av kvinnors liv och arbete i Norrbotten Helen Doktare 168 s., Oplogat Produktion ISBN Boken innehåller kvinnors berättelser och bilder som rör tiden från år 1900 till omkring år Författaren resonerar kring maktkoncentrationen i Norrbotten och hur kvinnliga erfarenheter hittills har förbigåtts med tystnad. Vad betydde det t.ex. för kvinnorna, att mannen ensam organiserade samhället och formade kulturen utanför hemmet? Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning Jenny Julén Votinius 448 s., Makadam Förlag ISBN Är mamma och pappa verkligen lika inför lagen, när det handlar om att förena arbete och föräldraskap? Tar lagstiftningen hänsyn till barnens behov av sina föräldrar och till föräldrarnas ansvar för barnen, eller är det arbetsgivarens önskemål som prioriteras när föräldradagarna är slut? Författaren har undersökt det arbetsrättsliga regelverket kring arbete och föräldraskap i Sverige och EU. forts. Ungdomar är fetare och röker mer. Omkring 700 ungdomar deltog i enkätundersökning och 400 i klinisk undersökning. Vid det tidigare tillfället var ungdomarna 14 och 17 år gamla, denna gång 24 respektive 27 år. Projektledare: Erik Bergström Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet Tel: E-post: Det informella ekonomiska stödet ökar Det är vanligt att låna pengar av närstående. Vanligast är det bland yngre personer, ensamstående hushåll med barn, arbetslösa, sjukskrivna och andra som inte får ekonomin att gå ihop. Beloppen kan vara större eller mindre, det varierar. I en studie i Göteborg undersöktes vem som ger vilken typ av stöd till vem och i vilka situationer. Föräldrar är de största stödgivarna, men även vänner spelar en viss roll när det gäller mindre lån. I viss utsträckning förekommer räntor, återbetalningsplaner och andra villkor. Stöd inom familjen eller mellan vänner eller arbetskamrater är inte bara en fråga om ekonomi. Lika viktigt är vilka relationer och situationer det i varje enskilt fall handlar om. Förhandlingar kan alltså förekomma, liksom krav på ömsesidighet. Utbytet påverkas av moraliska och sociala normer om ansvar och förpliktelser, om självständighet och oberoende. Den svenska välfärdspolitiken har tidigare accentuerat statens ansvar för medborgarnas välgång och trygghet. De förändringar som skett i välfärdssystemets organisering och ekonomiska villkor har ökat intresset för informella stödinsatser. Det finns behov som det offentliga trygghetssystemet inte förmår tillgodose. Det informella ekonomiska stödet utgör ett viktigt komplement för utsatta grupper med försörjningsproblem. Projektledare: Peter Dellgran Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: E-post: Ont i ryggen vad gör arbetsgivaren? Problem med ryggen kan vara ett stort problem i arbetslivet. Besvären är ofta svåra att förena med arbete och utgör en vanlig orsak till sjukskrivning. En studie vid KI beskrev och analyserade synen bland arbetsgivare på anställdas ryggproblem och rehabilitering. Fyra egenföretagare sjukskrivna för nack-/ryggsmärta och elva arbetsgivare till sjukskrivna med sådan smärta intervjuades. Arbetsgivarna såg sjukskrivningen som ett oönskat avbrott; den anställda behövdes tillbaka i arbete så fort som möjligt. De visade ergonomisk medvetenhet och samarbetade med den anställda. För återgång i arbete fanns beredskap att anpassa arbetstidens längd, förläggning och innehåll. Kontinuerligt deltidsarbete föredrogs framför växling mellan arbete och sjukskrivning. Omplacering upplevdes som svårare, på grund av kompetensskillnader mellan olika grupper och fåtaliga okvalificerade arbetsuppgifter. Privata chefer skilde sig från offentliga i så måtto att de vid omplaceringsärenden kontaktade andra företag. Om ekonomin så tillät satsade arbetsgivarna på köp av hjälpmedel, rehabiliteringsprogram och på vikarier. I offentlig sektor betonades psykosociala åtgärder som att hålla kontakt med den sjukskrivna, visa att man brydde sig om och att personen var välkommen tillbaka. Skolan prioriterade vikarier, medan övrig offentlig sektor sparade den utgiften. Egenföretagarna hade problem med höga kostnader för att anställa och hade inte råd att själva vara sjukskrivna. De kände sig övergivna och menade sig inte omfattas av något socialt skyddsnät. Projektledare: Karin Harms-Ringdahl Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sjukgymnastik, Karolinska institutet Tel: , , E-post:

3 Forskning och Resultat MOA KARLBERG/MIRA Internetbehandling hjälper mot social fobi Den som lider av social fobi är oproportionerligt rädd för att dra till sig uppmärksamhet, bli bedömd och avvisad i olika sociala situationer. Man är rädd för att bete sig avvikande på något sätt, att rodna, stamma, darra eller på annat sätt göra bort sig. Att t.ex. tala inför publik skapar ångest och kan bli ett oöverstigligt problem. Ett projekt vid Örebro undersökte förekomsten av social fobi hos studerande där. Fjorton procent av studenterna uppgav sig lida av sådana besvär. Förstahandsvalet vid behandling av social fobi är kognitiv beteendeterapi. Ett annat sätt, som dessutom ökar tillgängligheten, är självhjälp via internet. Projektet undersökte om internetbehandling har effekt på social fobi. Två grupper av studenter med rädsla att tala inför andra behandlades med självhjälpinsatser uteslutande via internet respektive i kombination med gruppträffar. I båda grupperna hade problemen minskat direkt efter behandling, och detta höll i sig också efter ett år. En slutsats som forskarna drar är att enbart internetbehandling verkar vara tillräckligt för att uppnå behandlingseffekter. Projektledare: Maria Tillfors Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet Tel: E-post: Vad orsakar ovanlig tumör? Akustikusneurinom är en godartad tumör som varje år drabbar 80 personer i Sverige. Även om den är godartad och inte livshotande om den avlägsnas, orsakar den stort lidande för dem som drabbas. Efter operation har många problem med hörselnedsättning, ofta dövhet, balansrubbningar, minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet och huvudvärk. Nyligen har man funnit att akustikusneurinom är den tumörform som har starkast samband med strålningsnivåerna bland överlevande från Hiroshima och Nagasaki. En enda studie har undersökt andra riskfaktorer, och där antyds ökad risk kopplat till mycket högt buller. Målare och lastbilschaufförer löpte också förhöjd risk. Studien baseras dock på små tal. I några studier av mobiltelefoni har man funnit ökad risk för akustikusneurinom, men slutsatserna är osäkra. Uppgifter från Cancerregistret och Folk- och bostadsräkningar ligger till grund för den här studien vid Karolinska institutet. Forskarna undersökte om lågfrekventa magnetfält, buller, kemikalier, metaller, bly, kvicksilver, textildamm och PAH, dvs. kolväten som bildas vid ofullständig förbränning, påverkar risken att insjukna i akustikusneurinom. De studerade också risken att drabbas i olika yrken. Risken för akustikusneurinom var inte förhöjd vad gällde lågfrekventa magnetfält eller buller. Däremot fanns vissa indikationer på att textildamm, bensen och kvicksilverexponering kan öka risken för akustikusneurinom. Tidigare observerade riskökningar för målare och lastbilschaufförer kunde inte bekräftas. Projektledare: Maria Feychting Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet Tel: E-post: Dataspel stress och sömn hos unga Våldsfokuserande dataspel är ett viktigt inslag i vardagslivet för många unga individer. Kort- och långsiktiga effekter på beteende och kroppsreaktioner kan uppstå till följd av spelandet. Att se på våldsprogram på TV ökar risken för aggressivt beteende senare i livet. Olika uppfattningar finns dock avseende risker för en liknande utveckling till följd av dataspel, bl.a. på grund av att dessa inbegriper aktivitet från den spelande. En annan viktig fråga är relationen mellan sena upphetsande aktiviteter såsom att engagera sig i ett dataspel och sömn, särskilt mot bakgrund av att sömnstörningar hos yngre har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet, och att störd sömn hos unga är kopplad till en rad andra problem. I det här projektet avser man att studera hur användandet av dataspel (med respektive utan våldsfokusering) på kvällstid påverkar stressreaktioner, nedvarvning och sömn hos pojkar i årsåldern. Sextio pojkar kommer att rekryteras från kommunala skolor, årskurs 7 9. De kommer att medverka i sitt hem vid tre tillfällen: en lugn kväll, en kväll när pojken spelar våldsfokuserande dataspel kl och en kväll när pojken spelar icke-våldsfokuserande spel kl Testningarna genomförs under ett helt år med start vårterminen Om det visar sig att dataspel har negativa effekter på sömn och möjligheter till återhämtning, kan dessa kunskaper direkt omsättas i råd och förhållningssätt. Projektledare: Frank Lindblad Stockholms universitet, Stressforskningsinstitutet Tel: E-post:

4 Forskning och Resultat Arbetskraftens rörlighet och klusterdynamik. En studie av IT- och telekomklustren i Kista och Mjärdevi Dzamila Bienkowska 194 s., Uppsala universitet, Geografiska regionstudier nr 75 ISBN Rörlighet på arbetsmarknaden anses medföra fördelar för alla inblandade. Avhandlingen undersöker om det gäller även för klusterföretag, och hur rörlighetens processer verkar i klustermiljöer. Det visar sig bl.a., att rörligheten är relativt omfattande i de undersökta klustren, till stor del beroende på företagens omorganisationer. Industrisamhället i Sverige. Arbete, ideal och kulturarv Maths Isacson 312 s., Studentlitteratur ISBN Boken belyser hur industriföretagen blev normbildande för stora delar av det svenska samhället, t.ex. arbetet, boendet och partsrelationerna. Den behandlar också vilka ideal som kom att bli förhärskande, hur de förändrades över tid, och hur detta kulturarv påverkar vårt handlande idag. Från arbetarhögskola till forskningscirkel. Svenska bildningsvägar i utbildningsexpansionens samhälle Kenneth Abrahamsson 153 s., Premiss förlag ISBN Boken resonerar kring det utomakademiska folkbildningsarbetet och folkbildningens uppdrag och särart. Utbildningsexpansionen, det nya informationssamhället, digitaliseringen och nätets nya världar har i grunden förändrat förutsättningarna för det offentliga samtalet. Samtidigt har den traditionella folkbildningen fått en renässans. Hemlösa barn i Sverige Finns det barn som saknar ett hem i Sverige? Många skulle säkert svara nej på den frågan. Den allmänna uppfattningen är att de hemlösa är ensamstående alkoholiserade män och enstaka kvinnor. Men den kartläggning som gjorts det senaste årtiondet visar att det i storstäderna finns en grupp barn (0 18 år) som bor tillsammans med sina hemlösa föräldrar. De har kontakt med socialtjänsten och bor på hotell, vandrarhem, i husvagn, hos kvinnojour eller i annat tillfälligt boende. Det här projektet beskriver och analyserar fenomenet hemlösa barn. Studien genomfördes i Malmö, en stad med alla de inslag som kännetecknar en kommun med många hemlösa. Malmö är en tillväxtkommun med bostadsbrist, relativt många fattiga och stor inflyttning. Den viktigaste delen av studien utgörs av intervjuer med barn och föräldrar. En enkätstudie till ansvariga socialsekreterare ingår också, liksom en kartläggning av hemlösheten genom statistik och intervjuer. Dessutom analyseras pressens bild av fenomenet barn utan hem. Hemlösa barnfamiljer befinner sig i utanförskap på olika sätt. Men barnen är inte bara offer, de är också aktiva med att hantera sin situation. Närmast dem finns syskon och en ensamstående mamma, fattig, utanför arbetsmarknaden och beroende av ekonomiskt bistånd, lågutbildad och med svårigheter att tala svenska, som inte är hennes modersmål. Det har vanligen funnits en pappa som ställt till bekymmer för familjen. Somliga barn betonar att de trivs bra med skolan och är angelägna att sköta skolarbetet, även om de har mycket emot sig. Andra har tappat kontakten med skolan, och forskarna menar att det är svårförståeligt att barnen kan vara borta ofta, regelbundet eller i månader från skolan, utan att någon där bryr sig. Hemlösa barnfamiljer förekommer framför allt i storstäder och stadsdelar med brist på bostäder i allmännyttan, höga fattigdomstal, låg utbildningsnivå, en stor andel invandrare och segregerade boendemiljöer. Situationen för hemlösa barnfamiljer måste ses i sitt lokala sammanhang, påpekar forskarna, men den utgör också en övergripande bostadspolitisk fråga. Projektledare: Hans Swärd Socialhögskolan, Lunds universitet Tel: E-post: Besök vår bokhandel på webben FAS har tagit över distribution och försäljning av ett antal av Arbetslivsinstitutets böcker. En del av skrifterna finns enbart som nedladdningsbara pdf-filer. En förteckning finns på webben plus uppgifter om vilka som har tagit över andra delar av Arbetslivsinstitutets utgivning. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben, Fetma vår nya folksjukdom? Charlotte Löndahl ISBN ISSN Pris: 79 kr Det pågår en global fetmaepidemi. För första gången i människans historia dör nu fler människor till följd av övernäring än av svält och bristsjukdomar. Den här skriften beskriver ledande svensk forskning om övervikt och fetma.

5 Forskning och Resultat Olika definitioner i handikappforskningen Det råder begreppsmässiga oklarheter i handikappforskningen om hur funktionshinder ska definieras. I ett projekt i Uppsala jämfördes de definitioner som i dag används av handikappforskare. Vilken definition av begreppet som används visar sig påverka utfallet i levnadsvillkor bland funktionshindrade personer. Definitionerna är: subjektivt (om personen själv anser sig vara funktionshindrad), funktionellt (jämställer funktionshinder med bristande funktionsförmåga) och administrativt funktionshinder (definieras genom välfärdssystemen). Personer som definieras som funktionshindrade enligt en administrativ definition har genomgående lägre utbildning, sämre förankring på arbetsmarknaden och lägre inkomst än personer som definieras enligt någon av de andra två definitionerna. De är också oftare yngre och ensamstående. Men att det råder begreppsmässiga oklarheter och att detta påverkar utfallet av studerade variabler behöver inte betyda att en standardiserad definition av funktionshinder måste utvecklas, menar forskarna. De olika definitionerna fyller olika syften, och det finns ingen anledning att försöka harmonisera användningen. I stället bör handikappforskaren vara medveten om att valet av definition påverkar forskningens urval, dataanalys, resultat och slutsatser. Han eller hon bör alltid uttryckligen redogöra för varför en viss definition av funktionshinder har valts. Projektledare: Mårten Söder Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: Roller i mål om tvångsvård I rättsprocesser om tvångsvård blir klientens terapeut också representant för myndigheterna. Detta innebär en spänning mellan en rättslig och terapeutisk förhållning i sådana förhandlingar. I detta projekt jämfördes förhandlingar i olika typer av tvångsvårdsärenden. Fallen gällde vård av unga (LVU), vård av missbrukare (LVM) och psykiatrisk tvångsvård (LPT). Drygt fyrtio förhandlingar följdes vid två länsrätter. Projektet har resulterat i en doktorsavhandling. Domstolen skulle alltså kunna bli arena för konflikter mellan rättslig och terapeutisk logik. Den förra ska bevaka rättssäkerhetsintressena. Den senare ska stå för behandlarens mer praktiska perspektiv och det samhälleliga ansvaret att hjälpa en människa i en svår situation. Men aktörerna fäster inget stort avseende vid en sådan rollkonflikt. Myndighetsparten intar inte någon tydlig åklagarroll, men lyckas ändå nästan alltid övertyga rätten om att fortsatt tvångsvård är nödvändig. Bara i två fall gick rätten emot den offentliga partens yrkande om tvång. Projektledare: Stefan Sjöström Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet Tel: E-post: BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE Livskraft ur gemenskap om socialt kapital och folkhälsa Markku T. Hyyppä 176 s., Studentlitteratur ISBN Författaren, som är hjärnforskare och neurolog, resonerar om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän detta i strid mot den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Författaren antar bl.a. att det sociala kapitalet är viktigt för välbefinnande och folkhälsa. Murbräckan. Ett verktyg för att riva hinder och skapa tillgänglighet för hörselskadade 48 s., Hörselskadades Riksförbund En informationsskrift om tillgänglighet för hörselskadade, hur man övervinner hinder för samtal, om larmsignaler och kommunikation med andra människor. Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner, landsting och regioner Mats Utbult (red.), Birgita Klepke m.fl. 192 s., Sveriges Kommuner och Landsting, Trygghetsfonden, Vinnova ISBN Ett av huvudbudskapen i skriften är att genom att samverka mer med kolleger, forskare, företag och andra kan politiker och offentliganställda bli bättre på att tänka nytt och göra nytt. Boken bygger på nio projekt inom forsknings- och utvecklingsprogrammet Innovativa kommuner, landsting och regioner. Boken redovisar både framgångar och tänkvärda och lärorika misslyckanden.

6 Forskning och Resultat Arbetsrelaterad stress och risk för att insjukna i stroke I Sverige minskar andelen som insjuknar i stroke om man ser till alla åldrar, och dödligheten minskar. Alltfler personer i yrkesverksam ålder tycks dock insjukna, en ökning som är särskilt tydlig bland kvinnor. Ökningen bland personer i yrkesverksam ålder sammanfaller med en ökning av flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Även flera sociala förändringar, som ökad arbetslöshet, omorganisationer, nedskärningar och ökade krav i arbetslivet under 1990-talet, sammanfaller med ökningen. Kunskapen är begränsad om sambandet mellan arbetsrelaterad stress, omorganisation och risk för att insjukna i stroke, och det finns anledning att studera detta samband ytterligare. Vi vet heller inte mycket om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller risken för stroke. Den här studien syftar följaktligen till att med hjälp av enkäter till 200 fall (strokepatienter mellan 30 och 65 år) och 400 kontroller studera om det finns en ökad sannolikhet för att insjukna i stroke under arbetsförhållanden som präglas av förändringar i form av nedskärningar, hög personalomsättning, byte av chefer och arbetsrelaterad stress. Projektledare: Kerstin Ekberg Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa IMH, Enhet 8 Tel: E-post: Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. Här hittar du fakta och artiklar, nya forskningsrön och goda exempel. Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer bidrar med material. Sex procent av barnen hade ADHD Barn med ADHD-diagnos uppger oftare magont, sömnsvårigheter och trötthet än andra barn. Orsaken kan förmodas vara att skolmiljön är stressande för dessa barn. Det framgår av en undersökning i Sigtuna kommun, som grundas på upprepade insamlingar av data om 516 skolbarn från lärare, föräldrar och barn. Sex procent av barnen i årskurs 4 uppfyllde kriterierna för ADHD i såväl hemmet som skolan. En lika stor andel hade betydande ADHDsymtom enbart i skolan. Lärarnas och föräldrarnas bedömningar av barnens beteendeproblem i Arbetslöshet påverkas av omgivningen Kan arbetslösheten bland unga människor påverkas av att deras vänner är arbetslösa? Det verkar så. I det här projektet användes en individbaserad databas med uppgifter om befolkningen i Stockholms län Undersökningen gällde åringar. Socialbidragstagande och självmord studerades också ur samma aspekt. I samtliga fall fanns en växelverkan med betydande sociala effekter. Längden på arbetslösa personers perioder utan jobb ökar om deras vänner också är arbetslösa. Att andra i ens omgivning söker socialbidrag ökar BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE första klass analyserades. Av de 51 barn som lärarna hade skattat som avvikande i årskurs 1, uppfyllde 17 kriterierna för ADHD i åtminstone en miljö skolan eller hemmet. Av de elva barn som föräldrarna skattat som avvikande i första klass uppfyllde sex kriterierna för ADHD i åtminstone en miljö när de gick i fyran. Föräldrars rapporter om avvikande beteende hos ett barn i första klass förtjänar alltså att tas på stort allvar: samstämmigheten med ADHDdiagnos i fjärde klass är förhållandevis god. De flesta av barnen med ADHD-diagnos i fjärde klass hade dock inte rapporterats som avvikande i första klass av vare sig lärare eller föräldrar. Det fanns starka samband mellan barnens egen rapporterade mobbning och ADHD-diagnos. Barn med ADHD mobbade andra barn och blev själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra barn. Nästan hälften av mobbade barn i undersökningen och en tredjedel av mobbarna uppfyllde kriterierna för ADHD. Barnen med ADHD-diagnos som mobbade hade ofta rapporterats som avvikande redan i årskurs 1. Något som inte alls gällde för barnen som utsatts för mobbning. Projektledare: Anders Hjern Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Tel: E-post: sannolikheten för att man själv ska göra det. Att på arbetsplatsen eller i hemmet utsättas för andras självmord ökar risken för att själv begå självmord. Projektet syftade också till att noggrant kartlägga orsakssammanhangen som påverkar de självförstärkande processerna och analysera vilka följder de får för hur arbetslöshet och socialbidragstagande utvecklas i olika områden. Projektledare: Peter Hedström University of Oxford, Nuffield College E-post:

7 Forskning och Resultat BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE Olika bedömning i socialtjänsten Hur bedrivs arbetet med missbrukare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg? Det finns inga klara linjer. Det visar enkätundersökningar bland hundra socialsekreterare som handlägger socialbidrag. Dessa kom dels från Storstockholm, dels från mindre kommuner runt om i landet och fick ta ställning till några fiktiva fall. Konsensus och tydlig metodik saknas alltså när det gäller hur socialarbetare anser att man bör agera gentemot en klient som visar tydliga tecken på alkoholmissbruk. I stället är det socialarbetarens egna personliga egenskaper och värderingar som har betydelse för bedömningen. Att agerandet skiljer sig åt kan förklaras såväl genom organisatoriska olikheter mellan kommunerna som genom att socialsekreterarna i sin kontakt med klienten rör sig mellan två i sig motsatta fält: dels klientens integritet och behov av omsorg och stöd, dels den rättsliga ram som socialsekreterare har att agera inom. Den rättsliga ramen handlar om klienternas rätt till individuell behandling samtidigt som rättssäkerheten måste tillgodoses i form av likvärdiga bedömningar och beslut. Projektledare: Anders Bergmark Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Tel: E-post: Långtidssjukskrivning och utslagning En långtidssjukskriven person löper i dag betydligt större risk att bli kvar i utanförskap än för tio år sedan. Det är en av slutsatserna i ett projekt som studerade varför långtidssjukskrivningarna ökar och vad detta betyder för risken för permanent utslagning från arbetsmarknaden. Studien jämförde långtidssjukskrivna under perioderna och beträffande ekonomi, hälsa, arbete, familj och sociala nätverk. Skillnaderna mellan perioderna är stora. Detta tar sig uttryck i en rad oroväckande tendenser, skriver forskarna. Mellan 1990 och 2002 har ett långtidssjukfall i genomsnitt blivit 100 dagar längre. Allt fler kvinnor blir långtidssjukskrivna. Kvinnor är överrepresenterade bland långtidssjukskrivna. Det gäller alla yrkesgrupper orsaken står alltså inte att finna i den segregerade arbetsmarknaden. Allt fler får arbetslivsinriktad rehabilitering som inte resulterar i att de återgår i arbete. Allt större andel av de långtidssjukskrivna utgörs av arbetslösa. Läkarnas benägenhet att sjukskriva i stället för att behandla har på ett påtagligt sätt inverkat på de allt längre sjukfallen. I den första undersökningen, , visar sig kvinnor vara resursmässigt starkare än män, både vad gäller familjeliv och sociala nätverk. Kvinnor tycks hämta trygghet från familjen och andra sociala relationer, vilket motverkar de negativa följderna av utanförskap. I den andra undersökningen, , har männen blivit alltmer lika kvinnorna. De värderar nu vänskap och familjeliv betydligt högre än för tio år sedan. Projektledare: Antoinette Hetzler Sociologiska institutionen, Lunds universitet Tel: E-post: Läs våra forskarintervjuer på webben under Forskare berättar. Under december januari: Lars Harms-Ringdahl Den nye fadern myt eller verklighet? Den föräldraförsäkring som skapades 1974 utgör en historisk brytpunkt. Föräldraförsäkringen har dock visat hur svårt det är att åstadkomma substantiell förändring av föräldraskapets genusorganisering. Trettio år efter pappaledighetens införande utnyttjar kvinnorna 85 procent av tiden. Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur de män som tar ut mer än de två obligatoriska månaderna ser på sitt föräldraskap. Finns spjutspetsar bland dagens män några nya män? Eller handlar det snarare om flexibelt föräldraskap, där männen använder tid för att arbeta eller ta förlängd sommarledighet? Projektet består av två sammankopplade delstudier. Den första innefattar en samtidshistorisk del, där lagstiftning, opinionsbildning och myndighetsagerande blir föremål för analys. Den andra delstudien fokuserar pappaledighetens vardagsnivå, ett utforskande av mäns olika sätt att förhålla sig till och hantera faderskapet. Det är således spänningsfältet mellan pappaledighetens offentliga och privata nivåer som bildar utgångspunkt. Detta spänningsfält innefattar en mängd forskningsmässiga såväl som genuspolitiska infallsvinklar. Hur uppfattar och påverkas männen av opinionsbildning och myndighetskontakter? Går det att finna tecken på en ny manlighet? Även frågor av mer praktisk natur kommer att ställas. Vad gör männen tillsammans med barnen och hur strukturerar de vardagslivet? Projektledare: Roger Klinth Linköpings universitet, Inst. för beteendevetenskap IBV, Inst. för utbildningsvetenskap Tel: E-post:

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING Linköpingsmodellen! Stefan Blomberg, psykolog Charlotta Wigander, ST-läkare Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset, Linköping Definitioner Trakasserier Diskriminering

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson

Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer