Ungdomarna är fetare och röker mer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomarna är fetare och röker mer"

Transkript

1 Nr 4 December 2007 I detta nummer: s3 Dataspel stress och sömn hos unga Våldsfokuserande dataspel är ett viktigt inslag i vardagslivet för många unga individer. s4 Hemlösa barn i Sverige Finns det barn som saknar ett hem i Sverige? Många skulle säkert svara nej på den frågan. Den allmänna uppfattningen är s5 Olika definitioner i handikappforskningen Det råder begreppsmässiga oklarheter i handikappforskningen om hur funktionshinder ska definieras. I ett projekt s7 Långtidssjukskrivning och utslagning En långtidssjukskriven person löper i dag betydligt större risk att bli kvar i utanförskap än för tio år sedan. s8 Hälsorisker med fukt i byggnader Fuktiga byggnader är en riskfaktor både för sjuka hus-symtom (SBS) och astma. Det är en av slutsatserna av Ungdomarna är fetare och röker mer Det här projektet är en uppföljning av Umeå Ungdomsstudie som startade Studien inriktas på att hos ungdomar undersöka de biokemiska och fysiologiska riskindikatorer som kan knytas till hjärt-kärlsjukdom hos vuxna. Projektet undersöker också hur dessa indikatorer är kopplade till ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, social bakgrund, kostvanor, fysisk aktivitet, tobaksbruk och subjektiv hälsouppfattning. En del förändringar kunde iakttas. Andelen rökare bland pojkarna hade ökat väsentligt, men var oförändrad bland flickorna. Att röka var nu lika vanligt hos bägge könen; 25 procent var rökare. Både pojkar och flickor hade ökat sin relativa kroppsvikt (BMI) betydligt, med 20 procent. Andelen överviktiga hade också ökat väsentligt och var högre bland pojkarna än bland flickorna, 25 respektive 16 procent. Andelen ungdomar med fetma var däremot dubbelt så hög bland flickorna: 9 respektive 5 procent. Kolesterolvärdena hade ökat hos båda könen och andelen med höga värden var nu ungefär lika hög, 25 procent. Fortsättning på sid. 2. Gestens betydelse för barn med språkstörning Spontana gester är något som språkstörda barn använder när de kommunicerar med föräldrar och andra. I det här projektet utvecklades en modell för att observera gestens betydelse och komplexitet hos barn med allvarlig språkstörning. Två grupper av barn deltog. En grupp hade problem med ljudsystem och grammatik i sitt tal. Den andra hade svårt dels för att förstå språket, dels för att finna ord. I varje grupp ingick tolv barn i åldersgruppen 4 7 år. De jämfördes med en kontrollgrupp. De två grupperna använde två olika mönster av gester. Gemensamt för båda grupperna var dock att barnen förlängde sina gester. Antingen för att få personen de talade med att hjälpa till att säga ordet, eller för att hålla kvar den andra personens intresse för att fortsätta kommunicera. Vid missförstånd kunde barnet avbryta gesten. Gester och talat språk har nära samband, och ju bättre språkförståelse ett barn hade, desto fler funktionella särdrag förekom i barnets gester. Projektledare: Elisabeth Ahlsén Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Tel: E-post: IMAGE SOURCEPINK/NORDIC PHOTOS

2 Forskning och Resultat On the margins. Nordic alcohol and drug treatment Red. Johan Edman och Kerstin Stenius 370 s., NAD publication no. 50, Nordic Centre for Alcohol and Drug Research ISBN ISSN , Antologin bygger på senare års forskning kring den nordiska missbrukarvårdens historia. I artiklarna undersöks innovationer och förhindrade reformer allt ifrån det sena 1800-talets kuranstalters vård av välbeställda alkoholmissbrukare till talets tvångsvård och 2000-talets norska injektionsrum. Boken kan beställas eller laddas ned från NAD:s webbplats. Oplogat. Spår av kvinnors liv och arbete i Norrbotten Helen Doktare 168 s., Oplogat Produktion ISBN Boken innehåller kvinnors berättelser och bilder som rör tiden från år 1900 till omkring år Författaren resonerar kring maktkoncentrationen i Norrbotten och hur kvinnliga erfarenheter hittills har förbigåtts med tystnad. Vad betydde det t.ex. för kvinnorna, att mannen ensam organiserade samhället och formade kulturen utanför hemmet? Föräldrar i arbete. En könskritisk undersökning av småbarnsföräldrars arbetsrättsliga ställning Jenny Julén Votinius 448 s., Makadam Förlag ISBN Är mamma och pappa verkligen lika inför lagen, när det handlar om att förena arbete och föräldraskap? Tar lagstiftningen hänsyn till barnens behov av sina föräldrar och till föräldrarnas ansvar för barnen, eller är det arbetsgivarens önskemål som prioriteras när föräldradagarna är slut? Författaren har undersökt det arbetsrättsliga regelverket kring arbete och föräldraskap i Sverige och EU. forts. Ungdomar är fetare och röker mer. Omkring 700 ungdomar deltog i enkätundersökning och 400 i klinisk undersökning. Vid det tidigare tillfället var ungdomarna 14 och 17 år gamla, denna gång 24 respektive 27 år. Projektledare: Erik Bergström Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet Tel: E-post: Det informella ekonomiska stödet ökar Det är vanligt att låna pengar av närstående. Vanligast är det bland yngre personer, ensamstående hushåll med barn, arbetslösa, sjukskrivna och andra som inte får ekonomin att gå ihop. Beloppen kan vara större eller mindre, det varierar. I en studie i Göteborg undersöktes vem som ger vilken typ av stöd till vem och i vilka situationer. Föräldrar är de största stödgivarna, men även vänner spelar en viss roll när det gäller mindre lån. I viss utsträckning förekommer räntor, återbetalningsplaner och andra villkor. Stöd inom familjen eller mellan vänner eller arbetskamrater är inte bara en fråga om ekonomi. Lika viktigt är vilka relationer och situationer det i varje enskilt fall handlar om. Förhandlingar kan alltså förekomma, liksom krav på ömsesidighet. Utbytet påverkas av moraliska och sociala normer om ansvar och förpliktelser, om självständighet och oberoende. Den svenska välfärdspolitiken har tidigare accentuerat statens ansvar för medborgarnas välgång och trygghet. De förändringar som skett i välfärdssystemets organisering och ekonomiska villkor har ökat intresset för informella stödinsatser. Det finns behov som det offentliga trygghetssystemet inte förmår tillgodose. Det informella ekonomiska stödet utgör ett viktigt komplement för utsatta grupper med försörjningsproblem. Projektledare: Peter Dellgran Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel: E-post: Ont i ryggen vad gör arbetsgivaren? Problem med ryggen kan vara ett stort problem i arbetslivet. Besvären är ofta svåra att förena med arbete och utgör en vanlig orsak till sjukskrivning. En studie vid KI beskrev och analyserade synen bland arbetsgivare på anställdas ryggproblem och rehabilitering. Fyra egenföretagare sjukskrivna för nack-/ryggsmärta och elva arbetsgivare till sjukskrivna med sådan smärta intervjuades. Arbetsgivarna såg sjukskrivningen som ett oönskat avbrott; den anställda behövdes tillbaka i arbete så fort som möjligt. De visade ergonomisk medvetenhet och samarbetade med den anställda. För återgång i arbete fanns beredskap att anpassa arbetstidens längd, förläggning och innehåll. Kontinuerligt deltidsarbete föredrogs framför växling mellan arbete och sjukskrivning. Omplacering upplevdes som svårare, på grund av kompetensskillnader mellan olika grupper och fåtaliga okvalificerade arbetsuppgifter. Privata chefer skilde sig från offentliga i så måtto att de vid omplaceringsärenden kontaktade andra företag. Om ekonomin så tillät satsade arbetsgivarna på köp av hjälpmedel, rehabiliteringsprogram och på vikarier. I offentlig sektor betonades psykosociala åtgärder som att hålla kontakt med den sjukskrivna, visa att man brydde sig om och att personen var välkommen tillbaka. Skolan prioriterade vikarier, medan övrig offentlig sektor sparade den utgiften. Egenföretagarna hade problem med höga kostnader för att anställa och hade inte råd att själva vara sjukskrivna. De kände sig övergivna och menade sig inte omfattas av något socialt skyddsnät. Projektledare: Karin Harms-Ringdahl Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sjukgymnastik, Karolinska institutet Tel: , , E-post:

3 Forskning och Resultat MOA KARLBERG/MIRA Internetbehandling hjälper mot social fobi Den som lider av social fobi är oproportionerligt rädd för att dra till sig uppmärksamhet, bli bedömd och avvisad i olika sociala situationer. Man är rädd för att bete sig avvikande på något sätt, att rodna, stamma, darra eller på annat sätt göra bort sig. Att t.ex. tala inför publik skapar ångest och kan bli ett oöverstigligt problem. Ett projekt vid Örebro undersökte förekomsten av social fobi hos studerande där. Fjorton procent av studenterna uppgav sig lida av sådana besvär. Förstahandsvalet vid behandling av social fobi är kognitiv beteendeterapi. Ett annat sätt, som dessutom ökar tillgängligheten, är självhjälp via internet. Projektet undersökte om internetbehandling har effekt på social fobi. Två grupper av studenter med rädsla att tala inför andra behandlades med självhjälpinsatser uteslutande via internet respektive i kombination med gruppträffar. I båda grupperna hade problemen minskat direkt efter behandling, och detta höll i sig också efter ett år. En slutsats som forskarna drar är att enbart internetbehandling verkar vara tillräckligt för att uppnå behandlingseffekter. Projektledare: Maria Tillfors Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet Tel: E-post: Vad orsakar ovanlig tumör? Akustikusneurinom är en godartad tumör som varje år drabbar 80 personer i Sverige. Även om den är godartad och inte livshotande om den avlägsnas, orsakar den stort lidande för dem som drabbas. Efter operation har många problem med hörselnedsättning, ofta dövhet, balansrubbningar, minnes- och koncentrationssvårigheter, trötthet och huvudvärk. Nyligen har man funnit att akustikusneurinom är den tumörform som har starkast samband med strålningsnivåerna bland överlevande från Hiroshima och Nagasaki. En enda studie har undersökt andra riskfaktorer, och där antyds ökad risk kopplat till mycket högt buller. Målare och lastbilschaufförer löpte också förhöjd risk. Studien baseras dock på små tal. I några studier av mobiltelefoni har man funnit ökad risk för akustikusneurinom, men slutsatserna är osäkra. Uppgifter från Cancerregistret och Folk- och bostadsräkningar ligger till grund för den här studien vid Karolinska institutet. Forskarna undersökte om lågfrekventa magnetfält, buller, kemikalier, metaller, bly, kvicksilver, textildamm och PAH, dvs. kolväten som bildas vid ofullständig förbränning, påverkar risken att insjukna i akustikusneurinom. De studerade också risken att drabbas i olika yrken. Risken för akustikusneurinom var inte förhöjd vad gällde lågfrekventa magnetfält eller buller. Däremot fanns vissa indikationer på att textildamm, bensen och kvicksilverexponering kan öka risken för akustikusneurinom. Tidigare observerade riskökningar för målare och lastbilschaufförer kunde inte bekräftas. Projektledare: Maria Feychting Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska institutet Tel: E-post: Dataspel stress och sömn hos unga Våldsfokuserande dataspel är ett viktigt inslag i vardagslivet för många unga individer. Kort- och långsiktiga effekter på beteende och kroppsreaktioner kan uppstå till följd av spelandet. Att se på våldsprogram på TV ökar risken för aggressivt beteende senare i livet. Olika uppfattningar finns dock avseende risker för en liknande utveckling till följd av dataspel, bl.a. på grund av att dessa inbegriper aktivitet från den spelande. En annan viktig fråga är relationen mellan sena upphetsande aktiviteter såsom att engagera sig i ett dataspel och sömn, särskilt mot bakgrund av att sömnstörningar hos yngre har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet, och att störd sömn hos unga är kopplad till en rad andra problem. I det här projektet avser man att studera hur användandet av dataspel (med respektive utan våldsfokusering) på kvällstid påverkar stressreaktioner, nedvarvning och sömn hos pojkar i årsåldern. Sextio pojkar kommer att rekryteras från kommunala skolor, årskurs 7 9. De kommer att medverka i sitt hem vid tre tillfällen: en lugn kväll, en kväll när pojken spelar våldsfokuserande dataspel kl och en kväll när pojken spelar icke-våldsfokuserande spel kl Testningarna genomförs under ett helt år med start vårterminen Om det visar sig att dataspel har negativa effekter på sömn och möjligheter till återhämtning, kan dessa kunskaper direkt omsättas i råd och förhållningssätt. Projektledare: Frank Lindblad Stockholms universitet, Stressforskningsinstitutet Tel: E-post:

4 Forskning och Resultat Arbetskraftens rörlighet och klusterdynamik. En studie av IT- och telekomklustren i Kista och Mjärdevi Dzamila Bienkowska 194 s., Uppsala universitet, Geografiska regionstudier nr 75 ISBN Rörlighet på arbetsmarknaden anses medföra fördelar för alla inblandade. Avhandlingen undersöker om det gäller även för klusterföretag, och hur rörlighetens processer verkar i klustermiljöer. Det visar sig bl.a., att rörligheten är relativt omfattande i de undersökta klustren, till stor del beroende på företagens omorganisationer. Industrisamhället i Sverige. Arbete, ideal och kulturarv Maths Isacson 312 s., Studentlitteratur ISBN Boken belyser hur industriföretagen blev normbildande för stora delar av det svenska samhället, t.ex. arbetet, boendet och partsrelationerna. Den behandlar också vilka ideal som kom att bli förhärskande, hur de förändrades över tid, och hur detta kulturarv påverkar vårt handlande idag. Från arbetarhögskola till forskningscirkel. Svenska bildningsvägar i utbildningsexpansionens samhälle Kenneth Abrahamsson 153 s., Premiss förlag ISBN Boken resonerar kring det utomakademiska folkbildningsarbetet och folkbildningens uppdrag och särart. Utbildningsexpansionen, det nya informationssamhället, digitaliseringen och nätets nya världar har i grunden förändrat förutsättningarna för det offentliga samtalet. Samtidigt har den traditionella folkbildningen fått en renässans. Hemlösa barn i Sverige Finns det barn som saknar ett hem i Sverige? Många skulle säkert svara nej på den frågan. Den allmänna uppfattningen är att de hemlösa är ensamstående alkoholiserade män och enstaka kvinnor. Men den kartläggning som gjorts det senaste årtiondet visar att det i storstäderna finns en grupp barn (0 18 år) som bor tillsammans med sina hemlösa föräldrar. De har kontakt med socialtjänsten och bor på hotell, vandrarhem, i husvagn, hos kvinnojour eller i annat tillfälligt boende. Det här projektet beskriver och analyserar fenomenet hemlösa barn. Studien genomfördes i Malmö, en stad med alla de inslag som kännetecknar en kommun med många hemlösa. Malmö är en tillväxtkommun med bostadsbrist, relativt många fattiga och stor inflyttning. Den viktigaste delen av studien utgörs av intervjuer med barn och föräldrar. En enkätstudie till ansvariga socialsekreterare ingår också, liksom en kartläggning av hemlösheten genom statistik och intervjuer. Dessutom analyseras pressens bild av fenomenet barn utan hem. Hemlösa barnfamiljer befinner sig i utanförskap på olika sätt. Men barnen är inte bara offer, de är också aktiva med att hantera sin situation. Närmast dem finns syskon och en ensamstående mamma, fattig, utanför arbetsmarknaden och beroende av ekonomiskt bistånd, lågutbildad och med svårigheter att tala svenska, som inte är hennes modersmål. Det har vanligen funnits en pappa som ställt till bekymmer för familjen. Somliga barn betonar att de trivs bra med skolan och är angelägna att sköta skolarbetet, även om de har mycket emot sig. Andra har tappat kontakten med skolan, och forskarna menar att det är svårförståeligt att barnen kan vara borta ofta, regelbundet eller i månader från skolan, utan att någon där bryr sig. Hemlösa barnfamiljer förekommer framför allt i storstäder och stadsdelar med brist på bostäder i allmännyttan, höga fattigdomstal, låg utbildningsnivå, en stor andel invandrare och segregerade boendemiljöer. Situationen för hemlösa barnfamiljer måste ses i sitt lokala sammanhang, påpekar forskarna, men den utgör också en övergripande bostadspolitisk fråga. Projektledare: Hans Swärd Socialhögskolan, Lunds universitet Tel: E-post: Besök vår bokhandel på webben FAS har tagit över distribution och försäljning av ett antal av Arbetslivsinstitutets böcker. En del av skrifterna finns enbart som nedladdningsbara pdf-filer. En förteckning finns på webben plus uppgifter om vilka som har tagit över andra delar av Arbetslivsinstitutets utgivning. Beställningsadress: eller via FAS bokhandel på webben, Fetma vår nya folksjukdom? Charlotte Löndahl ISBN ISSN Pris: 79 kr Det pågår en global fetmaepidemi. För första gången i människans historia dör nu fler människor till följd av övernäring än av svält och bristsjukdomar. Den här skriften beskriver ledande svensk forskning om övervikt och fetma.

5 Forskning och Resultat Olika definitioner i handikappforskningen Det råder begreppsmässiga oklarheter i handikappforskningen om hur funktionshinder ska definieras. I ett projekt i Uppsala jämfördes de definitioner som i dag används av handikappforskare. Vilken definition av begreppet som används visar sig påverka utfallet i levnadsvillkor bland funktionshindrade personer. Definitionerna är: subjektivt (om personen själv anser sig vara funktionshindrad), funktionellt (jämställer funktionshinder med bristande funktionsförmåga) och administrativt funktionshinder (definieras genom välfärdssystemen). Personer som definieras som funktionshindrade enligt en administrativ definition har genomgående lägre utbildning, sämre förankring på arbetsmarknaden och lägre inkomst än personer som definieras enligt någon av de andra två definitionerna. De är också oftare yngre och ensamstående. Men att det råder begreppsmässiga oklarheter och att detta påverkar utfallet av studerade variabler behöver inte betyda att en standardiserad definition av funktionshinder måste utvecklas, menar forskarna. De olika definitionerna fyller olika syften, och det finns ingen anledning att försöka harmonisera användningen. I stället bör handikappforskaren vara medveten om att valet av definition påverkar forskningens urval, dataanalys, resultat och slutsatser. Han eller hon bör alltid uttryckligen redogöra för varför en viss definition av funktionshinder har valts. Projektledare: Mårten Söder Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Tel: E-post: Besök FAS projektkatalog på webben: Roller i mål om tvångsvård I rättsprocesser om tvångsvård blir klientens terapeut också representant för myndigheterna. Detta innebär en spänning mellan en rättslig och terapeutisk förhållning i sådana förhandlingar. I detta projekt jämfördes förhandlingar i olika typer av tvångsvårdsärenden. Fallen gällde vård av unga (LVU), vård av missbrukare (LVM) och psykiatrisk tvångsvård (LPT). Drygt fyrtio förhandlingar följdes vid två länsrätter. Projektet har resulterat i en doktorsavhandling. Domstolen skulle alltså kunna bli arena för konflikter mellan rättslig och terapeutisk logik. Den förra ska bevaka rättssäkerhetsintressena. Den senare ska stå för behandlarens mer praktiska perspektiv och det samhälleliga ansvaret att hjälpa en människa i en svår situation. Men aktörerna fäster inget stort avseende vid en sådan rollkonflikt. Myndighetsparten intar inte någon tydlig åklagarroll, men lyckas ändå nästan alltid övertyga rätten om att fortsatt tvångsvård är nödvändig. Bara i två fall gick rätten emot den offentliga partens yrkande om tvång. Projektledare: Stefan Sjöström Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet Tel: E-post: BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE Livskraft ur gemenskap om socialt kapital och folkhälsa Markku T. Hyyppä 176 s., Studentlitteratur ISBN Författaren, som är hjärnforskare och neurolog, resonerar om hur det är möjligt att finlandssvenskarna i Finland lever betydligt längre och friskare än sina enbart finsktalande landsmän detta i strid mot den förutfattade meningen att minoriteter mår sämre. Författaren antar bl.a. att det sociala kapitalet är viktigt för välbefinnande och folkhälsa. Murbräckan. Ett verktyg för att riva hinder och skapa tillgänglighet för hörselskadade 48 s., Hörselskadades Riksförbund En informationsskrift om tillgänglighet för hörselskadade, hur man övervinner hinder för samtal, om larmsignaler och kommunikation med andra människor. Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner, landsting och regioner Mats Utbult (red.), Birgita Klepke m.fl. 192 s., Sveriges Kommuner och Landsting, Trygghetsfonden, Vinnova ISBN Ett av huvudbudskapen i skriften är att genom att samverka mer med kolleger, forskare, företag och andra kan politiker och offentliganställda bli bättre på att tänka nytt och göra nytt. Boken bygger på nio projekt inom forsknings- och utvecklingsprogrammet Innovativa kommuner, landsting och regioner. Boken redovisar både framgångar och tänkvärda och lärorika misslyckanden.

6 Forskning och Resultat Arbetsrelaterad stress och risk för att insjukna i stroke I Sverige minskar andelen som insjuknar i stroke om man ser till alla åldrar, och dödligheten minskar. Alltfler personer i yrkesverksam ålder tycks dock insjukna, en ökning som är särskilt tydlig bland kvinnor. Ökningen bland personer i yrkesverksam ålder sammanfaller med en ökning av flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Även flera sociala förändringar, som ökad arbetslöshet, omorganisationer, nedskärningar och ökade krav i arbetslivet under 1990-talet, sammanfaller med ökningen. Kunskapen är begränsad om sambandet mellan arbetsrelaterad stress, omorganisation och risk för att insjukna i stroke, och det finns anledning att studera detta samband ytterligare. Vi vet heller inte mycket om skillnader mellan män och kvinnor när det gäller risken för stroke. Den här studien syftar följaktligen till att med hjälp av enkäter till 200 fall (strokepatienter mellan 30 och 65 år) och 400 kontroller studera om det finns en ökad sannolikhet för att insjukna i stroke under arbetsförhållanden som präglas av förändringar i form av nedskärningar, hög personalomsättning, byte av chefer och arbetsrelaterad stress. Projektledare: Kerstin Ekberg Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa IMH, Enhet 8 Tel: E-post: Arbetsmiljöupplysningen.se Sveriges samlade kunskap om arbetsliv och hälsa. Här hittar du fakta och artiklar, nya forskningsrön och goda exempel. Ett trettiotal arbetsmiljöorganisationer bidrar med material. Sex procent av barnen hade ADHD Barn med ADHD-diagnos uppger oftare magont, sömnsvårigheter och trötthet än andra barn. Orsaken kan förmodas vara att skolmiljön är stressande för dessa barn. Det framgår av en undersökning i Sigtuna kommun, som grundas på upprepade insamlingar av data om 516 skolbarn från lärare, föräldrar och barn. Sex procent av barnen i årskurs 4 uppfyllde kriterierna för ADHD i såväl hemmet som skolan. En lika stor andel hade betydande ADHDsymtom enbart i skolan. Lärarnas och föräldrarnas bedömningar av barnens beteendeproblem i Arbetslöshet påverkas av omgivningen Kan arbetslösheten bland unga människor påverkas av att deras vänner är arbetslösa? Det verkar så. I det här projektet användes en individbaserad databas med uppgifter om befolkningen i Stockholms län Undersökningen gällde åringar. Socialbidragstagande och självmord studerades också ur samma aspekt. I samtliga fall fanns en växelverkan med betydande sociala effekter. Längden på arbetslösa personers perioder utan jobb ökar om deras vänner också är arbetslösa. Att andra i ens omgivning söker socialbidrag ökar BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE första klass analyserades. Av de 51 barn som lärarna hade skattat som avvikande i årskurs 1, uppfyllde 17 kriterierna för ADHD i åtminstone en miljö skolan eller hemmet. Av de elva barn som föräldrarna skattat som avvikande i första klass uppfyllde sex kriterierna för ADHD i åtminstone en miljö när de gick i fyran. Föräldrars rapporter om avvikande beteende hos ett barn i första klass förtjänar alltså att tas på stort allvar: samstämmigheten med ADHDdiagnos i fjärde klass är förhållandevis god. De flesta av barnen med ADHD-diagnos i fjärde klass hade dock inte rapporterats som avvikande i första klass av vare sig lärare eller föräldrar. Det fanns starka samband mellan barnens egen rapporterade mobbning och ADHD-diagnos. Barn med ADHD mobbade andra barn och blev själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra barn. Nästan hälften av mobbade barn i undersökningen och en tredjedel av mobbarna uppfyllde kriterierna för ADHD. Barnen med ADHD-diagnos som mobbade hade ofta rapporterats som avvikande redan i årskurs 1. Något som inte alls gällde för barnen som utsatts för mobbning. Projektledare: Anders Hjern Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Tel: E-post: sannolikheten för att man själv ska göra det. Att på arbetsplatsen eller i hemmet utsättas för andras självmord ökar risken för att själv begå självmord. Projektet syftade också till att noggrant kartlägga orsakssammanhangen som påverkar de självförstärkande processerna och analysera vilka följder de får för hur arbetslöshet och socialbidragstagande utvecklas i olika områden. Projektledare: Peter Hedström University of Oxford, Nuffield College E-post:

7 Forskning och Resultat BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE Olika bedömning i socialtjänsten Hur bedrivs arbetet med missbrukare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg? Det finns inga klara linjer. Det visar enkätundersökningar bland hundra socialsekreterare som handlägger socialbidrag. Dessa kom dels från Storstockholm, dels från mindre kommuner runt om i landet och fick ta ställning till några fiktiva fall. Konsensus och tydlig metodik saknas alltså när det gäller hur socialarbetare anser att man bör agera gentemot en klient som visar tydliga tecken på alkoholmissbruk. I stället är det socialarbetarens egna personliga egenskaper och värderingar som har betydelse för bedömningen. Att agerandet skiljer sig åt kan förklaras såväl genom organisatoriska olikheter mellan kommunerna som genom att socialsekreterarna i sin kontakt med klienten rör sig mellan två i sig motsatta fält: dels klientens integritet och behov av omsorg och stöd, dels den rättsliga ram som socialsekreterare har att agera inom. Den rättsliga ramen handlar om klienternas rätt till individuell behandling samtidigt som rättssäkerheten måste tillgodoses i form av likvärdiga bedömningar och beslut. Projektledare: Anders Bergmark Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Tel: E-post: Långtidssjukskrivning och utslagning En långtidssjukskriven person löper i dag betydligt större risk att bli kvar i utanförskap än för tio år sedan. Det är en av slutsatserna i ett projekt som studerade varför långtidssjukskrivningarna ökar och vad detta betyder för risken för permanent utslagning från arbetsmarknaden. Studien jämförde långtidssjukskrivna under perioderna och beträffande ekonomi, hälsa, arbete, familj och sociala nätverk. Skillnaderna mellan perioderna är stora. Detta tar sig uttryck i en rad oroväckande tendenser, skriver forskarna. Mellan 1990 och 2002 har ett långtidssjukfall i genomsnitt blivit 100 dagar längre. Allt fler kvinnor blir långtidssjukskrivna. Kvinnor är överrepresenterade bland långtidssjukskrivna. Det gäller alla yrkesgrupper orsaken står alltså inte att finna i den segregerade arbetsmarknaden. Allt fler får arbetslivsinriktad rehabilitering som inte resulterar i att de återgår i arbete. Allt större andel av de långtidssjukskrivna utgörs av arbetslösa. Läkarnas benägenhet att sjukskriva i stället för att behandla har på ett påtagligt sätt inverkat på de allt längre sjukfallen. I den första undersökningen, , visar sig kvinnor vara resursmässigt starkare än män, både vad gäller familjeliv och sociala nätverk. Kvinnor tycks hämta trygghet från familjen och andra sociala relationer, vilket motverkar de negativa följderna av utanförskap. I den andra undersökningen, , har männen blivit alltmer lika kvinnorna. De värderar nu vänskap och familjeliv betydligt högre än för tio år sedan. Projektledare: Antoinette Hetzler Sociologiska institutionen, Lunds universitet Tel: E-post: Läs våra forskarintervjuer på webben under Forskare berättar. Under december januari: Lars Harms-Ringdahl Den nye fadern myt eller verklighet? Den föräldraförsäkring som skapades 1974 utgör en historisk brytpunkt. Föräldraförsäkringen har dock visat hur svårt det är att åstadkomma substantiell förändring av föräldraskapets genusorganisering. Trettio år efter pappaledighetens införande utnyttjar kvinnorna 85 procent av tiden. Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur de män som tar ut mer än de två obligatoriska månaderna ser på sitt föräldraskap. Finns spjutspetsar bland dagens män några nya män? Eller handlar det snarare om flexibelt föräldraskap, där männen använder tid för att arbeta eller ta förlängd sommarledighet? Projektet består av två sammankopplade delstudier. Den första innefattar en samtidshistorisk del, där lagstiftning, opinionsbildning och myndighetsagerande blir föremål för analys. Den andra delstudien fokuserar pappaledighetens vardagsnivå, ett utforskande av mäns olika sätt att förhålla sig till och hantera faderskapet. Det är således spänningsfältet mellan pappaledighetens offentliga och privata nivåer som bildar utgångspunkt. Detta spänningsfält innefattar en mängd forskningsmässiga såväl som genuspolitiska infallsvinklar. Hur uppfattar och påverkas männen av opinionsbildning och myndighetskontakter? Går det att finna tecken på en ny manlighet? Även frågor av mer praktisk natur kommer att ställas. Vad gör männen tillsammans med barnen och hur strukturerar de vardagslivet? Projektledare: Roger Klinth Linköpings universitet, Inst. för beteendevetenskap IBV, Inst. för utbildningsvetenskap Tel: E-post:

8 Hälsorisker med fukt i byggnader Fuktiga byggnader är en riskfaktor både för sjuka hus-symtom (SBS) och astma. Det är en av slutsatserna av en uppföljning inom ett stort Europaprojekt som studerar samband mellan arbetsmiljö, astma, allergier och SBS. Miljöfaktorer som undersöktes var fuktskador och mikrobiell växt; invändig målning eller annan renovering; passiv rökning; ventilationssystem och luftflöden; förekomst av textila golv samt hantering av datorer och annan kontorsapparatur. I denna del av projektet deltog personer. Det fanns alltså tydliga samband mellan fuktskador på arbetsplatsen och SBS, speciellt när det gällde vattenläckage och/eller vattenskada och fukt i golvet. Däremot tycktes synligt mögel eller mögellukt inte ha någon betydelse. Andningsbesvär var också vanligare på arbetsplatser med golvfukt. Personer som under de senaste åtta åren ofta arbetat med pappershantering och kopieringsarbete uppvisade oftare irritation i luftvägarna och andningsbesvär. De som arbetade i byggnader nära trafikerade gator hade oftare näsoch halsbesvär. Det fanns inga samband mellan å ena sidan astma och SBS och å den andra byggnadens ålder, PVC-golv, heltäckningsmatta eller frekvens av datorarbete. Inte heller tycks kemiska emissioner från nymålade ytor i dag utgöra någon riskfaktor. Det kan bero på att man har utvecklat vattenbaserade färger. Projektledare: Dan Norbäck Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Tel: E-post: Hur har konsumtionen av tandvård utvecklats? I ett projekt vid KI analyseras utvecklingen av tandhälsan och tandvårdskonsumtionen i ett tidsperspektiv. Mellan 1968 och 2002 ökade tandvårdskonsumtionen starkt bland äldre och minskade något bland yngre. Den visar en topp bland fyrtitalisterna, vilket betyder att det ålderssamband som framgick 1968, då äldre hade betydligt lägre konsumtion fram till 2002 förbyttes i sin motsats, dvs. äldre fick högre tandvårdskonsumtion än yngre. Många politiska beslut kan kännetecknas av att ha fattats på mager empirisk grund, menar forskarna. I reformer, som den nu avskaffade tandvårdsreformen och högkostnadsskyddet för äldre, ligger underförstått, vid sidan av rättviseaspekten, att tandhälsovårdsmönstret hos den äldre befolkningen kan förändras. Det innebär att högkostnadsskyddet infördes lagom till att generationen med den högsta konsumtionen kommit upp i de åldrar där de omfattas av skyddet. Projektledare: Mats Thorslund Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Nationellt centrum för forskning om äldre och åldrande, ARC, Karolinska institutet Tel: E-post: BILDBYRÅ ROBERT EKEGREN.SE Gummi som orsak till eksem Kontaktallergiskt eksem är en av de vanligaste diagnoserna vid yrkesbetingad hudsjukdom. Ofta är gummiprodukter orsaken; gummiprodukter förekommer på nästan alla arbetsplatser. Användningen av gummibaserad skyddsutrustning, framför allt skyddshandskar, har ökat vilket medför att eksemen också ökat. I detta projekt har exponeringen för olika gummikemikalier i arbetsmiljön undersökts. Vilka substanser och vilka koncentrationer som förekommer har kartlagts. Projektet ingår i FAS-nätverket för hudexponering. I samarbete med Trelleborg AB fick forskarna tillgång till specialdesignat gummimaterial, där det gick att följa hur tillsatta substanser förändrades under vulkaniseringen. Det visade sig att de ämnen som tillsattes, och som forskarna hade räknat med att användarna exponeras för, i många fall helt förbrukades under processen. I stället bildades en ny typ av substanser. Denna har också en stark allergen potential. Kunskapen om mekanismen bakom allergiskt kontakteksem gör det möjligt att ingripa i sjukdomsförloppet, och den kan även användas i preventivt syfte. Projektledare: Christer Hansson Institutionen för medicinsk mikrobiologi, dermatologi och infektion, MMDI, Lunds universitet Tel: E-post: FAS Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Postadress: Box 2220, Stockholm Besöksadress: Westmanska Palatset, Wallingatan 2 Telefon: Telefax: E-post: Forskning och Resultat utkommer med fyra nummer per år. Den är kostnadsfri och kan beställas från FAS. Redaktör: Jan Jerring. E-post: Ansvarig utgivare: Solweig Rönström Grafisk form: Lena Eliasson Produktion: Prospect Communication AB Tryck: Alfa Print AB, Stockholm ISSN: Detta nummer är distribuerat december 2007

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Får vi göra så mot människor?

Får vi göra så mot människor? Får vi göra så mot människor? Kartläggning av i vilken utsträckning hot och våld förekommer mot i kommunal och privat verksamhet enligt SoL och LSS Länsstyrelsen i Skåne ville ta reda på hur omfattande

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson

En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson Startade 2013 Hälsosam Yrkesdebut Marie Lewné, Lena Hillert, Allan Toomingas, Mihálay Matura, Marianne Parmsund, Marina Jonsson + andra medarbetare

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Stress hos barn. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stress hos barn Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015 Rapport nr 2/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Eva Tekavec a Jonathan Lyström b Catarina Nordander a Kvalitetsgruppen för

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet. Barnveckan 26 april 2016

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet. Barnveckan 26 april 2016 Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Barnveckan 26 april 2016 Kunskapsstödets bakgrund I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns delaktighet ska bestämmas utifrån en bedömning av barnets

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer