Att vara ungdom i dagens Backa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara ungdom i dagens Backa"

Transkript

1 Göteborgs Universitet Globala Studier Att vara ungdom i dagens Backa En etnografisk studie om ungdomar och deras delaktighet i tidningsprojektet Made in Backa Kandidatuppsats i Socialantropologi 15 hp Höstterminen 2010 Majsa Allelin Handledare: Jan Johansson

2 Abstract In 2008 a minor riot took place and a number of cars were burnt in Backa, one of Gothenburg s suburbs. The purpose of these actions was to demonstrate the lack of activities in the neighbourhood and to actively show discontent. As a result Backa was stigmatized by media and other institutions which in turn affected the self-image and identity of the youth inhabitants. As a response to this stigmatisation a local magazine, Made in Backa, was established in This project sought to involve and engage the younger generation of Backa in a practical manner. The purpose of this essay is to investigate how the youth of Backa feel about their neighbourhood and how one can understand these feelings in terms of social sciences and existing research about the subject. The purpose is also to compare the official aims of having the youths involved in the project Made in Backa with their own interest and motivation of the involvement. These purposes will be investigated by using ethnographic methods such as interviews and observations. The main theoretical approach is intersectionality and since it demands a stratified analysis, focus have been on theories of ethnicity, class and youth culture which can all be understood and applied with Erwing Goffman s definition of stigma. An analysis of the dichotomy structure/agency has also been used throughout the essay, more noticeable when looking at the involvement of Made in Backa. Overall, the essay deals with a continuum of emic and etic perspectives, thus it tries to apply theories of social science (etic) to understand empirical questions. With the interviews and observations, I have formulated an ethnographic chapter where the reader can follow scenarios and thoughts throughout my visits at the recreation centre. It deals with themes such as everyday life, discriminations, dreams and involvement in the project. The results have shown that it is in Backa that the everyday life is lived and highly enjoyed, as it brings a mixture of security and excitement. These youths have also experienced discrimination which has led to a sense of us and them, based on class and ethnic positions in society. Keywords: Segregation, Stigmatisering, Etnicitet, Klass, Ungdomar, Backa 1

3 Innehållsförteckning Förord och tack INLEDNING Bakgrund Syfte och frågeställning METOD Etik Problematisering av invandrarbegreppet Disposition TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER TIDIGARE FORSKNING Modern kolonialism eller kulturkrock? Förorten en klassfråga i grund och botten Fysisk som mental segregation Den farliga ungdomen ETNOGRAFI Upplägget av etnografin Backa stadsdel Made in Backa Observationer och intervjuer SLUTDISKUSSION Referenser Bilaga: Intervjuguide 2

4 Förord och tack. Intresset för ungdomarna i Backa kom till mig hösten 2010 när jag genom en socionomkurs på GU var på ett studiebesök på fritidsgården Kultan i Backa. Socialarbetarna vi pratade med förklarade i stora drag hur läget såg ut och varför det hade skett en uppståndelse kring stadsdelen på senare tid. Redan här förstod jag att det var en stadsdel som socialt sätt höll på att gå i samma spår som andra stigmatiserade stadsdelar i Göteborg; där det i takt med yttre föreställningar växer en inre medvetenhet om exklusion. De pratade mycket om att ungdomarna var i behov av en plats att få vistas i, på dagar och kvällar, och hur det var viktigt att få gehör och visa på möjligheter för att stimulera motivationen och för att hålla dem borta från gatan. Socialarbetarna kallar det för främjande arbete. Samtidigt nämndes nya satsningar och främjande projekt där ett av dem var Made in Backa, en tidning av och för barn och ungdomar. Social- och kulturarbetaren Homeira Tari som är grundare och redaktör för tidningen frågade om det var någon som var intresserad av att skriva om situationen i Backa med fokus på tidningen. Svaret var givet. Det har varit en mycket givande resa och jag vill passa på att tacka Jan som varit så hjälpsam och engagerad som någon kan vara men framförallt Homeira och ungdomarna som har valt att ställa upp i studien. Varmt tack. 3

5 1.INLEDNING 1.1 Bakgrund Sedan 2008 har stadsdelen Backa fått en ensidigt negativ uppmärksamhet i medier, speciellt efter den våg av bränder, stenkastning, och sabotage [som] har sköljt över [området] 1. På bara ett fåtal år har området fått ett rykte som liknar andra stigmatiserade förorter runt om i Göteborg. Vad beror det på att Backas rykte har förändrats så plötsligt och så starkt? Förenklat uttryckt handlar det om ett utanförskap och en segregation baserad på rasistiska föreställningar som samspelar med de existerande klassklyftorna. När man tar en närmare titt på föreställningarna märks det att det rör sig om ungdomar som ligger bakom oroligheterna [som dessutom] lockar till sig ännu fler. 2. Situationen beskrivs här alltså som ett ungdomsproblem som behöver åtgärdas. Men frågan är om denna bild är något som ungdomarna i Backa själva känner igen sig i? I den här studien kommer jag att undersöka om det finns en diskrepans mellan den allmänna föreställningen som speglas i media och Backa-ungdomarnas egna uppfattningar och känslor. Social- och kulturarbetare har länge varit involverade i ungdomars situation genom bland annat fritidsgården på Selma Lagerlöfs Torg. Sedan 2007 har de ansökt om mer resurser för att kunna jobba med en pedagogik som de anser behövs för att stimulera och engagera unga. Först 2009 fick de medel för detta ändamål och sedan dess har bland annat kultur- och socialarbetare Homeira Tari startat upp den lokala månadstidningen Made in Backa, som skrivs av barn och unga själva och når ut till alla mellan 9-12 år i stadsdelen. Syftet med tidningsprojektet är att på ett kreativt sätt engagera områdets unga. Tanken är att barn och ungdomar ska få en möjlighet att uttrycka sina egna historier och därmed bidra till att bygga Backas självbild med historier som berättas inifrån, inte med röster utifrån. 1.2 Syfte och frågeställning Mitt syfte är att diskutera hur ungdomarna ser på Backa som sin förort och vidare sätta det i en samhällsvetenskaplig kontext. Jag vill även undersöka vilken roll ungdomarna har i tidningsprojektet och ta reda på om det finns en diskrepans mellan projektets syfte och ungdomarnas egen ingång och val av delaktighet. 1 GT 2009, 30 aug Problemen i Backa kan inte lösas med våld 2 SvD 2009, 27 aug Risk för fortsatt bråk 4

6 Två frågeställningar av emic-karaktär och en av etic-karaktär står därför i centrum för studien: - Hur resonerar ungdomarna om Backa som förort? - Hur reflekterar ungdomarna, som är involverade i Made in Backa, över sitt engagemang, och hur överensstämmer det med tidningsprojektets syfte? - Hur kan man förstå ungdomarnas tankar kopplat till samhälls- och kulturvetenskaplig forskning? 2. METOD Jag har utfört sex semistrukturerade djupintervjuer (varav tre med tjejer och tre med killar, alla mellan år) och ställt frågor om deras relation till stadsdelen och staden i allmänhet. Jag har också tagit reda på hur de fysiskt rör sig och vad de har för föreställningar om andra människor runt om i Göteborgs stadsdelar (se bifogad intervjuguide). Vid bearbetningen av intervjumaterialet har jag använt mig av meningskategorisering, som innebär att jag har letat efter återkommande teman. 3 Ungdomarna som jag har intervjuat är alla medverkande i tidningen Made in Backa vilket var mitt urvalskriterium. Antalet respondenter bestämdes främst efter min tidsram men det var också ett minimum av intervjuer för att jag skulle nå en god reabilitet. För att få kontakt och intervjumöjlighet med mina respondenter vände jag mig dels till Homeira, som driver tidningen, men jag har också använt mig av snöbollseffekten och låtit kompisarna ta kontakt med varandra på min förfrågan. Jag är medveten om att de säkert har pratats om mig och min studie och det är inte omöjligt att svaren har påverkats av gemensamma reflektioner som jag inte fått tillgång till. Trots detta anser jag att min intervjuguide och mitt syfte är utformat på ett sådant sätt att det inte spelar någon större roll eller hotar validiteten. Skulle det hända att respondenterna har talat med varandra och kommit överens om ett svar, är ändå det svaret talande för sig självt. Jag har också fört kontinuerliga informella samtal om Made in Backa med social- och kulturarbetaren Homeira Tari, tidningens grundare och redaktör. Här har jag eftersträvat en antropologisk förståelse grundad på tilltro i en mer kontinuerlig relation, istället för ett inbokat intervjutillfälle. Hon har därmed fungerat som en informant och inte som respondent. På grund av Homeiras avgörande roll för Made in Backa och för mitt arbete är hon, till skillnad från mina respondenter, inte anonym i studien. 3 Kvale (1997:174) 5

7 Utöver intervjuerna och de informella samtalen har jag använt mig av deltagande observation, framförallt på fritidsgården där många ungdomar och respondenter vistas, somliga mer, andra mindre. 2.1 Etik Som tillfällig besökare med undersökande roll blev jag till en början bemött med undrande frågor och en aning distans. Men med tiden fick jag ett större förtroende av vissa av mina respondenter och jag blev därmed alltmer engagerad i vissa av mina respondenters situation. Därför anser jag att det är viktigt att ta hänsyn till de etiska aspekterna, så som att alla mina respondenter förblir anonyma i studien och att jag inte har inte låtit andra ungdomar eller socialarbetare fått ta del av råmaterialet. De som har varit med i studien har dock getts möjligheten att bidra med synpunkter och åsikter om det färdiga materialet. Detta har sedan i samråd med handledare tagits i beaktande innan det formellt har färdigställts. Förutom den etiska aspekten av detta hänsynstagande, har det bidragit till att säkerställa kvaliteten av studien då jag har haft en chans att validera etnografin. Innan varje påbörjad intervju har jag förklarat vad mitt arbete går ut på och vad för typ av frågor som kommer att ställas. Ett par av mina respondenter är under 15 år vilket krävt tillstånd från de berördas målsmän. Jag har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisksamhällsvetenskaplig forskning Problematisering av invandrarbegreppet I denna uppsats använder jag mig av citationstecken för begreppet invandrare för att understryka den språkliga brist som finns för att tala om den grupp människor vars enda gemensamma nämnare är att födelseplatsen ligger utanför Sveriges gränser. Begreppet utgår ifrån en föreställning om en homogen grupp, där alla som inte är svenskar förs samman och bidrar till att skapa ett språk och symbolsystem som grundar sig i en särskiljning av vi och dem. 5 Det är även ett begrepp som särskiljer människor som i praktiken inte invandrat. Likt karaktären av ett stigma används därför nya sammansatta begrepp som andra generationens invandrare för att påvisa olikheter utifrån särskilt utvalda kriterier. 6 Vilken svenskfödd som helst undgår alltså inte kategorin. Det är viktigt att betona språkets betydelse eftersom 4 5 Se bl a Molina (1997:22) och Kamali (2004:10) 6 Se bl a Brune (1998:9) jmf med Kjerstin Almqvists (2001:77) stycke om ungdomar med utländsk bakgrund som tvingas svara för saker och värderingar som hon eller han inte har vetskap om. 6

8 [v]ardagsspråket speglar maktrelationer i samhället, samtidigt som språket kan skapa och återskapa dessa maktrelationer. På så sätt är diskurser i allmänhet och diskursen om De Andra i synnerhet avgörande för en social legitimering av maktförhållanden 7. Jag är medveten om att min användning av begreppet reproducerar och förstärker en föreställd dikotomi, men trots detta vill jag inte avvika från allmänt språkbruk eftersom begreppet kan användas för att påvisa just denna dikotomi och därmed dess absurditet. En annan orsak till varför jag använder mig av begreppet är, desto värre, i brist på annan terminologi och synsätt. Det enda utrymmet jag anser mig kunna ta i det här fallet, för att påvisa en medvetenhet om problematiken, är därför att konsekvent använda mig av citationstecknen. 2.3 Disposition I följande kapitel, Teoretiska utgångspunkter, förklaras uppsatsens mest centrala begrepp som används i nästkommande kapitel, Tidigare forskning. Detta senare kapitel behandlar tidigare forskning om segregationsproblematiken ur ett intersektionellt perspektiv. Kapitlet är indelat i fyra delkapitel som var och ett fokuserar på olika maktfaktorer; kulturell tillhörighet, klasstillhörighet, ålderstillhörighet. Tanken med indelningen är att ge alla faktorer lika mycket plats, då det är viktigt att få klarhet och förstå dess bakgrunder men viktigast är att komma ihåg att de i praktiken samverkar konstant. I kapitel 5, som är min etnografi, presenteras olika teman i det material jag samlat in genom deltagande observation och intervjuer. Studien avslutas med en slutdiskussion i kapitel 6, där det empiriska materialet tolkas med hjälp av uppsatsens teoretiska ramverk och undersökningens resultat sammanfattas. 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Stigma är ett återkommande begrepp i denna uppsats och betyder ursprungligen brännmärkt och syftar till att kategorisera människor som avvikelser, nästan som anomalier. 8 Begreppet är relevant eftersom jag kommer att behandla fenomen som marginalisering och segregation, vilka ofta sker via en stigmatiseringsprocess. Att kunna stämpla människor eller grupper av människor är att utöva makt. På ett samhälleligt plan framträder denna makt som en hegemoni, vilket gör att vi kan tala om förtryck och diskriminering på olika nivåer. 7 Molina i Magnusson (2001:69) 8 Goffman (2010:11) 7

9 Ett exempel är det existerande klassförtrycket. Man kan föreställa sig att överklassen representerar noder av ekonomisk, social och kulturell art, vilka anses vara eftersträvansvärda och ibland nödvändiga men som arbetarklassen som står i periferin inte får tillgång till. Denna makt kan också ta sig i rasistiska uttryck. Genom de existerande etniska hierarkierna, skapas en viss ordning där vissa grupper har lägre status än andra. Det hegemona blir i det här fallet eftersträvansvärt och det levnadssätt som utgör nyckeln till exempelvis sysselsättning och boende (läs integration). Det rör sig med andra ord om en förväntad vilja från den underkastade att ta del av en assimileringsprocess. 9 Min epistemologiska ansats kommer därför att närma sig post-kolonial teori, då jag anser att den behandlar just ämnet om etniska relationer och hierarkier på ett passande sätt. Dessutom förutsätter den ett social konstruktivistiskt perspektiv, vilket jag finner nödvändig för att undersöka mina forskningsfrågor. Min andra ansats är ett intersektionellt perspektiv som ser till att inkludera flera maktaxlar som exempelvis; kön, klass etnicitet, ålder osv. Som docent i kulturgeografi Irene Molina, en av Sveriges kanske främsta förespråkare för perspektivet, skriver, så konfigurerar sig inte makten i separata sfärer även om den använder sig av skilda sfärer för att uppenbara sig. 10 Det skulle vara meningslöst och platt att bara tala om fenomenet som ett etniskt problem, när även andra axlar som klass och ålder är så påtagliga. Dock är kön en maktaxel som jag inte kommer att behandla ingående i min text, även om jag är medveten om dess effekter. Detta för att jag bedömer att diskussionen om kön inte är en nödvändighet för att fullborda mitt syfte. 4. TIDIGARE FORSKNING 4.1 Modern kolonialism eller kulturkrock? Åtskilliga rapporter visar att det existerar en stark segregation i Sverige. 11 Antropologen Aje Carlbom har till exempel studerat exkluderingen av muslimska invandrare i Rosengård, en av Malmös mest segregerade och invandrartäta stadsdelar. Carlbom, vars studie baseras på tre års fältarbete i Rosengården, menar att segregationen i många fall är självvald från invandrarnas sida. Enligt Carlbom är anledningen till detta att invandrarna helt enkelt 9 Azar (2006:55,104), Peralta i de los Reyes (2004:197) 10 Molina i de los Reyes (2004:107) 11 Kamali (2006), de Los Reyes (2004), Sernhede (2007), Azar (2006) 8

10 anser att den svenska kulturen är för annorlunda. 12 Han nämner särskilt den radikala skillnaden mellan svenskar och invandrare ifråga om kvinnosynen. 13 Men man bör vara tydlig när man talar om olika typer av förtryck och var de egentligen härleds ifrån. Kvinnosynen har att göra med ett patriarkalt förtryck och är ett fenomen som är återkommande i otaliga samhällen, världen om. Hur denna förtryckande kvinnosyn yttrar sig är dock beroende av den kulturella kontexten som består av flera faktorer än t.ex. religion. När man ställer olika yttringar av samma förtyck mot varandra som dikotomier, är det lätt att få intrycket om att man indirekt godkänner och accepterar vissa sätt att förtrycka samtidigt som man förkastar andra. Det är också det viktigt att inte applicera ens egna modeller av förtryck eller identiteter på en annan kontext. Det behövs därför en intersektionell förståelse för att närma sig problematiken. Att vara kvinna, arbetarklass, muslim, ungdom och bo i rosengård är alla exempel på faktorer som avgör för hur man uppfattas och uppfattar sig som exempelvis kvinna eller muslim. I en intervju om hans avhandling funderar Carlbom också på om det inte borde organiseras ett faddersystem där svenskar tar sig an invandrare. Även om hans tanke är god, är detta en elitistisk och förenklad syn på kulturer. Om detta skulle införas skulle synen om fasta kulturer direkt kunna appliceras utifrån dikotomierna rätt/fel, passande/opassande, modernt/omodernt och även ses som en officiell rites de passage, där svensken anses stå med facit i hand för hur man ska leva i Sverige. Frågan är vad som händer om en invandrare skulle motsätta sig detta så kallade välkomnande? Blir han en otacksam invandrare som får skylla sig själv om han inte lyckas integreras eller kvarstår hans integritet och myndighet? Man kan förstå att Carlbom har antagit ett aktörskap när han påstår att invandrare väljer att bo för sig själva, dock finns det en annan sida som menar att orsakerna till segregationen är en konsekvens av strukturella problem. Som professorn i socialt arbete, Masoud Kamali skriver, i SOU-rapporten Den segregerande integrationen, har det i svenska samhället framställts två essentiellt skilda grupper, svenskar och invandrare, som dikotomier, där den första gruppen anses var den eftersträvansvärda, vilket är grunden för den svenska segregationen. 14 Han menar att det finns en djupt rotad rasism på strukturella, institutionella och individuella plan i samhället, där också föreställningar om nationalstaten ger upphov till antaganden om homogena grupper Carlbom (2003:214) 13 Ibid (2003:216) 14 Kamali (2006:10) 15 Ibid 9

11 Att endast kategorisera efter etniska kulturer gör att forskning om t.ex. kulturella sfärer, kulturella uttryckssätt och subkulturer uteblir. 16 Inom senare teoribildningar så som postkoloniala och poststrukturalistiska teorier talar man exempelvis om hybridiseringar, performativitet och ökad differentiering av identiteter. Dessa nämnda begrepp och synsätt kan ses som en stark kritik mot nationalismens mytologi; den föreställda gemenskapen som belyser etniska kulturer som en av de främsta och viktigaste tillhörigheterna. Även om kulturbegreppet är relativt kan man säga att innebörden har en betydligt längre historia. Flera forskare konstaterar t.ex. att användningen av det har bytts ut från det tidigare rasbegreppet. 17 Såhär säger Balibar om ämnet: Den nu rådande rasismen [ ] hör ideologiskt hemma i den rasism utan raser som redan är allmänt spridd utanför Frankrike och särskilt i de anglosaxiska länderna. En rasism vars dominerande tema inte är det biologiska arvet utan de kulturella skillnadernas orubbliga karaktär (min kursivering), en rasism som vid första anblicken inte postulerar att vissa grupper eller folk är överlägsna andra utan bara talar om det skadliga i att avskaffa gränser och om oförenligheten mellan olika livssätt och traditioner. 18 Balibar påpekar också att det faktum kulturen kan fungera som natur 19 innebär att vi idag kan tala om en kulturrasism och en besatthet av kulturella skillnader 20 Slutligen, en fråga man kan ställa sig angående Carlboms studie är hur meningsfullt det är att konstatera att invandrare väljer att bo för sig själva? Även om så är fallet, hur ska Sverige gå tillväga för att bemöta denna inställning? På ett strukturellt plan är det ändå denna grupp som diskrimineras inom olika sfärer och det är väl snarare det som är det kvarliggande problemet, inte huruvida människor väljer att gruppera sig? Det blir tydligt att Carlboms syn på integrering alltså handlar om assimilering. För att bemöta Carlboms studie mer konkret vill jag hänvisa till Irene Molina som lyfter fram just den här slutsatsen om att invandrare väljer att bo för sig själva och menar att det i senare studier visat sig att dessa, p.g.a. av bostadssituationen i Sverige, i själva verket inte haft någon större valmöjlighet. Deras preferenser är inte mer annorlunda än svenskars. 21 Jag återkommer till detta i nästa delkapitel som innefattar ett klassperspektiv. Man kan sammanfattningsvis säga att Molina betonar strukturella faktorer och Carlbom aktörskapet. Att det finns grupper av invandrare som väljer att bo i klaner, som Carlbom säger 22, behöver dock inte utesluta de stigmatiseringsprocesser som Molina talar om. 16 Wikström (2009:45ff) 17 Se exempelvis Azar (2006:14), Balibar och Wallenstein (2002:38), Molina och Tesfahuney (1997:6) 18 Balibar & Wallerstein (2002:38) 19 Balibar & Wallerstein (2002:40) 20 Azar (2006:90) 21 Molina i Magnusson (2001:70) 22 Carlbom (2003:215) 10

12 4.2 Förorten en klassfråga i grund och botten Bourdieus olika kapitalformer, bl.a. ekonomiskt, socialt och kulturellt kapital, kan användas för att klargöra olika betydande element i olika sfärer. 23 Att bo i ett så kallat utsatt område innebär i dagens Sverige att man helt eller delvis saknar dessa olika typer av kapital och i vissa fall till och med besitta stigmasymboler 24. Generellt sätt är antalet arbetslösa och bidragstagande större 25, vilket kan påverka det sociala nätverket och är man dessutom ungdom i ett sådant område tillhör man en större riskgrupp. 26 Det finns också en föreställning om att människorna tillhör en kultur som är lägre i status eller inte tillhör normen. 27 Vidare finns en föreställning om att kriminalitet i förorten är större än vad den faktiskt är, vilket jag återkommer till i senare avsnitt 28. Att förorten är stämplad som ett lägre stående område jämfört med andra delar av staden blir mer tydligt när sociologen Minoo Alinia påpekar att områden som exempelvis Torslanda och Askim inte kallas för förorter, fastän de geografiskt sätt ligger längre i utkanten av Göteborg än Bergsjön och Angered. Det handlar alltså inte om det geografiskt rumsliga tillståndet utan ett mentalt rumsligt sådant. 29 Detta är fundamentalt för hur förorten blir sedd på, vilket oftast är genom exotifiering men också via romantisering (som är två typer av stigmatiseringsprocesser) 30. Förorten är stadens baksida och blir ibland t.o.m. gettostämplad 31 vilket överensstämmer med Mary Douglas teori om smuts. Douglas skriver i Renhet och fara om hur fenomenet smuts uppfattas hota ordningen och om hur man går tillväga för att hantera den. Hon säger if dirt is a matter out place, we must approach it through order. 32 Att någonting inte är på sin plats, innebär att det finns en oordning och för att åtgärda detta (tillstånd av anomali) krävs ordning och reda, annars kan det t.o.m. utlösa äckelkänslor. 33 Denna princip går att applicera på förortsproblematiken, inom bl.a. dansk integrationspolitik. I höstas lade den danska regeringen fram ett förslag om att riva ner utsatta kvarter i sammanlagt 29 områden som de kallar getton eftersom de tycktes orsaka kriminalitet och inte passar in med de danska 23 Bourdieu (2004:16ff) 24 Goffman (2010:52) Sernhede (2007:38), (2009:8) 27 Det återkommande faktum att förorten stigmatiseras kan tolkas som tecken på att förortskulturen är avvikande i relation till övriga staden. 28 Brune (1998:44) 29 Alinia i Kamali (2004:56) 30 Romantiseringen är ofta kopplad till ungdomskultur och kan ses som en motståndsgrupp som med hybridiseringsprocesser gör förorten till sin plats men också hur stereotypiseringar av svart kultur kan ge en föreställning om att de har eftersträvansvärda egenskaper (Sernhede 1996:81) För exotifiering, se stycket om hur förortsbor uppfattas som exotiska som verkar både skrämmande och facsinerande (Brune 1998:96) 31 Fria Tidningen; 7 okt 2010: Danska getton ska rivas 32 Douglas (1984:41) 33 Ibid (1984:38), Azar (2002:93) 11

13 värdena. 34 Dessa områden karaktäriseras dock av hög arbetslöshet och en stor andel av invånarna är invandrare vilket gör att frågan återigen får en klassförtryckande samt rasistisk prägel. Förslaget är en metod som jobbar uppifrån-ner och är ett mycket kortsiktigt sätt att lösa samhällsproblemen, eller som Douglas skulle ha formulerat det, skapa ordning och renhet. En annan inflytelserik forskare som utvecklar denna tanke är Bauman som i samband med globaliseringen menar på att invandrare och långtidsarbetslösa är ett resultat av ordningskapandet och ekonomiska framsteg, alltså den moderna tidens mänskliga avfall. 35 Han menar att överpopulation är ett kodnamn för de människor som inte hjälper till att bidra till ekonomin eller tillväxten. De som inte är kapabla att konsumera. 36 Man kan dra slutsatsen att den gemensamma nämnaren för det mänskliga avfallet är samhällets riskgrupper, de som är beroende av en fungerande välfärd. Samma slutsats dras av Kamali, som menar att marginaliseringen är ett resultat av en avrustad välfärd. Starkare marknadskrafter och svagare omfördelningar har ökat klyftorna där vissa grupper, så som invandrare, har kommit i kläm. 37 Kamali och Molina menar att boendesegregationen i Sverige sedan 1970-talet, i takt med en växande utomnordisk flyktinginvandring, fått en etnisk dimension. Dessa hamnade i städernas minst attraktiva områden och på så sätt har de utsatta förorterna därför etnifierats. 38 Molina menar därmed att invandrares roll sedan 60-talet på många sätt liknar den position som arbetarklassen en gång hade. 39 Man måste därför se till att (den strukturella) rasismen faktiskt också är en fråga om klass. Som etnologen Ann Runfors sammanfattar, i sin studie om marginaliseringsprocesser i den svenska skolan, så sammanförs många olika människor under invandrarbegreppet; dels de som inte är vi svenskar och dels de som avviker i förhållande till en urban medelklassnorm (min kursivering). 40 Segregationen är alltså i första hand social och ekonomisk och inte etnisk just för att den har att göra med förhållandena på arbetsmarknaden. 41 Som Roger Andersson, professor i kulturgeografi, konstaterar, påverkar detta i sin tur boendesituationen. Andersson menar alltså att det finns tillgängliga lägenheter i dessa lägre stående områden på grund av att svenskar flyttar därifrån, ett faktum som kan jämföras 34 Fria Tidningen; 7 okt 2010: Danska getton ska rivas 35 Bauman (2008:56ff) 36 Ibid (2008:56ff) 37 Kamali (2006:11) 38 Ibid (2006:17) Molina i de los Reyes (2004:109) 39 Molina i Magnusson (2001:61) 40 Runfors (2003:205) Se även Ålund (1997:83) 41 Mats Franzén i Magnusson (2001:39) 12

14 med Carlboms tes om att invandrare väljer att bosätta sig i tillsammans. Man bör dock komma ihåg att även en stor del av den svenska befolkningen tillhör arbetarklassen och att det finns invandrare som tillhör en medel- och överklass. Andersson har kartlagt boendemönstret hos etniska grupper och kommit fram till att ju fler av samma nationalitet som bor i ett område, desto högre är graden av marginalisering i termer av arbetslöshet och bidragstagande. 42 Att människor väljer att bosätta sig nära andra människor som de känner en samhörighet med, tyder kanske på att de själva skapar ett tryggt nätverk som välfärden inte kan erbjuda. Det är i så fall en konsekvens av en social, ekonomisk och kulturell underordning. 4.3 Fysisk som mental segregation Göteborg är idag en av Europas mest segregerade städer. 43 Med hjälp av statistik kan man enkelt påvisa hur den ekonomiska segregationen ser ut men vad gäller den sociala delen av segregationen är arbetsmarknaden, den officiella politiken och media [..] bland de viktigaste aktörerna för den ökande marginaliseringen och stigmatiseringen. 44 Som tidigare nämnts, finns en strukturell och institutionell diskriminering som, enligt Kamali, genomsyrar samhällsinstitutionerna. I Minoo Alinias del ur SOU-rapporten Den segregerande integrationen beskriver hon hur den mentala segregationen rättfärdigar den fysiska, som i sin tur härleds från den mentala. 45 Det är som en ond spiral där de två typerna förutsätter varandra. I vilken av sfärerna eller institutionerna det börjar är omöjligt att veta då de alla samspelar och förutsätter varandra och hjälper till att förstärka varandras legitimitet. Vad gäller bostadsmarknaden så finns flera aktörer som avgör segregationen, där en stor men ofta glömd aktör är hyresvärdarna. 46 Senast den 7 januari kom det ännu en gång fram, denna gång av Tv 4 Nyheternas egna experiment, att sökande med brytning inte blev erbjudna lediga lägenheter, till skillnad från när en med svenskt namn och utan brytning ringde. Irene Molina blev intervjuad för detta reportage och fick tillfälle att poängtera att detta sätt att diskriminera grupper på ofta har ett stort mörkertal då många inte har möjlighet att bevisa eller ens uppfatta nekandet som diskriminering, ofta kanske man tänker finns det inte lägenheter, så finns det väl inte Andersson i Magnusson (2001:131) Kamali (2006:18f) 45 Alinia i Kamali (2006:56) 46 Popoolas i Magnusson (2001:181) 47 Tv4 Nyheterna 7 jan 2011 kl Bostadssökande diskrimineras 13

15 Detta kan ses som ett konkret och fysiskt sätt att stigmatisera medan media kan vara en av aktörerna som fungerar att stigmatisera på ett mentalt plan. 48 Det blir tydligt om vi tittar på den forskning som har analyserat medias gestaltning och framställning av invandraren i förorten. I introduktionen till Mörk magi i vita medier visar medieforskaren Ylva Brune hur nyhetsjournalistiken bidrar till att skapa och upprätthålla en mental segregation. Hon menar att de förvandlar diskurser som egentligen är menade att hållas inom olika verksamhetsområden till vardagligt språkbruk, där ett exempelvis är termen invandrare. 49 Som titeln på hennes bok antyder bygger journalistiken i Sverige på koloniala känslostrukturer, där invandraren får bära skuld för samhällets hotfulla egenskaper. 50 Hon förklarar hur journalister i årtionden åkt ut från innerstadens kontor till förortens hårda betong för att på ett exotifierande sätt skriva berättelser om sambadans, kampsporter och ungdomsbrott Den farliga ungdomen Eftersom oroligheterna i förorten har gestaltats som ett ungdomsproblem är det viktigt att finna de bakomliggande orsakerna till varför man väljer att benämna det som just ett sådant ungdomsproblem. Precis som många andra grupper av människor är ungdomen en differentierad grupp som måste förstås ur ett intersektionellt perspektiv. De har dock en gemensam nämnare; att de befinner sig i ett liminalt stadium mellan barndomen och rollen som vuxen. Somliga forskare menar att adolescensen kan ses som rite de passage och kan ge ungdomarna en andra chans eller t.o.m. fungera som en pånyttfödelse, där det myndiga subjektets födelse blir till. 52 Denna gemensamma nämnare påverkar dem i samhället, av vuxenvärlden på det sättet att de fortfarande är eller anses vara omyndiga. Fram tills idag har de fått utstå en diskriminering baserat på deras ålder på bl.a. arbets- och bostadsmarknaden. 53 Vid förra sekelskiftet kom kategorin ungdom att delas in i två huvudsakliga typer; de som tillhörde den borgerliga och kultiverade sfären som rörde sig mellan skolan och hemmet och de ungdomar som tillhörde arbetarklassen som tvingades jobba för hjälpa till att försörja familjen. 54 Sedan mellankrigstiden har den dominerande uppmärksamheten och intresset inom ungdomsforskning haft (och kanske fortfarande har) fokus på den andra typen; den socialt 48 Kamali (2006:18f) 49 Ibid (2006:9) 50 Ibid (2006:11) 51 Brune (1998:10) 52 Sernhede (1996:142,159) 53 Ibid (1996:142) 54 Lieberg i Fornäs, Boëthius, Reimers (1993:190) 14

16 avvikande ungdomen, ungdomsgäng och subgrupper. Som en konsekvens av denna forskning spreds en moralpanik bland medelklassen. Man oroade sig för att den normlösa och hotfulla ungdomen skulle skada samhället. Denna forskning har alltså på ett olyckligt sätt bidragit till en stigmatisering av grupper av ungdomar. 55 I socialstyrelsens avsnitt om barn och unga som begår brott lyder brödtexten såhär: Barn och unga som bryter mot sociala normer och regler behöver få stöd så tidigt som möjligt. Då minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. 56 Texten fortsätter sedan såhär: Många unga har under tonårstiden ett så kallat normbrytande beteende. Det innebär att de bryter mot familjens eller samhällets normer och regler. Mer konkret kan det handla om skolk, snatteri eller klotter. För de flesta barn och unga handlar det om en kort period, men för några kan beteendet vara en varning om en fortsatt negativ utveckling, särskilt om det finns andra problem som påverkar situationen. Därför är det viktigt att reagera i tid och tydligt på ungdomars normbrott. 57 Det visar tydligt på synen om uppfostran och ansvar, att det helt enkelt krävs ett inordnande för att ungdomen ska bli en lämplig medborgare. 58 Skolk, snatteri och klotter är något som samhället måste akta sig för, de är uppmålade som tidiga stadier till en kriminell karriär och det är de vuxnas ansvar att sätta ner foten i tid för att markera det skadliga i detta beteende. En mer specifik plats som anses vara olämplig är gatan och det offentliga rummet som man skulle kunna beskriva som okontrollerad plats, ett forum där den fria, oorganiserade ungdomen som upplevs som farlig hänger vilket bådar för en kriminell väg. 59 En fråga som alltför ofta glöms bort att ställas gällande skolk, snatteri, klotter och gatuhäng är; Varför? Framförallt är det en klassfråga. 60 Varför arbetarklassungdomar exempelvis hänger på gatan och inte på ett organiserat sätt är kopplat till att det finns en ekonomisk tillgänglighetsbrist och en avsaknad att se möjligheter. Något som skiljet sig från medelklassungdomars aktivitetsmönster, vilket kan märkas då de rör sig i en större geografisk radie. 61 Förutom den allmänna synen på (arbetarklass)ungdomen har en ny dimension på senare tid uppkommit, nämligen invandrarkillen ; en grupp som är en av de mer påtagligare riskgrupperna i samhället, enligt Ungdomsstyrelsen. Som professorn i socialt arbete Ove Sernhede skriver i sin bok Alienation is my Nation, så innebär kombinationen av att vara 55 Lieberg i Fornäs, Boëthius, Reimers (1993:192) Ibid 58 Lieberg i Fornäs, Boëthius, Reimers (1993:193) 59 Ibid (1993:192f) 60 Sernhede (2009:8) 61 Lieberg i Fornäs, Boëthius, Reimers (1993:212) 15

17 invandrare och ungdom en extra utsatt position. Invandrarungdomar ca 25 % större risk att hamna i långtidsarbetslöshet, än en svensk ungdom. 62 För att återkoppla till den mentala segregationen och stigmatiseringen så är invandrarungdomen även i media konstruerad som avvikare, i mängder av artiklar och nyhetsinslag. Enligt Brune är det nästan enbart i dessa sammanhang som invandrarkillen förekommer. 63 Hon menar att omnämnandet av gärningsmannens nationalitet eller etnicitet framstår som relevant förklarande för brottet ETNOGRAFI 5.1 Upplägget av etnografin Detta kapitel inleds med en kort bakgrund om Backa och en presentation av händelserna som inträffade Detta leder fram till en diskussion om projektet Made in Backa. Därefter presenteras mitt insamlade material från intervjuer, observationer och samtal med Homeira. Dessa är upplagda efter olika teman som behandlar mina forskningsfrågor. 5.2 Backa stadsdel 65 Jag har via Göteborgs Stads hemsida funnit relevant statistik om den ekonomiska och sociala situationen i Backa. Antalet invånare i Backa ligger på ca , vilket är lite högre än snittet runt om i Göteborgs stadsdelar. Gruppen ungdomar mellan år, det ålderspann som alla mina sju respondenter befinner sig i utgör 7 % av Backas invånare hade ca 28 % av alla Backas invånare rötter i andra länder. 66 Medelinkomsten så ligger på kr 67 (varav kr för kvinnor). Arbetslösheten ligger totalt sätt på 8,9 %. Bland män födda i Sverige är den 7,5 %, och bland män födda utomlands ligger den på 14,9 %. Arbetslösheten bland invandrarmän är alltså dubbelt så hög som bland svenska män. Ungdomsarbetslösheten ligger på 12,6 %. Antalet familjer med socialbidrag ligger på 6,2 %. Vad gäller ohälsotalet så låg det år 2009 på nästan 37 % totalt (vilket är nästan 7 % mer än i Göteborg i stort). Siffrorna för svenskar och utlandsfödda är här 29,4 % respektive 50,3 %. Sammanfattningsvis kan man säga att Backas siffror nästan genomgående ligger snäppet sämre till jämfört med medelvärdet för Göteborg. Det är en förort som socio-ekonomiskt 62 Sernhede (2007:38) 63 Brune (1998:10) 64 Ibid (1998:44) 65 samt 66 Med rötter vet jag inte om detta är antalet utländskt födda eller om det inkluderar personer med utländskt födda föräldrar. 67 Jämför med medelinkomsten för Göteborg i stort som ligger på

18 har det bättre ställt än några andra, vilket gör föreställningen om Backa, utifrån som inifrån, extra intressant. Backa har sedan 2008 blivit omtalad i media som det område där bilar bränns och där kriminella ungdomsgäng håller till. Stort fokus låg på att det brann, men inte varför. Ungdomarnas syfte var att påvisa områdets brist på aktiviteter. Resultaten blev att fritidsgården fick längre öppettider och några ungdomar fick korta anställningar hos bostadsbolaget Poseidon. I takt med förbättringarna startades också Made in Backa upp av social- och kulturarbetaren Homeira Tari som länge jobbat på bl.a. fritidsgården. 5.3 Made in Backa Nedan följer en bakgrund till tidningsprojektet, som jag efter mina samtal med Homeira fått en inblick i. Min tanke är att i detta stycke återberätta vad hon själv har sagt för att så rättvist som möjligt kunna jämföra detta med ungdomarnas reflektioner. Tidningen Made in Backa är ett projekt som startade 2009 av social- och kulturarbetaren Homeira Tari som efter tidigare års kreativt arbete med barn fick beviljat bidrag och stipendium, av huvudsakligen Arvsfonden, för att på ett organiserat sätt kunna starta upp ett barn- och ungdomsprojekt. Projektet blev då Made in Backa, en tidning av och för barn. Den skrivs alltså av unga själva och delas sedan ut till barn mellan 9 och 12 år runt om i områdets skolor. Även ungdomar är med i projektet. Deras roll är att antingen hjälpa barnen när de gör sina intervjuer, fotografera för tidningen, dela ut den på skolorna eller föreläsa inför skolklasser om olika teman. De ungdomar som deltar får ett arvode på 800 kronor för varje utgåva. Tidningen ges ut var tredje månad. Syftet med tidningen är att öka själförtroendet och självkänslan hos barn och ungdomar. Ett annat syfte är att diskutera kulturella skillnader bland människor i Backa, skapa förståelse för olikheter och på så sätt motverka fördomar och rasism. Hon vill med hjälp på ett kreativt sätt få barn och ungdomar att förstå hur språk är makt och visa hur man kan återta makten i egna händer med hjälp av språket som verktyg och på så sätt bekämpa sociala problem. Ett av målen var exempelvis att minska kriminalitet genom att ge ett annat alternativ och en ny möjlighet (delaktighet i tidningen). 17

19 5.4 Observationer och intervjuer Intrycket av mig 68 Något som jag tänkte på väldigt mycket var att mitt mörka utseende var till fördel. Av vad jag kunde utläsa var de flesta av ungdomarna och även personalen födda utomland eller hade föräldrar som var födda i andra länder än Sverige. Detta gjorde att jag inte kände mig i minoritet och att mitt intresse och kunskap togs på mer allvar än vad annars skulle kunna ha gjorts. Samtidigt är jag medveten om att jag själv, med dessa tankar, ser på situationen ur ett vi-och-dem tänk som jag har till syfte att komma bort ifrån. Men trots mina fördelar hade jag otroligt svårt att få kontakt med någon förutom Homeira. Vid ett tillfälle försökte till exempel Homeria att presentera mig och bad en av killarna att komma fram. Han vände han sig ganska snabbt ifrån oss utan att ge någon ögonkontakt med mig för att plötsligt gå på toa. Men toan var precis framför oss och dit in gick han inte, utan ut. Homeira kommenterade att han inte verkade vara på humör, att toan bara var en ursäkt. I miljön känner jag mig genast väldigt liten, osäker och försiktig. Kanske är det därför jag känner mig utanför. Jakten/påminnelsen om Respekt Något av det första jag märker när jag kommer innanför uppehållsrummet är det laminerade och uppsatta pappret med texten RESPEKT på. I intervjun med A kommer begreppet snabbt på tal, det var bland annat temat på en av hans föreläsningar som han höll inför en stor grupp barn. Enligt honom finns två definitioner; där ena är ömsesidigt respekt, en fundamental förutsättning för att en relation ska fungera och den andra en fruktan inför en auktoritet. Jag har svårt att utläsa om den andra definitionen är eftersträvansvärd eller om han bara har stor respekt för den. Rädslan för skit Jag sätter mig ner i fåtöljen bredvid Homeira och B. Homeira går iväg och ska hämta ett glas vatten till mig, jag och B sitter ensamma en stund sen berättar jag för honom att jag är här för att prata med Homeira om tidningen och jag säger att jag ska skriva min uppsats om den. Det första han säger till mig med pekfingret i luften; skriv bara positiv!. Jag känner av en rädsla även hos personalen att skrivelser om Backa är innebär att skriva negativt. Här kommer jag utifrån och ska granska, och trots att jag bara är en student, finns en oro som är svår att möta november Anledningen till att jag refererar till datumet är för att jag med tiden kom att revidera vad jag kände om exklusionen pga härkomst. 18

20 eftersom jag, trots min medvetenhet och goda vilja, inte kan positionera mig. Att skriva om och granska Backa objektivt har inneburit att ge en negativ bild, om man ser till diskursen i media. 69 Utan att vi pratar om mig och min roll, berättar Homeira historier om hur tidigare möten med journalister och andra intervjuer har fått de unga i området att nästan instinktivt oroa sig för att bli stämplade som kriminella. Antingen har de inte velat vara med eller så har de varit skygga. Och precis den här reaktionen möttes jag av. Det var fruktansvärt svårt att få kontakt med någon. Speciellt killarna. 70 Tjejerna Efter ett tag märker jag hur lite tjejer det finns i rummet. Ibland får jag någon skymt av ett par som snabbt försvinner bort någonstans jag inte vet vart. Jag ser tre tjejer stå i köket bakom kafédisken. Aldrig är de själva, antingen två eller tre. Kriminalitet bland unga Homeira berättar att när hon till yngre barn ställde frågan; hur ska du göra för att bli rik, fick hon till början svaret att bli kriminell. Efter ytterligare diskussioner och frågor kom de på andra lösningar. Dessa var att antingen låna pengar, hitta en skatt eller kanske köpa mark. När de svarade kriminell lät det nästan som att Homeira tyckte det var en ogenomtänkt första tanke hos många av barnen och att de efter lite betänketid och resonemang gav de andra svaren. Det är ju svårt att veta hur mycket allvar eller realism eller försköning det låg i det första svaret, men det säger i alla fall något om förhållningssättet till kriminalitet. Störst, vackrast, bäst 71 Jag kommer till Kultan, Homeira har förberett killarna. Hon samlar dem inom kort och jag ska presentera mitt projekt. Innan jag hinner sätta igång tar den äldsta, han som varit med i Backabranden, ordet och frågar ut mig inför gruppen, vem jag är, hur gammal jag är, var jag bor. Jag som redan hade tänkt berätta nästan allt det där svara istället på hans frågor. Jag känner mig i underläge. Det är uppenbart att när L pratar, tystnar alla. Det är respekt som gäller. Han har varit med om ett och annat, det syns. Halva hans ansikte är ett konstant tecken på vad han har varit med om. Han bär på historier som får alla att sänka blicken mot marken. Jag intar samma position, jag vill inte verka respektlös. Efter att jag pratat klart mina två minuter, svävar L ut i historier november ibid novemeber

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR 2016-03-17 Av: Staden är Din Det handlar om att omfördela makten och om att skapa rättvisa städer där alla har tillgång till lika mycket. Segregationen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Norm. Tidigare projekt

Norm. Tidigare projekt Norm Jag vill gärna se mitt konstnärskap som en mängd mindre berättelser som inte nödvändigtvis hänger ihop vid första anblicken eller kan indelas i redan existerande fack. Vi är födda in i en färdig värld

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting.

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting. Vår inre karta När två eller flera människor möts, möts också två eller flera världsbilder. Vi är var och en bärare av olika normer, värderingar och människosyner. Vi är formade av genetiskt arv, familj,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten Rättighetscentrum Norrbotten För mångfald mot diskriminering Social hållbarhet för alla? Jan-Olov Madeleine Ågren Lisa Välitalo Jan-Olov.Madeleine.Agren@sensus.se Lisa.Valitalo@sensus.se 0920-25 99 81

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Bilaga D: Ledarguiden

Bilaga D: Ledarguiden Bilaga D: Ledarguiden Ledarguiden 2014-09-02 2 (7) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Shogun Halmstads värderingar... 4 2.1. I vår förening ska vi lära barn och ungdomar att ta hänsyn till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS Socialpedagog med särskild kompetens inom KBT och mångkulturalitet Jonas Alwall Universitetslektor i Internationell migration och etniska

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer